Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor"

Transkript

1 Jämställt bemötande och jämställda förutsättningar grunden för en framtid på lika villkor En jämställdhetsanalys av flickors och pojkars, kvinnors och mäns villkor inom Botkyrka kommun Sara Berggren Tryckt

2 BOTKYRKA KOMMUN 2 [77] Innehållsförteckning Sammanfattning s. 4 Inledning s. 7 De nationella jämställdhetspolitiska målen en grund för Botkyrkas jämställdhetsstrategi s. 7 Botkyrkaborna fördelningen över kommunen s. 9 De jämställdhetspolitiska målen i ett kommunalt sammanhang s. 9 Makt och inflytande s. 10 Representation inom politiska organ s. 11 Unga och inflytande i Botkyrka s. 14 Representation inom medborgardeltagande Dialogforum s. 16 Inflytande och makt på fritiden s. 16 Inflytande och makt i arbetslivet s. 19 Ekonomisk jämställdhet s. 22 Jämställdhet och utbildning s. 22 Jämställdhet inom grundskolan i Botkyrka s. 23 Jämställdhet inom gymnasier och vuxenutbildning i Botkyrka s. 27 Inkomsten och arbetslivet faktorer som påverkar kvinnors och mäns förutsättningar att vara ekonomiskt självständiga i Botkyrka s. 29 Deltidsarbete s. 31 En könssegregerad arbetsmarknad s. 37 Den könssegregerade arbetsmarknadens effekter på hälsa s. 39 Diskriminering, en segregerad arbetsmarknad och traditionella könsnormer påverkar vem som har arbete s. 42 Obetalt hem- och omsorgsarbete s. 47 Fördelningen mellan könen av föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vård av barn) s. 50 Ensamstående med barn är utsatta s. 52 Politisk stimulans för en jämn fördelning av det obetalda arbetet s. 55 Mäns våld mot kvinnor s. 55 Mäns våld mot kvinnor i Botkyrka s. 56 Upplevd trygghet s. 59

3 BOTKYRKA KOMMUN 3 [77] Strategier för att hantera vardagsrädslan s. 61 Kommunens stöd till våldsutsatta kvinnor s. 62 Hedersrelaterat våld s. 63 Behovet av organisering och förebyggande arbete s. 65 En jämställd medborgarservice s. 66 Hur kan en könsuppdelad statistik förbättra kommunens medborgarservice? s. 66 Vikten av en jämlik resursfördelning s. 67 Botkyrka kommun och de nationella jämställdhetspolitiska målen, hur ser det ut idag och vilka områden behöver utvecklas? sammanfattande reflektioner och rekommendationer s. 68 Makt och inflytande s. 68 Ekonomisk jämställdhet s. 70 Obetalt hem- och omsorgsarbete s. 72 Mäns våld mot kvinnor s. 74 Litteraturförteckning s. 76

4 BOTKYRKA KOMMUN 4 [77] Sammanfattning Denna rapport analyserar flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjlighet att verka inom kommunen och tillgodose sig den kommunala medborgarservicen på lika villkor. Syftet med studien är att kartlägga rådande förhållanden och därefter ringa in de områden som är mest angelägna att förändra eller utveckla, under den kommande mandatperioden. Utgångspunkten i detta arbete är de nationella jämställdhetspolitiska målen där det övergripande målet lyder: Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål finns fyra delmål: - En jämn fördelning av makt och inflytande - Ekonomisk jämställdhet - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Materialet som analyseras i denna studie består av offentlig statistik, lokal områdesstatistik, intern statistik från olika förvaltningar samt olika verksamhetsdata i form av ettårsplaner, flerårsplaner och årsredovisningar. Datan analyseras bland annat utifrån aktuell forskning. De fyra nationella jämställdhetspolitiska delmålen utgör ett analysavsnitt vardera, där aktuell statistik belyser de faktorer som påverka flickors och pojkars, kvinnors och mäns möjligheter att uppnå målen i Botkyrka kommunen. Utöver dessa mål behandlas även den kommunala medborgarservicen ur ett jämställdhetsperspektiv. Botkyrka har sedan 2008 arbetat aktivt med jämställdhet och att jämställdhetssäkra samtliga verksamheter inom kommunen. Att erbjuda en medborgarservice på lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män utgör en grundsten för att kommunmedborgaren ska tillförsäkras sina grundläggande rättigheter. Konkreta rekommendationer för kommunens fortsatta jämställdhetsarbete samt förslag på vilka områden där ytterligare kunskap behövs, går att finna i jämställdhetsanalysens avslutande del. Nedan följer en beskrivning av innehållet i varje analysavsnitt.

5 BOTKYRKA KOMMUN 5 [77] Makt och inflytande I detta avsnitt beskrivs de möjligheter och förutsättningar kvinnor och män har att utöva makt och inflytande i kommunen. De samhällsområden som behandlas är de representativa politiska organen, ungdomsfullmäktige och elevinflytande, Dialogforum, föreningslivet samt arbetslivet. Fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är mer eller mindre ojämn inom samtliga områden, vilket kan resulterar i olika villkor att kunna vara med och utöva inflytande i den egna vardagen, i ens närområde, i skolan och inom arbetslivet. Ekonomisk jämställdhet Detta avsnitt beskriver de faktorer som påverkar varför män och kvinnor i kommunen generellt har skiljda förutsättningar att vara ekonomiskt självständiga. Inverkande faktorer är bland annat förhållanden inom skola och utbildning, det höga deltidsarbetet bland kvinnor, en könssegregerad arbetsmarknad och dess effekter på hälsan, diskriminering på arbetsmarknaden samt traditionella könsnormer där kvinnan förväntas ta ett större ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. De ovan nämnda faktorerna bidrar till att kvinnor i kommunen dels har en lägre förvärvsinkomst än män och dels har en lägre förvärvsfrekvens. Förutsättningarna skiftar beroende på bostadsområde och födelseregion. De ojämlika villkor som råder för mäns och kvinnors möjligheter att bli ekonomiskt självständiga får konsekvenser, inte bara för den egna privatekonomin, utan bland annat även också på pensionen, föräldrapenningen samt arbetslöshetsersättningen. Utöver detta förlorar kommunen en betydande del av skattekraften, i och med den låga förvärvsfrekvensen bland framför allt kvinnor i norra Botkyrka. Obetalt hem- och omsorgsarbete Det nationella jämställdhetspolitiska målet angående obetalt hem- och omsorgsarbete säger att kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. I Botkyrka kommun, liksom i landet, lägger kvinnor ner betydligt mer tid på obetalt arbete i jämförelse med männen. Avsnittet går bland annat igenom statistik över antal timmar män och kvinnor lägger ner på obetalt arbete, vilka hälsomässiga effekter den ojämna fördelningen kan leda till, fördelningen mellan könen när det kommer till uttag av föräldrapenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (VAB), samt en av effekterna som följer av traditionella könsmönster där kvinnan har huvudansvar för bland annat barnomsorgen, nämligen de många ensamstående mammor som bor i kommunen. En ojämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet mellan män och kvinnor får inte bara ne-

