Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor"

Transkript

1 Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor En jämställdhetsanalys av flickors och pojkars, kvinnors och mäns villkor inom Botkyrka kommun Sara Berggren Tryckt

2 BOTKYRKA KOMMUN 2 [77] Innehållsförteckning Sammanfattning s. 4 Inledning s. 7 De nationella jämställdhetspolitiska målen en grund för Botkyrkas jämställdhetsstrategi s. 7 Botkyrkaborna fördelningen över kommunen s. 9 De jämställdhetspolitiska målen i ett kommunalt sammanhang s. 9 Makt och inflytande s. 10 Representation inom politiska organ s. 11 Unga och inflytande i Botkyrka s. 14 Representation inom medborgardeltagande Dialogforum s. 16 Inflytande och makt på fritiden s. 16 Inflytande och makt i arbetslivet s. 19 Ekonomisk jämställdhet s. 22 Jämställdhet och utbildning s. 22 Jämställdhet inom grundskolan i Botkyrka s. 23 Jämställdhet inom gymnasier och vuxenutbildning i Botkyrka s. 27 Inkomsten och arbetslivet faktorer som påverkar kvinnors och mäns förutsättningar att vara ekonomiskt självständiga i Botkyrka s. 29 Deltidsarbete s. 31 En könssegregerad arbetsmarknad s. 37 Den könssegregerade arbetsmarknadens effekter på hälsa s. 39 Diskriminering, en segregerad arbetsmarknad och traditionella könsnormer påverkar vem som har arbete s. 42 Obetalt hem- och omsorgsarbete s. 47 Fördelningen mellan könen av föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vård av barn) s. 50 Ensamstående med barn är utsatta s. 52 Politisk stimulans för en jämn fördelning av det obetalda arbetet s. 55 Mäns våld mot kvinnor s. 55 Mäns våld mot kvinnor i Botkyrka s. 56 Upplevd trygghet s. 59

3 BOTKYRKA KOMMUN 3 [77] Strategier för att hantera vardagsrädslan s. 61 Kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor s. 62 Hedersrelaterat våld s. 63 Behovet av organisering och förebyggande arbete s. 65 En jämställd medborgarservice s. 66 Hur kan en könsuppdelad statistik förbättra kommunens medborgarservice? s. 66 Vikten av en jämlik resursfördelning s. 67 Botkyrka kommun och de nationella jämställdhetspolitiska målen, hur ser det ut idag och vilka områden behöver utvecklas? sammanfattande reflektioner och rekommendationer s. 68 Makt och inflytande s. 68 Ekonomisk jämställdhet s. 70 Obetalt hem- och omsorgsarbete s. 72 Mäns våld mot kvinnor s. 74 Litteraturförteckning s. 76

4 BOTKYRKA KOMMUN 4 [77] Sammanfattning Denna rapport analyserar flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjlighet att verka inom kommunen och tillgodose sig den kommunala medborgarservicen på lika villkor. Syftet med studien är att kartlägga rådande förhållanden och därefter ringa in de områden som är mest angelägna att förändra eller utveckla, under den kommande mandatperioden. Utgångspunkten i detta arbete är de nationella jämställdhetspolitiska målen där det övergripande målet lyder: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål finns fyra delmål: - En jämn fördelning av makt och inflytande - Ekonomisk jämställdhet - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Materialet som analyseras i denna studie består av offentlig statistik, lokal områdesstatistik, intern statistik från olika förvaltningar samt olika verksamhetsdata i form av ettårsplaner, flerårsplaner och årsredovisningar. Datan analyseras bland annat utifrån aktuell forskning. De fyra nationella jämställdhetspolitiska delmålen utgör ett analysavsnitt vardera, där aktuell statistik belyser de faktorer som påverka flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjligheter att uppnå målen i Botkyrka kommunen. Utöver dessa mål behandlas även den kommunala medborgarservicen ur ett jämställdhetsperspektiv. Botkyrka har sedan 2008 arbetat aktivt med jämställdhet och att jämställdhetssäkra samtliga verksamheter inom kommunen. Att erbjuda en medborgarservice på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män utgör en grundsten för att kommunmedborgaren ska tillförsäkras sina grundläggande rättigheter. Konkreta rekommendationer för kommunens fortsatta jämställdhetsarbete samt förslag på vilka områden där ytterligare kunskap behövs, går att finna i jämställdhetsanalysens avslutande del. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje analysavsnitt.

