EMU epokgörande reform eller bara pippi? Nr kr. Moralpanik i folkhemmet Grundlagsstridig kärnkraftsavveckling Privatisera tunnelbanan!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EMU epokgörande reform eller bara pippi? Nr 1 2000 39 kr. Moralpanik i folkhemmet Grundlagsstridig kärnkraftsavveckling Privatisera tunnelbanan!"

Transkript

1 Nr kr För kapitalism och individuell frihet EMU epokgörande reform eller bara pippi? Moralpanik i folkhemmet Grundlagsstridig kärnkraftsavveckling Privatisera tunnelbanan!

2 Step into a world of new possibilities! Join us at the elegant University of Western Ontario campus for the 19th Annual World Conference of the International Society for Individual Liberty London Ontario, Canada Taming Out-of-Control Governments The Globalization of Liberty July From Gdansk to Berlin, Tienanmen Square to Chechnia, Prague to Riga, Kosovo to The Hill in Ottawa, to the U.S. Capitol and beyond, the revolt against oppressive authority has swollen like a flood. Faltering bureaucracies, bankrupt treasuries, burgeoning independence movements and rebeffion against taxes signal that it is time for a new paradigm one in which the creation of a hurnane and just society can be accomplished without the deadening hand and malicious coercion of the socialist welfare state. In London, Ontario you will meet with trendsetting individuals from the far corners of the world philosophers, economists, constitutional scholars, successful business men and wornen as well as political activists from the former communist bloc who fought to bring about the fall of communism. You will exchange ideas on how to defend, preserve and promote individual liberty with other enthusiastic participants and our outstanding speakers. Top-Value Conference Package! 4 days and 5 nights at Delaware Hall*, including all meals Conference kick-off on Sunday, July 23, 2000 with registration and Welcorne Reception Access to all speakers, workshops and other convention activities City tour, inclucling the famous Springbank Park and other historic sites Gala Banquet, Thursday night, July 27 *Delaware Hall is a modem air-conditioned student dorm offering single and twin rooms with semi-private shower and washroom facilities just a few steps away. Stefan Blankertz (Germany) ISIL Representative in Germany and Professor of Sociology at the University of Bonn. Barbara Branden (Canada/USA) Student, friend, and colleague of Ayn Rand for almost nineteen years. Author of the Rand biography The Passion of Ayn Rand. Cristian Comanescu (Romania) An independent scholar in defense of classical liberalism. Terence Corcoran (Canada) Editor of the Financial Post. Jacques de Guenin (France) A former executive with Peugeot-Citroen, Mayor of Saint Loubouer and president of the Cercle Frederic Bastiat. Marc Emery (Canada) Publisher of Cannabis Culture Magazine. Marshall Fritz (USA) President of the Separation of School and State Alliance. Sharon Harris (USA) President of the Advocates for Self-Government. John Hospers (USA) First presidential candidate for the U.S. Libertarian Party (1972), former professor of philosophy at the University of Los Angeles. Guido Huelsmann (Germany/USA) Austrian economist affiliated with the State University of New York, the Ludwig von Mises Institute, and the Liberale Akademie Berlin. The Speakers For more information and registration: ISIL CONFERENCE 2000 P. 0. Box 2214, London, Ontario, Canada N6A 4E3 Phone: Fax: Web site: The International Society for Individual Liberty ISIL is a worldwide association of men and wornen in over 80 countries who promote free markets, personal liberty and limited government through educational outreach activities. Basic one year membership is US $35. Additional donations welcomed! International Societyfor Individual Liberty 836-B Southampron Rd PMB#299, Benicia, CA Tel: (707) Fax: (707) Website: George Jonas (Canada) Award winning writer and syndicated columnist. Leon Louw (South Africa) Author, activist, Nobel Peace Prize nominee and South Africa s best known libertarian, Executive Director of The Free Market Foundation. Tibor Machan (USA) Professor, author and libertarian philosopher. Robert Metz (Canada) President, Freedom Party of Ontario. Jan Narveson (Canada) Professor of Philosophy, University of Waterloo. Mary Ruwart (USA) ISIL director, author of Healing Our World and Libertarian Answers to Tough Questions. Education director for the U.S. Libertarian Party. Karen Selick (Canada) Lawyer and widely published libertarian columnist. George H. Smith (USA) Historian, libertarian philosopher, author of scripts for the official U.S. bicentennial history series of tapes narrated by George C. Scott and Walter Cronkite. Rigoberto Stewart (Costa Rica) Co-founder of the Movimiento Libertario, president of the Institute for Liberty and Public Policy Analysis, and author of The Limon REAL Project, the strategy for turning Limon province into an autonomous region. And more much more to come! Grent Prices Double room US$699 Single room US$749 No room US$579 Register Today and Save Save US$ 100 (if fully paid by December 31/1999) Save US$ 50 (if fully paid by May 15/2000) After May 15, 2000 regular prices apply.

3 Breviabox 620, Stockholm Redaktör Erik Lakomaa Redaktionssekreterare & ansvarig utgivare Henrik Bejke Redaktion Karin Råde, Henrik Alexandersson, John-Henri Holmberg, Mats Sylvan Redaktionsråd Sven Rydenfelt, Ingemar Nordin, Christian Gergils Omslagsbild: EMU australiensisk strutsliknande fågel utan flygförmåga. Presslagd ISSN: Löpnummer 51 Manusstopp nr : 15 maj. Innehåll EMU 9 Robert A. Mundell en varm EMU-anhängare? Niclas Ericson skriver om nobelpristagaren Robert A. Mundell och hans teorier om optimala valutaområden. 11 Skvalpvalutor och EMUsocialism Erik Lakomaa visar att EMU snarare är ännu en socialistisk dinosaurie än en väg till marknadsekonomi och välstånd. NYLIBERALISMEN Tidningen NYLIBERALEN företräder den frihetsinriktade, klassiska liberalism vars främsta historiska företrädare var tänkare och revolutionärer som John Locke, Adam Smith, Richard Cobden, John Bright, Thomas Jefferson, Patrick Henry, Herbert Spencer och Frederic Bastiat, och som i dag kallas nyliberalism eller på engelska libertarianism. Utgångspunkten är synen på den enskilda människan som ett egenvärde med andra ord uppfattningen att varje individ har en okränkbar rätt att leva för sin egen skull. I och med det betraktar nyliberalismen självklart också varje person eller institution som med våld eller hot om våld försöker tvinga sin vilja på någon annan människa som omoralisk eller i politiska termer kriminell. Nyliberalismen anser att alla relationer mellan människor måste bygga på frivillighet och att politikens (och därmed statens) enda acceptabla uppgift i samhället är att värna medborgarnas individuella rättigheter. Därmed är också sagt att nyliberalismen förespråkar en starkt avgränsad och konstitutionellt begränsad minimistat vars enda syfte är att upprätthålla försvar och rättsväsende för att skydda människor från övergrepp, oberoende av dessa sedan utförs av enskilda brottslingar eller aggressiva grannländer. Ekonomiskt präglas ett sådant samhälle av en fri och oreglerad kapitalism, socialt av frihet för alla invånare att så länge de inte inkräktar på andras lika rätt fritt välja livsmönster, samlevnadsformer och livsstil. Nyliberalismen står för öppna gränser, fri invandring, absolut åsikts-, yttrande- och tryckfrihet och tolerans. Bland nyliberalismens främsta idégivare i modern tid återfinns filosofen och författarinnan Ayn Rand, den österrikiske ekonomen Ludwig von Mises samt nobelpristagarna i ekonomi Friedrich A Hayek och Milton Friedman. TIDSKRIFTEN NYLIBERALEN Nyliberalen är en självständig tidskrift för liberal debatt, idébildning och analys, utgiven i samarbete med den liberala nätverksorganisationen Frihetsfronten. Frihetsfrontens syfte är att genom mötesarrangemang, seminarier, konferenser och andra interna eller utåtriktade aktiviteter sprida kunskap om och främja de värderingar som är nyliberalismens. Ytterligare information om Frihetsfrontens verksamhet får man genom att skicka till eller genom att uppsöka våra websidor på Internet. Adressen till dessa är 4 Ledare Politikerna verkar vara besatta av att utplåna allt privat vapeninnehav och drar sig inte för att vantolka fakta och statistik för att nå detta mål 7 Moralpanik i folkhemmet Plötsligt har politiker och media upptäckt att det visas sexfilmer på kabel-tv och drabbats av moralpanik. Henrik Bejke visar att det är en gammal historia i ny dräkt. 17 Intervju med kameramannen Per Trots att han väckte rubriker då han avslöjade gangstermetoder i porrbranchen vill inte denne hemlige man delta i moralpaniken om sexfilmerna. 17 Obehaglig kvinnosyn Maria Jacky reagerar över den nedsättande kvinnosyn som utgör grunden för många feministers motvilja mot pornografi. 22 Till det oförsvarbaras försvar: Svarttaxin Walter Block visar att det är de sämst ställda i samhället som förlorar på politikernas reglering av taxi-branchen. 24 Karismatisk pedagog i frihetens tjänst Karin Råde intervjuar den amerikanska marknadsliberala pedagogen Karen Vaughn. 26 Kärnkraftsavvecklingen en otillåten näringsfrihetsinskränkning Elias Granqvist visar att den förtida kärnkraftsavvecklingen utgör ett brott mot grundlagen. 29 Är det inte lite omodernt att påveka politiken. Johan Hedin visar på hur traditionellt politiskt arbete blir mer och mer förlegat och visar samtidigt på alternativa handlingsvägar. 30 Privatisera tunnelbanan Dagens halvmesyr är en skamfläck för Stockholm. UPPHOVSRÄTTSLIG NOT Allt innehåll är om ej annat anges copyright Nyliberalen och respektive upphovsman. Där ingenting annat uttryckligen anges får texter ur Nyliberalen fritt återges förutsatt att de återges oavkortade, att följande textrad åtföljer återgivnigen: Ursprungligen publicerad i Tidskriften Nyliberalen, Box 620, Stockholm, samt att ett exemplar av den publikation där återtrycket förekommer tillsänds Nyliberalens redaktion. Vid publicering på www-sidor bör också adressen till tidningens hemsidor anges: PRENUMERATION Nyliberalen utkommer med fyra nummer om året. Prenumeration kostar 150 kronor/4 nr. Den som vill bidra ekonomiskt till denna icke-skattefinansierade tidning kan köpa en stödprenumeration som kostar 350 kronor i vilket ingår 10 procent rabatt på boksortimentet samt en gratisprenumeration till en vän. Om man vill bidra extra till den liberala kampen kan man bli sponsor för 500 kronor, vilket utöver detta även ger personlig information/korrespondens om Nyliberalens verksamhet. A Prenumerant 150 : B Stödprenumerant 350 : C Sponsor 500 : Betala på Nyliberalens postgiro Glöm inte namn och adress! (Även på den du vill skänka en prenumeration till om du väljer B eller C.) Om du vill betala för två år på en gång gäller följande priser: A 250 :, B 600 :, C 900:

