En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård - basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso och siukvård.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård - basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso och siukvård."

Transkript

1 En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård - basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso och siukvård. GOD KOSTNADSEFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

2 Innehåll Sammanfattning Uppdrag Uppdragsgivare Bakgrund Tidigare åtgärder Mål Delmå l Handlingsplan - förslag till åtgärder Den Goda arbetspla tsen Strategisk och konkret Handlingsplan Läkarbemanning Bilagor Bi laga l: Uppdrag Bi laga 2 : Studier Primärvårdens ro ll och betydelse Bi laga 3 : Framtidplan Bilaga 4: Apex Bilaga 5 : Kriteri er PV system Bilaga 6 : Artikel Läkartidn ingen Bi laga 7 : Primärvårdsklinik, Stödfunkti on Bi laga 8: Centralt stöd och organisation Bilaga 9 : Forskning Bilaga 10 : Karta vaka nsgrad Bi laga l l : Persono lredovisning läkare inom primärvården Bi laga 12 : Ålder Bi laga 13 : Arbetsgrupp och Referensgrupp Bi laga 14: Upprop

3 Sammanfattning Ur landstingsplanen framgår att: "Hälso- och sjukvårdens insatser ska genomföras och planeras utifrån ett befolknings- och patientperspektiv. Lika viktigt är också att hälso- och sjukvården är effektiv, patientsäker och tillgänglig. Det som befolkningen är i behov av ofta och mycket ska fumas nära." En stark primärvård är en förutsättning för att uppnå en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård och att kunna tillgodose befolkningens behov. För att åstadkomma en fungerande primärvård krävs en god fast läkarbemanning. För detta krävs, nu mer än någonsin, betydande insatser för läkarrekrytering, ledningsstöd och kompetensu tveckling. För att rekrytera och behålla läkare i primärvården är det viktigast med åtgärder som kan bidra till en god arbetsmiljö, Den goda arbetsplatsen. Den viktigaste åtgärden för detta är att skapa en förstärkt primärvårdsledning som skall verka för nedanstående punkter: Att skapa: utrymme för läkarna att få fortbildning, tid för utveckling en rimlig storlek på uppdraget en väl fungerande struktur på arbetsplatsen inklusive rätt stöd i arbetet en fungerande samverkan både med kollegor i primärvården men också med kollegor på kliniker förutsättningar för läkare att vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen För att kunna göra ett bra arbete behöver primärvården/läkarna ha patienternas förtroende och för att uppnå detta behöver primärvården vara tillgänglig - att filmas geografiskt nära, vara enkel att kontakta och erbjuda kontinuitet i möten. Det breda uppdraget kräver en kontinuerlig kunskapspåfyllnad. Patienterna vill ha en fast läkarkontakt och läkarna önskar "fasta" patienter. Primärvården har störst betydelse för prioriterade (äldre, multisjuka, kroniskt sjuka, psykiskt sjuka samt barn och ungdomar) samt socioekonomiskt utsatta grupper i samhället och dessa har också störst behov av närheten till vården. I denna handlingsplan har därmed lagts förslag kring rekrytering, verksamhetsutveckling, utbildning/handledning, fortbildning, lednings stöd och samverkan. Sammanfattningsvis föreslås åtgärder inom följande områden: 1. Primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten bör ökas Utökad hälsovalsram för att inom 5 år nå en allmänläkarbemanning motsvarande 1 läkare/ 1500 listade personer. Långsiktig primärvårdssatsning Ökad tydlighet uppdrag och resurser Förstärkning av resurser runt allmänläkarna 2. Förbättrat stöd till primärvården Fortbildningssamordnare Utvecklingsstöd Sekreterare/webredaktör Uppföljningsresurs 3. Rekryteringsåtgärder Handledning Undanröja anställningshinder Internationell rekrytering Konkurrenskraftiga löner Om investeringar i primärvården görs nu finns stora möiligheter för en god framtida läkarbemanning! 4 A ll mänläkare Primärvården I l

4 Uppdragsgivare Landstingets politiska ledning genom landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdens förvaltningschef att, på ett heltäckande sätt och med bred förankring, genomföra ett utvecklingsarbete som mynnar i en strategisk och konkret handlingsplan för att uppnå en tillfredställande och stabilläkarbemanning inom Dalarnas primärvård. (Bilaga 1) / Allmän läkare i Primärvå rden -1._ -

