En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård - basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso och siukvård.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård - basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso och siukvård."

Transkript

1 En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård - basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso och siukvård. GOD KOSTNADSEFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

2 Innehåll Sammanfattning Uppdrag Uppdragsgivare Bakgrund Tidigare åtgärder Mål Delmå l Handlingsplan - förslag till åtgärder Den Goda arbetspla tsen Strategisk och konkret Handlingsplan Läkarbemanning Bilagor Bi laga l: Uppdrag Bi laga 2 : Studier Primärvårdens ro ll och betydelse Bi laga 3 : Framtidplan Bilaga 4: Apex Bilaga 5 : Kriteri er PV system Bilaga 6 : Artikel Läkartidn ingen Bi laga 7 : Primärvårdsklinik, Stödfunkti on Bi laga 8: Centralt stöd och organisation Bilaga 9 : Forskning Bilaga 10 : Karta vaka nsgrad Bi laga l l : Persono lredovisning läkare inom primärvården Bi laga 12 : Ålder Bi laga 13 : Arbetsgrupp och Referensgrupp Bi laga 14: Upprop

3 Sammanfattning Ur landstingsplanen framgår att: "Hälso- och sjukvårdens insatser ska genomföras och planeras utifrån ett befolknings- och patientperspektiv. Lika viktigt är också att hälso- och sjukvården är effektiv, patientsäker och tillgänglig. Det som befolkningen är i behov av ofta och mycket ska fumas nära." En stark primärvård är en förutsättning för att uppnå en kostnadseffektiv hälso- och sjukvård och att kunna tillgodose befolkningens behov. För att åstadkomma en fungerande primärvård krävs en god fast läkarbemanning. För detta krävs, nu mer än någonsin, betydande insatser för läkarrekrytering, ledningsstöd och kompetensu tveckling. För att rekrytera och behålla läkare i primärvården är det viktigast med åtgärder som kan bidra till en god arbetsmiljö, Den goda arbetsplatsen. Den viktigaste åtgärden för detta är att skapa en förstärkt primärvårdsledning som skall verka för nedanstående punkter: Att skapa: utrymme för läkarna att få fortbildning, tid för utveckling en rimlig storlek på uppdraget en väl fungerande struktur på arbetsplatsen inklusive rätt stöd i arbetet en fungerande samverkan både med kollegor i primärvården men också med kollegor på kliniker förutsättningar för läkare att vara delaktiga i verksamhetsutvecklingen För att kunna göra ett bra arbete behöver primärvården/läkarna ha patienternas förtroende och för att uppnå detta behöver primärvården vara tillgänglig - att filmas geografiskt nära, vara enkel att kontakta och erbjuda kontinuitet i möten. Det breda uppdraget kräver en kontinuerlig kunskapspåfyllnad. Patienterna vill ha en fast läkarkontakt och läkarna önskar "fasta" patienter. Primärvården har störst betydelse för prioriterade (äldre, multisjuka, kroniskt sjuka, psykiskt sjuka samt barn och ungdomar) samt socioekonomiskt utsatta grupper i samhället och dessa har också störst behov av närheten till vården. I denna handlingsplan har därmed lagts förslag kring rekrytering, verksamhetsutveckling, utbildning/handledning, fortbildning, lednings stöd och samverkan. Sammanfattningsvis föreslås åtgärder inom följande områden: 1. Primärvårdens andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten bör ökas Utökad hälsovalsram för att inom 5 år nå en allmänläkarbemanning motsvarande 1 läkare/ 1500 listade personer. Långsiktig primärvårdssatsning Ökad tydlighet uppdrag och resurser Förstärkning av resurser runt allmänläkarna 2. Förbättrat stöd till primärvården Fortbildningssamordnare Utvecklingsstöd Sekreterare/webredaktör Uppföljningsresurs 3. Rekryteringsåtgärder Handledning Undanröja anställningshinder Internationell rekrytering Konkurrenskraftiga löner Om investeringar i primärvården görs nu finns stora möiligheter för en god framtida läkarbemanning! 4 A ll mänläkare Primärvården I l

4 Uppdragsgivare Landstingets politiska ledning genom landstingsstyrelsens ordförande Ingalill Persson Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag till hälso- och sjukvårdens förvaltningschef att, på ett heltäckande sätt och med bred förankring, genomföra ett utvecklingsarbete som mynnar i en strategisk och konkret handlingsplan för att uppnå en tillfredställande och stabilläkarbemanning inom Dalarnas primärvård. (Bilaga 1) / Allmän läkare i Primärvå rden -1._ -

5 Bakgrund En viktig bakgrund till detta uppdrag har varit det upprop som länets allmänläkare och utbildningsläkare överlämnade till Landstingets politiska och ljänstemannaledning (landstingsstyrelsens ordförande och landstingsdirektören). (Bilaga 14) Vikten aven välfungerande primärvård Ett stort antal studier visar betydelsen aven väl fungerande primärvård. En satsning på primärvård ger mer kostnadseffektiv vård, minskar effekterna av socioekonomiska orsaker till sjukdom och död och bidrar till en bättre folkhälsa. Vid "Öppna jämförelser" ser man att i genomsnitt c:a 14% av alla vårdplatser är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård. (Bilaga 2 Studier Primärvårdens roll och behjdelse) Allmänläkarsituationen Dalarna Dalarnas primärvård är i en svår situation. Uppdraget växer men läkarantalet minskar. Det behövs idag ytterligare 85 allmänläkare, samtidigt som en enkät gjord hösten 2011 bland Dalarnas allmänläkare och ST-läkare i allmänmedicin, visar att endast 23 av 83 specialister och 13 av 23 ST-läkare tror att de är kvar på sin arbetsplats om 5 år (Bilaga 14 Upprop). Lönemässigt ligger allmänläkarna lägre än jämförbara grannlän, ST-läkarna ligger i nivå med gramuänen. (Bilaga 11 Personalredovisning läkare inom primärvård) Utöver detta finns en tydlig trend att allt fler arbetar deltid. Detta ses inom många olika branscher och är en generell trend i hela landet. Historisk utveckling - primärvårdens roll i hälso- och sjukvårdssystemet. Uppdraget för primärvården i Sverige bygger på vårdcentralsstrukturen med ett brett åtagande och en samverkan mellan många olika kompetenser. Primärvården ska utgöra första linjens vård och ha en hög tillgänglighet samt finnas nära befolkning/patienter och kontinuitet ska vara nyckelordet. Vid jämförelser med andra länder har Sveriges primärvård en relativt låg andel av den totala hälso- och sjukvårdsbudgeten. Utifrån ett antal kriterier kan hälso- och sjukvården delas in i tre grupper gällande kostnader, organisation etc. - låg, medel och hög. Sverige återfinns i mitten medan ex. Finland och Danmark samt framförallt Storbritannien återfinns i den högsta gruppen. Lägst index har USA. (Bilaga 5 Kriterier PV system) I Dalarna gjordes en satsning på primärvården i samband med Dalarnodellen (1990-talet) och primärvården hade under denna period en högre andel av Hälso och sjukvårdsramen jämfört med övriga län. Under denna period, med starkt fokus på primärvård, var verksamheten välfungerande och alla distriktsläkarljänster tillsatta. Dalarnas primärvård har haft höga kostnader för hemsjukvård, jour och för hjälpmedel. Primärvårdens ram har därefter successivt minskat och vid Nysamjämförelser idag ligger primärvårdskostnaderna på medelnivå. Sverige En likartad situation återfinns i stora delar av landet även om glesbygd/utflyttningslän i större utsträckning har problem med vakanser. Det råder en generell brist på allmänläkare i Sverige. Utöver detta har allmänläkarna en hög medelålder och under de närmsta åren kommer en stor andel gå i pension. Det films i Dalarna ett fåtal yngre allmänläkare men mellangenerationen saknas. (Bilaga 12 Ålder) Den besvärliga situationen kring läkarbemanning inom primärvården, som nu gäller i så många delar av landet, har gjort att liknande upprop tidigare genomförts i bland annat Örebro och Värmland och nu senast i Jämtland. I Örebro har detta lett till politiskt beslut om förstärkning av primärvården med drygt 60 miljoner kronor årligen, där ena hälften utnyttjats för riktad åtgärd kring allmänläkarrekrytering och bemanning, och den andra hälften för kompetensutveckling och annan PV-satsning. Den stora bristen på fasta läkare inom primärvården gör att konkurrensen kring läkarrekrytering drivit fram också utspel för mycket långtgående lönebonus,,om i våd gr,nnland,tmg GäVlebmg:;om h", ~ 6 Allmänläkare Primärvården I -.\ f I. i

