IOS. lsi lss INNEHÅLL. hydrologin av Erik ErikssM.,,.. leoloptekuik inom markfysik och geohydrologi. Del 2. Sllårämncsmetoder.

Transkript

1 INNEHÅLL leoloptekuik inom markfysik och geohydrologi. Del 2. Sllårämncsmetoder. Inledning a" Yngve Gustafsson.... J. Översikt uv spåräjjlucstekllikcn och dess tillämpning inom gcon. (14 och tritiulllisotopernas förekomst över Skandinavien under hydrologin av Erik ErikssM.,, senare år med tilliimpning inom marklära och hydrologi ov St'U/lle Oden Tritium och gtlllldvattcllundcrsökningar vid S. G. U. 011 Fritz Brolzlm 143 TV. Cr5 1 EDTA och andra spårämnen för mätning av grundvattenströmning av Gert KnulSson 145 V. Ytvattcllstudier med spårämnen av Nilll Svantesson och.mali,~ Falkenmark 157 VI. Diskussion. 169 Vattcndragsförbundels orguni5ation uv Gösta Berglllnd Et nytt tcnsiometer av Einar Myhr Meddelande ,.. IOS 175 lsi lss

2 Tidskriften utgives i samarbete mellan institutionerna för lantbrukets hydroteknik och marklära vid Lantbrukshögskolan och institutionen för kulturteknik vid Kungl. Tekniska Högskolan. Redaktionskommitte: Professor YNGVE GUSTAFSSON Professor GUNNAR HALLGREN Professor LAMBERT WIKLANDER Redaktionens och expeditionens adress: INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK, Uppsala 7 Tel. Uppsala Postgiro Tidskriften utkommer med fyra nummer årligen. Abonnemangspris pr år kr. 15:-. Lösnummer kr. 4: 50. Författarna äro själva ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Vid återgivande av text t orde källan och författaren angivas.

3 GRUNDFÖRBÄ TTRIN Tidskrift för jordbrukets rationalisering genom grnndförbättringar Redaktör och ansvarig utgivare: GUNNAR HAIjLGRKK NU 2 ÅRG.17 Isotoptek:nik inonl rnark(ysik och geohydrologi Del 2, l nlcdning av Gustafsson 108 J. Översikt av spåriilllllestelmiken och dess tillämpning inom ge()hydl'o~, login av Erik,Erikssoll,, " """""" 109 l r. e" och triliumisoloperllf\s förekoms! över SkanrUn<lvicll under senare ~ll' med UIli,inrpning inollj marldiil'h och h~'c1rologi 'ly Svantl; Ocj(;n L Tritiu1lI och, grutldsatlcnullclcl'sökningar vid S,(;,C, ~ly!"t'il;;; Bro[zcll It:l ly, CröLEDTA och Hllclra ning av Gert KtllltSSOll för av grull(lvatlcnslriim, V, YLvaLLcllSlLldicl' med sp'\l'i,imncll av XiIs SV'1l1lcssotl och :\Ialin Fal~ k cnmark, 157 \' [, Diskussion 169 L:JJf'fL\L\ 19Gd

4 Inledning Av professor Yngve Gustafsson Institutionen föl' kullurteknik, Telmiska Högskolan, SlockllOlm StlSOIl1 anfönles i Grundfiirbättring 1 \)G3: 1 anordnades den :)--4 oktober 1 ~llj:l ell s.'-mposium i Stockholm av kulturtekniska institutionen \-id Tekniska Högskolan i samyel'kan med Isotoptekniska Laboratoriet och Internationella ~lete()l'ologiska Instilulet r(irallde anyiindning ay isotopteknik inom markf.'-sik och geoh.'-drologi, l nämnda hiifte publicenlc!es ett första avsnill ay förhandlingarna behandlande anyändningen ay slutna strålkällor yid markfysikaliska och geohydrologiska undersii kningar, Ett andra uysniu fl" symposiets förhandlingar behandlande öppna strtdkiillor fralllliigges hi1r111('c/' Tilliimpningsområdena utgöres här yäscnll ny udil'j' och rlidcl's!jcsliilll inom gc() hyd l'ologitl 108

5 J, Översi](l av spå6imnestekniken och dess tillämpning inom geohydrologin Av fil. dr. Erik Eriksson fnlernatiollella Velcol'ologislm lnstitutel, Stockholm Spllrilnmen har i EU1ga lider kommit till aiwiindlling inom grund \'attenforskning ehuru i mycket begriillsad omfattning, Det är niirmasl inom den s, le karsthydrologill som yissa färgämnen, framför allt l1uorescein, anyällls för all faslställa förbindelser mellan s, 1<. slukhål och källsprång men i enslaka fall ha ocksfl "fldana»sp[lriimnen» som fiskyngel utnyttjats,.:\["ra omfaltande H1l\'iilldning HY rärgiimncn inom grundyatlen, hsdro]ogin har D.Y dcn ubsotjlliol1 :ly som läa äger rum i finkorniga material En <l~'1ik absorption HY [llloreseein Yisar kunna intriilta än~ninot1l karsiolnr[j{lcn, Dellna s\'i\righet har numera öycrkomrnils genom Hllyiilldning al' \'issa I'ndioaktl\'a spåriill111cn, Det idealislw radioaktb:a mlll'i. iii' ulan ll'il"cl tritiulll i triticralnlllcll iih'll O!ll del. (mder scnare {Il' har \'isal au genolll komplc:dlild lllnyllju andra ~:orn ur Y(:isa ter \'idarcbar ocks!') \'issa slabila isolo]lcr kommit till an" framför allt rör el ti. gnlncl Y21tllWls urs prlll1g" Dessa I.so1opPf finns normalt i Baturen ocb har ell kretsjopp som mer eller mindre C)vyil,ce från YHUnds och dd iie tack yare dessa 'ln'ikelscr SOlH dc kan Hll\'iindas inolllhyd!'ojogin, :\Ian kan hänföra sparamnell för grlllldyalten lill tre grupper be, roende på deras ursprung och ajlyiindningsområde, nämligen: 1, Kommersiella spl\riimllcn, 2. Naturligt förekommande ieke radioaklint spårämnell :3, ::.iaturligl förekommande radioakliya isotoper. I den första gruppen ingår förutom radioakliva isotoper även färgiimnen och andra substanser som kan tänkas ha användning inom grund- 109