5 Bakgrund En viktig bakgrund till detta uppdrag har varit det upprop som länets allmänläkare och utbildningsläkare överlämnade till Landstingets politiska och ljänstemannaledning (landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören). (Bilaga 14) Vikten aven välfungerande primärvård Ett stort antal studier visar betydelsen aven väl fungerande primärvård. En satsning på primärvård ger mer kostnadseffektiv vård, minskar effekterna av socioekonomiska orsaker till sjukdom och död och bidrar till en bättre folkhälsa. Vid "Öppna jämförelser" ser man att i genomsnitt c:a 14% av alla vårdplatser är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård. (Bilaga 2 Studier Primärvårdens roll och behjdelse) Allmänläkarsituationen Dalarna Dalarnas primärvård är i en svår situation. Uppdraget växer men läkarantalet minskar. Det behövs idag ytterligare 85 allmänläkare, samtidigt som en enkät gjord hösten 2011 bland Dalarnas allmänläkare och ST-läkare i allmänmedicin, visar att endast 23 av 83 specialister och 13 av 23 ST-läkare tror att de är kvar på sin arbetsplats om 5 år (Bilaga 14 Upprop). Lönemässigt ligger allmänläkarna lägre än jämförbara grannlän, ST-läkarna ligger i nivå med gramuänen. (Bilaga 11 Personalredovisning läkare inom primärvård) Utöver detta finns en tydlig trend att allt fler arbetar deltid. Detta ses inom många olika branscher och är en generell trend i hela landet. Historisk utveckling - primärvårdens roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Uppdraget för primärvården i Sverige bygger på vårdcentralsstrukturen med ett brett åtagande och en samverkan mellan många olika kompetenser. Primärvården ska utgöra första linjens vård och ha en hög tillgänglighet samt finnas nära befolkning/patienter och kontinuitet ska vara nyckelordet. Vid jämförelser med andra länder har Sveriges primärvård en relativt låg andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. Utifrån ett antal kriterier kan hälso- och sjukvården delas in i tre grupper gällande kostnader, organisation etc. - låg, medel och hög. Sverige återfinns i mitten medan ex. Finland och Danmark samt framförallt Storbritannien återfinns i den högsta gruppen. Lägst index har USA. (Bilaga 5 Kriterier PV system) I Dalarna gjordes en satsning på primärvården i samband med Dalarnodellen (1990-talet) och primärvården hade under denna period en högre andel av Hälso och sjukvårdsramen jämfört med övriga län. Under denna period, med starkt fokus på primärvård, var verksamheten välfungerande och alla distriktsläkarljänster tillsatta. Dalarnas primärvård har haft höga kostnader för hemsjukvård, jour och för hjälpmedel. Primärvårdens ram har därefter successivt minskat och vid Nysamjämförelser idag ligger primärvårdskostnaderna på medelnivå. Sverige En likartad situation återfinns i stora delar av landet även om glesbygd/utflyttningslän i större utsträckning har problem med vakanser. Det råder en generell brist på allmänläkare i Sverige. Utöver detta har allmänläkarna en hög medelålder och under de närmsta åren kommer en stor andel gå i pension. Det films i Dalarna ett fåtal yngre allmänläkare men mellangenerationen saknas. (Bilaga 12 Ålder) Den besvärliga situationen kring läkarbemanning inom primärvården, som nu gäller i så många delar av landet, har gjort att liknande upprop tidigare genomförts i bland annat Örebro och Värmland och nu senast i Jämtland. I Örebro har detta lett till politiskt beslut om förstärkning av primärvården med drygt 60 miljoner kronor årligen, där ena hälften utnyttjats för riktad åtgärd kring allmänläkarrekrytering och bemanning, och den andra hälften för kompetensutveckling och annan PV-satsning. Den stora bristen på fasta läkare inom primärvården gör att konkurrensen kring läkarrekrytering drivit fram också utspel för mycket långtgående lönebonus,,om i våd gr,nnland,tmg GäVlebmg:;om h", ~ 6 Allmänläkare Primärvården I -.\ f I. i

6 många landsting att hantera brister i kontinuitet och verksamhetsplanering p g a det stora beroende av korttidsvikarier, s k stafettläkare och därmed också kraftigt ökade kostnader vilket har föranlett SKL att initiera ett gemensamt arbete/projekt runt frågan (Gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag, uppdrag 61). Tidigare åtgärder Rekrytering och utbildning i Dalarna Landstinget har sedan flera år ett relativt högt antal AT ~änster och många sökande till dessa. AT-utbildningen får bra omdömen och har ett gott rykte. Svårigheten är att behålla läkarna i länet efter AT och att göra ST-~änsterna i allmänmedicin attraktiva. Dessutom försvinner för många av ST-läkarna under utbildningen, antingen till andra län eller till andra specialiteter. Den pressade arbetssituationen i primärvården påverkar sannolikt många av våra AT-läkare i valet av specialitet och bidrar till att länet tappar ST-läkare. Läkarbristen i landet innebär att det inte är realistiskt att förbättra vakanssituationen enbart genom att försöka rekrytera färdiga specialister i Sverige. Flera enkätundersökningar visar att den viktigaste parametern vid val av specialitet och arbetsplats är det man kallar" den goda arbetsplatsen. De viktigaste faktorerna är kollegial samverkan, god bemanning och en strukturerad mottagning. Huvudmannaskap för mottagningen (privat eller landstingsdriven) var ointressant och påverkade inte trivseln på arbetsplatsen. (Bilaga 6 Läkartidningen 37/2012) Problemet med läkarvakanser inom primärvården har funnits i många år och under åren genomfördes ett utvecklingsarbete som fick namnet Apex = spets. (Bilaga 4 Apex) Trots den pressade situation som Hälso- och sjukvården har befunnit sig i har följande åstadkommits: Studierektorsorganisationen har utvecklats Mötesplatser för ST-läkare i allmänmedicin finns och drivs av dem själva Hemsida för ST i allmänmedicin Antalet ST-läkare har ökat samtidigt som omsättningen har varit stor En något ökad känsla av sammanhörighet inom primärvården Internationell rekrytering har tidigare gjorts och har då varit riktade mot ex. Polen, Österrike, Holland och senare framförallt Tyskland. Denna rekrytering har inneburit ett viktigt tillskott till primärvårdens bemanning. Det saknas en utvärdering av dessa insatser men det finns en bild av att omhändertagandet efter ankomsten till Dalarna har varit bristfällig, framförallt har det saknats stöd med praktiska problem (dagisplatser, arbete till medföljande etc.) och anpassning till samhället utanför arbetet. När vi rekryterar en läkare så rekryterar vi en hel familj. Idag har landstinget egen anställd språklärare och det pågår ett arbete inom HR för att kunna ge ett bättre stöd. Det har tagits fram ett utbildningskoncept för ST-läkare med legitimation men som inte har gjort AT (introduktions~änst) som syftar till att skapa möjligheter för läkarna att lära känna det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Det films behov av rutiner och resurser för hur vi ska ta tillvara spontanansökningar från andra länder och för läkare med utbildning utanför ED som saknar legitimation. I ~s. Allmänläkare i Primärvården r

7 Mål Handlingsplan färdigställd En handlingsplan för en stabilläkarbemanning för den politiska beslutsnivån, som beskriver hur en väl fungerande primärvård som bas ger kosh1adseffektivitet för hela sjukvårdssystemet och en ökad tillgänglighet för hälso- och sjukvårdens alla delar. Delmål De av arbetsgruppen identifierade förbättringsområden där mandat ligger hos ~änstemannaledning påbörjas omgående. Aktiviteter planeras och påbörjas som underlättar att nå en tillfredställande och stabilläkarbemanning. 8 Allmönläkare Primärvården! l

8 Handli ngsplan - förslag till åtgärder För att vända utvecklingen krävs åtgärder inom många olika områden och på olika nivåer. Åtgärderna ska syfta till att skapa de goda arbetsplatserna så att vi kan locka nya läkare till primärvården och behålla de vi har idag. För att åstadkomma detta behöver kunskapen och förståelsen för primärvårdens betydelse för hela hälsooch sjukvårdssystemet öka och åtgärderna måste vara förankrade i hela hälso- och sjukvården. De syftar till att åstadkomma en genomtänkt och långsiktig plan för rekrytering, förbättrat stöd till ledningen och utrymme för att fortbildning/utveckling och forskning. Den Goda arbetsplatsen Primärvårdens andel av den totala Hälso- och sjukvårdsbudgeten bör ökas. / Genom en utökad hälsovalsram ges förutsättningar för att uppnå en läkarbemanning motsvarande 1 distriktsläkare/1500 listade personer. En orsak till bristande arbetsmiljö är att arbetsbelastn.ingen blir för hög om det är brister i bemanningen. Oaktat svårigheterna att rekrytera och att det kan ta tid innan målet nås är ett inriktningsbeslut om ovanstående bemanning en viktig signal som också innebär ett hopp för framtiden. Det behöver skapas en ökad tydlighet mellan uppdrag och resurser. Vid beslut om förändrat uppdrag till hälso- och sjukvården behöver en genomlysning göras av hur hela systemet påverkas. Vid överföring av arbetsuppgifter mellan enheter i hälso- och sjukvården eller vid nya uppdrag/ riktlinjer måste resursbehov beräknas och tillföras. Det finns en frustration i primärvården att inte kunna ta emot arbetsuppgifter som verksamheten skulle kunna klara om resurser fanns. Med en ökad tydlighet uppdrag/resurser skapas en större acceptans för nya arbetsuppgifter, underlättar implementering av nya riktlinjer och gör det lättare att fördela arbetet utifrån patienternas behov. Det finns ett behov att stärka resurserna runt allmänläkarna, framför allt i bristsituationer, för att avlasta de arbetsuppgifter som inte är nödvändiga att läkare utför. Exempel på detta är registreringar i kvalitetsregister, bättre tillgång till undersköterskeassistans Genom en övergripande primärvårdssatsning på alla yrkesgrupper skapas förutsättningar för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård som också kan bidra till en bättre folkhälsa, minska effekterna av socioekonomiska skillnader på risken för sjukdom och död. En allt större andel av befolkn.ingen har komplexa sjukdomstillstånd som har behov av generalistkompetenser. Förbättrat stöd till primärvården. Primärvården har speciella förutsättningar eftersom verksamheten är konkurrensutsatt och stora förändringar har/skall genomföras (hemsjukvård etc.) Utöver detta är verksamheten geografiskt spridd med krav/ behov av samverkan både in mot övrig hälso- och sjukvård men också med kommuner och andra myndigheter (försäkringskassa, arbetsförmedling etc.) För att ge primärvårdens verksamhetschefer bättre förutsättningar behöver centrala stödfunktioner utvecklas. Den landstingsdrivna primärvården kan jämföras med en länsklinik. Genom en ökad intern samverkan kan en mer konkurrenskraftig verksamhet skapas. Primärvården behöver en instans med stödfunktioner enligt nedan, där stödfunktionerna har identifierats utifrån primärvårdens behov. Fortbildningssamordnare. För att skapa och driva en aktiv fortbildningsverksamhet för primärvården, stimulera forsknidg och utveckling och för att uppnå en processorienterad fortbildning i samverkan med övrig hälso- och sjukvård och kommuner. För att utveckla fortbildningsforum och andra former av stöd till allmänläkare, ex handledning. För uppdraget behövs allmänläkarkompetens. Vårdutvecklare. För att, i samverkan med verksamhetschefer, utveckla arbetssätt som kan bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö, utveckla teamarbete samt ge stöd i arbetet med vårdriktlinjer, kvalitetsarbete, överenskommelser om arbetsfördehring och underlätta samverkan med vårdgran-\~ /YnS ; ~ Allmänläkare i Primärvården 9 l

9 nar samt ge stöd till specialitetsgrupp allmän medicin och chefsläkare. Sekreterare/webbredaktör. Eftersom primärvården är geografiskt spridd är kommw1ikation via många olika kanaler viktiga för att skapa delaktiga medarbetare. Utöver detta finns ett stort behov av att förbättra uppföljningen av verksamheten för att utvärdera att åtgärder har effekt, tidigt signalera vid brister i arbetsmiljö etc. Det finns ett behov av tillgång till hälsoekonomisk kompetens, controllerfunktion. Rekryteri ngsstrateg ier. Åtgärderna måste bidra både till nyrekrytering och ge förutsättningar för att behålla de läkare som finns idag. Arbetet med rekrytering behöver synliggöras och vara tydligt. Det behöver utvecklas en sammanhållen kedja utifrån kandidat -läkarassistent - vikariat före AT - AT - vikarierande W1derläkare - ST till färdig specialist för att fånga alla möjligheter tilllångsiktig rekrytering. Villkoren/arbetsmiljön för utbildningsläkarna måste förbättras/säkras. Utveckla/förbättra handledning till utbildningsläkare både utbildade i Sverige och läkare från andra länder t ex genom utbildningsvårdcentraler. Identifiera hinder för anställning och utveckla flexibla anställningsformer (årsarbetstid, pensionerade läkare, forsknings~änster). Fortsatt internationell rekrytering men ta tillvara de erfarenheter som tidigare gjorts (förbättrat omhändertagande efter ankomst till Dalarna, individanpassad språkutbildning, mentorskap). Konkurrenskraftiga löner inklusive lönestege för ST-läkare. Ökad kunskap om primärvård i befolkning och hos samverkansparter Genom information öka kunskapen om allmänläkarnas kompetens och uppdrag och vilka kompetenser i övrigt som finns i primärvården. Genom en ökad kunskap skapas en större förståelse för vad primärvård är, vilket underlättar för patienterna att söka på rätt vårdnivå och känna sig trygga med det. Det ger förutsättningar för att göra en bättre arbetsfördelning och att fatta väl underbyggda beslut. "Rätt patient på rätt nivå, tillgänglighet utifrån lokala förutsättningar." En kostnadseffektiv Hälso- och sjukvård kräver en stabil primärvård! En stabil primärvård behöver en bra läkarbemanning! För att uppnå en bra läkarbemanning behövs: Utrymme för fortbildning och utveckling Långsiktig, genomtänkt rekrytering Stöd till ledningen 10 Allmänläkare Primärvården I \