6 BOTKYRKA KOMMUN 6 [77] gativa effekter på kvinnors ekonomi, karriärsmöjligheter och hälsa. Den ojämna fördelningen påverkar också pappors förutsättningar att ha tid för sina barn. Mäns våld mot kvinnor I detta avsnitt kartläggs andelen misshandelsbrott och andelen anmälda brott där förövaren lever eller har levt i nära relation med offret. Siffrorna för män och kvinnor jämförs framförallt med länets nivåer av anmälda misshandelsbrott. För att få en kompletterande bild över hur män och kvinnor förhåller sig till våld och hot i vardagen, redovisas även resultat angående den upplevda tryggheten bland kommuninvånarna i de olika områdena. Generellt upplever kvinnor en högre grad av otrygghet i kommunen. En trend som bryter av mot länsgenomsnittet är att män och kvinnor i Botkyrka anmäler lika många fall av misshandel. I länet anmäler betydligt fler män och betydligt färre kvinnor misshandelsbrott, medan nivåerna mellan könen i Botkyrka har varit ungefär lika höga de senaste fem åren. Ytterligare områden som behandlas är det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck som pågår inom kommunen samt förslag på hur patriarkalt våld och förtryck som helhet kan förebyggas inom kommunal verksamhet. En jämställd medborgarservice I detta avsnitt ges en överblick över kommunens arbete med att jämställdhetssäkra samtliga verksamheter, som ett led i att skapa en jämställd medborgarservice. Utgångspunkten i detta arbete är att kommunens styrsystem bekönas. All statisk från de kommunala verksamheterna ska vara uppdelad på kön, vilket möjliggör att kommunen kan synliggöra och analysera de mönster som träder fram. Viktigt är att dessa analyser inte bara fungerar konstaterande utan att även verkliga åtgärder sätts in, där bland annat hänsyn är tagen till en jämlik och rättvis resursfördelning mellan könen. I avsnittet ges ett exempel på hur Kultur- och fritidsförvaltningen har arbetat utifrån mönster som könsuppdelad statistik lyft fram.

7 BOTKYRKA KOMMUN 7 [77] Inledning En grundförutsättning för ett fungerande demokratiskt samhälle är bland annat att samtliga individer och grupper kan vara med och påverka, oberoende av kön, etnicitet, ålder, religion eller sexuell läggning. I kommunens verksamheter ska alla få komma till tals och bli behandlade på lika villkor. Jämställdhetsarbetet i Botkyrka kommun hjälper oss att uppnå detta. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i kommunen. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund ha inflytande i kommunen och få en god kommunal service på lika villkor. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Syftet med denna analys är att ge en lägesrapport över hur situationen ser ut just nu för flickor och pojkar, kvinnor och män, inom olika områden där kommunen på ett eller annat sätt inverkar på individens liv. Vi vill också peka på utvecklingsområden inför planeringen av den kommande mandatperioden. Utgångspunkten för denna analys är de nationella jämställdhetspolitiska målen. Att dessa mål uppnås är en viktig uppgift för varje kommun. De nationella jämställdhetspolitiska målen en grund för Botkyrkas jämställdhetsstrategi Den genusvetenskapliga forskningen har haft stor inverkan på den svenska jämställdhetspolitiken. I propositionen Delad makt, delat ansvar beskrivs hur jämställdhet är en fråga om makt och att jämställdhetspolitiken handlar om att ändra de ojämlika maktförhållandena som finns mellan flickor och pojkar, kvinnor och män 1. Enligt propositionen är det de informella strukturerna i samhället som upprätthåller den ojämna maktfördelningen, och som därför måste ändras. I proposition Makt att forma samhället och sitt eget liv nya mål i jämställdhetspolitiken föreslog regeringen de mål och delmål som idag gäller för den svenska jämställdhetspolitiken 2. Även i denna proposition står makten i fokus och det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. För att uppnå detta övergripande mål finns fyra delmål: - En jämn fördelning av makt och inflytande 1 Hädanefter: Proposition 1993/94:147 2 Hädanefter: proposition 2005/06:155

8 BOTKYRKA KOMMUN 8 [77] Kvinnor och män ska ha samma möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. - Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. - En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. - Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, skall ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Den strategi som ska leda till att dessa mål uppnås är jämställdhetsintegrering. I propositionen kan man läsa att det statliga jämställdhetsarbetet ska stärkas på regional och lokal nivå, kommunerna är viktiga aktörer för att de jämställdhetspolitiska målen ska förverkligas. De kommunala verksamheterna når alla människor i någon form, vilket gör att ett jämställt förhållningssätt inom kommunens arbete har stor betydelse. Botkyrka kommun har börjat konkretiserat den nationella jämställdhetspolitiken i den egna verksamheten. Bland annat har ett brett utvecklingsarbete satt i gång för jämställdhetsintegrering, där man exempelvis använder könsuppdelad statistik i styrsystemen för att villkoren för flickor och pojkar, kvinnor och män ska bli tydliga. Detta arbete kallas att beköna styrsystemet. Först när vi ser villkoren för båda könen går det att rätta till ojämlika förhållanden. Kommunens jämställdhetsarbete tar de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt. Detta blir synligt i strategin för ett jämställt Botkyrka som kommunfullmäktige antog Så här skriver man i jämställdhetsstrategin: Jämställdhet ska genomsyra all kommunal verksamhet och samhällsplanering i Botkyrka kommun, på samma sätt som arbetet för ett interkulturellt samhälle. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska oavsett social och etnisk bakgrund på lika villkor och på ett likvärdigt sätt tillförsäkras inflytande i kommunen och god kommunal service. På så sätt ska kommunen bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Hur pass väl kommunen förmår att skapa lika villkor för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar, har stor betydelse för en hållbar samhällsutveckling. De informella strukturerna som upprätthåller den ojämlika maktfördelningen måste alltså förändras för att samhället ska bli jämställt. I Botkyrka kommuns

