Spårsystem för skala N

Transkript

1 I skala N finns ett stort antal fabrikat och typer av räls att välja mellan. Bengt Nilssons bangård på bilden är lagd med Peco Code. Läs mer nedan om denna och andra rälstyper! Foto: Anders Boström. Spårsystem för skala N E tt par ofta återkommande frågor som ställs när det gäller spår för Nskala är Vilket spår ska jag välja? och Kan jag blanda olika sorters spår?. Svaren på frågorna brukar bli ganska långa genomgångar; det finns så många varianter och olika förutsättningar hos de som frågar. Det gäller i och för sig inte bara N men i denna artikel håller vi oss till det smala spåret. Nedan gör vi en generell genomgång av spår för N-skala, som till delar även kan gälla för H0. Sen går vi igenom de vanligaste spårsystem som idag finns för N-skala. De flesta förekommer i Sverige men inte alla. Det finns också en tabell som en översikt och jämförelse av de delar som de olika fabrikaten har. Att ge något definitivt svar på Vilket är bäst? går inte. Alla har sina egna 18 önskemål när det gäller räls. Vi försöker istället att redovisa egenskaper för varje system och sen får var och en avgöra om det passar dem eller inte. I något fall sticker vi dock ut hakan och har en åsikt. Generellt om spårsystem De flesta av spårtyperna vi går igenom är av typen sektionsspår sektionsspår, alltså spår med färdiga längder och radier som man kan bygga till en anläggning, om man följer den symmetri som respektive tillverkare har satt upp för just sitt system. För spårsymmetrin finns ingen standard utan varje tillverkare har egna mått, även om de i många fall är näst intill desamma; det kan i vissa fall bara vara tiondelar som skiljer. Lars Ljungberg Anders Östlund Bygg med fasta spår Ett argument som ofta förekommer mot fasta sektionsspår är att ledningsförmågan i spåret blir dålig i skarvjärnen. Detta stämmer till viss del men har också lösningar. Om du bygger med sektionsspår så se till att fixera rälsen vid underlaget. En skarv som utsätts för ständig rörelse, även om den är liten, blir snart en dålig skarv. Om skarvjärnen sitter still och fast får man ofta en tillförlitlig anslutning, även över tid. Jämför med en kontakt som sitter väl fixerad och låst på plats och en som ständigt rycks i och ur, vilken blir först att ge dålig kontakt? Mest troligt den senare. Om du bygger en fast anläggning med sektionsspår måste du inte löda varje skarv, men se till att du har hela skarvjärn vid minsta defekt ( tratt-

2 form ) måste det bytas ut! Notera att god strömförsörjning är A och O, det gäller alltid. Ur den synvinkeln är påståendet kanske lite konstigt; vad vi menar är att sammanfogning med skarvjärn inte nödvändigtvis är dåligt. Även om man fixerar spåret är många och bra el-anslutningar till spåret en fördel, nästan ett måste, för att få tillförlitlighet på anläggningen. Absolut bäst är att löda anslutningar i spåret med jämna mellanrum. Ett par kraftiga elledningar (1,5 mm²) som följer spåret under rälsunderlaget och sen tunnare trådar som leds upp genom små hål och löds på utsidan av spåret rekommenderas. Avståndet mellan anslutningarna ska helst inte vara mer än en meter, men får förstås anpassas till spårplanen och hur stickspår och annat är lagda. Om inte detta är praktiskt finns skarvjärn med pålödda elledningar eller så kan man själv löda på skarvjärnen. Det är lättare att löda en tråd på ett skarvjärn än på rälsen. Skarvjärnet ska vara helt, helst nytt, och spåret ska fixeras ordentligt efter läggning och anslutning. Om du följer ovanstående råd och är noggrann vid lödning och spårläggning är vi övertygade om att du kommer få en tillförlitlig och väl fungerande anläggning även om du använder sektionsspår och icke lödda skarvar. Om du ändå vill bygga på golvet under julgranen, på bordet eller på något annat mer tillfälligt sätt får du nog acceptera att det med tiden blir glapp här och där. Men nyckeln är att se till att du har fräscha skarvjärn, då har du gjort vad du kan för att få bra kontakt. Naturligtvis ingår spårrengöring i att få tillförlitlighet, men det tillhör trots allt löpande underhåll. Med fräscha skarvjärn blir infrastrukturen så bra den kan bli. Ett alternativ att överväga för bygge av tillfälliga banor är att använda något av de system som har inbyggd banvall och därmed få bättre säkerhet i skarvarna. Det beror på extra fästen utöver skarvjärnen. Här passar inte Fleischmanns Picooloräls in då den använder enbart skarvjärnen som sammanhållande del. Vår favorit är Katos Unitrack som har skarvjärnen integrerade med snäppet och därmed relativt enkelt kan bytas. Bygga egen sektionsräls? Med Fasttracks stora mängd jiggar kan alla slags spår och växlar byggas.. grann planering och utläggning av kurvor med mera än vad sektionsspår gör. Till detta finns verktyg och mallar, både för rakt spår och kurvor. Att komplett gå igenom hur man arbetar med flexräls är underlag för en helt egen artikel; här nöjer vi oss med att konstatera vilka som har flexräls i sitt sortiment. Vad är Code? Ett vanligt förekommande ord inom modelljärnvägens fikonspråk är ordet Code, oftast åtföljt av en siffra, till exempel Code eller Cd som vi skriver här. Vad betyder då detta? Det är inget komplicerat, bara är ett mått på rälens höjd som anges i tusendels tum. En skena Cd har då rälhöjden 0,0 tum. För att beräkna höjden i millimeter får man använda en formel: Rälhöjd [mm] = Code/1000 * 25,4 Exempel: Rälhöjd på Code = /1000 * 25,4 = 2,032 mm Man mäter rälen över slipersmattan, alltså den del som sticker upp ur denna. De flesta ligger helt ovanpå men en del har en del av rälen nerbäddad i slipersmattan (till exempel Peco Cd55). Slipersmattans tjocklek kan variera mellan fabrikaten. Rälsens övre kant med samma Code kan alltså ligga olika högt på ett plant underlag. Tänk på att Code alltså endast är ett mått på rälens höjd, det anger inte om fabrikaten är kompatibla! Rälprofilen kan vara annorlunda och det är inte givet att två Cd kan kopplas samman utan vidare (även om det ofta fungerar). Att blanda spårfabrikat Att blanda olika tillverkares spårsystem går ofta bra. Alla har 9 mm spårvidd, men det kräver viss noggrannhet och iobland viss anpassning vid övergångarna. Att hålla sig till en enda rälstillverkare är definitivt det enklaste. Men om man till exempel redan har en mängd spår av ett fabrikat och vill komplettera med ett annat kan man göra en övergångsskarv på vissa sektioner. Ett exempel är att ha ett fabrikat där det är synligt och kanske ett annat på dolda sträckor. Detta kan vara en kostnads- eller utseendefråga, eller att man råkar ha en viss sorts spår liggande. Nyckeln till att få olika rälssystem att fungera bra ihop är att hålla nere antalet övergångar. Det är inte någon bra idé att använda en typ av räls till spår och en Lägg flexräls Några av de spårsystem vi redovisar bygger på användning av flexräls, de saknar helt sektionsspår. Spårläggning med flexräls kräver kapning och mer nog- Skarv mellan Peco Cd och Cd55. Foto: Lars Ljungberg. 19

3 to -standard när det gäller moduler, vilket också gör att många väljer detta fabrikat för sina egna byggen. Men många bygger moduler med Peco Cd55 och använder annan räls till hemmabana. De vanligaste fabrikaten En US-bana byggd med Atlas Cd55.. annan fabrikants växlar. Då måste varje övergång justeras in och det blir en mängd onödigt arbete (tro oss, vi och andra har provat ). Bästa sättet är att dela upp anläggningen i delar som var och en har sin typ av räls och sen lägga ner arbete på att göra ett fåtal riktigt bra övergångar. Det kan gå åt två eller kanske tre, men håll antalet på ett minimum och gör varje övergång till den bästa du kan. Det går alltså att blanda fabrikat, men var noggrann i skarvar och se till att lok och vagnar obehindrat kan passera dem. Håll också nere antalet skarvar på anläggningen. de facto modulstandard Många kör med den räls som de hade i sin första startsats. Men i och med modulrallandet finns en spårtyp som har fått ett mycket starkt fäste i Sverige, och det är Peco Cd55. Denna räls rekom- 20 menderas, nästan föreskrivs, för användning till FREMO-moduler för N-skala och är i princip allenarådande idag. Det finns vissa undantag för till exempel moduler med amerikansk förebild, men den är tillåten att använda även där. Det är dock inget som säger att den passar just dig bäst. Men det kan vara en faktor att ta hänsyn till om man planerar att bygga FREMO-moduler som är de i särklass mest populära inom N idag. Peco Cd55 är, enligt oss, ett av de bästa alternativen så det är ganska naturligt att den har fått en så stark ställning för moduler. Normerna är skrivna så att man får använda vilken räls som helst som uppfyller givna krav, men utbudet av räls med de måttgränser som normerna föreskriver är ganska magert. Tack vare detta kan man säga att Peco Cd55 har fått statusen som en de fac- Jämförelse mellan Atlas (vä) och Peco (hö) Cd55. Foto: Lars Ljungberg. Den kompletta tabellen över spår hittar du på ett eget uppslag härintill. Tabellen redovisar märke för märke och tar upp data på de komponenter som finns till varje fabrikat. Vissa data har vi inte kunnat få fram och det finns i vissa fall fler varianter än vad vi har redovisat. Men det är en så bra sammanställning över N-skalespår som gått att prestera. Kika gärna i tabellen så börjar vi här gå igenom märke för märke. Arnold Kanske det äldsta av systemen. Arnold ges ibland äran som uppfinnare av N-skalan, och med flera skillnader mot sina konkurrenter. Man skulle kunna kalla Arnold för Nskalans motsvarighet till Tillig i H0 då spåret är brunerat, eller vädrat som en del kallar det. Skarvarna i Arnolds system är unika, då de är förskjutna cirka 2 millimeter mellan rälerna i skarven. Sista skillnaden är den minst markanta, men spåren har inget rälshuvud utan är i princip ett T som ligger upp och ner. Enligt gammal reklam från Arnold ska detta göra spåret självrengörande sant eller inte känner vi inte till. Skarvarnas konstruktion gör att spåren inte utan vidare går att koppla mot andra, men både Arnold och många av deras konkurrenter har övergångsskenor eller skarvjärn som löser den knuten. Systemets delar är ganska typiska för en europeisk tillverkare. Idag tillverkas spåret av engelska Hornby men marknadsförs fortfarande som Arnold. Atlas Cd55 Atlas Cd55 är ett spår för de som kör amerikanskt; slipersavstånd, dimensioner och placering i växlar är typiskt amerikanska. Atlas slipers är lite smalare och ligger tätare. I växlar ligger alla slipers vinkelrätt mot rakspåret. Sektionssortimentet innehåller 12 olika radier och i ett par olika gradantal. Radierna är mycket generösa; den minsta radien motsvarar vad många Europeiska tillverkare använder som andra eller tredje radien i sina sortiment (se i tabellen). Flexrälsen är mycket flexibel och lättböjd, vilket gör kurvor enkla att lägga men ger mer arbete för rakspår.