10 » :3 O: :J O: '" O..., C\l Atgärder och aktiviteter I punktform 1. Den goda arbetsplatsen; åtgärder för att skapa (utrymme för fortbildning/utveckling, rimligt uppdrag, fungerande struktur, kollegial samverkan, delaktighet) Planerad tid för utveckling och kompetensutveckling Tillgång tilllokalallänsgemensamma utbildningar, kompetensutvecklingsplaner Minska dubbeljobb, onödigt arbete =utveckla samverkan Skapa riktlinjer för prioritering, internt i primärvården. Uppdragsbegränsningar Planerad tid för teamarbete Planering för frånvaro Skapa förståelse för situationen i PV hos samverkans parter Utveckla kommuniktionsvägarna och skapa utrymme för deltagande i utvecklingsarbete Utveckla informationsvägar, nyhetsbrev, mailrutiner, "filter" Internt arbete med ständiga förbättringar 1 V'nsledEffekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Öka attraktionen för arbete i PV, lättare att rekrytera och behåll a läkare på alla nivåer (AT; ST DL) Öka/bibehålla läkarnas professionella kompetens Primärvårdsgemensa m- ma riktlinjer för prioriteringar ger minskad stress på enskild. Utveckling av teamarbete, SEON, (bästa effektiva omhändertagande nivå) Kopplat till åtgärd och akti~itet I""' Nu I Långsiktigt PV 's verk chefer behöver göra ett gemensamt arbete ru nt läkarplanerin g, (tid för adm, kurser, teamarbete etc) Inkl sprida goda exempel Rätt kompetens till rätt patient. Avvikelserapport nov. Implementera rutin samverkan Utveckla lokala träffar, utbildning Vårdcentralsträffar Utveckla konsultstöd via telefon/video Utveckla rutiner för avvikelser Auskultation i PV från Auskultation i PV från klinikerna, läkare + klinikerna, läkare + chefer chefer Översyn/utveckling av övr, spec ST utformning, PV placeri ng Skapa mötesplatser ex lokala DL möten, FQ grupper, Salint Identifiera hinder i flöden och processer Riktlinjer för prioriteringar - förankra politiskt Dokumenthanteringssystem Rutin dokument hålls levande/ uppdateras Identifiera hinder i flöden och processer 1 Ans,a, 1 KriI,." Tjänsteman politiskt IBesI- underlag beslut PV samordnare V chefer + saknas 2 Förv chef Förv chef Områdes- samordnare+ saknas 1 +2 FV chef FV chef FV chef en l'l :t>?;-' 9" ;:r, l'l... <: ~... ro I O..., O a.. C/) -+ ~ ro ::::J o...?;-' -+ 8=- O ::::.:"0 CD ;:"'''0 ;:;,... _. Il> =:CO ;:; o.- C>q ro ::::J -. <Jl <Jl ;:r. (fl l'l ~ CO o ~ 7' Il>o (fl " ~ : l'l o.- ""O O,r\) ~ N O: - () II... O :::r (fl ej,... l'lo Il> g. C;. ::J...,.. ej o.- r- 7' \D '" O: O I i:t... ;::, o,~ ~ ::J UJ ~ O...,..., "'" ~ ;:,.. er ~ CD l'l -+ ;>;-... O: f!::,. II ~ l'l: Cii o '" CD ;:; Saknas 1 o V chefer ~ ::J Studierektorer -. Proj ledare ledningssystem Verksamhetschefer Saknas 2 fr 3 O ::J ::J CO :3..., O: < 0 0

11 tv -' }> :3 o: :::J o: :7'..., o --- (1) 3 o:..., <..., o ' o... (1) :::J Atgärder och aktiviteter I punktform 2. Skapa tydlighet mellan uppdrag och resurser. Vid beslut, alltid ta hänsyn till hela HoS systemet, vad påverkas runt om? 3.Öka primärvårdens andel av den totala HoS budgeten I Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Ökad delaktighet från verksamheten, ökad acceptans för nya arbetsuppgifter. Lättare att implementera. Underlättar för alt arbetsfördela "rätt" dvs att patientens behov styr. Mindre risk att oförutsedda effekter uppstår. Kösatsning Ger mer varaktiga förbättringar, långsiktighet Minskad totalkostnad. Bättre vård för de grupper som behöver generalister etc, se studierna. Minska belastningen på akutmottagningar. Minska onödiga inläggningar. Minskat omarbete, smidigare flöde för patienten I Hur I Ansvar I Kräver Besluts- Kopplat till åtgärd och aktivitet Tjänsteman politiskt underlag Nu I Långsiktigt beslut Utveckla metoder för Ek dir att beräkna kostna- + saknas 4 der, ska utgöra en del av beslutsunderlag vid förändringar Utveckla specialitets- PV samordnare gruppens uppdrag + saknas 2,3 och roll ex vårdöverenskommelser, gemensamma vårdprogram. Tydligt administrativt stöd till läkare (Beslutstöd) Ramökning 1/1500 Ramökning 1/1500 Politiskt beslut Underlag Central stödfunktion 5 år Löner Skapa ekonomiska Politiskt beslut Underlag förutsättningar för adekvat fortbildning, kval mått? 4. Förbättrat stöd till primärvårdens chefer och tilllandstingsledningen Ökad samverkan internt i PV. Mindre belastning på cheferna, mer görs gemensamt. Bättre kommunikation till medarbetare, högre delaktighet. Underlätta kompetensutveckling för läkare. Stödresurser, se Stödresurser, Se Politiskt beslut Underlag Bilaga Stödfunktion/ Bilaga Stödfunktion/ PV klinik PV klinik Fortbildning, skapa Politiskt beslut Underlag tydlighet runt krav, kompetensplaner