6 många landsting att hantera brister i kontinuitet och verksamhetsplanering p g a det stora beroende av korttidsvikarier, s k stafettläkare och därmed också kraftigt ökade kostnader vilket har föranlett SKL att initiera ett gemensamt arbete/projekt runt frågan (Gemensam strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag, uppdrag 61). Tidigare åtgärder Rekrytering och utbildning i Dalarna Landstinget har sedan flera år ett relativt högt antal AT ~änster och många sökande till dessa. AT-utbildningen får bra omdömen och har ett gott rykte. Svårigheten är att behålla läkarna i länet efter AT och att göra ST-~änsterna i allmänmedicin attraktiva. Dessutom försvinner för många av ST-läkarna under utbildningen, antingen till andra län eller till andra specialiteter. Den pressade arbetssituationen i primärvården påverkar sannolikt många av våra AT-läkare i valet av specialitet och bidrar till att länet tappar ST-läkare. Läkarbristen i landet innebär att det inte är realistiskt att förbättra vakanssituationen enbart genom att försöka rekrytera färdiga specialister i Sverige. Flera enkätundersökningar visar att den viktigaste parametern vid val av specialitet och arbetsplats är det man kallar" den goda arbetsplatsen. De viktigaste faktorerna är kollegial samverkan, god bemanning och en strukturerad mottagning. Huvudmannaskap för mottagningen (privat eller landstingsdriven) var ointressant och påverkade inte trivseln på arbetsplatsen. (Bilaga 6 Läkartidningen 37/2012) Problemet med läkarvakanser inom primärvården har funnits i många år och under åren genomfördes ett utvecklingsarbete som fick namnet Apex = spets. (Bilaga 4 Apex) Trots den pressade situation som Hälso- och sjukvården har befunnit sig i har följande åstadkommits: Studierektorsorganisationen har utvecklats Mötesplatser för ST-läkare i allmänmedicin finns och drivs av dem själva Hemsida för ST i allmänmedicin Antalet ST-läkare har ökat samtidigt som omsättningen har varit stor En något ökad känsla av sammanhörighet inom primärvården Internationell rekrytering har tidigare gjorts och har då varit riktade mot ex. Polen, Österrike, Holland och senare framförallt Tyskland. Denna rekrytering har inneburit ett viktigt tillskott till primärvårdens bemanning. Det saknas en utvärdering av dessa insatser men det finns en bild av att omhändertagandet efter ankomsten till Dalarna har varit bristfällig, framförallt har det saknats stöd med praktiska problem (dagisplatser, arbete till medföljande etc.) och anpassning till samhället utanför arbetet. När vi rekryterar en läkare så rekryterar vi en hel familj. Idag har landstinget egen anställd språklärare och det pågår ett arbete inom HR för att kunna ge ett bättre stöd. Det har tagits fram ett utbildningskoncept för ST-läkare med legitimation men som inte har gjort AT (introduktions~änst) som syftar till att skapa möjligheter för läkarna att lära känna det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Det films behov av rutiner och resurser för hur vi ska ta tillvara spontanansökningar från andra länder och för läkare med utbildning utanför ED som saknar legitimation. I ~s. Allmänläkare i Primärvården r

7 Mål Handlingsplan färdigställd En handlingsplan för en stabilläkarbemanning för den politiska beslutsnivån, som beskriver hur en väl fungerande primärvård som bas ger kosh1adseffektivitet för hela sjukvårdssystemet och en ökad tillgänglighet för hälso- och sjukvårdens alla delar. Delmål De av arbetsgruppen identifierade förbättringsområden där mandat ligger hos ~änstemannaledning påbörjas omgående. Aktiviteter planeras och påbörjas som underlättar att nå en tillfredställande och stabilläkarbemanning. 8 Allmönläkare Primärvården! l

8 Handli ngsplan - förslag till åtgärder För att vända utvecklingen krävs åtgärder inom många olika områden och på olika nivåer. Åtgärderna ska syfta till att skapa de goda arbetsplatserna så att vi kan locka nya läkare till primärvården och behålla de vi har idag. För att åstadkomma detta behöver kunskapen och förståelsen för primärvårdens betydelse för hela hälsooch sjukvårdssystemet öka och åtgärderna måste vara förankrade i hela hälso- och sjukvården. De syftar till att åstadkomma en genomtänkt och långsiktig plan för rekrytering, förbättrat stöd till ledningen och utrymme för att fortbildning/utveckling och forskning. Den Goda arbetsplatsen Primärvårdens andel av den totala Hälso- och sjukvårdsbudgeten bör ökas. / Genom en utökad hälsovalsram ges förutsättningar för att uppnå en läkarbemanning motsvarande 1 distriktsläkare/1500 listade personer. En orsak till bristande arbetsmiljö är att arbetsbelastn.ingen blir för hög om det är brister i bemanningen. Oaktat svårigheterna att rekrytera och att det kan ta tid innan målet nås är ett inriktningsbeslut om ovanstående bemanning en viktig signal som också innebär ett hopp för framtiden. Det behöver skapas en ökad tydlighet mellan uppdrag och resurser. Vid beslut om förändrat uppdrag till hälso- och sjukvården behöver en genomlysning göras av hur hela systemet påverkas. Vid överföring av arbetsuppgifter mellan enheter i hälso- och sjukvården eller vid nya uppdrag/ riktlinjer måste resursbehov beräknas och tillföras. Det finns en frustration i primärvården att inte kunna ta emot arbetsuppgifter som verksamheten skulle kunna klara om resurser fanns. Med en ökad tydlighet uppdrag/resurser skapas en större acceptans för nya arbetsuppgifter, underlättar implementering av nya riktlinjer och gör det lättare att fördela arbetet utifrån patienternas behov. Det finns ett behov att stärka resurserna runt allmänläkarna, framför allt i bristsituationer, för att avlasta de arbetsuppgifter som inte är nödvändiga att läkare utför. Exempel på detta är registreringar i kvalitetsregister, bättre tillgång till undersköterskeassistans Genom en övergripande primärvårdssatsning på alla yrkesgrupper skapas förutsättningar för att åstadkomma en mer kostnadseffektiv hälsooch sjukvård som också kan bidra till en bättre folkhälsa, minska effekterna av socioekonomiska skillnader på risken för sjukdom och död. En allt större andel av befolkn.ingen har komplexa sjukdomstillstånd som har behov av generalistkompetenser. Förbättrat stöd till primärvården. Primärvården har speciella förutsättningar eftersom verksamheten är konkurrensutsatt och stora förändringar har/skall genomföras (hemsjukvård etc.) Utöver detta är verksamheten geografiskt spridd med krav/ behov av samverkan både in mot övrig hälso- och sjukvård men också med kommuner och andra myndigheter (försäkringskassa, arbetsförmedling etc.) För att ge primärvårdens verksamhetschefer bättre förutsättningar behöver centrala stödfunktioner utvecklas. Den landstingsdrivna primärvården kan jämföras med en länsklinik. Genom en ökad intern samverkan kan en mer konkurrenskraftig verksamhet skapas. Primärvården behöver en instans med stödfunktioner enligt nedan, där stödfunktionerna har identifierats utifrån primärvårdens behov. Fortbildningssamordnare. För att skapa och driva en aktiv fortbildningsverksamhet för primärvården, stimulera forsknidg och utveckling och för att uppnå en processorienterad fortbildning i samverkan med övrig hälso- och sjukvård och kommuner. För att utveckla fortbildningsforum och andra former av stöd till allmänläkare, ex handledning. För uppdraget behövs allmänläkarkompetens. Vårdutvecklare. För att, i samverkan med verksamhetschefer, utveckla arbetssätt som kan bidra till att skapa en bättre arbetsmiljö, utveckla teamarbete samt ge stöd i arbetet med vårdriktlinjer, kvalitetsarbete, överenskommelser om arbetsfördehring och underlätta samverkan med vårdgran-\~ /YnS ; ~ Allmänläkare i Primärvården 9 l

9 nar samt ge stöd till specialitetsgrupp allmän medicin och chefsläkare. Sekreterare/webbredaktör. Eftersom primärvården är geografiskt spridd är kommw1ikation via många olika kanaler viktiga för att skapa delaktiga medarbetare. Utöver detta finns ett stort behov av att förbättra uppföljningen av verksamheten för att utvärdera att åtgärder har effekt, tidigt signalera vid brister i arbetsmiljö etc. Det finns ett behov av tillgång till hälsoekonomisk kompetens, controllerfunktion. Rekryteri ngsstrateg ier. Åtgärderna måste bidra både till nyrekrytering och ge förutsättningar för att behålla de läkare som finns idag. Arbetet med rekrytering behöver synliggöras och vara tydligt. Det behöver utvecklas en sammanhållen kedja utifrån kandidat -läkarassistent - vikariat före AT - AT - vikarierande W1derläkare - ST till färdig specialist för att fånga alla möjligheter tilllångsiktig rekrytering. Villkoren/arbetsmiljön för utbildningsläkarna måste förbättras/säkras. Utveckla/förbättra handledning till utbildningsläkare både utbildade i Sverige och läkare från andra länder t ex genom utbildningsvårdcentraler. Identifiera hinder för anställning och utveckla flexibla anställningsformer (årsarbetstid, pensionerade läkare, forsknings~änster). Fortsatt internationell rekrytering men ta tillvara de erfarenheter som tidigare gjorts (förbättrat omhändertagande efter ankomst till Dalarna, individanpassad språkutbildning, mentorskap). Konkurrenskraftiga löner inklusive lönestege för ST-läkare. Ökad kunskap om primärvård i befolkning och hos samverkansparter Genom information öka kunskapen om allmänläkarnas kompetens och uppdrag och vilka kompetenser i övrigt som finns i primärvården. Genom en ökad kunskap skapas en större förståelse för vad primärvård är, vilket underlättar för patienterna att söka på rätt vårdnivå och känna sig trygga med det. Det ger förutsättningar för att göra en bättre arbetsfördelning och att fatta väl underbyggda beslut. "Rätt patient på rätt nivå, tillgänglighet utifrån lokala förutsättningar." En kostnadseffektiv Hälso- och sjukvård kräver en stabil primärvård! En stabil primärvård behöver en bra läkarbemanning! För att uppnå en bra läkarbemanning behövs: Utrymme för fortbildning och utveckling Långsiktig, genomtänkt rekrytering Stöd till ledningen 10 Allmänläkare Primärvården I \

10 » :3 O: :J O: '" O..., C\l Atgärder och aktiviteter I punktform 1. Den goda arbetsplatsen; åtgärder för att skapa (utrymme för fortbildning/utveckling, rimligt uppdrag, fungerande struktur, kollegial samverkan, delaktighet) Planerad tid för utveckling och kompetensutveckling Tillgång tilllokalallänsgemensamma utbildningar, kompetensutvecklingsplaner Minska dubbeljobb, onödigt arbete =utveckla samverkan Skapa riktlinjer för prioritering, internt i primärvården. Uppdragsbegränsningar Planerad tid för teamarbete Planering för frånvaro Skapa förståelse för situationen i PV hos samverkans parter Utveckla kommuniktionsvägarna och skapa utrymme för deltagande i utvecklingsarbete Utveckla informationsvägar, nyhetsbrev, mailrutiner, "filter" Internt arbete med ständiga förbättringar 1 V'nsledEffekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Öka attraktionen för arbete i PV, lättare att rekrytera och behåll a läkare på alla nivåer (AT; ST DL) Öka/bibehålla läkarnas professionella kompetens Primärvårdsgemensa m- ma riktlinjer för prioriteringar ger minskad stress på enskild. Utveckling av teamarbete, SEON, (bästa effektiva omhändertagande nivå) Kopplat till åtgärd och akti~itet I""' Nu I Långsiktigt PV 's verk chefer behöver göra ett gemensamt arbete ru nt läkarplanerin g, (tid för adm, kurser, teamarbete etc) Inkl sprida goda exempel Rätt kompetens till rätt patient. Avvikelserapport nov. Implementera rutin samverkan Utveckla lokala träffar, utbildning Vårdcentralsträffar Utveckla konsultstöd via telefon/video Utveckla rutiner för avvikelser Auskultation i PV från Auskultation i PV från klinikerna, läkare + klinikerna, läkare + chefer chefer Översyn/utveckling av övr, spec ST utformning, PV placeri ng Skapa mötesplatser ex lokala DL möten, FQ grupper, Salint Identifiera hinder i flöden och processer Riktlinjer för prioriteringar - förankra politiskt Dokumenthanteringssystem Rutin dokument hålls levande/ uppdateras Identifiera hinder i flöden och processer 1 Ans,a, 1 KriI,." Tjänsteman politiskt IBesI- underlag beslut PV samordnare V chefer + saknas 2 Förv chef Förv chef Områdes- samordnare+ saknas 1 +2 FV chef FV chef FV chef en l'l :t>?;-' 9" ;:r, l'l... <: ~... ro I O..., O a.. C/) -+ ~ ro ::::J o...?;-' -+ 8=- O ::::.:"0 CD ;:"'''0 ;:;,... _. Il> =:CO ;:; o.- C>q ro ::::J -. <Jl <Jl ;:r. (fl l'l ~ CO o ~ 7' Il>o (fl " ~ : l'l o.- ""O O,r\) ~ N O: - () II... O :::r (fl ej,... l'lo Il> g. C;. ::J...,.. ej o.- r- 7' \D '" O: O I i:t... ;::, o,~ ~ ::J UJ ~ O...,..., "'" ~ ;:,.. er ~ CD l'l -+ ;>;-... O: f!::,. II ~ l'l: Cii o '" CD ;:; Saknas 1 o V chefer ~ ::J Studierektorer -. Proj ledare ledningssystem Verksamhetschefer Saknas 2 fr 3 O ::J ::J CO :3..., O: < 0 0

11 tv -' }> :3 o: :::J o: :7'..., o --- (1) 3 o:..., <..., o ' o... (1) :::J Atgärder och aktiviteter I punktform 2. Skapa tydlighet mellan uppdrag och resurser. Vid beslut, alltid ta hänsyn till hela HoS systemet, vad påverkas runt om? 3.Öka primärvårdens andel av den totala HoS budgeten I Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Ökad delaktighet från verksamheten, ökad acceptans för nya arbetsuppgifter. Lättare att implementera. Underlättar för alt arbetsfördela "rätt" dvs att patientens behov styr. Mindre risk att oförutsedda effekter uppstår. Kösatsning Ger mer varaktiga förbättringar, långsiktighet Minskad totalkostnad. Bättre vård för de grupper som behöver generalister etc, se studierna. Minska belastningen på akutmottagningar. Minska onödiga inläggningar. Minskat omarbete, smidigare flöde för patienten I Hur I Ansvar I Kräver Besluts- Kopplat till åtgärd och aktivitet Tjänsteman politiskt underlag Nu I Långsiktigt beslut Utveckla metoder för Ek dir att beräkna kostna- + saknas 4 der, ska utgöra en del av beslutsunderlag vid förändringar Utveckla specialitets- PV samordnare gruppens uppdrag + saknas 2,3 och roll ex vårdöverenskommelser, gemensamma vårdprogram. Tydligt administrativt stöd till läkare (Beslutstöd) Ramökning 1/1500 Ramökning 1/1500 Politiskt beslut Underlag Central stödfunktion 5 år Löner Skapa ekonomiska Politiskt beslut Underlag förutsättningar för adekvat fortbildning, kval mått? 4. Förbättrat stöd till primärvårdens chefer och tilllandstingsledningen Ökad samverkan internt i PV. Mindre belastning på cheferna, mer görs gemensamt. Bättre kommunikation till medarbetare, högre delaktighet. Underlätta kompetensutveckling för läkare. Stödresurser, se Stödresurser, Se Politiskt beslut Underlag Bilaga Stödfunktion/ Bilaga Stödfunktion/ PV klinik PV klinik Fortbildning, skapa Politiskt beslut Underlag tydlighet runt krav, kompetensplaner

12 Atgärder och aktiviteter I punktform I Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet I Hur I Ansvar I Kräver I Besluts- Kopplat till åtgärd och aktivitet Tjänsteman politiskt underlag Nu I Langsiktigt beslut 5. Rekryteringsstrategier Strategier för rekrytering från kandidat till DL Förbättrad handledning Internationell rekrytering Utveckla samverkan PV- kliniker Identifiera hinder för anställning Konkurrensstarka löner Kandidater Storlek på Vårdcentral Fler väljer ST allmän medicin - Minskat behov/beroende av hyrläkare Ökat förtroende i befolkningen Ökat förtroende övriga HoS och kommun Möjlighet att utveckla vårdprocesser Utveckla handledning Saknas 1 + studie- rektor Utveckla gemensamma utbildningar/ träffpunkter Mentorskap SR, ve, pv samordnare Studierektor Utveckla lönekriterier Lönebevakning Pers dir + verk chefer under ST Glesbygd lönar sig Lönebevakning Glesbygd lönar sig Utöka möjlighet till Utöka möjlighet till Pers dir flexibla anställningar, flexibla anställningar, ex prova DL anställ- ex prova DL anning utan eget distrikt, ställning utan eget årsarbetstid distrikt, årsarbetstid Skapa möjlighet att Skapa möjlighet att pensionsspara pensionsspara Identi- Identifiera andra hin- fiera andra hinder för der för anställning anställning Info om PV och an- Info om PV och an- Pers dir ställningar på externa ställningar på externa Saknas 3 webben förbättras webben förbättras» :3 o' ::J o: 7' Q.., ro -a..., 6. Förbättra uppföljningen, ex av Antal besök/dl Vakanser Fortbildning Övertid Kunna skapa gemensamma bilder medarbetareledning Mer kunskap/förståelse hos ledningen Möjlighet att agera tidigt Omhändertagande efter hitkomst förbättras. Språkutbildning Pers dir + saknas =rekryterings grupp Analys och koppling Utveckla Bildrappor- Ek dir till förbättringsarbeten ter + utbildning Pers dir Utveckla rapporter PV samordnare Heroma + Saknas 4

13 o: A"' Cl..., --- ro Atgärder och aktiviteter I punktform 7.Forskning, fortsatt utveckling CKF-PV. I Vinster/Effekt Kopplat till åtgärd och aktivitet Grund för PV utveckling Rekryteringsbefrämjande Utvecklar utbildning AT/ ST I Hur Ansvar I Kräver I Besluts- Kopplat till åtgärd och aktivitet Tjänsteman politiskt underlag Nu I Långsiktigt beslut Se separat plan, Aka- Se separat plan, Aka- Forsk chef CKF + demisk vårdcentral demisk vårdcentral Saknas 1 Verk chefer 3..., o: <..., 0 0 o... ro ::J 8. Ökad primärvårdskunskap i befolkning Underlätta för patienter att söka på rätt nivå Ökad trygghet Inblick Utveckla informa- Info enheten Utveckla informa- tion/kommunikation HoS dir tion/kommunikation exernt och internt 1177 m.fl. + Saknas 3 externt och internt om PV om PV

14 Bilagor Bilaga l : Uppdrag Bilaga1 Uppdrag LANDSTINGET DALARNA INK D3-22 DNR.. l..d.ltlo 1QQ.O SI(R ~OD.. O't Uppdrag om Iiikarbemanning inom Dalarnas primiirvård U"I<gmnd Dalam:ls primärv{m.l hur en problematisk IHkarbcmanningssituatioll, såvril i ett nulägcspl!rspckliv som i ett frmntidspcrspekti\'. Bakgrunden Hr månglilsettcrad, med orsaks faktorer som svåravgrunsul arbctsillllchrlll, tung urbctsbdastning och otill rtick li ga rckrylcringsinitiilliv, Sitnalionen kan preciseras mcd bl.... IU ljandc aspekter: Den uh."1uella bel11:lnningssituationcn avseende spccialislkompctcnta allmiin1:ikare innebar en belydfltldc vakansgrad. i storleksordningen 40 % i relation till bwjgctcrnd nivå. DUremot är rckrytcrin gssituilli oncn avseende ulbildningslukarc god, IIlcdjiimRircJscvis nh~lil ga anställda. Detta innebur i1 ena sidan eli stort hnndlcdarbchov, il undru sidiltl eli värdefullt produktionstillskott och därmed en partiell kompensation for vaknnssituutioncn nvsccndc spccialistkompctclll!t ;:ll lmunliikarc. Eli nnnan iirgärd som bidrm till en helhetslösning iii' initiati\' alt på Cl! vurslllnt sält Iilrskjula arbelsuppgil'lcr till andra pcrsonnlkalcgoricr. sum dislriklssjukskölerskur, sj ukgymnuster och kuratorer. I övrigt kompclisr.![us bristsitumiol1cn mcd bcmnnningswsningal' av "slarcttkarakliir", vilket i nuhlgct ii I' ett -viktigt och nödvändigt produktioll Sl illskoll, men som pn sikt bör minskas eller undvikas med hllns)'n tilllltklorcr som kosiiladsni vå och konti nuirelsbrisl. Uppdrag Landstingets politiska ledn ing, genom landstingsstyrel sens ordfurnnde, ger uppdrag till hiilso- och sj ukvflrdcns Iilrvallningse hcrnlt. p ~ cllllcllilcka ndc siill och mcd bred Iilrankring, gcllomjora ett utvecklingsarbete som utmynnar i en Slfalcgisk och konkret hundlingsplnn Hir auuppml en tilll'rcdställnndc och stabilläkarbemmm ingssiluation inom DalamHs primhrvärd. Tidplnn Uppdraget rorv tint ~ls inlcdns under "åren 20 12, med fort satt hearbetning och utveck ling under sommnren-hösten 2U1 2. s"mlmed en IlIrdig "undlings plnn se nnsl Uppdrugct ron/lin tas gcllomföms i s!lmspclmcd hiilso- och sj ukvflrdens lcdllingsgrupp. bcr(irdu verksmnhclschcl'cr. (leh berörda )'rkcslllrcningar. Planeras kontinuerli ga m~esrap p o rl c r tilllandstillgsstyrelscns ordlllr3nde, samt redovisning liiilandstingsstyrcisen novcmbcr ~ Il v~.l 7e,t.r $--- Ingalill Persson Landslingssl)'rcl scns ordforandc / Allmän läkare J7'l7 g Primärvå rden /.-

15 Bilaga 2: Studier Primärvårdens roll och betydelse Bilaga 2. Studier Primärvårdens roll och betydelse. Såväl medicinsk som ekonomisk forskning och statistik från hela världen visar att en utbyggd och väl fungerande primärvård är nyckeln till ett kostnadseffektivt hälso och sjukvårdsystem. Länder med en högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostnader med bibehållen medicinsk kvalitet. Många studier visar dessutom att en ökad tillgång till läkare i primärvården inte bara bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården utan att det också ger bättre folkhälsa och ökad produktivitet i vården. En utbyggd primärvård är av stor betydelse för folkhälsan och kan utjämna konsekvenserna av socioekonomiska skillnader i samhället. Det finns stark evidens för att medborgarnas självupplevda hälsa förbättras och att mortaliteten (dödligheten) i befolkningen minskas om man satsar på en utbyggd primärvård med fler allmänläkare. Dessa effekter kunde man inte se när man ökade antal läkare inom andra specialiteter eller gjorde satsningar på den specialiserade vården. En fungerande primärvård bidrar mycket till att vården av äldre och multisjuka i högre grad kan ske i hemmet eller inom serviceboendet. Detta bidrar till att effektivisera vården och avlastar slutenvården betydlig. Med hjälp av data från öppna jämförelser kan man räkna ut att i genomsnitt ungefär 14 % av alla vårdplatser i Sverige är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård. Sammanfattningsvis får sjukvården som helhet sänkta kostnader och blir mer produktiv i områden med välfungerande primärvård. En investering i Primärvården kan därför anses som ett effektivt medel för att uppnå långsiktiga besparingar. 16 I A llmänläkare i Primärvården.~ l I ~!

16 Studier/Publikationer Primärvård Studie Författare Tidning Innehåll WHO, The World Health Report 2008: Primary health care: now more than ever Primary Care in the Drivers seat? Choices for change: The path for restructuring primary healthcare Services in Canada. WHO WHO (2008) Saltman, Rico, Bo- Open University Press: Berkshire 2006 erma Lamarche Canadian Health Services Research Foundation 2003 en väl fungerande Primärvård kan betraktas som en nödvändig förutsättning för att nå sjukvårdens övergripande mål om kostnadseffektivitet och rättvis fördelning av resurserna se ovan, allmänt och övergripande stöd för Pimärvården Jämför olika Primärvårdsmodeller utifrån evidens och förespråkar vårdcentralsmodell, snarare än taxeläkare» :3 o: ::J o: r;.., o CD Hur kan svensk primärvård bli bättre? Would having more primary care doctors cut health spending growth? Anell Chernew, Sabik, Chandra Workshop september 2011, Diskussionsunderlag, Lunds universitet Health Affairs; 28(5): mycket bra text, vid öppna jämförelser ser man att i genomsnitt ca 14% av alla vårdplatser är upptagna av personer med slutenvårdstillfällen som är undvikbara med en optimal öppenvård, Dålig utbyggd Primärvård leder till sämre tillgänglighet för socioekonomiska grupper med låg inkomst hälso- och sjukvårdssystem med relativt sett fler primärvårds läkare samvarierar med både lägre kostnader och högre kvalitet u.,.., < 0 0 Primary care - Balancing health needs, services and technology Starfield, Oxford University Press: New York, 1998 allmänt stöd för att Primärvården lönar sig

17 ~ ~ 00 P. :3 o: ::l O: " O..., --- ro :3.., O: < , D ro ::l Measuring Effeciency in the Swedish Health Care Sector - Leveis, Trade-offs and Determinants. Unequai access to medical care in the OECD countries Contribution of Primary Care to health Systems and health Janlöv van Doorslaer Starfiel, Shi Doktorsavhandling, Lunds universitet, 2010 CMAJ; 17: The Milbank Quarterly, vol 83(3); , 2005 Landsting som har investerat mer i Primärvård tycks ha bättre produktivitet (mätt på olika sätt) i hela sjukvården, baserat på jämförelser av primärvårdens kostnadsandel i olika L T Visar att läkarbesök i svensk vård inte är rättvist fördelade. Detta kan bero på svag PV, eftersom PV har pro-poor fördelning i alla länder, används alltså oftare av fattigare människor (rikare söker ofta direkt till den mer specialiserade vården) länder med utbyggd primärvård har generellt en friskare bevolkning ; medellivslängden ökar och man avlastar slutenvården Primary Care Attributes and Mortality: A national Person-Level study Primary Care and receipt of preventive services Jerrant, Fenton, Franks Bindman, Grumbach, Osmond Ann Fam Med 10; J Gen Intern Med 11 ; Mortaliteten minskade i områden som hade en vältubyggd PV, PV som är bemannad av specialister inom allmänmed. Har mindre behov av att remittera pat. Till slutenvården och har även mer begränsad provtagning invånare i områden med god tillgång på PV tar i större omfattning del av preventiva insatser och screening som kan bidra till förbättrad folkhälsa The Generalist role of speciality physicians: is there a hidden system of primary care? Rosenblatt, Hart, Balwin, Chan JAMA 279; invånare i områden med god tillgång på PV tar i större omfattning del av preventiva insatser och screening som kan bidra till förbättrad folkhälsa Primary Care, income inequality, and selfrated health in the United States: a mixed- Ievei analysis Shi, Starfield Inter J Health Services 30(3); , 2000 väl utbyggd PV kan minska de konsekvenser för folkhälsan som kan relateras till socioekonomiska skillnader i samhället Primary Care Physicians and avoidable hospitalizations Parchman, Culler J Fam Pract39; , 1994 äldre och multisjuka har mindre behov av sjukhusvård i samband med försämringar om de är bosatt i områden med välutbyggd PV

18 Variations in resource utilization among medical specialities and systems of care. Results from the medical outcomes study Greenfield, Nelson, Zubkoff JAMA 267; ,1992 väl utbyggd PV kan ta hand om äldre och multisjuka till lägre kostnader och mindre resursbehov Outcomes of patients with hypertension and non-insulin dependent diabetes treated by different systems and specialities. Greenfield, Rogers, Mangorich JAMA274; ,1995 välutbyggd PV kan ta hand om äldre och multisjuka till lägre kostnader och mindre resursbehov Are Family Physicians Good for You? GraviIIe H, Morris, Sutton Health Services Research 43 (4): ökar man antalet PV-läkare med 10% i ett område så ökar andelen invånare som uppgav ha en god hälsa med 6 % Allmänmedicinens bidrag till effektiv resursanvändning i hälso- och sjukvården SoS SoS-rapport bra PV har positiva effekter på folkhälsan och bidrar till en lägre konsumtion av både öppen- och slutenvård; 2. PV kan, tillläre kostnad och med ingen eller liten skillnad i kvalitet, hantera de sjudkomar som kan skötas av såväl allmänläkare som organspecialist; 3. En fungerande PV med en personlig relation till en egen läkare med kontinuitet minskar sannolikheten för inläggning på sjukhus» :3 o: ::J o: ;;0; G..., CD Fler allmänläkare sänker dödligheten Medicine costs in urban areas and the supply of primary care physicians Florin, Maja Mark, Gottlieb, Chandra J Fam Pract 43(1): relaterad till en amerikansk studie: Ju fler läkare i PV desto lägre dödlighet (läkare inom andra specialiteter har inte samma inverkan på befolkningens hälsa), en ökning med 1 allmänläkare per invånare ledde till en 6 procent sänkning av den totala dödligheten och 3 % säkning av dödligheten i stroke --> det krävs en satsning på PV och inte på den specialiserande vården för en förbättring av befolkningens hälsa länder med högre andel primärvårdsläkare i läkarkåren som helhet har i genomsnitt omkring 20 % lägre vårdkostander

19 :3 o: o: A'" o..., --- ro..., :3..., o: < o'..., el CD :;:, High and rising health care costs. Part 4: can costs be controlled while preserving quaiity? Quality, costs and the role of primary health care Nyttan med allmänmedicin Homepage: health affairs journal -> sök efter primary care (det kommer upp en massa artiklar och studier som bekräfta att man behöver en vål uttbyggd PV för att öka hälsan i sammhället till så låga kostnader som möjligt Bodehhemier, Fer- Ann Intern Med 143; nandez Engström Division of GP, Linköpings University Svenska Distriktslä- Distriktsläkaren 3, 12-13,04/2012 karförening kostnaderna reduceras med god PV men den medicinska kvaliteten behålls ökat tillgång till läkare i PV bidrar till en minskning av kostnaderna för hela sjukvården och förbättra folkhälsan, även produktiviteten i vården som helhet förbättras Bra sammanfattning med en massa studier, PV är kostnadseffektiv vårdform som tillhandahåller vård av hög kvalitet till lägre kostnad och mindre resursbehov m.m.

20 Bilaga 3: Framtidplan J 11 Landstinget DALARNA HÄLSO- OCH SJUKVARD DALARNA Specialitetsgrupp Allmänmedicin RAPPORT Datum Beteckning/diarienr (9) Ert datum Er beteckning FRAMTIDSPLAN PRIMÄRVARD Perspektivet har övriga medicinska specialiteter subspecialiserats i så stor utsträckning att de samlats till ett fåtal regioncentra. Primärvården sköter akuta bedömningar, basala utredningar och återkommande medicinska kontroller oavsett medicinskt område. Det gäller både somatisk och psykisk ohälsa för alla åldrar. Även behandling och rehabilitering som inte kräver "subspecialistens" kompetens sköts inom primärvården. Det innebär att mycket av det traditionella specialistuppdraget återfinns inom ramen för primärvården. För att klara detta har både personella / kompetens-, tekniska och ekonomiska resurser tillförts primärvården. Primärvårdens läkare består av dels dagens allmänläkare, som gör den första läkarbedömningen inklusive initial utredning av nytillkomna symtom och slutbehandlar lättare sjukdomar av mer akut karaktär och dels av andra specialistläkare inom primärvården med ansvar för olika diagnosområden. Från alla nivåer,( riksnivå, medicinska lärosäten, den politiska och tjänstemannaledningen i landstinget), prioriteras läkartillgången inom primärvården. Tillgången på generalistkompetens, både inom allmänmedicin och andra specialiteter i primärvården är en nödvändig förutsättning fö r ett fungerande hälso- och sjukvårdsystem. Även övriga personalgrupper inom primärvården har delats in i kategorier där en del arbetar med första bedömningen av nya medicinska åkommor/symtom och resten subspecialiserat sig inom olika medicinska områden. Detta gäller således t ex sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, psykologer/samtalsterapeuter, dietister. Primärvården svarar för första bedömningen dygnet runt för akuta primärvårdsfall och har för detta även läkare med s.k. akutläkarkompetens anställda. Primärvårdens jourmottagningar ligger fördelade utefter geografi och befolkningstäthet i länet så att dessa kan nås med biltransport inom ca 60 minuter. Flera primärvårdsenheter delar på ansvaret för dessa jourmottagningar. Telefonrådgivning vid akuta tillstånd sköts via en gemensam funktion i Dalarna dygnet runt. / För icke akuta tillstånd har primärvården en tillgänglighet per telefon via telefonrådgivning och webben vid varje enhet. Vid varje enhet finns även mottagningsverksamhet för alla personalkategorier som arbetar i primärvården. Se ovan. Man har ett väl utvecklat teamarbete inom enheten varför behovet av internremittering försvunnit. Dessa enheter har i allmänhet inte fler än individer listade och är fördelade utefter befolkningscentra. Mottagningarnas öppettider följer den listade befolkningens behov. f117{' Allmänläkare i Primärvården I.~

RAPPORT. Beteckning/diarienr (9) Specialitetsgrupp Allmänmedicin Ert datum Er beteckning

RAPPORT. Beteckning/diarienr (9) Specialitetsgrupp Allmänmedicin Ert datum Er beteckning RAPPORT Datum Beteckning/diarienr 2011-09-28 1(9) Specialitetsgrupp Allmänmedicin Ert datum Er beteckning FRAMTIDSPLAN PRIMÄRVÅRD Perspektivet 2025 2025 har övriga medicinska specialiteter subspecialiserats

Läs mer

Allmänläkare i Primärvården

Allmänläkare i Primärvården Allmänläkare i Primärvården En god läkarbemanning i Dalarnas primärvård basen för hög kvalitet och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. GOD KOSTNADSEFFEKTIV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD FÖR PATIENT I DALARNA BRA

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland

Framtidens bästa primärvård. Region Östergötland Framtidens bästa primärvård Utmaningar för Östergötlands primärvård Alla har inte välfungerande vårdcentral nära Olikheter i kvalitet och trygghet för patienter Låg patientnöjdhet 60 tillsvidareanställda

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Vårdcentralen Torshälla Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland

Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland Hälso- och sjukvårdens utveckling i Landstinget Västernorrland 2016-09-20 2(7) 1. Inledning Landstinget Västernorrland driver ett omfattande omställningsarbete för att skapa en ekonomi i balans. Men jämte

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott Kristinehamns kommun Socialnämndens arbetsutskott Protokoll Sammanträdesdatum 2015-11-05 Sida 15(18) SNau 147 Nävaplatser Arbetsutskottets förslag till beslut Socialnämnden tackat föl informationen Ärende

Läs mer

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad.

Svar på motion från Bo Brännström (FP): Brist på läkare på landstingets vårdcentraler. 1. Motionen är med vad som anförts besvarad. Landstinget ~ DALARNA Hälso- och sjukvård Dalarna Division Primärvård BESLUTSUNDERLAG Landstingsfullmäktige Datum 2015-09-28 Sida 1 (3) Dnr LD14/01457 000 32 5 Uppdnr 837 2015-08-31 Landstingsstyrelsens

Läs mer

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge 2014-09-29 1. Syfte och mål... 3 2. Styrkor och utmaningar inom personal- och kompetensområdet... 4 3. Stödfunktionen personal... 4 4. Kompetensförsörjning...

Läs mer

Hälsoval Jämtlands län

Hälsoval Jämtlands län Hälsoval Jämtlands län - ökar patientens valfrihet och inflytande i vården Varför hälsoval? Obligatoriskt för landstingen att från och med 2010 införa valfrihetssystem (vårdval) i primärvården. Lagen om

Läs mer

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017

Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Linköping den 24 maj 2017 Vårdkris Östergötland #24förslag till åtgärder utifrån möten med vårdpersonal och besök i vården under våren 2017 Bakgrund Sedan en lång tid finns det problem med vårdplatser

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

Saknas: 1 400 läkare

Saknas: 1 400 läkare Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare

Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Läkarbemanning psykiatri oberoende av hyrläkare Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2015 2015-05-20 SR Ekot 2015-01-07 Varför läkarbemanning oberoende av hyrläkare?

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla

Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4296 2015-10-23 Avdelningen för digitalisering Patrik Sundström Motion 62 - Digitaliserad vård en möjlighet för alla Beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 62

Läs mer

Vad innehåller handlingsplanen?

Vad innehåller handlingsplanen? Vad innehåller handlingsplanen? Hur/Vad - Hur kan vi göra för att bli mera attraktiva för våra medarbetare och dem vi ska rekrytera för att bli oberoende av inhyrd personal Aktivitet Exempel på aktiviteter

Läs mer

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020

Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten. år 2020 Framtidsbilder Hälso- och sjukvården i Norrbotten år 2020 1 Vad tycker du? Läs det här först En förklaring av begrepp Landstinget beslutade år 2009 att se över den framtida hälso- och sjukvården i Norrbotten.

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~"'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS

BrLARNA I ~. ...-, Y.. Uppdrag. Viktigaste åtgärderna är: Läkarbemanning i Primärvården. lj~'in ge l. I!l. ~n slinget \ B / AtARNA LS lj~"'in ge l 1, B / AtARNA { 't Läkarbemanning i Primärvården LS 130325 I ~. B ujn. slinget I PALARNA l I M} \. Uppdrag Landstingets politiska ledning, genom landstingsstyrelsens ordförande, ger i uppdrag

Läs mer

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014

Redovisning personalförsörjning. Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 1 Redovisning personalförsörjning Landstingsstyrelsen 6 oktober 2014 2 Uppdrag till personalpolitiska beredningen Inhämta kunskap, diskutera och lägga förslag kring landstingets personalrekrytering i syfte

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta

Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta LANDSTINGSSTYRELSEN Miljöpartiet de gröna FÖRSLAG TILL BESLUT/TILLÄGG 2014-11-25 LS 1409-1068 Ärende 6 Framtidsplanen - Tredje steget i genomförandet Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Torshälla 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare

Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Läkarförbundets bemanningsenkät för vårdcentraler 2012 Öppna jämförelser över tillgången till specialistläkare Svante Pettersson Avdelningen för politik och profession Bakgrund Uppdrag från SLF:s fullmäktige

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Stockholms läns landsting 2016 2021 BESLUTAD AV LANDSTINGSFULLMÄKTIGE 2016-11-15 (LS 2015-0998) Långsiktig och hållbar kompetens försörjning är en förutsättning för att

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr

Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans. Totalkostnad, prognos 2010: 213 mnkr Besparingspotential: mnkr Hälso- och sjukvård Bilaga 1 DATUM DIARIENR 2010-09-06 HN-HOS10-311 Handlingsplan för förbättrad ekonomisk balans I enlighet med uppdraget från HS-nämnden den 2 september presenteras nedan åtgärder för

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-27 Vårdcentralen Centrumkliniken Vårdcentral Trelleborg Ort Ulf Eklund och Thord Svanberg Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin

Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Till dig som arbetar som ST-läkare i allmänmedicin Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget i förbundets arbete

Läs mer

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval

Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Till dig som arbetar kliniskt som specialistläkare i primärvårdens vårdval Läkarförbundet genomför här en enkät för att utvärdera vårdvalet i den svenska primärvården. Enkäten är det tredje och sista steget

Läs mer

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad vem som styr landstinget. Nu vill vi gå vidare och satsa

Läs mer

Budgetunderlag Primärvård

Budgetunderlag Primärvård TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Annika Hagstedt Hälso- och sjukvård +46155245753 2016-05-30 PVN16-0126-1 Ä R E N D E G Å N G Primärvårdsnämnden M Ö T E S D A T

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund

Kvalitetsbokslut VC Oxelösund Kvalitetsbokslut 2011 VC Oxelösund Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård

Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Framtidens vårdbyggnader - ur perspektivet SOU 2016:2 Effektiv vård Anna Ingmanson Regeringskansliet 20160404 Disposition Kort om uppdraget Vår analys (i urval!) Våra förslag (i urval) Frågor och diskussion

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Så vill vi utveckla närsjukvården

Så vill vi utveckla närsjukvården Västra Götalandsregionen Vänersborg 2011-03-16 Så vill vi utveckla närsjukvården Fyrbodal 2 (9) Innehållsförteckning Närsjukvård Norra Bohuslän och Dalsland... 3 Vad vill socialdemokraterna?... 3 Lokala

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-20 Hemdals vårdcentral Vårdcentral Västerås Ort Anders Lundqvist och Sonja Modin Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program

Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program Psoriasisfo rbundets va rdpolitiska program 2015-2017 Idag finns det oacceptabelt stora skillnader i den vård och behandling som landets psoriasispatienter får

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vårdvalets konsekvenser

Vårdvalets konsekvenser Vårdvalets konsekvenser Anders Anell 25 september 2014 Vårdval och patientinflytande i olika former Val av vårdgivare Allmänläkare, operatör Enhet/organisation Vårdvalssystem (hittills) Inom landsting

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

HUR SKAPAR MAN EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ FÖR LÄKARE I PV?

HUR SKAPAR MAN EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ FÖR LÄKARE I PV? HUR SKAPAR MAN EN ATTRAKTIV ARBETSMILJÖ FÖR LÄKARE I PV? Ola Bergstrand, Verksamhetsstrateg, Primärvården SUND Jag ser arbetsdagen som ett dataspel det gäller att överleva till klockan fem. Gröna öar Geografi

Läs mer

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014

ST i vårdval. Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 ST i vårdval Framtidens specialistläkare den 4 september 2014 Bakgrund Förändringar i sjukvårdens organisation påverkar FOU. Vårdval är en aspekt i denna process Olika faktorer bakom förändring Befolkningsökning

Läs mer

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt

Läs mer

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012

Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV. 29 maj 2012 Förslag till justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 VG PV 29 maj 2012 Justering av Krav- och kvalitetsbok 2013 Inriktning Vidareutveckla modellen efter beslutade mål för primärvården (Idéskissen medborgarens

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor

tydlighe kommunice feedback tillit förtroende vision arbetsglädje LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY ansvar delegera närvarande bemötande tillåtande humor dialog delegera tydlighe humor besluta stöd lojal kommunice feedback bemötande motivera rättvis tillåtande lyhörd delaktighet inkluderande ansvar närvaro tydlighet samarbete närvarande förtroende vision

Läs mer

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna.

Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. 1 1 1 1 1 1 0 1 0 1 Landstingspolitiskt program för moderaterna i Dalarna. Landstingets uppdrag. Landstinget Dalarna ska erbjuda en tillgänglig hälso- och sjukvård av högsta kvalitet, en serviceinriktad

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011

Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Hur kan svensk primärvård bli bättre? Workshop 20 september 2011 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Innehåll Problem i primärvården före vårdval Vad har vårdval gett? Kvarstående utmaningar

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården

Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården Vården står inför stora utmaningar Länet växer med ca 37 000 nya invånare varje år. Ytterligare 380 000 invånare till 2020

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Ledningssystem för samverkan

Ledningssystem för samverkan 1(5) Ledningssystem för samverkan Utgångspunkt/bakgrund Ledningsgruppen för samverkan mellan kommun och landsting (KOLA-gruppen) har på uppdrag av Läns-LAKO att utveckla ett ledningssystem för samverkan

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län

Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer. Jönköpings län Avtal om läkarmedverkan från primärvård i hemsjukvård i ordinärt boende och i särskilda boendeformer Jönköpings län Kommunalt forum 2015 Inledning Målet med hälso-och sjukvården är god hälsa och vård på

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland

Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Det goda livet för sjuka äldre i Västra Götaland Regional handlingsplan 2012-2014 med fokus på Mest sjuka äldre Palliativ-senior alert 19 sept ann-christine.baar@vgregion.se tel 070 2398324 1 Varför en

Läs mer

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07

Hudkliniken/STI Dalarna 2011-10-07 Uppdrag gällande framtidsplan Verksamhetsområdet dermatologi och venereologi, omfattar hud- och STImottagning samt två hudvårdplatser på avd 12 reumatologkliniken. De olika enheterna inom verksamhetsområdet

Läs mer

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009.

Ärendet återremitterades vid nämndens sammanträde 2 september 2009. HSN 2009-04-28 p 19 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HSN 0807-0916 LS 0805-0494 Handläggare: Torsten Ibring Yttrande över motion av Håkan Jörnehed (V) m fl om att införa mottagningar där

Läs mer

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar Diskussionsunderlag för patientorganisationer inför möten med vårdcentraler Mål Att skapa en modell för hur patientorganisationer

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården

KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN. Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården KOMPETENSFÖRSÖRJNINGSPLAN Göteborg en stad för alla Rätt kompetens för personens behov inom hälso- och sjukvården Personaldata Totalt är cirka 520 sjuksköterskor, 90 sjukgymnaster och 100 arbetsterapeuter

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009.

Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Enkät om jour och arbetsförhållanden för läkare i Primärvården Sydvästra Skåne hösten 2009. Innehåll: Bakgrund: Sammanfattning av enkätresultat: Metod: Resultat: Diskussion och slutsatser: Sida: 2 2 3

Läs mer

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården

Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Läkarförbundets enkät till primärvårdens läkare 2015 - steg tre i förbundets utvärdering av vårdvalet i primärvården Utvärderingsuppdrag från fullmäktige - ökad läkarbemanning 1/1500 - utveckling av småskalig

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten

Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanställning av grupparbete från de fyra scenarierna: Sammanhanget, Vårdlogistikern, Styckevis och Delt, Superspecialisten Sammanhanget, person, partnerskap, hälsa Andra krav på teamet. Samverkan med

Läs mer

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård

Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Dagens struktur inom Landstinget Dalarnas hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården i Dalarnas län är uppbyggt kring länets primärvård och 26 vårdcentraler, öppenvårdsmottagningar, sjukhusen i Säter, Ludvika

Läs mer