4 Ledare På väg mot vapenförbud Den 1 juli är det meningen att den nya vapenlagen ska träda i kraft. De nytillkomna delarna i förslaget är inte särskilt långtgående jämfört med dagens lagstiftning, men sammantagna innebär de ett stort steg närmare ett vapenförbund. Vapenförbud är också något författaren till utredningen (SOU 1998:44) som ligger till grund för propositionen, Dan Fernqvist, själv förespråkar. Varje enskilt förslag innebär en skärpning av reglerna. I utredningen anförs att det finns utrymme för att minska vapengarderoben (det antal vapen som det går att få licens för) i och med att de flesta jägare ändå väljer att skaffa sig färre vapen än det maximalt tillåtna antalet. Att inskränka friheten motiveras sålunda med att den ändå inte utnyttjas, jägarna straffas sålunda för att de inte sett till att ta vara på sina lagliga möjligheter att skaffa sex stycken jaktvapen års vapenutredning föregicks av den utredning (SOU 1989:44) som den inte helt obekante kriminologiprofessorn Leif GW Persson utförde, och som resulterade i 1996 års vapenlag. Motiven till den hårdare lagstiftningen är enkla att förstå. De senaste tio åren har flera uppmärksammade våldsdåd inträffat, och med dessa som politisk ammunition har det varit enkelt för regleringssugna politiker att skaffa stöd även för mycket långtgående åtgärder. I Storbritannien har man gått längst och helt enkelt förbjudit civila att inneha skjutvapen. Bara poliser och militärer får numera äga pistoler och gevär, undantaget ett fåtal personer med fina adelstitlar och ärvda hagelbössor av märken som Purdey, Boss eller Holland & Holland, som får behålla sina dyrgripar, som en ynnest från politikerna. Andra skytte- och jaktintresserade får numera åka till Frankrike för att utöva sin hobby, och de ses nog på samma sätt av brittiska politiker som svenska politiker ser på dem som åker till Danmark eller Thailand för att gå på bordell. Den nya vapenlagen innebär: att licenser för målskyttevapen och pistoler/revolvrar tidsbegränsas att antalet vapen man kan få licens för utan särskilda intyg begränsas till fyra (från tidigare sex) att krav på personligt vapenskåp införs att vapen med visst utseende förbjuds (detta kallas att vapnen ska vara ändamålsenliga, vilket bl.a. hagelgevär med utstickande pistolgrepp och kolvar i syntetmaterial inte anses vara) att reglerna vid förvaring hos andra skärps (av någon anledning kallas detta lindring i såväl utredningen som i lagrådsremissen) att reglerna för utlåning skärps En lång radda regler som var för sig inte innebär så stora försämringar men tillsammans gör det både dyrare och svårare att vara vapenägare. Utredningens syfte var, enligt de direktiv regeringen givit, att försöka finna vägar att minska antalet skjutvapen i privata händer. Här har de svenska politikerna stöd av såväl FN som EU 1, vilka båda gett direktiv om att antalet privata vapen bör minskas med alla godtagbara metoder. Utredningen uttalar också att den inte i princip har några invändningar mot en sådan ordning som nu har genomförts i Storbritannien. [..] Utredningen instämmer i 1987 års vapenutrednings principiella uttalande att det numera inte kan anses vara en mänsklig rättighet att inneha skjutvapen. 2. Om det numera inte kan anses vara en mänsklig rättighet, vad har då medfört att denna mänskliga rättighet försvunnit? Kan för övrigt andra mänskliga rättigheter också försvinna hux-flux? Vad Fernqvist menar är antagligen att lagstiftaren inte anser att det är en mänsklig rättighet. Och det är helt korrekt i Sverige har enskilda i princip inga andra rättigheter än de som stadgas i Regeringsformens andra paragraf (och inte heller dessa behöver respekteras, om grundlagsbrottet skulle tjäna politikernas syften). Anmärkningsvärt är hur mycket av utredningens slutsatser som bygger på rena lögner och spekulationer. Det finns nämligen ett odiskutabelt samband mellan mängden grova våldsbrott och den totala mängden skjutvapen 3. Någon hänvisning till statistik som skulle stödja detta förekommer inte i utredningen, men eftersom det är odiskutabelt anser man kanske att påståendet inte behöver underbyggas. USA:s mest namnkunniga forskare på området, Gary Kleck och David Kopel 4, kan dock inte finna något sådant samband alls och låter förstå att brottsligheten är okorrelerad med vapenmängden. Det finns länder med få vapen och få brott, exempelvis Japan, länder med få vapen och många brott, exempelvis Mexico, länder med många vapen och få brott, exempelvis Schweiz och länder med många vapen och många brott, exempelvis USA som därutöver uppvisar stora regionala skillnader. Att de föreslagna åtgärderna skulle minska brottsligheten tillbakavisas också i det remissvar som Brottsförebyggande rådet (BRÅ) lämnat. Felaktigheterna och dumheterna fortsätter: Statistiken visar också att det huvudsakligen är de legala vapnen som förekommer i samband med mord dråp och skadeskjutningar [..]. Alltför ofta är det också den legala innehavaren som använder sitt vapen för att begå brott. 5. Inte heller här ges några hänvisningar till var man kan finna statistiken som visar detta. Däremot innehåller utredningen statistik för Stockholms polisdistrikt som visar på motsatsen. Utredaren, Leif GW Persson, fortsätter: Hälften av alla grova brott, som mord och dråp som begås med skjutvapen i Sverige begås med legala vapen. 6 Statistikern Per Olov Wickström har på vapenutredningens uppdrag undersökt förekomsten (just det inte användningen) av vapen vid olika våldsbrott i Stockholm mellan 1970 och Av undersökta 221 fall av rån, misshandel och våldtäkt har gärningsmannen funnits varit den legale ägaren till vapnet i högst 22 fall (däribland 20 fall av misshandel där det inte framgick vem som ägde vapnet eller om licens fanns). Inga legala vapen användes under den studerade perioden vid rån. Vid de undersökta fallen av dödligt våld är siffran två av 25. Det senaste fallet av dödligt våld då ett legalt skjutvapen var inblandat var av 221 eller två av 25 är ganska långt ifrån huvudsakligen eller hälften, men att den statistik som utredningen stödjer sig på visar på motsatsen till vad utredaren gör tycks inte ses som något problem (och kommenteras ej heller i utredningen) varför blanda in fakta, det stör ju bara förbudsförespråkarnas argumentation. Utredarna fortsätter: Det finns ett direkt samband mellan graden av vapenkontroll och det mått av rättstrygghet vi kan erbjuda medborgarna. Om detta påstående stämmer skulle alltså rättstryggheten vara större i Washington DC, som har bland de strängaste vapenlagarna i USA, än den är i Vermont där man har mycket liberala regler. Hårddrar man resonemanget kan man dra slutsatsen att rättstryggheten måste ha varit oerhörd i Nazityskland eller i Sovjet eftersom vapenkontrollen där var total. Vilket de flesta nog håller med om inte stämmer. Författarna menar dessutom att hårdare regler på vapenområdet skulle leda till lägre brottslighet. Statistiken visar emellertid motsatsen. Tittar vi på amerikanska siffror finner vi att brottsligheten är extremt mycket högre

5 Paj debatt Det är beklagligt att Ingemar Nordins positionsförskjutning, eller vad det nu ska kallas, i fråga om djurs eventuella rätt till liv inte kommit tidigare, då hade vi sluppit bråka. Samma rationella förmåga som människor har ger samma rättigheter, säger han i ett svar till mig. Enkelt, åtminstone om han med det menar att sämre rationell förmåga inte ger någon eller några rättigheter alls (och hans uttryck så enkelt är det i en följande mening lämnar egentligen inte utrymme för någon annan tolkning än att han har bytt fot). Och då har han, medelst pajkastning därtill, desarmerat min fråga genom att göra den irrelevant. Den gällde inte som han själv säger att bevisa, men väl med Läsarbrev och andra reaktioner välkomnas. Vi förbehåller oss rätten att korta i breven. Adressen är: Läsarbrev, Box 620, Stockholm. stöd av expertis nyliberaler själva väljer klargöra vad de anser vara mest sannolikt (rationellt eller instinktivt handlande) i det konkreta fallet om elefanter och varför. En helt orimlig hållning att vilja ha svar på något sådant, enligt Nordin. Inget som angår nyliberaler. Och förresten är alltihop skrönor. Elefanter har inte rätt till liv såvida de inte har exakt samma rationella förmåga som människor. Så enkelt är det. Av bara farten fortsätter Nordin sin eldgivning i alla fall. Vad i all sin dar ska jag göra med den? Bemöta den? Ingemar Nordins texter är vanligtvis av den resonerande sorten. Det var min förhoppning att just han skulle besvara mina frågor inte, som Nordin velat få det till, om vilka djur som har rätt till liv, men väl somliga djurs eventuella rätt till liv och då i synnerhet det konkret fallet rörande elefanters beteende. Nordin undviker i sitt första svar det konkreta fallet om elefanters beteende genom att, möjligen i en lätt raljerande ton, reflektera över äganderätten till Afrikas savanner. Ett ofullständigt svar, men rakt inte töntigt. Förstår inte vad han fått det ifrån. Däremot säger den arroganta tonen i den i denna tidskrift publicerade artikeln Hur smart är en val egentligen? (inte av Nordin) en del om artikelförfattarens attityd och måhända också något om inställningen hos den som har en rådgivande funktion vad gäller tidskriftens profil i ämnet. Jag uppfattar inte Ingemar Nordin som en arrogant person. Men kanske borde han försöka förstå att publicerar Nyliberalen alster som bär arrogansens prägel, eller åtminstone lätt kan tolkas på det sättet, så kommer förr eller senare någon att bli fundersam och förutom att söka orienteringspunkter i sitt eget förhållningssätt till djur också försöka begripa vad den attityden bottnar i och hur argumentationsteknik eller bevisföring egentligen ser ut. Det har jag fått veta nu. Hans Nordström i Washington än i Vermont. År 1996 begicks i Washington 2470 våldsbrott per invånare, medan motsvarande siffra för Vermont var 121. Brottsligheten har dessutom ökat i Washington sedan 1990, samtidigt som USA som helhet uppvisar en kraftigt minskande brottslighet 8. Har skärpningen av lagstiftningen någon relevans för den som inte är vapenägare, skytt eller jägare? I allra högsta grad. Även om den hårdnande regleringen inte påverkar denna grupp direkt visar den på vad som komma skall; senare i 1998-års vapenutredning diskuteras även knivförbud även om slutsatsen blir att det skulle bli alltför kostsamt för samhället med ett dylikt förbud. Ej att förglömma är det också så att ett samhälle där civilbefolkningen avväpnats sällan blir något särskilt trevligt samhälle. Hur brutalt och cyniskt den än kan låta vilar den demokrati och de friheter vi trots allt har här i västvärlden på folkets möjlighet att göra motstånd mot en stat som löpt amok och vänt maktapparaten mot medborgarna. Det var detta som de amerikanska grundlagsfäderna, Washington, Franklin, Adams och Jefferson hade i åtanke när de i den amerikanska grundlagen påminde om att rätten till privat vapenägande var en oförytterlig rättighet. När statens vapen vänds mot folket finns det, om allmänheten har avväpnats, inte längre någon som kan försvara de individer som utgör folket. Någonting alltför många fått erfara genom årens lopp. Detta aktualiserar också frågan om när det är dags att sätta stopp och börja göra motstånd. När väl vapeninnehav förbjudits finns det ytterst små möjligheter att stoppa andra övergrepp. Förtryck likt det som de svarta i Sydafrika och i de amerikanska sydstaterna utsattes för var möjligt på grund av att de förtryckta med lagens hjälp avväpnades och förhindrades att försvara sig. Alla som tycker det är värdefullt med yttrandefrihet, demokrati och frånvaro av statliga övergrepp måste stå upp för rätten att inneha vapen även om de tycker att vapen är högst ointressanta ting och aldrig i livet skulle vilja ha med några att göra. Med detta i åtanke får man kanske acceptera att något legalt vapen då och då hamnar i fel händer det är förvisso ovanligt men kommer ändå att hända med jämna mellanrum oavsett graden av vapenkontroll. De uppmärksammade våldsdåd som nu tas som intäkt för att ytterligare inskränka möjligheterna till vapenägande för jägare och skyttar, eller för den som behöver en pistol att försvara sig med när polisen inte är närvarande, har uteslutande skett med illegala vapen eller med vapen som staten satt i händerna på förrövaren. Vid Stureplansmorden använde Tommy Zethreus en stulen norsk militär automatkarbin och fänrik Mattias Flink i Falun använde sitt tjänstevapen, en AK5:a. Vi måste helt enkelt väga nackdelarna med att fel personer ibland kommer över vapen mot fördelarna med yttrandefrihet och demokrati. Krasst nog är de privata skjutvapnen en av garanterna för dessa värden. Möjligheten att äga vapen håller dock successivt på att avskaffas. Ni har säkert hört historien om hur man kokar en groda. Om man tar en groda och släpper ner den i kokande vatten kommer den hoppa ur omedelbart. Men om man lägger grodan i en kastrull med rumstempererat vatten och sedan kokar upp det på spisen kommer grodan simma omkring i vattnet glad och nöjd ända tills den dör. Det är så statens allt mer finmaskiga nät av skatter och förbud har kunnat läggas över oss. Lite i taget. En reglering här och en skatt där. Och det fungerar, åtminstone så länge folk tänker som grodor. 1 Resolutionerna 1995/27 och 1996/28, EG:s Skjutvapendirektiv 91/477/EEG 2 SOU 1998:44 s SOU 1989:44 s Se exempelvis Kleck Point Blank Guns and Violence in America eller Kopel The Samurai, the Mountie and the Cowboy 5 SOU 1989:44 s Expressen SOU 1989:44 s. 331f 8 U.S. Federal Bureau of Investigation. Table 337, 1998 Statistical Abstract of the United States http.//www.fbi.gov/publish.htm eller