12 Atgärder och aktiviteter I punktform I Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet I Hur I Ansvar I Kräver I Besluts- Kopplat till åtgärd och aktivitet Tjänsteman politiskt underlag Nu I Langsiktigt beslut 5. Rekryteringsstrategier Strategier för rekrytering från kandidat till DL Förbättrad handledning Internationell rekrytering Utveckla samverkan PV- kliniker Identifiera hinder för anställning Konkurrensstarka löner Kandidater Storlek på Vårdcentral Fler väljer ST allmän medicin - Minskat behov/beroende av hyrläkare Ökat förtroende i befolkningen Ökat förtroende övriga HoS och kommun Möjlighet att utveckla vårdprocesser Utveckla handledning Saknas 1 + studie- rektor Utveckla gemensamma utbildningar/ träffpunkter Mentorskap SR, ve, pv samordnare Studierektor Utveckla lönekriterier Lönebevakning Pers dir + verk chefer under ST Glesbygd lönar sig Lönebevakning Glesbygd lönar sig Utöka möjlighet till Utöka möjlighet till Pers dir flexibla anställningar, flexibla anställningar, ex prova DL anställ- ex prova DL anning utan eget distrikt, ställning utan eget årsarbetstid distrikt, årsarbetstid Skapa möjlighet att Skapa möjlighet att pensionsspara pensionsspara Identi- Identifiera andra hin- fiera andra hinder för der för anställning anställning Info om PV och an- Info om PV och an- Pers dir ställningar på externa ställningar på externa Saknas 3 webben förbättras webben förbättras» :3 o' ::J o: 7' Q.., ro -a..., 6. Förbättra uppföljningen, ex av Antal besök/dl Vakanser Fortbildning Övertid Kunna skapa gemensamma bilder medarbetareledning Mer kunskap/förståelse hos ledningen Möjlighet att agera tidigt Omhändertagande efter hitkomst förbättras. Språkutbildning Pers dir + saknas =rekryterings grupp Analys och koppling Utveckla Bildrappor- Ek dir till förbättringsarbeten ter + utbildning Pers dir Utveckla rapporter PV samordnare Heroma + Saknas 4

13 o: A"' Cl..., --- ro Atgärder och aktiviteter I punktform 7.Forskning, fortsatt utveckling CKF-PV. I Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Grund för PV utveckling Rekryteringsbefrämjande Utvecklar utbildning AT/ ST I Hur Ansvar I Kräver I Besluts- Kopplat till åtgärd och aktivitet Tjänsteman politiskt underlag Nu I Långsiktigt beslut Se separat plan, Aka- Se separat plan, Aka- Forsk chef CKF + demisk vårdcentral demisk vårdcentral Saknas 1 Verk chefer 3..., o: <..., 0 0 o... ro ::J 8. Ökad primärvårdskunskap i befolkning Underlätta för patienter att söka på rätt nivå Ökad trygghet Inblick Utveckla informa- Info enheten Utveckla informa- tion/kommunikation HoS dir tion/kommunikation exernt och internt 1177 m.fl. + Saknas 3 externt och internt om PV om PV

14 Bilagor Bilaga l : Uppdrag Bilaga1 Uppdrag LANDSTINGET DALARNA INK D3-22 DNR.. l..d.ltlo 1QQ.O SI(R ~OD.. O't Uppdrag om Iiikarbemanning inom Dalarnas primiirvård U"I<gmnd Dalam:ls primärv{m.l hur en problematisk IHkarbcmanningssituatioll, såvril i ett nulägcspl!rspckliv som i ett frmntidspcrspekti\'. Bakgrunden Hr månglilsettcrad, med orsaks faktorer som svåravgrunsul arbctsillllchrlll, tung urbctsbdastning och otill rtick li ga rckrylcringsinitiilliv, Sitnalionen kan preciseras mcd bl.... IU ljandc aspekter: Den uh."1uella bel11:lnningssituationcn avseende spccialislkompctcnta allmiin1:ikare innebar en belydfltldc vakansgrad. i storleksordningen 40 % i relation till bwjgctcrnd nivå. DUremot är rckrytcrin gssituilli oncn avseende ulbildningslukarc god, IIlcdjiimRircJscvis nh~lil ga anställda. Detta innebur i1 ena sidan eli stort hnndlcdarbchov, il undru sidiltl eli värdefullt produktionstillskott och därmed en partiell kompensation for vaknnssituutioncn nvsccndc spccialistkompctclll!t ;:ll lmunliikarc. Eli nnnan iirgärd som bidrm till en helhetslösning iii' initiati\' alt på Cl! vurslllnt sält Iilrskjula arbelsuppgil'lcr till andra pcrsonnlkalcgoricr. sum dislriklssjukskölerskur, sj ukgymnuster och kuratorer. I övrigt kompclisr.![us bristsitumiol1cn mcd bcmnnningswsningal' av "slarcttkarakliir", vilket i nuhlgct ii I' ett -viktigt och nödvändigt produktioll Sl illskoll, men som pn sikt bör minskas eller undvikas med hllns)'n tilllltklorcr som kosiiladsni vå och konti nuirelsbrisl. Uppdrag Landstingets politiska ledn ing, genom landstingsstyrel sens ordfurnnde, ger uppdrag till hiilso- och sj ukvflrdcns Iilrvallningse hcrnlt. p ~ cllllcllilcka ndc siill och mcd bred Iilrankring, gcllomjora ett utvecklingsarbete som utmynnar i en Slfalcgisk och konkret hundlingsplnn Hir auuppml en tilll'rcdställnndc och stabilläkarbemmm ingssiluation inom DalamHs primhrvärd. Tidplnn Uppdraget rorv tint ~ls inlcdns under "åren 20 12, med fort satt hearbetning och utveck ling under sommnren-hösten 2U1 2. s"mlmed en IlIrdig "undlings plnn se nnsl Uppdrugct ron/lin tas gcllomföms i s!lmspclmcd hiilso- och sj ukvflrdens lcdllingsgrupp. bcr(irdu verksmnhclschcl'cr. (leh berörda )'rkcslllrcningar. Planeras kontinuerli ga m~esrap p o rl c r tilllandstillgsstyrelscns ordlllr3nde, samt redovisning liiilandstingsstyrcisen novcmbcr ~ Il v~.l 7e,t.r $--- Ingalill Persson Landslingssl)'rcl scns ordforandc / Allmän läkare J7'l7 g Primärvå rden /.-

15 Bilaga 2: Studier Primärvårdens roll och betydelse Bilaga 2. Studier Primärvårdens roll och betydelse. Såväl medicinsk som ekonomisk forskning och statistik från hela världen visar att en utbyggd och väl fungerande primärvård är nyckeln till ett kostnadseffektivt hälso och sjukvårdsystem. Länder med en högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostnader med bibehållen medicinsk kvalitet. Många studier visar dessutom att en ökad tillgång till läkare i primärvården inte bara bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården utan att det också ger bättre folkhälsa och ökad produktivitet i vården. En utbyggd primärvård är av stor betydelse för folkhälsan och kan utjämna konsekvenserna av socioekonomiska skillnader i samhället. Det finns stark evidens för att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras och att mortaliteten (dödligheten) i befolkningen minskas om man satsar på en utbyggd primärvård med fler allmänläkare. Dessa effekter kunde man inte se när man ökade antal läkare inom andra specialiteter eller gjorde satsningar på den specialiserade vården. En fungerande primärvård bidrar mycket till att vården av äldre och multisjuka i högre grad kan ske i hemmet eller inom serviceboendet. Detta bidrar till att effektivisera vården och avlastar slutenvården betydlig. Med hjälp av data från öppna jämförelser kan man räkna ut att i genomsnitt ungefär 14 % av alla vårdplatser i Sverige är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård. Sammanfattningsvis får sjukvården som helhet sänkta kostnader och blir mer produktiv i områden med välfungerande primärvård. En investering i Primärvården kan därför anses som ett effektivt medel för att uppnå långsiktiga besparingar. 16 I A llmänläkare i Primärvården.~ l I ~!

16 Studier/Publikationer Primärvård Studie Författare Tidning Innehåll WHO, The World Health Report 2008: Primary health care: now more than ever Primary Care in the Drivers seat? Choices for change: The path for restructuring primary healthcare Services in Canada. WHO WHO (2008) Saltman, Rico, Bo- Open University Press: Berkshire 2006 erma Lamarche Canadian Health Services Research Foundation 2003 en väl fungerande Primärvård kan betraktas som en nödvändig förutsättning för att nå sjukvårdens övergripande mål om kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurserna se ovan, allmänt och övergripande stöd för Pimärvården Jämför olika Primärvårdsmodeller utifrån evidens och förespråkar vårdcentralsmodell, snarare än taxeläkare» :3 o: ::J o: r;.., o CD Hur kan svensk primärvård bli bättre? Would having more primary care doctors cut health spending growth? Anell Chernew, Sabik, Chandra Workshop september 2011, Diskussionsunderlag, Lunds universitet Health Affairs; 28(5): mycket bra text, vid öppna jämförelser ser man att i genomsnitt ca 14% av alla vårdplatser är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård, Dålig utbyggd Primärvård leder till sämre tillgänglighet för socioekonomiska grupper med låg inkomst hälso- och sjukvårdssystem med relativt sett fler primärvårds läkare samvarierar med både lägre kostnader och högre kvalitet u.,.., < 0 0 Primary care - Balancing health needs, services and technology Starfield, Oxford University Press: New York, 1998 allmänt stöd för att Primärvården lönar sig

17 ~ ~ 00 P. :3 o: ::l O: " O..., --- ro :3.., O: < , D ro ::l Measuring Effeciency in the Swedish Health Care Sector - Leveis, Trade-offs and Determinants. Unequai access to medical care in the OECD countries Contribution of Primary Care to health Systems and health Janlöv van Doorslaer Starfiel, Shi Doktorsavhandling, Lunds universitet, 2010 CMAJ; 17: The Milbank Quarterly, vol 83(3); , 2005 Landsting som har investerat mer i Primärvård tycks ha bättre produktivitet (mätt på olika sätt) i hela sjukvården, baserat på jämförelser av primärvårdens kostnadsandel i olika L T Visar att läkarbesök i svensk vård inte är rättvist fördelade. Detta kan bero på svag PV, eftersom PV har pro-poor fördelning i alla länder, används alltså oftare av fattigare människor (rikare söker ofta direkt till den mer specialiserade vården) länder med utbyggd primärvård har generellt en friskare bevolkning ; medellivslängden ökar och man avlastar slutenvården Primary Care Attributes and Mortality: A national Person-Level study Primary Care and receipt of preventive services Jerrant, Fenton, Franks Bindman, Grumbach, Osmond Ann Fam Med 10; J Gen Intern Med 11 ; Mortaliteten minskade i områden som hade en vältubyggd PV, PV som är bemannad av specialister inom allmänmed. Har mindre behov av att remittera pat. Till slutenvården och har även mer begränsad provtagning invånare i områden med god tillgång på PV tar i större omfattning del av preventiva insatser och screening som kan bidra till förbättrad folkhälsa The Generalist role of speciality physicians: is there a hidden system of primary care? Rosenblatt, Hart, Balwin, Chan JAMA 279; invånare i områden med god tillgång på PV tar i större omfattning del av preventiva insatser och screening som kan bidra till förbättrad folkhälsa Primary Care, income inequality, and selfrated health in the United States: a mixed- Ievei analysis Shi, Starfield Inter J Health Services 30(3); , 2000 väl utbyggd PV kan minska de konsekvenser för folkhälsan som kan relateras till socioekonomiska skillnader i samhället Primary Care Physicians and avoidable hospitalizations Parchman, Culler J Fam Pract39; , 1994 äldre och multisjuka har mindre behov av sjukhusvård i samband med försämringar om de är bosatt i områden med välutbyggd PV