6 yattenhydrologill. De experimentella föl'utsiijtnillgarllayid anyändningen av denna grupp av spårämnen skiljer sig högst väsentligt från förutsättningarna för tillämpning ay spårämnen inom grupperna 2 och 3 eftersom man för spårämnena i grupp l kan bestämma var, när och hur spårämnena införas i grul1clyattensystemet. För spårämnen inom grupperna 2 och a är tillförseln till grundvattnet given äyen om den inte är känd och för deras tillämpning fordras följaktligen alt lillförseln som funktion ay lid och rum måste faslställas i nödyändig omfattning. Detta kan synas vara en nackdel men å andra sidan tillföres dessa spårämnen i kvantiteter sorn yore ekonomiskt oliinkhara för kommersiella spårämnen. Spårämnen inom grupp 2, elit bl a. deuterium och 0 18 hör, har främst tillämpning för bedömning av grul1llyattncts ursprung vilket, när det gäller djupt beliiget grundvatten, kan yara a y utomordentlig I intresse men andra tillämpningar är oekså möjliga. Den tredje gruppen slulligen, som L n. praktiskt sett ulgöres enhart av atmosfäriskt tritium kan, under nuvarande omständigheter tillämpas dd studiet ay en grundvattenförekomsts egenskaper som reservoar, dys. olusättningshastigheten av grund vattnet inom olika de I ar a v gnll1cl vattenreservoaren, En rationell och slrikt klassificering HY spårämnenas aiwänclningsornråden iii' emellertid ogörlig cftersom grunclvauenförhål1andena Yi1xla ocrhört i naturcn. Därför iii' det lämpligast au diskutera tilhimpningarna en dtpr den gru Plwring al' mlwll sorn n\'ss prescnoch Olika Il!cl.odikkan anviindas och eftersom mani regel måste mätningarna i borrade hnumar kan lllail urskilja t\'~l grupper ay meloder, en som fordrar elt flertal borrade brunnar för enbestämllillg och en grupp av JTle[odel' där hestämning al' såväl rörelsehastighet som rörelse riktning i en borrad brunn, Dessa grupper av metoder kan liimp, ligell kallas rlerhrunnsmetocler respektiye enbrunnsmetoder. BelrälTauclc den första gruppen, användes en brunn föl' tillsats (injicering) ay spårämnet till grundvaltnet. I de omgivande brunnarna undersöks gnllldvallnel med avseende på spårämnet under en längre tid för att fastställa ttt vilket håll grundvattnet rör sig och dcn tid som åtgår för d et märkla vaunet alt nå elen eller de brunnar i vilka spåräm- 110

7 net pay1sas. Om sptlrämnet lillsätles yallllet i injektiollshrunnen er" håller man en rätt så begr~insad yolym av märkt yatten och eftersom den huylhlsaldiga dispersionen ske)' i rörelseriktningen finns det stora möjligheter att missa det märkta yaltnet om inte obsenai ionsbrunnatua ligger tiitl.en större bredd av det märkta vallenslrtdzel kan erhållas genom atltillsiilla spflrämnet i en stor yolym vatten som tillföres grund yaltnet 'dd injiceringsbrnnnen. I dc fall grunctyallenme(liet iii' hojllogenl iir lolkningen av resultatell relaliyt enkel och riktniugcn kan fastställas noggrant. r heterogena media kan resultaten bli ganska svårtolkade kanske främst beroende p[) alt grundvatten på olika djup kan ha olika rörelseriktning och olika rörelsehastighel. }, yeh i 'Trlikalt homogena media kall tolkningen a v resultalen rörsv[u'as om slrömlinjerna konvergerar eller divergerar. l (lylika rall föreligger riskell alt din,rgeramk slrömlinjer eller strömlinjer som ha olika riktning pil olika djup ger resultat som lolkas som laleral dispersioll, l inhomogena media har mall vidare den komplikatiollcn att ni'irnu'ojl }ly borrade brunnar kan störa den ursprungliga slrömnlllgsbildcll gcllom_ atl L ex, fiirbincla tidigare Yiilisolcrade vu!tenförandc slral:,l l s[}dana fall erhåller JlJan ycrtik,lla yatlcnrii]'clser j!jorrhfdcll vilka ha Is i fall lk n'sllltal man erhåller bchöyer diirför inle helt H' presenlera förhi\ Ilanden a i II iirh etell a v Ull (l c]'sö k 11 illgsol ur[hld, I'~ll Intr('ssant lilliilllplling av lkrln'unnsmclodcll har i lsra\'l (Halc,'.\' & :\ir 1 diir n1l'it all f,lslstiilln yallcllkapacltpll'll, d,'s, gitill(l\-atll'n pej' hd i Pll gnnh!ynll.cll i det. aktuella fnljel ('Il t!ol()1jlilisk halkstcn diir yalllld förckotl1 i dch starkt lljlpspaltade kalksl('!lcjl TYll hrtllltuli' Hlwiindcs, I dc]] cnn tillsntl(';) dl radioaktiy!. sptuiinu](' sam! yatlel] i slidan Hl nit ud t III i hj'llllljells olllginlillg. Efter tnjic('l'illgcn pumpades \'altej] ur el ('Il andra brunnen saml alla lysel'ades s pi16i rlm el, Ko ncc!lira, lloj]('1l sallcs gralisk!. upp som funklion :JS k\'adratrolclllll' den lluagna yolynh'1l (nöd\'iindigt 1ned hiinsyn till experimentels geometri), Den konecnfraljonskufyil som erhölls yar i storl selt symmelrisk och den,-olym sonl lllols \'ar<1 dck ol1ccnlra!.iollskurvans ma ;dm LUll all \'iind es dt) för alt bcriil<na Illiingdcn vallen per ylenhet samt, i del: aktuella fallet, dtersom gnm(h'atlnels mäklighet yar känd, för bctälming a\' po['ositeten i grundnlltenreseryoaren. Försöket kan kombilleras med ett kolwenliollellt pumpexperiment för bestämhing fl" lransmissionen så au även permeablliteten kan beräknas, Yarialiolll'll :ly koncenlrationen med tiden HY den uttagna yolymen gay dessutom upplysningar öyer hur pass homogent grundyattenmediet var vertikalt, givetvis under anta gande av horisontell homogenitet 'folkningen av resultaten förutsätter 111

8 således YISSa antaganden yars rimlighet kan bedömas med kiinnedolll om de geologiska förhällumlena. Yid detta försök anyilndes k()holt e~ anicl komplexet och en förlust ay ca 20 procent noterades. Hur CIl dylik förlust skall tolkas beror p{1 spårämnets natur. Om spårämnct YOl'e idealiskt, ([\ s. inte absorberades irrcycl'sibelt borde förlusten "ara noll om inle grundvatlnet har en llalllrlig rörelse s{ldan att endast en dd HY sptlrämnet infångas "id ]Jumpningen. :\ldodikell kan diirfiir Ul,ytterligare intressanta lillämp' ningar. Yid dj Llplliggandc grumlnlllen sliillt,l' sig llerhrul1nsmeloclen dyrbar ombrullnarna borras endast för försökets skull. Enbrunnsmetodell har diirför tilldragit sig stort intresse och med den utformning som den r. n. håller på au fil torde den stiilla sig myclh't fördelaktig. Enbrullns metoden bygger på indirekta ohst'l'yatiollel' ay yattnets horisontella rörelse i ljorl'hill [ned hjälp av Spfll iimnen. Om yalten passerar hori sonlellt genom ch horrhfll (natllrliglvis med perforerat foder) kommer ett spårämne som tillsätts "atinel i borrlu\lct att föras ut ur horrhålet. I'id tillriicldig omblandning :ly \'l\t!net i horrhfllet konmll'l' diirtill konccntrationell ny spi\l'iiljlllet alt sjunka expollentiellt. :'lied lämpliga radioaktiva isotope!' och dl'lcktoj'('1' iii' dl'! ('nkelt all ordna de llwnlclla förhållandena s[\ alt dl'l('kt()]'ll endasl»s(,1'» den radioaktl\'ilpl SOlll finns i borrhålet. De c:qh'l'itlll'llt SOlll gjorts yisar också att kon ('cutrallolll'll i a.llll1iinhd :\vtar ('XPOllClllicllt mcd lidell. l"rkollc'l'nl.rn, tir)]] lid~;klll'\'an kan lllilll diirfiir liill!wriikllh hur stort yaltcllflödcl!wris()ll«'ih gellolll horrhfdet!il', Tar man sl'dan n till ströninings utsecnde i gnll1d\'atllll't i lliil'lll'tcj] :n ell bolth{\1 linder idcn lis(,i'hc!c l'örhtlllnl1de)1 ti!l!i('i' tlula all liödcsl1lii C!l i grulldvattejl Illedil'l. ill' biilfll'll le len gc1wllj horrhitlcl )rl S(1 siilt fil\' mall gt'll11dyaltcnfliidct horisolltellt lltll',n'kl t. (' i C lll:ljc 111: 1 ejll'l', Olll lwm stt I'il!, som en :1 ppan'l\t il ll]()i.syaralldc l1ödct.,\n I'iinder twill ('uisoto[! sum tiil! absorbcras al' grhllr!yatlcllmcdicl kommer t!nll1a att anrikas p{! dej] sida al' bol'rhi\lct genom vilket yattllel slriimmar!ll. :'lied (']l detektor som iir f'iirst'dd med liimplig kollimalol' kull dch absor!wntr!e llliingdcll i lllika rik l'aststiillas ocb,,[!ledes (Je 1\s:\ gnmt!l'nuncls rördscrild ni ng, Dl' nna melodi k som ul.nrbctats j har.\'i.tc förfinats diirhiin att c!ldast en YISS sektion a\' borrh[,1ct UlHIl'l'siiks "an'id Y('['[ikala l'ördsl'l' i bol'l'halcl förhindras genom uppblåsbara gummipackllillgar 'dika samtidigt :wgdnsar sektiollcn, 1'<\ llcua 0iilt bm både grnncl l'illtcnl1ödc och riktning be suimmas pe\ olika n1\'[\cl Har man horrhål tillgiingliga läckande ett lmdersöknillgsomn\clc kan man lncd denna teknik kartlägga grund" nrtlllcls rörelse mycket cletalj('ral. A,H'1l om den lckllisl,a utrustningen 112

9 m3/d ObservatlonspJnkt SkocJon-vaHen till T,""wo-",t,m,t S~aCJan-vQtti.'n till andra Andra tillskott av voh-.:n till Totalflode 0'1 v(ltt~n vid Scremotlsk vostllg grans for "",,,,,,,,,,,m,;d,t!<ubtluneter per dygn CUl-le tritium transport()md ADRIATlSf{A -- fia VE T t \ \ inie' ~ill1ll1 fllllkollmats torde del. i ilie dröja Hingp l'iirrän fullgod filllls tillgiinglig i rllarknadcll och i salllbnlld mcd (,Xp!oiltl'rillg D\ lcilj'iirckolllslcr t()rde nlclodikcll 1'[1 slol' tillilrnjlll Inoill karst()lilnldcl1 Lir grullc!i':ltlcnfiirhtdld1hlc]w kompli cpnldc och koljycntiolh'llaund\'l'siikningslllclodcl' HY Yi\I'(I(', l)d karakteristiskn fiir kihslolllrtlcjen iii' l'l! sum bl'stilr a\' om \'iixlande s, k, karslificradc 1\:1Lk yilka driillcn\s \iu sprickor, grottor och underjordiska vatlendrag, och tiitan' :wdinll'lll e!ler hci'garter dlkil, diil' dc n;'ll' upp till lllarkylan har all k \'arh{dl~l ylyull.cn fle] el[ Illcra normall si1ll DärförlriiHar IHan ona ~i!1lilrl'l' \'Cll1endrag inom scdimclllomrf\dcn dlka, yid kontnkll'll ]111'(] kalksletl('1l försyimlcl' j tor fiir ail senare komma i dagen nl-l'{tcl', ofta niira kusterna clll'l' L (), m, under ha\-s,l'tan, Dessa kiillol' utgör ol'tabclydandc yallcnläkter för samhällen, jordbrllk och induslrier, Dc ltuyuclsaldiga ljl'oblerncn il1' i dessa falll\'{tgan om yaltnels ursprung SPt'clCl1t niir det gäller yaltcnrcglcrancle åtgiinleri ornrildfn med ytvatten, Excrnpelpil d~'lika problem iii' talrika i öslra mcddhaysområdet. l-ndcrsökningarna går således i regel ut pt] all fastställa alt eu gin'u flod inom ett ornrthle med tätare sediment eller hergarter försörjer 11;3

10 källor på lägre nivåer. Erfarenheterna från senare år har visat att färgiimnen under jord absorberas helt och hållet om <lyståndet mellan slukhftl och ktilla uppg!lr till flera kilomeler. Däremot har lritium i [rilierat yauen yisat sig \'ara ell utomordentligl spårämne som pä grund a\' sin mjuka slrfllning dessutom har fördelar ur hälsosynpunkt, Som e:;.empcl på anytindning av tritium för undersökning av ett karstsystem kall en n~'ligen förelagen undersökning fr!ln TimanJ' s,,-slcmel i TricsLc-omrMlet åheropas (Eriksson et al. 19GB), Tillsatsen a y l rilillll1 iigde rum i 110den -:'\ otmnjska Heka i Jugoslcn-icll ca uppströms fd'tn den groila där floden fiirsyinner in i kalkberget (dd Skocjan). PrO\TI1 togs sedan "id dc punkter som anges i fig. l som iiyen Yisar den yallenbudget som gjorts upp med ledning a\' resultaten <w analyserna. :\[an får som synes ut intressanta upplysningar öyer till fiirsclll ay yllerligare yalten från andra delar fl\- s~'sternet, Yidare Etr mall Yissa upplysningar (jycr de underjordiska yattellvii.garnas struklur genom all jiirnföra dispersionen al' Lriliurn i olika proytagnillgspllllkter ultryckt genom en paramcler som lämpligen kallas blalldllingsui.ngd (mi"ing Jength på engelska), För öppna yallcndl'ag av samma storlek brukar denna vara ny storleksordningen ;SO 1 00 nl Om den iii' belydligt slörre kan ([('ILl tolkas son! nu \"Hllncl tn1tlspol'lcras j dl. slo!'l flnlnl ngar ('Jlcr k~maler HY olika lyärsnittsyla. Så lycksnrra fallet be II'idTan([c tillrinningen lillkilllan "id Auresina diil' hlandnillgslängdcll uppgick lill ca 1 ;joo HL llllrc'ssullt iii' också ntl endast lliilflcli HY riil1l1\('[ :"!tcrf'anlls inolll del1 lid nndcl' yilk(,ll gay!ll'oy('r llled tlllah.'serbarl Il'iliullL Sillnma cd'c\ittllwl har gjorts i (,n'klll1ds karsl()mr~\d('ll. Efte!' som tritiulll i Irill('l'al ynllc!1 knappast kan ahsorberas mr!sl,' del. e:;.isina ett djt! pa re med 11l.\'(~k el up pehållst id föl' \ atllll'1 diil' hiilllcil ~1Y sjl{\riimnel hamnat, föi'1llodlig('11 under haysytans nu yarajld" ni,,{\. Om delta iii' fallet kan betydande nlllcllfiirpizomsl('l' l'"istcraulldcl' JUl\'sytans nivfl antagligen i öppen kommunikation med haysyatlnel nh'n som cn lins ay Hirsk\'alten oyunpf\ hays\'au!let i elt gaher] HY underjordiska kanaler och sprickor, Dylika fcnomen äro J,iinda frl1ll alla hflll j Incdclha\'CI bl a. från S~-ditalicn där en starkl uppspaltad kalks len ljänslgör som sötvaltenreseryoar, till större delen under lu1\'sytans niv~\, :\Ian kan ä\'(~n tänka sig all en hel del spill a\' sölyauen iiger rum hngs kusterna för detta djupare grundyatten och talrika Jzällnppkom under havsytan i kustbandet norr om Trieste stärker denna förmodan. A\'en om spårämnesförsök i karstornråden inte löser alla problem ger de intressanta och värdefulla auyisningar över den karstiska hydrologin i dessa områden, Slutligen bör nämnas att resultaten från spårämnesförsök i karst

11 områden kan ge upplysningar över vallnets omsältningshastighet i olika delar av underjordsreservoaren SOlll ger ~'llerligal'c värdefulla upplysningar l. ex. iiyl~l' grund vallelwolymen. Principen för dessa beriikningar kommer emellertid att behandlas senare i denna uppsals. Spårämnen har oeksfl allyiints för studier av grundyfltlenrörelsei samband med olika YClltenbyggnadel' som l. ex. yid vuttenhiekage genom dammbyggnader. Det kan givdds am'ändas även för runda menlala sludier ay valtenrörclse i marken till driineringsrör och har tillämpats av Guslafsson (1 \)-H) i detla syfte med klorid som spårämne. [nolll lljodelltcknik kan de gh-et-ds oekstl allviilldas i sliillel för fiirgiimllcn. Stabila naturligt förekommande spårämnen L'nder senare tll' har dc slabila isotoperna deuleriulll och O 18 i ncllurliga yallen slud erals relat i vli ng~\ellde och lett till ell del anmilrl, ningsviirda tillämpningar. Dansgaard (H)()1) som studerat 0 18 i bl. a, nederbörd fann au Ols-halten i nederbörd fn'tar regelmässigt med höjden iiyer ha Yel, ('[ t faktum so rn k an förk luras rent fys] k alisk t, beropll de pö de( ket ay Il 8 i jiimfiil'elsc med Il 6. lklla gc!' ~lilyisnillg p~\ en tillill11pning av 0 18 inom gnllldyaltcnfo!'slmingcl1, nämligen för au bestämma dcss gcograflskaursprutlg, Fii)' del djupare' helägna gl'lll](jyallncl. [ordl' detla \'etrn :1Y slort in!n'ssc cfl('l'so1ll man kall l'iil'llloda alt del djupast hel a gr\luclnlllnel hiirsla1ll1llrlr fl'tm yallell delarna, Yad som hehöys iii' hiir en karlliiggning HI' ]]cdcrbön!i'ils OIB_ halt i11o!l1 det OllHt\l!C S()ill kan tiillkas yarn kiillolllr(h!cll'iir grundndlnd (J('h,iiilllJ'iil'a dessa l'('sldlal med grlltldyaltnels 0181w ll, \'Yl'ntuelll kartlagd med hjiilp :1\' ('11 stor! provmnlcrial (Föl' den llllvanmde linder sökningen av Kristiansladsliittcns borde ('Il ddik Ullr!C'l' söknillg yara ginulde.) D('ulcriulll kan givel"l;'; am'itndas i samma syfte, En yiss tilliimplling av 0 18 bar skett inom kal'slornrådcl på Pe!0POllJlCSOS i Grckland varvid dc preliminära resultaten varit informativa. I kusuraldcr inom arida omr[ldcll förekommer ofta starkt salinh grundnlllen oc.h dd iii' inle alllid ldart om det beror pr, inblandning HY haysyatlen eller salilliletell beror på lufllransporleradc hayssa!tel'. I dessa fall kan svhyelisotopcn S:H komma till auyiilldnillg cf'tel'som S3.1jS32 kvolen i nederbörd skiljer sig högst Yiisentligt från SamlTla kw)t i havsyauen, Till stabila isotoper kan naturligtvis också räknas de lhlyssaller som transporteras in över kontinenterna och utfälles dehis med nederbörden, Eftersom dessa visa ett kretslopp som i väsentliga drag skiljer sig från yattnets utgör de potentiella spårämnen. En komplikation är

12 emellertid att (le Ilesta heståndsdelarna i hayssaller finns redan i marken och berggrunden yarför deras tillämpning inom grumlyallenforskning är begränsad, En heslåndsdel, kloricljol1en, tycks emellertid finnas endast i små miingdel' i herggrunden yarför elen kan anses som en yänlefull lwilslitllent speciellt som den förefaller alt inle ahsorberas av det fasta malerialet. rut[er yissa belingelser kan den anyändas som indikation ptl grundvallenrörelse, Detta kan visas på följande sätt. Låt f yara gruild\'allnels nödesnklor i en viss pllnkt, Om P är nederböl'dsinlensiteten och E ahlunslningshaslighetell så får man Il' Jrd::=p E dd stationärt lill,mmd där integralionen sker öyer hein grund,'altell' skiktets tjocklek. Om nu c iii' kollcentraliolh'll a\' klorid i grulldvatten ft\1' man analogt '\7' Jfcd: = (} där (} är tillförseln HY klorid fnlll almosfiin'll ]l('l' tidsenhel. Om lhl Jfr!: c~!<' det integrerade ['Iödel HY grllllchntll'l] k~hl man skrin] och ptl sanlilla siit!. om iii' mcc!cl\'iirdc:ikolll'l'nlraliolh'll, Il1cdbiltls\'ll lill L t\lllnhi Il(' 1':\ S c kssi.l l\':'\ Lh m n tl P I:: ) 1.,', ( () Om mall hl'slil11111h'i' kojll'cjllnltil)lll'll ~l\' klorid j gl'und\'nucll fl'i\ll (,ll hrllnll som phsserar gl'1l0ljl hela gnulchallenlagl'f'l iii' denna kom'c'l) llh'd hiillslll lill lillrinnillgen al lalll'll ferm dc ()lik~l lagrell, alll'l lorele denna tillkllnnn alllas \'aril!l1'0pol,tiol1cll mo!. l' Detta skulle illllebiira all kollcclltratio!h'll i della {'ill! l'l'p]'('sl'll~ kral' m\gol'lllllda dl. Jllcdl'1lal som iii' mcd a\~il'(,lld(' p,\ j', Hikt ningen il\' gl'lllldnlltcn(wt!ellor([e kllnna bl'sliilllluas f'r{1ll gl'llndnltlcn ylans topografi och med kiinnl'dolll om r (del»j'ullllu» l1lcc!ciyiir<!ct), Q och fl Jj' kan smcdes I Fl beräknas, Speciellt i dc arida omrildcll där fl f j' iii' praktisk l lagel men där gj'lllld\'allncl hiirslammar frflll niirligganclc berg med högre nederbörd kan man liinka metodell tillämpad för kartering HY i", Som exempel pil möjlig al1\'iindning kan o rnrttclet kring X airobi nä mnas där j usl dellll:l ö kning j kloridko acen ~ [rationell nedströms är nwcket markerad. 116

13 Tillämpningar ay icke radioaktiyft naturligt flirekomrnande spåriinmen inom hydrologin är relatiyt fiirsk men man kan förmoda alt den kommer att öka betydligt i framliden. N atul'ligt förekommande radioaktiva isotoper I atmosfiiren produceras en hel rad radioaktiycl isotoper senn resultat ny den kosmiska strålningen. Det är främst neulroner hildade yid den kosmiska strålningen som reagerar med luftens gaser, framför allt syre, k\'iin~ och argon. Den ur hydrologisk synpunkt intressantaste isotopen är tritium, Före Yiitebombens tillkomst existerade et! slationärt lillstånd i flödet av tritium från atmosfären till rnarkytall och före den tidpunklen hade detnuit möjligt att datera gruudyalten pli ungchir sallllllu siitl som datering ay organiskt material görs med tillhjälp ay Cll, en allnan Pl'Odul, t ay kosmisk strålning, Ernellerlid hin' e fler 19;}-} enorma m ängder trilium tillförls alrnosfären genom \'iitebomhe:-:.:pel'iment,dl all del tidigare slalioniira tillständet iir starkt stört. Dl' koncentrationer U\' tritium som L Il. uppmäts i nederbörd på norra halyldotct iii' e,\ 100 ggr stiil'!'p i1ll dc!1 koncentratioll som \'ort' Hormal "id enbart kosmisk produktion, Dessutom torde ansenliga mängder tritium tillföras al mosciil'en från alollll'eakloranjäggnillgar; diirför kull mall \'id knappast,'iinta ('\1 McrgJlllg till del naturligel tillståm[cl beträffande tritium IllOl1l lid, lkt tillskoltet :ty trilium till atlllosfiir(,ll reprcsenterar si\lcdcs ('11 \'i'ddsarn fiiriin i1\ lid nallld tillsu\ndct och som SrH!illll kan dct illom grllndnll!cuj'o!'skll förlll satl all fiiriindringal'jlcl i grtllhhatlcllkoll(,cl1lrutioll('ll fiijjs upp L1ndcr Cll fiiljd ily ål', Samtid blir iinll kollcclllrationcll j llede!'hörd fiiijas och r. u, finlls dc! tiltrllck Iller! ll'itiulndnlu i\ ncdcl'biird fiie atl hl ITkollSlrUI'I'H lids\'arihtlotl('l1 bakill i lid!')l. Ell global in n\' tritium i IIcdcrbiird gc IllC il S,Ull I HY \'iirl<b, m('[l'ol'o!ogiska och. l ntcj'nntiolldln Alumo!', (l ), har rör della iilldalll~d, Tilliimpning(,1l HY almosfiiriskt IrJti1lln som (' IlJUI1l gco, hydl'o[ogin iii' S\'tll' alllwskrinl gclwrcllt cf'lcrsoll) gnilhll'n!lcnf'örhi\llall della nlr]('i'f) o(']'hörl från plats lill plats och Likaslt förutsiittninganul för pro\'tagning ay grul1(haucil, ~\Ian kan ul'skiljn liera olika möjljg be'lcr föl' tilliimpnillg a\' l rit i lllll allt beroehill' pil el c natmliga förut siitlllillgarna, J försia hand kan Yi tänka oss grundyaltenomreldc SOlll har elt väl definieral utlopp tillgängligt för pro \'lagning men i clysaknacl fl\' borrhttl. Della rall representerar således elt ayrinningsolll1'i'ldc där 117