6 Den ena handen vet inte vad den andra gör Den svenska biståndsmyndigheten SIDA har beslutat att frysa biståndet till Nicaragua. Anledningen är att den oberoende revisionsmyndighet som pengarna skulle gå till har besatts med politiska tjänstemän av regeringen. Detta är odemokratiskt menar SIDA och stoppar utbetalningen av 60 miljoner kronor. Även i höstas kunde man läsa om politiseringen av revisionsmyndigheter. Den gången handlade det om Sverige. Regeringen vägrade med hänvisning till demokratin att släppa den politiska kontrollen över det organs som skulle granska regeringens arbete. Demokrati betyder uppenbarligen inte samma sak i Sverige och Nicaragua, i alla fall inte om man är socialdemokrat. Leo Stark Gärna demokrati men bara om rätt parti vinner Socialdemokraternas partistyrelse anser att privata vinstdrivande sjukhus skall förbjudas. Detta för att stoppa den privatisering av sjukhus som inletts i Stockholm efter att väljarna 1998 röstade fram en landstingsmajoritet med privatisering på programmet. Två slutsatser går det att dra av socialdemokraternas beslut. För det första: Det är bättre att folk dör i vårdköerna än att de får vård på ett sjukhus som går med vinst. För det andra: Att politikerna i Stockholm kommit till makten genom att få majoritet i fria val (mer än vad man kan säga om den nuvarande socialdemokratiska regeringen) spelar ingen roll. Borgerlig politik ska det inte vara tillåtet att föra även om man har väljarnas stöd. I förlängningen är det nog tveksamt om det ens bör vara tillåtet att rösta på något annat än socialdemokraterna. Erik Lakomaa Asocial köpolitik eller: Allt är marknadens fel Hyckleri i Sverige För fem år sedan drevs Lennart Ransnäs företag Medanalys i konkurs av staten. Företaget sysslande med att analysera prover från Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. En verksamhet som tidigare skötts av sjukhuset självt. Socialstyrelsen hävdade att tusentals provsvar var felaktiga. Socialstyrelsen slog med medierna i släptåg till mot företaget och beslagtog dess datorer och mätutrustning, vilket ledde till en snar konkurs. Senare har Medanalys används som varnande exempel av politiker som är rädda för att verksamhet privatiseras. Nu har det visat sig att det istället var Socialstyrelsen som förfalskat bevis för att få Ransnäs fälld. Syftet var att eliminera en Amerikansk schizofreni I Nyligen blev den amerikanske baseballspelaren John Rocker suspenderad från sin klubb och ålagd att böta dollar för en serie grova rasistiska och kvinnoförnedrande uttalanden. Det han hävt ur sig bedömdes dessutom så obalanserat att han också uppmanades att söka psykiatrisk hjälp. Detta kan faktiskt bli hans räddning, eftersom amerikansk lag förbjuder diskriminering av mentalt sjuka människor. Om Rockers åsikter blir klassade som ett symptom på mental ohälsa kommer det att bli förbjudet för hans klubb att diskriminera honom på något sätt. Det är inte bara olagligt för arbetsgivare att diskriminera folk på grund av att de är tokiga, det är dessutom olagligt att låta dem genomgå När man avreglerade bostadsmarknaden på 90-talet var målet att få fler, billigare och bättre bostäder. Resultatet blev i stället färre, sämre och dyrare, säger Ragnar von Malmborg på landstingets regionplanekontor i en artikel i Dagens Nyheter 29/2. Förre landstingsrådet Olivia Wigzell fortsätter: I dag är det helt marknadskrafterna som styr. Man undrar vilket land politikerna talar om men av artikeln framgår att det handlar om Sverige och om det Stockholm där politikerna bestämt ingen får ta ut en högre hyra än 1200 kr per kvadratmeter och år, dvs mindre än vad som krävs för att bostadsbyggande ska gå runt. Det Stockholm där personer står i bostadskö och där det tar 18 år att köa sig till en hyreslägenhet om man inte kan betala svart eller har kontakter med politikerna. Det Stockholm där en lägenhet på Östermalm har lägre hyra än en i ett segregerat betongghetto en timmes pendeltågsresa från City. Social bostadspolitik kallas det visst. Naturligtvis måste det vara marknadskrafternas fel om saker och ting inte fungerar politikerna vill ju bara väl. Erik Lakomaa privat konkurrent till Sahlgrenska i Göteborg. Förundersökningen mot Ransnäs lades ner för flera år sedan och nu ogillas Socialstyrelsens försök att dra in hans läkarlegitimation av Kammarätten. Ungefär samtidigt avslöjas att polisen faktiskt slog ihjäl Osmo Vallo och att myndigheterna sedan förfalskade rapporter för att få det att framstå som han dött på naturlig väg. Detta är vad skattepengarna används till. Tänk på det nästa gång ni funderar på att betala skatt. Erik Lakomaa tester för att utröna om de är mentalsjuka eller att ens fråga dem om detta även om det är tydligt att de har allvarliga störningar. Enligt de amerikanska myndigheterna måste en arbetsgivare anpassa arbetsplatsen för sjuka arbetstagare, vilket i det här fallet skulle betyda att man måste förse sjukligt bigotta personer som Rocker med en arbetsplats utan utlänningar eller kvinnor. Dessutom kan de bli tvingade att betala upp till dollar i skadestånd till den diskriminerade. Med tanke på vilka fördelar den amerikanska staten delar ut måste man vara tokig för att inte vara tokig. Henrik Bejke

7 Socialist som socialist, eller? Skatten framför allt Kommunismens rätta jag? En kommunfullmäktigeledamot för Vänsterpartiet har visat sig också vara porrskådespelare. På grund av detta har man påbörjat en process för att utesluta honom ur partiet. Med tanke på att åtskilliga i partiet fortfarande bekänner sig till kommunismen, hyllar Lenin och bagatelliserar Sovjetunionens brott mot mänskligheten The muppet show Ibland är verkligheten extrem. En medlem i MUF Östergötland skrev tidigare i vår en motion till ungdomsförbundets stämma om att sexköpslagen, som infördes vid förra årskiftet, bör avskaffas. Vad är det med det, alla utom s-kvinnorna håller ju med om att lagen är ett missfoster? Ändå blev det full storm i medierna. Motionären blev uthängd som prostitutionsförespråkare och extremist. En konservativ medlem sägs till och med ha gått ur föreningen i protest. Dessvärre är mediastormar som denna inte särskilt oväntade eller ologiska. I ett samhälle där medborgarna uppfostrats till att se förbud som lösningen på alla problem måste det sticka i ögonen när någon är för en aning frihet. Martin Johnson Mindre än en vecka efter att SvD (i likhet med DN, AB och Expressen) publicerat de uppmärksammade artiklarna om nationalsocialismens hot mot demokratin i vilka man hänger ut brottslingar och misstänkta nationalsocialister om vart annat var det dags igen. Denna gång ägnar man dock en helsida åt att hylla en annan socialistisk terrorist: Linus Brohult. Brohult är dömd för bland annat olaga intrång och skadegörelse i Storbritannien och till fängelse för uppvigling i Sverige. Han har vidare stått åtalad för att ha vandaliserat grävmaskiner i protest mot Dennispaketet. Till skillnad från de Efter att EU:s samtliga finansministrar krävt det drog kommissionen tillbaka kravet på att Sverige ska anpassa sina införselregler till EUnormen. Svenskar får sålunda även i fortsättningen, åtminstone till 2003, nöja sig med att ta in betydligt mindre alkohol i landet än vad andra EU-medborgare är betrodda med. För regeringen var det dock inte oproblematiskt att få igenom kravet på ett förlängt undantag. Den svenska regeringen deltar ju i de europeiska socialdemokraternas bojkott av Österrike i protest mot att FPÖ ingår i den österrikiska regeringen, men Österrikes stöd var nödvändigt för att få behålla införselbegränsingen. Sålunda fick bojkotten tillfälligt avbrytas. När det gäller att slå vakt om möjligheten till extra skatteintäkter är principerna och sällskapet inte så viktigt. Erik Lakomaa måste man nog säga att den här mannens aktiviteter är betydligt mer anständiga. Om Lenin, Stalin och Mao hade skaffat sig en plats i världshistorien på samma sätt som John Holmes, Cicciolina eller Linda Lovelace i stället för att syssla med massmord och ödeläggelse hade den här världen varit en bättre plats att leva på. Nyspråk Henrik Bejke Värnplikten kan bli rättighet skriver Svenska Dagbladet om den statliga pliktutredningen. Läser man vidare finner man att vad som avses är att alla ska få göra minst 3 månaders militärutbildning, vidare att straffen för vägran ska höjas och svenska värnpliktiga ska kunna tvångskommenderas för minröjning utomlands. Det man har rätt till är sålunda att sitta i fängelse om man inte vill krypa i diken och rätt att riskera livet för att svenska staten ska slippa betala minröjare marknadsmässiga löner. Till detta kan man lägga de rättigheter vi redan har. Rättigheten att betala två tredjedelar av inkomsten i skatt, rättigheten att kastas ut ur landet av invandrarverket om vi är födda på fel plats och rättigheten att hindras att köpa öl på helgerna. Erik Lakomaa uthängda nationalsocialisterna har dock Brohult en far som arbetat på SvD:s kultursida. Nassarna borde välja sina föräldrar med större omsorg. Tillit? Leo Stark Det har uppmärksammats att svenska folket i en undersökning visat sig ha rätt god kännedom om förintelsen och att vi tror att den verkligen har inträffat. Gott så. I undersökningen frågar man dessutom om olika grupper har för mycket eller för lite inflytande. Vad gäller judarna blev svaret som följer: Två procent svarade att de har för mycket inflytande; 14 procent för lite; resten tyckte att det var lagom eller att de inte visste. Vad media dock inte rapporterade var att samma undersökning visade att 50 procent av svenskarna anser att politikerna har för mycket inflytande och att blygsamma åtta procent svarar för lite. När får vi höra den pratglade statsministerns kommentar till dessa glädjande siffror? Henrik Alexandersson Amerikansk schizofreni II Visst kan de statliga regleringarna få en att känna sig schizofren. I USA har man nyligen lanserat en ny reglering som tvingar arbetsgivare att bli brottslingar. För att skydda illegala invandrare blir det nu förbjudet att avskeda dem av diskrimineringsskäl och det företag som gör så blir tvingat att återanställa dem och kompensera dem för förlorad arbetsinkomst och utlägg för advokatkostnader. Företagen kan också drabbas av böter på upp till dollar. Å andra sidan är det olagligt för arbetsgivare att anställa illegala invandrare, ett brott som kan straffas med upp till fem års fängelse. USA borde använda ett av Frihetsfrontens gamla slagord: Utvisa regeringen inte invandrarna. Henrik Bejke

8 Hyckleri i Österrike Demokrati? Totalitära våldsideologier har alltid varit duktiga på att inom det egna landet och dess systernationer sprida motsatsens propaganda. Detta gäller både för regimer i sin helhet och enstaka ledare enskilt. Dessa länder, hårt sargade av förtyck och inhumanism i form av nazist- eller kommunistregimer, har även utåt försökt hävda sin demokratiska bas. Tydligt var detta hos länder i det sk östblocket, exempelvis Östtyskland/DDR (Deutsche Demokratische Republik). En nation så baserad på förtryck, försökte ge sken av att vägledas av demokratiska principer. Fler exempel på denna motsatsens retorik finns och är lätta att finna. Folkrepubliken Kina drar sig exempelvis inte för att fängsla stora delar av folket för avvikande åsikter eller mörda stora gruppper människor (exempelvis massakern på Himmelska Fridens torg). Folket består i Röstfiske? De socialdemokratiska regeringarna i EU har efter att det stått klart att deras broderparti SPÖ för första gången sedan andra världskriget kommer att stå utanför regeringen initierat en omfattande bojkottskampanj mot Österrike. Man behöver inte vara någon anhängare av Haider för att tycka att kampanjen är osmaklig. Detta av flera skäl. Dels är det uppenbart att man inte har något att invända mot den politik man kritiserar Haider för, dels har det egentligen inte skett något fundamentalt i Österrikisk politik annat än att socialdemokraterna tvingats lämna regeringen. Invandringspolitiken var en ickefråga i det österrikiska valet. I och med att alla partier tycker likadant var den i princip omöjlig att vinna några röster på för något parti. Istället dominerades valkampen av Proporz, den halvsekelgamla överenskommelse mellan SPÖ och det konservativa ÖVP som medförde att partimedlemskap i något av de två partierna krävdes för jobb i förvaltningen eller för att ta sig igenom byråkratin om man ville få tillstånd att starta eget. Dessvärre är Haiders parti inte på något sätt unikt. Partier som delar FPÖ:s idéer i invandringspolitiken finns i alla Europas länder och är i flera fall regeringspartier. I Sverige ställer sig främst s men också m, c och kd bakom Haiders politik i sak. Det som skiljer företrädarna för de partierna från Haider är att de förstnämnda inte gör sig till åtlöje genom att komma med osmakliga uttalanden om Nazityskland. När det gäller att kasta ut flyktingar spelar man däremot i samma division. Erik Lakomaa praktiken i Kina endast av den lilla skaran kommunistdiktatorer som styr landet. Resten av befolkningen drygt en miljard människor är endast instrument för deras vilja. Regimen på Kuba, som ofta omfamnas av svenska statens representanter, är ett annat exempel. Fidel Castro lovade en sorts kommunistisk frihet genom att folket skulle slippa ägande. Castro har nu gett kubanerna frihet medan han själv är ägare till det mesta och numera anses vara en av världens rikaste män. Som en röd tråd går denna motsatsens retorik genom totalitära staters historia och nutid. Frågan man måste ställa sig är varför Sverige sedan valet har fått en demokratiminister... Per Bylund Nyligen avslöjades det att det skickats elektronisk post från såväl riksdagen som regeringskansliet till prostituerade där det förhandlats om köp av sexuella tjänster. Riksdagens administration ställde sig dock tveksam till att närmare försöka utröna vem eller vilka som skickat dessa . Argumentet för denna policy var att i så fall skulle man även kunna avslöja konfidentiell korrespondens mellan riksdagsledamöterna och deras väljare. Som det påpekades av en amerikansk kommentator: Well, it is a common practice that politicians are screwing their voters. Henrik Bejke Skyddad verkstad 1900-talet har varit det värsta seklet i mänsklighetens historia skriver Maria-Pia Boëthius i Aftonbladet 3/1-00. Det började med förintelsen, världskrigen, atombomberna, kolonialkrigen, fascismen, stalinismen och nazismen och det kulminerar i en girighetens bärsärkargång som saknar motstycke. Visst, det som börjar med koncentrationsläger kulminerar i frihandel. Klart som korvspad. Allt är för övrigt den patriarkala ideologins fel, som bygger på konstruerade identiteter och uteslutning och utrensning i Milosevics anda. Ett patriarkat som lurat alla, män som kvinnor (utom Maria-Pia och hennes klarsynta anhang av feminister och vänsterdebattörer förstås) att bli lydiga redskap i deras tjänst. Som ett bevis på sin uppskattning har regeringen utnämnt Maria-Pia till professor vid Södertörns Högskola. Det är bra att hon blir offentligförsörjd, ty för dem som tycker frihandel är värre än koncentrationsläger torde arbetsmarknaden vara rätt begränsad. Erik Lakomaa Det ultimata argumentet Svenska Dagbladet har sedan Mats Johansson tog över rodret bytt den tidigare EMU-kritiska linjen mot en starkt positiv. Varför då? Jo som man skriver i en ledare handlar det om att inte hamna på fel sida i debatten. Vi måste gå med i EMU snarast, ty några av dem som är emot är dumma att Göran Persson och Pierre Schori är för EMU sopar man med samma (brist på) logik under mattan. För: Till dem, den renade nationalstatens bevarare och isolationister till höger och vänster, kan vi inte sälla oss. Det skulle se ut; SvD på samma barrikad som rasister, nejsägande kommunister, grönpartister och Inger Segelström i en oönskad folkomröstning. Icke. Varför bry sig om att EMU innebär prisregleringar och planekonomi när det viktiga i själva verket är att inte hamna på samma sida som Inger Segelström? Erik Lakomaa