18 Variations in resource utilization among medical specialities and systems of care. Results from the medical outcomes study Greenfield, Nelson, Zubkoff JAMA 267; ,1992 väl utbyggd PV kan ta hand om äldre och multisjuka till lägre kostnader och mindre resursbehov Outcomes of patients with hypertension and non-insulin dependent diabetes treated by different systems and specialities. Greenfield, Rogers, Mangorich JAMA274; ,1995 välutbyggd PV kan ta hand om äldre och multisjuka till lägre kostnader och mindre resursbehov Are Family Physicians Good for You? GraviIIe H, Morris, Sutton Health Services Research 43 (4): ökar man antalet PV-läkare med 10% i ett område så ökar andelen invånare som uppgav ha en god hälsa med 6 % Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården SoS SoS-rapport bra PV har positiva effekter på folkhälsan och bidrar till en lägre konsumtion av både öppen- och slutenvård; 2. PV kan, tillläre kostnad och med ingen eller liten skillnad i kvalitet, hantera de sjudkomar som kan skötas av såväl allmänläkare som organspecialist; 3. En fungerande PV med en personlig relation till en egen läkare med kontinuitet minskar sannolikheten för inläggning på sjukhus» :3 o: ::J o: ;;0; G..., CD Fler allmänläkare sänker dödligheten Medicine costs in urban areas and the supply of primary care physicians Florin, Maja Mark, Gottlieb, Chandra J Fam Pract 43(1): relaterad till en amerikansk studie: Ju fler läkare i PV desto lägre dödlighet (läkare inom andra specialiteter har inte samma inverkan på befolkningens hälsa), en ökning med 1 allmänläkare per invånare ledde till en 6 procent sänkning av den totala dödligheten och 3 % säkning av dödligheten i stroke --> det krävs en satsning på PV och inte på den specialiserande vården för en förbättring av befolkningens hälsa länder med högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostander

19 :3 o: o: A'" o..., --- ro..., :3..., o: < o'..., el CD :;:, High and rising health care costs. Part 4: can costs be controlled while preserving quaiity? Quality, costs and the role of primary health care Nyttan med allmänmedicin Homepage: health affairs journal -> sök efter primary care (det kommer upp en massa artiklar och studier som bekräfta att man behöver en vål uttbyggd PV för att öka hälsan i sammhället till så låga kostnader som möjligt Bodehhemier, Fer- Ann Intern Med 143; nandez Engström Division of GP, Linköpings University Svenska Distriktslä- Distriktsläkaren 3, 12-13,04/2012 karförening kostnaderna reduceras med god PV men den medicinska kvaliteten behålls ökat tillgång till läkare i PV bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården och förbättra folkhälsan, även produktiviteten i vården som helhet förbättras Bra sammanfattning med en massa studier, PV är kostnadseffektiv vårdform som tillhandahåller vård av hög kvalitet till lägre kostnad och mindre resursbehov m.m.

20 Bilaga 3: Framtidplan J 11 Landstinget DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVARD DALARNA Specialitetsgrupp Allmänmedicin RAPPORT Datum Beteckning/diarienr (9) Ert datum Er beteckning FRAMTIDSPLAN PRIMÄRVARD Perspektivet har övriga medicinska specialiteter subspecialiserats i så stor utsträckning att de samlats till ett fåtal regioncentra. Primärvården sköter akuta bedömningar, basala utredningar och återkommande medicinska kontroller oavsett medicinskt område. Det gäller både somatisk och psykisk ohälsa för alla åldrar. Även behandling och rehabilitering som inte kräver "subspecialistens" kompetens sköts inom primärvården. Det innebär att mycket av det traditionella specialistuppdraget återfinns inom ramen för primärvården. För att klara detta har både personella / kompetens-, tekniska och ekonomiska resurser tillförts primärvården. Primärvårdens läkare består av dels dagens allmänläkare, som gör den första läkarbedömningen inklusive initial utredning av nytillkomna symtom och slutbehandlar lättare sjukdomar av mer akut karaktär och dels av andra specialistläkare inom primärvården med ansvar för olika diagnosområden. Från alla nivåer,( riksnivå, medicinska lärosäten, den politiska och tjänstemannaledningen i landstinget), prioriteras läkartillgången inom primärvården. Tillgången på generalistkompetens, både inom allmänmedicin och andra specialiteter i primärvården är en nödvändig förutsättning fö r ett fungerande hälso- och sjukvårdsystem. Även övriga personalgrupper inom primärvården har delats in i kategorier där en del arbetar med första bedömningen av nya medicinska åkommor/symtom och resten subspecialiserat sig inom olika medicinska områden. Detta gäller således t ex sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer/samtalsterapeuter, dietister. Primärvården svarar för första bedömningen dygnet runt för akuta primärvårdsfall och har för detta även läkare med s.k. akutläkarkompetens anställda. Primärvårdens jourmottagningar ligger fördelade utefter geografi och befolkningstäthet i länet så att dessa kan nås med biltransport inom ca 60 minuter. Flera primärvårdsenheter delar på ansvaret för dessa jourmottagningar. Telefonrådgivning vid akuta tillstånd sköts via en gemensam funktion i Dalarna dygnet runt. / För icke akuta tillstånd har primärvården en tillgänglighet per telefon via telefonrådgivning och webben vid varje enhet. Vid varje enhet finns även mottagningsverksamhet för alla personalkategorier som arbetar i primärvården. Se ovan. Man har ett väl utvecklat teamarbete inom enheten varför behovet av internremittering försvunnit. Dessa enheter har i allmänhet inte fler än individer listade och är fördelade utefter befolkningscentra. Mottagningarnas öppettider följer den listade befolkningens behov. f117{' Allmänläkare i Primärvården I.~

Allmänläkare i Primärvården

Allmänläkare i Primärvården Allmänläkare i Primärvården En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. GOD KOSTNADSEFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR PATIENT I DALARNA BRA

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON

INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON INFORMATION - PENSIONÄRSRÅD 2013-10-17 VÅRDUTVECKLARE: MARIANNE NILSSON HÄLSOCENTRALER I JÄMTLAND 28 enheter distriktsläkare distriktssjuksköterskor sjuksköterskor med annan vidarutb. barnmorskor undersköterskor

Läs mer

En flexibel medicinsk

En flexibel medicinsk Jämlik vård Läkarförbundet arbetar för ökad tillgänglighet, säkerhet och kvalitet i vården. Oavsett vem du är och var du bor i landet ska du ha samma rätt till sjukvård. Att skapa en jämlik vård är en

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016

Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Strategi för vård på distans i Norrbottens läns landsting 2014-2016 Del i landstingets strategi för verksamhetsutveckling med IT Utgångspunkt för en samlad länsstrategi om vård på distans: Landstingets

Läs mer

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg

Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Uppdrag: Akuta flödet i Landstinget Gävleborg Kjell Norman 2014 04 23 Översyn av det akuta flödet inom Landstinget Gävleborg för att på ett patientsäkert sätt borga för att patienter får ett gott bemötande

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut

Nämnden ställer sig bakom förvaltningens förslag till beslut Hälso- och sjukvård PROTOKOLL DATUM 2005-04-21 DIARIENR 24 Förslag om gemensam ögonklinik Utsänt beslutsunderlag med förslag att slå samman de två befintliga ögonklinikerna i länet gicks igenom och kommenterades.

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Malmköping Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Malmköping Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet

Landstinget Dalarna. Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Landstinget Dalarna Norra och västra Hälso- och sjukvårdsområdet Mora lasarett Mora lasarett har genom sitt geografiska läge en särställning i länet vad gäller turisttillströmningen. Detta gör att den

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025

I ärendet redovisas följande dokument: a) Beslutsunderlag b) Framtidsplan för Landstinget Dalarna 2025 I ~ II Landstinget DALARNA Central förvaltning Ledningsenhet nllagra AU 6 3;lA BESLUTSUNDERLÄG Landstingsstyrelsens arbetsutskott Datum 2013-05-06 Sida 1 (2) Dnr LD11/01660 Uppdnr 522 2013-05-06 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015

Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Genomförandeplan - Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland 2014-2015 Vårdsamverkansgruppering Skaraborg Kontaktperson Per-Ola Hedberg, Carina Karlsson, Susanne Liden och Jeanette Andersson Avgränsning:

Läs mer

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte

När vården flyttar hem. Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte När vården flyttar hem Den kommunala hälso- och sjukvårdens sjuksköterska i vårdens paradigmskifte Arbetsgrupp Robin Åberg Marianne Brindbergs Tina Kall Haide Gårdlind Mellgren Rapporten: När vården flyttar

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning från workshop Gamla teatern, 2012-02-15 2013-06-26 Innehåll i riktlinjerna På vilket sätt kan levnadsvanorna bäst påverkas Inte

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten

Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms läns landstings uppföljning av effektiviseringar i sjukvårdsverksamheten Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2013-11-20 LS 1310-1253 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 3 '12" 0 I 0 0 0 1 0' Skrivelse från Helene Öberg (MP) om Stockholms

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014

FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 FRAMTIDENS SJUKVÅRD MATTIAS SCHINDELE, CHEFLÄKARE, JLL STAREV, ÅRE 27 JAN 2014 Framtiden - jag? MATTIAS SCHINDELE Västgöte,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten

Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Folkhälsa vår viktigaste framtidssatsning! Utvecklings- och folkhälsoenheten Utvecklings- och folkhälsoenheten Utveckling Forskning Utbildning Folkhälsa Regional utveckling Varje dag lite bättre Sveriges

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)

Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab-sek Personalenheten Datum 2015-05-06 Referens 150276 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU

Läs mer

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag

Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag Bakgrund och uppdrag Strategin omfattar samtliga landsting och regioner. Arbetet sker gemensamt mellan landstingen

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort

Att rekrytera distriktsläkare. är lättare sagt än gjort Att rekrytera distriktsläkare är lättare sagt än gjort Möjliga vägar Rekrytera i hård konkurrens i Sverige Rekrytera från uthyrningsföretag Rekrytera utomlands Den långa vägen med AT och ST Rekrytera i

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010

Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Verksamhetsplan för Folktandvården 2010 Folktandvården i Kronobergs län har i uppdrag att arbeta för en god tandhälsa i befolkningen genom en fortsatt satsning på förebyggande munhälsovård. Folktandvårdens

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-10-13 Centralsjukhuset i Karlstad Landstinget Värmland Hudkliniken Sjukhus Ort Klinik Åsa Boström och Birgitta Stymne Inspektörer Gradering

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Värdelyftet Framtidens primärvård

Värdelyftet Framtidens primärvård Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

Sammanställning av nuläge inför GAP analys JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING Sammanställning av nuläge inför GAP analys Folkhälsocentrum 2013-08-28 Innehåll Varför en nulägesbeskrivning?... 3 De tre frågor som ställdes var:... 3 Nulägesresultat:... 3 I

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård

Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsmaterial 140216 Vårdnivåer. Gränsdragning mellan allmän och specialiserad palliativ vård Arbetsgrupp i SFPM: Elisabet Löfdahl, Karin Fransson, Ursula Scheibling, Matthias Brian, Margareta Persson,

Läs mer