5 BOTKYRKA KOMMUN 5 [77] Makt och inflytande I detta avsnitt beskrivs de möjligheter och förutsättningar kvinnor och män har att utöva makt och inflytande i kommunen. De samhällsområden som behandlas är de representativa politiska organen, ungdomsfullmäktige och elevinflytande, Dialogforum, föreningslivet samt arbetslivet. Fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är mer eller mindre ojämn inom samtliga områden, vilket kan resulterar i olika villkor att kunna vara med och utöva inflytande i den egna vardagen, i ens närområde, i skolan och inom arbetslivet. Ekonomisk jämställdhet Detta avsnitt beskriver de faktorer som påverkar varför män och kvinnor i kommunen generellt har skiljda förutsättningar att vara ekonomiskt självständiga. Inverkande faktorer är bland annat förhållanden inom skola och utbildning, det höga deltidsarbetet bland kvinnor, en könssegregerad arbetsmarknad och dess effekter på hälsan, diskriminering på arbetsmarknaden samt traditionella könsnormer där kvinnan förväntas ta ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De ovan nämnda faktorerna bidrar till att kvinnor i kommunen dels har en lägre förvärvsinkomst än män och dels har en lägre förvärvsfrekvens. Förutsättningarna skiftar beroende på bostadsområde och födelseregion. De ojämlika villkor som råder för mäns och kvinnors möjligheter att bli ekonomiskt självständiga får konsekvenser, inte bara för den egna privatekonomin, utan bland annat även också på pensionen, föräldrapenningen samt arbetslöshetsersättningen. Utöver detta förlorar kommunen en betydande del av skattekraften, i och med den låga förvärvsfrekvensen bland framför allt kvinnor i norra Botkyrka. Obetalt hem- och omsorgsarbete Det nationella jämställdhetspolitiska målet angående obetalt hem- och omsorgsarbete säger att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. I Botkyrka kommun, liksom i landet, lägger kvinnor ner betydligt mer tid på obetalt arbete i jämförelse med männen. Avsnittet går bland annat igenom statistik över antal timmar män och kvinnor lägger ner på obetalt arbete, vilka hälsomässiga effekter den ojämna fördelningen kan leda till, fördelningen mellan könen när det kommer till uttag av föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (VAB), samt en av effekterna som följer av traditionella könsmönster där kvinnan har huvudansvar för bland annat barnomsorgen, nämligen de många ensamstående mammor som bor i kommunen. En ojämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet mellan män och kvinnor får inte bara ne-

6 BOTKYRKA KOMMUN 6 [77] gativa effekter på kvinnors ekonomi, karriärsmöjligheter och hälsa. Den ojämna fördelningen påverkar också pappors förutsättningar att ha tid för sina barn. Mäns våld mot kvinnor I detta avsnitt kartläggs andelen misshandelsbrott och andelen anmälda brott där förövaren lever eller har levt i nära relation med offret. Siffrorna för män och kvinnor jämförs framförallt med länets nivåer av anmälda misshandelsbrott. För att få en kompletterande bild över hur män och kvinnor förhåller sig till våld och hot i vardagen, redovisas även resultat angående den upplevda tryggheten bland kommuninvånarna i de olika områdena. Generellt upplever kvinnor en högre grad av otrygghet i kommunen. En trend som bryter av mot länsgenomsnittet är att män och kvinnor i Botkyrka anmäler lika många fall av misshandel. I länet anmäler betydligt fler män och betydligt färre kvinnor misshandelsbrott, medan nivåerna mellan könen i Botkyrka har varit ungefär lika höga de senaste fem åren. Ytterligare områden som behandlas är det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som pågår inom kommunen samt förslag på hur patriarkalt våld och förtryck som helhet kan förebyggas inom kommunal verksamhet. En jämställd medborgarservice I detta avsnitt ges en överblick över kommunens arbete med att jämställdhetssäkra samtliga verksamheter, som ett led i att skapa en jämställd medborgarservice. Utgångspunkten i detta arbete är att kommunens styrsystem bekönas. All statisk från de kommunala verksamheterna ska vara uppdelad på kön, vilket möjliggör att kommunen kan synliggöra och analysera de mönster som träder fram. Viktigt är att dessa analyser inte bara fungerar konstaterande utan att även verkliga åtgärder sätts in, där bland annat hänsyn är tagen till en jämlik och rättvis resursfördelning mellan könen. I avsnittet ges ett exempel på hur Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat utifrån mönster som könsuppdelad statistik lyft fram.

7 BOTKYRKA KOMMUN 7 [77] Inledning En grundförutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle är bland annat att samtliga individer och grupper kan vara med och påverka, oberoende av kön, etnicitet, ålder, religion eller sexuell läggning. I kommunens verksamheter ska alla få komma till tals och bli behandlade på lika villkor. Jämställdhetsarbetet i Botkyrka kommun hjälper oss att uppnå detta. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i kommunen. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund ha inflytande i kommunen och få en god kommunal service på lika villkor. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Syftet med denna analys är att ge en lägesrapport över hur situationen ser ut just nu för flickor och pojkar, kvinnor och män, inom olika områden där kommunen på ett eller annat sätt inverkar på individens liv. Vi vill också peka på utvecklingsområden inför planeringen av den kommande mandatperioden. Utgångspunkten för denna analys är de nationella jämställdhetspolitiska målen. Att dessa mål uppnås är en viktig uppgift för varje kommun. De nationella jämställdhetspolitiska målen en grund för Botkyrkas jämställdhetsstrategi Den genusvetenskapliga forskningen har haft stor inverkan på den svenska jämställdhetspolitiken. I propositionen Delad makt, delat ansvar beskrivs hur jämställdhet är en fråga om makt och att jämställdhetspolitiken handlar om att ändra de ojämlika maktförhållandena som finns mellan flickor och pojkar, kvinnor och män 1. Enligt propositionen är det de informella strukturerna i samhället som upprätthåller den ojämna maktfördelningen, och som därför måste ändras. I proposition Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken föreslog regeringen de mål och delmål som idag gäller för den svenska jämställdhetspolitiken 2. Även i denna proposition står makten i fokus och det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål finns fyra delmål: - En jämn fördelning av makt och inflytande 1 Hädanefter: Proposition 1993/94:147 2 Hädanefter: proposition 2005/06:155