14 grundnlllue'1 inte iinnu exploateras men där en riktig exploatering kräver käuuedom om bl. a, grundvattnets omloppstid och grunctnrtteureservoaarens storlek, Om man förutsätter att grundvattenstl'öll111ingen är kyasi-statiouär, dys, bortser från sm~irrc l1uktuationer så kan man behandla prohlemet på det säll: som auyisals ay författaren (Eriksson 1\:)(\1) en metod som gäller inte enbart grundvatten utan överhuvudtaget alla naturliga resernlarel'. Tillämpningen al' metoden har n~-1igell demonstrerats ocks?, ;w författaren (Eriksson 19Eii3) med hjil1p av tritiumanalysei' ay nederbörd och yalten från OUawa Hiyer i Canada (Br<)'Y11 1 ~)() 1), I della fall yar det möj ligt all gra[[sld klassificera yattnel inom a ninningsolllrt,c!et (inklusi ye sj övallen) som funktion a \' uppeh?lllstidell av det al-runna vallnet inom ayrinningsområdet. Tillyägagtmgssätlet är i korthet följande, Beteekna mcdejkoueentralionen al' lritium i nederbörd under på varandra följande perioder (liimpligen hall-år eller år) med cl' c ', 2 en där index l representerar den försia periodenlllldel' yilken bombtritium tillfördes, :\ledelkoneenlrationerna i dpt yalten som liimna gruihlyaltenreseryoaren betecknas p?! samma siill med )J p y~, ". (", Den nederhörd som faller under C11 period och som avrinner dn;, passeral' genom il d kan tlpp{klas i l'rakliollcr, ej, efler den lid n,ltncllijlbringar inom l'('scn'oarctl. Den fraklion som al" rinner under sanlllla period som yaltneltillrördes kallas CPl' dcn fraktion som H\'l'imwl' under följande period CP:l ('[c, :\!cc! dellna uppdelning al' dd tillförda yatlnet i fraklioner fru, lllall,iu tllldr'l' fi)rsla pcrioc!cn måsle llw(lclko!l('cntrationen i T('Scr\'OlIITns utlopp, ')l, nrra ('J4't l'l'lcrs01il ('nelast fraktionen, CPr' amt Lram, lljldcr följande period bcstii!lls (2 i ['()I'sln halld HY ('le/);i,' rh-s, mcdt'lkolh'clllr;llioth'll i llcderbi)rc!l'l1 lljldcr fiirsla perioden (len fraktion soln }lnilll]('!' a\' della yalll'li lli](kl' andra periodcll, Delta iii' ClllCll('r1id inlc an!. ('nder andra periodell HHilllHT fraktioll Tl med ('Il mcr!clkollcr'rllralio]l a\' ('2' Sttledcs Ull' man l'iiuandc (' k yat id 'J ( l ('Ic/'I 'I c J (P2 ('.;,4>1 r'? AJ r:{ ('je/)'i, (':/P2 'o' (':l(pl }/n ~l -- k '\Ian kan smedes ur detta system beriikna de olika (p-yänlena och får på så sätt en karaktäristik ay resen-oaren som kan Hlwändas bl. a, 118

15 JOO ' r (In years) Fig, 2, Beräknacle,p -värclcn föl' OLtawa olllrådet, utjämnade och framslällda SOI11 ett kont inuerlig funklion av tiden T, för att hcriikna llliingdcn "altcn inoll! l'csen'oh!tll, Pl'in('lpcll kan OCkS[l användas experimcntell! för alt utröna en rcscl'yoal's karaktärislik. 1 dylika fall iir del gin~lyis blitll'c alt tillföra spår~imllel som en puls Stl att ('2' ('~l ('\(', iii' noll, vilkd fön'rlldul' beriikningarna ålskilligl Det iii' troligt :JU denna metod al! tilliimpa med l'iirclcl Uir ntl.icu inom anl Inklusive (k grundare delarna DY tne!, BesLlltntcll fr:hl Otta\ytl lli\'{~r run :1 uurvckts som Cl] kontinuerlig funktio!l HY' tidcn) -emellcrtid all del djupanc bel ögna grundvatlnet torde vara sd,r!. :llt karaktiiri~;era nöjaktigt om lnii.hgdell ytjig:1j'c vattc]] L CX, i, iii' stol'. Framliden El r ll!yisa hul'lllyeket information ii\'(~r det djupare grullclntllllcl mall kan rå ut p{l della sätl El! Ullllnl Liinkbart fall iii' cn grundnlttcufiij'ckomst som rcdanul, nyttjas genom eil Clerlal bl'llnnar. :'lian kan om brllllnanw existerat en lid ause grundvattnels s!l'ömningsbild stationär och får på så säll en!'c':wrvoar med el! llerlal utlopp, här kan den metodi},;: som skissenlls ovan tilliimpas ptt yal'je brunn. :'lian delar således upp grund \'[tttenfescl'\'oaren i cll lika storl antal rescryoal'er som antalet fllwända brunnar, Det siiger sig ulan vidare att en dylik uppdelning inte är flktiv cf'tersom gränserna kommer all utgöras av de strömlinjer som passera röl'greningspunkter i gl'undvallensystenwl. Yarje reservoar kan således karaktäriseras genom sina (p-yärden och med kännedom om den mängd yalten som pumpas upp ur yarje hrunn per tidsenhet kan 11\:)

16 äyen deras yolym beräknas, Förutsättningarna för metoden är ett kvasi stationär[ tillstånd och tillräckligt långa obseryationssel'ier. Dess utom "inner man p:'\ della sätt en viss insi1,t om grundyattenförhåljandena inom olika delar ay grundnlttenområdet eftersom det har uppdelats i ett nerlal enheter..hent prak tiskt torde årsmedelyärden för nederbiir\l och för grundyattenproycr yara Lillfyllest för heräkningarna. pl'(j\ tagningen i hrunnarna kan och hör givetvis ske ett nerlal gånger per år men (lel är inte niidyii,ndigt alt analysera mer än ett generalprov från \-arje brunn en gång om :\ret eller möjligtyis halvårsyi". :\lan kommer emellertid inte åt den totala yolymen a,- grundyattnel på detta sätt, endast den som utnyltjas om inte resten ay grundvattnet gktr lill ett gemensamt uuopp. Emellertid kan man ibland från borrningarna få en uppl'attning öyer mängden yalten inom området och genom au jiimföra detta med den yolym som ljel'älmas ur lritiumdata frän varje brunn kan man få en uppfallning om hur mycket yalten ultaget kan ökas. I kusllraldel' iir delta kanske fdrfc. "dl grundyaltnet bildar en upptill ÖPPCIl lins o'l,'anpå ha ysyaucl1. 1 d~ lika ['all får man o[i'raru\got fl\' grund,'atlncl för nllbi behåna grund yc,ltenreseronhc!1 intakt, Dell metod föl' ny altno"fii.risk! lrilium som s1zi~s('rrtls ()'I,'an torde kunna tilliimpns inom mtl11ga omdden i Sn'rige.l LIst llll Ett lämpligt pj'ovlagningsprognun iir egt'ntligcl1 (let som iii' mest bettdskande all I'tt "tt all man inle fiil'si1lel' de chanser som för niil'- o('h som k kornmer tillbaks inom iin'j'skådlig framlid, fly alll1osl'iiriskt lritium iii' emellertid ch m och man kan ]qmskc fi\ riikjlil med i yissa fall 20 tu's dala!'iii' alt fil tilirrcdssliillandc resuilat. Del. biir kamik(~ niilllllas all. del Jillns iiycll :mdn.1 n" rndio isotoper som c\'culnclll kan am-ändas ino!l1 geoh,nlrologi, nämligen siindt'rfallsproduklcr HY uran och Ibol'iul1lsnipl'Jla som finns i alla hergarler. så I fordras emellerlid riitl omfauandcin\'cuteringsarbele pr) dessa för au PH metodik skall kunna utformas. Den l'edogön'lse som gh-!ts Oyall över spårämnesmelodik inorn geohydrologin är naturligtvis kortfallad och ofullständig men ger ändå en föresbllning om de möjligheter som finlls till rationella studier av grundy<lltenförekomster giyeh-is förutsatt att man har erforderlig geologisk och klimalologisk information. Atskilliga metoder befinner sig ännu i utvecklingsstadiet men ett rält intensivt arbete försiggår för att 120

17 l'ulliinda dem och göra dem tjänliga förrutinmiissig tillämpning. BetriilTandc atmosfärisk l tritium som spårämne är de angiyna metodcrna rdatiyt opröntde men il andra sidan är tillfällct till alt utnyttja dem unikt. Dessutom är ett ~indamålsenligt proytagningsptogram myckct J)illigL och kan anses som en god försäkring mot au intc ha rnissat den chans som kan finnas. Summal'Y AppIication of tracer Lcehniqucs in gronndwatcr hydrology has increased collsiclcrably cluring recent years, chichy bccausc elleap and suilable l'aclioac Live tracers ha ve beeome a vailable commerciajjy. Commereial tracers are mainly l1sed for studies oj clireclion and vejocily of groundwater flow. Natural l1ol1-j'aclioaclive tracer are also uscfuj and have been applied espceially in probtems on the oj'igin of grounclwater. Natural radioisotopes especially tritium whicfl has been addecl to the almosphere in immense quantities during recent years are also yaluable toojs for studies of groundwater rcseryoirs. BHO\\'~, n.:v!. 1 DCj L Hydrology of tritium in the O LLmya \~ alley. GeoclziJll & Cos!nuchim. Acla :n, 1.').9-:2115. Ih~sGI\f\ HD, \Y. 1 })(ji. The isolopie composilioll of nul ural \yu[ers.. \ledd. om Gronlund JU:J; 2, f.so S. IUKSSO~, E. IDf)l. ;\;alural resen~oirs am!. lllei)' characll'rislics. GI'O(iSiCCi f nlerrwcio/llll f: :2, 2/.j:). FmlZsso~, E. j \JC:l. Almosphcric LrHium as el lool for the study of certaill logic aspccls of d\'l'r ljasins. Telllls 1!i;.'j, 31).'J 'j08. EHlKSSO,,:, E., :\IOSETT1,F., ljo!joscek, K. & OSTA.'EK, L. H)(i:l. Some new rcsults on t!je karslic hydrology with the cmploy ur tritial.cd waler as [race)'. nol!. di Gco(isicu Teorica cd.1ppliculu 15, is ').? GCSTAFSSO~,. 194G. Die SLrömungsverh.iiltnissc in Geclriinlcl1 Hoden. lida Agl'ic. Suec..'2, Il Yl. 1:L\LEVY, E. & ;'\lm, A. l\)(\2. The detel'lninalion of aquifer parameters with the [lid 01' rallioacth'e [racers..l. Gcophys.Firs. Ul, '!-lo.').nog. 121

18 IL C-l/J, och Tritium isotopernas förekomst över Skandinavien under senare år med tillämpning inom marklära och hydrologi Av agr. lic. Svante Oden Inlernationella Metcorologiska Inslilutet, Stockholm och Institutioncn för maridära, Uppsala 7 Halterna av eli Hertal radioaktiva isotoper i naturen har markant ptlverkats av de nukleöra bombproy, som ulförts under del senaste årtiondet. Välkiint är ju förhttllandena helrältande jod.. l:ll och strontimn.. \:lo, yilka genom sin hånla strålning eller sclekliyh adsorption i miinnisl,ans vä,'nadel' kan vara hälsodidliga. ::\findl'e uppmiirksmn.. made är de svaga p-strålande isotoperna tritium och kol Den förra utgör,-älets radioaktiva isotop med massan ;) odt med en hal\'cringslid av 12 år medan den senare ill' kolets TadioaktiYtl isolop llh'd Cl! haln' ringslid a,' ca. ;:; 700 år. Båda dessa isotoper produceras i smf' mängder j den övre atmosfireu som cu följd :w lleulroninflödet fr{m solen och transporteras sedan gcllojt] almosfi1ren lill jord,vlhils olika ltscrvoan'j' för vallen resp. k (hin,, grull(!yatlel1, n'gl'latiollsliickel, rnarkhumus eller kolsyra i JUl\' och al lljos l'ii ~] av isolophaltcr j de~,sa l'('scryoarcr dpl möjligt alt j \'issn fall hcstiimmil olllsällll eller tum OYCj" liden i cn siidan reservoar, i andra fall illdcrnhos en natllrlig bildning. En l'iirulsiilllling i b[tda fallen iir, alt. isolopen tillföres l'('sel'\'oaren medkonslallt hastig het. För C.. j J's del iii' dessa förhållandelj nu ganska viill,ända och lllall vel, alt alnlosj'iil'cns C--1,J halt. \'ilricral under de senaste ~\rcll dels som en följd al' iindl'ingar i llclltrollinflödet (de \'rips' oscillationer), dels orsakat H\' utspiiclning med kolsyrn från fossilt kol och olja, "ars ClcJ.. hah är noll (Sucss-e[Tektcn), Det. iii' diirfiir vanskligt att Hlld.lldct Lihby's C-I.J-mclod för bestiinming a\' låga ;\Idnxr. För tritiums del iii' förhttllalldclla i gången lid mycket mindre kända. Det sammanhänger med dels all tritiumaktidteten i proyer äldre än ca 100 år iii' så Jilen all den inle Eingre iir mmbar, dels diirför alt tritium upphicktes sft sent, au de nalurliga reservoarerna redan nh bemängda med bomb producerat tritium. Ur beräkningar av neutron.. inllödet samt yauenångans oeh tritiums uppehållstid i atm.osfären iivensom genom mätningar a" olika trrgångar Yin har man emellertid 122

19 11\ Bombproducerat 70 - tritium I ~{g. or Fig..l. Sannolika mängdcn bombproc1ucerat tritium sammanställt ärsvis. Bcräkningarna baseras pä att ett megaton i en nukleär explosion ger 0,7 kg tritium. Efter Martc fått fram, alt nederbörden före de olika hombperioderna biir ha haft en tritimnhalt på 5-10 tritumenheter (TU; 1 TU = 1 tritiumatol11 på Yäteatomer). "Variationerna har säkerligen varit stora både i tid och Tum, yilket man kan sluta sig till av senan:' ~\rs förhållanden. i atmosfären bombprocluecrat tritium framg[u: ay flg. 1. IH den na ~liingden turliga tritiumproduktionen är mindre än O,;) kg/år, är de artificiella tillskollen betydande, yilkcl har medfört en global märkning ay allt vatten, som passerar genom eller har kontakt med atmosfären. Frän tig, 1 iir del emellertid inte möjligl att uppskatta omfahningell :n denna isotopmiirkning, eftersom dc olika hombseriel'llh utlösts på olika höjd över markytan och den globala fördelningen i atmosfären normalt dessutom ~i.r mycket olika, De amerikanska proven under 50.,lalet ledde sålunda till ringa varaklighet a v lrililllll i atmosfären emedan explosionshöjden var låg oeb det lrilierade ntltnel i troposfären däri genom snahht regnade ul Senare explosioner i slratoshiren och iiyen nwsosfiiren (l. ex. det amerikanska försöket alt»ulradcj'h» yan Allen bältena) har däremot lelt till en varaktig och global märkning a,' all nederbörd med bl. a. tritium. l\ian m.åste sålunda utnyttja data från direkta nederbiirdsobservatiollcr för alt få en mer exakt uppfattning om de trilillmmängder, som tillföres markytan. Sporadiska undersökningar a v detta slag utfördes under 50-talet i Amerika, Kanada och norra Europa men det är först i och med organiserandet av ett globalt, kontinuerligt stationsnät, som den ofrivilliga märlmingen av atmosfärisk vattenånga kan utnyttjas 9 _ Grundförbättring 1964: 2 123

20 ho. Tritiumhalt 4000 [TU] 3000, HUDDINGE mars juli ' '1000 Ffg.. ~. }[åna([sncc!crböl'(lcns lriliulllkolleentl'alioll [Öl' elcn globala stalioncn Huddinge. 10ö8 och 1961 års bolll]j[lrov kol1lmer till uttryck i nederbörelen först året efter cxplosionsserierna ifr{lga. för all lösa vissa lokala och regionala hydrologiska prohlelll (Organiserat <1\' Intern. Al()mi(~ Energy Agency, \Yien och 'N:\IO, Gel1he). rissa ay de globala slalionerna startade sin verksamhet i slutet a\' lu;)! S(ISO!Jl Yalenlia pil Irland och Huddinge söder om Stoekholnl medan lkrialet al' de ö\'i'iga stallojh'nul korn igång under l (HiO-(i 1. Dc tritiumkol1ccntrnliol1n, som yid den sistniimncla slatlonen förefinnes j llcderljiirc!ell å[prges i fig. 2. Som synes sker tritillmlillfiirseln med en regel!nllldcll periodicitet, som sammanhiinger med mekanismen rör turbulens och luftulhylc mellan stratosfiir Oc!l lro]losj'iil'. (~riills(,ll dem cnwllall Llllcl(')' dlrcll och försommaren frrm ca ~) ()OO ]]l till ('H 11 ()O() l1l inncbärande, alt. stonl luftmassor Illed hög tritiumhalt idi)r liyas med Iroposl'iircJ1, Dettil i ncderhönlt'lls Il'itiul1lkoll ccntr<ltioll, som hal' maximum Linder f('br.-juli. Bortsett fri\n skiijna de)'n<l mellan olika i'h' förel stllullda elj naturlig miirknillg ClY \'årens och l'iii'solllmh1'('lls nederbörd. Detta iir mer markerat ö\'cr landotrjn1den äll ÖH'I' ha\'. Genom all jämföra kontinuerliga miilningar a\' grundnlllnds resp. nederbördclls lritiumhalt. kan man stdunda få upplys ning om llnder "Hk" delar 'ly tlrcl, som nederbörden iir grundyatlcn hildande och dänned ockstl, niil' eyapotranspirationen helt eller ch-h'is förbrukar den fallna nederbörden. För jordar med hög nlttenahsor beranclc förmåga (lerjordar) gäller il' ke della resonemang, eftersom de! föl' dessa sker en blandning fly årets olika yallcnfraklioncr i markens öyre dcl. Genom bestämningarna från proniloppsperioden sept. 58-aug. (il kan man också beräkna yaraktigheten <ly en stratosfärisk [ritiuminjek Hon. Tritiummängdel'ua nnder maximum perioderna minskar niimiigen 124