tänk längre! en hållbar framtid

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "tänk längre! en hållbar framtid"

Transkript

1 2012 tänk längre! en hållbar framtid 01.

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Långsiktig hållbarhet. Det är vad som knyter samman Centerpartiets idéer. Men vad betyder det i praktiken? Och vad menar ledande företrädare för Centerpartiet när de talar om en hållbar framtid? I denna antologi kan du läsa om hur 17 centerpartister resonerar kring hållbar politik. Ifrån sina personliga perspektiv. Från lokal utveckling till ett hållbart Europa. Från levande landsbygd till hållbara städer. Från ramar och kramar i skolan till långsiktiga lösningar för välfärden. Trevlig läsning! Annie Lööf 4 40 Id er som håller måttet Michael Arthursson 8 44 En historia om långsiktighet Kent Johansson Ett hållbart Europa är framtidens Europa Lena Ek Värdet av naturens gratisarbete Anna-Karin Hatt Solen en evig källa av kraft Muharrem Demirok Ett parti för hållbara städer Per Ankersjö Städerna behöver landsbygden Marie-Louise Wernersson Två exempel på lokal utveckling Maria Leifland Kommunikation för integration Gunilla Hjelm Centerpolitik för jämställdhet Hanna Wagenius Våga ifrågasätta gamla idéer Annika Qarlsson Ta vara på människors drivkrafter Anders W Jonsson En hållbar välfärdspolitik Ulrika Carlsson Ramar och kramar i skolan Anna Sandström En hållbar utbildningspolitik med fria universitet Kerstin Lundgren Vi måste värna om vårt jordklot Eskil Erlandsson En stolt lantis

3 Annie lööf Id er som håller måttet När vi tänker på politik så är det oftast maktstrider, toppmöten och medieutspel som dyker upp i huvudet. Det är naturligtvis inte fel. Men i grund och botten handlar politik om idéer värderingar och visioner. Hur ser vi på människor, vad spelar naturen för roll och hur ska samhället organiseras? Det är våra uppfattningar och övertygelser om hur verkligheten är som utgör grunden för våra drömmar och som formar våra handlingar. Min uppfattning om vad som kännetecknar det goda samhället grundades redan när jag växte upp i den småländska myllan. I min hemby såg jag hur viktigt det är för människor att få pröva sig fram i frihet, att bruka naturen med omsorg och att känna trygghet när det blåser snålt. Värderingarna om samhällets behov av frihet, trygghet och hållbarhet hittade jag sedan väl formulerade inom centerrörelsen, när jag bestämde mig för att bli politiskt aktiv. Under årens lopp har jag insett att de är lika viktiga lokalt som globalt för en utveckling som är långsiktigt hållbar. Centervärderingarna har en lång och stolt historia. Redan under första halvan av 1900-talet betonade Bondeförbundet trygghet genom att kämpa för likvärdiga förutsättningar i livet, frihet genom att stå upp för att den personliga insatsen i någon utsträckning måste få prägla livsutfallet och hållbarhet genom rättvisa förutsättningar mellan stad och land. Samma grundvärderingar fördes med stor kraft och tydlig skärpa fram i både partiprogram och sakpolitik under och 1960-talen då Bondeförbundet utvecklades till Centerpartiet. Under den långdragna striden om allmän tilläggspension (ATP) i slutet av 1950-talet slogs partiet för bättre grundtrygghet i kombination med personlig valfrihet i pensionssystemet. I det välskrivna partiprogrammet från 1959 ägnades grundbehoven trygghet och frihet stor uppmärksamhet. I början av 1960-talet lade Centerpartiet de första motionerna i riksdagen för en bättre miljö. Några år senare pre- senterade partiet sitt första gedigna miljöprogram där kretsloppstänkandet utvecklades. Politiken skulle utformas så att det som togs från naturen kunde omvandlas till produkter som sedan kunde föras tillbaka till naturen. Idéutvecklingen på dessa områden bidrog till en mycket framgångsrik period för partiet. Vi såg samhällsutmaningar och kom med lösningar som talade till människor både på landsbygden och i städerna. Mellan 1958 och 1973 fördubblades Centerpartiets väljarstöd. Tre år senare kulminerade partiets framgångsera med en centerledd regering. Jag är övertygad om att Centerpartiets politiska grundidéer om ett friare, tryggare och grönare samhälle är de bästa utgångspunkterna för en långsiktigt hållbar utveckling av vårt samhälle. Sen dess har mycket hänt i världen och Sverige. Globaliseringen, teknikutvecklingen, klimatförändringarna och urbaniseringen har förändrat våra förutsättningar radikalt. Idag står vi inför stora utmaningar som hur vi ska skapa nya jobb, ställa om ekonomin i hållbar riktning och utveckla välfärden. För att framtidssäkra Sverige måste vi utgå från idéer som håller måttet. Jag är övertygad om att Centerpartiets politiska grundidéer om ett friare, tryggare och grönare

4 samhälle är de bästa utgångspunkterna för en långsiktigt hållbar utveckling av vårt samhälle. Eftersom våra traditionella värderingar bygger på historiska erfarenheter om vad som håller i längden är de våra största tillgångar när vi ska tackla nya utmaningar. Fokusera på att hjälpa dem med störst behov För mig är ett modernt förhållningssätt till tanken att alla ska omfattas av en grundläggande trygghet att fokusera mer på dem som har det allra sämst ställt. Sverige är ett mycket bra land att leva i för de allra flesta. Men det finns också oroande tecken på att allt fler människor faller igenom de offentliga skyddsnäten eller inte får tillgång till bra välfärdstjänster. Det handlar bland annat om hemlösa som inte har tak över huvudet, missbrukare som får undermålig vård, överskuldsatta i konstant utanförskap, personer med funktionsnedsättning som inte får jobb och barn som växer upp under knappa förhållanden. Det är inte hållbart. Trots att dessa människor ofta behöver samhällets stöd som mest är de sällan de mest prioriterade inom välfärdspolitiken. För att stärka tryggheten behöver vi utveckla nya lösningar som underlättar övergången från socialbidrag till arbete, främjar eget sparande, möjliggör för fler jobb i sociala företag, minskar dödligheten i missbruksvården och ger människor tak över huvudet. Trots att dessa människor ofta behöver samhällets stöd som mest är de sällan de mest prioriterade inom välfärdspolitiken. 06. Det handlar också om att ge de mest utsatta större egenmakt och rätt att göra sina egna val. På få områden har styrningen varit så hård som då det gäller människor som har det tufft. Trots att människor med funktionsnedsättningar, missbruksproblem och skuldsättningsproblematik många gånger har väldigt olika bakgrund och förutsättningar hänvisas de ändå ofta till likriktade och strikta åtgärder. Denna stelbenta styrning leder inte sällan till märkliga förhållanden utan några vidare resultat. Varför ska inte människor ha samma möjligheter att välja inom Samhall som inom skolan? Är det rimligt att missbruksvården är så oflexibel? Borde det inte finnas fler vägar att bli skuldfri? Uppmuntra självstyre och egna initiativ För att stå oss i den globala konkurrensen måste vi skapa bättre förutsättningar för utveckling och tillväxt. Nyckeln till detta är frihet och självbestämmande. Historiskt var det först när människor fick möjlighet att själva pröva sig fram, i lantbruket och i industrin, som Sverige kunde påbörja sin resa från fattigdom och svält till välstånd och framgång. Jag är övertygad om att hela samhället gynnas av en politik som underlättar för fler livsval och för fler drömmar att gå i uppfyllelse. Vi måste gynna självbestämmande och möjliggöra för olika livsstilar. Det handlar exempelvis om att förbättra för entreprenörerna som satsar allt på sitt företag men tvingas ägna sin tid åt att bråka med myndigheter, de som vill bo på landet men inte kan på grund av dålig infrastruktur, kvinnor som inte kan vara med på samma villkor som män och de som investerar åratal i högre utbildning men förlorar avkastningen i marginalskatt. Det är genom reformer som sänkta arbetsgivaravgifter, regelförenklingar, lägre inkomstskatt och satsningar på grundläggande infrastruktur som vi kan lägga grunden för att de kommande hundra åren blir lika framgångsrika som de senaste hundra åren. Samtidigt måste vi inse att den nationella utvecklingen bara är summan av utvecklingen lokalt och regionalt. De olika regionerna i landet växer bäst om de får välja sina egna metoder och mål. Det handlar om att uppmuntra underifrånperspektiv och främja självstyre. I Gnosjöregionen där jag kommer ifrån är det inte statliga påbud och subventioner som gjort att vi lyckats med företagsamhet, integration och sysselsättning. Tvärtom handlar det om en mentalitet och en kultur där människor tar egna initiativ och samarbetar med varandra. Jag är övertygad om att alla delar av landet kan utvecklas mer om de förmår dra nytta av styrkan i samarbetet mellan en effektiv offentlig sektor, ett,, I Gnosjöregionen där jag kommer ifrån är det inte statliga påbud och subventioner som gjort att vi lyckats med företagsamhet, integration och sysselsättning. sprudlande näringsliv och ett starkt civilsamhälle. I Norrbotten kan man dra nytta av sin kyla med turistmagneter som ishotellet och vintertestcenter för europeisk bilindustri. I Skåne finns fantastiska tillväxtmöjligheter i bördig jordbruksmark, gränshandel och medicinsk forskning. Dessa förhållanden är styrkor som riskerar att bli hinder om inte regionerna får besluta underifrån. Slutligen står vi inför nödvändigheten att vårda våra omgivningar så att vi kan lämna ifrån oss en bättre värld. Tack vare stort engagemang och hårt arbete är Sverige idag är ett rent och miljömedvetet land. Men vi vet alla vilka utmaningar vi står inför när det gäller klimatförändringar, havsmiljö, sophantering och energiomställning. Tack vare vår historia som brukare av jord och skog har vi alltid haft stor kunskap om naturen och respekt för miljön. Vi vet att det finns smarta och hållbara sätt att förädla och återvinna naturresurser. Därför är det naturligt att den centerpartistiska miljöpolitiken går ut på att hitta lösningar snarare än att se problem. Att utveckla teknik och lösningar som förändrar hur vi gör saker, inte vad vi gör. Vår gröna idé Vår gröna idé är därför att underlätta för entreprenörer att återvinna nya material och genomföra grön skatteväxling. Vi vill använda landsbygden som hävstång i miljöarbetet snarare än att se den som ett problem och vi vill fördjupa våra internationella insatser där vi ofta kan få stort resultat för små resurser. Att ständigt skuldbelägga människor för att de kör bil, äter kött eller duschar varmt är inte hållbart. Vårt uppdrag för framtiden är istället att skapa förutsättningar och ge människor verktyg för en grönare körning, mer klimatsmart konsumtion och en mer hållbar vardag. Samhällsdebatten kommer sannolikt att fortsätta präglas mycket av personfokus, politiskt spel och medielogik. Men i slutändan är det ändå idéer som avgör hur vår framtid kommer att bli. Några bygger sin politik på avundsjuka och klasskamp, andra på nationalism och främlingsfientlighet, ytterligare några på att allt är bra och inget behöver förändras. Kampen mellan de grundläggande idéerna är politikens innersta kärna. Partiers möjlighet att förändra och förmåga att vara relevanta bygger på deras övertygelser och värderingar. Därför är våra idéer om att bygga ett långsiktigt hållbart land genom att göra Sverige friare, tryggare och grönare, en oerhörd tillgång. Inte i första hand för Centerpartiet utan för människor. Annie Lööf 07.

5 En historia om långsiktighet Ett tusen år. Så gammal är Rumskullaeken i Norra Kvill i Småland. Kan den vara den äldsta i Sverige? Den har en mustigt grov, skrovlig stam. Michael Arthursson På grannens tomt, precis intill vår tomtgräns, står en annan stor ståtlig ek. Eken sträcker sina långa grenar in över vårt hustak. Kvistarna kittlar snart de översta takpannorna. Denna ek är visserligen inte tusen år. Men den kan växa många år till. Tallar kan också bli sanslöst gamla. Faktiskt tusen år också. Nu blir våra svenska tallar vanligtvis inte så ålderstigna. Skogsbruket behöver trä redan efter sådär hundra år. När du planterar träd, och brukar skogen, så måste du tänka långt fram i tiden. Plantan ger inga klöver i kassan nästa kvartal. Inte ens nästa år. Eller om tio år. Det gäller att ha tålamod. Vårt parti är bildat av strävsamma småbrukare. Som envetet tagit tillvara det som jorden och skogen har att erbjuda. Där gård, ägor och ansvar gått i arv från generation till generation. Det finns en djupt rotad insikt om vikten av framförhållning och ansvarstagande för de beslut du är med och fattar. I Centerpartiet har det aldrig varit tal om rödkindad revolutionsromantik. Eller om snabba klipp genom avancerade finanstransaktioner. Långsiktigheten har alltid varit en bärande kompass genom ett snårigt politiskt landskap. Den går som en klargrön tråd genom årtionden av partiprogram, idédebatt och konkret politisk handling. Barnbarns barnbarn Etthundratusen år. Så länge kommer det högaktiva avfallet från våra kärnkraftverk att behöva förvaras. Det var denna svindlande tanke som triggade mitt engagemang i framtidsdebatten på 1970-talet. Jag var med och ordnade demonstrationer, debatter, expertkonferenser och folkomröstningskampanj. Debatten om svensk kärnkraft har länge varit svår och låst och traumatisk. Sedan alliansens historiska energiöverenskommelse år 2009 är fokus mer på den energi vi vill ha, än på den vi inte vill ha. På omställningen till det gröna. Det förnybara. Detta tror jag är sunt och fruktbart. De svallande känslorna i kärnkraftsdebatten har inte rörts upp av antalet terawattimmar. Utan av vilket ansvar vi som lever idag har för kommande generationers framtid. Kommande generationer. Barnbarns barnbarnsbarns. Århundraden och årtusenden. Hisnande perspektiv. Energi- och miljöfrågorna handlar inte om att säga ja eller nej till utveckling. Utan om att värdera konsekvenserna av avgörande vägval. Att stimulera ny teknik som har bärkraft för framtiden. Att inte sitta med armarna i kors när klimatutsläppen får allt mer påtagliga följder. Att inse vikten av att hushålla med ändliga resurser. Hur duktiga politiker, företagsledare eller forskare än är, kan ingen garantera hur framtiden kommer att bli. Men vi kan försöka ge de allra bästa förutsättningarna. För att det inte ska bli sämre utan bättre. Demokrati är ingenting givet Tvåtusenfemundra år. Ungefär så länge sedan är det som demokratin för alla fria män introducerades i Athen av statsmannen Kleisthenes. Det finns dock dokument som tyder på styrformer med demokratiska inslag ännu längre tillbaka i historien. Vårt parti är bildat av strävsamma småbrukare. Som envetet tagit tillvara det som jorden och skogen har att erbjuda. Idag har demokratin slagit rot i större delen av Europa. Men vägen till demokrati har varit krokig, blodig och mödosam. Det krävs hela tiden nya modiga insatser. Den demokratiska idén kan tyckas vara enkel och självklar en person, en röst. Men i praktiken är det

6 ett mycket komplext uppdrag att vårda det demokratiska styrelsesättet. Även om du är högsta hönset blir det inte alltid som du vill. Du behöver ibland kompromissa med det du tycker är rätt för att uppnå det minst dåliga. Det finns en inbyggd långsamhet och eftertänksamhet som i det korta perspektivet inte alltid är så effektiv. På 1920-, och 1940-talen tog nazism, fascism och kommunism ett järngrepp över alltfler europeiska länder. Demokratin hade då inte så många år på nacken. Efter börskraschen på Wall Street oktober 1929 drabbades världen av en flerårig, djup depression. I januari 1933, när Adolf Hitler utnämndes till rikskansler i Tyskland, var det knappt tolv år sedan som svenska kvinnor för första gången hade fått rösta i riksdagsvalet. Ett år tidigare, 1932, hade de svenska nazisterna hållit sitt första stora offentliga möte med deltagare på Hötorget i Stockholm. Varken Axel Pehrson i Bramstorp eller hans två partikollegor kunde föreställa sig vilka mardrömslika tider som låg framför Europa när de åt middag med de socialdemokratiska ministrarna Per Edvin Sköld och Ernst Wigforss den 7 april Men de förstod allvaret och hoten mot Sveriges demokrati och välfärd. Grunden lades då för den krisuppgörelse som träffades mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna samma år. Krispaketet innehöll stora insatser mot arbetslösheten och bättre villkor för jordbruket. Bondeförbundets ledning tog en stor politisk risk och fick hård kritik. Men överenskommelsen bestod och den svenska demokratin klarade 1930-talets påfrestningar. Det gick att hitta hållbara politiska lösningar i en mycket svår situation. Vem ska ha makten? Tjugofyra år. Så gammal var jag i början av 1980-talet när jag blev pappa första gången. Detta gav många nya tankar och perspektiv. Inte minst på vem som egentligen bestämmer över det som rör den egna familjen och de små växande barnen. Över BB, barnomsorg, vårdcentral, skola och annat. Då fortsatte den offentliga sektorn att växa. Samtidigt var möjligheterna för föräldrar och familjer att påverka den vård, omsorg och utbildning som barnen 10. skulle få mycket begränsade. Begreppet friskolor fanns inte. Ville du försöka få plats på en av de få Waldorfskolor som fanns gällde det att ställa sig i kö redan på BB. Driftiga föräldrar startade föräldrakooperativ. Men tanken på att privata alternativ inom barnomsorgen skulle få utvecklas gjorde att landets socialdemokratiska statsminister varnade för Kentucky fried children. Med början i slutet av 1980-talet utvecklades valfriheten inom vård, barnomsorg och utbildning snabbt under 1990-talet. Centerpartiet var pådrivande i Sedan alliansens historiska energiöverenskommelse år 2009 är fokus mer på den energi vi vill ha, än på den vi inte vill ha. samverkan med andra borgerliga partier, och jag hade förmånen att få vara med i detta utvecklingsarbete. En viktig fråga är vad som ger goda förutsättningar för en hållbar välfärd. Jag vill framhålla kombinationen av gemensam finansiering, tydlig uppföljning av kvaliteten och hög grad av självbestämmande och valfrihet för den som använder välfärdstjänsterna. Utan stark gemensam finansiering får vi stora orättvisor mellan människor. Den som har det gott ekonomiskt ställt kan köpa sig en bättre utbildning för sina barn eller vård av högre kvalitet. Samma slags orättvisor framkallas av en offentligt driven verksamhet utan valfrihet. Den som har pengar och tröttnar på de offentliga vårdköerna eller en skola eller ett daghem som inte håller kvaliteten, kan betala sig in i gräddfiler till privatfinansierad vård, skola och barnomsorg. Ökad Ökad valfrihet inom offentligt finansierad verksamhet är därför en viktig jämlikhetsreform. valfrihet inom offentligt finansierad verksamhet är därför en viktig jämlikhetsreform. Du kan invända att valmöjligheterna inte finns på samma sätt i alla delar av landet. Det finns inte lika,, Vi utgår inte från arbetsmarknadslagarna eller ens från parterna. Istället utgår vi från den unga människa som behöver sitt första jobb, och från den företagare som ska våga anställa. många skolor, dagis eller äldreboenden att välja på där det inte bor så mycket människor. Men grejen med valfrihet är att det radikalt ändrar på maktförhållandena. Istället för att det är offentliga planerare och utförare som bestämmer, kan den förälder som har med sig barnomsorgspengen till dagis ställa mycket tydliga krav. Inom BB-branschen, där jag blivit något av en storkund, märks skillnaden i attityd och bemötande mot de blivande föräldrarna så tydligt mellan 1983 (före valfriheten) och 2006 (efter många år av valfrihet). I 1980-talets början var det fortfarande totalt fokus på det tekniska, lavemanget och på att man skulle göra som barnmorskan sa. Som pappa kunde du pipa ut i någon korridor och försöka få fram kaffe i en sladdrig plastmugg. Och efter nedkomsten fick du vackert fara hem och infinna sig på angiven besökstid. På 2000-talet blir du bemött som en hel familj. Barnmorskan frågar hur vi vill ha det, det görs så mysigt som möjligt och det går till och med bra för pappan att övernatta. Vänstern kommer säkert att fortsätta med sina försåtliga angrepp på vinsten i välfärden de närmaste åren. Glöm då inte att det är de nya välfärdsföretagen som varit med och gjort valfriheten och självbestämmandet möjlig. Och fråga hur en långsiktigt hållbar välfärd utan valfrihet ser ut. Att tänka lite längre Detta är några vitt skilda exempel på vad hållbarhet i politiken kan innebära. Men vad är det då som krävs för en långsiktigt hållbar politik? Och varför är Centerpartiet bättre på detta än andra politiska krafter? För det första handlar det om perspektiv. Ta jobben. Vi utgår inte från arbetsmarknadslagarna eller ens från parterna. Istället utgår vi från den unga människa som behöver sitt första jobb, och från den företagare som ska våga anställa. Vi ser behoven av att skapa förutsättningar för dessa två att mötas. Att inte lassa på med så mycket regelverk och skatter att företagaren inte vågar ta risken att anställa en ny ung medarbetare. Därför är vi övertygade om att en hållbar jobbpolitik kräver en öppnare arbetsmarknad. För det andra handlar det om konsekvens. Sverige har visat att det går att förena god ekonomisk utveckling med minskade klimatutsläpp. Men det kan också gå käpprätt åt andra hållet. Skillnaden är om det finns politiska ledare som målmedvetet driver på för mer grön energi. För att minska användningen av olja och andra fossila bränslen. Även när det kräver obekväma beslut. För det tredje handlar det om tillit. Tillit till eldsjälar, entreprenörer och helt alldagliga människor. Vi är övertygade om att det hållbara samhället inte skapas genom alltmer styrning från myndigheter och krångliga regler. I vissa fall behövs skärpta regelverk, som utgiftstak, för att hålla de offentliga spenderbyxorna i schack. Men det är genom människors egna initiativ och samspel med andra som vi får verkligt hållbara lösningar för framtiden. Personliga perspektiv, beslutsam konsekvens och mänsklig tillit. Kryddat med en rejäl dos eftertanke eller kanske snarare förtanke. När du står och betraktar den mäktiga eken eller tallen, och tänker att människor ska kunna se samma träd om flera hundra år. Då är det bra att tänka lite längre innan nästa viktiga beslut tas. Michael Arthursson 11.

7 Ett hållbart Europa är framtidens Europa I min ungdom tågluffade jag genom Europa. Då var järnridån en ständig påminnelse om världsläget. Vi levde med tydliga politiska spänningar mellan öst och väst, men också med drömmar om fred och frihet, längtan efter demokrati och mänskliga rättigheter. Totalitära regimer fanns även i Grekland, Spanien och Portugal. Det innebar att en stor del av EU:s nuvarande befolkning levde i stater utan demokrati och utan öppna och fria marknader. Kent johansson Europa som en delad världsdel kunde man uppleva allra starkast i Berlin. Muren skar rakt genom staden, tvärs över gator och bostadskvarter, klippte av släktband och slog sönder människors liv, satte stopp för handel och kulturellt utbyte. Det var lätt att känna maktlöshet, raseri och förtvivlan. Samtidigt funderade jag över hur länge det skulle bestå. I skolan lärde vi oss att det fanns två tyska stater, och Europa var egentligen inte en världsdel, utan två. Det var verkligheten efter två förödande världskrig med bara 20 års mellanrum. En kontinent som myllrat av liv, mångfald och framåtanda hade brutalt förvandlats till en trasig och kluven världsdel. Idag lever vi ett enat Europa och kommer för varje dag allt närmare varandra. Genom EU har vi fått system för att lösa problem och tillsammans skapa nya möjligheter för fortsatt utveckling. Europa består av medborgare och individer För mig är EU i första hand inte 27 medlemsstater utan 500 miljoner människor. På sikt hoppas jag att vi blir ännu fler. EU är inte bara stater, utan individer. Inte stora system, utan människor med drömmar och idéer. Den grundsynen har jag haft med mig sedan mitt första politiska förtroendeuppdrag. Det var inte för kommunens bästa jag engagerade mig, utan för att förändra och förbättra vardagen för medborgarna genom att förbättra gator, skolor och äldreboende. Det var inte landstinget eller regionen som var viktigast, det var individer som behövde sjukvård, kultur och kollektivtrafik. Politiken handlade om människors trygghet och framtid. Min misstro mot storsamhället finns alltid med mig i Skara, Bryssel och Strasbourg. Vi som fått förtroendet att fatta politiska beslut på EU-nivå får aldrig glömma att Europa består av medborgare och individer. När TV och tidningar rapporterar ser vi mest eliternas Europa. Det är toppmöten och diplomater, svarta limousiner, röda mattor, snabba intervjuer med regeringschefer och ögonblicksbilder från maktens centrum. Vi får förmedlade sanningar i svart eller vitt. I värsta fall förmedlar bilderna att Europa inte är något för oss, utan att det är stater och toppmöten som tar hand om det. Vi arbetar för att riva gränser En grundläggande del i vårt gemensamma Europa är gränslösheten i en fri rörlighet för människor, varor och tjänster. När en svensk murare i slutet på 1800-talet fick sitt gesällbrev kunde han samtidigt få ett papper på i vilka städer och länder han kunde utföra jobb. Det var naturligt i ett öppet Europa innan krigen skapade gränser och misstänksamhet, innan nationalism och klåfingriga stater satte upp hinder som fortfarande finns kvar. Det är sådana begränsningar som vi nu arbetar för att riva. Det direkt folkvalda Europaparlamentet ska spela en avgörande roll i framtidens Europa och för utmaningar som vi gemensamt behöver möta. En tjej eller kille som utbildar sig till kock eller annat restaurangyrke i Halland kanske drömmer om att jobba i Paris. En elev på fordonsprogrammet i Umeå ska kunna utvecklas vidare i München eller Milano. Därför är det självklart att olika yrkesutbildningar ska kunna jämföras och vara gångbara i hela Europa. När vi nu återerövrar öppenheten går vi längre än vad muraren före förra sekelskiftet ens kunde drömma om. Vi får inte heller glömma att järnvägstransporter över nationsgränserna försvårades väsentligt efter världskrigen för fredens skull. Det är därför som vi idag tacklas med olika spår, signalsystem, förarbyten och långsamma tåg. Nu arbetar vi med ett gemensamt