4 Spåret är framtaget enligt NMRAs normer för RP25, vilket innebär att många europeiska modeller med NEMhjul slår emot slipersinfästningar och växlarnas korsningar. Snygg bana byggd med Fleischmann Piccolo sektionsräls. Spåren nertill har fått extra ballast. Foto: Anders Boström. Atlas Cd Också detta ett amerikanskt spår men med mindre amerikanskt utseende. Ursprunget är från Roco som tidigare var underleverantör åt Atlas. Spåret är alltså inte lika utpräglat amerikanskt och påminner om sitt europeiska ursprung. Vi redovisar spåret i tabellen men vi tror att man ganska snart hittar likvärdigt spår hos europeiska tillverkare som är lättare att få tag på. Atlas True-track Detta är en ny satsning från Atlas som måste ha syftet att ta tillbaka kunder som har valt att köra med Katos Unitrack. Spåret är sektionsspår i Cd65 och har inbyggd banvall, ganska lik Märklins C-skena eller Rocos Geo-Line i H0, dock ganska olikt Fleischmanns Piccoloräls med sin låga banvall. Sortimentet är idag ganska tunt. Utseendet är som för Atlas Cd55 typsikt amerikanskt. Vår gissning är att antalet typer av skenor kommer att växa om satsningen går hem. Spåren sammanfogas med klick-fästen som består av en kluven pinne med hullingar i änden. Skarvjärnen sitter på rälerna. Eftersom den är ganska ny kan vi väldigt lite om True-track, men det känns som man vill vänta och se hur det utvecklas. Bachmann EZ track Detta är Bachmanns sektionsspår. Utseendet är likt Kato Unitrack och Atlas True-track. Förebilden är amerikansk och sortimentet ganska tunt, med ganska få radier och växeltyper. Målgruppen verkar, enligt oss, vara de som snabbt och enkelt vill bygga på en startsats. Sammanfogning görs med en pinne med en större hulling. Skenorna har skarvjärn på traditionellt vis. kunna anpassa växlar och spår ger större frihet i spårplaneringen, men det kräver också en hel del småpill. Fleischmann Piccolo Ett av de riktigt klassiska spårsystemen som har sett i princip likadant ut under lång tid. Spåren har inbyggd ballast men i princip ingen banvall, alltså är de ganska tunna. Det finns att köpa färgmatchat strömaterial för att lägga egen ballast på en tillbyggd banvall. Att växlarna redan har ballast kring de rörliga delarna är en fördel som många gillar. Dock ger den ökade komplexiteten på spåret ett lite högre pris på alla spårdelar jämfört med motsvarande spårsystem utan ballast. Jämfört med andra europeiska spårsystem är utbudet ganska normalt. Korsningar och korsningsväxlar finns i höger- och vänsterutförande, alltså asymmetriska, så man får hålla koll på vilken sort man behöver. Fleischmann utan ballast (f.d. Roco) Detta är Rocos gamla spårsystem som från och med 2009 har övertagits och numera säljs under Fleischmanns namn som räls utan ballast. Även detta är ett ganska typiskt europeiskt spårsystem med de vanliga delarna, lite fler radier än Piccolo och även en lite längre växel. Denna är troligen ett arv från Rocos tid som underleverantör till Atlas, då växeln är väldigt lik Atlas äldre långa växlar. I systemet finns två varianter på flexräls, en mer rigid och en som är mer lättböjlig. Den förra används med fördel till rakspår och den senare till kurvor. Kato Unitrack Ett spårsystem som vunnit framgångar i USA men har rötterna i Japan. I USA tilltalades man av stora kurvradier, urvalet och utförandet. Många av delarna känns dock inte alls amerikanska utan mer gjorda för japan- Spåret på Jan Svenssons modul är lagt med Roco Cd sektionsräls (numera Fleischmann utan banvall ). Foto: Anders Boström. Fast-tracks Detta ( är ett gränsfall att ha med i denna sammanställning. Det är inte något sektionsspår utan en lång serie jiggar i vilka man bygger eget spår. Spåret byggs med räler från Micro-Engineering och slipers i kretskortsmaterial och trä. Resultatet blir ändå sådant att man med lite god vilja kan jämställa det med sektionsspår, så att en växel eller en kurva byggda med dessa jiggar blir exakt lika varje gång. Möjligheten att själv 21

5 Arnold Code Spårmaterial Brunerat stål, svarta slipers Avstånd parallell-spår 30 mm mm (C-C) L1 = 57.5 mm Längder L2 = 111 mm L3 = 222 mm Atlas Code 55 Atlas Code Atlas True-Track 55 Nysilver, bruna slipers Nysilver, svarta slipers 65 Nysilver, grå banvall, bruna slipers Okänt Okänt Okänt L1 = 19 mm (.75 ) L2 = 25.4 mm (1 ) L3 = mm (1.25 ) L4 = 50.8 mm (2 ) L5 = 76.2 mm (3 ) L6 = mm (4.25 ) L7 = mm (6 ) L1 = mm (5/8 ) L2 = mm (1.25 ) L3 = 63.5 mm (2.5 ) L4 = 127mm (5 ) L1 = 50.8 mm (2 ) L2 = mm (6 ) L3 = 254 mm (10 ) Bachman EZ track Nysilver, grå banvall, svarta slipers Fast-Tracks (självbygge) Fleischmann Piccolo Fleischmann utan ballast (f.d. Roco) 40, 55 och 70 Micro Enginering räler, med slipers av trä och kretskort Nysilver, gråvit ballast,svarta slipers Nysilver, svarta slipers Okänt Väljs av byggaren 33.6 mm 33.6 mm L1 = 19mm (0.75 ) L2 = 22.2mm (0.875 ) L3 = 28.6mm (1 1/8 ) L4 = 31.8mm (1.25 ) L5 = 38.1mm (1.5 ) L6 = 57.15mm (2.25 ) L7 = 114.3mm (4.5 ) L8 = 127 mm (5 ) L9 = 254 mm (10 ) L10 = 762mm (30 ) Väljs av byggaren Jigg för slipersavstånd finns. L1 = 55.5 mm L2 = 57.5 mm L3 = mm L4 = 111 mm L5 = 222 mm L1 = 17.2 mm L2 = 50 mm L3 = 33.6 mm L4 = 54.2 mm L5 = mm L6 = mm Radier R1 = 192 mm R2 = 222 mm R3 = 400 mm R4 = 430 mm R1 = 254 mm (10 ) R2 = 285 mm (11.25 ) R3 = mm (12.5 ) R4 = mm (13.75 ) R5 = 381 mm (15 ) R6 = mm (16.25 ) R7 = mm (17.5 ) R8 = mm (18.75 ) R9 = 508 mm (20 ) R10 = mm (21.25 ) R11 = mm ( ) R12 =13.4 mm (71 ) R1 = mm (9.75 ) R2 = mm (11 ) R3 = mm (19 ) R1 = mm (11 ) R2 = mm (12.5 ) R3 = mm (14 ) R4 = mm (15.5 ) R1 = mm (11.25 ) R1 = mm (11.25 ) R2 = 482.6mm (19 ) Genom att använda flera jiggar kan följande radier fås (Cd40/Cd55): R1 = mm (9") R2 = mm (11") R3 = mm (11.25") R4 = mm (12.375") R5 = mm (12.5") R6 = mm (13.75") R7 = 381 mm (15") R8 = mm (16.25") R9 = mm (17.5") R10 = (18.75") R11 = 508 mm (20") R12 = mm (21.25") R13 = mm (24") R1 = 192 mm R2 = mm R3 = mm R4 = 430 mm R1 = mm R2 = mm R3 = mm R4 = mm R5 = mm R6 = mm R7 = 4.0 mm R8 = 765 mm (för modellväxel) Flex 666 mm R = 430 mm 762 mm 11.3, 8.13 och 5.71 (#5,#7 och #10) 762 mm Snap-Track: R= mm Custom Line: 9.46 (#6) R = mm 30 R = mm Jiggar finns för #4 - #12 växlar 222 och 777 mm R = 430 mm Kurvväxel yttre/inre radie Y-växel 222 / 192 mm / 381 mm Jigg för #6, #8 och # / 192 mm 730 mm 24 R = mm 24 R = mm 10 R = 765 mm (modellväxel) / mm R = mm 4.75 R = mm Jigg för #4 Trevägsväxel Korsningsväxel 21.8 och (#2.5 och #3.5) Jigg för #6 Jigg för #6 och #8 asymmetrisk Överkorsningsväxel dubbelspår Kors och 30, 20, 30, 45, 60 och Höger- och vänstervariant 30, 45, 60 och 90 Övrigt Skarvjärn i plast och metall, avkopplingsskena, skena med varierbar längd, enkel och dubbelsidiga avbrottsskenor 11.25, 22.5, 30, 45, 60 och 90 Skarvjärn i plast och metall, Påkörningsskena Skarvjärn i plast och metall, Påkörningsskena Skarvjärn i plast och metall, Påkörningsskena, Stoppbock Växel Stoppbock Jigg för #6 och #8 Jigg för 14, 19, 30, 45, 60 och 90 asymmetriskt 30 symmetriskt Skarvjärn i metall och plast, 57.5 mm stoppbock, Avkopplingsspår, Kuggstångsspår, Manuell vändskiva 165 mm och delning, Elektrisk vändskiva 183 mm och 7.5 delning och 30 symmetriskt Skarvjärn i plast och metall, Kompatibla radier med Minitrix Redovisning av rälselement i skala N för de 16 fabrikat som tas upp i artikeln. Egenskaper, standarddelar för sektionsräls, flexrälslängder, växeltyper med mera tas upp. Under Övrigt finns mer att nämna, men mer information kan fås från tillverkare och handlare. Tabellen sammanställd av Lars Ljungberg. Foton: respektive tillverkare samt Lars Ljungberg. US-bana på T-Trakmodul, byggd med Kato Unitrack. Foto: Lars Ljungberg. 22

6 Arnold Kato Unitrack Atlas Code Micro 55 Engineering Atlas Code Minitrix Peco Atlas Finescale True-Track Peco Streamline Bachman EZ track Peco SettrackFast-Tracks Tomix Fleischmann Fine Track Piccolo Tomix Fleischmann Mini Rail utan (självbygge) ballast (f.d. Roco) Code 55 40, 55 och , 55 och 70 Spårmaterial Brunerat Nysilver, stål, grå banvall, Nysilver, bruna Nysilver, slipers Nysilver, svarta Nysilver, slipers Nysilver, grå banvall, Nysilver, Nysilver, grå banvall, Nysilver, Micro Enginering Nysilver, räler, grå med banvall, Nysilver, gråvit Nysilver, grå banvall, svarta slipers (trä) / vita slipers ovädrat/vädrat spår, svarta slipers svarta bruna slipers (trä) / svarta slipers svarta (trä) slipers / svarta slipers slipers av trä bruna och kretskort slipers ballast,svarta slipers svarta bruna slipers (betong) bruna slipers (trä)/vita slipers (betong) vita slipers (betong) vita slipers (betong) Avstånd parallell-spår mm Okänt Okänt Okänt 33.6 mm 27 Okänt mm 27 mm Okänt Okänt Väljs av byggaren 37 mm 33.6 mm mm mm mm (C-C) Längder L1 