9 BOTKYRKA KOMMUN 9 [77] jämställdhetsstrategi definierar man dessa informella strukturer som våra vardagliga handlingar, av de beslutsfattare, chefer och medarbetare som utformar och genomför olika verksamheter 3. För att uppnå jämställdhet måste kommunen förändra den ordinarie verksamheten i allt från beslutsfattande och resursfördelning till hur man förhåller sig till normer och värderingar. Kommunens jämställdhetsperspektiv ska både uppmärksamma båda könens villkor och behov samt aktivt arbeta mot att det ena könet utgör normen. Jämställdhetsintegreringen ska riktas mot både verksamheter för medborgarna och mot det interna personalarbetet. I den här rapporten kartlägger vi till största delen förutsättningarna för flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i kommunen och analyserar den kommunala servicen som dessa medborgare kommer i kontakt med, ur ett jämställdhetsperspektiv. I Botkyrka kommun är cirka 35 procent av samtliga kommunmedborgare med anställning också anställda av kommunen. Eftersom att kommunen därmed är den enskilt största arbetsgivaren i Botkyrka, kommer också till viss del arbetsvillkoren för kommunens medarbetare att analyseras. Först beskriver vi befolkningen i Botkyrka. Botkyrkaborna fördelningen över kommunen I Botkyrka kommun bor sammanlagt personer, år Av dessa är kvinnor och män. Botkyrka är indelat i kommundelarna Alby, Fittja, Hallunda/Norsborg, Tullinge och Tumba. Alby, Fittja och Hallunda/Norsborg ligger i norra delen av Botkyrka. I Alby bor drygt invånare och i Fittja bor drygt personer. Hallunda/ Norsborg består av flera delområden och de flesta bor i Hallunda, Norsborg, Eriksberg och Slagsta. Sammanlagt bor i dessa områden kommunmedborgare. Tullinge och Tumba ligger i kommunens södra område. I Tullinge bor cirka personer och området präglas av småhusbebyggelse. Tumba är centralorten i kommunen och tillsammans med landsbygdsområdet Grödinge bor här cirka personer. Av dessa bor drygt i Grödinge. De jämställdhetspolitiska målen i ett kommunalt sammanhang För att de nationella jämställdhetspolitiska målen ska kunna förverkligas måste alla kommuner även se målen som kommunala mål. Den kommunala verksamheten når alla medborgare och påverkar deras förutsättningar att utnyttja de friheter och rättigheter som de har enligt lagen i Sverige. Om kommunen inte skapar rätt förutsättningar för att exempelvis kvinnor och män ska ha samma möjlighet till ekonomisk självständighet, upprätthåller kommunen traditionella könsmönster. 3 Ett jämställt Botkyrka s. 3

10 BOTKYRKA KOMMUN 10 [77] Här fungerar de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt för analysen av kommunens insatser. Analyserna bygger på könsuppdelad statistik som så långt som möjligt har brutits ned på områdesnivå. Områdesstatistiken används för att synliggöra skillnader och likheter mellan grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män som bor i olika delar av kommunen. I Botkyrkas kommundelar finns ofta skiljda socioekonomiska förutsättningar. Dessa är viktiga att ta hänsyn till om analysen ska ge en sann bild och kunna fungera som underlag inför framtida planering. Varje nationellt jämställdhetsmål utgör i denna rapport ett eget avsnitt, där relevant statistik illustrerar i vilken grad Botkyrka kommun uppnår målen för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män. Exempelvis kan graden av ekonomisk jämställdhet i Botkyrka för båda könen, blottläggas av könsuppdelad statistik som rör arbetslöshet, deltidsarbete, inkomst m.m. Statistiken analyseras och kommenteras med hjälp av tidigare forskning inom de olika områdena samt de utredningar och propositioner som legat till grund för Sveriges jämställdhetspolitik. Eftersom att analysen är begränsad till den statistik som finns tillgänglig just nu, faller vissa intressanta områden bort. I dessa fall ges rekommendationer för hur kommunen kan ta fram denna statistik så att den blir tillgänglig. Utöver avsnitten som har de nationella jämställdhetspolitiska målen som utgångspunkt, behandlar även ett femte avsnitt kommunens medborgarservice ur ett jämställdhetsperspektiv. I rapportens avslutande del sammanfattar vi i vilken mån kommunen når upp till de nationella jämställdhetspolitiska målen samt vilken ytterligare kunskap som kan behövas för bättre förutsättningar att nå dessa mål. Slutligen föreslår vi områden att prioritera för kommunens fortsatta arbete inom området. Makt och inflytande Det första jämställdhetspolitiska delmålet säger att kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattande. Det är viktigt att notera att samma rätt och möjlighet inte bara innebär exempelvis att andelen män och kvinnor i en styrelse är 50/50, utan syftet med delmålet är att kvinnor och män verkligen ska ha samma makt att påverka. Men en förutsättning för att kunna utöva reell makt och inflytande i exempelvis en beslutande församling är att samtliga berörda parter är representerade. Statistiken mäter mängder men säger inte mycket om vem som har den verkliga makten i en grupp. Ambitionen i detta avsnitt är ändå att redovisa fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män i olika positioner, som på

11 BOTKYRKA KOMMUN 11 [77] något sätt kan teckna en bild av deras förutsättningar att påverka samhället och sina egna liv. Representation inom politiska organ En jämn representation av kvinnor och män i politiska organ är viktigt för demokratin. En jämn könsfördelning ökar även förutsättningarna för bredare beslutsunderlag och bättre beslut i olika samhällsfrågor 4. I valet till kommunfullmäktige 2010 var röstdeltagandet jämnt fördelat mellan könen. Kvinnor utgjorde 49,3 procent och män utgjorde 50,7 procent av dem som röstade i norra Botkyrka. I södra Botkyrka var 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män av dem som röstade 5. Fördelningen mellan män och kvinnor i kommunfullmäktige efter valet 2010 är följande: Könsfördelning i kommunfullmäktige, Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Uppgift om kön saknas Botkyrkapartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Sverigedemokraterna Tullingepartiet Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik. I tabellen ovan är även ersättare inräknade. Enligt statistik från Valmyndigheten, som länsstyrelsen bearbetat, är fördelningen i kommunfullmäktige utan ersättare 39 procent kvinnor och 61 procent män. Eftersom män har mer än 60 procent av platserna råder en ojämställd könsfördelning. Könsfördelningen i kommunfullmäktige var liknande : 4 Proposition 2005/06:155, s Valmyndigheten

12 BOTKYRKA KOMMUN 12 [77] Könsfördelning i kommunfullmäktige, Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Botkyrkapartiet Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Tullingepartiet Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik Räknar man bort ersättarna var könsfördelningen jämnare , med 46 procent kvinnor och 54 procent män 6. Så här såg fördelningen mellan män och kvinnor ut för kommunens styrande organ, kommunstyrelsen: Könsfördelning i kommunstyrelsen Parti Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik. Fördelningen mellan män och kvinnor var än mer snedfördelad i kommunstyrelsen än vad den var i kommunfullmäktige under föregående mandatperiod. Bland de ordinarie ledamöterna var 38 procent kvinnor och 62 procent män, för ersättare var fördelningen 23/77. Snedfördelningen tabellen ovan visar har förbättrats något efter de nya tillsättningarna till kommunstyrelsen 2010 men den procentuella fördelningen för kvinnor och män bland ordinarie och ersättare ser densamma ut. 6 SCB, Valmyndigheten bearbetat av Länsstyrelsen i Stockholms län.

13 BOTKYRKA KOMMUN 13 [77] Könsfördelning i kommunstyrelsen Parti Kvinnor Män Totalt Procent kvinnor Procent män Botkyrkapartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Moderaterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Tullingepartiet Vänsterpartiet Totalt Källa: Intern statistik. Som tabellen ovan visar är män fortfarande överrepresenterade i Botkyrkas kommunstyrelse. När det gäller nämnderna i kommunen är den sammanlagda fördelningen, efter årets kommunval, 55 procent män och 45 procent kvinnor bland ledamöterna. Den nämnd med störst andel män är den tekniska nämnden (73 procent män) och den nämnd som har flest kvinnliga ledamöter är Miljö- och hälsoskyddsnämnden (67 procent kvinnor). För att så många perspektiv som möjligt ska finnas med och komma till uttryck i kommunens beslutande och styrande organ är det viktigt att män och kvinnor från alla samhällsgrupper i kommunen är representerade. I den strategi för demokrati och delaktighet som Botkyrka kommun tog fram 2008 är ett av målen att ge dem som idag är underrepresenterade möjlighet att bli delaktiga i den lokala demokratin. Representanter i beslutande organ, som avspeglar befolkningssammansättningen i det område som besluten gäller för, ger de bästa förutsättningarna för att de demokratiska principerna ska kunna verka fullt ut. Under 2010 genomfördes en undersökning av villkoren för Botkyrka kommuns förtroendevalda. En klar majoritet upplever att det är positivt att vara förtroendevald i kommunen och kvinnor är mer positiva än män. De som är födda utomlands är även de något mer positiva. Svårast att kombinera förtroendeuppdraget med privatlivet upplever de som är sammanboende med barn och detta gäller i högre grad män än kvinnor. En fråga som rapporten ringar in som särskilt viktig är, återigen, den bristande representativiteten bland de förtroendevalda när det gäller kön, ålder och andel utrikes födda, i relation till befolkningssammansättningen i kommunen.

14 BOTKYRKA KOMMUN 14 [77] Unga och inflytande i Botkyrka Som ett sätt att engagera unga i samhällslivet startade 2002 ett kommunfullmäktige för unga i Botkyrka. Här får unga mellan 13 och 22 år möjlighet att påverka politiska beslut som handlar om ungdomsfrågor. Ungdomsfullmäktige består av cirka 60 ledamöter som blir invalda genom sina skolor en gång per år. Alla ungdomar i Botkyrka har rätt att kandidera och lämna in motioner. Ungdomsfullmäktige beslutar om motioner ska godkännas eller avslås och om motionen behandlar ämnen som ungdomsfullmäktige inte kan bestämma över, skickas den vidare till kommunfullmäktige. Ungdomsfullmäktige kan då rekommendera kommunfullmäktige att stödja förslaget. Sedan starten, 2002, har andelen tjejer varit större bland ledamöterna än andelen killar. Fördelningen mellan tjejer och killar i ungdomsfullmäktige och dess styrelse, år Procent Ungdomsfullmäktige Styrelsen Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Källa: Intern statistik. Både i ungdomsfullmäktige och i styrelsen har flickorna varit fler och skillnaden mellan könen har ökat allt mer sedan Hittills har två pojkar och sju flickor varit ordförande. Posten som vice ordförande har sex pojkar och tre flickor haft. Den skeva representationen mellan könen gör att bilden av de ungas behov och åsikter blir ofullständig. Utöver ungdomsfullmäktige har ungdomar i kommunen möjlighet att utöva påverkan och inflytande i skolan. I den ungdomsenkät som genomförs vartannat år bland kommunens skolor, utgör sammanlagt tre frågor ett index, vilket visar graden av inflytande i skolan som elever i årskurs nio och årskurs två på gymnasierna upplever.

15 BOTKYRKA KOMMUN 15 [77] Grad av inflytande i skolan, årskurs nio-elever i Botkyrka, index: Pojkar Flickor Källa: Ungdomsenkäten, Botkyrka kommun, Indexet går från där 100 är högsta möjliga resultat. Ju högre siffra indexet visar, desto mer inflytande upplever eleverna. Diagrammet ovan visar att flickor i årskurs nio, från och med 2008 upplever en något högre grad av inflytande i skolan än vad pojkarna gör, även om skillnaden är relativt liten. Som mest skiljer det fyra steg på indexskalan, mellan pojkarna och flickorna. Totalt har upplevelsen av inflytande de två senaste åren stigit något. Flickor och pojkar i årskurs två på gymnasiet har också upplevt ett ökat inflytande de senaste åren och även här hamnar flickorna högre på indexskalan. En möjlig förklaring till upplevelsen av ett ökat inflytandet på gymnasiet kan ha att göra med att skolarbetet där är mer självständigt utformat. Diagrammet ovan illustrerar fördelningen efter ett index baserat på elevernas bedömning av dessa påståenden: Vi elever är med och planerar vad vi ska göra i undervisningen Vi elever får vara med och bestämma över saker som är viktiga för oss Elevernas åsikt tas inte på allvar i den här skolan Ett sätt att utöva inflytande i skolan är att gå med i skolans elevråd, som finns i kommunens samtliga skolor. Några siffror över fördelningen mellan flickor och pojkar i elevråden finns inte ännu. Kanske kunde sådana siffror påverka bilden av att det i kommunen är fler flickor än pojkar som engagerar sig i demokratiprocesser och dessutom, i årskurs nio och andra året på gymnasiet, har en större upplevelse av inflytande i skolan.

16 BOTKYRKA KOMMUN 16 [77] Representation inom medborgardeltagande - dialogforum Ytterligare ett område där kommunmedborgaren kan vara med och påverka är i de dialogforum som kommunen anordnar i sex kommundelar. I varje dialogforum deltar elva politiker med god kännedom om den aktuella kommundelen. Av sammanlagt 66 förtroendevalda politiker är 33 män, 28 kvinnor och för fem stycken saknas uppgift (december 2010). Under cirka fem träffar per år har medborgaren möjlighet att komma med förslag och synpunkter kring frågor som rör närområdet, innan dessa frågor har gått till beslut. Genom minnesanteckningar förs sedan förslagen vidare till de nämnder och förvaltningar som ansvarar för frågan, och de närvarande politikerna tar med sig råden till de egna partierna för diskussion. I den medborgarundersökning som kommunen genomför varje år framgår att 9 procent av kommunens medborgare har deltagit i något av dialogforumen under Detta är en uppgång med 2 procent sedan Av dem som deltagit i Dialogforum 2009, utgör 46 procent kvinnor och 54 procent män. Det område som har den största andelen deltagande är Grödinge (15 %) och därefter kommer Tullinge och Fittja. Bland kvinnor finns den största andelarna deltagande i Grödinge (17 %), Fittja (11 %) och Tullinge (12 %). De största andelarna av deltagare bland män finns i Grödinge (13 %), Fittja (13 %) och Alby (13 %). De grupper som i minst utsträckning deltar i dialogforum är kvinnor i Hallunda/Norsborg (6 %) och kvinnor i Tumba (5 %). Forumen är en viktig del i kommunens demokratiarbete och representationen av kvinnor och män som är forumdeltagare är något sånär jämn. För att se om flickor, pojkar, kvinnor och män från samtliga samhällsgrupper i kommunen är med och gör sin röst hörd, krävs en djupare analys. Med effektivare kommunikation, som når ut till fler olika grupper av kommunmedborgare, kunde deltagandet vid dessa dialogforum kanske öka så att fler invånare använder sin möjlighet att utöva makt och inflytande. Inflytande och makt på fritiden Inflytande och makt utövar vi samhällsmedborgare på många olika områden i livet, och vi kan ha mer eller mindre makt i våra vardagsliv. En obalans i makt och inflytande mellan män och kvinnor i olika samhällsgrupper kan finnas i exempelvis skolan, föreningslivet och inom familjen. Ett tecken på vilka förutsättningar som finns för män och kvinnor att påverka inom de mer vardagsnära områdena, är könsfördelningen bland medlemmar i kommunens olika föreningar.

17 BOTKYRKA KOMMUN 17 [77] Antal och andel medlemmar i föreningar med föreningsbidrag i Botkyrka 16160; 54% 13553; 46% Män Kvinnor Källa: Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen, Cirkeldiagrammet ovan visar att något fler pojkar och män är med i föreningar än flickor och kvinnor i Botkyrka. Av kommunens medborgare är cirka 37 procent medlem i någon av de föreningar som finns registrerade hos kommunen (siffran är ungefärlig eftersom vi inte känner till antalet enskilda medlemmar i kommunens samtliga föreningar). Såhär ser fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män ut i olika typer av föreningar, exklusive idrottsföreningar, för 2010: Könsfördelningen bland olika föreningstyper i Botkyrka, år Ekonomisk förening Fritidsgårdar (ink 4Hgård) Föreningsråd/Områdesråd Handikappföreningar Kulturförening/Hembygsdförening Pensionärsföreningar Politiska föreningar Religiösa föreningar Scouter Skolidrottsföreningar Sociala föreningar Övriga föreningar Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Källa: Statistik från kultur- och fritidsförvaltningen.

18 BOTKYRKA KOMMUN 18 [77] Fördelningen mellan flickor och pojkar, kvinnor och män är relativt jämn över de olika typerna av föreningar. I kultur- och hembygdsföreningar samt pensionärsföreningar är män något överrepresenterade medan kvinnor är överrepresenterade inom religiösa och sociala föreningar. Statistiken kan ge en fingervisning över vilket utrymme flickor och pojkar, kvinnor och män har att utöva makt och inflytande inom föreningslivet. Någon sammanställd statistik över fördelningen mellan män och kvinnor bland ordförande och vice ordförande inom föreningarna med kommunalt föreningsstöd finns inte ännu. Sådana siffror skulle tydligare visa fördelningen av makt och inflytande bland män och kvinnor i kommunen. Det svårt att få en fullgod bild av vem det är som har den reella makten inom föreningsverksamheterna. En inventering av föreningsregistret i Botkyrka visar att det inte finns några speciella föreningar där endast män ingår medan de finns flera föreningar som är till för kvinnor och som dessutom döps därefter (exempelvis Muslimska kvinnoföreningen). Varför finns detta behov att upprätta föreningar för endast ett av könen? Kanske beror det på den norm mannen utgör i samhället. Kvinnor kan ha svårt att ta plats i könsneutrala föreningar där i själva verket det normbildande manliga har företräde. Inom exempelvis arbetarrörelsen fick frågan om kvinnors lika rätt, länge stå tillbaka då andra könsneutrala värden ansågs vara viktigare, allmängiltiga värden, som i realiteten kanske bara tillföll ett av könen 7. Deltagande betyder inte alltid inflytande och delaktighet. För att kunna utöva makt och inflytande måste man få utrymme för det. Förmågan att ta plats och kräva sin rätt kan vara beroende av vilken förväntan, vana och erfarenhet individen har av detta. Att organisera sig i föreningar kan vara en ett viktigt steg för olika grupper av kvinnor, unga och marginaliserade att i grupp våga ta för sig på samma sätt som olika grupper av män och andra dominerande grupper alltid gjort och fortsätter att göra. En viktig roll i detta kan skolan och fritidsverksamhet spela. För att flickor och pojkar ska ha lika villkor att utöva makt och inflytande kan skolan vara den plats där utrymme ges till båda könen att träna upp denna förmåga. Elevråden är en sådan verksamhet som kan förse unga med erfarenheten av att våga kräva sin rätt. Den föreningsverksamhet som har flest medlemmar inom kommunen är idrottsföreningarna. De har den här fördelningen mellan flickor och pojkar 2010: 7 Humlesjö, (2005)

19 BOTKYRKA KOMMUN 19 [77] Könsfördelningen inom idrottsföreningar i Botkyrka, år Idrottsföreningar Pojkar/Män Flickor/Kvinnor Källa: Intern statistik från kultur- och fritidsförvaltningen. Skillnaden mellan könen är störst i idrottsföreningarna, där män och pojkar uppgår till medlemmar och flickor och kvinnor Fotbollsklubbarna är störst, och män och pojkar utövar fotboll i högre grad än kvinnor och flickor. Det beror förmodligen på att det inte finns samma förväntan, förebilder, och ekonomiska vinning för flickor att börja intressera sig för sporten. Men trots det är fotboll en av de största idrottsverksamheterna även bland flickor. De mest flickdominerade idrottsföreningarna i kommunen är ridning och dans. Att engagera sig i idrottsföreningar kan vara en väg att finna sitt egenvärde, våga ta plats och stå upp för sig själv. En förutsättning för att kunna vara med, är att man kan bestämma över sin fritid. Hur ser det ut i Botkyrka idag? Har flickor och pojkar, kvinnor och män samma möjlighet att råda över den egna fritiden? Kanske kan den något ojämna könsfördelningen i föreningarna till viss del bero på att flickor och pojkar, kvinnor och män inte har samma möjlighet att bestämma över sin fritid. Rätten till egen fritid ingår i Barnkonventionen som sedan länge är ratificerad av Sverige och det kunde vara intressant för kommunen att titta närmre på denna fråga. Inflytande och makt i arbetslivet För de flesta människor i yrkesverksam ålder utgör arbetet en stor del av livet och har ofta en inverkan på den egna självuppfattningen. Förmågan att påverka sin arbetssituationen kan spela roll för hur individen upplever och trivs med sitt arbete och sig själv. Hur stor andel män och kvinnor som har chefspositioner avspeglar hur makten är fördelad mellan könen och vem som har mest makt att påverka den egna och andras arbetssituation.

20 BOTKYRKA KOMMUN 20 [77] Andel kvinnor och män boende i respektive kommun, som innehar chefsposition, år Andel i % Män Kvinnor 0 Botkyrka Danderyd Haninge Huddinge Järfälla Nacka Norrtälje Sollentuna Solna Stockholm Tyresö Täby Kommuner Källa: SCB (chefsyrket definieras enligt SSYK Standard för svensk yrkesklassificering) Diagrammet ovan visar tydligt att makten att bestämma i arbetslivet är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor i några av Stockholms läns kommuner. Fördelningen av chefspositioner bland boende i Botkyrka är 35 procent kvinnor och 65 procent män som är chefer. Den könssegregerade arbetsmarknaden ger utslag på vilka olika sektorer kvinnor och män är chefer inom 8. Kvinnor är oftare chefer inom offentlig verksamhet, för områden som vård och omsorg, utbildning och offentlig förvaltning. Män är oftare chefer inom byggverksamhet och tillverkning. Chefer efter sektor och kön 2008, i procent Sysselsatta Chefer Sektor Kvinnor Män Kvinnor Män Privat sektor Offentlig sektor Stat Kommuner Landsting Totalt Källa: Prop. 2010/11:1 Bilaga 3, hämtat från SCB 8 Proposition 2010/11:1 Bilaga 3, s. 10

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad

Läs mer

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid

Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Makt, mål och myndighet feministisk politik för en jämställd framtid Svensk jämställdhetspolitik Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är en fråga om rättvisa

Läs mer

Ett jämställt Värmland

Ett jämställt Värmland Jämställdhetsstrategi för Värmlands län Ett jämställt Värmland Utgivare Länsstyrelsen Värmland 651 86 Karlstad 010-224 70 00 varmland@lansstyrelsen.se grafisk form Julia Runervik ISSN nr 0284-6845 publ.nr

Läs mer

Strategi för ett jämställt Botkyrka

Strategi för ett jämställt Botkyrka 1[1] Strategi för ett jämställt Botkyrka Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Telefon vxl 08-530 610 00 Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Fax 08-530 616 66 Webb www.botkyrka.se

Läs mer

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober

Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för

Läs mer

Processtöd jämställdhetsintegrering

Processtöd jämställdhetsintegrering Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt

Läs mer

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet

Kommentarer och användarguide. Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet Kön spelar roll Kommentarer och användarguide Detta häfte innehåller: kommentarer till den könsuppdelade statistiken i häftet tips på hur statistikhäftet kan användas av t.ex. skolor, arbetsplatser och

Läs mer

På spaning efter jämställdheten

På spaning efter jämställdheten På spaning efter jämställdheten Handlingsplan 2011 2015 Kortversion Förord Eskilstuna ska bli en av landets mest jämställda kommuner som ort, verksamhet och arbetsgivare. Eskilstuna kommun ska vara ett

Läs mer

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen

Anmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande

Läs mer

Jämställdhet i siffror. Kvinnor och män i. Strömsunds kommun. Utgiven maj 2013

Jämställdhet i siffror. Kvinnor och män i. Strömsunds kommun. Utgiven maj 2013 Jämställdhet i siffror och män i Strömsunds kommun 1 Utgiven maj 2013 Innehåll Inledning 3 4 Befolkning 5 6 Fördelning av makt och inflytande 7 8 Ekonomisk jämställdhet 9 11 Obetalt hem- och omsorgsarbete

Läs mer

Ett jämt Västernorrland

Ett jämt Västernorrland Västernorrlands Jämställdshetsmål 2008-2010 Ett jämt Västernorrland Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv Västernorrland arbetar för ett jämställt län Jämställdhet mellan

Läs mer

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby

Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Styrdokument, plan Stöd & Process 2013-08-27 Maria Lindeberg 08-590 973 76 Dnr KS/2013:457 Maria.lindeberg@upplandsvasby.se Strategi för ett jämställt Upplands Väsby Nivå: Kommungemensamt Antagen: Kommunfullmäktige

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Jämställdhetsintegrering

Jämställdhetsintegrering Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade

Läs mer

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete

Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av

Läs mer

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning

Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder

Läs mer

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:

Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från: Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 jämställdhet ett eget politikområde, då under Olof Palme 1994 tydligt (feministiskt) maktperspektiv

Läs mer

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Upplands Väsby kommun Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga och

Läs mer

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och Myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Synpunkter från Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer

Läs mer

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015

Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken

Remissvar på betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2015-11-24 Handläggare Carolina Morales Till Socialnämnden 2015-12-15 Remissvar på betänkandet Mål och myndighet

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun

KS 93-557. Policy kring jämställdhet för Skövde kommun KS 93-557 Policy kring jämställdhet för Skövde kommun Antaget av kommunfullmäktige 26 juli 1993, 54 Uppdaterad av personalavdelningen år 2005, 2008 och 2014 INNEHÅLL A. Inledning. 3 B. Jämställdhetspolicy

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av styrdokument

Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering av styrdokument Jämställdhetsintegrering förbättrar verksamheters resultat Jämställdhetsintegrering är en strategi för jämställdhetsarbete som syftar till att förbättra verksamheters

Läs mer

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck

Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck 1 [11] Stöd och utvecklingsenheten 2010-05-26 Policy mot hedersrelaterat våld och förtryck En form av patriarkalt våld och förtryck Antagna av kommunfullmäktige 2010-06-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Leka jämt. en del av hållbar utveckling

Leka jämt. en del av hållbar utveckling Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande

Läs mer

DEJA utredningen är snart levererad!

DEJA utredningen är snart levererad! DEJA utredningen är snart levererad! Mia Heikkilä, Fil dr, utredningssekreterare Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2010-12-08 mia.heikkila@education.ministry.se Regeringens uppdrag i korthet 1.

Läs mer

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium

Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag. Seminarium Jämställdhetsintegrering: ESVs nya uppdrag Seminarium 2017-01-25 Dagens agenda Introduktionsrunda Bakgrund kort beskrivning Hur arbetet är organiserat i staten Vad vet vi om ojämställdhet? ESVs uppdrag

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se

Handlingsplan för jämställdhetsintegrering. i Hägersten- Liljeholmens stadsdelsförvaltning stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsintegrering i Hägersten- Liljeholmens 2016-2018 stockholm.se Handlingsplan för jämställdhetsarbete 2016-2018 3 (9) Innehåll Kommunfullmäktiges mål... 4 Nämndmål... 4 Syftet

Läs mer

Policy för könsuppdelad statistik

Policy för könsuppdelad statistik Policy för könsuppdelad statistik Ks 2013:351 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Policy för könsuppdelad statistik Fastställt av kommunstyrelsen 2013-12-18 420 1 2 Bakgrund I

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING ETT JÄMSTÄLLT LÄN. Strategi för jämställdhetsintegrering LÄNSSTYRELSEN UPPSALA LÄN ETT JÄMSTÄLLT LÄN Strategi för jämställdhetsintegrering EN RESA VI ALLA MÅSTE GÖRA TILLSAMMANS INTRO När vi talar om jämställdhet De nationella jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för jämställdhet Program för jämställdhet 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS

JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,

Läs mer

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften:

Regeringen tillsatte 2014 en demokratiutredning med två övergripande syften: Vi lever i ett demokratiskt samhälle. Sverige har ett av världens högsta valdeltaganden och en stor del av befolkningen har ett starkt förtroende för landets demokratiska institutioner. I olika undersökningar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Bokslut över jämställdhetsarbetet

Bokslut över jämställdhetsarbetet Bokslut över jämställdhetsarbetet Socialdemokraternas misslyckande med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen augusti 2006 www.centerpartiet.se Sammanfattning Riksdagen röstade 1994 igenom en proposition

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner 2013-10-01 PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner ETT ANVÄNDARSTÖD FÖR WWW.KOLADA.SE 1 (19) Innehåll Inledning... 3 Jämlikhet, jämställdhet och genus... 4 Nyckeltal

Läs mer

Jämställdhetspolicy för Västerås stad

Jämställdhetspolicy för Västerås stad för Västerås stad Antagen av kommunfullmäktige den 5 december 2013 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT

JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT JÄMSTÄLLDHET SOM MOTOR FÖR TILLVÄXT 2012-2014 förord Ett långsiktigt arbete där alla samhällets aktörer drar åt samma håll, med gemensamma prioriteringar, krävs för att nå framgång i jämställdhetsarbetet.

Läs mer

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016

JAG JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! BKV 26 september 2016 JÄMSTÄLLDHET, GENUS OCH MAKT BKV 26 september 2016 Victoria C Wahlgren, fil.dr. Särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor Länsstyrelsen Blekinge län KOM IHÅG ATT JÄMSTÄLLDHET ÄR EN FRÅGA OM MAKT! JAG Personligt

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan

Robertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och

Läs mer

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som

Här presenteras resultatet av väggtidningarna som TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.

Läs mer

Kön spelar roll Gotlands län Kommentarer och användarguide till Kön spelar roll

Kön spelar roll Gotlands län Kommentarer och användarguide till Kön spelar roll Kön spelar roll Gotlands län 2015 Kommentarer och användarguide till Kön spelar roll Enheten för samhälle och kulturmiljö 2016 Detta häfte innehåller: Kommentarer och användarguide till den könsuppdelade

Läs mer

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram Liberal feminism - att bestämma själv stämmoprogram Partistämman 2015 Liberal feminism - att bestämma själv Centerpartiet vill att makten ska ligga så nära dem den berör som möjligt. Det är närodlad politik.

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Att göra. Handlingsplan Jämställdhet och jämställdhetsintegrering

Att göra. Handlingsplan Jämställdhet och jämställdhetsintegrering Att göra. Handlingsplan Jämställdhet och jämställdhetsintegrering Diarienummer: 801-3545-15 Tryck: Västernorrland, Härnösand 2016 Denna handlingsplan går att få i alternativt format. Förord Jämställdhet

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner

Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner p.2014.808 Dnr.2011/354 Ungdomspolitisk Strategi Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-04-08 59 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB

Könsuppdelad statistik Helena Löf SCB Könsuppdelad statistik 2014-04-23 Helena Löf SCB De jämställdhetspolitiska målen Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån

Läs mer

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan.

En jämställdhetsanalys behöver inte vara lång och krånglig. Med några få rader kan man som regel svara på de frågor som ställs i checklistan. Checklista för jämställda beslut. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Konkret innebär det att

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västernorrlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Västernorrlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se

Ungas fritid. Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Ungas fritid Oscar Svensson oscar.svensson@ungdomsstyrelsen.se Den nationella ungdomspolitiken Övergripande mål Alla unga ska ha verklig tillgång till välfärd Alla unga ska ha verklig tillgång till inflytande

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet

Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Stockholm lyfter Sverige men 2 500 saknar behörighet Nära 22 000 elever gick ut grundskolan i Stockholms län våren 2012. Trots att drygt var tionde inte når behörighet till gymnasiet har huvudstadsregionen

Läs mer

Slutbetyg i grundskolan våren 2013

Slutbetyg i grundskolan våren 2013 Utbildningsstatistik 2013-09-30 1 (13) Slutbetyg i grundskolan våren 2013 I denna promemoria redovisas slutbetygen för elever som avslutade årskurs 9 vårterminen 2013. Syftet är att ge en beskrivning av

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020

Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunfullmäktige Strateg Ann-Sofie Lagercrantz 2014-06-16 1 (7) Jämställdhetsprogram för Kalmar kommun 2014-2020 Kalmar kommuns jämställdhetsprogram

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Hållbar jämställdhet (HÅJ)

Hållbar jämställdhet (HÅJ) PiteåPanelen Rapport 21 Hållbar jämställdhet (HÅJ) April 2013 Anett Karlström Kommunledningskontoret Hållbar jämställdhet Piteå kommun har arbetat aktivt med jämställdhet i verksamheterna sedan 2009. Jämställdhet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Södermanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Södermanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Öckerö kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Öckerö kommun 2015 Inledning Öckerö kommuns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk.

Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun. Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk. Jämställt? Så här ser det ut i Hedemora kommun Sammanställning gjord 2015 av kommunens Jämställdhetsnätverk. . Befolkning I Hedemora kommun bor 7.556 kvinnor och 7.508 män, totalt 15.064 personer. Drygt

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET

HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET > > Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument HANDLINGSPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET ANTAGET AV: KOMMUNSTYRELSEN DATUM: 2016-03-09, 81 ANSVAR UPPFÖLJNING: KOMMUNCHEF GÄLLER TILL OCH MED: 2018

Läs mer

Genusperspektiv på ANDT

Genusperspektiv på ANDT Genusperspektiv på ANDT Jessika Svensson, Folkhälsomyndigheten Projektledarutbildning ANDT, Stockholm ANDT 2015-09-01 Innehåll Inte fördjupning i de enskilda sakområdena Relevansen för det förebyggande

Läs mer

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet.

Förslag till beslut Nämnden överlämnar tjänsteutlåtandet som nämndens yttrande i ärendet. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-09 GSN-2012/514.628 1 (4) HANDLÄGGARE Särkijärvi Zettervall, Karin Grundskolenämnden Karin.Sarkijarvi-Zettervall@huddinge.se Remissvar - Angående genuskompetens

Läs mer

Mångfald i äldreomsorgen

Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen Mångfald i äldreomsorgen - Om anställningsvillkor för utlandsfödda medlemmar i Kommunal Rapport av: Yeshiwork Wondmeneh Kommunal 2013 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 6 Födelsebakgrund

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN

SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN SVENSKA BASKETBOLLFÖRBUNDETS MÅNGFALDS- OCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN INLEDNING Svenska Basketbollförbundet vill att anställda, föreningsaktiva, eller inhyrd personal ska känna att de har lika värde, oavsett kön,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014. ljusdal.se BESLUT I KS 2011-10-06 Jämställdhetsplan för anställda i Ljusdals Kommun 2012-2014 ljusdal.se Inledning Jämställdhetslagen pekar i 4-11 ut de områden där alla arbetsgivare är skyldiga att vidta så kallade aktiva åtgärder för

Läs mer