9 1999 års nobelpristagare i ekonomi: Robert A. Mundell en varm EMU-anhängare? AV NICLAS ERICSON 1999 års ekonomipris till Alfred Nobels minne tilldelades den kanadensiske nationalekonomen Robert A Mundell. Han är mest känd för sina analyser av optimala valutaområden men är även en av teoretikerna bakom utbudsekonomin. Hans ekonomiska teorier har haft ett avgörande inflytande på 80-talets konservativa politik, på både gott och ont. Iskrivande stund har euron fallit till sin hittills lägsta nivå mot USA-dollarn sedan den gemensamma europeiska valutan infördes vid årsskiftet 1998/99. Euron har nu försvagats med ungefär 15 procent gentemot dollarn under drygt ett års tid. Hittills har det alltså varit en dålig affär för fjolårets nobelpristagare Robert A. Mundell att ta ut prissumman, på motsvarande 7,9 miljoner svenska kronor, i euro. Mundell sade sig i december tro på en förstärkning av euron mot den amerikanska dollarn. Om profetian från den kanadafödde professorn vid Columbia University i New York slår in eller inte får tiden utvisa, men det är mest Mundells tidiga analys av vad som utgör ett optimalt valutaområde som gjort honom bekant hos forskare och studenter i nationalekonomi. I prismotiveringen nämns dock inget om Mundells insatser som så kallad utbuds-ekonom. Redan i början av 1970-talet drev Mundell tesen att kraftiga skattesänkningar skulle betala sig i form av växande investeringar, nya jobb och därmed ökade skatteintäkter för statskassan. Mannen bakom utbudsekonomin Vid tiden på University of Chicago kom Mundell i kontakt med den ambitiöse studenten Arthur Laffer som senare vidareutvecklade tesen och lanserade den för den republikanske presidentkandidaten Ronald Reagan. Lafferkurvan, som för första gången lär ha ritats på en pappersservett på en restaurang, gjorde Arthur Laffer till den mest välkände av utbudsekonomerna i början av 1980-talet. Den ekonomisk-politiska poängen med Lafferkurvan är att om skattetrycket passerat en viss gräns kommer skattesänkningar att finansiera sig själva. Människor kommer att börja arbeta i den vita sektorn igen, vilket medför att statens skatteintäkter ökar. I USA visade det sig att Laffer var alltför optimistisk om politikernas förmåga, eller snarare brist på sådan, att hålla de offentliga utgifterna i schack. Reagans skattesänkningar 1981 som motiverades med Laffers resonemang ledde till kraftigt ökande budgetunderskott i och med att Reaganministären samtidigt ökade de offentliga utgifterna. Mer framgångsrikt blev Mundells och Laffers försök att övertyga Reagan om nödvändigheten att sänka dåtidens skyhöga marginalskatter. Dessa kunde vara upp till 85 procent i början av 1980-talet, varefter Reagan sänkte dem till 28 procent. Sedan dess har 35 miljoner nya jobb skapats i USA publicerades Mundells banbrytande artikel A Theory of Optimum Currency Areas i American Economic Review. Bakgrunden till artikeln var att Kanada under 1960-talet brottades med frågan om huruvida landet skulle binda sin valuta till den amerikanska dollarn. Vid denna tidpunkt saknades teorier inom ämnet, och i artikeln lanserade Mundell teorin om optimala valutaområden. Mundell slog där fast att två länder utgör ett optimalt valutaområde om dessa kan låsa sina växelkurser utan att det medför några negativa effekter på ekonomierna. Fast växelkurs var legio i de flesta länder i början av 1960-talet och existensen av en nationell valuta betraktades som en självklarhet. Mundells artikel ansågs därför närmast radikal. Problem med gemensam valuta Mundell nämner i sin artikel från 1961 kortfattat fördelarna med en gemensam valuta, exempelvis lägre transaktionskostnader i handeln och minskad osäkerhet om relativpriserna, medan han diskuterar nackdelarna mer utförligt. Den största nackdelen med en gemensam valuta är, enligt Mundell, svårigheten att upprätthålla sysselsättningen i samband med förändringar i efterfrågan och andra så kallade asymmetriska störningar, som kräver sänkta reallöner i en enskild region. Hög arbetskraftsrörlighet är därför av stor betydelse, något som starkt bidragit till att

10 USA har betydligt lägre arbetslöshet än EU, där arbetskraften inte är lika benägen att flytta dit de nya jobben finns. Enkelt uttryckt är ett optimalt valutaområde ett antal regioner mellan vilka migrationsbenägenheten är tillräckligt hög för att möjliggöra full sysselsättning när någon av dem drabbas av en asymmetrisk störning. Andra forskare har utvecklat teorin vidare och lagt till ytterligare kriterier, exempelvis kapitalrörlighet och regional specialisering. Priset för utanförskap: räntehöjningar I intervjuer i samband med att Mundell besökte Sverige för att emotta Nobelpriset förklarade professorn att det bästa för landet vore ett EMU-medlemskap. Det skulle bli dyrt för Sverige att stå utanför, räntan skulle bli högre än vad den skulle vara vid ett medlemskap och landet skulle förlora i inflytande gentemot övriga Europa, menade han. Mundell är dessutom kritisk till de svenska ekonomer, däribland regeringens EMU-utredare Lars Calmfors, som menar att Sverige inte är redo för ett deltagande på grund av den stela lönebildningen. Problemet med lönebildningen är enligt Mundells analys att aktörerna på arbetsmarknaden när de sätter lönerna tar i beaktande att landet kan sänka värdet på sin valuta om det skulle hamna i kostnadskris. Sverige bör, menar han vidare, lösa detta problem genom att reformera det nuvarande skattesystemet, som hämmar nyanställningar och rörlighet på arbetsmarknaden, istället för att ställa sig utanför valutaunionen. Tyvärr överensstämmer inte intentionerna i EU med Mundells önskemål. De populäraste förslagen där är i nuläget ett brett samförstånd mellan fack och näringsliv och avsättningar i buffertfonder, efter finländsk förebild, i väntan på att konjunkturen viker. Vid dåliga tider ska fondernas medel användas till att minska förlusterna för hårt drabbade industrier, detta av sysselsättningsskäl. En EMU-anpassad version av varvsstöden om man så vill. and Flexible Exchange Rates I Canadian Journal of Economics 1963, behandlar Mundell penning- och finanspolitikens kortsiktiga effekter i en öppen ekonomi. Han för även in utrikeshandel och kapitalrörelser i den så kallade IS-LM-modellen för en sluten ekonomi. Mundell visar därigenom hur stabiliseringspolitikens verkningar beror på graden av internationell kapitalrörlighet, och att framför allt växelkursen har stor betydelse. Under flytande växelkurs blir penningpolitiken kraftfull och finanspolitiken kraftlös, medan det motsatta är fallet under fast växelkurs. Marcus Fleming (avliden 1976) var samtidigt biträdande chef vid Internationella Valutafondens forskningsavdelning och lade vid ungefär samma tidpunkt fram en liknande analys, varför dagens läroböcker i nationalekonomi talar om Mundell-Fleming modellen i salomonisk anda. Redan i början av talet drev Mundell tesen att kraftiga skattesänkningar skulle betala sig i form av växande investeringar, nya jobb och därmed ökade skatteintäkter för statskassan. Flytande växelkurs och hög kapitalrörlighet praktiseras idag i många länder, som bekant även i Sverige. En flytande växelkurs är marknadsbestämd, eftersom centralbanken avstår från att intervenera på valutamarknaden. Finanspolitiken blir då kraftlös. Vid oförändrad penningpolitik leder högre statsutgifter till större efterfrågan på pengar och tendenser till högre ränta. Kapitalinflöden stärker växelkursen så mycket att en lägre nettoexport helt eliminerar de expansiva effekterna av de högre statsutgifterna. Med flytande växelkurs kan däremot penningpolitiken kraftfullt påverka aktiviteten i ekonomin. En expansion av penningmängden ger tendenser till lägre ränta, vilket ger kapitalutflöden och en svagare växelkurs, som leder till expansion av landets ekonomi via ökad nettoexport. En fast växelkurs kräver att centralbanken, via regelbundna interventioner på valutamarknaden, tillgodoser allmänhetens efterfrågan på utländsk valuta. Därigenom förlorar centralbanken kontrollen över penningmängden som istället passivt anpassas till efterfrågan på pengar. Alla försök till en självständig nationell penningpolitik, så kallade öppna marknadsoperationer, blir resultatlösa då man varken kan påverka räntan eller växelkursen. Om däremot de offentliga utgifterna ökar stiger också den inhemska aktiviteten i ekonomin och nationalinkomsten utan att dessa bromsas av stigande ränta eller svagare växelkurs. Finanspolitiken blir därmed verkningsfull. Prissumman tänker Mundell använda till att renovera sitt slott i italienska Siena. Slottet köpte Mundell billigt av den katolska kyrkan för att skydda sig mot inflationen. Niclas Ericson är ekonomhistoriker, nationalekonom och frilansjournalist. Fakta om Robert A. Mundell Föddes 1932 i Kanada. Efter grundutbildning vid University of British Columbia och University of Washington, inledde han forskarstudier vid London School of Economics. Mundell tog sin doktorsexamen vid MIT 1956 med en avhandling om internationella kapitalrörelser. Han har innehaft flera olika professurer, men verkar sedan 1974 vid Columbia University i New York. Han har dessutom varit rådgivare till Internationella Valutafonden, Världsbanken, EU och den före detta amerikanske presidenten Ronald Reagan. Flytande växelkurser leder till kraftlös finanspolitik Mundell har även starkt bidragit till utvecklingen av den moderna analysen av penning- och finanspolitiken, den så kallade stabiliseringspolitiken, i öppna ekonomier. I artikeln Capital Mobility and Stabilization Policy under Fixed Mest berömda artiklar: Mundell, R. A. (1961), A Theory of Optimum Currency Areas, American Economic Review 51: Mundell, R. A. (1963), Capital Mobility and Stabilization Policy under Fixed and Flexible Exchange Rates, Canadian Journal of Economics 29: Mundell, R. A. (1968), International Economics (New York: MacMillan).

11 Skvalpvalutor och EMU-socialism AV ERIK LAKOMAA EMU är ett projekt för att ge kapitalet fria tyglar och omöjliggöra en penningpolitik i välfärdsstatens tjänst, varnar EMU-kritikerna inom vänstern. Tvärtom, säger EMU-förespråkarna. Den monetära unionen ger oss möjlighet att motverka de internationella marknadskrafterna och behålla en fungerande välfärdsstat. Signifikant för bägge dessa argument är att de ser marknaden som ett hot som måste bekämpas. Det säkraste sättet att avskaffa kapitalismen är att förstöra valutan John Maynard Keynes Att vara en randstat med en randstatsvaluta får inte vara ett alternativ för en nation som vill gå in i 2000-talet med flaggan i topp Carl Bildt 1 Det europeiska valutsamarbetet EMU har genomgått sitt första år. Förvisso har euron, som enligt Carl Bildt skulle rädda oss från skvalpvalutor, skvalpat både hit och dit, men projektet ser ut att överleva. För inte så länge sedan tog socialdemokraterna beslut om att verka för ett svenskt medlemskap i EMU. Den gemensamma valutan skulle vara en garant för den svenska modellens fortlevnad, för vårdskolaomsorg, för välfärden och för att sätta stopp för valutaspekulanterna. I mångt och mycket har socialdemokraterna rätt; EMU är ett traditionellt socialistiskt projekt. Det är ett system av prisregleringar och ger kontrollen över den kanske viktigaste varan i ekonomin pengarna till ett politiskt kontrollerat monopol: den europeiska centralbanken ECB. Redan här är det lätt att avfärda projektet på samma grunder som vi avfärdar andra politiskt skapade monopol och prisregleringssystem, monopol leder till välfärdsförluster och låg kvalitet, prisregleringar leder till felallokeringar, brist, såsom på bostäder i Stockholm och bröd i Sovjetunionen, eller överskott, som på vin och smör i EU. Det är inte heller någon principiell skillnad på att regerlera livsmedelspriser och priser på valutor. Trots detta har projektet en enorm lockelse på politiker längs hela den politiska skalan. I samband med EMU-utredningen skrev professor Lars Jonung vid Handelshögskolan i Stockholm ett par artiklar där han analyserade förutsättningarna för en valutaunion med avstamp i teorin om optimala valutaområden. Jag kommer att utgå i från detta och diskutera marknadsekonomins alternativ till EMU-projektet och de ekonomiska riskerna med att övergå till kommandoekonomi på det monetära området. Kritik mot EMU enligt teorin om optimala valutaområden Teorin om optimala valutaområden, som utvecklades av förra årets ekonomipristagare Robert Mundell, går i korthet ut på att ett valutaområde är optimalt om ekonomin är integrerad och konjunkturen inom det är i fas. I vilken utsträckning detta är uppfyllt kan man se genom att undersöka om en rad kriterier beträffande industristruktur, ekonomisk politk etc är uppfyllda. Kriterierna kan delas upp i landsspecifika och unionsspecifika 2. Landsspecifika kriterier: Hög grad av pris- och löneflexibilitet inom landet Hög grad av produktdiversifiering inom landet Unionsspecifika kriterier: Hög grad av faktorrörlighet inom unionen Stor likhet i produktionsstruktur inom unionen Stor likhet i konjunkturmönster inom unionen Stor likhet i penningpolitik inom unionen Stor likhet i finanspolitik inom unionen Stor likhet i politiska och övriga faktorer inom unionen (t.ex. geografisk och kulturell integration) Är Sverige ett optimalt valutaområde? Ju större ett lands löne- och prisflexibilitet är, desto mindre är kostnaden för en fast växelkurs. För att inte konjunktursvängningarna eller andra ekonomiska chocker ska resultera i massarbetslöshet och industriell utslagning måste priser och löner snabbt förändras i takt med konjunkturen, exempelvis genom valutakursförändringar. För Sveriges del är lönebildningen påtagligt stel, trots hög arbetslöshet kan de monopolistiska fackföreningarna driva igenom höga (nominella) lönelyft. Priserna anpassas i allmänhet snabbare, men här är den politiska prissättningen inom den offentliga sektorn och de reglerade sektorerna bostäder och jordbruksprodukter en kraftigt begränsande faktor. Det andra kriteriet, hög grad av produktdiversifiering, innebär att ett land inte är hårt specialiserat till en typ av produktion. Det traditionella sättet att mäta produktdiversifiering är undersöka olika sektorers andel av den totala produktionen. Det är få EMU-länder som uppvisar någon högre grad av produktdiversifiering och Sverige hör till de minst diversifierade 3. Sverige karaktäriseras av en omfattande skogs- och trävaruindustri som svarar för hela 21 procent av produktionen. För övriga EU-länder är genomsnittet 13 procent. Även verkstadsindustrin är stor i Sverige jämfört med EU-snittet; 46 procent av produktionen jämfört med 33 procent i EU. Det finns

12 också stora lokala variationer inom landet som visar på att Sverige inte fyller kraven på ett optimalt valutaområde, exempelvis är skogs- och stålindustrin huvudsakligen förlagd till landets norra delar medan högteknologisk industri främst finns i Stockholmsområdet och i några universitetsstäder. De landsspecifika kriterierna visar sålunda på att Sverige inte är lämpligt att ingå i en valutaunion och ej heller i sig är ett optimalt valutaområde. Tabell 1 likhet i ekonomisk struktur Är Europa ett optimalt valutaområde? Med faktorrörlighet menas rörligheten i produktionsfaktorer, dvs arbetskraft och kapital. För Europas del kan kapitalrörlighetskriteriet anses vara uppfyllt, medan rörligheten hos arbetskraften är låg. Detsamma gäller inom Sverige trots mycket hög arbetslöshet på vissa orter är flyttningsbenägenheten till orter med större chanser till jobb låg. Människor har kulturella bindningar till den plats de bor på, och fruktar ofta att deras kulturella och sociala kompetens inte ska räcka till om de flyttar någon annanstans. Detta gäller i än högre grad vid flytt mellan olika länder. Trots att EU formellt ger fri arbetskraftsrörlighet har vi inte sett mer än marginella flyttningsvågor. Detta kan jämföras med situationen i USA, där det är legio att flytta från en delstat till en annan när konjunkturen viker. I likhet med Sverige uppvisar inte heller de länder som idag ingår i EMU någon större likhet i produktionsstruktur. Skillnaden mellan exempelvis Sverige och Spanien är avsevärd, men det är också skillnaden mellan Sverige och Danmark eller skillnaden mellan Danmark och Tyskland. En mycket påtaglig skillnad inom EU är den mellan Nord- och Syditalien, där nord är ett av EU:s rikaste områden medan syd genom valutapolitiken har hamnat i en permanent lågkonjunktur och präglas av en omodern industristruktur. På samma sätt finns stora skillnader i konjunkturmönster, på ett globalt plan leds ofta en konjunkturuppgång av USA medan Storbritannien, som förvisso inte avser att ingå i EMU från början, är den förste att följa efter i Europa, därefter följer de andra EU-länderna. När det gäller penning- och finanspolitiken finns en utbredd samsyn mellan de olika EU-länderna att inflationen ska hållas nere. Några länder, främst i Sydeuropa, avviker dock från låginflationsnormen. Inom EU finns också länder som har en stark inflationsaversion, främst Tyskland, Österrike och Nederländerna. Graden av centralbanksoberoende varierar också. I det stora hela finns dock ganska stora likheter i penningpolitiken mellan många av EMU-länderna, en utveckling som kan ha drivits fram av konvergenskraven i Maastrichtfördragen, men som lika gärna kan bero på andra faktorer. Finanspolitiken ser dock mycket olika ut i olika delar av EU. De nordiska länderna har ett jämförelsevis högt skattetryck och stor offentlig sektor. Dessa länder har också i högre utsträckning fört en aktiv keynesiansk finanspolitik. Vidare finns stora variationer i budgetdisiplin mellan länderna där vissa, exempelvis Sverige, Danmark, Finland och Storbritannien, uppvisar för närvarande små budgetunderskott medan Sydeuropa tillsammans med Belgien och Irland uppvisar större underskott i de offentliga finanserna. Vad som kanske är viktigast bland de politiska faktorerna är hur väl förankrad hos allmänheten och väljarna den ekonomiska politiken är. I den guldmyntfotsbaserade valutaunion som Sverige ingick i från 1873 till 1914 var förankringen stark i och med skandinavismen 4. Idag finns i många tänkta EMU-länder ett utbrett folkligt missnöje med EMU. Störst är detta i de länder som starkast fört hårdvaluta- och låginflationspolitik såsom Tyskland och Nederländerna, medan de sydeuropeiska länderna och, av någon anledning, Finland är mest positiva till EMU. Land Migra- Industri- Konjunktur Penning- Finans- Regional Geogr. Snitt tion struktur politik politik integration närhet Finland ,7 Danmark ,9 Norge ,6 Tyskland Frankrike ,3 USA ,1 Storbritannien Österrike ,3 Holland ,9 Italien ,3 Förklaring: Migration befolkning i Sverige efter födelseland. Industristruktur skillnad i sektorsandelar av total tillverkningsindustri. Konjunktur korrelation i BNP-tillväxt. Penningpolitik likhet i inflation. Finanspolitik likhet i genomsnittligt budgetsaldo. Regional integration andel av telefonsamtal till och från Sverige. Geografisk närhet avstånd mellan huvudstäder. Skala 1-10 där 10 innebär en hög grad av likhet. (källa Jonung & Sjöholm 1997) Två forskare vid Handelshögskolan, Lars Jonung och Fredrik Sjöholm, har ställt samman 5 i vilken utsträckning de olika kriterierna är uppfyllda (se tabell 1 nedan). Jonungs och Sjöholms undersökning visar att om Sverige ska ingå i en valutaunion med något annat land bör det vara Finland. Detta bygger dock på antagandet att Sverige i sig är ett optimalt valutaområde, vilket som vi kan se av undersökningen av de landsspecifika kriterierna är ett ganska starkt antagande. Att notera är även att Sverige har större likheter med USA än med exempelvis Österrike eller Holland. Fler skatter och regleringar En bärande del i kritiken mot EMU är att Europa, eller snarare de EU-länder som avser ingå i valutaunionen, inte utgör något optimalt valutaområde. Dock bör man konstatera att ett optimalt valutaområde inte är en nödvändig förutsättning för en gemensam valuta. Att införa en gemensam valuta i ett icke-optimalt valutaområde är dock behäftat med stora ekonomiska och politiska kostnader och även om jag i denna artikel kommer att fokusera på de förstnämnda är de senare inte att förringa. Givet att EMU-området inte är ett optimalt valutaområde i fråga om samvariation i konjunktur och industristruktur kommer politiska spänningar uppstå mellan medlemsländerna gällande vilken finans- och penningpolitik som ska föras. Sannolikt kommer vi så småningom också få en centralisering av finanspolitiken som följd av EMU. Europas problem är inte olika valutor utan det faktum att företagande och näringsverksamhet är omgärdade av ett

13 bokstavligt talat oöverskådligt antal mer eller mindre onödiga politiska regleringar, samt att politikerna, med några få undantag, valt att finansiera välfärdsstatens expansion med inflation. Detta kommer på det internationella planet medföra att ländernas ekonomier kommer att gå i otakt genom att lönerna jämfört med produktiviteten utvecklas olika i olika länder. Det finns två sätt att utjämna dessa skillnader: 1. Genom valutakursförändringar. 2. Genom omfördelning och subventioner (sk automatiska stabilisatorer) Om inte detta görs kommer tillväxtregionerna drabbas av överhettning och stagnerande regioner av arbetslöshet. I t ex USA löses man problemen genom en kombination av subventioner och stor rörlighet hos arbetskraften. Denna är kulturellt betingad ( vi flytt int är en okänd föreställning i en kultur där rörlighet är normen) och underlättas av det gemensamma språket. Vidare finns en politisk acceptans för att den amerikanska valutapolitiken anpassas till USA som helhet. I Europa gäller inte detta. Franska bönder, norrländska vårdbiträden och engelska ingenjörer vill bo i just Frankrike, Norrland och England. De vill inte flytta till Höör, Gent eller Baden- Baden. De misstänker på goda grunder att både deras språkkunskaper och allmänna professionella och kulturella kompetens inte passar in och att de kommer att mötas av vissa fördomar. Rörligheten kommer att bli för låg. Således återstår subventionsvägen. Redan i dag är en stor del av Europas näringsliv, exempelvis jordbrukssektorn, direkt beroende av subventioner. I Sverige är det en minoritet av kommunerna som har invånare som i huvudsak lever av privat näringsliv, och resten av Europa kommer inte långt efter när det gäller offentligt beroende. Ännu större inslag av regionalstöd och företagsstöd är inte önskvärt, men riskerar att bli resultatet om inte den gemensamma penningpolitiken följs av drastiska avregleringar och en betydligt större kulturell och fysisk rörlighet i Europa. Detta är tyvärr inte särskilt sannolikt. Det är högst otroligt att ekonomierna i Europa inom överskådlig tid kommer att vara i fas. När det är högkonjunktur i Storbritannien kan det vara lågkonjunktur i Italien eller vice versa. Politikerna kommer att vilja föra en restriktiv penningpolitik för att begränsa inflationstrycket i högkonjunktur, medan man i lågkonjunktur, då inflationshotet är lägre, kommer att föra en mer expansiv politik för att kunna hålla räntorna nere. Dessa skillnader i konjunkturcykeln finns även inom nationalstaterna, konjunkturen ser inte likadan ut i Stockholm och Piteå och inte heller i Milano och Palermo. Konjunkturskillnaderna har inte heller eliminerats av att hela Sverige har en valuta, utan snarare förstärkts. I mångt och mycket har socialdemokraterna rätt; EMU är ett traditionellt socialistiskt projekt. Skillnaderna kommer att medföra att samtidigt som det är brist på arbetskraft i Stockholm kommer det vara arbetslöshet i Norrbotten. Dessa skillnader måste lösas endera genom att folk flyttar från arbetslösheten, eller genom att man kompenserar otakten i konjunkturcyklerna genom nationella arbetslöshetsersättningssystem och gemensam beskattning; pengar kommer då att överföras från skattebetalarna i högkonjunkturområdet till de arbetslösa i lågkonjunkturen. På så vis kan man kompensera de skadliga inverkningarna av den gemensamma valutan. På det europeiska planet kommer exakt samma fenomen att visa sig, och samma åtgärder kommer att vidtas för att hantera den arbetslöshet som blir följden av EMU. EMU kommer att tvinga fram ett europeiskt system av skatter och bidragssystem, ett system som kommer att få EU:s nuvarande regionalfonder att förblekna. Sannolikt kommer EMU också att medföra ett väsentligt högre skattetryck. Nationella hänsyn styr Den gemensama europeiska valutan symboliserar mer än något annat förverkligandet av drömmen om det enade Europa. Samtidigt kan detta projekt leda till att hela det europeiska samarbetet rasar samman. Det som var tänkt att bli det slutgiltiga steget för europeisk enhet riskerar istället leda till att själva grunden för europasamarbetet, det fredliga utbytet, raseras. Tittar vi på hur andra områden har kommit att utvecklas inom den Europeiska unionen ser vi att trots att exempelvis kommissionens uppgift i första hand är att ta hänsyn till hela Europas intressen, har politikerna i många fall styrts av nationella bindningar. Det är orimligt att tro att dessa nationella hänsyn inte kommer att styra penningpolitiken även hos den blivande centralbanken. Vilken valutapolitik som skall föras kommer det finnas delade meningar om, länder med svag industristruktur kommer att vilja ha en svagare valuta medan andra kommer att förorda hårdvalutapolitik. På vilka grunder kommer man exempelvis utse centralbankschefen och besluta om vilka länders statsobligationer centralbanken ska köpa? EMU riskerar att, istället för att föra nationerna närmare varandra, skapa konflikter och aggression. Automatiska stabilisatorer Också de sk automatiska stabilisatorerna kommer att orsaka ett ökat tryck för skattehöjningar och ökade offentliga utgifter. Detta hänger samman med skillnaderna i konjunkturmönster som diskuteras ovan. Automatiska stabilisatorer är exempelvis arbetslöshetsförsäkningar och progressiva skatter. Bruket av dessa stabilisatorer är i princip nödvändigt för att kompensera svängningarna i ekonomin om man har valutamonopol (såväl inom ett land eller inom en union av flera länder). I ett fritt samhälle med konkurrerande valutor och oreglerade växelkurser kommer dessa konjunkturskillnader istället lösas genom spontana förändringar i växelkurserna. När konjunkturen viker eller en del av ett valutaområde av någon annan anledning inte längre kan klara konkurrensen slår de automatiska stabilisatorerna till och ser till att medborgarna får en över tiden ganska konstant disponibel inkomst. Det fungerar som så att andelen av inkomsten som går till skatt är större när ekonomin är i gott skick medan man när området man bor i har hamnat i en recession, och man kanske tillfälligt är utan arbete, får kompensation från statskassan, dvs från dem som bor i ett område där det ekonomiska läget är bättre. Med progressiva skatter förstärks effekten eftersom man hamnar i en längre skattekategori då man bli arbetslös, och därigenom betalar en lägre procentsats, och vice versa. I ett scenario med en gemensam europeisk valuta kommer betydelsen av automatiska stabilisatorer att förstärkas, och inte bara skilda landsdelar utan hela länder eller regioner kommer att vara givare respektive mottagare. För att kunna hantera de negativa effekterna av EMU kommer ett system med gemensam beskattning och en kraftig expansion av de omfördelande bidragsfonderna krävas för att inte vissa

14 länder ska drabbas så hårt att de tvingas lämna valutaunionen. Mot en ny inflationsregim Generellt sett kan sägas att ju mindre konkurrensen på valutaområdet är, desto större blir incitamentet för politikerna att finansiera utgifter/röstköp med sedelpressarna. Detta har sin grund i att kostnaderna för de länder som vill föra en expansiv inflationsdrivande politik minskar om de bara utgör en del av ett valutasamarbete. Kostnaden i form av minskad produktion och osäkerhet smetas ut på de andra samarbetsländerna. Utan fungerande politiska begränsningar står det klart att inflationsrisken i EU kommer att öka med EMU. Detta vill man inom EMU, efter krav från tyskt håll, förhindra genom att göra Europeiska centralbanken ECB självständig, och genom skapandet av den s k stabilitetspakten, där ländernas regeringar ska hindras från att föra en oansvarig finanspolitik (begränsningar ska sättas upp för till exempel hur stora budgetunderskott och skuldkvoter får vara). För det första bör man hysa en kraftig skepsis mot utfästelser från politikerna att inte göra det de vill. Vi ser hur kommissionen, som sägs arbeta i hela unionens intresse och oberoende av de länder som tillsätter kommissionärerna, inom exempelvis fiske och jordbruk styrs av nationella hänsyn. Vidare kan det ifrågasättas om det finns ett kausalsamband mellan centralbanksoberoende och låg inflation. Posen 6 hävdar t ex att båda företeelserna kan bero på en tredje bakomliggande faktor, exempelvis en djupt rotad aversion mot inflation. Detta torde kunna stämma i Tyskland, där två generationer medborgare fick sina besparingar utraderade av den inflation politikerna skapat. Vidare är det samtidigt så att det är i Tyskland som det folkliga motståndet mot EMU är som störst. En rimlig slutsats är att de institutionella ramarna för den ekonomiska politikern har betydelse, men att det samtidigt är oklart hur starkt detta samband är. En oberoende centralbank kan emellertid minska de störningar som kommer från det politiska systemet som resultat av att regeringsmakten, och därmed kanske även politikernas inflationspreferenser, växlar. 7 Som ett mått på inflationsbenägenheten kan man använda andelen indexerade lån som staten tar upp. En stor andel indexerade lån, exempelvis i form av realränteobligationer, tyder på låg inflationsbenägenhet. En stat som inte avser att inflatera valutan för att sänka värdet på lånen har heller ingen anledning att ge ut icke-indexerade obligationer. 8 EMU gör det möjligt att ha budgetunderskott och att föra en aktiv finanspolitik utan att det tar sig uttryck i ränteökningar, utträngning av privata investeringar och valutafall. En fast växelkurs gör också att verkan av en aktiv finanspolitik ökar, därigenom ger medlemskap i en valutaunion starka incitament att öka budgetunderskotten. Generellt gäller att ju större ett (monopol-) valutaområde är, desto större blir tendenserna till inflation. 9 Budegetunderskott och inflation kommer att vara välfärdsstatens ständiga följeslagare så länge möjligheten att trycka pengar finns tillgänglig. Vad som måste tillses är att politikerna berövas denna möjlighet. Tills så har skett är allt tal om balanserade budgetar bara tomma ord. Reisman skriver Deficits, and the inflation to finance them, are the cornerstone of the welfare state. They are indispensable in order to lend the appearance of reality to the belief that the government is the source of free benefits, which belief is the fundamental delusion underlying the welfare state. 10 EMU kommer att tvinga fram ett europeiskt system av skatter och bidragssytem, ett system som kommer att få EU:s nuvarande regionalfonder att förblekna. Vad vill man uppnå med EMU? Jämte politisk integration främst en sänkning av transaktionskostnaderna vid handel mellan EU-länderna och ett stabilt penningvärde. Finns det då alternativa sätt att uppnå detta? Tittar vi på den monetära regim vi hade före första världskriget, guldmyntfoten, så uppfyllde den dessa önskemål. I praktiken hade alla i hela guldmyntfotsområdet samma valuta. Visserligen med nationella eller privata banker som utgivare av sedlar och mynt, men dessa var ju, eftersom de vara knutna till samma råvara, helt konvertibla och dessutom direkt Diagram 1: Inflationen i Sverige gångbara åtminstone i grannländerna. Svenska sedlar och mynt kunde användas utan problem i Danmark och Norge. 11 På en fri marknad skulle sannolikt inte papperspengar utan täckning (fiat 12 money) efterfrågas. Anledningen till att det går att finna avsättning för dylika i dag är att alternativa pengar inte är tillåtna. 13 Stabilt penningvärde uppnåddes förr genom att man fråntog politikerna ansvaret för penningpolitiken. Under den senaste svenska guldmyntfotsregimen var också penningvärdet i huvudsak stabilt. Det finns heller enligt Maastrischtfördraget ingenting som hindrar att Euron definieras som en viss mängd guld, exempelvis ett tiondels gram. Den eftersträvade minskningen av transaktionskostnader vid internationell handel genom införandet av en gemensam valuta tappar dock ständigt i betydelse som argument för EMU, då den accelererande finansiella utvecklingen bidrar till att ständigt sänka växlings- och valutasäkringskostnaderna. Fördelarna med EMU får sökas på det politiska planet, på ekonomiska grunder finns det mycket lite som talar för projektet. Vad är då de skillnaden mellan EMU och förra seklets guldstandard? Den största skillnaden är att man med EMU inte eliminerar det politiska inflytandet över penningpolitiken, därmed finns risken för inflation kvar, eller kan i värsta fall öka, beroende på i hur strama tyglar de inflationsaversiva krafterna i Europa lyckas hålla politikerna i centralbanken. Klart är dock att incitamenten för politikerna att bedriva en inflationistisk politik kommer att öka. Stora monetära störningar är i princip ett nittonhundratalsfenomen, detta gäller för inflationen som varaktigt fenomen, kraftig deflation och kreditexpansionschocker. Inflationen, som visas i diagram 1, är något som tillkom efter guldmyntsfotens avskaf-

15 fande i samband med första världskriget. Den enda inflationsregim av större omfattning som fanns före centralstaterna och sedelpressarna var den som orsakades av inflödet av guld från de amerikanska kolonierna till Spanien under 1500-talet. Då handlade det om en fördubbling av priserna 14 på 100 år, det vill säga en årlig inflation på 0,696% vilket motsvarar ungefär häften av den felmarginal i inflationsmätningarna som Sveriges Riksbank använder idag. Penningmängden stabliliserades När valutorna var baserade på råvaror, guld och silver, fanns en kraftig begränsning av hur mycket penningmängden kunde öka, nämligen tiden och kostnaden för brytningen av dessa metaller. Likaså fanns en stabiliserande effekt, ty om penningmängden ökade för långsamt i förhållande till den ekonomiska tillväxten ökade relativpriset på guld så att det blev mer lönsamt att exploatera nya lågvärdiga fyndigheter och ta dyrare produktionsteknik i bruk. På samma sätt sänkte en för snabb ökning av guldmängden relativpriserna och lågavkastande gruvor lades ner. Detta gjorde att man fick en automatisk stabilisering av mängden myntfotsråvara, och sålunda var varje godtycklig mängd av denna råvara tillräcklig för att garantera valutans stabilitet. Under pappersmyntfoten finns inte denna naturliga begränsning av ökningstakten av penningmängden, ty att trycka en eller flera extra nollor på sedlarna kostar i princip inget extra. Så är också inflation något som förknippas med statliga papperspengar, och inflation var ett i princip icke-existerande fenomen under de mer marknadskonforma monetära regimerna. Privata konkurerande valutor är ett långt bättre sätt att skapa ekonomisk stabilitet än planekonomiska projekt som EMU. Redan idag ger såväl kreditinstitut som andra företag ut obligationer, vilket är en form av lätt omsättningsbara skuldebrev. Värdet på dessa obligationer avgörs bl a av vilken avkastning den kan komma att ge och hur säker en investering i dem bedöms vara. På motsvarande sätt torde det på en marknad med privata valutor utkristallisera sig vilka valutor som är mest pålitliga och därmed mest omsättningsbara. Avskaffade man omsättnings- och reavinstskatterna skulle man också kunna sluta kontrakt i exempelvis guld. Ett företag som erbjuder denna tjänst finns redan idag, gold.com. Om människor och företag vill handla med andra valutor än statliga, finns det inga skäl att hindra det. Vi är nu på väg mot ett samhälle där de traditionella fysiska betalningsmedlen, sedlar Referenser: Alesina, A. och Gatti, R., (1995), Independent Central Banks. Low Inflation at no Cost?, American Economic Review, Papers and Proceedings, Dixit, A. & Skeath, S. (1999) Games of Strategy W.W. Norton & Company, New York Hayek, F., (1976), The Denationalisation of Money, The institute of Economic Affairs, London Jonung, L. & Bordo M., (1996), Internationella växelkurssystem och valutaunioner: några lärdomar rörande Sverige och EMU, bilaga 4 till EMUutredningen, Fritzes Stockhom, s Jonung, L., och Sjöholm, F., (1997) Det optimala valutaområdet för Sverige enligt teorin för optimala valutaområden, working paper in Economics and och mynt, får en allt mindre betydelse. En ständigt växande del av betalningarna görs med olika former av elektroniska pengar; med kreditkort eller som överföringar mellan banker. Det kommer emellertid sannolikt alltid att finnas någon form av kontantliknade betalningsmedel, vilket gör diskussionen om en avreglering och avmonopolisering av sedelutgivningen relevant, liksom det faktum att det redan i dag finns privata former av betalningsmedel. I och med framväxten av internet har olika former av internetrelaterade betalningssystem som e-pengar utvecklats som inte behöver backas upp av någon nationell riksbank Användandet av e-pengar tillintetgör monopolförespråkarnas argument att fler valutor ökar transaktionskostnaderna. Dessutom, vilket är viktigare i sammanhanget, är att det valutasystem som växer fram med denna nya teknik är långt mycket effektivare och smidigare än en centralt framtvingad valuta. Med e-pengar väljer var och en att handla med den valuta som man anser Finance nr. 188, Handelshögskolan, Stockholm Posen, A., S., (1993) Why Central Bank Independence Does Not Cause Low Inflation: There is No Institutional Fix For Politics, i O Brien, R (ed.) Finance and the International Economy The Amex Bank Review Price Essays: In Memory of Richard Marjolin, Oxford University Press for the Amex Bank Review, Reisman, G., (1996) Capitalism A Treatise on Economics, Jameson Books, Ottawa Illinois Rothbard, M., (1962), What has the Government Done to Our Money Sandberg, L., (1992) Banking and Economic Growth in Sweden Before World War I I Journal of Economic History september 8/1992 bäst. Detta skulle leda till att de valutor som har en stark monetär bas och som kan upprätthålla en hög trovärdighet växer fram på de svagas bekostnad, och en valuta som är effektiv enligt marknadens kriterier växer fram. Att alla själva kan välja vilken valuta man vill handla med, gör att valutor som är drabbade av hög inflation får svårare att hävda sig. E-pengar kan alltså slå undan fötterna på ansvarslösa riksbanker. Vi kommer i en nära framtid få se framväxten av globala, elektroniska, betalningssystem. I en sådan situation kommer det inte längre vara möjligt för någon stat att hävda sitt valuta, ej heller finns någon plats för ett projekt som EMU. Erik Lakomaa studerar vid Handelshögskolan i Stockholm och är redaktör för Nyliberalen. 1 Brännpunkt SvD Se t.ex. Tavlas (1993), Jonung och Sjöholm (1997) eller Bayoumi och Eichengren (1997) 3 Se t.ex. Jonung och Sjöholm (1997) 4 Bordo och Jonung (1996) 5 Jonung och Sjöholm (1997) 6 Posen (1993) 7 Se t.ex. Alesina och Gatti (1995) 8 Se Dixit & Skeath (1999) s Se t.ex. Hayek (1976), Rothbard (1962), Reisman (1996). 10 Reisman 1996 s Jonung (1996) 12 Med fiat money menas pengar, av låg kvalitet och utan täckning, som inte skulle användas om de inte de tvingades på folk med hjälp av lagstiftning, dvs. den typ av papperspengar dagens riksbanker erbjuder. 13 För en uttömmande genomgång för argumenten för ett guldbaserat penningsystem se Reisman (1996) s Det kan tvistas om det handlade om inflation i detta fall, dels i fall det rörde sig om en generell ökning av prisnivån eller på förändrade relativpriser, dessutom därigenom att prisförändringar innebär inte i sig inflation eller deflation utan är dess ofta första konsekvens. Då penningmängden inte ökade snabbare än mängden myntråvara var det inte fråga om någon ökning i fiduciary media. Inflation, till skillnad från prisökningar, definieras av Reisman (1996 s. 921) som an increase in the quantity of money at a rate more rapid than the increase in the supply of gold and silver or, eqvivaliently, as an increase in the quantity of money caused by the government Vad som gäller för guld och silver torde gäller för varje annan myntfot, min anm.

16 Moralpanik i folkhemmet AV HENRIK BEJKE Yttrandefrihetens fiender missar aldrig ett tillfälle att inskränka medborgarnas möjligheter att bestämma över vilken information och underhållning de ska ha rätt att ta del av. Nyligen drabbades Sverige av moralpanik. Plötsligt upptäckte man att några kabel TV-kanaler sände sexfilmer mitt i natten. Som ett brev på posten började landets förbudsvänner att kräva regleringar, kontroller och förbud. Detta är inte första gången det sker, utan det är en ständigt återkommande visa. Redan när Gutenberg började trycka böcker väckte detta fasa bland många som fruktade vad som skulle kunna inträffa om läsandet blev allmänt spritt. Fast snarare handlade det nog om att de bokpräntande munkarna kände sin position hotad. Ny teknik har alltid väckt negativa känslor hos makthavarna som alltid fruktat vad människor skulle kunna lära sig om kontrollen från överheten saknades. Hotet mot ungdomen I början av 1900-talet bedrevs det en kampanj mot smutslitteratur som påstods förleda ungdomen. Exempelvis Sherlock Holmes ansågs som olämplig läsning. Även tecknade serier har varit föremål för moralpanik. I USA på 40- och 50-talet drabbades speciellt skräckserier av hysteri. Dr Frederic Wertham publicerade 1954 boken Seduction of the innocent där han utpekade serietidningar, speciellt skräckoch detektivserier, som extremt farliga för ungdomar. Enligt honom gav tecknade serier upphov till ohälsosamma föreställningar om sex. Dels innehöll de ofta olämpliga bilder på kvinnobröst men också, om man studerade dem riktigt noga, även dolda bilder med explicit sexuellt innehåll. Dessutom påstod enligt honom många ungdomsbrottslingar att de lärt sig brottsteknik via omfattande serieläsande. Vissa seriehjältar, exempelvis Batman och Robin, var dessutom uppenbart homosexuella. Hysterin ledde till att ett frivilligt regelsystem upprättades som på ett effektivt sätt förstörde serierna som kulturell kraft för flera årtionden framåt. Även film och musik har varit föremål för moralpanik. Genom tiderna har moralister och deras politiska vapendragare utmålat dessa som ytterst fördärvliga och skadliga för speciellt ungdomar. Ingrid Bergman orsakade på 40-talet en stor upprördhet och hennes omoral debatterades i amerikanska senaten. Videovåld ledde till en omfattande panik i Sverige 1980 som i slutändan ledde fram till ökad Ingrid Bergman utpekades som omoralens apostel i den amerikanska senaten. inskränkning av yttrandefriheten. Vid flera tillfällen har olika musikformer anklagats för att fördärva ungdomen. Nu för tiden är det främst rockmusiken som är boven i dramat med påstådda hemliga budskap som uppmanar till satanism, drogmissbruk och självmord. Tidigare år var det jazzmusiken som var farlig och exempelvis Alice Babs pekades ut som ett extremt hot mot folksjälen. Det är utifrån denna bakgrund man måste betrakta den senaste moralpaniken. Den utlöstes i början av året av att TV 4 visade dokumentärfilmen Shocking Truth som drev tesen att ett par kabel TVkanaler visade grov våldspornografi, ibland bestående av filmade våldtäkter. Filmen uppfyllde knappast kraven som man kan ställa på objektiva reportage utan var snarare en tendensiös partsinlaga, tydligt inspirerad av feminister som Andrea Dworkin och Catharine MacKinnon, vars inställning till sexindustrin närmast kan liknas vid Jörg Haiders inställning till utlänningar eller Livets Ords inställning till aborter. Föga förvånande visade sig dokumentären också vara finansierad av ett par politiska organisationer på vänsterkanten. Hatpropaganda i massupplaga Att partsinlagor av det här slaget framställs är inget unikt. Alla politiska organisationer med självaktning producerar propagandamaterial för att egga sina anhängare. Det framställs varje år åtskilliga dokumentärer om faran med invandring, homosexualitetens fördärvligheter, den judiska världskonspirationen, det orättfärdiga med aborter, hur bibelns skapelseberättelse visat sig överlägsen darwinismen, etc. Listan kan göras mycket lång. Denna propaganda sprids av förklarliga skäl mest inom de berörda organisationerna men man försöker även intressera massmedia. För det mesta får man ingen respons men då och då snubblar man på journalister som antingen inte klarar av att skilja objektiva reportage från vinklad propaganda eller som saknar yrkesmässig integritet och gärna ställer upp redskap åt politiska särintressen. Detta skedde uppenbarligen i detta fall och filmen framkallade den sedvanliga moralpaniken när den visades. Filmen är en dokumentär som skildrar hur en ung kvinna skriver en uppsats om pornografi och om påstådda övergrepp som en anonym porrskådespelerska som kallas Smulan utsatts för. Först mot slutet av dokumentären får man reda på att det är hon själv som är Smulan. Ohederliga metoder Flera av intervjuerna i filmen är gjorda under falska förespeglingar och de intervjuade svarar på frågor vars sammanhang de inte blivit informerade om. Ylva Maria Thompson som intervjuas blev mycket upprörd när hon fick se hur intervjun med henne använts i filmen. Det som väckte mest upprördhet hos allmänheten och studiopubliken i den

17 efterföljande diskussionen var en rad klipp ur sexfilmer som visats i kabelkanalerna. Flera av klippen visar explicita sexscener, bl a gruppsex där männen är iklädda djurmasker. Filmen driver tesen att dessa scener utgör filmade övergrepp och att närmast all pornografi de facto utgör övergrepp på kvinnorna som medverkar. En inställning som det med all önskvärd tydlighet delades av såväl programledare och den största delen av den inbjudna studiopubliken. Subjektiva kriterier Innan man kan fördöma sexscener såsom varande övergrepp måste man sätta in dem i sitt sammanhang. Enbart lösryckta klipp ger ingen vägledning, utan man måste veta vad de inblandade personerna har för preferenser. Det som för de flesta människor skulle vara extremt förnedrande att ägna sig år kan det finnas minoriteter som uppskattar högeligen. Jag själv skulle känna mig oerhört förnedrad om jag skulle klä ut mig i kvinnokläder medan det finns åtskilliga män som upplever detta som fantastiskt. Inom sexualiteten finns det ett otal smakriktningar, transvestiter, fetischister, sado-masochister, etc, som ägnar sig åt sådant som 99% av medborgarna aldrig skulle kunna tänka sig. Därför kan man inte med automatik säga att sexscener av den typ som visades är förnedrande. Detta faktum var emellertid något som fullständigt ignorerades av såväl dokumentärfilmaren Alica Wolf, programledarna och större delen av studiopubliken. Den ståndpunkt som dessa verkade inta var snarare att det bara existerar en av socialstyrelsen formulerad och fastställd standardsexualitet och att allt som På 50-talet fick tecknade serier en ansiktslyftning för att inte fördärva ungdomen. avviker från denna norm är att betrakta som kvinnoförtryck. Skrämmande var också det faktum hur de politiker som fanns i publiken, bl a kulturminister Marita Ulvskog och s-kvinnornas ordförande Inger Segelström, deltog i denna orgie i fördomar och vanföreställningar. Att se dessa politiska opportunister försöka överträffa varandra i hysteriska utbrott gjorde mig mer illa berörd än någon av sexscenerna i Shocking Truth. Ensidig debatt Någon strävan att åstadkomma en balanserad och saklig diskussion verkar inte ha existerat hos programledningen. Som motvikt till det kompakta hatet fanns dels ett par stackars representanter från Canal Plus som gav intrycket av att inte bruka se de filmer de själva visar och som dessutom helst verkade vilja gå hem. Dels fanns det också en feminist, Petra Meyer, som var den enda i hela sällskapet som gav intryck av att begripa vad hon pratade om. Hon försökte tappert föra en vettig diskussion men hennes inlägg drunknade i den allmänna kören av fördomar. Det som gör att politiker och andra fanatiker obehindrat kan excellera i fördomar och okunnighet i frågor som denna är ett fenomen som kan benämnas kejsarens nya kläder-syndromet. Det betraktas inte som klädsamt att besitta några ingående kunskaper om sex och pornografi. Därför vågar de flesta inte protestera när politiker och andra på det här sättet vältrar sig i okunnighet och förutfattade meningar. Att se dessa politiska opportunister försöka överträffa varandra i hysteriska utbrott gjorde mig mer illa berörd än någon av sexscenerna i Shocking Truth. Risken är överhängande att vi drabbas av en orgie i moralfascism som leder till ytterligare inskränkningar i yttrandefriheten. Emellertid verkar dock den värsta hysterin ha lagt sig, kanske för att makthavarnas dubbelmoral avslöjades på ett ganska pinsamt sätt. Kort efter att dokumentären visats inträffade nämligen något som fick politikerna att sätta sin skenhelighet i halsen. När polisen gjorde efterforskningar på Internet för att utforska vilka som korresponderar via med prostituerade för att köpa sexuella tjänster visade det sig att en del mail kommit från såväl riksdagen som regeringskansliet. Henrik Bejke är redaktionssekreterare för Nyliberalen. Hatpropagandans anatomi Oavsett om hatpropagandan gäller utlänningar, pornografi, judar, djuruppfödare, homosexualitet eller något annat är den praktiskt taget alltid uppbyggd på likartat sätt. Man identifierar ett hatobjekt, typ pornografi eller utlänningar, och samlar sedan selektivt på sig all information som står att finna som stöder den egna tesen. Uppgifter som motsäger den egna uppfattningen ignoreras eller bagatelliseras. Det finns alltid avarter av varje företeelse i samhället som man med rätta kan kritisera men ett selektivt urval av information skapar oundvikligen snedvridna vanföreställningar. Denna förvridna verklighetsbild används sedan för att frammana en kollektiv skuld. Man tar de avarter man identifierat verkliga såväl som påhittade som intäkt för att skuldbelägga hela det kollektiv man valt att hata. Varje försök att föra en nyanserad debatt avfärdas som ett stöd för de avarter hela kollektivet anklagas för. Dokumentärfilmen Shocking Truth kan användas som skolexempel på detta tendensiösa sätt att resonera. Därigenom hamnar den på samma argumentationsmässiga nivå som Jörg Haiders generaliserande angrepp på utlänningar eller kristna fundamentalisters hatiska inställning till homosexuella. Och vad värre är, istället för att ge upphov till en sansad diskussion om hur man ska kunna motarbeta avarterna inom sexindustrin skapar den tillfälle för oseriösa politiker att knipa billiga poänger och i förlängningen inskränka de mänskliga fri- och rättigheterna ytterligare.

18 Kameramannen Per INTERVJUAD AV NYLIBERALENS REDAKTION Är porrbranschen ett omoraliskt träsk som drar människor i fördärvet? Nyliberalen har träffat en man som sett porrindustrin inifrån och som bidragit till att branschen sanerat sig själv. Kameramannen Per gjorde sig känd i media under den förra porrdebatten. Det var han som tog strid med den så kallade porrkungen Carl Serung. Och vann. Nyliberalen: Visar inte historien med Carl Serung att porrbranschen är ett träsk? Per: Nej. Det finns mer i porrsvängen än folk kanske föreställer sig. De flesta människor du hittar där trivs med sitt arbete och de gillar sex och porr. Sedan finns det ett och annat rötägg. Men sådana hittar du också i alla andra branscher. NL: Du talar om moral. Men då menar du inte samma sak som de som dragit igång den senaste porrdebatten? Per: Moral för mig är att man inte får skada andra människor. Undantaget är naturligtvis sado-masochistiska förhållanden, där de inblandade har en frivillig överenskommelse om vad de vill hitta på med varandra. Men detta har inget med den moralpanik som nu råder att göra. Moral är en viktig pryl, en princip för umgänge människor emellan. Att hävda att man är mer moralisk än andra, bara för att man offentligt tycker illa om något, det är bara patetiskt. NL: Vad var det i så fall som fick dig att avslöja Carl Serung? Per: Det Serung sysslade med var inte porr. Det mesta som producerades skulle knappt gå att göra vettigt porrmaterial av. Istället var det en fråga om att han fick en kick av att vara nedrig mot andra människor. Och han hade råd att hålla sig med en egen lekstuga. Han lurade folk in i situationer som de inte kunde hantera eller kontrollera själva. Det är fråga om sexuellt utnyttjande och det ville ingen av oss som var där vara en del av. Dessutom drar sådant ett dåligt rykte över porren som sådan. NL: Men skadas inte folk även i andra porrproduktioner? Per: Det kan säkert förekomma. Men det hör i så fall till undantagen. För att man skall kunna producera vettig porr av god kvalitet måste de medverkande trivas och känna att de har kontroll över vad som sker. Lidande, trasiga, deprimerade och knäppa porrskådisar funkar helt enkelt inte. På samma sätt måste de som producerar porr vara rimliga i huvudet och ha respekt för de medverkande. Allt annat är att kasta produktionspengarna i sjön. NL: Vi är lite nyfikna. Vad gör Carl Serung idag? Per: Först höll han till i Thailand, till dess pengarna tog slut. Sedan var han ett tag i den tyska sexbranschen. Idag sitter han, vad jag vet, på Teneriffa och försöker driva porrklubbsverksamhet i Sverige på distans. Det sägs att han emellanåt är synlig i Stockholm. Jag hoppas slippa träffa honom. Hans produktioner var jävligt jobbiga även för oss som var med i produktionsteamet. NL: Sysslar du med porr idag? Per: Nej. Det vore visserligen kul att få göra lite schysst, snygg och häftig porr. Men sossetanterna och tokfeministerna har sett till att man blir fullständigt korsfäst om man engagerar sig i porrbranschen. Och det tycker jag faktiskt inte att det är värt. Lite tråkigt, visst. NL: Du ser inget vettigt i den porrkritik vi ser idag? Per: Absolut inte! Den är fullständigt

19 huvudlös. Bara en sådan sak som att man kallar gruppsex för våldtäkt. Det är riktigt skruvat. Den vettiga kritiken finns inom branschen. Det är där folk ställer krav på att verksamheten skall ske på ett sätt som inte kör till det. Detta är väldigt enkelt. Folk är intresserade av att tjäna pengar på porren. Och det gör man inte om det uppstår befogad och rättvis kritik av det man sysslar med. Dessutom är det vad som är godtagbart och lagligt när man producerar till exempel porrfilmer som är avgörande. Att tro att allt man sedan ser på porrfilmer är verklighet är så jävla enfaldigt. Då tror man förmodligen också att morden i alla actionfilmer är verkliga. NL: Men det sägs att porren skapar en skev sexualbild hos unga människor. Per: Nu måste vi ha en sak klar för oss. Porr måste vara nyskapande och intressant. Om alla filmer bara visade en man och en kvinna som låg och guppade i missionärsställningen då skulle ingen köpa porr. Så visst, folk kan få nya idéer av det de ser i porrfilmer. Och det är ju bara kul, att man hjälper folk att förnya sitt sexualliv. Sedan är det en annan sak att det finns en nymoralism och en sexualskräck i Sverige som gör att porrfilmer och porrtidningar ofta blir den enda någorlunda trovärdiga skildringen av sexuella handlingar som unga människor möter. Men det är inte porrens fel. Den lilla praktiska sexualupplysning som bedrivs i det här landet, den bedrivs genom produktionen av pornografi. NL: Så gruppvåldtäkter har inget med porrfilmer att göra? Per: Nej. Gruppvåldtäkter och alla andra våldtäkter beror på att folk inte respekterar varandras rättigheter. Ett nej är alltid ett nej. Kan man inte förstå det, då är det fel i huvudet på folk. Men att lära människor att respektera andras rättigheter, det är ju liksom inte sossekärringarnas kopp te. Att tro att allt man sedan ser på porrfilmer är verklighet är så jävla enfaldigt. Då tror man förmodligen också att morden i alla actionfilmer är verkliga. NL: Det verkar som om du tycker att porren är till nytta i samhället. Per: Javisst! Om folk inte kunde sitta hemma och runka av sig den värsta energin framför en porrblaska, då skulle vi förmodligen få se fler våldtäkter. Dessutom så finns det massor av människor som inte kan, vill eller vågar ge sig ut på den sexuella marknaden. De kanske är blyga, kanske har allt för speciella intressen eller kanske bor ute i skogen. För dem är porren nödvändig och en värdefull glädjekällla. NL: Vem är det egentligen som tjänar på en sådan här moralpanik? Per: Det kan tyckas paradoxalt, men det är faktiskt de mest oseriösa porrproducenterna, typ Carl Serung. Eftersom de redan är kriminella blir deras verksamhet inte mer olaglig om man förbjuder porren. Däremot kan de kapa åt sig större marknadsandelar om de lagliga porrproducenterna försvinner. Och även om porrren inte förbjuds utan bara blir mindre rumsren leder det till att de mer anständiga porrtillverkarna drivs undan och fältet lämnas fritt för dårar. NL: Till sist, vad tror du om porrens framtid? Per: Jag skulle vilja att allt blev lite mer avdramatiserat. Men när sossetanterna skriker i högan sky så fort de får se lite naket, då går man åt rakt motsatt håll. Så jag fruktar att moralpaniken bara blir allt värre. Men jag skulle vilja att vi kunde få släppa in lite mer glädje och liv i debatten. Då skulle folk kunna producera schysst och trevlig porr utan att bli offentligt korsfästa. Not: Per heter egentligen något annat, men kallades Kameramannen Per i Svart eller Vitts program om porrkungen Carl Serung, i vilka Per framträdde med skyddad identitet. EMU är det bästa skyddet mot de växande globala marknadskrafterna. Statsminister Göran Person på (s) partikongress 2000 Borgerliga EMU-kritiker EMU är ett socialistiskt projekt som bygger på prisregleringar och centralism och är därmed oförenligt med ett öppet marknadsekonomiskt samhälle. Borgerliga EMU-kritiker är en partipolitisk obunden förening som verkar för marknadsekonomi och valutakonkurrens. Vill du hjälpa till att stoppa EMU-socialismen? Se

20 Obehaglig kvinnosyn AV MARIA JACKY De socialdemokratiska kvinnornas angrepp på pornografin speglar en extremt nedsättande människosyn där de som enligt dem väljer fel uppenbarligen anses sakna egen vilja. I slutändan innebär detta förakt för individens förmåga till egna val ett hot mot demokratin. Hej Maria Tack för ditt mail S-kvinnorna är motståndare till våldspornografi. Det är också olagligt redan idag, Fast du kanske tycker att det är OK med gruppvåldtäkter där män i rad, iklädda djurmasker våldtar en kvinna, en efter en? Yttrandefrihet för vem? Inte för de tals kvinnor som i deras filmer visar ansikte, kropp och kön. Yttrandefrihet ev. för de som tjänar pengar på våldspornografin. Det är du och 99% killar som protesterar. Har du ingen egen åsikt som tjej utan skriver under ett upprop som det här? Har du sett den scen som jag beskriver? Gör det annars och återkom till mig om du fortfarande tycker att den är OK.? Vill du att din mamma. syster eller bästis ska vara med i dessa filmer för din yttrandefrihets skull? Väntar på ditt svar Mvh Inger Segelström Ovanstående skickades som svar från den socialdemokratiska riksdagsledamoten och ordföranden för s-kvinnorna Inger Segelström när jag protesterade mot hennes angrepp på några kabelkanaler som enligt dokumentärfilmen Shocking Truth visar grov våldspornografi. Flera andra kvinnor som protesterat på samma sätt fick liknande med nästintill identiska formuleringar. De verkar dock ha blivit något mer nyanserade med tiden... Det allvarliga är att hon inte verkar kunna respektera att människor faktiskt kan ha andra värderingar än hon själv. Hon skulle inte kunna tänka sig att medverka i denna typ av scener och drar därför slutsatsen att ingen skulle vilja vara med i sådana scener frivilligt. Samma attityd riktar hon mot mig och andra kvinnor när hon hävdar att vi inte har någon egen åsikt när vi skriver under ett upprop som kommer från 99% män. Enligt henne är vi antingen förledda eller förtryckta. Detta är en skrämmande attityd som knappast hör hemma i ett demokratiskt samhälle utan snarare speglar en närmast stalinistisk människosyn. S-kvinnorna verkar inte ha förstått att det finns olika smakriktningar inom sexualiteten, på samma sätt som människor har olika preferenser vad gäller konst och musik. Det innebär att det som är förnedrande för de flesta kanske inte alls är det för en del andra. Det är väldigt positivt att vi i dagens samhälle kommit bort från många av de fördomar som funnits kring homosexuella och andra sexuella minoriteter. Men då bör man i konsekvensens namn också ge kvinnor samma rätt att ägna sig åt sexuella aktiviteter som en majoritet inte skulle uppskatta att delta i. Vi bör acceptera det faktum att det kan finnas människor som uppskattar att idka gruppsex med män iförda djurmasker. Vad som också är slående är det faktum att hon inte inser hur man faktiskt kan tycka att folk har rätt att bete sig på de mest besynnerliga sätt utan man för den skull är särskilt intresserad av detta för egen del. Det är lite samma sorts resonemang som i alkoholpolitiken där man har en förmåga att blanda ihop alkoholliberalism med spritromantik. Bara för att jag tycker att folk har rätt att supa skallen av sig om de vill är det inte liktydigt med att tycka att det är så fiffigt. Jag kan inte påstå att jag var särskilt road av dokumentärfilmen Shocking Truth, men det hör liksom inte hit. Det finns uppenbarligen folk som tycker detta är skoj och då har de all rätt i världen till det. När Segelström avslutar med den retoriska frågan om jag skulle vilja se min mamma, syster eller bästis vara med i dessa filmer så ger det mig kalla kårar. Det är nästan som den klassiska frågan: har du slutat att slå din fru? Vad svarar man på sånt? Det är klart att jag inte skulle vilja det, men ger det politikerna rätt att bestämma över dem? Det är skrämmande att s-kvinnorna genomsyras av en så fördomsfull och intolerant attityd mot de som avviker från den av socialstyrelsen definierade sexuella normen. Maria Jacky är montessorilärarinna och aktiv inom Svenska Kyrkan. Inger Segelströms förakt för kvinnors förmåga att göra egna val känns som ett eko från en mörk tidsålder.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov A. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov A Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821

Tentamen på kurs Makroekonomi delkurs 2, 7,5 ECTS poäng, 1NA821 Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution Ekonomihögskolan Skriftligt prov i delkurs Makro

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

Landet Demokratien. Om arbetsbladet

Landet Demokratien. Om arbetsbladet Om arbetsbladet I den här övningen får eleverna i grupper fundera, argumentera och ta ställning i demokratifrågor. Ämnets aktualitet och förankring i skolans styrdokument gör att övningen kan användas

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Den stora kassaskrotningen - så slår den

Den stora kassaskrotningen - så slår den Den stora kassaskrotningen - så slår den november 2009 Nya regler gör det tufft för säsongsbranscherna Den 12 januari i år klubbades slutgiltigt de nya reglerna om krav på kassaregister igenom. Det betyder

Läs mer

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det.

*Vidare kommer det att handla om rasism, nazism, fascism, främlingsfientlighet och fördomar, samt hur man motverkar det. Se människan Vi ska nu arbeta med ett tema de närmaste veckorna som kommer handla om människan, hur vi delat in människan i olika kategorier tidigare i historien och även nu. Vidare kommer det att handla

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Svar till ÖVNING 4. SVAR

Svar till ÖVNING 4. SVAR Svar till ÖVNING 4. 1. Förklara varför en lagstiftning om att arbetsgivaren inte får fråga en arbetssökande om dennes eventuella föräldraledighet torde vara meningslös. SVAR: Arbetsgivaren vill hellre

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Justitiekansler Anna Skarhed Konferens om prostitution och människohandel Köpenhamn den 7 8 maj 2011 Förbud mot köp av sexuell tjänst Förbud mot köp av

Läs mer

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166

Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24. Peking. Sara Dahlsten. UD-ASO Dnr 166 Telemeddelande (A) Sid. 1(5) Mnr PEKI/20061124-1 2006-11-24 Peking Sara Dahlsten UD-ASO Dnr 166 Kinas valutapolitik några argument för och emot kraven på flexibel växelkurs eller omfattande revalvering

Läs mer

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET

NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDET NÄR TILLÅTA ÖVERVAKNING? ROLLSPELSÖVNING FRÅN SVSKA FN-FÖRBUNDET Övningen vill uppmuntra till debatt om när och hur vi ska tillåta övervakning i samhället. Rollspelet innebär att deltagarna får prova nya

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Ungas tankar om ett bättre samhälle

Ungas tankar om ett bättre samhälle Ungas tankar om ett bättre samhälle Politiska motioner skapade av ungdomar i Malmö och Skåne genom workshoparbete inom projektet Ungt valdeltagand i Malmö och Skåne - fokus: supervalåret 2014. Genom wokshops

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström The long run is a misleading guide to current affairs. In the long run we are all dead. Economists set themselves too easy, too useless a task if in tempestuous seasons they can only tell that when the

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år.

i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Rösta på oss! i valet 2006 De 7 riksdagspartierna berättar på lättläst svenska varför du ska rösta på dem i år. Partierna har lämnat sina texter till Lättläst-tjänsten på Centrum för lättläst och vi har

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Makrokommentar. November 2013

Makrokommentar. November 2013 Makrokommentar November 2013 Fortsatt positivt på marknaderna Aktiemarknaderna fortsatte uppåt i november. 2013 ser därmed ut att kunna bli ett riktigt bra år för aktieinvesterare världen över. De nordiska

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012

Eurokrisen. Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Eurokrisen Lars Calmfors Hässleholms Tekniska Skola 16 april, 2012 Bakgrund Euron infördes elektroniskt som gemensam valuta 1999 Euron infördes fysiskt 2002 Ursprungligen 11 länder: Tyskland, Frankrike,

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Policy: mot sexuella trakasserier

Policy: mot sexuella trakasserier Policy: mot sexuella trakasserier Reviderad 2012-06-06 Bakgrund Vi vill att alla aktiva, anställda och ideellt engagerade personer ska känna sig trygga och välkomna i vår förening. Det ligger i linje med

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 maj 2015 564/2015 Lag om ändring av strafflagen Utfärdad i Helsingfors den 8 maj 2015 I enlighet med riksdagens beslut ändras i strafflagen (39/1889)

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 180/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om upphävande av 9 a lagen om pension för arbetstagare PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om pension

Läs mer

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet

OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT 2012-12-10 Dnr: 12/01582 SAKEN OS Extra, Sveriges Radio P4 Stockholm, 2012-08-02, inslag om försäljning av guld på Internet; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget fälls. Granskningsnämnden

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008

Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008 En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.

Läs mer