L: = enkelspår 57.5 mm L1 = 19 mm (.75 ) L1 = L1 mm = (5/8 ) 17.2 mm L1 = 50.8 mm (2 ) L1 = 19mm (0.75 ) L1 = 58 mm Väljs av byggaren L: Enkelspår L1 = 55.5 mm L1 = (använd 17.2 mmtomix L2 LV: = viadukt 111 mmenkelspårl2 = 25.4 mm (1 ) L2 = mm L2 = (1.25 ) 27.9 mm L2 = mm (6 ) L2 = 22.2mm (0.875 ) L2 = mm Jigg för slipersavstånd LC: Enkelspår,betongbanvall finns. L2 = 57.5 mm L2 Fine = 50 Track) mm L3 LD: = 222 dubbelspår, mm betongslipers L3 = mm (1.25 ) LDV: dubbelspår, viadukt, L4 = 50.8 mm (2 ) L3 = 63.5 mm L3 (2.5 ) = 33.6 mm L4 = 127mm L4 (5 ) = 50 mm L3 = 254 mm (10 ) L3 = 28.6mm (1 L3 1/8 ) = 174 mm L4 = 31.8mm (1.25 ) LV: Viadukt,enkelspår L3 = mm LW: Enkelspår, bred L4 banvall = 111 mm L3 = 33.6 mm L4 = 54.2 mm betongslipers L1 = 29 mm L2 = 45.5 mm L3 = 60 mm L4 = 62 mm L5 = 64 mm L6 = mm L7 = 124 mm L8 = 186 mm L9 = 248 mm LD1 = 62 mm LD2 = 124 mm LD3 = 186 mm LD4 = 248 mm LV1 = 62 mm LV1 = 124 mm LV2 = 186 mm LV3 = 248 mm LDV1 = 124 mm LDV2 = 186 mm LDV3 = 248 mm L5 = 76.2 mm (3 ) L6 = mm (4.25 ) L7 = mm (6 ) L5 = 54.2mm L6 = 76.3 mm L7 = mm L8 = mm L5 = 38.1mm (1.5 ) L6 = 57.15mm (2.25 ) L7 = 114.3mm (4.5 ) L8 = 127 mm (5 ) L9 = 254 mm (10 ) L10 = 762mm (30 ) LWT: Spårvagnspår, L5 = bred 222 banvall mm LDV: Dubbelspår,viadukt,betongslipers LDVC: Dubbelspår,viadukt,betongbanvall L1 = 70 mm L2 = 140 mm L3 = 2 mm LC1 = 140 mm LV1 = 140 mm LV2 = 2 mm LW1 = 140 mm LW2 = 2 mm LWT1 = 70 mm LWT2 = 140 mm LDV1 = 140 mm LDV2 = 2 mm LDV3 = 1120 mm LDVC1 = 140 mm LDVC2 = 2 mm LDVC3 = 1120 mm L5 = mm L6 = mm Radier R1 R: = enkelspår 192 mm R1 = 254 mm (10 ) R1 = R1 mm = (9.75 ) mm R1 = mm (11 ) R1 = mm R1 = 228 Genom mm att använda R: Enkelspår flera R1 = 192 mm R1 = mm mm R2 RV: = viadukt, 222 mmenkelspår R2 = 285 mm (11.25 ) R2 = mm R2 = (11 ) mm R2 = mm (12.5 ) (11.25 ) R2 = jiggar mm kan följande RS: Enkelspår,doserat radier fås R2 = mm R2 = mm mm R3 RDS: = 400 doserat mm dubbelspår, R3 = mm (12.5 ) R3 = mm R3 = (19 ) 329 mm R3 = mm (14 ) R1 = mm (Cd40/Cd55): RV: Viadukt,enkelspår R3 = mm R3 = mm mm R4 betongslipers = 430 mm R4 = mm (13.75 ) R4 = mm R4 = mm (15.5 ) (11.25 ) R1 = mm RTW: (9") Spårvagnsspår,bred R4 = 430 banvall mm R4 = mm RDVS: viadukt,doserat R5 dubbelspår, = 381 mm (15 ) R5 = mm R2 = 482.6mm (19 ) R2 = mm RDV: (11") Viadukt,dubbelspår R5 = mm betongslipers R1 = 216 mm R2 = 249 mm R3 = 282 mm R4 = 315 mm R4 = 315 mm R5 = 348 mm R6 = 381 mm R7 = 481 mm R8 = 718 mm RV1 = 249 mm RV2 = 282 mm RV3 = 348 mm RV4 = 381 mm R6 = mm (16.25 ) R7 = mm (17.5 ) R8 = mm (18.75 ) R9 = 508 mm (20 ) R10 = mm (21.25 ) R11 = mm ( ) R12 =13.4 mm (71 ) R6 = mm R3 = mm RDVC: (11.25") Viadukt,dubbelspår,betongbanvall R4 = R1 mm = (12.375") 243 mm R5 = mm R2 (12.5") = 2 mm R6 = mm R3 = (13.75") 317 mm R7 = 381 mm R4 (15") = 354 mm R8 = mm R5 = (16.25") 391 mm R9 = mm R6 (17.5") = 605 mm R10 = RV1 (18.75") = 243 mm R11 = 508 mm RV2 (20") = 317 mm R12 = RV3 mm = (21.25") 354 mm R13 = mm RS1 (24") = 354 mm RS2 = 391 mm RTW1 = 103 mm RTW2 = 177 mm R6 = mm R7 = 4.0 mm R8 = 765 mm (för modellväxel) RDS1 = 315mm/282 mm RDS2 = 414 mm/381 mm RDVS1 = 414 mm/381 mm RDV1 = 317/2 mm RDV2 = 391/354 mm RDV3 = 465/428 mm RDVC1 = 465/428 mm RDVC2 = 539/502 mm Flex 666 mm 762 mm mm (3ft) 762 mm 730 mm mm (3ft) mm (3ft) 222 och 777 mm 730 mm Växel R = mm (#4) 11.3, 8.13 och (#6) Cd55/Cd70 Snap-Track: 24 R= R = mm mm 10 R = R = 305 mm mm 14 R = mm R = mm R = Jiggar 228 mmfinns för 30 R= 2 mm, R = 430 mm R = mm mm R = 718 mm (#6) (#5,#7 och #10) Custom Line: 9.46 R = (#6) mm 10 R = 457 mm 10 R = 914 mm 8 R = 914 mm #4 - #12 växlar R = 541 mm 24 R = mm 10 R = 765 mm (modellväxel) Kurvväxel 222 / 192 mm / 381 mm / mm 914 / 457 mm 914 / 457 mm Jigg för #6, #8317 och / 2 #10 mm / 192 mm / mm yttre/inre radie / 329 mm Y-växel 21.8 och (#2.5 och #3.5) R = mm R = 762 mm 10 R = mmr = mm Jigg för #4 R = 2 mm (använd Tomix Fine Track) Trevägsväxel R = mm Jigg för #6 R = 2 mm Korsningsväxel 30 R = mm Enkel korsn. v. 10 Jigg för #6 och #8R = 140 mm asymmetrisk R = mm Dubbel korsn. v. 10 Överkorsningsväxel Fyra växlar + kors Fyra växlar + kors Höger- och Jigg för #6 och R #8 = 2 mm dubbelspår vänstervariant Kors och höger/väster 30 asymmetriskt, 11.25, 22.5, 30, 45,, 20, 30, 45, och och (lång) 10 30, 45, 60 och Jigg för 14, 19, höger/vänster, asymmetriskt och (använd 30 symmetriskt Tomix 90 symmetriskt 60 och (kort) 30, 45, och och symmetriskt Fine Track) Övrigt Skarvjärn 3 olika stoppbockar, i plast Skarvjärn i plast Skarvjärn och metall, i metall Skarvjärn och i plast Kompatibla och metall, radier Skarvjärn i i metall plast och metall, Skarvjärn Stoppbock i metall och Vägövergång, metall, Påkörningsskena plast, Övergångsskarvjärn Påkörningsskena med Fleischmann och Påkörningsskena, plast, och plast, avkopplingsskena, Enkel och dubbelspårs bro, Cd70 - Cd55, utan banvall Går Stoppbock att ansluta till Cd Spårspärr ("Derail"), skena Avkopplingsspår med varierbar längd, enkel och dubbelsidiga Flex för broar med tätare slipersavstånd spår direkt Manuell 151mm vändskiva, Stoppbock, Avkopplingsskena avbrottsskenor Stoppbock, Vägövergång Påkörningsskena, Skarvjärn i metall och Elektrisk vändskiva, plast, Avkopplingsskena, 57.5 mm stoppbock, Stoppbockar, Avkopplingsspår, Avbrottsspår Kuggstångsspår, Manuell vändskiva 165 mm och delning, Elektrisk vändskiva 183 mm och 7.5 delning Skarvjärn i plast och metall, Kompatibla radier med Minitrix ska snabb- och förortståg med dubbelspår och mycket broar och viadukter. Det finns till exempel dubbelspår i färdiga sektioner där kurvorna även är doserade. Alla spårdelar har inbyggd banvall och sammanfogas med så kallade Unijoiners, små plastbitar med hullingar i båda ändar och inbyggt skarv järn, som ger stabila och hållbara skarvar. Urvalet av sektionsspår är alltså stort. Flexräls saknas men man kan ändå hitta det i utbudet men som en vanlig flexräls utan banvall som ansluts med en speciell adapter. Det är i princip alltså inte en del av Unitrack-systemet. Utöver spåren ingår även en hel del småtillbehör som till exempel kontaktledningsstolpar (japanska), brofundament för backar, plattformar med mera. Dessutom finns sedan alldeles nyligen även ett spårvägssystem som heter Unitram med små radier och byggt som spår i gata. Detta är dock väldigt nytt och är precis på väg ut på marknaden. Kanske något att återkomma till? Micro Engineering Ett Craftsman - spår för finsmakare, även detta enligt amerikansk förebild. I systemet ingår växlar och flexräls, men inga sektionsspår. Räls finns i Cd40, 55 och 70. Växlar gör man i Cd55 och 70 och dessutom kan man välja mellan olika varianter av slipers på flexrälsen. Sista valalternativet är om man vill ha rälsen vädrad eller i skinande nysilver. En liten specialare är deras broräls, som är flexräls med tätare slipersavstånd och skyddsräler, som man dock får montera själv. Micro Engineerings stora marknad är nog främst lösa räler och byggdelar till självbyggare. Vi har intrycket att växlarna i princip byggs på beställning eller möjligen hålls i litet lager. Minitrix Ännu en av de stora europeiska tillverkarna med i princip samma sortiment som de andra. Spåret är väldigt likt Fleischmanns spår utan banvall (Rocos), så förvillande likt att vissa delar verkar vara exakt desamma. Men det finns också skillnader; bland annat har Minitrix en kurvväxel med betydligt generösare radier än sina europeiska stortillverkarkonkurrenter. Man har också två varianter på korsningsväxlar. 23

7 Modul med snyggt lagd räls Peco Cd55. Bygge och Foto: Mikael Carlsson. Peco Finescale Cd55 Pecos introduktion av en Cd55-version av sitt tidigare spårsystem får väl kallas för en succé. Spårsystemet innehåller en mängd växlar och korsningar vilka kompletteras med flexräls. Systemet saknar helt sektionsspår. Flexrälsen finns med både trä- och betongslipers. Flera delar är på väg; just nu väntas en trevägsväxel. Systemet är klurigt uttänkt, då det utan vidare passar direkt mot Pecos äldre rälssystem i Cd. Det är alltså inga problem att fortsätta bygga på sin Cdanläggning med den nya rälsen. Växlar, inklusive kurvväxlar, har generösa radier deras lilla växel är i samma storleksklass som många andras stora eller mellan -växlar. Pecos Finescale-växlar finns endast i Electrofrog-utElectrofrog förande, alltså att korsningen är i metall och strömförande. Det innebär att den måste matas aktivt med ström och polvändas när växeln läggs om. Instruktioner medföljer växlarna. Några av korsningarna finns både som Electrofrog och Insulfrog, med korsning av plast. Insulfrog Rälerna i systemet har dubbel rälsfot, en som vilar ovanpå slipersmattan och en som är ingjuten i den. Detta gör spåret stabilt men det krävs lite mer kraft för att böja spåret än till exempel Atlas flexräls. Den dubbla rälsfoten gör att spåret enkelt kan byggas ihop med Cd-räls då de hamnar på precis rätt höjd. Peco Streamline Cd I stora drag samma som Peco Finescale men med lite färre spårtyper och annorlunda spårgeometri vinklar i växlar med mera avviker en smula. Växlarna finns både som Electrofrog och som Insulfrog. Med introduktionen av Finescale för Streamline enligt vår uppfattning en lite tynande tillvaro. Peco Settrack Cd Pecos spårsystem för nybörjare och de som vill hålla sig på liten yta. Små radier och snäva och 24 korta växlar är utmärkande. Det finns också ett sortiment med sektionsspår i Settrack. Uppbyggnad och utseende är annars exakt som Streamline Cd. Tomix Fine Track Även om det funnits länge i Japan får vi väl anse det som en nyhet eller ganska udda fågel i den europeiska rälsfaunan. Systemet har likheter med Katos Unitrack men är inte kompatibelt. Spårsystemet är klart japanskt till sitt utförande men med starkare fokus på förortståg och mindre snabbtåg än vad Katos system är. Spåren har inbyggd banvall och snäpps ihop med extra piggar utöver skarvjärnen. Tomix Mini Rail Samma spårsystem som Tomix Fine Track men med inriktning mot spårvagnar, snäva radier och små växlar. De har sammanställningens snävaste växel med radien 140 mm! Summering När man har kikat på detta ett tag upptäcker man att spårsystemen i N-skala rätt bra faller in i tre familjer. Dels är det klassikerna, alltså de gamla system som finns hos de stora europeiska tillverkarna. Sen är det de verklighetstrogena, med mer förebildsriktigt spår och flexräls istället för sektionsspår. Till sist har vi banvallsspåren, det vill säga de som har baserat sina spårsystem på sektioner med inbyggd banvall. Klassikerna I denna grupp finns Arnold, Fleischmann Piccolo, Fleischmann utan banvall (före detta Roco) samt Minitrix. Gemensamt för dem är att de har kurvradier som börjar strax under 20 cm. Inte alla modeller klarar såpass små radier. Undvik därför om möjligt de tväraste radierna och gå upp minst ett steg. Alla följer de NEM-normen. Från början var detta en styrka men i dagsläget känns det lite gammaldags. NEM-normen, som den ursprungligen var tänkt, byggde på att lok och vagnar skulle rulla på flänsen genom växlarnas kors. Detta kan noteras på vissa av fabrikaten, där korset är elektrifierat med ett plåtbleck som ligger i botten. Kanske var det en god tanke men med dagens krav på större förebildstrogenhet känns det föråldrat. Fördelen är dock att de är skapligt kompatibla med varandra, och de olika tillverkarnas modeller fungerar med samma tillförlitlighet oavsett vilket av spåren som används. Man kan dock få problem med modeller som följer till exempel den amerikanska NMRA-normen. Vi kan inte säga att klassikerna är dåliga. Med högre ålder och långt driven standardisering följer det faktum att de är väl beprövade och fungerar bra. Det finns exempel på fina anläggningar som är byggda med hög realism även med dessa spårsystem. Håller man sig till NEM-materiel så fungerar de bra. Verklighetstrogna Den andra gruppen kröns här i Europa av Pecos Cd55, det i särklass mest populära systemet. Vi vågar nog ganska riskfritt sticka ut hakan med ett sådant uttalande. När vi började köra N-skala på 19talet var Pecos spår nästan standard även i USA. Men med tiden kom främst Atlas Cd55 och idag har detta rönt stora framgångar i USA. Tidigare fanns också märket Shinohara; vi har letat efter dem på nätet men de verkar idag föra en tynande tillvaro. Att bygga med flexräls kräver lite mer av byggaren och man måste fixera spåret för att det ska fungera bra. Dessa rälssystem används oftast av de som har lite högre krav på sitt byggande och eftersträvar en lite högre nivå av realism. Däremot är det inte nödvändigtvis bättre eller finare, smaken är som baken, men förutom att de ger ett lite bättre intryck (som är en subjektiv upplevelse) så får man möjligheten att dra spåret helt fritt utan att vara bunden till fasta delar. En intressant kombination av flexoch sektionsräls kan vara Atlas Cd55, som förutom flexräls har ett brett utbud med sektionsspår. Här kan man med fördel bygga det mesta med flexräls. Men tack vare det stora utbudet av kurvor med stor radie kan man ganska enkelt göra kurvor med enhetlig radie av sektionsräls och slippa ifrån arbetet med att passa in flexrälsen till en jämn radie.

8 Banvallsspåren Sista gruppen, spåren med banvall, är ganska ny. I H0 har vi sett detta sedan länge alla känner vi igen Märklins metallskenor men i N- skala dök det upp för år sedan. Notera att vi inte räknar in Flesichmanns Piccoloräls i denna grupp: den har ballast men saknar trots allt banvall. Bland banvallsskenorna har nog Kato lyckats bäst med sin Unitrack. Om den därmed är bäst är en öppen fråga, men sortimentet har många delar och det är ett rejält och robust system. Detta gör det till bra ett system för de som vill bygga i mer tillfälliga lösningar. Skarvjärnen som är sammanbyggda med clipset som håller ihop spåret är en fördel, lätt att byta om det blir skadat. Övriga system i samma genre har en lite annorlunda lösning där skarvjärnet sitter fast på själva rälen. En annan kul grej med dessa system är att det har börjat dyka upp spår för spårvagnar med samma teknik. Slutsatser Att utnämna någon vinnare gör vi som sagt inte, det har heller inte varit avsikten. Alla har sina krav på spåret, där vissa tycker att ett system har för snäva radier kan andra välja det just för att radierna passar den yta de har tillgänglig. Men några försiktiga värderingar kan vi ändå göra. De stora (europeiska) tillverkarnas system är bra, beprövade och tillförlitliga om de hanteras och underhålls rätt. Dessa system är också oerhört populära och används ännu flitigt av många N- rallare till att bygga snygga och proffsiga anläggningar. Samtidigt, nu när N-skalan snart fyller 50 år, tycker vi nog att det är hög tid att de ser över sina sortiment, och kanske följer Atlas och Peco och tar fram nya, kompletterande, system som är bättre anpassade till de lite högre krav som idag ställs från många håll. Samtidigt måste de även se över sina lok och vagnar och själva NEM-normen behöver en översyn. Inget sådant sker över en natt, men hur länge till ska flänsarna rulla på korsen? Det har börjat dyka upp europeiska modeller med RP25-hjul som kan resultera i att allt fler ställer högre krav på bättre spår. Här kan man gissa på att saker kan hända rätt snart, men samtidigt tar förändring ofta lång tid. När vi är inne på RP25 kommer vi också in på de flexrälsbaserade systemen, som till exempel Peco Cd55. Detta får man ändå påstå är ett av de mer spridda systemen. I Europa är Peco i princip ensamma i denna nisch. För de som kör amerikanskt finns även Atlas och något till. Peco har lyckats få sitt spår att passa både RP25- och NEM-standarden. De är inte perfekta för någotdera men fungerar med båda. De amerikanska systemen är gjorda för amerikansk NMRA-norm och gör sig bäst för modeller enligt samma norm. Funktionen tillsammans med NEM-materiel är tveksam och kan inte rekommenderas. Peco Cd55 är troligen också det vanligaste bland seriösa N-byggare detta sagt utan att klanka ner på de som använder andra system; det finns inget som med automatik gör dessa mindre seriösa! Den sista gruppen, där spåren har integrerad banvall, är också nyast, trots att de har flera år på nacken. De hamnar i något slags mellanskikt mellan de två andra grupperna och används alltmer. Det är svårt att avgöra vilken popularitet de har idag. Än så länge är användningen relativt blygsam men man kan gissa att de kommer att vinna en hel del mark, kanske främst från klassikerna i den första gruppen. Vi hoppas att denna genomgång har kastat lite ljus över spår i N-skala. Vi inser att denna breda presentation skulle kunna ge mer huvudbry om man har svårt att bestämma sig. Men samtidigt går det att byta spårsystem även om man byggt en del av anläggningen med en sorts spår, och var och en blir salig på sin tro, sitt val. Man får välja det spår som passar ens önskemål om utseende och tillgång på delar men anpassa efter den förmåga man har att bygga spår, eller den tid man tycker det får ta i anspråk. D Definitioner kring kurvor och växlar När man pratar om kurvor och växlar brukar det dyka upp mått och angivelser om radier och grader och ibland nummer. Det blir lätt förvirrande då alla inte gör lika. Kurvor Radie är ganska enkelt; varje kurva följer ytterkanten på en cirkel. Måttet från den cirkelns mittpunkt till rälsens centrumlinje (mitten mellan rälerna) är kurvans radie. cirkelns 360 grader (360/30 = 12) Det krävs alltså 12 kurvsektioner för att bygga en hel cirkel. Många tillverkare använder R1, R2, R3 osv. för att ange kurvradier i sina system. De olika angivelserna följer ingen gemensam norm utan R1 hos en tillverkare är inte med säkerhet densamma som hos en annan. Stegen mellan olika radier behöver inte heller vara jämna. Mellan R3 R4 kan det alltså vara skillnad i avstånd mot mellan R4 R5. Växlar För växlar får gradantalet en lite annorlunda betydelse mot för kurvor. När man anger gradtalet på en växel är det den vinkel som spåren har mot varandra i korsningen i princip den vinkel kurvspåret viker av från rakspåret med. I en 15 graders växel har korsningen och kurvspåret vinkeln 15 grader i förhållande till det raka spåret. Det finns dock växlar med mycket liten radie (stor vinkel) där kurvan fortsätter efter korset; då brukar både radie och vinkel anges. Notera att denna vinkel inte har något med radien på kurvspåret att göra; det kan vara olika radie på kurvspåret i 15 graders växlar. I figuren nedan visas vilken vinkel det är som anges för en växel. Om det anges en radie är det radien på kurvspårets böjda del. Ett annat sätt att uttrycka växlars vinkel är att ange deras nummer. Detta är en enkel geometrisk angivelse som anges i enheter, dvs. det finns inga fasta mått. Numret anger hur många enheter det går åt på längden för att komma en (1) enhet åt sidan. En växel med nummer 4 innebär 1:4 för att komma en enhet åt sidan med kurvspåret går det åt 4 enheter på längden (se figuren nedan). Räknat i meter innebär det att kurvspåret är en meter från rakspårets mittpunkt efter 4 meter i längd på växeln. Återigen räknas detta för vinkeln i korset. D En kurvas vinkel anger hur många grader av ett helt varv som den rälssektionen utgör. En kurva på 30 grader är alltså 1/12 av 25