AKAI S1000KB. Uppfräschning, service och minnesutbyggnad. Patrik Eriksson

Transkript

1 AKAI S1000KB Uppfräschning, service och minnesutbyggnad. Patrik Eriksson Akai S1000KB är, som namnet antyder, klaviaturversionen av standard-samplaren S1000. Den är en mycket omfångsrik uppenbarelse, eller rättare sagt; ohyggligt stor och åbäkig. Mitt exemplar köpte jag till rimlig peng av en musikerkollega, främst för kultvärdet jag hade ju redan en Akai S1100 hemma. Dock skulle det visa sig att jag den var väldigt trevlig att bara starta upp och spela på lite spontant. Vidare har S1000-modellerna lite annat sound än de nyare S1100. KB:n fungerade förvisso som den skulle, men var lite kantstött och hade rätt så begränsat med minne i sig. Dessutom lyckades hörlurspluggen separera en dag när jag spelade på den, stiftet fastnade någonstans inuti uttaget, och det lät sig inte plockas ut med vanliga verktyg. Det var dags att ta en titt under huven bokstavligen och åtgärda lite saker: 1. Hörlursuttaget 2. Dra fast kontrast-ratten som sitter lös 3. Minnesexpansion 4. Laga den skadade sidogaveln Precis som sina rackarbröder så är S1000KB byggd som en stridsvagn och det är ett ansenligt arbete att ta sig in i den. Det är heller inte lätt att veta precis vilka skruvar som måste lossas. För att fälla upp locket måste skruvarna längs gavlarnas undersidor lassas, därtill två i de bakre hörnens kant, och slutligen en liten skruv strax under flexskiveläsaren. På bildens högra sida ser man moderkortet och därpå upprättstående expansionskort, RAM etc.

2 Hörlursuttaget och kontrast-ratten För att komma åt hörlursjacket fick jag lossa hela floppydisk-hållaren för att få loss kortet med hörlursjacket. Därefter fick jag löda loss jacket och bända upp det för att kunna pilla ut den avbrutna kontakten, och sedan smälta ihop skarvarna igen med lödkolv. Jag hade nämligen inget reserv-jack. När jag ändå hade god åtkomst till lockets undersida passade jag på att dra åt muttern till LCDkontrastratten som var lite lös. Jag stoppade dit en tandbricka så den inte lossnar igen. Minnesexpansion del I Då jag tänkt bestycka maskinen med mer än 8MB minne måste moderkortet byglas om för att acceptera annat än 2MB-kort. På S1100 gör man detta med flyttbara byglar, men på S1000 måste man kapa två banor på kretskortets undersida, och löda in två byglar ovanifrån. För att komma åt undersidan måste man sålunda ta bort hela moderkortet. Detta i sin tur innebär att lyfta ur klaviaturen och lossa en miljard skruvar och kontakter. Sade jag att de här gamla Akaierna är byggda som stridsvagnar? Kretskortet ser ut som på andra och tredje bilden ovan. W12 och W13 är anslutna på undersidan. De förbindelserna bröt jag upp med dremeln. Sedan lödde jag in byglar i punkterna W14 och W15 istället. Med denna åtgärd blev Akaien redo att adressera även de nyare 8MB-minneskorten, varvid det för mig bara var att montera ihop allting igen. Med modertkortet på plats igen var det dags att installera minnen. Minnen till S1xxx-serien är inte i form av SIMM:ar eller liknande, utan högst modellspecifika minneskort vilka givetvis inte finns att köpa hursomhelst. Turligt nog så lyckades jag köpa ett par vanliga S1000 mycket billigt, i akt och mening att använda dessa som donatorer. Vissa samplerentusiaster kan finna kommande avsnitt stötande och monstruöst, så här är det på sin plats med en liten varning. En våldsorgie av sällan skådat slag väntar.

3 S1000-slakt En S1000 och dess korkade broder S1000PB (PB= PlayBack) anförskaffades på nätauktion och hittade hem till mig. Lite oklart hur mycket minne det var i dem - men då de inte kostade mer än en rejäl fika på stan så var det värt en chansning. Flexskiveverken och fönsterbelysningen visade sig fungera på bägge två, något som är relativt ovanligt nuförtiden. Ännu bättre blev det när jag lyfte på huven och fann att de var välbestyckade bägge två. Inte maxade, men väl fem 8MB-kort och tre 2MB-kort. Vidare så var det SCSI i bägge två. S1000 var dessutom en riktigt gammal rackare, som fortfarande tuffade på v 1.0 av den fasta programvaran. S1000PB skrotades fullständigt för att utgöra ett litet reservdelslager. Nätdel, bakgrundsbelysning, floppy, knappar, rattar osv. Jag lade för övrigt märke till en väldigt lustig sak i den: när jag lossade en skruv så ramlade +12V-regulatorn (IC48) ur. Den har aldrig varit fastllödd, blott i-tryckt i hålen! Likväl har den fungerat i tjugo år ända tills kvällens massaker. S1000 fick dock leva vidare med betydligt reducerat minne, och såldes snart vidare för en spottstyver.

4 Minnesexpansion del II Med moderkortet byglat och med en rejäl bunt minneskort var det bara att montera dem i för ändamålet avsedda socklar samt spänna fast dem med den ovanpåliggande fästbygeln. Vid uppstart presenterade maskinen glatt sitt nya minnes-innehåll: 16MWord. 16 Mega-ord åsyftar sexton bitars ordlängd, så det är alltså maximala 32MB i den nu.

5 Lagning av sidostycke Det här instrumentet har någon gång i sin vilda ungdom fått sig en ordentlig snyting på en av gavlarna så att en stor bit plast slagits bort. För funktionen spelar det såklart ingen roll, men det är ju likväl irriterande och sunkigt osnyggt. Jag begav mig sålunda till den närbelägna biltillbehörsbutiken och köpte glasfiberväv och dito spackel, och byggde upp nytt material i och runt hålet precis som när man fixar båten eller buliga bilar. Sedan gick jag loss med kniv, fil, dremel och slipklossar av varierande finhetsgrad. Efter det ett tunt lager karosserispackel, och en ny omgång med slipverktygen. Jag satt på en pall i blåsten utomhus och slipade då det inte är alltför nyttigt att andas in det där dammet. Efter ett par omgångar spackel och slip fick den sig ett par lager grå primer som faktiskt är rätt så lagom Akai-gråvitt. Uppföljning och återgång Efter ovanstående operationer kom jag även att fullständigt fylla maskinen med alla tillgängliga tillval; SCSI och digitalkortet IB-104. Efter detta kom hela maskinen att bete sig en smula märkligt, med startsvårigheter och spontana omstarter. Den slutsats jag drog efter lite undersökningar är att strömförsörjningen inte orkar med alltihop. Vi skall komma ihåg att den här maskinen ursprungligen inte är gjord för så mycket minne. Sålunda är IB-104-kortet och en del minne nu överflyttat till den nyare S1100-samplern och S1000KB har numera bara 5 Mword i sig. (ett 8MB-kort och ett 2MB) 10MB duger gott ändå att ladda och köra gamla åttiotalssamplingar som ändå bara är gjorda för att rymmas på en diskett.