8 BOTKYRKA KOMMUN 8 [77] Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. - Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den strategi som ska leda till att dessa mål uppnås är jämställdhetsintegrering. I propositionen kan man läsa att det statliga jämställdhetsarbetet ska stärkas på regional och lokal nivå, kommunerna är viktiga aktörer för att de jämställdhetspolitiska målen ska förverkligas. De kommunala verksamheterna når alla människor i någon form, vilket gör att ett jämställt förhållningssätt inom kommunens arbete har stor betydelse. Botkyrka kommun har börjat konkretiserat den nationella jämställdhetspolitiken i den egna verksamheten. Bland annat har ett brett utvecklingsarbete satt i gång för jämställdhetsintegrering, där man exempelvis använder könsuppdelad statistik i styrsystemen för att villkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män ska bli tydliga. Detta arbete kallas att beköna styrsystemet. Först när vi ser villkoren för båda könen går det att rätta till ojämlika förhållanden. Kommunens jämställdhetsarbete tar de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt. Detta blir synligt i strategin för ett jämställt Botkyrka som kommunfullmäktige antog Så här skriver man i jämställdhetsstrategin: Jämställdhet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i Botkyrka kommun, på samma sätt som arbetet för ett interkulturellt samhälle. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande i kommunen och god kommunal service. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Hur pass väl kommunen förmår att skapa lika villkor för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. De informella strukturerna som upprätthåller den ojämlika maktfördelningen måste alltså förändras för att samhället ska bli jämställt. I Botkyrka kommuns

9 BOTKYRKA KOMMUN 9 [77] jämställdhetsstrategi definierar man dessa informella strukturer som våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter 3. För att uppnå jämställdhet måste kommunen förändra den ordinarie verksamheten i allt från beslutsfattande och resursfördelning till hur man förhåller sig till normer och värderingar. Kommunens jämställdhetsperspektiv ska både uppmärksamma båda könens villkor och behov samt aktivt arbeta mot att det ena könet utgör normen. Jämställdhetsintegreringen ska riktas mot både verksamheter för medborgarna och mot det interna personalarbetet. I den här rapporten kartlägger vi till största delen förutsättningarna för flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i kommunen och analyserar den kommunala servicen som dessa medborgare kommer i kontakt med, ur ett jämställdhetsperspektiv. I Botkyrka kommun är cirka 35 procent av samtliga kommunmedborgare med anställning också anställda av kommunen. Eftersom att kommunen därmed är den enskilt största arbetsgivaren i Botkyrka, kommer också till viss del arbetsvillkoren för kommunens medarbetare att analyseras. Först beskriver vi befolkningen i Botkyrka. Botkyrkaborna fördelningen över kommunen I Botkyrka kommun bor sammanlagt personer, år Av dessa är kvinnor och män. Botkyrka är indelat i kommundelarna Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg, Tullinge och Tumba. Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg ligger i norra delen av Botkyrka. I Alby bor drygt invånare och i Fittja bor drygt personer. Hallunda/ Norsborg består av flera delområden och de flesta bor i Hallunda, Norsborg, Eriksberg och Slagsta. Sammanlagt bor i dessa områden kommunmedborgare. Tullinge och Tumba ligger i kommunens södra område. I Tullinge bor cirka personer och området präglas av småhusbebyggelse. Tumba är centralorten i kommunen och tillsammans med landsbygdsområdet Grödinge bor här cirka personer. Av dessa bor drygt i Grödinge. De jämställdhetspolitiska målen i ett kommunalt sammanhang För att de nationella jämställdhetspolitiska målen ska kunna förverkligas måste alla kommuner även se målen som kommunala mål. Den kommunala verksamheten når alla medborgare och påverkar deras förutsättningar att utnyttja de friheter och rättigheter som de har enligt lagen i Sverige. Om kommunen inte skapar rätt förutsättningar för att exempelvis kvinnor och män ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet, upprätthåller kommunen traditionella könsmönster. 3 Ett jämställt Botkyrka s. 3

10 BOTKYRKA KOMMUN 10 [77] Här fungerar de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt för analysen av kommunens insatser. Analyserna bygger på könsuppdelad statistik som så långt som möjligt har brutits ned på områdesnivå. Områdesstatistiken används för att synliggöra skillnader och likheter mellan grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i olika delar av kommunen. I Botkyrkas kommundelar finns ofta skiljda socioekonomiska förutsättningar. Dessa är viktiga att ta hänsyn till om analysen ska ge en sann bild och kunna fungera som underlag inför framtida planering. Varje nationellt jämställdhetsmål utgör i denna rapport ett eget avsnitt, där relevant statistik illustrerar i vilken grad Botkyrka kommun uppnår målen för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Exempelvis kan graden av ekonomisk jämställdhet i Botkyrka för båda könen, blottläggas av könsuppdelad statistik som rör arbetslöshet, deltidsarbete, inkomst m.m. Statistiken analyseras och kommenteras med hjälp av tidigare forskning inom de olika områdena samt de utredningar och propositioner som legat till grund för Sveriges jämställdhetspolitik. Eftersom att analysen är begränsad till den statistik som finns tillgänglig just nu, faller vissa intressanta områden bort. I dessa fall ges rekommendationer för hur kommunen kan ta fram denna statistik så att den blir tillgänglig. Utöver avsnitten som har de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt, behandlar även ett femte avsnitt kommunens medborgarservice ur ett jämställdhetsperspektiv. I rapportens avslutande del sammanfattar vi i vilken mån kommunen når upp till de nationella jämställdhetspolitiska målen samt vilken ytterligare kunskap som kan behövas för bättre förutsättningar att nå dessa mål. Slutligen föreslår vi områden att prioritera för kommunens fortsatta arbete inom området. Makt och inflytande Det första jämställdhetspolitiska delmålet säger att kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Det är viktigt att notera att samma rätt och möjlighet inte bara innebär exempelvis att andelen män och kvinnor i en styrelse är 50/50, utan syftet med delmålet är att kvinnor och män verkligen ska ha samma makt att påverka. Men en förutsättning för att kunna utöva reell makt och inflytande i exempelvis en beslutande församling är att samtliga berörda parter är representerade. Statistiken mäter mängder men säger inte mycket om vem som har den verkliga makten i en grupp. Ambitionen i detta avsnitt är ändå att redovisa fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i olika positioner, som på

11 BOTKYRKA KOMMUN 11 [77] något sätt kan teckna en bild av deras förutsättningar att påverka samhället och sina egna liv. Representation inom politiska organ En jämn representation av kvinnor och män i politiska organ är viktigt för demokratin. En jämn könsfördelning ökar även förutsättningarna för bredare beslutsunderlag och bättre beslut i olika samhällsfrågor 4. I valet till kommunfullmäktige 2010 var röstdeltagandet jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor utgjorde 49,3 procent och män utgjorde 50,7 procent av dem som röstade i norra Botkyrka. I södra Botkyrka var 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män av dem som röstade 5. Fördelningen mellan män och kvinnor i kommunfullmäktige efter valet 2010 är följande: Könsfördelning i kommunfullmäktige, Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Uppgift om kön saknas Botkyrkapartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Tullingepartiet Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik. I tabellen ovan är även ersättare inräknade. Enligt statistik från Valmyndigheten, som länsstyrelsen bearbetat, är fördelningen i kommunfullmäktige utan ersättare 39 procent kvinnor och 61 procent män. Eftersom män har mer än 60 procent av platserna råder en ojämställd könsfördelning. Könsfördelningen i kommunfullmäktige var liknande : 4 Proposition 2005/06:155, s Valmyndigheten

12 BOTKYRKA KOMMUN 12 [77] Könsfördelning i kommunfullmäktige, Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Botkyrkapartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Tullingepartiet Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik Räknar man bort ersättarna var könsfördelningen jämnare , med 46 procent kvinnor och 54 procent män 6. Så här såg fördelningen mellan män och kvinnor ut för kommunens styrande organ, kommunstyrelsen: Könsfördelning i kommunstyrelsen Parti Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik. Fördelningen mellan män och kvinnor var än mer snedfördelad i kommunstyrelsen än vad den var i kommunfullmäktige under föregående mandatperiod. Bland de ordinarie ledamöterna var 38 procent kvinnor och 62 procent män, för ersättare var fördelningen 23/77. Snedfördelningen tabellen ovan visar har förbättrats något efter de nya tillsättningarna till kommunstyrelsen 2010 men den procentuella fördelningen för kvinnor och män bland ordinarie och ersättare ser densamma ut. 6 SCB, Valmyndigheten bearbetat av Länsstyrelsen i Stockholms län.

13 BOTKYRKA KOMMUN 13 [77] Könsfördelning i kommunstyrelsen Parti Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Botkyrkapartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Tullingepartiet Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik. Som tabellen ovan visar är män fortfarande överrepresenterade i Botkyrkas kommunstyrelse. När det gäller nämnderna i kommunen är den sammanlagda fördelningen, efter årets kommunval, 55 procent män och 45 procent kvinnor bland ledamöterna. Den nämnd med störst andel män är den tekniska nämnden (73 procent män) och den nämnd som har flest kvinnliga ledamöter är Miljö- och hälsoskyddsnämnden (67 procent kvinnor). För att så många perspektiv som möjligt ska finnas med och komma till uttryck i kommunens beslutande och styrande organ är det viktigt att män och kvinnor från alla samhällsgrupper i kommunen är representerade. I den strategi för demokrati och delaktighet som Botkyrka kommun tog fram 2008 är ett av målen att ge dem som idag är underrepresenterade möjlighet att bli delaktiga i den lokala demokratin. Representanter i beslutande organ, som avspeglar befolkningssammansättningen i det område som besluten gäller för, ger de bästa förutsättningarna för att de demokratiska principerna ska kunna verka fullt ut. Under 2010 genomfördes en undersökning av villkoren för Botkyrka kommuns förtroendevalda. En klar majoritet upplever att det är positivt att vara förtroendevald i kommunen och kvinnor är mer positiva än män. De som är födda utomlands är även de något mer positiva. Svårast att kombinera förtroendeuppdraget med privatlivet upplever de som är sammanboende med barn och detta gäller i högre grad män än kvinnor. En fråga som rapporten ringar in som särskilt viktig är, återigen, den bristande representativiteten bland de förtroendevalda när det gäller kön, ålder och andel utrikes födda, i relation till befolkningssammansättningen i kommunen.

14 BOTKYRKA KOMMUN 14 [77] Unga och inflytande i Botkyrka Som ett sätt att engagera unga i samhällslivet startade 2002 ett kommunfullmäktige för unga i Botkyrka. Här får unga mellan 13 och 22 år möjlighet att påverka politiska beslut som handlar om ungdomsfrågor. Ungdomsfullmäktige består av cirka 60 ledamöter som blir invalda genom sina skolor en gång per år. Alla ungdomar i Botkyrka har rätt att kandidera och lämna in motioner. Ungdomsfullmäktige beslutar om motioner ska godkännas eller avslås och om motionen behandlar ämnen som ungdomsfullmäktige inte kan bestämma över, skickas den vidare till kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige kan då rekommendera kommunfullmäktige att stödja förslaget. Sedan starten, 2002, har andelen tjejer varit större bland ledamöterna än andelen killar. Fördelningen mellan tjejer och killar i ungdomsfullmäktige och dess styrelse, år Procent Ungdomsfullmäktige Styrelsen Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Källa: Intern statistik. Både i ungdomsfullmäktige och i styrelsen har flickorna varit fler och skillnaden mellan könen har ökat allt mer sedan Hittills har två pojkar och sju flickor varit ordförande. Posten som vice ordförande har sex pojkar och tre flickor haft. Den skeva representationen mellan könen gör att bilden av de ungas behov och åsikter blir ofullständig. Utöver ungdomsfullmäktige har ungdomar i kommunen möjlighet att utöva påverkan och inflytande i skolan. I den ungdomsenkät som genomförs vartannat år bland kommunens skolor, utgör sammanlagt tre frågor ett index, vilket visar graden av inflytande i skolan som elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasierna upplever.

15 BOTKYRKA KOMMUN 15 [77] Grad av inflytande i skolan, årskurs nio-elever i Botkyrka, index: Pojkar Flickor Källa: Ungdomsenkäten, Botkyrka kommun, Indexet går från där 100 är högsta möjliga resultat. Ju högre siffra indexet visar, desto mer inflytande upplever eleverna. Diagrammet ovan visar att flickor i årskurs nio, från och med 2008 upplever en något högre grad av inflytande i skolan än vad pojkarna gör, även om skillnaden är relativt liten. Som mest skiljer det fyra steg på indexskalan, mellan pojkarna och flickorna. Totalt har upplevelsen av inflytande de två senaste åren stigit något. Flickor och pojkar i årskurs två på gymnasiet har också upplevt ett ökat inflytande de senaste åren och även här hamnar flickorna högre på indexskalan. En möjlig förklaring till upplevelsen av ett ökat inflytandet på gymnasiet kan ha att göra med att skolarbetet där är mer självständigt utformat. Diagrammet ovan illustrerar fördelningen efter ett index baserat på elevernas bedömning av dessa påståenden: Vi elever är med och planerar vad vi ska göra i undervisningen Vi elever får vara med och bestämma över saker som är viktiga för oss Elevernas åsikt tas inte på allvar i den här skolan Ett sätt att utöva inflytande i skolan är att gå med i skolans elevråd, som finns i kommunens samtliga skolor. Några siffror över fördelningen mellan flickor och pojkar i elevråden finns inte ännu. Kanske kunde sådana siffror påverka bilden av att det i kommunen är fler flickor än pojkar som engagerar sig i demokratiprocesser och dessutom, i årskurs nio och andra året på gymnasiet, har en större upplevelse av inflytande i skolan.

16 BOTKYRKA KOMMUN 16 [77] Representation inom medborgardeltagande - dialogforum Ytterligare ett område där kommunmedborgaren kan vara med och påverka är i de dialogforum som kommunen anordnar i sex kommundelar. I varje dialogforum deltar elva politiker med god kännedom om den aktuella kommundelen. Av sammanlagt 66 förtroendevalda politiker är 33 män, 28 kvinnor och för fem stycken saknas uppgift (december 2010). Under cirka fem träffar per år har medborgaren möjlighet att komma med förslag och synpunkter kring frågor som rör närområdet, innan dessa frågor har gått till beslut. Genom minnesanteckningar förs sedan förslagen vidare till de nämnder och förvaltningar som ansvarar för frågan, och de närvarande politikerna tar med sig råden till de egna partierna för diskussion. I den medborgarundersökning som kommunen genomför varje år framgår att 9 procent av kommunens medborgare har deltagit i något av dialogforumen under Detta är en uppgång med 2 procent sedan Av dem som deltagit i Dialogforum 2009, utgör 46 procent kvinnor och 54 procent män. Det område som har den största andelen deltagande är Grödinge (15 %) och därefter kommer Tullinge och Fittja. Bland kvinnor finns den största andelarna deltagande i Grödinge (17 %), Fittja (11 %) och Tullinge (12 %). De största andelarna av deltagare bland män finns i Grödinge (13 %), Fittja (13 %) och Alby (13 %). De grupper som i minst utsträckning deltar i dialogforum är kvinnor i Hallunda/Norsborg (6 %) och kvinnor i Tumba (5 %). Forumen är en viktig del i kommunens demokratiarbete och representationen av kvinnor och män som är forumdeltagare är något sånär jämn. För att se om flickor, pojkar, kvinnor och män från samtliga samhällsgrupper i kommunen är med och gör sin röst hörd, krävs en djupare analys. Med effektivare kommunikation, som når ut till fler olika grupper av kommunmedborgare, kunde deltagandet vid dessa dialogforum kanske öka så att fler invånare använder sin möjlighet att utöva makt och inflytande. Inflytande och makt på fritiden Inflytande och makt utövar vi samhällsmedborgare på många olika områden i livet, och vi kan ha mer eller mindre makt i våra vardagsliv. En obalans i makt och inflytande mellan män och kvinnor i olika samhällsgrupper kan finnas i exempelvis skolan, föreningslivet och inom familjen. Ett tecken på vilka förutsättningar som finns för män och kvinnor att påverka inom de mer vardagsnära områdena, är könsfördelningen bland medlemmar i kommunens olika föreningar.

17 BOTKYRKA KOMMUN 17 [77] Antal och andel medlemmar i föreningar med föreningsbidrag i Botkyrka 16160; 54% 13553; 46% Män Kvinnor Källa: Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen, Cirkeldiagrammet ovan visar att något fler pojkar och män är med i föreningar än flickor och kvinnor i Botkyrka. Av kommunens medborgare är cirka 37 procent medlem i någon av de föreningar som finns registrerade hos kommunen (siffran är ungefärlig eftersom vi inte känner till antalet enskilda medlemmar i kommunens samtliga föreningar). Såhär ser fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män ut i olika typer av föreningar, exklusive idrottsföreningar, för 2010: Könsfördelningen bland olika föreningstyper i Botkyrka, år Ekonomisk förening Fritidsgårdar (ink 4Hgård) Föreningsråd/Områdesråd Handikappföreningar Kulturförening/Hembygsdförening Pensionärsföreningar Politiska föreningar Religiösa föreningar Scouter Skolidrottsföreningar Sociala föreningar Övriga föreningar Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Källa: Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen.

18 BOTKYRKA KOMMUN 18 [77] Fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är relativt jämn över de olika typerna av föreningar. I kultur- och hembygdsföreningar samt pensionärsföreningar är män något överrepresenterade medan kvinnor är överrepresenterade inom religiösa och sociala föreningar. Statistiken kan ge en fingervisning över vilket utrymme flickor och pojkar, kvinnor och män har att utöva makt och inflytande inom föreningslivet. Någon sammanställd statistik över fördelningen mellan män och kvinnor bland ordförande och vice ordförande inom föreningarna med kommunalt föreningsstöd finns inte ännu. Sådana siffror skulle tydligare visa fördelningen av makt och inflytande bland män och kvinnor i kommunen. Det svårt att få en fullgod bild av vem det är som har den reella makten inom föreningsverksamheterna. En inventering av föreningsregistret i Botkyrka visar att det inte finns några speciella föreningar där endast män ingår medan de finns flera föreningar som är till för kvinnor och som dessutom döps därefter (exempelvis Muslimska kvinnoföreningen). Varför finns detta behov att upprätta föreningar för endast ett av könen? Kanske beror det på den norm mannen utgör i samhället. Kvinnor kan ha svårt att ta plats i könsneutrala föreningar där i själva verket det normbildande manliga har företräde. Inom exempelvis arbetarrörelsen fick frågan om kvinnors lika rätt, länge stå tillbaka då andra könsneutrala värden ansågs vara viktigare, allmängiltiga värden, som i realiteten kanske bara tillföll ett av könen 7. Deltagande betyder inte alltid inflytande och delaktighet. För att kunna utöva makt och inflytande måste man få utrymme för det. Förmågan att ta plats och kräva sin rätt kan vara beroende av vilken förväntan, vana och erfarenhet individen har av detta. Att organisera sig i föreningar kan vara en ett viktigt steg för olika grupper av kvinnor, unga och marginaliserade att i grupp våga ta för sig på samma sätt som olika grupper av män och andra dominerande grupper alltid gjort och fortsätter att göra. En viktig roll i detta kan skolan och fritidsverksamhet spela. För att flickor och pojkar ska ha lika villkor att utöva makt och inflytande kan skolan vara den plats där utrymme ges till båda könen att träna upp denna förmåga. Elevråden är en sådan verksamhet som kan förse unga med erfarenheten av att våga kräva sin rätt. Den föreningsverksamhet som har flest medlemmar inom kommunen är idrottsföreningarna. De har den här fördelningen mellan flickor och pojkar 2010: 7 Humlesjö, (2005)

19 BOTKYRKA KOMMUN 19 [77] Könsfördelningen inom idrottsföreningar i Botkyrka, år Idrottsföreningar Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Källa: Intern statistik från kultur- och fritidsförvaltningen. Skillnaden mellan könen är störst i idrottsföreningarna, där män och pojkar uppgår till medlemmar och flickor och kvinnor Fotbollsklubbarna är störst, och män och pojkar utövar fotboll i högre grad än kvinnor och flickor. Det beror förmodligen på att det inte finns samma förväntan, förebilder, och ekonomiska vinning för flickor att börja intressera sig för sporten. Men trots det är fotboll en av de största idrottsverksamheterna även bland flickor. De mest flickdominerade idrottsföreningarna i kommunen är ridning och dans. Att engagera sig i idrottsföreningar kan vara en väg att finna sitt egenvärde, våga ta plats och stå upp för sig själv. En förutsättning för att kunna vara med, är att man kan bestämma över sin fritid. Hur ser det ut i Botkyrka idag? Har flickor och pojkar, kvinnor och män samma möjlighet att råda över den egna fritiden? Kanske kan den något ojämna könsfördelningen i föreningarna till viss del bero på att flickor och pojkar, kvinnor och män inte har samma möjlighet att bestämma över sin fritid. Rätten till egen fritid ingår i Barnkonventionen som sedan länge är ratificerad av Sverige och det kunde vara intressant för kommunen att titta närmre på denna fråga. Inflytande och makt i arbetslivet För de flesta människor i yrkesverksam ålder utgör arbetet en stor del av livet och har ofta en inverkan på den egna självuppfattningen. Förmågan att påverka sin arbetssituationen kan spela roll för hur individen upplever och trivs med sitt arbete och sig själv. Hur stor andel män och kvinnor som har chefspositioner avspeglar hur makten är fördelad mellan könen och vem som har mest makt att påverka den egna och andras arbetssituation.

20 BOTKYRKA KOMMUN 20 [77] Andel kvinnor och män boende i respektive kommun, som innehar chefsposition, år Andel i % Män Kvinnor 0 Botkyrka Danderyd Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje Sollentuna Solna Stockholm Tyresö Täby Kommuner Källa: SCB (chefsyrket definieras enligt SSYK Standard för svensk yrkesklassificering) Diagrammet ovan visar tydligt att makten att bestämma i arbetslivet är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor i några av Stockholms läns kommuner. Fördelningen av chefspositioner bland boende i Botkyrka är 35 procent kvinnor och 65 procent män som är chefer. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger utslag på vilka olika sektorer kvinnor och män är chefer inom 8. Kvinnor är oftare chefer inom offentlig verksamhet, för områden som vård och omsorg, utbildning och offentlig förvaltning. Män är oftare chefer inom byggverksamhet och tillverkning. Chefer efter sektor och kön 2008, i procent Sysselsatta Chefer Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Privat sektor Offentlig sektor Stat Kommuner Landsting Totalt Källa: Prop. 2010/11:1 Bilaga 3, hämtat från SCB 8 Proposition 2010/11:1 Bilaga 3, s. 10

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE

Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Dalarnas strategi för jämställdhetsintegrering 2014 2016 PM 2014:3 EXTERNT ARBETE Författare och kontaktperson: Kerstin Bergman, Samhällsbyggnadsenheten Omslagsbild: Shalamov/Mostphotos Layout: Helikopter

Läs mer

Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010

Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 2010 Bilaga statistikunderlag till årsrapport med fokus på mänskliga rättigheter 21 I årsrapporten om hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter finns en del statistik på befolkningsnivå och uppföljning

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete

ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete ett interkulturellt botkyrka En ny strategi för ett interkulturellt Botkyrka från samexistens till samarbete Botkyrka är en kontrastrik plats. Här talas över 100 språk, här bor och arbetar människor med

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01

Jämställdhets- och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 2011-2013. Ver. 2010-12-01 Jämställdhets och likabehandlingsplan för Svenska Seglarförbundet 20112013 Ver. 20101201 Innehåll 1. BAKGRUND... 3 1.1 VARFÖR ARBETA MED JÄMSTÄLLDHET/LIKABEHANDLING?... 3 1.1.1 Hur arbeta med Jämställdhet/likabehandling...

Läs mer

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för Näringsliv och samhällsbyggnad 2011:11 Dnr 801-1524-11 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011 Utvärdering av de regionala jämställdhetsmålen 2011

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön

Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön Kartläggning av resursfördelningen utifrån kön beräkningsmodell och checklista Idrotts- och föreningsförvaltningen, augusti 2013 Kontaktperson: Carola Helltén, verksamhetsutvecklare, Förening Telefon:

Läs mer

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu

Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Socialdemokraternas svar på frågor från Jämställ.nu Frågor till riksdagspartierna skickades ut under sommaren 2012, med följande introduktion: Jämställ.nu är en webbportal som samlar information om arbetet

Läs mer

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering

Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper

Läs mer

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år?

Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Befolkning & Hälsa Västerbottens län utgör / av Sveriges yta, men vet du hur stor del av Sveriges befolkning som bodde i länet år? Svar: % eller personer bor i länet, varav kvinnor och män. Av dessa har

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN

FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING VID LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN, 2014-2016 BAKGRUND Länsstyrelsen har sedan 1994 ett uppdrag att bidra till att

Läs mer

Stockholms studenter flest, bäst och sämst

Stockholms studenter flest, bäst och sämst Stockholms studenter flest, bäst och sämst I flera av gymnasieskolans resultatmått faller Stockholms län illa ut. Betyder detta att länet har usla gymnasieresultat? Både ja och nej. Huvudstadsregionen

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10

Jämställdhetsintegrerad verksamhet. Regional utveckling med jämställdhetsperspektiv 25 maj-10 Jämställdhetsintegrerad verksamhet 5.1 Den gemensamma värdegrunden Regeringens förslag: Statens stöd till folkbildningen skall bidra till att grundläggande demokratiska värden som alla människors lika

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009

Kommittédirektiv. Delegation för jämställdhet i högskolan. Dir. 2009:7. Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Kommittédirektiv Delegation för jämställdhet i högskolan Beslut vid regeringssammanträde den 29 januari 2009 Dir. 2009:7 Sammanfattning av uppdraget En delegation ska stödja insatser och föreslå åtgärder

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet

Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet 1[13] Referens Ahmad Azizi Mottagare Demokratiberedningen Förslag till en reviderad strategi för demokrati och delaktighet Strategi för demokrati och delaktighet i Botkyrka Alla vi som arbetar i Botkyrka

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Jämställdhet nu! dalarnas län 1

Jämställdhet nu! dalarnas län 1 Jämställdhet nu! dalarnas län 1 jämställdhet 3 Jämställdhet på riktigt Sverige är inte jämställt. Kvinnor arbetar lika mycket som män, men får inte lika mycket betalt. Ofta är arbetsvillkoren sämre i de

Läs mer

Arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur ska Stockholms stad minska skillnaderna i sysselsättning mellan utrikes- och inrikesfödda? Problemformulering Definitionen av en arbetslös: Till de arbetslösa

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS

Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling. Kicki Borhammar, EDCS Jämställdhet och mångfald - en förutsättning för hållbar utveckling Kicki Borhammar, EDCS Uppdrag: att bidra till jämställd utveckling processtöd till projekt inom tillväxtarbetet processtöd till företag

Läs mer

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21

Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat vid årsmötet 2013-04-21 Pipersgatan 33 112 28 Stockholm 08-17 82 00 info@mfj.se www.mfj.se Org nr 802407-2160 Plusgiro 590517-9 Idéplattform Idéplattformen är ett levande dokument för Män för Jämställdhet och senast reviderat

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Handlingsplan för jämställdhetsintegrering 2005-2009 Version 2007 Dnr 8003914-04 Inledning Arbetet med Handlingsplan för jämställdhetsintegrering kommer att innebära att Länsstyrelsen Östergötland står

Läs mer

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014

Olikheter som berikar. Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 Olikheter som berikar Mångfaldsprogram för Växjö kommun år 2010 2014 2010 Växjö kommun www.vaxjo.se Illustrationer och layout: Etyd AB, 09-0422 Foto: Mats Samuelsson Mångfalden berikar Växjö kommun Vi

Läs mer

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006

Kvinnor och män Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Jämställdhetsprogram antaget av SEKOs kongress 2006 Vi är alla olika men har lika värde och rätt Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. Alla människor har rätt att, oberoende av

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering i Gotlands län 2014 2016

Strategi för jämställdhetsintegrering i Gotlands län 2014 2016 Strategi för jämställdhetsintegrering i Gotlands län 2014 2016 Innehållsförteckning Förord... 2 1. Inledning... 1 1.1 Länsstyrelsens uppdrag... 1 1.1.1 Uppdrag om att ta fram en länsstrategi för jämställdhetsintegrering...

Läs mer

Makt, sårbarhet och skilda villkor

Makt, sårbarhet och skilda villkor Makt, sårbarhet och skilda villkor perspektiv från utredningen om män och jämställdhet Niclas Järvklo, utredningssekreterare Utredningen om män och jämställdhet Vårt uppdrag beskriva och analysera - mäns

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 18 december 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Västerbottens län november 2013 Lediga platser Under månaden anmäldes 1 1036 lediga platser och samma månad förra året anmäldes 1 081. Således

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län 2014-2016

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Uppsala län 2014-2016 Jämställdhet 2014-2016 Innehållsförteckning Inledning sid 4 Länsstyrelsens uppdrag...sid 5 Riksdagens nationella jämställdhetspolitiska mål...sid 5 En jämställd länsstyrelse sid 6 Arbetet med att ta fram

Läs mer

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24

Jämställdhetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Antagen av kommunfullmäktige 2007-10-15, 95 Rev. 2008-04-17, 24 Inledning Jämställdhetslagen 1991:433 har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet. Jämställdhet i arbetslivet innebär

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten

VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten VÄRMDÖ KOMMUN KLK/Personalenheten Tjänsteskrivelse 2005-02-16 Dnr 05KS/0139 Handläggare: Jonas Rydberg Tel: 08/570 383 38 Kommunstyrelsen Jämställdhetspolicy respektive jämställdhetsplan 2005 vid Värmdö

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Plan för jämställdhetsintegrering

Plan för jämställdhetsintegrering 1 (8) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Plan för jämställdhetsintegrering Försäkringskassan har i regleringsbrevet för 2013 fått i uppdrag att ta

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Jämställd tillväxt i Öckerö kommun. - underlag för handlingsplan

Jämställd tillväxt i Öckerö kommun. - underlag för handlingsplan Jämställd tillväxt i Öckerö kommun - underlag för handlingsplan 2 Jämställdhet och kommunal tillväxt Vi vet att kvinnor utbildar sig mer men tjänar mindre, erhåller färre chefspositioner och får lägre

Läs mer

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik

Ett jämnt liv. Ett spel om jämställdhet och statistik Ett jämnt liv Ett spel om jämställdhet och statistik Introduktion I skolans uppdrag ingår att elever skall fostras i en värdegrund som baseras på jämställdhet, jämlikhet och alla människors lika värde.

Läs mer

Örebro läns strategi för jämställdhet. 2013-2016 Publ. nr. 2013:8

Örebro läns strategi för jämställdhet. 2013-2016 Publ. nr. 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016 Publ. nr. 2013:8 Örebro läns strategi för jämställdhet 2013-2016 Foto: Christer Pöhner och Mostphotos Framtagen av: Länsstyrelsen i Örebro län, 2013 Inledning

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering

Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering Innehållsförteckning Sammanfattning.... 1 Utgångspunkter för hållbar jämställdhet... 3 Visioner, mål och indikatorer...7

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys

Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys Utbildning i SKL:s checklista för jämställdhetsanalys 1 Förord Till dig som ska leda utbildningen Sveriges Kommuner och Landsting har tagit fram en checklista för jämställdhetsanalys för förtroendevalda,

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Feminism. Från ord till handling

Feminism. Från ord till handling Feminism Från ord till handling Grafisk form Ida Sandborg Illustration Sara Granér Tryck 2014 Lenanders Grafiska AB (Skriftserien Folkviljan) Vänsterpartiet Malmö www.vmalmo.se KKvinnor och män har inte

Läs mer

Kommunen som arbetsgivare

Kommunen som arbetsgivare KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2014-04-08 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Kommunen som arbetsgivare Tematisk månadsrapport av indikatorer i strategisk plan Målområde: Arbetsgivarperspektiv

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014

Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Arbetsförhållande Utveckling och lönefrågor Plan för lika rättigheter & möjligheter 2012-2014 Föräldraskap Rekrytering Trakasserier Antagen av kommunfullmäktige 80 2012-05-24 Ystads kommun ska tillämpa

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010

JÄMSTÄLLDHETSPLAN. Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 JÄMSTÄLLDHETSPLAN Svenska Karateförbundet Fastställd av förbundsstyrelsen den 24 april 2010 Inom idrottsrörelsen har det pågått ett medvetet jämställdhetsarbete sedan Riksidrottsförbundets (RF:s) stämma

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Jämställdhetsbokslut för 2006 2008:10. Länsstyrelsen Västernorrland Hur jämställt är Västernorrland?

Jämställdhetsbokslut för 2006 2008:10. Länsstyrelsen Västernorrland Hur jämställt är Västernorrland? Jämställdhetsbokslut för 2006 2008:10 Länsstyrelsen Västernorrland Hur jämställt är Västernorrland? Illustrationer: Annika Molander Förord Jämställdhet är en demokratifråga och handlar i grunden om en

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer