riksrevisionens granskningsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "riksrevisionens granskningsplan"

Transkript

1 riksrevisionens granskningsplan

2 ISBN Dnr RiR 2013 Produktion: Åkesson & Curry AB Foto: Per Ringsäter Tryck: Östertälje Tryckeri

3 Innehåll Inledning 5 Omvärldsförändringar 6 Globaliseringens möjligheter och risker 6 - Konsekvenser för Riksrevisionen 7 Effektiv förvaltning 8 - Konsekvenser för Riksrevisionen 9 Välfärdens finansiering och hållbarhet 11 - Konsekvenser för Riksrevisionen 12 Avslutande bedömning 13 Utgångspunkter för granskningsverksamheten 14 Årlig revision 15 Granskningens omfattning 15 Granskningens inriktning 15 Granskningens avrapportering 16 Effektivitetsrevision 18 Granskningens omfattning 18 Granskningens inriktning 19 Granskningens avrapportering 20 Fokus inom effektivitetsrevisionen 21 Granskningsstrategier 22 Offentliga finanser 22 Försvarets förmåga 22 Hållbar utveckling klimat 24 Staten på marknaden 24 Etablering och integration 25 Statens insatser på hälso- och sjukvårdsområdet 26 Statens insatser på skolområdet 27 Hållbara pensioner 27 Medborgarna och förvaltningen 28 Granskningar utanför strategierna 29 Bilaga Granskningsområden 30

4

5 granskningsplan 2013 / 2014 Inledning Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och gör en samlad revision av staten. Revisionens uppgift är att medverka till god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten. Myndigheten har ett starkt mandat som ger rätt att genomföra oberoende granskning av statlig verksamhet. Riksrevisionen har därmed en unik möjlighet att över tid ge ett helhetsperspektiv på effektiviteten i det statliga åtagandet och i vilken mån riksdagens målsättningar uppnås. Granskningen genomförs genom årlig revision och effektivitetsrevision. Revisionen kan analysera och värdera resultaten i den statliga verksamheten och bedöma i vilken utsträckning samhällsinsatser når avsedda målgrupper. Den kan också upptäcka att fel organisering bidrar till otillräckligt ansvarstagande och ineffektivt resursutnyttjande. Den årliga revisionen kan upptäcka brister i myndigheters årsredovisningar. I granskningsplanen presenterar riksrevisorerna årligen verksamhetens övergripande inriktning och hur uppdraget inom de båda revisionsgrenarna preciserats. Granskningsplanen ska ge en sammanhållen bild av granskningen inom både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Verksamhetens inriktning beslutas gemensamt av riksrevisorerna. De avgör självständigt inom sina respektive områden vad de ska granska, hur granskningen ska utföras och vilka slutsatserna av granskningen ska vara. Riksrevisorerna fördelar ansvaret för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen mellan sig. Granskningsområdenas fördelning mellan de nuvarande riksrevisorerna Claes Norgren och Jan Landahl framgår av bilagan. 5

6 riksrevisionen Omvärldsförändringar De granskningar som planeras och genomförs i Riksrevisionen ska adresseras till betydande problem för statsförvaltningen. Riksrevisionen har därför utvecklat arbetet med omvärldsanalys för att säkra den strategiska planeringens kvalitet och väsentlighet. Detta sker genom analys av trender och samhällsutmaningar. Omvärldsanalysen utgör därmed också ett viktigt underlag för riksrevisorernas samlade riskanalys av staten. Den samlade analysen identifierar problemställningar som bildar utgångspunkter för riks revisorernas val av granskning. Omvärldsanalysen avser tre grundläggande faktorer och drivkrafter som påverkar det statliga åtagandet och genomförandet av detta. Det handlar om globalisering, ökad komplexitet i förvaltningen av staten och välfärdens finansiering och hållbarhet. Globaliseringens möjligheter och risker Den globala utvecklingen medför möjligheter och risker Globalisering och teknologiska framsteg skapar ett omvandlings- och förändringstryck på nationalstaterna som förstärker relationer och beroenden mellan människor och länder i världen. Handel och allokering av produktion och resurser påverkas och tidigare nationella offentliga åtaganden anpassas och integreras i nya mellanstatliga strukturer och nätverk. Megatrender som individualisering, maktspridning, demografiska mönster, ökade skillnader mellan länder och regioner och ökad efterfrågan på naturkapital, som energi och råvaror, antas dominera utvecklingen i världen framöver. Samtidigt förändras löpande förutsättningarna på de globala arenorna. Det handlar bland annat om tänkbara konsekvenser av ekonomiska kriser, om följderna av att tillväxtmarknader i länder som Kina, Brasilien och Indien dämpas och om sannolikheter för ökade 6

7 granskningsplan 2013 / 2014 regionala instabiliteter och konflikter i och mellan länder. Det är en utveckling som innebär både möjligheter och risker för enskilda länder. Stor potential ligger i värdet av utbyten av varor, tjänster, kultur, forskning, information och andra villkor som främjar tillväxt och demokrati. Samtidigt kan risker prognostiseras till att avse en negativ samhällsutveckling till följd av faktorer som finansiella kriser, gränsöverskridande brottslighet, terror, klimathot, korruption, brist på natur kapital, förtroende, rättvisa och tranparens. I denna miljö ställs det statliga agerandet inför nya utmaningar. Hur man agerar får konsekvenser för förtroendet eller bristen på förtroendet för offentliga institutioner. Internationella och nationella insatser För att söka kontrollera dessa risker och exploatera möjligheterna genomförs en rad olika nationella och internationella insatser. Den svenska politiken för global utveckling och bistånd är exempel på svenska aktiviteter som avser stärka demokratiska institutioner och stabilitet i omvärlden. Ett annat exempel med fokus på nationella förhållanden är den ekonomiska politikens strävan att skapa håll bara offentliga finanser och finansiell stabilitet i en turbulent ekonomi. En del i denna strävan är den diskussion som nu förs inom EU om att ställa ökade krav på revisionens innehåll, granskning av budgetramverk och behovet av gemensamma standarder för statlig redovisning. Diskussionen har påverkats starkt av den kritik som förts fram mot hur revisorer utförde sitt arbete under den senaste finanskrisen. Ett högaktuellt svenskt exempel med relevans för diskussionen är den så kallade Prosolviadomen. Även internationella institutioner som FN, EU, Världsbanken och OECD genomför analyser och program som knyter an till identifierade problemområden. Man söker identifiera styrkor och sårbarheter i samhällen till nytta för strategisk planering och tillväxt. Förmågan till analys har blivit en nyckelfaktor för att hantera samhällsutmaningar. Konsekvenser för Riksrevisionen Riksrevisionen verkar i en internationell miljö Också Riksrevisionen arbetar med frågor om global utveckling och arkitektur, både som organisation och som granskare. Myndigheten bidrar till att stärka länders institutioner inom ramen för internationellt utvecklingssamarbete. Riksrevisionen ingår även som en aktiv partner i INTOSAI International Organisation of Supreme Audit Institutions och i implementering av internationella standarder för revision. Vidare granskar kärnverksamheten frågor vars orsaker och följder allt oftare kan sökas utanför landets gränser. I några fall genomförs granskningar parallellt med andra länders revisionsmyndigheter. Riksrevisionens mandat kan påverkas Globalisering och utveckling av allt starkare in stitu t - io ner inom EU och förändrade regler kan också med föra förändringar i Riksrevisionens möjligheter 7

8 riksrevisionen att granska statlig verksamhet. Frågan väcks exempel vis av samarbetet inom eurozonen när strategiska fin ans iella tillsynsfunktioner flyttas från medlemsländer till EU. En sådan utveckling medför förskjutningar i ansvar till EU:s institutioner utan nationella strukturer för granskning och ansvarsutkrävande. En harmonisering med eurozonens regler påverkar Riksrevisionens mandat och innebär risker för revisionsgap och andra globala skeenden som påverkar myndighetens mandat. En annan utveckling är de nya förutsättningar som skapats av EU:s fleråriga budgetram för tillsammans med förordningen om finansiella regler för unionens allmänna budget. Globaliseringen medför konsekvenser för det statliga åtagandet och granskningen Globaliseringen driver även trender och samhällsutmaningar som ger konsekvenser för det statliga åtagandet. Dessa processer ger upphov till flera frågeställningar relevanta för granskning. Generellt sett gäller det i vilken mån regering och myndigheter nyttiggör globaliseringens möjligheter. Internationella innovationsprogram, bland annat inom EU, identifierar till exempel områden för bland annat forskning och teknisk utveckling som förutsättningar för tillväxt. Frågan är hur regering och myndigheter stödjer och tillgodoser svenska intressen i dessa sammanhang. Frågor kan också ställas om åtgärder för utväxling av hållbar tillväxt på den regionala nivån. Det kan exempelvis avse hur system och andra offentliga insatser samordnas och harmoniseras med system i angränsande länder. Ytterligare perspektiv är hur staten förebygger och hanterar sårbarheter som följer i globaliseringens spår och hur regering och myndigheter förhåller sig till internationella överenskommelser och regler. Det kan till exempel handla om effektiviteten i implementering och uppföljning av olika initiativ från EU. Utvecklingen mot ökad harmonisering inom EU på revisions- och redovisningsområdena kommer i förlängningen också att påverka Riksrevisionen. Ökade krav på innehållet i revisorns uppdrag och nya stand arder inom redovisningsområdet kommer att ställa nya krav på såväl tillgången till relevant kompetens som tillgången till resurser. Andra exempel på revisionsfrågor handlar om förtroende för institutioner, kvaliteten i politiken för global utveckling, biståndets innehåll och verksamhetskraft och om hur staten hanterar migration och den ökade rörligheten mellan länder. Effektiv förvaltning Statens roll förändras Orden framtid och utmaningar med bäring på effekt ivitet har fått ett ökat utrymme i debatten om offentlig förvaltning. Regeringens långtidsutredningar, kommissioner, råd och andra arbeten söker 8

9 granskningsplan 2013 / 2014 löpande analysera förändringsprocesser och de krav de för med sig för den offentliga sektorn. Förteck - n ingen över studier med framtidens utmaningar i fokus kan kompletteras med omvärldsanalyser och vägval inför framtiden som bland annat genomförs lokalt, regionalt och i olika typer av tankesmedjor. I dessa analyser ses faktorer som globalisering, demografi, klimat, urbanisering samt hållbar ekonom isk och social tillväxt som avgörande drivkrafter för samhällsförändringar. Utvecklingen har bland annat inneburit att statens styrande och förvaltande roller har förändrats i takt med att dess relationer till det omgivande samhället har ökat i flera dimensioner: Den statliga styrningen har i allt större utsträckning att förhålla sig till överstatlighet. Det civila samhället och privata aktörer har tillkommit som samarbetspartners utöver mer traditionella relationer med kommuner, landsting och regioner. På lokala arenor bildar samordningsförbund samverkansytor för finansiell samordning mellan statliga och kommunala huvudmän. Förändringarna ställer krav på styrning och organisering Dessa förändrade förutsättningar för statlig styrning och uppföljning reser frågor om effektivitet och ändamålsenlig organisering. Det handlar bland annat om i vilka strukturer staten möter utvecklingen. Ett aktuellt område är den diskussion som nu förs angående lämplig framtida associationsform för universitet och högskolor. Frågan är i vilken ut sträckning staten har anpassat styrinstrument och verksamheter mot aktuella problem, generella drivkrafter och deras bestämningsfaktorer. Konsekvenser för Riksrevisionen Frågor om styrning, tillsyn och kontroll ställer krav på revisionen Svensk förvaltningspolitik har ambitiösa mål. Den poängterar värden och framtidvisioner om effektivitet, rättssäkerhet, förnyelse, samverkan och kvalitet. Det är målsättningar som möter utmaningar. Förändringstakten i det statliga åtagandet, nya ansvarsförhållanden och andra samhälls för ändringa r reser frågor om effektiviteten i statens styrning och uppföljning. Granskning kan belysa dessa förhållanden bland annat utifrån risker med styrsystem som så kallade soft laws. Även andra frågor som knyter an till förvaltningspolitiska mål om ansvar, revision, likvärdighet i service eller erhållna tjänster och rättssäkerhet kan resas i förhållande till de avtal och överenskommelser som staten sluter med olika typer av utförare. Förändringar i utförarleden av offentligt finansierade verksamheter ökar också anspråken på mer traditionella instrument som revision och tillsyn. Frågan om statlig tillsyn har utretts, men utan avgörande beslut 9

10 riksrevisionen om dess generella former och funktioner. Ett flertal indikationer tyder på att problem som tidigare uppmärksammats kvarstår, samtidigt som tillsynsobjekten ökar i omfattning. Dessutom förefaller termen tillsyn vara oklar och tolkas olika och det förefaller svårt att bedriva tillsyn gentemot ramlagstiftning och andra regelverk som uppfattas som otydliga. Tillsyn tillämpas därför inte enhetligt i landet. Frågan om tillsyn som ett instrument i staten kan bli föremål för granskning. I en sådan ansats ingår perspektiv på enhetlighet, följder av tillsyn och gränsdragningsfrågor gentemot uppföljning, utvärd ering och revision. Urbanisering och samhällsorganisation Urbanisering är en samhällsförändring av betydelse. I Sverige sker den snabbast i Europa. Detta sätter tryck på städers hållbarhet och förmåga att bygga kapacitet inom offentlig service, till exempel när det gäller bostäder, hälso- och sjukvård och infrastruktur. Samtidigt innebär utvecklingen en ökad polarisering mellan stad och land. Urbanisering ställer stora krav på det statliga åtagandet som har att skapa förutsättningar för hållbara miljöer i stad och land. Granskning kan belysa och främja en sådan utveckling. Hållbar tillväxt kräver vidare långsiktiga perspektiv och rymmer en mångfald av förutsättningar, incitament och andra faktorer som understödjer en effektiv förvaltning. Öppenhet, tranparens och analyser av måluppfyllelse i offentliga finanser är aspekter på tillväxt som lyfts fram av allt fler bedömare. I det sammanhanget är exempelvis årsredovisningen för staten av intresse för Riksrevisionen. Andra frågeställningar kan handla om behov av att kunna mäta, värdera och förvalta naturkapital och möjligheter för staten att skapa incitament för långsiktiga investeringar. Statlig styrning, affärsmässighet och långsiktig förmögenhetsförvaltning i statliga bolag har samband med problemområdet. Statliga insatser för teknikutveckling och innovat ioner är ytterligare exempel på frågor som kan be lysas i granskning inom området. En effektiv samhällsorganisation är ytterligare en avgörande komponent för tillväxt. Den regionala strukturen kan dock uppfattas som splittrad i Sverige. Tecken finns på att den är ineffektiv och har demokratiska underskott mellan exempelvis självstyrande regionala organ och kommunala samverkans organ. Indikationer finns vidare på att den regionala organiseringen har svårt att tillgodose initiativ och program från EU. Det har även påtalats oklarheter i länsstyrelsernas ansvar, uppdrag och förutsättningar för samarbete och samverkan. Dessa och andra frågor som berör regional utveckling för en hållbar tillväxt kan för - anleda granskning. 10

11 granskningsplan 2013 / 2014 Välfärdens finansiering och hållbarhet Välfärd är både ett begrepp och ett ord. Som begrepp definieras det olika. Genom historien har det dock relaterats till människors materiella standard och möjligheter att styra egna livsvillkor. Av regeringsformen framgår att enskildas personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Goda förutsättningar finns. Olika program i landet arbetar också med att utveckla synsätt på hur välfärd kan tillgodoses i och genom offentliga verksamheter. Inspiration hämtas från FN, OECD och regeringar i Europa som gett det subjektiva välbefinnandet ett växande utrymme i samtalet om välfärd. I rapporter från organisationerna framhålls att det finns etablerade teorier och metoder för att definiera och mäta välfärd. Befolkningens hälsa framstår som ett av de enskilt viktigaste villkoren för goda levnadsförhållanden. I ett globalt perspektiv har Sverige goda förutsättningar att bedriva en effektiv välfärdspolitik som svarar mot riksdagens och regeringens målsättningar. De svenska statsfinanserna är relativt sett stabila och levnadsförhållandena är också jämförelsevis höga i landet. men också risker Tillgången till och hållbarheten i samhällets välfärdsanordningar bestäms dock ytterst av ekonomiska ramar och i vilken utsträckning de används effektivt. Men samtidigt gäller det motsatta. Utan en välutbildad befolkning med god hälsa och drägliga levnadsvillkor minskas förutsättningar för tillväxt. Det gäller ex empelvis samhällens förmåga att tillhandahålla ett arbets utbud som matchar efterfrågan på arbetskraft. Social hållbarhet och hållbar ekonomisk tillväxt kommuni cerar med och är ömsesidigt beroende av varandra. Den svenska ekonomin har inbyggda risker genom ett starkt beroende av utvecklingen i omvärlden, en relativt stor offentlig sektor och en hög andel transfereringar i offentliga utgifter. Erfarenheterna från den statsfinansiella krisen i början av 1990-talet visade på sårbarheten i svensk ekonomi. Utveckling och tillämpning av ett budgetpolitiskt ramverk söker möta dessa risker. Samtidigt tyder prognoser på kostnadsökningar i kommuner och landsting medan regeringen tecknar ett scenario med hög arbetslöshet och svag konjunktur, även om utvecklingen de närmaste åren bedöms bli positiv. De svenska hushållens skuldsättning oroar internationella bedömare medan överskuldsatta hushåll har vuxit till ett socialt och samhällsekonomiskt problem. Den demografiska utvecklingen ställer ytterligare krav på kvalitet och produktivitet i den offentliga 11

12 riksrevisionen sektorn. En ökad försörjningsbörda hos några i befolkningen innebär att samhällsekonomin inte har råd med system som inte levererar och återrapporterar kvalitet i sina tjänster. Analyser över myndigheters produktivitetsutveckling visar dock på sjunkande resultat. Allt fler bedömare ser därför behov av konsolidering av den offentliga förvaltningsstrukturen. Det handlar om nya sätt att formulera problem och nya sätt att styra och organisera i en ny tid där gårdagens system inte förmår möta framtidens utmaningar. Till den bilden hör en utbredd kritik mot att offentliga insatser företrädesvis mäts och värderas kvanti t- ativt och i prestationer. Det finns därför anledning att överväga förändringar i återrapporteringssystem så att de förmår redovisa måluppfyllelse, kvalitet och effektivitet i vidtagna åtgärder. Konsekvenser för Riksrevisionen Den utveckling som här har skisserats föranleder överväganden om revision med inriktning mot genomförandet och effektiviteten i det statliga åtagandet. I det följande tecknas några perspektiv som kan ligga till grund för granskning av välfärdens finansiering och hållbarhet. Granskning av budgetramverket Stabila offentliga statsfinanser är fortsatt en grundläggande förutsättning för välfärdens finansiering. Granskning av hur budgetramverket tillämpas på kort och lång sikt kommer därför att vara av strategisk vikt för Riksrevisionen. Granskningen av ramverket be höver i ökad utsträckning förhålla sig till områden där det finns risker för ineffektivitet och bristande hushållning som kan medföra allvarliga konsekvenser för de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet. Hur möter staten omvärlden? Samhällsförändringarna, deras drivkrafter och de utmaningar som de medför väcker frågor om organisering och effektivitet i den offentliga förvaltningen. Sektoriseringen i staten har också varit föremål för kritik under en längre tid. Man menar att statliga myndigheter har svårt att organisera sig kring problem utanför det egna ansvarsområdet eller som inte svarar mot traditionella förvaltningsstrukturer. Exempel finns bland annat på när olika regionala och lokala utvecklingsarbetens mål, problembeskrivningar och åtgärdsprogram varken svarar mot eller ryms i den statliga organisationen. Granskning kan tydliggöra den bilden, liksom samband mellan myndighetsstrukturer och utfallet av deras verksamheter. Social hållbarhet Allt fler bedömare tecknar utmaningar för den sociala hållbarheten i samhällsutvecklingen. Man ser utman ingar i överskuldsatta hushåll, ojämlikheter i hälsa, en ökande psykisk ohälsa, särskilt hos kvinnor och unga, en ökad polarisering mellan olika grupper i samhället och omvandlingen av civilsamhället. Granskning kan visa på risker i den utvecklingen och 12

13 granskningsplan 2013 / 2014 hur staten skapar förutsättningar för hur kommunala och regionala huvudmän kan förebygga och hantera dessa och andra hot mot den sociala hållbarheten. Vidare har pensionssystemet förändrats. Valfrihet har införts i det offentliga pensionssparandet, marknaden har fått ett ökat inflytande och förväntningar finns på att människor ska arbeta allt högre upp i åldrarna. De mer tekniska förändringarna tillsammans med den demografiska utvecklingen medför risker och överväganden för det samlade statliga ansvaret för pensionssystemet. Det är en utveckling med betydelse för social hållbarhet som föranleder överväganden om granskning. Ytterligare ett exempel av betydelse för social hållbarhet avser effektiviteten i sjukförsäkringssystemet. Det kan gälla risker för inlåsning och effektiviteten i rehabiliteringskedjor och myndighetssamordning. Andra frågor som kan aktualiseras kan avse tillgänglighets- och jämlikhetsproblem i tillgången till service, vård och omsorg. Social hållbarhet och fungerande arbetsmarknader samvarierar. En väl fungerande arbetsmarknad är en förutsättning för långsiktiga och stabila välfärdssystem. För att näringsliv och offentlig sektor ska få tillgång till rätt arbetskraft med rätt kompetens krävs effektiva statliga insatser, såväl inom utbildnings väsendet som inom arbetsmarknadspolitiken. Frågeställningar för revisionen kan här handla om effektiviteten i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, exempelvis matchning på olika typer av arbetsmarknader i olika delar av landet. Yrkes- och vuxenutbildning är exempel på andra frågor av intresse. Effektivt skattesystem Skattesystemet har en central roll för välfärdens finansiering. Ytterst gäller det en effektiv uppbörd med ett minskat skattebortfall och åtgärder som stimul erar tillväxt och sysselsättning. Det kan därför finnas anledning att granska effektiviteten i de statliga insatserna inom skattesystemet. Exempelvis kan det gälla insatser som avser stimulera sysselsättning som sänkt bolagsskatt, riskkapital och skatteincitament för forskning och utveckling. Andra aspekter på problemområdet avser skattereglers konkurrensneutral itet och huru vida de hämmar företagsutveckling. Avslutande bedömning De omvärldsförändringar som redovisats ovan innebär stora utmaningar för svensk förvaltning, inte minst när det gäller krav på hög effektivitet och god hushållning i användningen av gemensamma resurser. Den ekonomiska styrningen och uppföljningen i staten måste fungera. Ett antal strukturella förutsättningar i den svenska statsförvaltningen medför att Sverige, jämfört med många andra länder, har relativt låg risk för stora brister i ekonomisk 13

14 riksrevisionen styrning och uppföljning. Sverige har i flera avseenden varit en föregångare inom området. Vårt budgetramverk har lyfts fram som ett föredöme internationellt. Flera delar av budgetramverket, som redovisning enligt bokföringsmässiga grunder, krav på bruttoredovisning, budgettak och överskottsmål i offentliga finanser, talar också för en lägre risknivå jämfört med andra länder med mer outvecklade system. Samtidigt måste man också konstatera att det finns typiskt svenska förhållanden som talar för en relativt högre risknivå, som starkt konjunkturberoende statsfinanser, en stor banksektor och relativt hög utlåning till hushållssektorn. Bilden av risker i staten och förvaltningens förmåga att möta omvärldsförändringar är därför inte helt entydig. Riksrevisionen kommer att vidareutveckla arbetet med omvärldsanalysen för att successivt förbättra bedömningen av riskerna i staten och därmed erhålla ett tillförlitligt underlag för beslut om inriktningen av granskningsverksamheten. En modell för gemensam riskanalys för staten kommer att tas fram. Utgångspunkter för granskningsverksamheten Riksrevisorerna beslutar enligt 13 kap. regeringsformen självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och om dess slutsatser. Omfattningen av och inriktningen på granskningen regleras i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Bestämmelser om Riksrevisionens granskning finns även i andra lagar. Inriktningen för granskningen preciseras ytterligare i ett särskilt inriktningsbeslut som fattas av riksrevisorerna. 14

15 granskningsplan 2013 / 2014 Årlig revision Årlig revision avser granskning av årsredovisningar. Granskningen syftar till att bedöma om årsredovisningen ger en rättvisande bild och, med några undantag, huruvida ledningen i sin förvaltning följt tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningens omfattning Den årliga revisionens omfattning regleras i 3 i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Av denna framgår att Riksrevisionens granskning avser årsredovisningar för: staten Regeringskansliet och med undantag av APfonderna, de myndigheter som lyder under regeringen Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond Kungliga Slottsstaten samt Kungliga Djurgårdens Förvaltning. Granskning av bolag och stiftelser Riksrevisionen får enligt 2 4 och 5 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. utse revisorer i aktiebolag och stiftelser om någon av följande förutsättningar är uppfyllda: verksamheten är reglerad i lag eller någon annan författning staten är ägare tillskott till verksamheten sker i form av statliga anslagsmedel staten har ett bestämmande inflytande över verksamheten genom avtal eller på annat sätt en stiftelse är bildad av eller tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig myndighet. Riksrevisionens granskning av statliga bolag och stiftelser sker främst genom effektivitetsrevision. Möjligheten att utse revisor utgör ett komplement till denna granskning. Årsredovisningen för staten Fram till och med räkenskapsåret 2010 avsåg Riks - re visionens årliga granskning av årsredovisningen för staten enbart de finansiella delarna. Genom den nya budgetlagen (2011:203) har granskningen utökats till att avse hela årsredovisningen. Detta innebär bland annat att regeringens redovisning mot budgetpolitiska mål, överskottsmål med mera, numera omfattas av granskningen. Granskningens inriktning Inriktningen av den årliga revisionen regleras i 5 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Enligt denna ska den årliga revisionen bedrivas i enlighet med god revisionssed. En bedömning av risken för väsentliga fel i årsredovisningen är därmed grunden för den årliga revisionen. Risken avgör inriktning på och omfattning av granskningen. Inom 15

16 riksrevisionen statlig revision omfattar begreppet väsentlighet inte enbart betydande belopp utan även viktiga principiella frågor för statlig förvaltning som bör belysas i årsredovisningen. Av författningskommentaren till 5 framgår att god revisionssed i statlig revision motsvarar begreppets innebörd vid privat revision. Föreningen auktor - i serade revisorer (FAR), som är branschorganisation för revisorer och rådgivare, har beslutat att tillämpningen av International Standards on Auditing (ISA) gäller som god revisionssed i Sverige från och med den 1 januari ISA har av INTOSAI kompletterats med anvisningar för revision av offentlig sektor (ISSAI). Riksrevisorerna har beslutat att dessa ska tillämpas från och med För eventuell obligatorisk information i en årsredovisning som följer av specifik svensk statlig redovisningsnormering och som således inte omfattas av ISSAI kan riksrevisorerna besluta om kompletterande interna instruktioner för god revisionssed. Innan beslut fattas om en sådan instruktion inhämtas synpunkter från dem som kommer att beröras av granskningen. Ett exempel på ett sådant område är den resultatredovisning som ska ingå i flertalet myndigheters årsredovisning. Resultatredovisningen fyller en viktig funktion för att ge en rättvisande bild av genomförd verksamhet, men följer till skillnad från finansiell rapportering inte god redovisningssed. En särskild instruktion för granskningen håller därför på att utarbetas som en komplettering till ISSAI. Rättvisande bild och ledningens förvaltning Av 5 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. framgår även att årlig revision ska ske med syftet att bedöma om redovisningen och underliggande redovisning är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt med undantag för granskningen av redovisningen för staten, Regeringskansliet samt Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Riksrevisorerna har beslutat att det undantag avseende granskningens inriktning som anges i 5 enbart avser syftet med granskningen och inte om årsredovisningen för staten ger en rättvisande bild. Granskningen ska därför följa ISSAI men begränsas till att redovisningen har gjorts i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Revisionsberättelsen avseende dessa årsredovisningar innehåller inte heller någon bedömning av led ningens förvaltning i övrigt. Granskningens avrapportering Den årliga revisionen avrapporteras genom revisionsberättelser och revisorsintyg enligt 10 och 11 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Där utöver redovisas de viktigaste iakttagelserna vid den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen i riksrevi s- orernas årliga rapport. 16

17 granskningsplan 2013 / 2014 Med undantag för vad som anges i 5 avseende revisionsberättelsen för Riksbanken beslutar riksrevisorerna om revisionsberättelsens respektive revisorsintygets utformning. Revisionsberättelsen utformas i enlighet med internationella standarder (ISSAI). Riksrevisionen uttalar i revisionsberättelsen om huruvida årsredovisningen ger en rättvisande bild och/eller har upprättats enligt gällande föreskrifter för respektive årsredovisning. Med undantag för Riksbanken görs inget separat uttalande om ledningens förvaltning och ansvar då revisionsberättelserna för övriga organisationer inom staten inte ligger till grund för något beslut om ansvarsfrihet. Revisionsberättelsen är den enda obligatoriska avrapporteringen från den årliga revisionen. Enligt internationell standard ska revisionsberättelsen förutom ett uttalande om årsredovisningen ger en rättvisande bild ange vissa centrala utgångspunkter för ansvarsfördelning och formerna för revisionens genomförande. Revisionsberättelsen ska bland annat ange: att den som har att avge en årsredovisning, det vill säga myndighetsledningen, också ansvarar för att årsredovisningen ger en rättvisande bild att myndighetsledningens ansvar också omfattar den interna styrning och kontroll som krävs för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter att revisorns ansvar är att med rimlig säkerhet uttala sig om årsredovisningen på grundval av sin revision och att revisionen utförts enligt god revisionssed. Anledningen till att revisionsberättelsen kompletteras med dessa upplysningar är en ambition att förtydliga vad revisionen gör och inte gör. En revision kan inte och har inte som syfte att omfatta alla delar eller aspekter av en myndighets verksamhet. Revisionen ska baseras på en professionell bedömning av vad som behöver granskas för att identifiera väsentliga fel. Detta är också bakgrunden till att revisorns uttalande enbart ges med rimlig säkerhet och inte fullständig säkerhet. En posts relativa storlek har ofta en avgörande betydelse för att bedöma väsentlighet men även andra bedömningsgrunder kan vara avgörande. Inom staten utgör risken för förtroendeskador en sådan omständighet. Det innebär att även fel som avser relativt små belopp kan vara väsentliga om de leder till skadat förtroende för den statliga verksamheten. Begreppet fel måste dock i revisionssammanhang alltid utgå från att man har avvikit från en beslutad norm. Revisorn får alltså inte i sin bedömning av rätt och fel utgå från egna subjektiva värderingar. Den årliga revisionen har också med stöd i internationella standarder till uppgift att arbeta förebyggande. Genom att eventuella fel och brister rapporteras så fort som möjligt kan de åtgärdas innan årsredovisningen beslutas. Granskningen innebär att den 17

18 riksrevisionen årliga revisionen är kontinuerligt närvarande hos de reviderade organisationerna, vilket också innebär en allmänt preventiv effekt. Risken för väsentliga fel i årsredovisningen beror på den verksamhet som bedrivs (inneboende risk) och vilka åtgärder som är möjliga och som har vidtagits till skydd mot eventuella fel (kontrollrisk). Några exempel på faktorer som vanligtvis indikerar förhöjda risker är större förändringar i verksamhetsinriktning, organisation eller verksamhetsföreskrifter graden av komplexitet, till exempel verksamheter där beslut om större utgifter, bidrag eller investeringar måste baseras på bedömningar snarare än på rutinartad handläggning enligt tydliga beslutskriterier verksamheter som präglas av ett stort beroende av komplicerade administrativa system och nyckelpersoner verksamheter med risk för korruption och andra oegentligheter. Beslut om revisionsberättelse för respektive myndighet fattas av en utsedd ansvarig revisor. I de fall revisionsberättelsen avviker från den form som beslutats av riksrevisorerna, fattas beslutet först efter föredragning för en riksrevisor. Skriftlig avrapportering i övrigt av väsentliga iakttagelser i granskningen föredras också för den ansvarige riksrevisorn. Var och en av riksrevisorerna får till riksdagen enligt 3 kap. 8 riksdagsordningen lämna redogörelser avseende revisionsberättelserna över årsredovisningen för staten, Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. När det gäller revisionsberättelsen över årsredovisningen för staten kan en sådan redogörelse, utöver revisionsberättelsen, också avse annan granskning som bedöms relevant för riksdagens uppföljning av hur regeringen tillämpar budgetramverket. Riksrevisionens granskning har därmed en viktig funktion som effektiv och punktlig övervakning av det svenska budgetramverket enligt kraven i rådets direktiv (2011/85/EU) om medlemsstaternas budgetramverk. Effektivitetsrevision Effektivitetsrevisionen syftar till att öka effektiviteten i den statliga verksamheten genom att lämna underlag som gör det möjligt för riksdagen att utkräva ansvar av såväl regeringen som dess myndigheter, bolag och stiftelser för de effektivitetsbrister som identifierats i granskningen. Granskningens omfattning Av 13 kap. 7 regeringsformen framgår att Riksrevisionens uppgift är att granska den verksamhet som bedrivs av staten och att granskningen kan avse också annan än statlig verksamhet. Av 2 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. framgår att Riks revi sionen 18

19 granskningsplan 2013 / 2014 utöver statlig verksamhet får granska användningen av statsmedel som tagits emot som stöd till en viss verksamhet, om redovisningsskyldighet för medlen föreligger gentemot staten eller särskilda föreskrifter eller villkor har meddelats om hur medlen får användas. Riksrevisionen får också granska handläggningen av arbetslöshetsersättningen hos arbetslöshetskassorna. Riksrevisionen har därmed ett brett granskningsmandat. Riksrevisionen har valt att tillämpa en princip där beskrivningar och analyser av verksamheter kan göras oberoende av inom vilka sektorer av samhället de finns, medan rekommendationer riktas till statliga aktörer. Riksrevisorernas bedömningar av ansvaret för en verksamhet och de resultat som åstadkommits omfattar normalt regeringen eller andra statliga aktörer. Granskningens inriktning Effektivitetsrevisionens inriktning regleras i 4 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Här anges att granskningen främst ska ta sikte på förhållanden med anknytning till statens budget, genomförandet och resultatet av statlig verksamhet och åtaganden i övrigt, men att den också får avse de statliga insatserna i allmänhet. Granskningen ska huvudsakligen inriktas på hushållning, resursutnyttjande, måluppfyllelse och samhällsnytta. Grundläggande för granskningens inriktning är att effektivitetsrevisionen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser. Enligt riksrevisorerna innebär detta att effektivitetsrevisionen primärt bör identifiera risker för ineffektivitet inom områden i statens verksamhet som ur ett principiellt eller kvantitativt perspektiv har stor betydelse i statsbudgeten. Granskningen är därmed problemorienterad. Den närmare inriktningen för varje enskild granskning avgörs av de identifierade problemens art. En viktig aspekt är att granskningen ska bedrivas i efterhand, det vill säga att revision handlar om att granska genomförd verksamhet, om än ibland i nära anslutning till genomförandet av verksamheten. Den typiska effektivitetsgranskningen inriktas på att bedöma om riksdagens mål och intentioner uppnås i så hög grad som möjligt inom ramen för tillgäng liga resurser och med god hushållning. De kriterier som granskningens slutsatser bedöms mot utgår ofta från riksdagens effektivitetskrav men kan även utgå från god praxis, rimlighetsbedömningar eller etablerad professionell kunskap. En stor del av effektivitetsgranskningen inriktas mot problemområden som kräver flera granskningar. Riksrevisionen analyserar då en frågeställning ur olika perspektiv för att kunna ge riksdagen en samlad och heltäckande bild av orsaker till och konsekvenser av ineffektivitet. 19

20 riksrevisionen Granskningens avrapportering Granskningsrapporter över effektivitetsrevisionen lämnas till riksdagen enligt 9 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. Riksdagen begär i sin tur ett yttrande över rapporten från regeringen. De viktigaste iakttagelserna vid såväl effektivitetsrevisionen som den årliga revisionen redovisas också i riksrevi sorernas årliga rapport. Riksrevisionens rapporter ska kännetecknas av tillförlitlighet. Enligt riksrevisorerna ska, förutom den interna och externa kvalitetssäkring som sker, de som berörs av granskningen få möjlighet att före överlämnandet till riksdagen lämna synpunkter inte bara på rapportens faktauppgifter utan också på redovisade slutsatser och rekommendationer. Ett viktigt syfte med detta är att säkerställa att det underlag riksdagen ska behandla ger en allsidig och balanserad bild av de granskade förhållandena. Riksrevisionen lämnar som regel rekommendationer i sina rapporter. De syftar till att främja effektivitet i den granskade verksamheten genom att konsekvenserna av de slutsatser och den kritik som lämnas i rapporten preciseras. Riksrevisionen kan enligt 4 lagen om revision av statlig verksamhet m.m. lämna förslag om alternativa insatser för att nå avsedda resultat. Möjligheten att lämna förslag om alternativa insatser ska enligt riksrevisorerna utnyttjas med försiktighet. En avvägning måste göras mellan nytta och kostnader. En analys avsedd att leda fram till förslag om alternativa insatser till dem som granskats innebär mer tids- och resurskrävande granskningar. Under 2012 genomförde Riksrevisionen en granskning av genomförandet och hanteringen av EU:s system med utsläppsrätter gemensamt med sex andra nationella revisionsorgan. Granskningen avrapporterades i en gemensam rapport under s kriven av de deltagande revisionsorganens riks revisorer och ställd till respektive nations parlament. Riksrevisionens deltagande i denna typ av granskningar kan komma att fortsätta. 20

Revisionens inriktning. övergripande styrdokument. beslutande: riksrevisorerna föredragande: inge danielsson förvaltas: granskningen

Revisionens inriktning. övergripande styrdokument. beslutande: riksrevisorerna föredragande: inge danielsson förvaltas: granskningen övergripande styrdokument beslutande: riksrevisorerna föredragande: inge danielsson förvaltas: granskningen beslutad: 2014-10-15 gäller från: 2014-10-15 Revisionens inriktning 1 Innehåll Revisionens inriktning...3

Läs mer

riksrevisionens granskningsplan

riksrevisionens granskningsplan riksrevisionens granskningsplan 2014 2015 ISBN 978-91-7086-356-1 Dnr 10-2014-1284 RiR 2014 Produktion: Åkesson & Curry AB Foto: Christian Hagward Tryck: Östertälje Tryckeri Innehåll Inledning 5 Risker

Läs mer

Revisionens inriktning

Revisionens inriktning PM Bilaga till beslut om Revisionens inriktning 2014-02-21 Dnr 30-2014-0245 Revisionens inriktning Inriktningsbeslutet anger den av riksrevisorerna valda inriktningen av Riksrevisionens granskning. Beslutet

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2014

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2014 1 Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2014 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat årsredovisningen för Pensionsmyndigheten

Läs mer

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2016

Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2016 REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsberättelse för Pensionsmyndigheten 2016 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Läs mer

Revisionsberättelse för Riksdagens ombudsmän 2016

Revisionsberättelse för Riksdagens ombudsmän 2016 RIKSDAGEN Revisionsberättelse för Riksdagens ombudsmän 2016 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat årsredovisningen för

Läs mer

Yttrande över betänkandet Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet, Ds 2013:49

Yttrande över betänkandet Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet, Ds 2013:49 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-10-09 15-2013-0867 2013-06-25 U2013/4153/ UH Yttrande över betänkandet Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet,

Läs mer

Granskning av årsredovisning

Granskning av årsredovisning Diskussionsunderlaget redogör för hur granskning av kommunala årsredovisningar kan utföras. Förutom en redogörelse för hur granskningen genomförs finns förlag på vilka uttalanden som bör göras och hur

Läs mer

Revisionsberättelse för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 2016

Revisionsberättelse för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 2016 REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsberättelse för Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg 2016 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig

Läs mer

Revisionsberättelse för Linköpings universitet 2016

Revisionsberättelse för Linköpings universitet 2016 REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsberättelse för Linköpings universitet 2016 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.

Läs mer

Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2015

Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2015 Bilaga K Direktionens protokoll 160316 12c R I K S D A G E N Revisionsberättelse för Sveriges riksbank 2015 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig

Läs mer

Revisionsberättelse för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2016

Revisionsberättelse för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2016 REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM Revisionsberättelse för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2016 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-05-03 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 25 april 2002

Läs mer

Överlämnande av revisionsberättelse för Konsumentverkets årsredovisning för 2016

Överlämnande av revisionsberättelse för Konsumentverkets årsredovisning för 2016 MISSIV REGERINGEN 103 33 STOCKHOLM DATUM: 2017-03- 20 Överlämnande av revisionsberättelse för Konsumentverkets årsredovisning för 2016 Riksrevisionen har i enlighet med lagen (2002:1022) om revision av

Läs mer

Revisionsberättelse för Myndigheten för yrkeshögskolan 2014

Revisionsberättelse för Myndigheten för yrkeshögskolan 2014 1 Revisionsberättelse för Myndigheten för yrkeshögskolan 2014 Rapport om årsredovisningen Riksrevisionen har enligt 5 lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskat årsredovisningen

Läs mer

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6)

Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) YTTRANDE 2017-02-10 Dnr 2016 1361 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar över betänkandet SOU 2016:74 Ökad insyn i partiers finansiering ett utbyggt regelverk (Ert Dnr: Ju2016/07989/L6) Inledning

Läs mer

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien C LAES N O R G R E N R I K S R E V I S O R Tal till Kungl. Krigsvetenskapsakademien Riksrevisor Claes Norgren talar om informationssäkerhet inför Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Försvarshögskolan 27 april

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2015 10 13 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015

Kommittédirektiv. Forskning och utveckling på försvarsområdet. Dir. 2015:103. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Kommittédirektiv Forskning och utveckling på försvarsområdet Dir. 2015:103 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till inriktningen, omfattningen

Läs mer

Riksrevisionens hantering av indikationer på oegentligheter

Riksrevisionens hantering av indikationer på oegentligheter Riksrevisionens hantering av indikationer på oegentligheter Presentation för statliga internrevisorer 2016-05-18 1 Stödfunktion för hantering av indikationer på oegentligheter (SHO) Johan van Eijsbergen

Läs mer

Stockholm Dnr /17

Stockholm Dnr /17 Stockholm 2016-12-14 Dnr 673-2016/17 En parlamentariskt sammansatt kommitté sammankallas med uppdrag att göra en översyn av Riksrevisionen. Översynen ska bl.a. belysa frågor som gäller riksrevisorerna,

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar

Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar Riktlinje 2011-05-30 Reglemente för ekonomisk förvaltning och intern kontroll avseende Norrköpings kommuns nämnder och förvaltningar KS-584/2010 Detta reglemente gäller från och med den 1 januari 2005.

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta

Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta Civilutskottets betänkande 2015/16:CU17 Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Utskottet

Läs mer

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012

Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Utkast Gudrun Antemar föredrag vid Tillsynsforum 2012 Inledning Tack för att jag har fått möjlighet att vara med idag. Jag vet att min företrädare, riksrevisorn Eva Lindström, medverkade i Tillsynsforum

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2016:1023 Utkom från trycket den 29 november 2016 utfärdad den 17 november 2016. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19

Rev. Revisionsplan 2014. Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Rev Revisionsplan 2014 Antagen av Solna stads revisorer 14-02-19 Revisionens övergripande inriktning och arbetssätt I vårt arbete strävar vi efter effektivitet och mervärde. Revisionens arbete fokuserar

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015

Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015 2016-04-20 DNR LIU-2016-00657 BESLUT 1(2) Revisionsberättelse för universitetet avseende räkenskapsåret 2015 Riksrevisionen har i revisionsberättelse för Linköpings universitet avseende räkenskapsåret

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Ny revisionsberättelse

Ny revisionsberättelse 1 Ny revisionsberättelse ESV 26 november 2014 Stefan Andersson Ny revisionsberättelse 2014 2 Anpassning till internationell utveckling Separerar uttalande om använt regelverk och rättvisande bild Anpassning

Läs mer

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka

Ärende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser

Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Anförande: Claes Norgren i trafikutskottets seminarium om hållbarhetsperspektivet i samhällsekonomiska analyser Riksrevisor Claes Norgren medverkade i ett öppet seminarium i riksdagen den 12 februari och

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE

EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE EU-strategi fö r Sala kömmun KOMMUNFULLMÄKTIGE 2 (8) EU-strategi för Sala kommun INNEHÅLL 1 BAKGRUND... 4 2 SYFTE... 4 3 ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 4 STRATEGI... 5 5 BESLUTSNIVÅER ANSVAR OCH ORGANISATION...

Läs mer

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Överenskommelse. om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län ÖREBRO LÄNS LANDSTING ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Överenskommelse om grunderna för samarbete mellan Örebro läns landsting och de idéburna organisationerna i Örebro län 1 2 Innehåll Varför en överenskommelse 4 Hur

Läs mer

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN

REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun. Version 3.0 Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Version 3.0 Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013

GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 GRANSKNINGSRAPPORT FÖR HÅLLBARHETSNÄMNDEN ÅR 2013 Sammanfattning Vår bedömning är att Hållbarhetsnämnden i stort bedrivit verksamhet utifrån fullmäktiges mål och beslut. Bedömningen är att årets bokslut

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Remissvar: Konsekvensutredning med remiss. ESVs förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför 2013.

Remissvar: Konsekvensutredning med remiss. ESVs förslag på nya föreskrifter och allmänna råd inför 2013. CARIN RYTOFT DRANGEL PKE Registrator@esv.se Datum Dnr Ert datum Er referens 2012-10-09 15-2012-1233 2012-09-26 49-642/2012 Remissvar: Konsekvensutredning med remiss. ESVs förslag på nya föreskrifter och

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18

Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Dnr Ert datum Er referens 2010-06-01 15-2010-0466 2010-03-15 Fi2010/1618 Yttrande över En reformerad budgetlag SOU 2010:18 I vårt remissvar har vi begränsat oss

Läs mer

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013

Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Granskning av hur landstingsstyrelsen redovisar måluppfyllelse i delårsrapporten per april 2013 Rapport nr 05/2013 Juni 2013 Eva Moe, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. Sammanfattande analys... 3 1.1.

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Reglemente för intern kontroll

Reglemente för intern kontroll Reglemente för intern kontroll Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-17 För revidering av reglementet ansvarar: Kommunfullmäktige För

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Uppsiktsplikt och ägarstyrning

Uppsiktsplikt och ägarstyrning www.pwc.se Revisionsrapport Uppsiktsplikt och ägarstyrning Margareta Irenaeus Cert. kommunal revisor Botkyrka kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Revisorerna i Falkenberg

Revisorerna i Falkenberg Revisorerna i Falkenberg Vilka är revisorerna? Gösta Svensson (ordförande) Jan Johansson (vice ordförande) Hans Bertilsson Ulf Johansson Carina Ejdestig Håkan Jeppsson Kjell Birgersson Nils-Erik Johansson

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24

Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24 Gemensamma ägardirektiv för bolag ägda av Lysekils kommun Dnr: LKS 2014-477, antagen av kommunfullmäktige 2014-11-27, 24 1. Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga

Läs mer

Regeringens skrivelse 2014/15:42

Regeringens skrivelse 2014/15:42 Regeringens skrivelse 2014/15:42 Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel m.m. Skr. 2014/15:42 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 9 april 2015 Stefan

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna

SOLNA STAD Revisorerna. Solna stad. Revisorerna SOLNA STAD Revisorerna Solna stad Revisorerna Revisionsplan 2009 Innehållsförteckning REVISIONENS ÖVERGRIPANDE INRIKTNING OCH ARBETSSÄTT...3 UTGÅNGSPUNKTER...3 REVISIONSUPPGIFTEN...3 REVISIONSPROCESSEN...4

Läs mer

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet

Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet Att tänka nytt för att göra nytta om perspektivskiften i offentlig verksamhet SOU 2013:40 Den nytänkande generaldirektören Daniel Den ondsinte Dr. Kontroll Förvaltningspolitiskt intresserade statsminister

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM132. Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria 01/13:FPM13 Meddelande och rekommendation om nationella strategier för romsk integrering Arbetsmarknadsdepartementet 01/13:FPM13 013-07-15 Dokumentbeteckning KOM (013)

Läs mer

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34)

Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 1004 ERT DATUM:2015-06- 26 ER REFERENS: FI2015/3429 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Nya regler för AP-fonderna (Ds 2015:34) Riksrevisionen har beretts möjlighet att yttra

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Internrevisionsförordning (2006:1228)

Internrevisionsförordning (2006:1228) Internrevisionsförordning (2006:1228) Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd1 Tillämpningsområde 1 Denna förordning gäller för förvaltningsmyndigheter under regeringen i den omfattning som

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

REGLEMENTE INTERN KONTROLL

REGLEMENTE INTERN KONTROLL REGLEMENTE INTERN KONTROLL Dokumentbeskrivningar Policy En policy ska ange viljeinriktningen för ett specifikt område. Den ska vara vägledande för beslut och styrning. En policy som är av principiell beskaffenhet

Läs mer

Digitalisering av det offentliga Sverige

Digitalisering av det offentliga Sverige Digitalisering av det offentliga Sverige 2016-08-28 Frukostseminarium Mål för digitaliseringen av det offentliga Sverige Förvaltningspolitik It-politik Digital förvaltning Digitalt först En innovativ och

Läs mer

Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara,

Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning förutsägbara, Utbildningsutskottets betänkande 2011/12:UbU6 Statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 2011/12:9 Riksrevisionens rapport om

Läs mer

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll

Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll KIRUNA KOMMUN Bilaga 1 Internkontrollinstruktion Övergripande beskrivning av hur Kiruna kommun avser att arbeta med intern kontroll Innehåll sida 1. Intern styrning och kontroll 2 2. Riskanalys 3 - Övergripande

Läs mer

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS

Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Regionförbundet södra Småland Återkoppling angående informations- och dialogmöten om regionbildning och RUS Rfss har ställt frågan till Växjö kommun hur trender och strukturella förändringar påverkar Växjö

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008.

Kommittédirektiv. Dialog med kommuner om flyktingmottagande. Dir. 2008:16. Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Kommittédirektiv Dialog med kommuner om flyktingmottagande Dir. 2008:16 Beslut vid regeringssammanträde den 14 februari 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare i form av en kontaktperson

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting

Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting LS 1112-1733 Informationssäkerhetspolicy inom Stockholms läns landsting 2013-02-01 Beslutad av landstingsfullmäktige 2013-03-19 2 (7) Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Mål... 4 3 Omfattning... 4 4

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn

Revisionsrapport Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Revisionsrapport Revision 2010 Per Ståhlberg, certifierad kommunal revisor Samordningsförbundet Consensus Älvsbyn Bo Rehnberg, certifierad kommunal revisor 2011-05-03 Per Ståhlberg, projektledare Samordningsförbundet

Läs mer