8 transportnät för hela unionen och bygger bort hindren. Ny teknik och nya samarbetsformer skapar frihet för individer och en ny gemenskap i Europa. Samtidigt ska vi inte bli likadana, då enandet av olikheter och mångfald är det som gör Europa starkt. Vi är förenade i mångfald, precis som EU:s valspråk lyder. Det direkt folkvalda Europaparlamentet ska spela en avgörande roll i framtidens Europa och för utmaningar som vi gemensamt behöver möta. Lika viktigt är det involvera civilsamhället som en del av lösningen. Varför ska inte EU ha egen rätt till beskattning, av till exempel finansiella transaktioner, för att finansiera viktiga satsningar inom till exempel miljö och klimat? Både för att stärka demokratin och möta kommande utmaningar, särskilt när staterna och marknaden misslyckas med att skapa trygghet och garantera frihet. Europa som en stor idéverkstad där olika innovationer och lösningar frodas och inspirerar är en spännande tanke. Jag tror att forskning och innovation är en stor del av lösningen. Varför ska inte en rörelsedriven folkhögskola kunna berika sina elever med kurser och miljöer på samma sätt som den akademiska världen har gjort i generationer? Varför ska inte EU ha egen rätt till beskattning, av till exempel finansiella transaktioner, för att finansiera viktiga satsningar inom till exempel miljö och klimat? Hur förhåller sig Europa till Afrika, som både befinner sig i stark utveckling och är i fortsatt behov av stöd från övriga världen? Min Europavision Mitt Europa är en plats där länder och medborgare är förenade och sammanlänkande i rik mångfald, där varje land tar hand om sina nationella angelägenheter men får hjälp om de behöver. Det är ett Europa med regionala, nationella och kulturella egenarter, med arbetsmarknader, utbildningssystem och transport- system som umgås och utvecklas tillsammans. Det är också ett Europa där vi i har en fullt fungerande inre marknad med fri rörlighet för personer, varor och tjänster. Detta har skapat goda förutsättningar för hållbar tillväxt och för att vi gemensamt ska kunna forma den politik som behövs för att möta de stora klimat- och miljöhot som vi alla upplever. Hantverk och analytiskt tänkande värderas lika högt. Ett helhetstänkande med tydliga kopplingar mellan arbetsmarknad och utbildning gör att unga skolas in i arbetslivet med fokus på praktiskt lärande. Livslångt lärande är en gyllene princip som ger unga såväl som äldre i hela unionen möjligheter till personlig utveckling. Vi har sett till att kvinnor och män bidrar lika mycket, och får lika mycket betalt för det. Alla garanteras samma rättigheter och skyldigheter. Människors olikhet oavsett kön, trosuppfattning, etnicitet, sexuella läggning eller funktionshinder betraktas som möjligheter, inte som problem. EU har ett tydligt decentraliserat sätt att arbeta med samhällsutveckling. Utgångspunkten är att människor föds och växer upp under olika villkor, men att de måste ges lika möjligheter. Frågor som dessa hanterar medlemsländerna bäst själva, utifrån egna förutsättningar. För framtidens Europa är det en ödesfråga att alla medborgare är behövda och att sociala klyftor kan utjämnas. Den demografiska utmaningen har vi klarat av tack vare forskning, nya idéer och verklig valfrihet. Utgångspunkten är att en äldre människa är en värdefull resurs, inte personer som främst behöver omvårdnad. Det är möjligt att välja vård och omsorg utan att behöva ta hänsyn till nationsgränser. Vi har lyckats möta klimatutmaningen och vänt om till en långsiktigt hållbar energiförsörjning, vilket är en stor konkurrensfördel. Kärnkraften är sedan länge avvecklad. Innovativa lösningar har gjort att IT och telekommunikation fungerar till rimliga kostnader över hela kontinenten. Vi reser enkelt och gränslöst med snabbtåg eller andra miljövänliga transportlösningar. EU värdesätter lokala och regionala aktörers kunskap om det lokala samhället som ges goda förutsättningar att bestämma om sin framtid. Föreningsliv och civilsamhälle är vitalt. Det finns många lokala mötesplatser där både människor och demokratin kan växa. Ja, så sammanfattar jag min dröm och idé om Europa. Hur ser din dröm ut? En hållbar demokrati byggs underifrån Europa framtid skapas av oss som lever i Europa. Vår gemensamma framtid börjar med vanliga samtal hemma hos mig och dig och miljoner andra människor i städer och samhällen. Vi har förmånen att vara med om en spännande period fylld av utmaningar och möjligheter. Min farfars generation gick i sexårig varannandagsskola. Min pappa gick sexårig folkskola. Jag själv gick ut ur gymnasiet efter 12 år i skolan. Vi har fått det bättre och bättre för varje generation, oavsett hur vi definierar livskvalitet. Men kan jag se mina barn Erik och Elin i ögonen och lova dem en utveckling motsvarande den som jag själv fått uppleva? Jag är övertygad om att det kan bli möjligt om vi ökar samarbetet och utbytet mellan människor i vår världsdel. Vi är på god väg åt rätt håll, men vi måste ständigt ha en sund skepsis mot byråkrati och överstatliga detaljregler. Medborgarnas Europa garanterar individens integritet och rättigheter, inte staternas kontrollbehov. Centerpartiet har ett viktigt uppdrag i Europa. Vår grundsyn och idétradition kan lämna betydelsefulla bidrag i den fortsatta debatten om samarbetets fortsatta utveckling. Hållbar demokrati är att Europa byggs underifrån i det lokala samhället, där alla människor är med och formar vår gemensamma framtid. Medborgarnas Europa garanterar individens integritet och rättigheter, inte staternas kontrollbehov. Medborgarnas Europa gör det människorna vill att Europa ska göra breda och gränslösa miljölösningar. Medborgarnas Europa uppmuntrar till nytänkande och gemensamma lösningar som utgår från människor, inte stora system och stater. Medborgarnas Europa är en självklar och stark röst i världen för mänskliga rättigheter, solidaritet och en lika given garant för levande lokala och regionala självstyren. Regionernas självstyre ligger mig varmt om hjärtat efter 15 års erfarenhet av arbetet i EU:s regionkommitté, sida vid sida med förtroendevalda kollegor från Katalonien, Bayern, Skottland, Böhmen, Toscana, Skåne och Österbotten i Finland. Miljoner köksbordsdrömmar Framtidens Europa är ett hållbart Europa socialt, ekonomiskt och miljömässigt. Förutsättningarna är goda, men vi ökar takten och genomför omställningen till en resurseffektiv hållbar ekonomi. Redan i dag står EU-länderna för omkring en tredjedel av världsmarknaden för miljöteknik. Det är naturligt för mig med min bakgrund som folkhögskollärare att lyfta fram utbildning och livslångt lärande som nyckeln för att skapa social hållbarhet och engagemang för en gemensam idé. Det krävs inte minst för att vi ska förstå olikheter, inte skrämmas av dem. Det behövs också för att se möjligheter utan att hindras av skygglappar i form av nationsgränser, språkhinder, kulturskillnader, traditioner, fördomar, invanda lösningar och förväntningar. Ständigt måste vi vara på vår vakt så att inte EU blir en diplomatklubb där stater käbblar om nationella mål. EU ska inte formas till en superstat, snarare tvärtom. Människa och civilsamhälle ska stå i centrum. Miljoner köksbordsdrömmar som möts skapar mångfald, styrka och hållbarhet. Den här hållningen är inte okontroversiell, varken här hemma eller i resten av Europa. Centerpartiet har framgångsrikt lyft fram vikten av individens skaparkraft och företagsamhet. Men varför stanna vid Sveriges gränser? Vi måste i ännu högre grad än hittills låta vår grundsyn prägla arbetet i Europa. Hur ska vi i Centerpartiet utveckla visionen om ett hållbart Europa för alla? Kent Johansson

9 Värdet av naturens gratisarbete Politik är i sanning ingen stel eller lättavläst process. Snarare är politiken organisk ständigt i utveckling och föremål för skiften. Den politiska debatten ändras hela tiden och böljar åt olika håll. Inte minst är detta tydligt på miljöområdet. Vi centerpartister har ju detta med oss i blodet. Vi har i över ett halvt sekel tagit strider och gjort banbrytande vägval i vår strävan efter ett hållbart samhälle. Lena Ek Den första miljömotionen i Riksdagen lades fram 1962 av bland andra Gunnar Hedlund och sedan dess har Centerpartiet varit i framkant i svensk miljödebatt. Efter att ett flertal stämmor i början av 1970-talet diskuterat kärnkraftsfrågan fick Thorbjörn Fälldin ett grundmurat mandat att driva vårt partis motstånd mot en energilösning som skulle kunna skada såväl människor som miljön i tusentals år efter vår egen tid. Det ledde till att Thorbjörn nådde hela vägen in i Rosenbad och var statsminister under två mandatperioder. Efter att säldöden härjat i Östersjön i slutet av 1980-talet blev en annan del av miljöfrågorna påtagliga för svenska folket och gjorde att många engagerade sig i miljöorganisationer blev Olof Johansson miljöminister. Han ledde bland annat Sveriges delegation till Rio-mötet 1992 och översåg starten av det framgångsrika Agenda 21-arbetet i Sverige som pågick in på 2000-talet. Och när klimatfrågan fick starkt fäste i den allmänna opinionen tillträdde Alliansregeringen 2006, med Maud Olofsson och Andreas Carlgren på nyckelposter för miljö- och klimatpolitiken. Nästa fas i miljödebatten Jag får ofta frågan vad jag ser som nästa fas av miljödebatten, vad som ska komma härnäst. Klimatfrågan finns förstås kvar och präglar mitt arbete dagligen. Men samtidigt gick en del luft ur klimatdiskussionen när Köpenhamnsmötet 2009 resulterade i så lite. Detta trots de höga men fullt rimliga förväntningarna på att världens ledare förstått och tagit till sig det som vetenskapen slagit fast om växthuseffekten. För mig blir det allt tydligare att miljö- och klimat- politiken bedrivs i ett systematiskt samspel med samhällsutvecklingen i stort. Frågornas utveckling avgörs i hög grad och i allt större utsträckning inom en betydligt vidare domän än vad vi ser som den traditionellt miljöpolitiska. Det ställer helt nya krav på miljöpolitikens metoder och effektivitet, både i Sverige och internationellt. Just därför tror jag att hållbarhet blir det nya bärande temat i miljödebatten. Den framtida miljöpolitiken kommer att bedrivas som en helt integrerad del av övriga politikområden och skära genom såväl ekonomiska som sociala frågor. Den övergripande frågeställningen blir: hur kan vi leva tillsammans i frihet med hög levnadsstandard men på ett sätt som möjliggör för nästkommande generationer att leva lika bra? I juni 2012 ägde Rio+20 rum det som var uppföljningskonferensen till Rio I april 2012 stod jag själv värd i Stockholm, precis 40 år efter att FN:s första miljömöte hölls i Gamla Riksdagshuset i Stockholm, för det som kom att bli ett förmöte till Rio+20. Och under årets Stockholmskonferens var just hållbarhet huvudtemat vart jag än vände mig under mötet och oavsett om det var ministrar, ungdomar eller representanter för miljörörelsen från alla delar av världen jag träffade, var det olika aspekter av en långsiktigt hållbar utveckling som man ville diskutera. Inte bara miljön eller för den delen konsumtionsmönster eller social hållbarhet utan allt i ett sammanhang. Jag hoppas att det var den verkliga startpunkten för denna diskussion globalt, den page turner debatten väntat på. Den framtida miljöpolitiken kommer att bedrivas som en helt integrerad del av övriga politikområden och skära genom såväl ekonomiska som sociala frågor. Ekosystemtjänster blir ett centralt begrepp Ekosystemtjänster blir ett av de centrala begreppen i den moderna hållbarhetspräglade miljöpolitiken. Ekosystemtjänster är ett långt och till synes komplicerat ord för att peka på en mycket enkel sanning att människan är beroende av naturen och de tjänster som den ger. Men människors handlingar påverkar en komplex

10 väv av samband som behöver förstås och tillerkännas ett ekonomiskt värde. Det finns både självklara samband som att det krävs humlor på sommaren för att få äpplen till hösten och betydligt mer komplicerade, som att för aggressivt fiske av torsk kan bidra till övergödning av havet. Att prissätta jordens naturresurser så att priset också reflekterar miljöeffekterna är egentligen inget konstigt. Det sker redan idag, till exempel genom miljöskatter, handel med utsläppsrätter och miljöavgifter. Sverige är redan ett bra exempel på hur väl denna typ av ekonomiska styrmedel kan fungera utan att tillväxten hämmas, med koldioxidskatten som tydligaste bevis. Nästa steg i Sverige blir att integrera värdet av biologisk mångfald och ekosystemtjänsterna i samhällsoch affärsplaner. Som miljöminister vill jag framhålla värdet av naturen och de tjänster som den ger människan. Därför tror jag att ekosystemtjänster kan hjälpa oss att förstå vad vi måste ändra för att nå hållbar utveckling. Jag vill peka på de samband som ligger bakom att vi har frisk luft att andas, lokalodlad mat på bordet och rena sjöar att bada i. Särskilt de underliggande tjänster Att prissätta jordens naturresurser så att priset också reflekterar miljöeffekterna är egentligen inget konstigt. som naturen står för, som inte är lika lätta att förstå och värdesätta. Det kan gälla reglering av skadedjur, nedbrytning av organiskt material eller jordmånsbildning. Ibland innebär rollen som miljöminister också att få folk att stanna upp och tänka på konsekvenser, eller att peka på andra alternativ. Att kunna argumentera med kronor och ören är en styrka i sådana lägen, som miljöpolitiken kan vinna på och alla politiker behöver använda mer. Därför gillar jag ekosystemtjänster så mycket det är ett pedagogiskt bra begrepp. Det handlar inte om att kalla fiskar för en ekosystemtjänst. Utan att förstå de funktioner i havet som gör att fisken bildas och lever. Det är de funktionerna vi behöver förstå bättre och framför allt värdesätta tydligare. Ekosystemansatsen visar också hur näringspolitik och miljöpolitik är helt sammanvävda att en god miljö, naturresurser och frisk arbetskraft är en stor del av basen för företagandet. Företag drar nytta av ekosystemtjänster för sin produktion, påverkar dem med sin verksamhet eller tar hjälp av dem för att hitta nya marknader. Men det behövs fler företagare som ser dessa samband och börjar förvalta sina ekosystemtjänster och dess vinster. För att möjliggöra för både myndigheter och företag att kunna ta till sig detta krävs kunskap, medvetenhet och metoder, som till en början kanske kommer att verka komplicerade och svåra att ta till sig. Då är det lätt att ställa sig vid sidan och avvakta tills det kommer fram en bestämd metod en standard som alla använder. Men jag menar att det här, precis som i andra sammanhang, lönar sig att vara innovativ och våga gå före. Genom att tidigt anamma det nya har man chans att vara med och utforma standarder och metoder så att de passar den egna verksamheten. Man kan få ett förtroende hos kunderna och har ett försprång på nya marknader. Naturen väntar inte Dessvärre så väntar inte naturen på företagarna. Om inget görs riskerar lönsamma ekosystemtjänster att förstöras eller försämras. Och även om dessa ofta går att återuppbygga är det alltid billigare att förebygga än att i efterhand försöka återskapa naturens snillrika konstruktioner. Genom att använda nya och innovativa arbetssätt för att ta tag i utmaningarna med ett förändrat klimat, med ekosystem som mår dåligt och med arter som försvinner, skapas förutsättningar för välfärd och jobb. Det är det jag menar med grön tillväxt. Att tänka i termer av ekosystemtjänster skapar grogrund för innovationer och nya marknader. I centrum finns att omvandla idéer till lösningar som svarar mot behov, efterfrågan och utmaningar i vår vardag och i vår omvärld. Värdet uppstår när man omsätter idéerna till nya lösningar av värde för människor, företag och samhället i stort. För att möta samhällsutmaningen i att stärka ekosystemtjänsterna, behöver aktörer mellan olika sektorer bidra utifrån sina kunskaper och roller att bygga vägar och järnvägar med både människor och ekosystemtjänster i åtanke, att producera varor utan att skapa avfall eller att odla mat med stöd från naturens gratisarbetare. Miljöteknik och miljöinnovationer kan också användas med ekosystemtjänster och biologiska system som grund. Detta sker när våtmarker renar avloppsvatten, eller gröna tak isolerar mot energiförluster och bromsar dagvattenflöde, eller när återställd natur i färdigbrutna dagbrott återskapar en rad ekosystemtjänster i landskapet. Kreativ användning av biomassa ger oss möjligheten att fasa ut olja och andra fossila råvaror. Det helt nya spännande utvecklingsområdet biomimetik det vill säga att imitera evolutionens konkreta lösningar i vår egen teknikutveckling kan också bidra med revolutionerande idéer och möjligheter. Företagen spelar an allt större roll Jag ser att detta arbete redan har påbörjats ute i näringslivet. Befattningarna som tidigare hette miljöchefer, och sedan kunde utvecklas till att bli CSR-chefer, kan idag kallas hållbarhetsledare eller hållbarhetsstrateger. Företagen spelar en allt större roll för att mobilisera resurser, skapa sysselsättning och stå för ansvarsfullt nytänkande när det gäller att uppnå en hållbar utveckling. För att Sverige ska bli ett ledande land i världen för att realisera visionen om det hållbara samhället, behöver vi ännu fler entreprenörer som bryter barriärer och skapar verkligt hållbara lösningar. Vi behöver också finansiärer, som vågar satsa kapital på innovativa affärsmodeller och nya lösningar. Det handlar om att investera i lösningar som är verkligt hållbara, med en tidshorisont inte om 3 år, utan 30 år. Genom att arbeta med ekosystemtjänster kan företag inte bara bidra till att utveckla sin egen verksamhet och långsiktiga lönsamhet, men även bidra till att nå de svenska miljökvalitetsmålen. De 16 målen visar alla samhällsaktörer vad regering och riksdag vill uppnå och har för mål med miljöpolitiken och minst lika viktigt dess integrering i andra politikområden. För mig som liberal är det naturligt att se det ekonomiskt ansvarsfulla i att möta miljökvalitetsmålen. Som miljöminister vill jag lägga vikt vid att fokusera på vilka värden som genereras när ekonomin blir grön och inkluderande. Hur mycket vinner vi på tillkomsten av nya sektorer och jobbtillfällen? Vilka är de så kallade benefits of action vad tjänar vi på att göra rätt mot miljön och naturen redan från början? Att ekosystemtjänstesektorn är en än så länge okänd del av tjänstesektorn trots att den genererar enorma värden det vill jag ändra på. Under mitt första år som minister har jag kunnat driva på för att vi ska ta det senaste steget framåt i miljömålsarbetet, för att förtydliga vart vi ska nå och vilka etapper som måste klaras av på resan dit. Och nu finns också ett särskilt etappmål för att till 2018 integrera värdet av ekosystemtjänster i ekonomiska ställningstaganden och politiska avväganden. När fler människor ser ekosystemtjänsterna och deras roll för vår välfärd, då ökar förutsättningarna för att ta bra och långsiktigt hållbara beslut. Jag har också varit med om att starta ett långsiktigt arbete i regeringen i att synliggöra värdet av ekosystemtjänster. Ett första steg är att få en tydlig katalog över vilka ekosystem som kan anses vara de viktigaste och mest värdefulla. De möjligheter och hot som påverkar tjänsterna, inte minst från ett förändrat klimat, är en viktig del av en sådan kartläggning. Ett annat steg är att skapa samtal om ekosystemtjänster på alla nivåer och mellan olika aktörer i samhället, vilket också FN:s ofta citerade TEEB-rapport från 2008 (The Economics of Ecosystems & Biodiversity) understryker vikten av. Det handlar om att investera i lösningar som är verkligt hållbara, med en tidshorisont inte om 3 år, utan 30 år. Med hållbarhet som fokus väntar spännande tider för oss som miljöpolitiker. Och visst kan vi i Sverige också se fram emot en stärkt konkurrenskraft när efterfrågan på hållbara, gröna lösningar kommer att öka. Men vi måste vara offensiva fler länder och marknader kommer att haka på. Vår planet behöver denna tävling i att vara och agera miljösmartast, som jag vill att Sverige ska ta täten i. Låt oss arbeta tillsammans för detta i Centerpartiet och i Sverige. Lena Ek

11 Solen en evig källa av kraft Energin är evig, och en förutsättning för allt liv på jorden. Solstrålarna som smeker oss en ljummen sommardag är ofta efterlängtade och sköna, men också livsviktiga för allt som lever. Solens strålar lever vidare i många olika former och finns i nästan allt vi behöver för att leva. Vår största utmaning för framtiden är att hitta smarta sätt att så effektivt som möjligt ta vara på denna eviga källa av kraft. anna-karin hatt Den viktigaste fabriken för att omvandla solens energi till användbar jordisk energi är fotosyntesen en process som hela tiden, utan att vi behöver tänka på det, pågår i allt som växer från skogens gröna barr till trädgårdstäppans gröna blad. I fotosyntesen skapar sol, syre och vatten tillsammans biomassa som växer. De vedträn vi lägger på brasan en kall vinterdag är i själva verket förädlad sol. På samma sätt är det solen som ligger bakom när luftmassor förflyttas och vindar skapas, vilket gör att solen också är en förutsättning för vindkraften. Och när solen värmer våra hav och sjöar avdunstar vatten och förflyttas någon annanstans. Vattenflöden uppstår och vi kan utvinna vattenkraft. Solen är början, men den är också målet. Varje år ger solen tusenfalt mer energi än vad vi klarar av att ta vara på. Att kunna hitta nya sätt att ta vara på den energin är en av de viktigaste och största utmaningarna vi har framför oss. Energi är en förutsättning för välstånd Energi är inte bara en förutsättning för liv. Energi ger oss möjlighet att leva de liv vi lever, och ha den välfärd vi har. Den svenske professorn Hans Rosling brukar ibland berätta den fascinerande berättelsen om den magiska tvättmaskinen. En berättelse som handlar om hur hans farmor, som tidigare hade tvättat allting för hand, kunde ta sig tid att läsa böcker med honom, när tvättmaskinen kom. Hur tvättmaskinen frigjorde tid och gav möjlighet till studier, och därmed gjorde det möjligt för honom att bli professor. Och på precis samma sätt är det med de flesta av de energiberoende apparater vi har där hemma, från kylskåp till datorer. Med varje nytt tekniksprång följer också ökad frihet, större välstånd och mer utveckling. I takt med att den utvecklingen går framåt så lär vi oss också att använda energin allt smartare. Jämför bara hur dagens mobiltelefoner, kylskåp och datorer ser ut jämfört med de vi hade för 20 år sedan. När allt fler produkter blir allt mindre, och när energieffektiviteten i t.ex. batterierna ökar, så innebär det att många av de apparater vi använder kräver betydligt mindre resurser, både när de tillverkas och när de används. På samma sätt är det i industrin och i resten av samhället. Jämfört med för 20 år sedan använder vi idag t.ex. betydligt mindre energi för att tillverka ett ton stål. Vi blir allt duktigare på att använda energin effektivt, och att klara av att göra mer med mindre energi. Energiintensiteten i våra varor och produkter minskar, och energieffektiviteten ökar. Samtidigt som det redan händer mycket är det tydligt att vi bara börjat omställningen till ett energieffektivt samhälle. För att vi ska kunna fortsätta den, och för att vi ska kunna ta oss an de riktigt stora utmaningarna, måste vi bestämma oss för två saker: vi måste bestämma oss för att en gång för alla bryta det globala beroendet av fossil energi. Och vi måste bestämma oss för att ändra på det faktum att det fortfarande bara är en bråkdel av alla människor på jorden som får del av världens energivälstånd. Alla dessa fakta pekar i en och samma riktning: att vi måste bryta vårt oljeberoende en gång för alla. Ut ur återvändsgränden En av Sveriges största byggnader är Globen i Stockholm. Tänk dig att man fyller hela Globen med olja. Varje dag förbrukar vi som lever på jorden tillsammans 2,3 sådana oljeklot. På tio dagar förbrukar vi 23, på hundra 230, på ett helt år 840. Och då är oljan ändå bara ett av de fossila bränslen världen använder. Sammantaget står de fossila bränslena olja, fossilgas och kol fortfarande för hela 80 procent av världens samlade energianvändning. Också vi i Sverige är starkt beroende av fossila

12 bränslen, framförallt av olja. Tittar man på vår transportsektor så ligger vi i täten när det gäller den gröna omställningen i EU, med nästan 10 procent förnybart i våra transporter. Redan nu 2012 har vi nästan nått det mål som EU satt upp för 2020, Och det är bra! Men samtidigt talar siffrorna sitt tydliga språk: fastän 10 procent av de drivmedel vi använder i Sverige är förnybara så är 90 procent fortfarande fossila. Nästan hela vårt arbete med att ställa om till en hållbar transportsektor, som är oberoende av fossila bränslen, återstår. Idag finns det nästan ingen som inte håller med om att oljan är djupt problematisk och att den orsakar stora miljö- och klimatproblem. Samtidigt stoppar ju inte oljans problem vid att smutsa ner vår värdefulla planet. Den är ju också en enorm säkerhetsrisk. För de oljefyndigheter som finns är ojämnt fördelade över världen, och koncentrerade till vissa regioner. Samtidigt som oljan gett mycket kortsiktigt billig energi och mycket tillväxt, så har den ofta varit en förbannelse i de länder där den produceras. Några av världens allra största oljeproducenter är hårdföra diktaturer och mycket av den olja som många länder är beroende av finns i sådana oroliga regioner. Vare sig tvättmaskinen eller det välutvecklade välstånd vi har behöver vara ouppnåeligt för våra medmänniskor. Dessutom är ju oljan ändlig. Förr eller senare kommer vi nå den punkt där vi inte längre finner ny olja, i samma takt som världen förbrukar den. Vissa bedömare hävdar att vi kanske redan kommit dit. Andra hävdar att marknaden kommer lösa problemet genom att gräva djupare och använda nya sorters olja, bara efterfrågan finns och bara världen är beredd att betala för det. Men den olja de då tänker på skulle inte bara vara dyrare, utan den skulle också vara ännu mer skadlig för miljön och klimatet än vad dagens olja är. Allt detta pekar i en och samma riktning: vi måste bryta vårt oljeberoende. Och det viktigaste skälet för det är vårt klimat. För nu håller dörren för att nå det så kallade tvågradersmålet snabbt på att stängas, och fortsätter vi på samma sätt som hittills kommer den att stängts helt och hållet till Vår generations 22. politiska och moraliska ansvar är att se till så att den dörren inte slår igen, och se till så att vi kan bryta Sveriges och världens fossilberoende. Mot en hållbar framtid Vi ser längre än våra föregångare, eftersom vi vilar på giganters axlar, Det är ett klassiskt uttryck som bland andra Isac Newton använt och som signalerar en fantastisk tilltro till vår förmåga att utvecklas. Ett uttalande som pekar på att de framsteg vi gör idag alltid bygger vidare på kunskaper som andra nått före oss. Och visst är det så att mänskligheten bär på fantastiska kunskaper och kan se väldigt långt. Inte bara för att vi kan luta oss mot giganter, utan också för att vi kan luta oss mot en mångfald av tänkare, entreprenörer och idealister som alla bidragit och bidrar till en bättre värld. För omställningen till ett hållbart samhälle kommer ju inte tas i några få stora kliv, utan den kommer ske med många små, men ack så viktiga, steg. Den omställningen kan inte kommenderas fram över en natt, utan den måste väljas, om och om igen av många enskilda människor, i stora och små beslut. Och tillsammans kommer alla dessa små beslut göra verklig skillnad för världen. Om vi gör det då kommer omställningen till ett hålbart samhälle till exempel göra stor skillnad för den fattiga kvinnan i Etiopien, hon som har både långa och hårda arbetsdagar, och där kampen för överlevnad också är en kamp om energi. För att samla ihop den ved hon behöver varje dag kan hon behöva vandra flera mil och 4-5 timmar om dagen, i områden som ofta präglas av starka konflikter. Och om hon behöver fortsätta jobba inomhus när kvällen kommer är det enda alternativet ofta att tända en fotogenlampa. En lampa som eldas med ett bränsle som har stora hälsorisker samtidigt som fotogenen kan kosta kräva nästan en tiondel av hela familjens dagsinkomst. Och ovanpå allt är fotogenen dessutom oerhört skadlig för klimatet. En viktig del av den gröna energiomställningen måste göras i de delar av världen där små insatser kan göra stora skillnader för dem som behöver det allra mest. Och det finns många bra exempel på hur vi kan göra det.,, Det gröna fotavtrycket kommer alldeles uppenbart spela allt större roll i företagens marknadsföring och för våra val som konsumenter. Ett sådant är Project Gaia, där man sprider enkla spritkök till fattiga kvinnor, vilket både minskar hälsoproblemen och frigör värdefull tid för arbete och studier. Men vår utmaning stannar inte där. Mer än en miljard människor på jorden saknar idag tillgång till elektricitet. Också där kan små insatser göra stor skillnad. Tänk dig att några av dem kunde få tillgång till något så enkelt som en (kanske solcellsdriven?) glödlampa. Det skulle kunna förlänga deras arbetstid med flera timmar varje dag. Vilket skulle kunna betyda väldigt 1. Den internationella expertorganisationen International Energy Agency har nyligen pekat på detta. mycket t.ex. för den som behöver jobba hemma för att tjäna tillräckligt med pengar för att klara sig, eller för den som är beroende av dyr och hälsofarlig fotogen. Vi i Sverige har under många år samlat på oss mycket kunskap som vi kan och måste dela med andra. Vare sig tvättmaskinen eller det välutvecklade välstånd vi har behöver vara ouppnåeligt för våra medmänniskor. En av de allra största insatser vi kan göra för att höja världens levnadsstandard är att skapa bättre förutsättningar för energi till alla. Vägen till världens välstånd behöver inte ta omvägen 23.

13 24.,, Lika naturligt som det är för oss att ha nätet på fickan idag, lika naturligt tror jag det kommer vara om 30 år att vara sin egen elproducent. via oljanvändning. Vi har inget att vinna på om fler bygger fast sig i den återvändsgränd som fossila bränslen innebär. Vissa hävdar att det enda som kan ersätta oljan på bred front är kärnkraftsel. Lite som om stora behov kräver en storskalig lösning. Men svaret är inte att ersätta ett storskaligt alternativ med ett annat. Precis som oljan är ju kärnkraften en ändlig resurs, där världens uran aldrig kommer räcka för att ersätta oljeekonomin. Och som om inte det vore nog så har kärnkraften enorma säkerhetsrisker, katastrofala miljöeffekter vid ett haveri och näst intill ohanterliga effekter vid störningar. De långsiktigt hållbara bränslena är de förnybara, inte minst biobränslen och solkraft. Och just nu växer de snabbt över hela världen, inte minst i utvecklingsländer. Ett bra exempel på det är etanolspisen från Project Gaia, den spis som bygger på en svensk campingspis utvecklad i Halmstad. En spis som vid sidan av allt annat också skapar en lokal efterfrågan på och tillverkning av etanol, vilket skapar välkommen lokal tillväxt i många fattiga länder. Lokala lösningar för förnybart höjer inte bara levnadsstandarden och är bra för miljön, de stärker också tillförlitligheten och ökar försörjningstryggheten i energisystemet. Och de ökar friheten, både för enskilda människor och för hela länder. En hållbar framtid för Sverige Redan idag ligger Sverige i täten internationellt med nästan 50 procent förnybar energi i vårt energisystem. Det är bäst i EU, och bland de bästa länderna i världen. Också när det gäller elen sker nu en snabb grön omställning. Mellan 2006 och 2012 har vindkraftselen ökat med sju gånger om och andelen el från bio- bränslen har på samma tid ökat med hela 50 procent. 56 procent av all el vi använder i Sverige idag är helt förnybar. Ett av skälen till att vi redan kommit långt i energioch klimatomställningen är att en lång rad kloka insatser gjorts av en lika lång rad engagerade och kunniga personer före oss, både lokalt och nationellt. Genom alla dessa år har centerpartister och Centerpartiet varit en av de allra starkaste politiska krafterna för långsiktig hållbarhet. Faktum är att Centerpartiet är det parti som under ohotat längst tid varit med och i samverkan med olika partier drivit på den gröna omställningen. Under många år och genom flera energipolitiska beslut drev vi fram den gröna omställningen tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Sedan 2006 har Centerpartiet höjt energi- och klimatambitionerna och skärpt de gröna styrmedlen tillsammans med övriga partier i Alliansen. Vi centerpartister har goda skäl att känna oss starkt delaktiga i den gröna omställning som nu äger rum. Tack vare det sitter Sverige idag på en rad lösningar som tydligt minskat vårt energibehov, och som gjort att vi kunnat ersätta fossilt med förnybart. Svenska biobränslen, svensk kraftvärme och svensk fjärrvärme är tre sådana exempel. Lösningar som skulle kunna göra ännu större nytta om de fick spridning internationellt. För visst är det utmärkt att svenska städer bygger bra kollektivtrafik men det är ännu bättre om brasilianska mångmiljonstäder också gör det. Och om Kina kan inspireras av oss och bygga biobränsleeldade kraftvärmeverk istället för fossila, då har vi lyckats göra skillnad också utanför Sveriges gränser. Samtidigt som vi har mycket att bidra med så ska vi inte bli proppmätta och tro att vi sitter på alla de bästa lösningarna. För också vi har lång väg kvar att gå. Ska vi klara av att ställa om hela vårt samhälle till hållbarhet, och ska vi klara av att göra hela vår fordonsflotta oberoende av fossila bränslen, så måste vi fortsätta vara nyfikna, vi måste fortsätta sträva efter att utvecklas och vi måste vara duktiga på att lyssna på och samarbeta med andra. Vi måste fortsätta satsa stort på att hitta det nya på forskning, utveckling, demonstration och på att samverka mellan staten och näringslivet och på att hjälpa nya tekniker som kan minska vår miljöpåverkan ut på marknaden. Ska vi kunna nå hela vägen till att tillgodogöra oss solens energi på bästa sätt så måste vi lyssna på alla de godaste tankarna. För mig som centerpartist och energiminister är det självklart att Sverige ska vara ett land som ska gå före. Och det gör vi på många sätt redan idag. När världens tjugo största ekonomier G20 vill lära sig mer om ren energi, då är det ingen slump att de väljer att bjuda in Sverige och våra nordiska grannländer. Att jag som svensk energiminister blir inbjuden att i Clean Energy Ministerial sitta sida vid sida med USA, Ryssland, Indien och Kina och får chansen att dela med mig av våra svenska kunskaper om förnybar energi vittnar om att vi i Sverige ligger långt framme. Det är något vi ska bygga vidare på. För nu finns det ett engagemang för vår miljö och vårt klimat som inte funnits tidigare. Ett engagemang som inte bara finns hos enskilda, utan också i organisationer, företag och nya länder. Centerpartiet är en sådan kraft. Och som regeringsparti har vi möjlighet att förändra och genomföra den gröna omställningen i praktiken. Vår viktiga uppgift är att både stå för de stolta visionerna, och att förverkliga den gröna omställningen i praktiken. Vårt ansvar är att genom praktisk handling och hållbara beslut göra verklig skillnad. Allt fler företag inser nu att det ligger i deras eget intresse att välja det hållbara. Att det stärker deras varumärke och att hållbarhet dessutom säljer. Hur stort eller litet det gröna fotavtrycket är kommer bli allt viktigare i företagens marknadsföring, och för våra val som konsumenter. 2. Latest_thinking/Solar_powers_next_shining Allt fler företag och allt fler konsumenter kommer vilja välja det mest miljövänliga. Också därför måste både företag och länder tänka strategiskt kring hållbarhet. Redan idag har vi i Sverige en elproduktion som är nästan helt koldioxidfri. Men tänk på möjligheterna om vi skulle lyckas nå ett helt fossilfritt och helt klimatneutralt samhälle? Zero fossil and zero carbon by Sweden Jag är övertygad om att framtidens företag och framtidens industrier kommer lokalisera sig i de delar av världen där man kan vara riktigt hållbar och där man orsakar minsta möjliga klimatavtryck. I den tävlingen ska Sverige delta. Att förutse framtiden är nästan omöjligt, men vi kan vara säkra på att den kommer att överträffa också våra vildaste förväntningar. För 30 år sedan fanns inte internet idag bär nästan alla svenskar internet på fickan. När konsultfirman McKinsey nyligen pekade på att priset på att tillverka en sol-elsanläggning de närmaste åren kommer sjunka med 40 procent så är det en föraning om framtiden. 2 Lika naturligt som det är för oss idag att ha nätet på fickan, lika naturligt kommer det vara om 30 år att vara sin egen elproducent. Och långt tidigare än om 30 år tror jag att allt fler av oss som enskilda konsumenter kommer ha tagit makten över vår egen energiförbrukning och gjort medvetna hållbara val. Sveriges långsiktiga målsättning måste vara att vi ska vara ett klimatneutralt land, som inte orsakar några tillskott av växthusgaser till atmosfären över huvud taget. Lyckas vi med det, och förverkligar visionen om att Sverige till 2050 ska vara klimatneutralt, då kommer det inte bara innebära att vi tar vårt klimatansvar. Det kommer också innebära att vi blir ett mer framgångsrikt land, med större tillväxt och fler jobb. För långsiktig miljömässigt hållbarhet det vinner både klimatet, Sverige och världen på. Anna-Karin Hatt 25.

14 Ett parti för hållbara städer Vi sitter på balkongen, jag och min dotter. Vi planterar växter i en balkonglåda. Vi kommer in på ett samtal kring fauna, och snart pratar vi om den stora kastanjen som står utanför. Den är otroligt vacker. Vi sitter tysta ett tag och sedan tittar hon upp på mig: Pappa? Varför växer träd, frågar hon? MUHARREM DEMIROK För att de vill. Och för att de kan, säger jag. Hur mycket kommer de att växa, undrar hon nyfiket? Ja du, de kommer nog växa så mycket som de kan, svarar jag lite osäkert. Kommer de växa ända upp till himlen? Hon låter bestämd på rösten. Hon vill veta. Nja, inte ända upp till himlen. Men de kommer bli ganska stora ändå, svarar jag. Bra! För jag tycker om träd, säger hon och ler mot mig. Kampen för en hållbar framtid pågår. Varje dag möts vi av nya siffror och rapporter som pekar på att för varje steg vi tar framåt så tar vi minst ett steg bakåt. Att inte bli nedstämd och att fortsätta tro på kraften hos alla oss som vill se en annan utveckling är en utmaning. För om vi, den svenska miljöpolitikens förgrundsfigurer, inte klarar av att hålla huvudet högt kan vi inte förvänta oss att andra ska göra det. Att blicka bakåt och tro att lösningen ligger i att ändra vår livsstil efter en tid som sedan länge är svunnen är att ge upp. Att utgå från att det småskaliga alltid är bäst leder också fel. Världen är inte uppdelad i statiska delar. Den är sammansatt i en helhet. Städer är en viktig del av denna helhet. På sätt och vis utgör de miniatyrer av densamma. Allt som görs i en stad hänger ihop och ingen enskild fråga kan frikopplas från någon annan. Bilismen kostar gigantiska summor När Linköping skulle ta steget från en liten industriort till att bli en större stad fick stadsplanerarna bråda dagar. Förebilder granskades och studieresor gjordes. Den kanske mest påtagliga resan stod trafikplanerarna för. De tog sig hela vägen till bilismens förlovade land, USA. Detta är drygt 70 år sedan. Men än idag påverkar de influenser de fick med sig hem till Linköping. Staden är egentligen en väl planerad trafikapparat med hus ordnade därefter. Linköping är inte unikt. Alla större svenska städer ser likadana ut. Stora trafikapparater för att hantera en geografiskt utspridd bostadsmiljö. Och denna planeringsdoktrin är än idag den dominerande. Ta vilken svensk stad som helst och gå igenom kommunens investeringsbudget. Där ska ni se att trafikinvesteringar är den största posten. Samma sak gäller för driftsbudgeten. Det kostar gigantiska summor att hålla trafikapparaten igång. Detta är inte hållbart. Det går inte att försvara dessa gigantiska investeringar i bilismen ur ett klimatperspektiv. Det går heller inre att försvara dessa enorma trafikinvesteringar ur ett stadsplaneringsperspektiv. Vi bygger städer efter trafikflöden, inte människoflöden. Och det går definitivt inte att försvara de enorma summor som krävs när vi samtidigt ser hur behoven inom skola och omsorg ökar. Alla kan inte cykla och åka buss, brukar det sägas. Nej, alla kan inte åka buss än mindre cykla. Vissa har fysiska funktionshinder andra har för långt till jobbet. Det är också väldigt svårt att cykla med barnens hockeytrunk. Men visst är det möjligt för fler än idag att cykla eller gå. Kollektivtrafiken i städerna har knappt nått hälften av sin egentliga kapacitet. Att blicka bakåt och tro att lösningen ligger i att ändra vår livsstil efter en tid som sedan länge är svunnen är att ge upp. Ett annat bekymmer med detta enorma transportbehov är att vi alltid tagit för givet att vår mat ska produceras på andra platser och fraktas till oss. Ur klimataspekt kommer detta inte att gå framöver. I Linköping planeras för världens första industriella växthus med produktion på höjden. Det är Plantagon, ett privat företag, som vill testa en pilotanläggning. Målet är kanske inte svenska städer i första hand, utan

15 megacitys runt om i världen. Men i mindre skala bör detta fungera även hos oss. Den mat vi konsumerar kan produceras i vår absoluta närhet. Transportberoendet syns även i vårt avfall. Vi har länge tagit för givet att vi kan transportera det till andra platser. Gömma det vi inte vill se hos andra. Detta är inte hållbart. Sopor är en resurs och ska återanvändas. Idag används en del till energiproduktion. Fjärrvärme, el och nu även fjärrkyla produceras av sopor. Organiskt avfall blir biogas som driver vår kollektivtrafik. Men här finns en större potential. Vårt eget avfall kan bli det som driver våra städer fullt ut. Jag vill se ett modigt parti som säger att städer ska planeras efter människor och inte transportsystem. Som vågar säga att dagens sätt att transportera sig i städerna är förlegat. Jag vill se ett parti som vågar vara teknikoptimistiskt och som går emot alla som tror att städernas räddning skulle vara ekonomisk nedväxt. Ett sådant parti är ett parti för hållbara städer. Jag vill se ett modigt parti som säger att städer ska planeras efter människor och inte transportsystem. Bostadsägande som språngbräda De flesta av oss har inget stort sparkapital på banken. Kanske en buffert för oförutsedda händelser eller en semesterkassa, möjligen också ett pensionssparande. Ändå är vi ett förmöget folk. Men den största delen av denna förmögenhet sitter i vårt boende och frigörs först när vi säljer. Vi börjar nu se en åtskillnad, en klasskillnad om vi så vill, mellan de som äger sitt boende och de som inte gör det. Och skillnaden är tydligast i våra städer. Fler hyresrätter lyfts oftast fram som en generallösning för att minska klyftorna i våra städer. Jag vågar påstå att den synen är fel. Istället för att minska så förstärker den klyftorna. Skillnaden mellan de som äger och de som vill äga blir bara större. Hyresrätten är en frihet. Du kan bo bra utan att behöva binda något kapital. Men den dagen du vill köpa dig ett eget boende blir det svårare. Du har avstått den värdeökning som ditt boende genererat. 28. Istället behövs nu ett sparkapital för att kunna köpa ditt boende. De flesta saknar detta sparkapital och ju senare inträdet på ägandemarknaden kan ske desto svårare blir det. Tydligast kan detta ses i städerna. Och allra helst i miljonprogramsområdena dit många anlänt till Sverige i vuxen ålder. Låt oss föra ett tankeexperiment. Vad hade hänt om de invandrare som kom till Sverige för år sedan hade köpt sitt boende istället för att hyra? Jag tar min egen kommun, Linköping, som exempel. En familj som anlände under 1980-talet hade med största sannolikhet fått jobb. De hade efter några år kunnat köpa sig ett eget boende. Om de köpt en medelvilla i Linköping under denna tid hade de fått betala en bit under en miljon kronor. Mycket pengar, men värdeökningen på knappt 20 år innebär att de fått ut närmare tre miljoner kronor om de sålde. Som de flesta som anlände under denna tid så hyrde denna familj troligtvis. Deras boendekostnader för en normalstor lägenhet blir under samma period närmare två miljoner kronor. Och ingen möjlighet till värdeökning. Vill de nu köpa en villa behövs ett sparkapital på cirka kronor. Hur många av miljonprogrammens boende har det? Häri ligger en enorm ideologisk skillnad i svensk politik som tydligast kom till uttryck genom Nils Yngvesson, f.d. kommunalråd (s) i Malmö. Han sa att ingen skulle äga mer jord än vad som ryms i en blomkruka. Det kritiserades förvisso, men blottar en förklaring till den extrema vurm för hyresrätt i allmännyttans ägo som vänstern när. Ägande blir i deras tolkning fult. Det är det kollektiva, och hyresrätten, som är att föredra. Värdeökning och privat förmögenhetsbildning ska bekämpas. En ekonomiskt hållbar stad ger fler möjlighet att tillgodogöra sig en förmögenhetsbildning genom att äga sitt boende. Bostaden kan sen utgöra en grundplåt för fortsatt bostadskarriär. Den kan också utgöra grunden för ett banklån som satsas i ett eget företag. Bostaden kan utgöra en extra trygghet när vi blir äldre eller om vi vill satsa på våra barns högre studier. Det borde ett modernt, liberalt parti ta som sin utgångspunkt. Och utgöra en tydlig markör mot vänsterns ideologiskt drivna hets mot allt vad ägande och privat förmögenhet heter.,, Känner vi ansvar för våra grannar så känner vi ansvar för vårt kvarter. Social hållbarhet handlar om ansvar Social hållbarhet kan handla om så mycket. Det kan handla om en aktiv och framåtsyftande skolpolitik. Eller näringslivspolitik. Eller socialpolitik, integrationspolitik, omsorgspolitik. Eller om fritidsverksamhet, kulturutbud, naturmiljöer. Men i en hållbar stad handlar det egentligen om mer grundläggande saker än så. För mig är grunden i social hållbarhet något så simpelt som ansvar. Snart har folk ingen gemenskap i betongens trista värld, en gammal man dör i våningen intill sjuk och undernärd. Raderna är från Lokalsamhällesvisan. Som betongunge från förorten så delar jag inte bilden av att det är en trist värld. Men bortsett från det så ser jag en vurm för social hållbarhet genom ansvar. Känner vi ansvar för våra grannar så känner vi ansvar för vårt kvarter. Då känner vi också ansvar för vår stadsdel vilket medför att vi känner ansvar för hela vår stad. Ansvar kommer genom delaktighet. Ansvar kommer genom stolthet. Ansvar kommer också genom förståelse. Kort sagt så handlar ansvar och social hållbarhet om att ha en känsla för gemensamma värderingar i en stad som alla kan ta till sig och leva med. Vi kan uppnå stolthet genom stadsplanering och arkitektur. Barcelona är ett tydligt exempel där stadens estetik ger en enorm stolthet. Förståelse når vi genom att konsekvent jobba med öppenhetsfrågor. San Fransisco är ett tydligt exempel på en stad som, i alla fall tidigare, genomsyrades av en tydlig värdering om öppenhet och tolerans. Delaktighet är svårast att få till. Jag tror att kultur kan vara en viktig faktor till delaktighet. Och då menar jag inte bara kultur i dess institutionaliserade, storskaliga, form. Jag menar allt från skolbio, graffittiväggar och musikskolor till museer, gallerier och konstutställningar. Jag menar kultur som ett sätt att möjliggöra allas rätt att uttrycka sig och tillgängliggöra sig staden som ett gemensamt forum. Kultur som ett sätt att överbrygga socioekonomiska skillnader genom allas lika rätt till stadens utrymme. Jag skulle vilja se ett modernt, liberalt parti som tog ansvarsfrågan till sig och ställde den mot vänsterns tjat om att politiken är alltings början. Som var en tydlig markör för värderingar om att individens frihet och civilisationens grund är det sociala kontrakt som finns mellan oss och som grundar sig i känslan av ansvar för varandra och vår omgivning. Tänder den politiska glöden Jag ser mycket av utmaningarna kring hållbarhet i det korta samtal jag förde med min dotter på balkongen. Vilken värld vill vi efterlämna? Som politiker med möjlighet att påverka har jag ett stort ansvar. Jag vill se en framtid där hon får njuta av samma fantastiska natur jag tagit för givet i min barndom. Jag vill att hon, precis som ett träd, ska få växa så mycket hon bara kan. Jag vill inte att hennes livsval ska begränsas av kortsiktiga politiska beslut. Men jag vet att den framtiden kan jag bara möjliggöra tillsammans med andra. Utan ett starkt Centerparti blir resan mot en hållbar framtid lite svårare. Vårt engagemang och vår vilja finns inte bara i riksdagshuset, utan överallt där vi finns. Jag har sett centerpartister i kommuner och landsting som fattat kloka beslut för generationer framåt. Jag har träffat centerpartister i föreningslivet som fått kolosser på fall. Och jag har träffat centerpartister privat som fortsätter att tända den politiska glöden i mig. Det är sådant som gör att jag fortsätter tro på en hållbar framtid. Muharrem Demirok 29.

16 PER ANKERSJÖ Städerna behöver landsbygden Idag är det fler människor på jordklotet som bor i städer än som bor på landsbygden. I Sverige bor numera 85 procent av befolkningen i tätorter. Detta innebär förstås en rad utmaningar men också stora möjligheter för både städer och landsbygd. Om städerna ska klara sina utmaningar behöver den nämligen landsbygdens hjälp. När världens länder återigen träffades i Rio, 20 år efter den första Riokonferensen, så var förväntningarna inte direkt skyhöga efter ett antal årliga miljökonferenser som utmynnat i besvikelser och frustration. Ledarna för världens nationer skapade få rubriker denna gång. Istället var det New Yorks borgmästare Michael Bloomberg som stal föreställningen genom att utannonsera att nätverket med världens största städer kommit överens om att minska klimatutsläppen med en miljard ton till Det motsvarar de totala CO2-utsläppen från Mexiko och Kanada. Centerpartiet har sedan sitt första partiprogram 1912 alltid hyllat det lokala engagemanget och enskilda initiativ. Sedan en tid tillbaka har dessutom allt fler forskare identifierat ett samband mellan lokalt och globalt engagemang. Under paroller som tänk globalt, handla lokalt eller glokalsamhället har När vi nu ser städernas ambitioner och samsyn i klimatfrågorna övertrumfa nationernas olika särintressen är det ett bevis för att tesen stämmer. individernas och de små gemenskapernas betydelse för utvecklingen i världen manifesterats. När vi nu ser städernas ambitioner och samsyn i klimatfrågorna övertrumfa nationernas olika särintressen är det ett bevis för att tesen stämmer. Städernas miljöambitioner kan härledas rakt ner i ett engagemang som finns i kvarter eller stadsdelar. Inte sällan är det en eller flera individer som driver projekt, affärsidéer eller prövar nya innovationer. Exemplet Stockholm I min stad, Stockholm, finns en rad exempel på detta. De flesta av exemplen understryker också sambandet mellan stad och landsbygd. Ta till exempel Bondens Marknad som nu spritt sig från Södermalm till Östermalm där lantbrukare och småföretagare i livsmedelsbranschen säljer produkter till trendmedvetna stockholmare varje lördag. Eller de urbana odlingarna längs en nedlagd industrijärnväg vid Skanstull, som nyligen etablerat kontakt med riktiga lantbrukare för mentorskapsmöten. Eller deltagarna på föräldramöten på förskolor runt om i hela staden som kräver närodlad svensk mat i köken. För att inte tala om alla som kör miljöbilar på etanol och biogas producerade på landsbygden. Årets miljöhjälte i tidningen Aftonbladet 2011 är Jan Rapp, en överläkare på Danderyds sjukhus som startat matavfallsinsamling på sitt eget sjukhus. Han förhandlar med underleverantörer och utbildar kökspersonal på sin fritid. Nu driver han på så att fler sjukhus, staden och landstinget drar sitt strå till stacken. En person kan göra skillnad oavsett om han heter Carl Berglund och bor på en gård på västgötska landsbygden eller om han heter Janne och bor i Stockholms innerstad

17 ,, Centerpartiet har en historia och en idétradition som gör det möjligt för oss att knyta ihop staden med landsbygden. Städer kan visa vägen Den hållbara staden ska naturligtvis utnyttja sina möjligheter fullt ut att exempelvis ställa krav på energieffektivt och miljövänligt byggandet. Genom att gå före skapas en marknad för miljövänliga produkter. Ta exempelvis företaget VegTech, vars gröna tak har en stor marknad i Stockholm. Större delen av VegTechs produktion bedrivs i Småland. Genom att bygga miljöprofilerade stadsdelar som Hammarby Sjöstad eller Norra Djurgårdsstaden kan städer fungera som skyltfönster för svenska innovationsföretag som vill sälja på världsmarknaden. Hammarby Sjöstad tar emot delegationer med beslutsfattare från hela världen varje vecka och Norra Djurgårdsstaden är en kunskapshubb för miljöstadsdelar i det nätverk som borgmästare Bloomberg representerade i Rio. Vi har olika förutsättningar i städer och i landsbygd. I storstaden kan vi bygga en promenadstad, en tät stad där man kan åka kollektivt, cykla eller gå till jobbet. Vi kan använda trängselskatter för att minska trängsel och miljöpåverkan. Vi kan ställa kravet att leverantörer använder lastbilar och bussar som drivs med biogas. På landsbygden finns inte alla dessa möjligheter och därför måste en förståelse finnas för att man kan vara beroende av bilen. På samma sätt måste också finnas en förståelse för landsbygdens villkor i övrigt. C vill knyta ihop stad och landsbygd Centerpartiet har en historia och en idétradition som gör det möjligt för oss att knyta ihop staden med landsbygden. De båda lever i en symbios, därför vet vi att det är lika destruktivt med en politik som motarbetar landsbygden som en politik som motarbetar staden. Vi fokuserar inte på de få saker som skiljer, utan på de många saker som förenar. Vi tar fasta på att lokalt engagemang är grunden för en hållbar politik oavsett om det är byalaget, bostadsrättsföreningen i staden eller individen som agerar. Därför är människors drivkrafter viktiga att värna. Miljövänligt handlande måste alltid löna sig. Innovationer måste kunna kommersialiseras. Regleringar måste minimeras och ha stöd hos dem som påverkas av dem. Ett Centerparti som ser dessa samband och bygger en hållbar politik på dem är framtidsinriktat, inkluderande och öppet. En sådan rörelse har följt med sin tid och har inte bara en lysande framtid, utan kan också förändra världen. Både den lilla och den stora. Per Ankersjö

18 MARIE-LOUISE WERNERSSON Två exempel på lokal utveckling Jag möter kommun- och landstingspolitiker från hela landet som verkligen brinner för att utveckla sitt område. Ganska ofta är de frustrerade över att det tar tid att få tillstånd eller att hitta en majoritet som ser samma möjligheter. En nyckelinsikt för att uppnå ett hållbart samhälle är att vi politiker idag måste ta beslut som också ger frukt till nästa generation. Att vi till exempel inte lever över våra tillgångar och lämnar efter oss stora skulder. Det handlar även om det lilla perspektivet där människor går samman för att lösa problem. Den sociala hållbarheten som gestaltas i föreningar men också i att människor får välja vård och omsorg och känner trygghet i det. Vi ser människor som individer med olika behov. Därför behövs det olika lösningar. Den centerpartistiska envisheten att arbeta för ett hållbart samhälle var början till projektet och ledstjärnan under den långa och krokiga resan. I en kommun driver Centerpartiet linjen att bygdens skola ska vara kvar, i en annan kommun tar partikamraterna beslutet att lägga ner en skola. Utgångspunkten är den samma alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildningskvalitet och möjligheter att utvecklas. Kommunerna är olika på flera sätt och därför går det inte att dra en gräns vid ett visst antal barn. Det handlar om vilka barn och deras behov, det handlar om alternativet och det handlar om det sociala. I det ena fallet är det socialt hållbart att behålla skolan, i det andra finns inte de förutsättningar som krävs. Det blir kanske för få barn och kompisar. Det handlar om vad som är långsiktigt hållbart. Jag vill här ge exempel på två politiska frågor som jag följt på nära håll och som visar att politik är att vilja och att tålmodighet är oerhört viktigt när det gäller framtidsfrågor. En skitsak med komplikationer Jag minns ett gruppmöte i slutet av 1990-talet när dåvarande kommunrådet i Falkenberg Östen Nilsson tog upp frågan om att bygga en biogasanläggning. Diskussionen handlade mest om kommunalt eller privat ägande. Slutsatsen blev att vi skulle driva frågan om en biogasanläggning men vi skulle söka privata finansiärer och som kommun skulle vi vara beredda att gå in om det verkligen behövdes. Detta blev starten på en lång resa. När sen Ingemar Johansson blev kommunråd 2002 tog han över frågan. Då hade man i flera år letat efter en lämplig placering för projektet utan att lyckas. Företaget Sydkraft Ecoplus var med i projektet och nu hade vi också fått klimatbidrag i form av så kallade Klimp-pengar på 22 miljoner kronor från Naturvårdsverket. När det tjugonde förslaget om lokalisering av biogasanläggningen diskuterades var vi nära. Men ortsbefolkningen var mycket kritisk, så ett möte hölls från kommunens sida för att informera och lugna. Då föreslog Sydkraft en resa till Danmark med intresserad ortsbefolkning för att studera en av deras anläggningar och påvisa att det inte var några luktproblem. Men resan blev ett fiasko. Sydkraft hade inte alls koll på den danska anläggningen som hade olika problem, inte minst lukt. Så ortsborna var rasande och då när vi nästan knäade hoppade Sydkraft av. Mycket snopet och illa för oss och hela projektet. Plötsligt stod vi i kommunen ensamma med projektplan och Klimppengar men ingen plats och ingen att samarbeta med. Vi gav oss dock inte så lätt för det handlade ju om en framtidsinvestering. Så en ny plats siktades in vid ett bra läge nära gasledningen som går genom landskapet och med få grannar i området. Men vis av reaktionerna

19 på förra området åkte kommunrådet ut till granngårdarna och tog dem en efter en diskret och beskrev finessen med biogas. Vi började planarbetet men vi hade fått bråttom nu eftersom det var en exakt sista dag satt för att få de 22 miljonerna i klimpbidraget. Jag blev själv hastigt kommunråd 2006 när min företrädare Ingemar Johansson drabbades av en stroke. Mitt uppdrag blev att knyta ihop projektet med att anta detaljplan, bilda ett bolag och sist men inte minst få ihop en majoritet i fullmäktige för ett beslut efter alla vackra ord. Nu började flera energibolag att vara intresserade så möten hölls med dessa. Det blev till slut Eon, som nu både bytt namn och inställning, trots att de i det mest kritiska läget förra gången drog sig ur. Man får inte vara långsint. Kommunens största privata arbetsgivare Gekås Ullared visade också intresse att gå in i bolaget. Företaget är Sveriges största besöksmål så att få till stånd miljövänliga transporter är viktigt för dem. Politiskt hade de andra partierna nu svängt från motstånd till försiktigt positiva. Ett bolag bildades där Eon gick in med 65 procent, kommunen med 20 procent och Gekås Ullared med 15 procent. Det blev bra fart i projektet och priserna för anläggningen sjönk när Eon klev in. Inför det sista beslutet i fullmäktige hotade socialdemokraterna att återremittera ärendet men även det hindret lyckades vi undanröja. Det brann i knutarna för att hinna färdigt innan klimpbidraget skulle gå ut så nu fick inget mer sinka projektet, som verkligen hängde på en skör tråd. En av skolans riktigt stora utmaningar är att överbrygga den digitala klyftan. Vi lyckades till sist och en månad innan den magiska dagen var det gödsel i tankarna och bigasanläggningen var igång. I mars 2009 kunde så närings- och energiminister Maud Olofsson tillsammans med Ingemar Johansson inviga anläggningen. Den producerade då 37 GWh (vilket motsvarar cirka 4,1 miljoner liter bensin) men ekonomiskt skulle den inte bära sig förrän efter några år. Vi kan idag konstatera att den i år 2012 går med vinst. Det finns tre biogasmackar i kommunen varav två i Falkenberg och en i Ullared. 36. Både kommunen och lokala företag byter till biogasbilar och det uppstår en andrahandsmarknad som gör det möjligt för fler att köpa miljövänliga bränslen. Den centerpartistiska envisheten att arbeta för ett hållbart samhälle var början till projektet och ledstjärnan under den långa och krokiga resan. Resultatet när allt var klart är en sänkning av koldioxidutsläppen med cirka ton CO2 per år och metangasen från jordbruket kan omvandlas till biogas. En dator till varje elev Det var ett möte bokat med barn- och utbildningsnämndens presidium och ett par, i mina ögon, väldigt framsynta och driftiga rektorer på ett par av högstadieskolorna. De presenterade ett förslag som innebar att alla elever skulle får var sin dator. Ett förslag som jag hade hört lite om året innan men då var det en moderat ordförande i nämnden och han stoppade det innan det ens hann upp på bordet. Nu hade vi i Centerpartiet tagit över ledningen igen och vår nya ordförande Kerstin Angel var positiv. Nämndsledamöterna bestämde sig för att åka till Maine i USA för att ta del av amerikanska erfarenheter i liknande projekt. Det blev en lyckad studieresa så när delegationen kom hem startade de något de kom att kalla för en-till-en-projektet. I juni 2007 fick lärarna på de två skolorna var sin dator att förbereda sig på och i september fick alla eleverna i årskurs 7-9 sina datorer. Målet var att höja kvaliteten, öka lusten att lära samt att öka måluppfyllelsen. Det var en enig barn- och utbildningsnämnd som beslöt att starta detta men det var ganska kontroversiellt bland olika grupper. Nämnden finansierade det inom ramen för budgeten så det behövdes inga andra beslut i det första läget. Eftersom det hittills bara varit persondatorer på gymnasieskolor så fanns det dåligt med program för yngre årskurser men detta löste man. Det fanns ett stort intresse från IT-folk för projektet vilket öppnade marknaden ytterligare. Det fanns en plan hur man skulle bygga ut det till alla fem högstadieskolorna i kommunen men det skulle ta några år. Nu blev detta så lyckat och uppskattat så man ville ha ett par miljoner i extra anslag under ett par år för att fortsätta utbyggnaden så snabbt som möjligt. Då krävdes det att vi fick gehör för förslaget i budgetberedningen vilket förutsatte att vi även fick,, Steget att införa elevdatorer på grundskolan har inneburit att lusten att lära har ökat och betygen har också blivit bättre. med oss Moderaterna, som i början varit negativa till projektet. Dessutom var det en konst att få med Folkpartiet som hela tiden varit mycket kritiska och nästan verkade vara emot datoriseringen. Kerstin Angel och jag planerade efter ett år in ett studiebesök för budgetberedningen på en av skolorna, för att visa framgångarna, När vi kom in i ett klassrum blev vi lätt förskräckta när vi såg elever som var inne på YouTube. Men vi lugnade oss snabbt när vi förstod att det faktiskt ingick i uppgiften. Självklart, tänkte jag, så klart att uppgifterna inte ser ut som förr när verktyget är datorn och inte boken. Så vi lärde oss alla väldigt mycket av besöket och efter hårda förhandlingar innehöll nästa budget extra medel för att skynda på utbyggnaden. Steget att införa elevdatorer på grundskolan har inneburit att lusten att lära har ökat och betygen har också blivit bättre. Självklart kan varken elever eller lärare nu tänka sig att gå tillbaka till tiden innan elevdatorerna kom. Nu kan eleverna spela in språkundervisningen och lyssna på de svåra franska uttalen och den som är hemma och sjuk kan följa viktiga lektioner via länk. Alla elever har fått samma förutsättningar oavsett ekonomisk standard i familjen vilket också är en viktig del i debatten om barnfattigdom. Bäst stöd får elever med olika handikapp som till exempel dyslexi eftersom det finns många bra program som gör inlärningen mycket enklare. Alla elever tycker att undervisningen blivit roligare och gör dessutom mer hemarbete. OECD talar i en rapport från 2010 om 21 Century Skills, syftande på vilka färdigheter dagens elever behöver för att klara sig i morgondagens samhälle. OECD hävdar att alla ungdomar i väst världen idag har tillgång till datorer och Internet. Skillnaden ligger istället i att vissa har skaffat sig fördjupade kunskaper om hur man bäst utnyttjar den nya tekniken medan andra helt saknar den kompetensen. Detta kallar OECD för den digitala klyftan och menar att skolan är den enda plats där många ungdomar har chansen att inhämta de kunskaper och färdigheter som kommer att krävas av dem i framtiden. En av skolans riktigt stora utmaningar är att överbrygga den digitala klyftan. Ett viktigt grepp för att överbrygga denna klyfta tog Maud Olofsson när hon vid regeringsförhandlingarna efter valet 2010 samlade alla IT-frågor under en hatt. Det är inte konstigt att Anna-Karin Hatt så ofta får höra att det är hon som egentligen borde vara utbildningsminister. Marie-Louise Wernersson 37.

20 maria leifland Kommunikation för integration Jag bad häromdagen en grupp personer, som är i utbildning, att associera till ordet kulturmöten. Snabbt kommer tankar upp kring möten med människor från olika delar av världen. Men jag menar att kulturmöten är att möta människor som inte delar min världsbild. Det är stora skillnader i världsbilden hos en äldre industriarbetare i Västernorrland, som tycker att feminism är skit, och en yngre välutbildad kvinna i storstaden som tycker feminism är viktigt. Vad har då detta med integration att göra? Jo, att det handlar om att vi alla lever i våra världsbilder och det viktiga är att vi, oavsett var vi kommer ifrån, möter människor i deras egen världsbild. Om en person säger det är så här det är ja, då är det som regel slutpratat. Då har den personen ägnat sig mer åt att informera om sin ståndpunkt än om att kommunicera. För att vi ska få en hållbar integration i våra byar, samhällen och städer måste vi börja med att kommunicera, och det startar i att vi är nyfikna på andra människors världar. Har en sökande attityd, helt enkelt. Fördomar står ofta i vägen Gillis Herlitz ställde en gång frågan på en föreläsning: Vari ligger det första tänkbara kommunikativa problemet? Åhörarna svarade språket, men Gillis Herlitz menade att före språket ligger förväntningar och fördomar. Människor som möts har alltid erfarenheter. Olika erfarenheter. Han menade vidare att fördomar besannar sig själva, de är självreproducerande. Han tog ett, roligt tycker jag, exempel: En man, en transvestit, tillfrågades vad han röstade på. Centerpartiet, svarade mannen, och följdfrågan blev: Gör alla transvestiter det? Det vill säga mannen blev helt kategoriserad och inte sedd som den individ han var. Vill vi ha en hållbar integration får vi se upp med att kategorisera individer. Mannen i det här fallet blev en i gruppen transvestiter istället för en person med egna idéer. Vi har nog alla någon gång känt att vi blivit kategoriserade. Alla kvinnor i en klump till exempel, eller alla män i en annan klump. Eller varför inte alla pensionärer, alla invandrare, alla stockholmare eller vad det nu är för grupp vi vill exkludera. Men tänk bort kategori, tänk individ. Erich Fromm, psykoanalytiker, säger att människans djupaste rädsla är att bli avskild från andra människor. Det handlar inte alls om att få vara i fred, utan om att inte få vara med. Mobbare använder sig ofta av detta. De säger du får inte vara med. Vad I arbetet med hållbar integration är kommunikation vårt viktigaste redskap. vi bör vara vaksamma på är att vi inte ska stöta bort människor för de tänker på ett annat sätt än vi, inte exkludera dem som är annorlunda. Nu är det ju inte så enkelt att förmågan att kommunicera bara handlar om teknik. Den handlar minst lika mycket omtanke och förståelse för andra människor. Och detta gör ju det till ett jätteansvar att vara människa, att inte beröva andra deras förhoppningar, att inte utesluta någon. I arbetet med hållbar integration är kommunikation vårt viktigaste redskap. Och tänk på ordets makt. Det har betydelse om vi säger invandrartätt om ett område. Varför inte börja med att säga invandrarrikt? Med hopp om att Centerpartiet är i framkant i ett inkluderande integrationsarbete. Maria Leifland

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Närodlad politik i Nybro kommun

Närodlad politik i Nybro kommun Närodlad politik i Nybro kommun Bodil Johansson, Lars-Gunnar Hellström och Christina Davidson. Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma valet för Dig! 1 Centerpartiet Det gröna, trygga och företagsamma

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram

NATIONEN FRAMFÖR ALLT. Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram NATIONEN FRAMFÖR ALLT Förslag till Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Sverigedemokratisk Ungdoms idéprogram Förbundets yttersta intresse är nationens välgång och fortlevnad. Förbundet sätter nationen

Läs mer

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb

Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb Ta tillvara kraften och idéerna hos invandrarkvinnor! åtgärder för fler företag och fler jobb augusti 2010 Den viktigaste uppgiften för Centerpartiet och Alliansregeringen är att minska utanförskapet och

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Centerpartiet ett hållbart val

Centerpartiet ett hållbart val Centerpartiet ett hållbart val Hela människan hela livet! Närhet är ett centralt ord när man talar om Centerpartiets politik. Decentralisering har vi pratat om i decennier, det vill säga att målet är att

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

Inledning Herr/Fru Talman! Sverige kommer ur den ekonomiska krisen än de flesta andra länder.

Inledning Herr/Fru Talman! Sverige kommer ur den ekonomiska krisen än de flesta andra länder. Inledning Herr/Fru Talman! Sverige kommer ur den ekonomiska krisen än de flesta andra länder. Vi ser hur våra europiska grannar sliter med nedskärningar, skattehöjningar och växande skuldberg. Samtidigt

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

VAL TILL ÅLANDS LAGTING OKTOBER 2015

VAL TILL ÅLANDS LAGTING OKTOBER 2015 VAL TILL ÅLANDS LAGTING OKTOBER 2015 Framtid och förändring. Solidaritet, samarbete och rättvisa. Det är vår vision. Att jobba politiskt är att ha ett mål för hur det goda samhället ska formas. På socialdemokraternas

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011

Ekonomi ( 4) Konsumera eller mindre november 2007 Sunt förnuft november 2008 Mer eller mindre juni 2009 Business as unusual augusti 2011 Ekonomi Under mina elva år som verksamhetsledare på Stiftelsen Ekocentrum i Göteborg skrev jag ett antal ledartexter till Ekocentrums månatliga nyhetsbrev som gick ut till cirka 7000 mottagare. Ledartexterna

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI

SVN I ALMEDALEN 2015 - DONNERKSA HUSET MÅNDAG 29 JUNI TISDAG 30 JUNI ONSDAG 1 JULI Måndag 29 juni Donnerska huset Aulan 8:00 9.30 SVN Är hållbart ledarskap i organisationer nyckeln till ett lyckat samhällsengagemang? Vi fokuserar på hållbart ledarskap och värderingar och lyfter fram

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession

Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso. Konferens. Anordnad av ReK och Malmö kommun. Malmö, den 4 oktober 2011 Inledningssession Ordförandens kansli Bryssel den 3 oktober 2011 GSPI Anförande av Regionkommitténs ordförande Mercedes Bresso Konferens "Mot Rio+20 lokala och regionala åtgärder för en grön ekonomi" Anordnad av ReK och

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Policy. Kulturpolitiskt program

Policy. Kulturpolitiskt program Sida 1/8 Kulturpolitiskt program Varför kultur? Kungsbacka är en av Sveriges främsta tillväxtkommuner vilket ställer höga krav inom flera områden, inte minst kulturen. Kungsbackas intention är att tänka

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer