ett bra och framåtsyftande år

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2005 - ett bra och framåtsyftande år"

Transkript

1 Årsredovisning 2005

2 ett bra och framåtsyftande år Landstingets verksamheter har under 2005 utvecklats väl. Det framgår av denna årsredovisning som sammanfattar den verksamhet som landstingets alla anställda hinner utföra på ett år. Det är många patientbesök, vårddagar och nätter, operationer, studie- och praktikveckor, buss- och tågresor samt konserter och mycket, mycket mer som landstingets budget räcker till. Under 2005 blev det ekonomiska resultatet en miljon bättre än budgeten. Även om det mesta utvecklats väl finns naturligtvis förbättringsområden. Sådana angavs i vårdöverenskommelserna och i landstingsplanen. Av årsredovisningen framgår att stora insatser gjorts och görs för att föra utvecklingen framåt. Ett stort tack vill jag rikta till alla medarbetare som under 2005 åstadkommit detta för landstinget goda resultat! Jag vill därutöver lyfta fram några viktiga beslut som tagits under 2005 som jag tycker visar att landstinget siktar mot framtiden på ett framsynt och optimistiskt sätt. Psykiatrins hus inne på Akademiska sjukhusets kärnområde har nu börjat förverkligas. Beslut om lokalisering har tagits och program tas fram. Det känns mycket tillfredställande att därmed psykiatrin som vårdområde och dess patienter kommer att jämställas med övrig vård. Fastighetsutvecklingsplanen för sjukhusområdet i övrigt tar form. Den startar en förnyelse som kommer att skapa ett nytt Akademiska sjukhus när det gäller byggnader och utrustning. Akademiska ska fortsätta vara ett av Sveriges största och bästa universitetssjukhus! Landstingets verksamheter har efter målmedvetet arbete inom alla förvaltningar blivit miljöcertifierade enligt ISO Sveriges och Nordens första anläggning för avancerad strålbehandling av bl.a. cancertumörer kommer att uppföras i Uppsala. I slutet av 2005 blev detta klart. Ett bra exempel på sjukvårdssamverkan på nationell nivå mellan landsting och en fin framgång för Uppsala. Regionaltågstrafik från Gävle till Upplands Väsby via Uppsala och Arlanda kommer att starta i augusti 2006 efter beslut i vårt landsting och grannlandstingen i Stockholm och Gävleborg. Landsting/regioner kan samverka för att skapa bättre förutsättningar för boende, arbete och tillväxt. En hel bukett samverkansprojekt mellan landstinget och länets kommuner har vuxit fram under senare år. En del är små andra större. De har namn som Kompass äldre, Äldrenålen, PLUS-mottagningen, VITS, Snorkeln, Westerlunds rehab, Trappan, Infoteket m.fl. Alla är de goda exempel på hur de två sjukvårdshuvudmännen samverkar för att sätta patienten och inte organisationen i centrum. Enköping Mats O Karlsson Landstingsstyrelsens ordförande

3 Förvaltningsberättelse Inledning Viktiga händelser Uppföljning av målen inom landstingets fokusområden Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Prioriteringar och programarbete inom hälso- och sjukvården Samverkan inom och utom landstinget Äldre Psykisk ohälsa Folkhälsa Övrigt Samverkan i sjukvårdsregionen Chef- och ledarskap samt personalförsörjning Chef och ledarskap Personalförsörjning Övrigt Ett systematiserat arbetssätt för utvecklings- och förändringsarbete Hälso- och sjukvård Kvalitet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Säker vård Läkemedel Tillgänglighet Upplevd kvalitet Ärenden inom patientnämndens verksamhet Produktion IT Utveckling av landstingets styrmodeller för hälso- och sjukvården Regional verksamhet Kulturverksamhet Miljö Miljöcertifiering Landstingets miljöpåverkan Måluppfyllelse Ekonomi Finansiellt bokslut Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Noter till landstingets resultaträkning Noter till landstingets balansräkning Balanserat resultat för nämnder och förvaltningar Bilagor Bilaga 1 Nyckeltal och statistik inom personalområdet Bilaga 2 Uppföljning bygginvesteringar med totalram Bilaga 3 Uppföljning av investeringsram för bygginvesteringar 2

4 Förvaltningsberättelse 1 Inledning Landstinget ansvarar för hälso- och sjukvård i länet. Inom den högspecialiserade vården har landstinget även ett region- och riksansvar. Förutom tand-, hälso- och sjukvård, har landstinget ett ansvar för den regionala utvecklingen i länet och regionen. Landstinget svarar för allmänna kommunikationer mellan kommuner och angränsande län. Landstinget bedriver även kulturverksamhet. Landstingets övergripande verksamhetsidé fungerar som ram och ledstjärna för verksamheten och lyder: Landstinget är en demokratisk organisation som arbetar med samhällsservice, ytterst styrd av oss som bor i länet. Målet för verksamheten är en god folkhälsa i länet. Servicen ska präglas av kvalitet och förnyelseförmåga. I landstingsplanen finns sex områden som är särskilt viktiga för landstinget att fokusera på för att klara uppdraget om god folkhälsa och god ekonomisk hushållning även på lång sikt. Årsredovisningen är en uppföljning av såväl verksamhetsmål som finansiella mål i landstingsplan och vissa av målen i andra styrande dokument för landstinget. 2 Viktiga händelser Arbete för att förbättra tillgängligheten Arbetet med tillgänglighetsfrågorna intensifierades inför den utvidgade vårdgaranti som trädde i kraft den 1 november Vårdgarantin innebär att specialistvården ska erbjuda behandling inom 90 dagar från det att beslut om behandling fattats. Arbetet innebär bl.a. revidering av planeringslistor, utbildningar i syfte att effektivisera vården samt diskussioner kring indikationer för behandling. En vårdgarantienhet etablerades vid Akademiska sjukhuset under hösten för att lotsa patienterna vidare till annan vårdgivare vid behov. Fokus på hälsofrämjande arbete Arbetet för en omorientering mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård fortsätter. Målrelaterad ersättning infördes inför 2005 där ett antal hälsofrämjande indikatorer fanns med. Hälsorelaterad livskvalitet utvärderas med hjälp av frågor som patienten besvarar (SF-36 och EQ-5D). Nya metoder och ny teknik I februari redovisade Akademiska sjukhuset en ny metod för behandling vid cancerspridning till bukhinnan. Den nya metoden som har använts med framgång i Uppsala sedan en tid tillbaka ger patienterna både ett snabbare tillfrisknande och en förmodad bättre effekt. Därutöver har också ny teknik för titthålsoperationer testats vid Akademiska sjukhuset, vilket innebär att kirurgen bär en specialhjälm som ger en tredimensionell bild av operationsområdet. Sjukhuset är först i Europa med denna teknik. Under året infördes den elektroniska patientjournalen och flera andra vårdrelaterade system i landstinget. Vid primärvården stoppades införandet tillfälligt dels för att komma tillrätta med vissa tekniska problem dels för att utvärdera införandet så långt. 3

5 Utökad samverkan och dialog Samverkan i sjukvårdsregionen stärktes genom utökat samarbete mellan Akademiska sjukhuset och universitetssjukhuset i Örebro samt inom klinisk genetik mellan Akademiska sjukhuset och Norrlands Universitetssjukhus. Samverkan utvecklades också mellan landstingets förvaltningar och med andra aktörer inom länet på olika sätt. Några goda exempel är hemvårdsenheten (samordning av medicinska insatser för äldre personer med stora omvårdnadsbehov i boende) samt landstingets anslutning till vårdråd per telefon. Flera medicinska program togs fram under året. Programarbetet innebär att kunskapsunderlag om olika sjukdomsgrupper tas fram i syfte att underlätta prioriteringar inom och mellan olika verksamhetsområden. Arbetet medverkar dessutom till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Förändringar i landstingets organisation Landstingsdirektören Barbro Naroskyin slutade strax före sommaren och ersattes av Per Olof Osterman. Utredningen om hur landstingets organisation kommer att se ut nästa mandatperiod lämnade sitt förslag den 1 november. Beslut om den nya organisationen fattades av landstingsstyrelsen den 30 januari och landstingsfullmäktige den 16 februari Heby kommun Riksdagen fattade beslut om läns- och landstingsbyte för Heby kommun från och med 2007 och regeringens följdbeslut om landstingsbyte fattades den 20 december. Ett flertal förvaltningar är involverade i arbetet med att integrera Heby kommun i landstinget. Utvecklade styrmodeller inom hälso- och sjukvården Reformeringen av ersättningssystemen som är en del av landstingets styrmodell har fortsatt under Från och med 2006 kommer det att finnas en tredelad ersättning för Akademiska sjukhuset, Lasarettet i Enköping och Primärvården: uppdragsrelaterad, rörlig och målrelaterad. Den senare delen är knuten till ett antal indikatorer rörande kvalitet och hälsofrämjande arbete. Beslut om utökad regional tågtrafik Beslut fattades under året om regional tågtrafik mellan Gävle och Upplands Väsby från och med hösten 2006 samt tillfälligt stöd till tågtrafik på UVEN-linjen (Uppsala-Sala- Västerås-Kolbäck-Eskilstuna-Norrköping) till och med juni Tsunamikatastrofen En händelse som präglade inledningen av 2005 är tsunamin i Sydostasien över jul - och nyårshelgerna. Staber etablerades både lokalt och regionalt. Arbetet ute på Ärna med att ta emot avlidna avslutades under hösten. 4

6 3 Uppföljning av målen inom landstingets fokusområden I landstingsplanen anges sex prioriterade områden som särskilt angelägna att fokusera insatserna på för att på så sätt stärka landstingets möjligheter att klara framtida utmaningar och åtaganden. Inom dessa fokusområden avrapporteras lång- och kortsiktiga mål och övriga händelser av vikt. 3.1 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Syfte Genom strategisk ledning, styrning och samordning ska landstinget skapa ett framgångsrikt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete inom hälso- och sjukvården. Detta för att uppnå en god hälsa på lika villkor för länets befolkning. Långsiktigt mål Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet ska vara strukturerat så att den antagna folkhälsoplanen genomsyrar landstingets lednings- och planeringsarbete samt dess utrednings-, utvecklings- och uppföljningsarbete på alla nivåer. Kortsiktiga mål I styrelsers och förvaltningars styrande dokument, ska de hälsofrämjande och förebyggande insatserna ha identifierats och för verksamheten relevanta mål formulerats. Arbetet med landstingets plan för det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet som är ett för hälso- och sjukvården viktigt mål, fortgår. I förvaltningarnas verksamhetsplaner finns incitament för en omorientering mot ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt. Resultatet har inte uppnåtts fullt ut på alla nivåer men det går att avläsa i förvaltningarnas redovisningar att det pågår ett målmedvetet arbete med att formulera mål samt för att skapa rutiner och verktyg, dels för genomförande, dels för kvalitetssäkring och uppföljning. En pilotstudie ska ha genomförts för ett hälsobokslut. Landstingets bokslut för 2005 års verksamhet ska innehålla ett hälsobokslut, utifrån en av de nationella modellerna som diskuteras. Arbetet med att ta fram en nationell modell för Hälsa i bokslut har avslutats. Modellen presenterar ett antal relevanta och validerade indikatorer inom områden som forskningen visat är av strategiskt värde för att uppnå en bättre hälsa. Landstinget i Uppsala län har varit projektsekretariat tillsammans med dåvarande Landstingsförbundet. Hälsa i bokslut ska ses som ett instrument för styrning, ledning och uppföljning för politiker och chefer och ska vara en integrerad del av landstingens förvaltningsberättelser. Samverkansnämnden har gett Regionalt folkhälsovetenskapligt centrum i uppdrag att ta fram ett förslag till hur en pilotstudie utifrån den nationella modellen Hälsa i bokslut ska genomföras i regionens landsting. Landstinget i Uppsala län har deltagit i arbetet och ett förslag kommer att presenteras för Samverkansnämnden under mars månad. Hälsa i bokslut är ett arbete som utvecklas i och med det successiva införandet av en enhetlig elektronisk patientjournal inom landstinget. En pilotstudie i vårt landsting har ännu inte kunnat genomföras på grund av tekniska problem med den elektroniska patientjournalen. Förhoppningsvis kommer pilotstudien att kunna genomföras med start 5

7 under slutet av hösten 2006 och då i samarbete med övriga landsting i regionen. Arbetet för den gemensamma informationen i den elektroniska journalen med levnadsvanor och hälsorelaterad livskvalitet, d.v.s. möjligheterna till registrering av SF-36 och EQ-5D, har då fått en framträdande plats. Hur landstingets fortsatta arbete med hälsokonsekvensbeskrivningar ska se ut ska ha presenterats, utifrån gjorda erfarenheter. Syftet med Hälsokonsekvensbeskrivningar (HKB) är att påverka den politiska beslutsprocessen till fördel för folkhälsan. En genomlysning har genomförts som visar att syftet uppnås med andra verktyg bl.a. genom en förändrad planeringsprocess, vårdöverenskommelser med tydliga folkhälsomål, en målrelaterad ersättning samt arbetet med Hälsa i bokslut. Den viktigaste förutsättningen för det fortsatta arbetet är en fortsatt aktiv hälsopolitik och att planeringsprocessen och vårdöverenskommelserna aktivt stödjer en utveckling mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Långsiktigt mål Kvalitetssäkrade patientuppgifter om levnadsvanor 1 och hälsorelaterad livskvalité 2 ska vara tillgängliga, för kartläggning, uppföljning och utveckling för hälso- och sjukvårdens planering av det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna. Detta för att öka möjligheterna att fokusera på de insatser som har största nyttoeffekten. För uppföljning av patienter med BMI>30 och levnadsvanor i övrigt, finns ännu inte något stöd i den elektroniska patientjournalen. Dokumentation av levnadsvanor och förebyggande insatser i journal ingår som delar i utvecklingen av den elektroniska patientjournalen. Graden av utveckling är svår att avgöra på grund av osäkerhet i datauttag. En pilotstudie där både primärvården och sjukhusen medverkar kommer troligen inte till stånd förrän tidigast under slutet av hösten Utvecklingsarbete pågår vid Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping för att säkerställa mätningar av hälsorelaterad livskvalitet, SF-36 1 och EQ-5D 1. Dokumentation av levnadsvanor ska då kunna kopplas till den nya gemensamma elektroniska patientjournalen. Processen har hunnit längst med EQ-5D som beräknas kunna vara klar under hösten Införandet av den elektroniska patientjournalen har inneburit att utvecklingen med att införa mätning av hälsorelaterad livskvalitet med SF- 36 via pekskärm är vilande. De enheter som ingår fortsätter sitt arbete. Inom primärvården har mätning av hälsorelaterad livskvalitet genomförts i alla överviktsgrupper och tobaksavvänjningsgrupper. Dessutom används instrumentet vid en studie om kvinnor med fibromyalgi. Genom denna användning inom flera olika områden har spridningen till flera yrkeskategorier initierats. De mätningar som genomförs inom primärvården idag sker i pappersform och gäller ännu endast SF Instrument (patientenkät) för mätning av hälsorelaterad livskvalitet. 2 Genom att t ex koppla SF-36 samt EQ5D (två olika verktyg för att mäta hälsorelaterad livskvalité) till EPJ. 6

8 Kortsiktiga mål Den slutna respektive öppna vården ska ha definierat och presenterat för vilka patientgrupper eller patientsituationer där registrering av levnadsvanor och BMI bedöms relevant. Ansvarsfördelningen och val av tidsintervall ska även anges. En pilotstudie ska ha inletts, för att undersöka innehåll och kvalitet vid registrering av levnadsvanor och BMI. I samband med framtagande och introduktion av livsstilsanamnesen har frågan om vilka patienter som inte är relevanta att tillfråga om levnadsvanor utretts. Ett av resultaten är att gruppen barn undantas. I övrigt ska samtliga patienter tillfrågas och registrering ske, däremot finns det några typer av besök där det inte är relevant att fråga, som t.ex. vid besök av patienter i akut kris och mycket korta besök. Primärvården kommer att fortsätta denna dialog även 2006 då den är viktig för förankringen av ett hälsoorienterat arbetssätt. Primärvården har genomfört en pilotstudie för det livsstilsformulär som primärvården fick i uppdrag att konstruera för användning i anamnes och i hälsosamtal. Resultatet visar att en klar majoritet av patienterna är positiva eller mycket positiva till att primärvården frågar om levnadsvanor. Arbetet med livsstilsanamnes, d.v.s. att i mötet med patienten ställa frågor om kost, alkohol- och rökvanor, har nu startat och utbildning i samtalsmetodik ges till personalen. 3.2 Prioriteringar och programarbete inom hälso- och sjukvården Syfte Att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård utformad efter befolkningens behov där de ändliga resurserna som skattefinansieras i första hand går till dem som har de största behoven. Långsiktigt mål: En metod ska vara utarbetad för att hantera prioriteringsfrågorna år Kortsiktiga mål: Analys av framtagna medicinska program för att lägga en grund för vidare arbete med prioriteringar vertikalt och horisontellt Ett viktigt underlag i prioriteringsdiskussionen är det programarbete som landstinget startade år Programarbetet har som övergripande syfte att ta fram kunskapsunderlag om olika sjukdomsgrupper och att underlätta prioriteringar inom och mellan olika verksamhetsområden. Arbetet medverkar dessutom till att utveckla dialogen mellan politiker, medicinskt verksamhetsansvariga och allmänheten. Idag finns det åtta program som är antagna av Landstingsfullmäktige. I februari 2005 antogs programmet om diabetes. Ett program om astma och KOL antogs av landstingsfullmäktige i november Under hösten 2004 och våren 2005 genomfördes en utvärdering av programarbetet, och resultatet presenterades för Hälso- och sjukvårdsstyrelsen i april. Utvärderingen visar att programarbetet har många positiva effekter; framförallt som kunskapsunderlag och som arena för dialog mellan förtroendevalda, verksamhetsföreträdare och patienter/brukare. 7

9 Det finns dock stora utvecklingsområden, t.ex. när det gäller informationsspridning, implementering och uppföljning. Det är också angeläget att programarbetets roll i den politiska styr- och ledningsprocessen tydliggörs. För att programmen i högre utsträckning ska kunna fungera som prioriteringsunderlag bör programmen kompletteras med vissa uppgifter, som exempelvis ekonomiska beskrivningar och analyser. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har beslutat att fortsätta med programmen, men att vidta ett antal åtgärder för att utveckla arbetet. Beslut om två nya programgrupper fattades under hösten Programmen kommer att behandla demens respektive cancersjukdomar. Det konkreta arbetet i programgrupperna förväntas komma igång under våren Utveckling av dialog politiker, profession, tjänstemän och allmänhet om prioriteringar i hälso- och sjukvården inklusive hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Det krävs en fortsatt process kring programmen och en tydligare koppling mellan programarbetet och övriga pågående prioriteringsdiskussioner. Ett led i denna strävan är att använda programmens kunskapsmaterial i dialogkonferenserna. Under 2005 har fyra s.k. dialogkonferenser genomförts, inom ortopedi, kirurgi, kvinnosjukdomar och vuxenpsykiatri. I konferenserna har politiker, tjänstemän och företrädare för berörd profession diskuterat utvecklingen inom respektive specialitet när det gäller nya behandlingsmetoder, patientgrupper m.m. samt effekter när det gäller vårdgarantin och fortsatt prioriteringsarbete. Dialogkonferenser om nya programområden såväl som en del sjukdomsområden som inte varit föremål för programarbete kommer successivt att hållas under Ta ställning till omfattning, innehåll, arbetsordning och organisation av prioriteringsarbetet Det handlar om fyra komponenter; programarbete, dialogkonferenser, medborgardialog och implementering av prioriteringslistor/kunskapsbaserade metoder, vilka var och en är beroende av olika parallella processer. När det gäller programarbetet finns en särskild tidsplan för framtagande och utvärdering av program. Dialogkonferenserna hålls kontinuerligt företrädesvis för sjukdomsområden där det finns program och nationella riktlinjer framtagna. Att i första hand välja områden på detta sätt ger möjlighet till att lättare spegla befolknings och prioriteringsperspektiv såväl som verksamhetens perspektiv. Utveckling av en modell för medborgardialog kommer att starta under våren De metoder som utarbetas kommer att kunna användas för olika frågor lämpade för dialog med medborgarna. För att kunna föra ut prioriteringsfrågorna i en sådan dialog krävs dock ett konkret material med frågeställningar som går att ta ställning till. Arbetet med att implementera prioriteringslistor/kunskapsbaserade metoder kan utgöra ett sådant underlag. Takten i arbetet är beroende av hur det regionala arbetet med vertikala listor och kunskapsbaserade metoder framskrider i specialitetsråden. 8

10 3.3 Samverkan inom och utom landstinget Äldre Långsiktigt mål Utökad samplanering med länets kommuner rörande äldre invånare. Kortsiktiga mål En flexibilitet i systemet som innebär att äldre och funktionshindrade snabbt och smidigt kan få hembesök av läkare. För att nå samverkanslösningar för gruppen äldre har styrgruppen, Äldrenålen, med företrädare för landstinget och Enköpings respektive Håbo kommun skapats i södra länsdelen. Gruppen arbetar med utveckling och samordning av insatser kring äldre i syfte att förbättra tillgänglighet och omhändertagande för patientgruppen. Arbetet har resulterat i att en läkare gör hembesök till äldre i ordinärt boende vid akut sjukdom eller vid planerade insatser i Enköping och Håbo kommun. Verksamheten bedrivs under dagtid på vardagar sedan våren Arbetet i gruppen kommer att fortsätta under I Uppsala kommun finns verksamhet med mobil läkare. Frågan om en utökning av verksamheten i Uppsala kommer att behandlas i anslutning till projektet om samordning av medicinska insatser för äldre. Diskussioner har även förts om förutsättningar för eventuell mobil verksamhet i norra länsdelen. Hälso- och sjukvårdsrådgivningen ska ges en central och styrande roll och samordnas med motsvarande funktioner inom kommunal verksamhet I juni 2005 beslutades att landstingets sjukvårdsrådgivning ska anslutas till den nationella sjukvårdsrådgivningen och 1177-systemet. Landstinget i Uppsala län blir det första landsting som ansluter sig till det nationella projektet Vårdråd per telefon förutom de pilotlandsting där systemet prövats en tid. Syftet med den samordnade sjukvårdsrådgivningen är bl.a. att avlasta akutmottagningar, underlätta samverkan mellan landstingen för kortare väntetider, möjliggöra invandrarspråk och ökade öppettider. Verksamheten syftar även till att ge mer enhetliga råd i telefon och på nätet, öka kvalitet och patientsäkerhet samt förbättra möjligheterna till utveckling av telefonrådgivningen. Under hösten har ett omfattande och intensivt införandeprojekt bedrivits. Länsinvånarna kommer att kunna ringa det nya numret 1177 från och med sommaren Fler multisjuka ska kunna omhändertas i bostaden. Utifrån ett gemensamt utvecklingsarbete mellan olika företrädare för landstinget och Uppsala kommun, har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslutat att inrätta en särskild enhet för samordning av medicinska insatser för äldre personer med stora omvårdnadsbehov i ordinärt och särskilt boende, Hemvårdsenheten för äldre. Huvudsyftet är att forma en sammanhållen organisation för multisjuka och multisviktande äldre, för samordning av olika hälso- och sjukvårdsinsatser, omvårdnad och rehabilitering. Ett projekt startade under hösten 2005 med uppdrag att inrätta enheten under Hemvårdsenheten kommer att ingå i primärvårdens förvaltning. Arbete pågår med att rekrytera chef och läkare samt ta fram patientkriterier för 9

11 inskrivning till enheten. Övriga frågor rör lokaler, telefonisystem, gemensam journalåtkomst, samarbetsformer m.m. Ett utökat samarbete kring kompetensutveckling där landstinget skall medverka till att erforderlig kunskap förs över till kommunens personal. Detta skall leda till att medicinsk- och omvårdnadskompetens ökar hos personal i kommunal äldrevård. I de samverkansgrupper som arbetat med samverkanslösningar mellan sjukhusnivå, primärvård och kommunal verksamhet, Kompass Äldre samt motsvarande i den södra länsdelen, Äldrenålen, diskuteras frågan om kompetensutveckling och kompetensöverföring. Den statliga satsningen på kompetensutveckling inom omsorgen om äldre, Kompetensstegen, förutses ge utökade möjligheter. Westerlunds Rehab, som fr.o.m. den 1 januari 2005 utgör en del av den ordinarie verksamheten inom Lasarettet i Enköping, har infört kompetensöverföring och kompetensutveckling genom bl.a. arbetsrotation. Utöver Enköpings kommun deltar även Håbo kommun i samverkan sedan årsskiftet 2004/ Psykisk ohälsa Långsiktigt mål Utökad samplanering med länets kommuner rörande psykisk ohälsa. Kortsiktiga mål Tydlig ansvarsfördelning och samverkan mellan psykiatridivisionen och primärvården samt fungerande vårdkedjor, vilket även inkluderar den kommunala vården. I programmet om psykisk ohälsa hos vuxna lyfts behovet av att utveckla samarbetet mellan psykiatrin och primärvården fram. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen avsatte i juni 2005 medel till ett samverkansprojekt, som syftar till att utveckla förebyggande och tidiga insatser kring psykisk ohälsa/sjukdom. Tanken är att det ska utvecklas tre försöksverksamheter i olika delar av länet, som präglas av en varierande psykiatrisk problematik. Inledningsvis kommer primärvårdspersonalen inom respektive försöksområde att erbjudas kompetensutveckling och handledning av ett socialpsykiatriskt team, bestående av kompetens från både psykiatrin och primärvården. Under 2005 har psykolog- och kuratorstjänst tillsatts och kontakter har etablerats med framför allt primärvården i de områden som är aktuella för projektet. Ett flertal seminarier har också anordnats. En överenskommelse om samarbetsformer och ansvarsfördelning för olika diagnosgrupper har utarbetats av primärvården och psykiatrin. En telefonjour är upprättad där primärvården kan nå en specialist i psykiatri vissa dagar i veckan för konsultation. Ökade konsultinsatser från psykiatrin kan förutses inom allmänpsykiatri, beroendepsykiatri, psykos och rehabilitering samt inom äldrepsykiatri. Överenskommelse finns också om utbildning av primärvårdens personal inom vissa psykiatriska områden. Beslut har fattats om förstärkning av viss psykosocial kompetens i primärvården. 10

12 Igångsättning av Infotek/informationscentral Inom Centrum för funktionshinder har de arbetat med uppbyggnad av ett informationscenter i syfte att ge brukare, anhöriga och professionella tillgång till lättillgänglig information om psykiska och fysiska funktionshinder. Den första etappen, som inriktas mot neuropsykiatriska funktionshinder samt vuxna med förvärvade hjärnskador är nu klar. Infoteket öppnade i början av oktober Successivt kommer även andra patientgrupper att omfattas. Ytterligare insatser för att behandla personer i åldern år med både psykisk ohälsa och missbruksproblem. Under våren 2005 har Psykiatridivisionen och Uppsala kommun startat en gemensam verksamhet som riktar sig till unga vuxna (16-25 år) med både psykisk ohälsa och missbruksproblem den s.k. PLUS-mottagningen. Verksamheten har två huvuduppdrag dels att utveckla samverkan mellan aktörer som arbetar med den aktuella målgruppen dels att utveckla insatser i ett särskilt behandlingsteam. Verksamheten finansieras delvis med hjälp av medel från landstinget. Förbättrad telefontillgänglighet Under 2005 har Psykiatridivisionen förbättrat telefontillgängligheten för Primärvårdens läkare. Detta har skett genom att erfaren specialist i psykiatri avsatt tid för telefonkonsultation regelbundet varje vecka. Förbättrat omhändertagande av människor i asyl- och integrationsprocessen Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har avsatt särskilda medel under 2005 för att finansiera verksamheten vid Enheten för transkulturell psykiatri (ETP) inom Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset. Vid enheten arbetar de framförallt med behandling av personer som lider av s.k. posttraumatiskt stressyndrom (PTSS). Många flyktingar som har traumatiska upplevelser bakom sig känner en rädsla och misstro för den psykiatriska vården, vilket gör att de undviker att ta kontakt med psykiatrin. Inom enheten har de därför valt att utveckla ett konsultativt arbetssätt, vilket bl.a. innebär att patienterna erbjuds möjlighet att träffa en psykiatriker i samband med att de besöker vårdcentralen. Enheten arbetar också med olika utbildningsinsatser och gruppverksamheter i samarbete med primärvården och Uppsala kommun. Det pågår också diskussioner om samordning av verksamheter som arbetar med nyanlända flyktingar och invandrare. Det lokala avtal som finns mellan Uppsala kommun, Migrationsverket, Länsarbetsnämnden och landstinget om introduktion håller på att revideras och kommer att gälla från och med Intentionerna i den etablerade VITS-modellen vad gäller psykisk ohälsa ska inrymma även flickor som har depressiva symtom och självdestruktivt beteende I Uppsala har Barn- och ungdomspsykiatrin och skolan sedan flera år tillbaka arbetat med en gemensam mottagning för deprimerade ungdomar. Under 2004 startade ett liknande samverkansprojekt Snorkeln - i Enköping/Håbo. Det är en förebyggande verksamhet gällande barn och ungdomar med nedstämdhet/oro/ångest och riktar sig främst till personer inom skolans elevvård och socialtjänsten som arbetar med denna 11

13 grupp. Inom det s.k. Snorkelprojektet arbetar de med en metodik inspirerad av VITS 3 - projektet, vilket bland annat innebär att insatserna anpassas på olika nivåer. Intentionerna i den etablerade VITS-modellen, när det gäller psykisk ohälsa, ska inrymma även flickor med depressiva symtom och självdestruktivt beteende. Under 2005 har projektet introducerats för övriga kommuner. Vidareutvecklat samarbete med Försäkringskassan En överenskommelse har träffats mellan Försäkringskassan, Länsarbetsnämnden, Landstinget i Uppsala län, Tierps kommun, Älvkarleby kommun och Östhammars kommun om rehabilitering i samverkan (för vissa utsatta grupper) för åren Ett motsvarande avtal håller på att tas fram för övriga kommuner i länet Folkhälsa Långsiktigt mål För att uppnå en god hälsa på lika villkor för befolkningen i länet ska de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna ingå som en naturlig del i samverkanskontakter mellan huvudmännen. Kortsiktiga mål Länsdelsberedningarna ska arbeta för att förverkliga länets folkhälsopolicy genom att lokala folkhälsoplaner/motsvarande tas fram i länets kommuner. Länsdelsberedningarna arbete med främst kommunerna är en positiv utveckling som skapat förutsättningar för en ökad samverkan. Genom länsdelsberedningarnas omvärldsanalyser och prioriteringar utvecklas underlaget för riktade insatser utifrån behov. Lokala folkhälsoplaner har tagits fram i Älvkarleby och Håbo. I Knivsta och Östhammars kommun är planer på väg att tas fram. I Tierps kommun har de i stället beslutat om ett prioriterat mål. I Uppsala kommun finns ingen plan utan arbetet sker utifrån folkhälsopolicyn. De försöker implementera den i alla de planer som redan finns i kommunen. I Enköpings kommun finns ingen folkhälsoplan. Expertgruppen för folkhälsofrågor i länet ska finna sin funktion och sina arbetsformer och få dem sanktionerade från respektive ledning. Länsexpertgruppen för folkhälsoarbetet i länet, ett uppdrag utifrån länets folkhälsopolicy, har etablerats och ett arbete kring att ta fram syfte och målsättning samt vilken roll gruppen ska ha pågår Övrigt Samverkan med Försäkringskassan och i det nationella sjukskrivningsnätverket Landstingets samverkan med Försäkringskassan har bl.a. resulterat i en överenskommelse om att påskynda läkarutlåtande om hälsotillstånd. Parterna har också diskuterat olika åtgärder för att minska sjukskrivningarna i länet. Primärvårdens resursteam, där Försäkringskassan är engagerade, fungerar bra och bidrar till minskade sjukskrivningar. 3 Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan 12

14 Försäkringskassan och landstinget är representerade i det nationella nätverk som SKL (Sveriges kommuner och landsting) driver för att minska sjukskrivningarna. I december slöts en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att regeringen under tre år bidrar med en miljard kronor per år till landstingen för att minska sjukfrånvaron. Samarbete har inletts med Försäkringskassan i denna fråga. 3.4 Samverkan i sjukvårdsregionen Syfte Genom en utbyggd samverkan inom regionen skapa förutsättningar för Akademiska sjukhuset att även fortsättningsvis fungera som ett universitetssjukhus samtidigt som en samverkan också innebär möjligheter till gemensamma lösningar inom andra områden där fokus är en rationell användning av befintliga resurser för att kunna ge en god vård och service till invånarna i regionen Långsiktigt mål Uppsala/Örebroregionen är en naturlig samverkansarena mellan de i regionen ingående landstingen både vad avser högspecialiserad vård och andra områden där huvudmännen ser en ur regionen gemensam nytta att samverka. Kortsiktiga mål Landstingsledning och sjukhusledning har genom kontakter och verktyg för analys en kunskap från både regional och nationell nivå om förutsättningarna för Akademiska sjukhusets utveckling. Detta är ett område som bearbetats kontinuerligt under året bl.a. har sjukhusdirektören i olika forum inom länet informerat om sjukhusets situation och de förutsättningar de arbetar utifrån. I förslaget till regional utvecklingsplan som tagits fram inom regionförbundet finns Akademiska sjukhuset omnämnt som en viktig aktör. Ett antal nya samverkansområden mellan regionens två universitetssjukhus har etablerats som också är förankrade inom hela sjukvårdsregionen. Samverkan inom regionen har successivt fördjupats under året. Nätverk har bildats inom flera områden och avtal om partnerskap har träffats på verksamhetschefsnivå, vilket stimulerat till ökad samverkan. Genom samverkansnämndens beslut om inrättande av så kallade regionala specialitetsråd har en struktur skapats för att ytterligare utveckla denna samverkan. Landstinget i Uppsala län har utifrån dagens situation utvecklat ytterligare ett antal områden för samverkan inom sjukvårdregionen där utgångspunkten är ett partnerskap. Samarbetet inom sjukvårdregionen har ytterligare intensifierats under år 2005 och då handlar det inte endast om partnerskap kring högspecialiserad vård utan också nätverkoch samarbetsgrupper inom flera av landstingets förvaltningar. Exempel på samarbetsområden är samarbete kring läkemedel, folkhälsofrågor, vårdgarantiarbetet, utbildning inom habilitering m.m. En del av dessa områden har initierats genom initiativ från samverkansnämnden medan andra bygger på initiativ från ett eller flera av regionens landsting. 13

15 I Samverkansnämndens verksamhetsplan för perioden har samverkan kring utbildnings- och kompetensfrågor mellan regionens landsting lyfts fram som ett viktigt område. I slutet av år 2005 inrättades ett regionalt utbildnings- och kompetensråd. Rådets ledamöter har mandat och förankring lokalt så att de kan företräda sitt landsting både gentemot övriga landsting i regionen och som en samlad part mot universitet och högskolor inom regionen. Samarbetet kring varuförsörjning har utökats med landstingen i Sörmland och Örebro. Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län är överens om hur man utifrån sina respektive ansvarsområden ska ha tagit initiativ till utveckling av hälso- och sjukvården och medicinsk forskning så att regionen stärks. Inom forskning och utveckling sker ett samarbete i samverkan med Uppsala universitet där de tre kliniska forskningscentrumen inom regionen under år 2005 har kompletterats med ett fjärde, nämligen Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Frågorna om samverkan inom regionen är en av de frågor som följts upp vid de kontinuerliga möten under året, vilka ägt rum mellan ledningen för universitetets och landstingets ledning. Landstinget i Uppsala län ska ha påbörjat ett arbete med landstingen i sjukvårdsregionen kring en gemensam strategi för hur forskning och utveckling kan utveckla vården inom regionen. Inom samverkansnämnden har beslut fattats om att inrätta en regional forskningsfond i regionen. Landstinget i Uppsala län har ställt sig bakom detta förslag och under år 2006 kommer styrelsen för denna fond att etableras och de första medlen kommer att utannonseras för ansökan under år Chef- och ledarskap samt personalförsörjning Inom fokusområdet avrapporteras lång- och kortsiktiga mål enligt landstingsplanen och övriga händelser av vikt. Statistik och nyckeltal inom personalområdet redovisas i bilaga Chef och ledarskap Syfte Ge chefer och ledare förutsättningar för att med god kvalitet utöva sitt ledarskap. Långsiktigt mål Bra chefer och ledare med insikt om vad det innebär att vara chef och arbetsgivarföreträdare inom Landstinget i Uppsala län med kunskaper om bland annat arbetsrätt, ekonomi, arbetsmiljö, strategiskt folkhälsoarbete och miljöarbete. Kortsiktiga mål En utvärdering och bearbetning av värdegrundsarbetet ska ha skett kring rollen som chef- och arbetsgivarföreträdare. Värdegrundsarbete har skett vid flera förvaltningar, bland andra har Akademiska sjukhuset utarbetat värdegrunder som ett led i att stärka varumärket. Ett förslag till landstingsövergripande värdegrund finns utarbetat för vidare diskussion bland chefer och den politiska organisationen. 14

16 En ny heltäckande chefspolicy samt strategier och riktlinjer för rekrytering, anställning, utveckling och stöd, chefskapets upphörande och återkoppling ska vara framtagen. En arbetsgrupp med representanter från förvaltningarna och Landstingsdirektörens stab har tillsatts och påbörjat arbetet med en ny chefspolicy. En tid- och handlingsplan för chefs- och ledarutbildning ska vara utarbetad som beaktar övriga utbildningsaktiviteter för chefers kompetensutveckling inom olika områden. Det finns ingen övergripande tid- och handlingsplan. För att utveckla och kvalitetssäkra utbildningsområdet kommer ett landstingsövergripande synsätt för utbildningar att etableras. Med tanke på det långsiktiga målet startade en koncerngemensam chefsutbildning med syfte att säkra framtida rekryteringsbehov av chefer i oktober En arbetsgrupp med representanter från Akademiska sjukhuset, Folktandvården och Landstingsdirektörens stab har planerat utbildningen som kommer att pågå under drygt två år. Ledarutvecklingsprogrammet vid Akademiska sjukhuset som berört sjukhusets samtliga cirka 400 chefer syftar till ett förtydligande av vad det innebär att vara chef vid Akademiska sjukhuset. Vidare kan nämnas Folktandvårdens klinikchefs- och arbetsledarutbildning som bland annat omfattar målstyrning och ledarskapet ur ett arbetsgivarperspektiv Personalförsörjning Syfte För att säkerställa en god personalförsörjning intensifiera arbetet med förebyggande arbete, tidig rehabilitering vid sjukdom, god arbetsmiljö och jämställdhet. Långsiktigt mål Landstinget i Uppsala län ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Sjukfrånvaron ska minst vara halverad från år 2004 till år Kortsiktiga mål En övergripande jämställdhetsplan och en arbetsmiljöplan ska vara implementerade. En landstingsövergripande arbetsmiljöplan har utarbetats för år En landstingsövergripande jämställdhetsplan har också utarbetats för år Planerna har vid upprepade tillfällen diskuterats med förvaltningsföreträdare och i utbildningar på förvaltningsnivå. 4 Grundad på utfallet för sjukfrånvaron första kvartalet 2004 (8,3 procent) är målet för landstinget 6,8 procent år 2005, 5,9 procent år 2006, 5,0 procent år 2007 och 4,2 procent år

17 En rehabiliteringsmanual enligt Akademiska sjukhusets modell ska vara implementerad inom samtliga förvaltningar i landstinget. Manual för tidig återgång efter sjukskrivning har implementerats inom samtliga förvaltningar i landstinget. Information om manualen har också ingått som en del i pågående chefsförsörjningsprogram. Akademiska sjukhuset redovisar i sin årsrapport att i gruppen som är sjukfrånvarande upp till 60 dagar, som arbetet i första hand inriktas på, har en minskning skett av sjukfrånvaron. Gemensam utbildningsaktivitet anordnades under året för personalchefer, personalkonsulter och fackliga företrädare i rehabilitering med utgångspunkt från fallbeskrivningar. Utbildningsaktiviteten var ett led i att personalföreträdare ska arbeta strategiskt och enhetligt med rehabiliteringsfrågor. En plan för rehabilitering och arbetsanpassning som beskriver de olika stegen och vilka åtgärder som ska vidtas i rehabiliteringsprocessen är utarbetad för att vara ett verktyg för samtliga chefer inom landstinget. Alla förvaltningar har bedrivit ett aktivt rehabiliteringsarbete, vilket bland annat resulterat i att av det totala antalet sjukskrivningar har andelen heltidssjukskrivningar minskat. Landstinget hade december 2005 rehabiliteringsansvar för 918 anställda, varav 827 är kvinnor. Vid samma tidpunkt för ett år sedan hade landstinget rehabiliteringsansvar för 996 anställda. Procentsatserna visar antalet kvinnor, vilka landstinget hade rehabiliteringsansvar för, i förhållande till antal anställda kvinnor och motsvarande för män. Tabell: Antal sjukskrivna mer än 28 dagar uppdelat på kvinnor och män K vinnor M än T otalt ,8% 4,2% Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver Landstinget måste fortsätta att utveckla arbetet med rehabiliteringar på ett strategiskt och enhetligt sätt för att säkerställa att alla sjukskrivna får rehabilitering i rätt tid. Den totala sjukfrånvaron ska ha minskat till en nivå som också innebär en faktisk minskning av sjuklönekostnaderna. Lagen om särskild sjukförsäkringsavgift innebär bland annat att arbetsgivaren från och med den 1 januari 2005 har fått ett medfinansieringsansvar på 15 procent av sjukpenningkostnaden för anställda från och med dag 15. Ansvaret gäller så länge hel sjukpenning betalas ut till arbetstagaren. Sjuklöneperioden har återgått till 14 dagar istället för 21 dagar, samtidigt som arbetsgivaravgiften har sänkts med 0,24 procentenheter. Sjukfrånvaron har sjunkit under år 2005, men inte tillräckligt för att få effekt på kostnaderna för sjukfrånvaron. Kostnaderna har istället ökat vid en jämförelse mellan år 2004 och

18 Sjuklönekostnadens andel av de totala personalkostnaderna har ökat mellan åren med 0,1 procentenheter, från 1,3 till 1,4 procent. Tabell: Sjuklönekostnad Sjuklönekostnad Belopp inkl. soc. avg. år 2004 Belopp inkl. soc. avg. år 2005 Totalt Sjuklön Sjuklön över 7,5 ggr basbelopp Särskild sjukförsäkringsavgift Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver Tabell: Sjuklönekostnad i förhållande till personalkostnad Belopp inkl. soc. avg. år 2004 Belopp inkl. soc. avg. år 2005 Totala personalkostnaden Sjuklönekostnaden Procentuellt 1,3% 1,4% Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver Av det totala antalet sjukskrivningar ska andelen heltidssjukskrivningar ha minskat. Andelen heltidssjukskrivna år 2004 var 70 procent och år procent, vilket innebär att målet är uppnått med tre procentenheter. Av den totala sjukfrånvaron om 7,4 procent fördelar den sig på partiellt sjukskrivna och heltidssjukskrivna enligt tabellen. Tabell: Hel och partiellt sjukskrivna Partiellt sjukskrivna Heltids sjukskrivna Sjukfrånvarotimmar i förhållande till ordinarie arbetstid i % ,4% 5,0% Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver Halvering av sjukfrånvaron En del av Landstingets långsiktiga mål är att sjukfrånvaron minst ska vara halverad från år 2004 till år Delmålet för landstinget var år ,8 procent. Delmålen för förvaltningarna för år 2005 är inskrivna i ägaruppdragen. Sjukfrånvaron för år 2005 var för landstinget 7,4 procent. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med helårsutfall 2004, vilket var åtta procent. 17

19 Förvaltningar som har klarat sina respektive mål är Landstingsservice, Habilitering och Hjälpmedel samt Kultur i länet. Minskningen gäller för både kvinnor och män. Sjukfrånvaron uppdelad på åldersgrupper visar en högre sjukfrånvaro i åldersgruppen 50 år och uppåt. Den största minskningen har samtidigt skett för kvinnor i denna åldersgrupp. För män är den största minskningen i åldersgruppen år. Med undantag för män i åldersgruppen upp till 29 år har sjukfrånvaron minskat i samtliga åldersgrupper. Tabell: Sjukfrånvaro kvinnor och män Samtliga Kvinnor Män Åldersgrupp Total Total sjukfrånv. i sjukfrånv. i förhållande förhållande till total ordinarie till total ordinarie arbetstid, i arbetstid, i % år 2004 % år 2005 För. Kvinnors Kvinnors sjukfrånv. i sjukfrånv. i förhållande förhållande till kvinnors ordinarie till kvinnors ordinarie arbetstid, i arbetstid, i % år 2004 % år 2005 För. Mäns Mäns sjukfrånv. i sjukfrånv. i förhållande förhållande till mäns ordinarie arbetstid, i % år 2004 till mäns ordinarie arbetstid, i % år 2005 För. Totaler 8,0% 7,4% -0,6% 8,9% 8,3% -0,6% 4,5% 4,0% -0,5% - 29 år 4,4% 3,9% -0,5% 5,0% 4,3% -0,7% 1,9% 2,2% 0,3% år 6,9% 6,3% -0,6% 7,7% 7,1% -0,5% 4,0% 3,2% -0,8% 50 - år 10,0% 9,3% -0,7% 11,3% 10,4% -0,8% 5,5% 5,3% -0,2% Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver Sjukfrånvaro mer än 60 dagar i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid har minskat från 6,3 till 5,6 procent mellan åren 2004 och Sjukfrånvaron har minskat både bland kvinnor och män. Sjukfrånvaron var högst i åldersgruppen 50 år och äldre, 9,3 procent, framförallt bland kvinnor i relation till kvinnors ordinarie arbetstid, 10,4 procent. Sjukfrånvaron i denna grupp minskade dock mest mellan 2004 och Enligt lag ska sjukfrånvaro mer än 60 dagar redovisas i förhållande till total sjukfrånvarotid. Sjukfrånvaro mer än 60 dagar i förhållande till total sjukfrånvarotid har minskat mellan åren 2004 och 2005 från 78,7 procent till 76,1 procent. Tabell: Sjukfrånvaro mer än 60 dagar uppdelat på kvinnor och män Åldersgrupp Samtliga Kvinnor Män Sjukfrånv. >60 dgr i Sjukfrånv. >60 dgr i Sjukfrånv. >60 dgr i Sjukfrånv. >60 dgr i förhållande förhållande Förändr. förhållande förhållande Förändr. till total ordinarie till total ordinarie mellan åren till kvinnors till kvinnors mellan åren arbetstid % arbetstid % ordinarie ordinarie arbetstid % arbetstid % Sjukfrånv. >60 dgr i förhållande till mäns ordinarie arbetstid % 2004 Sjukfrånv. >60 dgr i förhållande till mäns ordinarie arbetstid % 2005 Förändr. mellan åren Totals 6,25 5,62-0,62 7,06 6,39-0,67 3,24 2,76-0,48-29 år 2,23 1,65-0,58 2,67 1,97-0,7 0,36 0,32-0, år 5,19 4,55-0,65 5,82 5,23-0,6 2,81 2,01-0, år 8,37 7,64-0,73 9,53 8,63-0,9 4,27 4,05-0,22 Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver 18

20 Arbetet med att minska sjukfrånvaron måste intensifieras för att nå målet år Övrigt Inom personalarbetet har förutom att arbeta mot målen i landstingsplanen aktuella områden varit exempelvis jämställdhet och arbetsmiljö. Uppföljning avseende den landstingsövergripande jämställdhetsplanen 2005 Lokala jämställdhetsplaner som följer intentionerna i landstingets jämställdhetsplan har utarbetats på förvaltningarna. Förvaltningarnas lönekriterier, varav några nyligen är reviderade, innehåller könsneutrala kriterier för lönesättning med fokusering på arbetstagarens kunskaper och arbetsinsatser. Inför varje löneöversynsförhandling genomförs inom varje förvaltning en kartläggning av löner uppdelat på kvinnor och män. Vid Akademiska sjukhuset kartlades och analyserades överläkarlöner i samverkan med Uppsala allmänna läkarförening. En åtgärdsplan togs fram i syfte att inga osakliga löneskillnader skulle kvarstå efter löneöversynsförhandlingarna Eftersom löneöversynsförhandlingarna avseende läkarlönerna genomfördes i början av år 2006 har uppföljning ännu inte kunnat genomföras. Från den 1 januari år 2001 skärptes jämställdhetslagens krav på kartläggning och analys av löner ur ett jämställdhetsperspektiv. En arbetsvärdering i landstinget genomfördes hösten 2004 med hjälp av en metod kallad Analys Lönelots. Med arbetsvärderingen som grund påbörjades felaktigheter i lönestrukturen för telefonister, barnskötare, undersköterskor, skötare, arbetsterapeuter och grundutbildade sjuksköterskor att rättas till år 2005 med fortsättning 2006 och Kartläggning av villkoren för chefer i landstinget ur ett könsperspektiv påbörjades. Kartläggningen ska leda till att eventuella problem identifieras och åtgärdas. Könsfördelningen bland chefer uppdelat på kvinnor och män är ojämn och en bättre balans bör eftersträvas. Tabell: Antal chefer per befattning uppdelat på kvinnor och män Befattning Antal anställda Kvinnor Män Befattning chef, totalt varav Avdelningsföreståndare Verksamhetschef Chef personal Chef ekonomi Källa: Landstingets gemensamma analysverktyg DI-Diver Övrigt att notera är förvaltningarnas arbete med att förhindra sexuella trakasserier samt arbete för att möjliggöra flexibla arbetstider. Uppföljning av den landstingsövergripande handlingsplanen för arbetsmiljöarbetet Flera arbetsmiljöinsatser har genomförts för att nå målen. Exempel på insatser är åtgärder med anledning av resultatet av personalenkäten, friskvårdsaktiviteter och 19

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen

Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen Samverkansnämnden Uppsala Örebro regionen En samgranskning mellan revisionskollegier inom regionen Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Lars-Åke Ullström Innehållsförteckning Sammanfattning... 3

Läs mer

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010

EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 EN ARBETSGIVARPOLITIK FÖR UTVECKLING OCH TRYGGA ARBETSPLATSER Gemensamt rödgrönt principprogram inför landstingsvalet 2010 Landstinget i Uppsala län 2010-04-08 2 (7) Innehållsförteckning Vi kan och vill

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning

Varför behövs personalstrategin? Vad är en personalstrategi? Vision för personalarbetet. Uppföljnings- och mätmetoder. Politisk målsättning Personalstrategi 2008 2012 Varför behövs personalstrategin? Personalstrategin uttrycker det gemensamma förhållningssättet i vårt strategiska och operativa personalarbete inom Falköpings kommun. Det personalstrategiska

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor

HR strategi. politikerutbildning 2014. Landstingets ledningskontor HR strategi politikerutbildning 2014 Stor bredd på verksamheter Medarbetare Här växer kunskap och människor Medarbetare Länets näst största arbetsgivare Cirka 11 000 anställda 130 olika yrkeskategorier

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024

Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147. Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 Antagen av kommunstyrelsen 2000-10-17 147 LÖNEPOLICY Personalavdelningen Mariette Lindeberg-Öqvist Personalchef Dnr KS 98/53-024 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND...3 2 SYFTE...4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL...4

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010

Vården i framtiden. Socialdemokraterna i Kronobergs valprogram 2006 2010 s valprogram 2006 2010 Trygghet och tillit är viktiga delar för ett väl fungerande samhälle. För att man ska må bra måste man ha tillgång till samhällets resurser och till sjukvårdens kompetens. Låt oss

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län

Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB i Uppsala län SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2015-09-02 Diarienummer SCN-2015-0283 Socialnämnden Överenskommelse om ökad medicinsk säkerhet och omvårdnad av personer som omhändertagits enligt LOB

Läs mer

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund

ÖVERENSKOMMELSE mellan. Föreningen Sveriges Skogsindustrier. och. Sveriges Civilingenjörsförbund ÖVERENSKOMMELSE mellan och Gällande avtal prolongeras för tiden 1 april 2004-31 mars 2007 med nedan angivna ändringar och tillägg. Anmärkning Part äger senast 30 november 2005 säga upp detta avtal vad

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17

Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan 2009 Antagen i Kommunfullmäktige 2009-06-17 Jämställdhetsplan för Perstorps kommun Jämställdhet innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet

Läs mer

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Närvarande:

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning

Båstads kommuns. meda rbeta rund ersök ning 2010. en sammanfattning Båstads kommuns meda rbeta rund ersök ning 2010 en sammanfattning Varför en medarbetarundersökning? För andra året har Båstads kommun genomfört en medarbetarundersökning i syfte att kartlägga vad kommunens

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län

Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Överenskommelse för vårt arbete med integration och etablering i Uppsala län Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunerna i Uppsala län, Landstinget, Länsstyrelsen, Migrationsverket, Uppsala universitet

Läs mer

Årsredovisning 2006. Landstinget i Uppsala län

Årsredovisning 2006. Landstinget i Uppsala län Årsredovisning 2006 Landstinget i Uppsala län ÅRSREDOVISNING FÖR LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2006 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 1. Viktiga och positiva händelser under året 3 2. Uppföljning av landstingets

Läs mer

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet.

Gemensamma 1. Verksamheten skall bygga på respekt för människor, deras självbestämmande och integritet. STRATEGISKA FOKUSOMRÅDEN Kompetensutveckling Mål, uppföljning och nyckeltal Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen Förebyggande hälsoarbete Vårdtagare/Klient/ INRIKTNINGSMÅL Gemensamma 1. Verksamheten

Läs mer

PERSONALPOLICY 2011-2014

PERSONALPOLICY 2011-2014 2011-03-17 PERSONALPOLICY 2011-2014 Inledning Upplands-Bro kommun arbetar för att anställda i kommunen ger god service till invånarna. Kommunens uppdrag utgår från medborgarnas behov. Bemötandet och attityden

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion

Jämställdhets och mångfaldsplan. Kortversion Jämställdhets och mångfaldsplan 2011 2013 Kortversion 2(8) Övergripande mål är att alla medarbetare ska ha kunskap om Staffanstorps kommuns arbete med jämställdhet och mångfald samt att detta arbete ska

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre

Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka äldre SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2011-12-08 Sida 123 (138) 80 Handlingsplan för ledning i samverkan inom området mest sjuka I budgetpropositionen för 2011 aviserade regeringen en forts

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

2011-11-21. 1 Inledning

2011-11-21. 1 Inledning 2011-11-21 Särskild bilaga till reglemente för Gemensamma nämnden vård, omsorg och hjälpmedel (VOHJS-nämnden) avseende regionalt Vård och omsorgscollege Sörmland (VO-College) 1 Inledning Vård och omsorgscollege

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Jämställdhetsplan 2013-2015

Jämställdhetsplan 2013-2015 Jämställdhetsplan 2013-2015 I jämställdhetsplanen beskrivs Tyresö kommuns övergripande mål för jämställdhetsarbetet samt de aktiva åtgärder som kommunen som arbetsgivare planerar att vidta för att främja

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016

Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Plan för lika rättigheter och möjligheter 2013-2016 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för lika rättigheter och möjligheter. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01

Lokalt kollektivavtal om samverkan. Smedjebackens kommun. Smedjebackens kommun, Personalavdelningen, Frida Proos, gäller from 2010-07-01 Lokalt kollektivavtal om samverkan 2010 Smedjebackens kommun 1. Samverkan - Utgångspunkter...1 1.1. Uppsägning av avtal...2 1.2. Syfte med samverkan...2 1.3. Mål för samverkan...3 1.4. Samverkanssystemet...3

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14

Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 PERSONALPOLICY VÄNERSBORGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2006-11-14 VARFÖR EN PERSONALPOLICY? Kommunen är en stor arbetsgivare med verksamheter inom många viktiga områden. Våra anställda möter Vänersborgarna

Läs mer

Kompetenslyftet ehälsa

Kompetenslyftet ehälsa Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun

Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Ledningssystem för arbetsmiljöarbetet i Sigtuna kommun Antagen av: KS den 2009-06-15 138 Arbetsgivardelegationen 2009-05-29 Innehåll Värdegrund 4 Inledning 5 1 Arbetsmiljöpolicy 6 1.1 Viljeinriktning...

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro

Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Mobilisering för att förebygga sjukfrånvaro Laura Hartman Försäkringskassan 18 maj Mobiliseringsinitiativet för att förebygga sjukfrånvaro Maj 2015 Sida 1 Stor variation i sjukfrånvaro över tid - förklaras

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer