IOS. lsi lss INNEHÅLL. hydrologin av Erik ErikssM.,,.. leoloptekuik inom markfysik och geohydrologi. Del 2. Sllårämncsmetoder.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IOS. lsi lss INNEHÅLL. hydrologin av Erik ErikssM.,,.. leoloptekuik inom markfysik och geohydrologi. Del 2. Sllårämncsmetoder."

Transkript

1 INNEHÅLL leoloptekuik inom markfysik och geohydrologi. Del 2. Sllårämncsmetoder. Inledning a" Yngve Gustafsson.... J. Översikt uv spåräjjlucstekllikcn och dess tillämpning inom gcon. (14 och tritiulllisotopernas förekomst över Skandinavien under hydrologin av Erik ErikssM.,, senare år med tilliimpning inom marklära och hydrologi ov St'U/lle Oden Tritium och gtlllldvattcllundcrsökningar vid S. G. U. 011 Fritz Brolzlm 143 TV. Cr5 1 EDTA och andra spårämnen för mätning av grundvattenströmning av Gert KnulSson 145 V. Ytvattcllstudier med spårämnen av Nilll Svantesson och.mali,~ Falkenmark 157 VI. Diskussion. 169 Vattcndragsförbundels orguni5ation uv Gösta Berglllnd Et nytt tcnsiometer av Einar Myhr Meddelande ,.. IOS 175 lsi lss

2 Tidskriften utgives i samarbete mellan institutionerna för lantbrukets hydroteknik och marklära vid Lantbrukshögskolan och institutionen för kulturteknik vid Kungl. Tekniska Högskolan. Redaktionskommitte: Professor YNGVE GUSTAFSSON Professor GUNNAR HALLGREN Professor LAMBERT WIKLANDER Redaktionens och expeditionens adress: INSTITUTIONEN FÖR LANTBRUKETS HYDROTEKNIK, Uppsala 7 Tel. Uppsala Postgiro Tidskriften utkommer med fyra nummer årligen. Abonnemangspris pr år kr. 15:-. Lösnummer kr. 4: 50. Författarna äro själva ansvariga för sina uppsatsers innehåll. Vid återgivande av text t orde källan och författaren angivas.

3 GRUNDFÖRBÄ TTRIN Tidskrift för jordbrukets rationalisering genom grnndförbättringar Redaktör och ansvarig utgivare: GUNNAR HAIjLGRKK NU 2 ÅRG.17 Isotoptek:nik inonl rnark(ysik och geohydrologi Del 2, l nlcdning av Gustafsson 108 J. Översikt av spåriilllllestelmiken och dess tillämpning inom ge()hydl'o~, login av Erik,Erikssoll,, " """""" 109 l r. e" och triliumisoloperllf\s förekoms! över SkanrUn<lvicll under senare ~ll' med UIli,inrpning inollj marldiil'h och h~'c1rologi 'ly Svantl; Ocj(;n L Tritiu1lI och, grutldsatlcnullclcl'sökningar vid S,(;,C, ~ly!"t'il;;; Bro[zcll It:l ly, CröLEDTA och Hllclra ning av Gert KtllltSSOll för av grull(lvatlcnslriim, V, YLvaLLcllSlLldicl' med sp'\l'i,imncll av XiIs SV'1l1lcssotl och :\Ialin Fal~ k cnmark, 157 \' [, Diskussion 169 L:JJf'fL\L\ 19Gd

4 Inledning Av professor Yngve Gustafsson Institutionen föl' kullurteknik, Telmiska Högskolan, SlockllOlm StlSOIl1 anfönles i Grundfiirbättring 1 \)G3: 1 anordnades den :)--4 oktober 1 ~llj:l ell s.'-mposium i Stockholm av kulturtekniska institutionen \-id Tekniska Högskolan i samyel'kan med Isotoptekniska Laboratoriet och Internationella ~lete()l'ologiska Instilulet r(irallde anyiindning ay isotopteknik inom markf.'-sik och geoh.'-drologi, l nämnda hiifte publicenlc!es ett första avsnill ay förhandlingarna behandlande anyändningen ay slutna strålkällor yid markfysikaliska och geohydrologiska undersii kningar, Ett andra uysniu fl" symposiets förhandlingar behandlande öppna strtdkiillor fralllliigges hi1r111('c/' Tilliimpningsområdena utgöres här yäscnll ny udil'j' och rlidcl's!jcsliilll inom gc() hyd l'ologitl 108

5 J, Översi](l av spå6imnestekniken och dess tillämpning inom geohydrologin Av fil. dr. Erik Eriksson fnlernatiollella Velcol'ologislm lnstitutel, Stockholm Spllrilnmen har i EU1ga lider kommit till aiwiindlling inom grund \'attenforskning ehuru i mycket begriillsad omfattning, Det är niirmasl inom den s, le karsthydrologill som yissa färgämnen, framför allt l1uorescein, anyällls för all faslställa förbindelser mellan s, 1<. slukhål och källsprång men i enslaka fall ha ocksfl "fldana»sp[lriimnen» som fiskyngel utnyttjats,.:\["ra omfaltande H1l\'iilldning HY rärgiimncn inom grundyatlen, hsdro]ogin har D.Y dcn ubsotjlliol1 :ly som läa äger rum i finkorniga material En <l~'1ik absorption HY [llloreseein Yisar kunna intriilta än~ninot1l karsiolnr[j{lcn, Dellna s\'i\righet har numera öycrkomrnils genom Hllyiilldning al' \'issa I'ndioaktl\'a spåriill111cn, Det idealislw radioaktb:a mlll'i. iii' ulan ll'il"cl tritiulll i triticralnlllcll iih'll O!ll del. (mder scnare {Il' har \'isal au genolll komplc:dlild lllnyllju andra ~:orn ur Y(:isa ter \'idarcbar ocks!') \'issa slabila isolo]lcr kommit till an" framför allt rör el ti. gnlncl Y21tllWls urs prlll1g" Dessa I.so1opPf finns normalt i Baturen ocb har ell kretsjopp som mer eller mindre C)vyil,ce från YHUnds och dd iie tack yare dessa 'ln'ikelscr SOlH dc kan Hll\'iindas inolllhyd!'ojogin, :\Ian kan hänföra sparamnell för grlllldyalten lill tre grupper be, roende på deras ursprung och ajlyiindningsområde, nämligen: 1, Kommersiella spl\riimllcn, 2. Naturligt förekommande ieke radioaklint spårämnell :3, ::.iaturligl förekommande radioakliya isotoper. I den första gruppen ingår förutom radioakliva isotoper även färgiimnen och andra substanser som kan tänkas ha användning inom grund- 109

6 yattenhydrologill. De experimentella föl'utsiijtnillgarllayid anyändningen av denna grupp av spårämnen skiljer sig högst väsentligt från förutsättningarna för tillämpning ay spårämnen inom grupperna 2 och 3 eftersom man för spårämnena i grupp l kan bestämma var, när och hur spårämnena införas i grul1clyattensystemet. För spårämnen inom grupperna 2 och a är tillförseln till grundvattnet given äyen om den inte är känd och för deras tillämpning fordras följaktligen alt lillförseln som funktion ay lid och rum måste faslställas i nödyändig omfattning. Detta kan synas vara en nackdel men å andra sidan tillföres dessa spårämnen i kvantiteter sorn yore ekonomiskt oliinkhara för kommersiella spårämnen. Spårämnen inom grupp 2, elit bl a. deuterium och 0 18 hör, har främst tillämpning för bedömning av grul1llyattncts ursprung vilket, när det gäller djupt beliiget grundvatten, kan yara a y utomordentlig I intresse men andra tillämpningar är oekså möjliga. Den tredje gruppen slulligen, som L n. praktiskt sett ulgöres enhart av atmosfäriskt tritium kan, under nuvarande omständigheter tillämpas dd studiet ay en grundvattenförekomsts egenskaper som reservoar, dys. olusättningshastigheten av grund vattnet inom olika de I ar a v gnll1cl vattenreservoaren, En rationell och slrikt klassificering HY spårämnenas aiwänclningsornråden iii' emellertid ogörlig cftersom grunclvauenförhål1andena Yi1xla ocrhört i naturcn. Därför iii' det lämpligast au diskutera tilhimpningarna en dtpr den gru Plwring al' mlwll sorn n\'ss prescnoch Olika Il!cl.odikkan anviindas och eftersom mani regel måste mätningarna i borrade hnumar kan lllail urskilja t\'~l grupper ay meloder, en som fordrar elt flertal borrade brunnar för enbestämllillg och en grupp av JTle[odel' där hestämning al' såväl rörelsehastighet som rörelse riktning i en borrad brunn, Dessa grupper av metoder kan liimp, ligell kallas rlerhrunnsmetocler respektiye enbrunnsmetoder. BelrälTauclc den första gruppen, användes en brunn föl' tillsats (injicering) ay spårämnet till grundvaltnet. I de omgivande brunnarna undersöks gnllldvallnel med avseende på spårämnet under en längre tid för att fastställa ttt vilket håll grundvattnet rör sig och dcn tid som åtgår för d et märkla vaunet alt nå elen eller de brunnar i vilka spåräm- 110

7 net pay1sas. Om sptlrämnet lillsätles yallllet i injektiollshrunnen er" håller man en rätt så begr~insad yolym av märkt yatten och eftersom den huylhlsaldiga dispersionen ske)' i rörelseriktningen finns det stora möjligheter att missa det märkta yaltnet om inte obsenai ionsbrunnatua ligger tiitl.en större bredd av det märkta vallenslrtdzel kan erhållas genom atltillsiilla spflrämnet i en stor yolym vatten som tillföres grund yaltnet 'dd injiceringsbrnnnen. I dc fall grunctyallenme(liet iii' hojllogenl iir lolkningen av resultatell relaliyt enkel och riktniugcn kan fastställas noggrant. r heterogena media kan resultaten bli ganska svårtolkade kanske främst beroende p[) alt grundvatten på olika djup kan ha olika rörelseriktning och olika rörelsehastighel. }, yeh i 'Trlikalt homogena media kall tolkningen a v resultalen rörsv[u'as om slrömlinjerna konvergerar eller divergerar. l (lylika rall föreligger riskell alt din,rgeramk slrömlinjer eller strömlinjer som ha olika riktning pil olika djup ger resultat som lolkas som laleral dispersioll, l inhomogena media har mall vidare den komplikatiollcn att ni'irnu'ojl }ly borrade brunnar kan störa den ursprungliga slrömnlllgsbildcll gcllom_ atl L ex, fiirbincla tidigare Yiilisolcrade vu!tenförandc slral:,l l s[}dana fall erhåller JlJan ycrtik,lla yatlcnrii]'clser j!jorrhfdcll vilka ha Is i fall lk n'sllltal man erhåller bchöyer diirför inle helt H' presenlera förhi\ Ilanden a i II iirh etell a v Ull (l c]'sö k 11 illgsol ur[hld, I'~ll Intr('ssant lilliilllplling av lkrln'unnsmclodcll har i lsra\'l (Halc,'.\' & :\ir 1 diir n1l'it all f,lslstiilln yallcllkapacltpll'll, d,'s, gitill(l\-atll'n pej' hd i Pll gnnh!ynll.cll i det. aktuella fnljel ('Il t!ol()1jlilisk halkstcn diir yalllld förckotl1 i dch starkt lljlpspaltade kalksl('!lcjl TYll hrtllltuli' Hlwiindcs, I dc]] cnn tillsntl(';) dl radioaktiy!. sptuiinu](' sam! yatlel] i slidan Hl nit ud t III i hj'llllljells olllginlillg. Efter tnjic('l'illgcn pumpades \'altej] ur el ('Il andra brunnen saml alla lysel'ades s pi16i rlm el, Ko ncc!lira, lloj]('1l sallcs gralisk!. upp som funklion :JS k\'adratrolclllll' den lluagna yolynh'1l (nöd\'iindigt 1ned hiinsyn till experimentels geometri), Den konecnfraljonskufyil som erhölls yar i storl selt symmelrisk och den,-olym sonl lllols \'ar<1 dck ol1ccnlra!.iollskurvans ma ;dm LUll all \'iind es dt) för alt bcriil<na Illiingdcn vallen per ylenhet samt, i del: aktuella fallet, dtersom gnm(h'atlnels mäklighet yar känd, för bctälming a\' po['ositeten i grundnlltenreseryoaren. Försöket kan kombilleras med ett kolwenliollellt pumpexperiment för bestämhing fl" lransmissionen så au även permeablliteten kan beräknas, Yarialiolll'll :ly koncenlrationen med tiden HY den uttagna yolymen gay dessutom upplysningar öyer hur pass homogent grundyattenmediet var vertikalt, givetvis under anta gande av horisontell homogenitet 'folkningen av resultaten förutsätter 111

8 således YISSa antaganden yars rimlighet kan bedömas med kiinnedolll om de geologiska förhällumlena. Yid detta försök anyilndes k()holt e~ anicl komplexet och en förlust ay ca 20 procent noterades. Hur CIl dylik förlust skall tolkas beror p{1 spårämnets natur. Om spårämnct YOl'e idealiskt, ([\ s. inte absorberades irrcycl'sibelt borde förlusten "ara noll om inle grundvatlnet har en llalllrlig rörelse s{ldan att endast en dd HY sptlrämnet infångas "id ]Jumpningen. :\ldodikell kan diirfiir Ul,ytterligare intressanta lillämp' ningar. Yid dj Llplliggandc grumlnlllen sliillt,l' sig llerhrul1nsmeloclen dyrbar ombrullnarna borras endast för försökets skull. Enbrunnsmetodell har diirför tilldragit sig stort intresse och med den utformning som den r. n. håller på au fil torde den stiilla sig myclh't fördelaktig. Enbrullns metoden bygger på indirekta ohst'l'yatiollel' ay yattnets horisontella rörelse i ljorl'hill [ned hjälp av Spfll iimnen. Om yalten passerar hori sonlellt genom ch horrhfll (natllrliglvis med perforerat foder) kommer ett spårämne som tillsätts "atinel i borrlu\lct att föras ut ur horrhålet. I'id tillriicldig omblandning :ly \'l\t!net i horrhfllet konmll'l' diirtill konccntrationell ny spi\l'iiljlllet alt sjunka expollentiellt. :'lied lämpliga radioaktiva isotope!' och dl'lcktoj'('1' iii' dl'! ('nkelt all ordna de llwnlclla förhållandena s[\ alt dl'l('kt()]'ll endasl»s(,1'» den radioaktl\'ilpl SOlll finns i borrhålet. De c:qh'l'itlll'llt SOlll gjorts yisar också att kon ('cutrallolll'll i a.llll1iinhd :\vtar ('XPOllClllicllt mcd lidell. l"rkollc'l'nl.rn, tir)]] lid~;klll'\'an kan lllilll diirfiir liill!wriikllh hur stort yaltcllflödcl!wris()ll«'ih gellolll horrhfdet!il', Tar man sl'dan n till ströninings utsecnde i gnll1d\'atllll't i lliil'lll'tcj] :n ell bolth{\1 linder idcn lis(,i'hc!c l'örhtlllnl1de)1 ti!l!i('i' tlula all liödcsl1lii C!l i grulldvattejl Illedil'l. ill' biilfll'll le len gc1wllj horrhitlcl )rl S(1 siilt fil\' mall gt'll11dyaltcnfliidct horisolltellt lltll',n'kl t. (' i C lll:ljc 111: 1 ejll'l', Olll lwm stt I'il!, som en :1 ppan'l\t il ll]()i.syaralldc l1ödct.,\n I'iinder twill ('uisoto[! sum tiil! absorbcras al' grhllr!yatlcllmcdicl kommer t!nll1a att anrikas p{! dej] sida al' bol'rhi\lct genom vilket yattllel slriimmar!ll. :'lied (']l detektor som iir f'iirst'dd med liimplig kollimalol' kull dch absor!wntr!e llliingdcll i lllika rik l'aststiillas ocb,,[!ledes (Je 1\s:\ gnmt!l'nuncls rördscrild ni ng, Dl' nna melodi k som ul.nrbctats j har.\'i.tc förfinats diirhiin att c!ldast en YISS sektion a\' borrh[,1ct UlHIl'l'siiks "an'id Y('['[ikala l'ördsl'l' i bol'l'halcl förhindras genom uppblåsbara gummipackllillgar 'dika samtidigt :wgdnsar sektiollcn, 1'<\ llcua 0iilt bm både grnncl l'illtcnl1ödc och riktning be suimmas pe\ olika n1\'[\cl Har man horrhål tillgiingliga läckande ett lmdersöknillgsomn\clc kan man lncd denna teknik kartlägga grund" nrtlllcls rörelse mycket cletalj('ral. A,H'1l om den lckllisl,a utrustningen 112

9 m3/d ObservatlonspJnkt SkocJon-vaHen till T,""wo-",t,m,t S~aCJan-vQtti.'n till andra Andra tillskott av voh-.:n till Totalflode 0'1 v(ltt~n vid Scremotlsk vostllg grans for "",,,,,,,,,,,m,;d,t!<ubtluneter per dygn CUl-le tritium transport()md ADRIATlSf{A -- fia VE T t \ \ inie' ~ill1ll1 fllllkollmats torde del. i ilie dröja Hingp l'iirrän fullgod filllls tillgiinglig i rllarknadcll och i salllbnlld mcd (,Xp!oiltl'rillg D\ lcilj'iirckolllslcr t()rde nlclodikcll 1'[1 slol' tillilrnjlll Inoill karst()lilnldcl1 Lir grullc!i':ltlcnfiirhtdld1hlc]w kompli cpnldc och koljycntiolh'llaund\'l'siikningslllclodcl' HY Yi\I'(I(', l)d karakteristiskn fiir kihslolllrtlcjen iii' l'l! sum bl'stilr a\' om \'iixlande s, k, karslificradc 1\:1Lk yilka driillcn\s \iu sprickor, grottor och underjordiska vatlendrag, och tiitan' :wdinll'lll e!ler hci'garter dlkil, diil' dc n;'ll' upp till lllarkylan har all k \'arh{dl~l ylyull.cn fle] el[ Illcra normall si1ll DärförlriiHar IHan ona ~i!1lilrl'l' \'Cll1endrag inom scdimclllomrf\dcn dlka, yid kontnkll'll ]111'(] kalksletl('1l försyimlcl' j tor fiir ail senare komma i dagen nl-l'{tcl', ofta niira kusterna clll'l' L (), m, under ha\-s,l'tan, Dessa kiillol' utgör ol'tabclydandc yallcnläkter för samhällen, jordbrllk och induslrier, Dc ltuyuclsaldiga ljl'oblerncn il1' i dessa falll\'{tgan om yaltnels ursprung SPt'clCl1t niir det gäller yaltcnrcglcrancle åtgiinleri ornrildfn med ytvatten, Excrnpelpil d~'lika problem iii' talrika i öslra mcddhaysområdet. l-ndcrsökningarna går således i regel ut pt] all fastställa alt eu gin'u flod inom ett ornrthle med tätare sediment eller hergarter försörjer 11;3

10 källor på lägre nivåer. Erfarenheterna från senare år har visat att färgiimnen under jord absorberas helt och hållet om <lyståndet mellan slukhftl och ktilla uppg!lr till flera kilomeler. Däremot har lritium i [rilierat yauen yisat sig \'ara ell utomordentligl spårämne som pä grund a\' sin mjuka slrfllning dessutom har fördelar ur hälsosynpunkt, Som e:;.empcl på anytindning av tritium för undersökning av ett karstsystem kall en n~'ligen förelagen undersökning fr!ln TimanJ' s,,-slcmel i TricsLc-omrMlet åheropas (Eriksson et al. 19GB), Tillsatsen a y l rilillll1 iigde rum i 110den -:'\ otmnjska Heka i Jugoslcn-icll ca uppströms fd'tn den groila där floden fiirsyinner in i kalkberget (dd Skocjan). PrO\TI1 togs sedan "id dc punkter som anges i fig. l som iiyen Yisar den yallenbudget som gjorts upp med ledning a\' resultaten <w analyserna. :\[an får som synes ut intressanta upplysningar öyer till fiirsclll ay yllerligare yalten från andra delar fl\- s~'sternet, Yidare Etr mall Yissa upplysningar (jycr de underjordiska yattellvii.garnas struklur genom all jiirnföra dispersionen al' Lriliurn i olika proytagnillgspllllkter ultryckt genom en paramcler som lämpligen kallas blalldllingsui.ngd (mi"ing Jength på engelska), För öppna yallcndl'ag av samma storlek brukar denna vara ny storleksordningen ;SO 1 00 nl Om den iii' belydligt slörre kan ([('ILl tolkas son! nu \"Hllncl tn1tlspol'lcras j dl. slo!'l flnlnl ngar ('Jlcr k~maler HY olika lyärsnittsyla. Så lycksnrra fallet be II'idTan([c tillrinningen lillkilllan "id Auresina diil' hlandnillgslängdcll uppgick lill ca 1 ;joo HL llllrc'ssullt iii' också ntl endast lliilflcli HY riil1l1\('[ :"!tcrf'anlls inolll del1 lid nndcl' yilk(,ll gay!ll'oy('r llled tlllah.'serbarl Il'iliullL Sillnma cd'c\ittllwl har gjorts i (,n'klll1ds karsl()mr~\d('ll. Efte!' som tritiulll i Irill('l'al ynllc!1 knappast kan ahsorberas mr!sl,' del. e:;.isina ett djt! pa re med 11l.\'(~k el up pehållst id föl' \ atllll'1 diil' hiilllcil ~1Y sjl{\riimnel hamnat, föi'1llodlig('11 under haysytans nu yarajld" ni,,{\. Om delta iii' fallet kan betydande nlllcllfiirpizomsl('l' l'"istcraulldcl' JUl\'sytans nivfl antagligen i öppen kommunikation med haysyatlnel nh'n som cn lins ay Hirsk\'alten oyunpf\ hays\'au!let i elt gaher] HY underjordiska kanaler och sprickor, Dylika fcnomen äro J,iinda frl1ll alla hflll j Incdclha\'CI bl a. från S~-ditalicn där en starkl uppspaltad kalks len ljänslgör som sötvaltenreseryoar, till större delen under lu1\'sytans niv~\, :\Ian kan ä\'(~n tänka sig all en hel del spill a\' sölyauen iiger rum hngs kusterna för detta djupare grundyatten och talrika Jzällnppkom under havsytan i kustbandet norr om Trieste stärker denna förmodan. A\'en om spårämnesförsök i karstornråden inte löser alla problem ger de intressanta och värdefulla auyisningar över den karstiska hydrologin i dessa områden, Slutligen bör nämnas att resultaten från spårämnesförsök i karst

11 områden kan ge upplysningar över vallnets omsältningshastighet i olika delar av underjordsreservoaren SOlll ger ~'llerligal'c värdefulla upplysningar l. ex. iiyl~l' grund vallelwolymen. Principen för dessa beriikningar kommer emellertid att behandlas senare i denna uppsals. Spårämnen har oeksfl allyiints för studier av grundyfltlenrörelsei samband med olika YClltenbyggnadel' som l. ex. yid vuttenhiekage genom dammbyggnader. Det kan givdds am'ändas även för runda menlala sludier ay valtenrörclse i marken till driineringsrör och har tillämpats av Guslafsson (1 \)-H) i detla syfte med klorid som spårämne. [nolll lljodelltcknik kan de gh-et-ds oekstl allviilldas i sliillel för fiirgiimllcn. Stabila naturligt förekommande spårämnen L'nder senare tll' har dc slabila isotoperna deuleriulll och O 18 i ncllurliga yallen slud erals relat i vli ng~\ellde och lett till ell del anmilrl, ningsviirda tillämpningar. Dansgaard (H)()1) som studerat 0 18 i bl. a, nederbörd fann au Ols-halten i nederbörd fn'tar regelmässigt med höjden iiyer ha Yel, ('[ t faktum so rn k an förk luras rent fys] k alisk t, beropll de pö de( ket ay Il 8 i jiimfiil'elsc med Il 6. lklla gc!' ~lilyisnillg p~\ en tillill11pning av 0 18 inom gnllldyaltcnfo!'slmingcl1, nämligen för au bestämma dcss gcograflskaursprutlg, Fii)' del djupare' helägna gl'lll](jyallncl. [ordl' detla \'etrn :1Y slort in!n'ssc cfl('l'so1ll man kall l'iil'llloda alt del djupast hel a gr\luclnlllnel hiirsla1ll1llrlr fl'tm yallell delarna, Yad som hehöys iii' hiir en karlliiggning HI' ]]cdcrbön!i'ils OIB_ halt i11o!l1 det OllHt\l!C S()ill kan tiillkas yarn kiillolllr(h!cll'iir grundndlnd (J('h,iiilllJ'iil'a dessa l'('sldlal med grlltldyaltnels 0181w ll, \'Yl'ntuelll kartlagd med hjiilp :1\' ('11 stor! provmnlcrial (Föl' den llllvanmde linder sökningen av Kristiansladsliittcns borde ('Il ddik Ullr!C'l' söknillg yara ginulde.) D('ulcriulll kan givel"l;'; am'itndas i samma syfte, En yiss tilliimplling av 0 18 bar skett inom kal'slornrådcl på Pe!0POllJlCSOS i Grckland varvid dc preliminära resultaten varit informativa. I kusuraldcr inom arida omr[ldcll förekommer ofta starkt salinh grundnlllen oc.h dd iii' inle alllid ldart om det beror pr, inblandning HY haysyatlen eller salilliletell beror på lufllransporleradc hayssa!tel'. I dessa fall kan svhyelisotopcn S:H komma till auyiilldnillg cf'tel'som S3.1jS32 kvolen i nederbörd skiljer sig högst Yiisentligt från SamlTla kw)t i havsyauen, Till stabila isotoper kan naturligtvis också räknas de lhlyssaller som transporteras in över kontinenterna och utfälles dehis med nederbörden, Eftersom dessa visa ett kretslopp som i väsentliga drag skiljer sig från yattnets utgör de potentiella spårämnen. En komplikation är

12 emellertid att (le Ilesta heståndsdelarna i hayssaller finns redan i marken och berggrunden yarför deras tillämpning inom grumlyallenforskning är begränsad, En heslåndsdel, kloricljol1en, tycks emellertid finnas endast i små miingdel' i herggrunden yarför elen kan anses som en yänlefull lwilslitllent speciellt som den förefaller alt inle ahsorberas av det fasta malerialet. rut[er yissa belingelser kan den anyändas som indikation ptl grundvallenrörelse, Detta kan visas på följande sätt. Låt f yara gruild\'allnels nödesnklor i en viss pllnkt, Om P är nederböl'dsinlensiteten och E ahlunslningshaslighetell så får man Il' Jrd::=p E dd stationärt lill,mmd där integralionen sker öyer hein grund,'altell' skiktets tjocklek. Om nu c iii' kollcentraliolh'll a\' klorid i grulldvatten ft\1' man analogt '\7' Jfcd: = (} där (} är tillförseln HY klorid fnlll almosfiin'll ]l('l' tidsenhel. Om lhl Jfr!: c~!<' det integrerade ['Iödel HY grllllchntll'l] k~hl man skrin] och ptl sanlilla siit!. om iii' mcc!cl\'iirdc:ikolll'l'nlraliolh'll, Il1cdbiltls\'ll lill L t\lllnhi Il(' 1':\ S c kssi.l l\':'\ Lh m n tl P I:: ) 1.,', ( () Om mall hl'slil11111h'i' kojll'cjllnltil)lll'll ~l\' klorid j gl'und\'nucll fl'i\ll (,ll hrllnll som phsserar gl'1l0ljl hela gnulchallenlagl'f'l iii' denna kom'c'l) llh'd hiillslll lill lillrinnillgen al lalll'll ferm dc ()lik~l lagrell, alll'l lorele denna tillkllnnn alllas \'aril!l1'0pol,tiol1cll mo!. l' Detta skulle illllebiira all kollcclltratio!h'll i della {'ill! l'l'p]'('sl'll~ kral' m\gol'lllllda dl. Jllcdl'1lal som iii' mcd a\~il'(,lld(' p,\ j', Hikt ningen il\' gl'lllldnlltcn(wt!ellor([e kllnna bl'sliilllluas f'r{1ll gl'llndnltlcn ylans topografi och med kiinnl'dolll om r (del»j'ullllu» l1lcc!ciyiir<!ct), Q och fl Jj' kan smcdes I Fl beräknas, Speciellt i dc arida omrildcll där fl f j' iii' praktisk l lagel men där gj'lllld\'allncl hiirslammar frflll niirligganclc berg med högre nederbörd kan man liinka metodell tillämpad för kartering HY i", Som exempel pil möjlig al1\'iindning kan o rnrttclet kring X airobi nä mnas där j usl dellll:l ö kning j kloridko acen ~ [rationell nedströms är nwcket markerad. 116

13 Tillämpningar ay icke radioaktiyft naturligt flirekomrnande spåriinmen inom hydrologin är relatiyt fiirsk men man kan förmoda alt den kommer att öka betydligt i framliden. N atul'ligt förekommande radioaktiva isotoper I atmosfiiren produceras en hel rad radioaktiycl isotoper senn resultat ny den kosmiska strålningen. Det är främst neulroner hildade yid den kosmiska strålningen som reagerar med luftens gaser, framför allt syre, k\'iin~ och argon. Den ur hydrologisk synpunkt intressantaste isotopen är tritium, Före Yiitebombens tillkomst existerade et! slationärt lillstånd i flödet av tritium från atmosfären till rnarkytall och före den tidpunklen hade detnuit möjligt att datera gruudyalten pli ungchir sallllllu siitl som datering ay organiskt material görs med tillhjälp ay Cll, en allnan Pl'Odul, t ay kosmisk strålning, Ernellerlid hin' e fler 19;}-} enorma m ängder trilium tillförls alrnosfären genom \'iitebomhe:-:.:pel'iment,dl all del tidigare slalioniira tillständet iir starkt stört. Dl' koncentrationer U\' tritium som L Il. uppmäts i nederbörd på norra halyldotct iii' e,\ 100 ggr stiil'!'p i1ll dc!1 koncentratioll som \'ort' Hormal "id enbart kosmisk produktion, Dessutom torde ansenliga mängder tritium tillföras al mosciil'en från alollll'eakloranjäggnillgar; diirför kull mall \'id knappast,'iinta ('\1 McrgJlllg till del naturligel tillståm[cl beträffande tritium IllOl1l lid, lkt tillskoltet :ty trilium till atlllosfiir(,ll reprcsenterar si\lcdcs ('11 \'i'ddsarn fiiriin i1\ lid nallld tillsu\ndct och som SrH!illll kan dct illom grllndnll!cuj'o!'skll förlll satl all fiiriindringal'jlcl i grtllhhatlcllkoll(,cl1lrutioll('ll fiijjs upp L1ndcr Cll fiiljd ily ål', Samtid blir iinll kollcclllrationcll j llede!'hörd fiiijas och r. u, finlls dc! tiltrllck Iller! ll'itiulndnlu i\ ncdcl'biird fiie atl hl ITkollSlrUI'I'H lids\'arihtlotl('l1 bakill i lid!')l. Ell global in n\' tritium i IIcdcrbiird gc IllC il S,Ull I HY \'iirl<b, m('[l'ol'o!ogiska och. l ntcj'nntiolldln Alumo!', (l ), har rör della iilldalll~d, Tilliimpning(,1l HY almosfiiriskt IrJti1lln som (' IlJUI1l gco, hydl'o[ogin iii' S\'tll' alllwskrinl gclwrcllt cf'lcrsoll) gnilhll'n!lcnf'örhi\llall della nlr]('i'f) o(']'hörl från plats lill plats och Likaslt förutsiittninganul för pro\'tagning ay grul1(haucil, ~\Ian kan ul'skiljn liera olika möjljg be'lcr föl' tilliimpnillg a\' l rit i lllll allt beroehill' pil el c natmliga förut siitlllillgarna, J försia hand kan Yi tänka oss grundyaltenomreldc SOlll har elt väl definieral utlopp tillgängligt för pro \'lagning men i clysaknacl fl\' borrhttl. Della rall representerar således elt ayrinningsolll1'i'ldc där 117

14 grundnlllue'1 inte iinnu exploateras men där en riktig exploatering kräver käuuedom om bl. a, grundvattnets omloppstid och grunctnrtteureservoaarens storlek, Om man förutsätter att grundvattenstl'öll111ingen är kyasi-statiouär, dys, bortser från sm~irrc l1uktuationer så kan man behandla prohlemet på det säll: som auyisals ay författaren (Eriksson 1\:)(\1) en metod som gäller inte enbart grundvatten utan överhuvudtaget alla naturliga resernlarel'. Tillämpningen al' metoden har n~-1igell demonstrerats ocks?, ;w författaren (Eriksson 19Eii3) med hjil1p av tritiumanalysei' ay nederbörd och yalten från OUawa Hiyer i Canada (Br<)'Y11 1 ~)() 1), I della fall yar det möj ligt all gra[[sld klassificera yattnel inom a ninningsolllrt,c!et (inklusi ye sj övallen) som funktion a \' uppeh?lllstidell av det al-runna vallnet inom ayrinningsområdet. Tillyägagtmgssätlet är i korthet följande, Beteekna mcdejkoueentralionen al' lritium i nederbörd under på varandra följande perioder (liimpligen hall-år eller år) med cl' c ', 2 en där index l representerar den försia periodenlllldel' yilken bombtritium tillfördes, :\ledelkoneenlrationerna i dpt yalten som liimna gruihlyaltenreseryoaren betecknas p?! samma siill med )J p y~, ". (", Den nederhörd som faller under C11 period och som avrinner dn;, passeral' genom il d kan tlpp{klas i l'rakliollcr, ej, efler den lid n,ltncllijlbringar inom l'('scn'oarctl. Den fraklion som al" rinner under sanlllla period som yaltneltillrördes kallas CPl' dcn fraktion som H\'l'imwl' under följande period CP:l ('[c, :\!cc! dellna uppdelning al' dd tillförda yatlnet i fraklioner fru, lllall,iu tllldr'l' fi)rsla pcrioc!cn måsle llw(lclko!l('cntrationen i T('Scr\'OlIITns utlopp, ')l, nrra ('J4't l'l'lcrs01il ('nelast fraktionen, CPr' amt Lram, lljldcr följande period bcstii!lls (2 i ['()I'sln halld HY ('le/);i,' rh-s, mcdt'lkolh'clllr;llioth'll i llcderbi)rc!l'l1 lljldcr fiirsla perioden (len fraktion soln }lnilll]('!' a\' della yalll'li lli](kl' andra periodcll, Delta iii' ClllCll('r1id inlc an!. ('nder andra periodell HHilllHT fraktioll Tl med ('Il mcr!clkollcr'rllralio]l a\' ('2' Sttledcs Ull' man l'iiuandc (' k yat id 'J ( l ('Ic/'I 'I c J (P2 ('.;,4>1 r'? AJ r:{ ('je/)'i, (':/P2 'o' (':l(pl }/n ~l -- k '\Ian kan smedes ur detta system beriikna de olika (p-yänlena och får på så sätt en karaktäristik ay resen-oaren som kan Hlwändas bl. a, 118

15 JOO ' r (In years) Fig, 2, Beräknacle,p -värclcn föl' OLtawa olllrådet, utjämnade och framslällda SOI11 ett kont inuerlig funklion av tiden T, för att hcriikna llliingdcn "altcn inoll! l'csen'oh!tll, Pl'in('lpcll kan OCkS[l användas experimcntell! för alt utröna en rcscl'yoal's karaktärislik. 1 dylika fall iir del gin~lyis blitll'c alt tillföra spår~imllel som en puls Stl att ('2' ('~l ('\(', iii' noll, vilkd fön'rlldul' beriikningarna ålskilligl Det iii' troligt :JU denna metod al! tilliimpa med l'iirclcl Uir ntl.icu inom anl Inklusive (k grundare delarna DY tne!, BesLlltntcll fr:hl Otta\ytl lli\'{~r run :1 uurvckts som Cl] kontinuerlig funktio!l HY' tidcn) -emellcrtid all del djupanc bel ögna grundvatlnet torde vara sd,r!. :llt karaktiiri~;era nöjaktigt om lnii.hgdell ytjig:1j'c vattc]] L CX, i, iii' stol'. Framliden El r ll!yisa hul'lllyeket information ii\'(~r det djupare grullclntllllcl mall kan rå ut p{l della sätl El! Ullllnl Liinkbart fall iii' cn grundnlttcufiij'ckomst som rcdanul, nyttjas genom eil Clerlal bl'llnnar. :'lian kan om brllllnanw existerat en lid ause grundvattnels s!l'ömningsbild stationär och får på så säll en!'c':wrvoar med el! llerlal utlopp, här kan den metodi},;: som skissenlls ovan tilliimpas ptt yal'je brunn. :'lian delar således upp grund \'[tttenfescl'\'oaren i cll lika storl antal rescryoal'er som antalet fllwända brunnar, Det siiger sig ulan vidare att en dylik uppdelning inte är flktiv cf'tersom gränserna kommer all utgöras av de strömlinjer som passera röl'greningspunkter i gl'undvallensystenwl. Yarje reservoar kan således karaktäriseras genom sina (p-yärden och med kännedom om den mängd yalten som pumpas upp ur yarje hrunn per tidsenhet kan 11\:)

16 äyen deras yolym beräknas, Förutsättningarna för metoden är ett kvasi stationär[ tillstånd och tillräckligt långa obseryationssel'ier. Dess utom "inner man p:'\ della sätt en viss insi1,t om grundyattenförhåljandena inom olika delar ay grundnlttenområdet eftersom det har uppdelats i ett nerlal enheter..hent prak tiskt torde årsmedelyärden för nederbiir\l och för grundyattenproycr yara Lillfyllest för heräkningarna. pl'(j\ tagningen i hrunnarna kan och hör givetvis ske ett nerlal gånger per år men (lel är inte niidyii,ndigt alt analysera mer än ett generalprov från \-arje brunn en gång om :\ret eller möjligtyis halvårsyi". :\lan kommer emellertid inte åt den totala yolymen a,- grundyattnel på detta sätt, endast den som utnyltjas om inte resten ay grundvattnet gktr lill ett gemensamt uuopp. Emellertid kan man ibland från borrningarna få en uppl'attning öyer mängden yalten inom området och genom au jiimföra detta med den yolym som ljel'älmas ur lritiumdata frän varje brunn kan man få en uppfallning om hur mycket yalten ultaget kan ökas. I kusllraldel' iir delta kanske fdrfc. "dl grundyaltnet bildar en upptill ÖPPCIl lins o'l,'anpå ha ysyaucl1. 1 d~ lika ['all får man o[i'raru\got fl\' grund,'atlncl för nllbi behåna grund yc,ltenreseronhc!1 intakt, Dell metod föl' ny altno"fii.risk! lrilium som s1zi~s('rrtls ()'I,'an torde kunna tilliimpns inom mtl11ga omdden i Sn'rige.l LIst llll Ett lämpligt pj'ovlagningsprognun iir egt'ntligcl1 (let som iii' mest bettdskande all I'tt "tt all man inle fiil'si1lel' de chanser som för niil'- o('h som k kornmer tillbaks inom iin'j'skådlig framlid, fly alll1osl'iiriskt lritium iii' emellertid ch m och man kan ]qmskc fi\ riikjlil med i yissa fall 20 tu's dala!'iii' alt fil tilirrcdssliillandc resuilat. Del. biir kamik(~ niilllllas all. del Jillns iiycll :mdn.1 n" rndio isotoper som c\'culnclll kan am-ändas ino!l1 geoh,nlrologi, nämligen siindt'rfallsproduklcr HY uran och Ibol'iul1lsnipl'Jla som finns i alla hergarler. så I fordras emellerlid riitl omfauandcin\'cuteringsarbele pr) dessa för au PH metodik skall kunna utformas. Den l'edogön'lse som gh-!ts Oyall över spårämnesmelodik inorn geohydrologin är naturligtvis kortfallad och ofullständig men ger ändå en föresbllning om de möjligheter som finlls till rationella studier av grundy<lltenförekomster giyeh-is förutsatt att man har erforderlig geologisk och klimalologisk information. Atskilliga metoder befinner sig ännu i utvecklingsstadiet men ett rält intensivt arbete försiggår för att 120

17 l'ulliinda dem och göra dem tjänliga förrutinmiissig tillämpning. BetriilTandc atmosfärisk l tritium som spårämne är de angiyna metodcrna rdatiyt opröntde men il andra sidan är tillfällct till alt utnyttja dem unikt. Dessutom är ett ~indamålsenligt proytagningsptogram myckct J)illigL och kan anses som en god försäkring mot au intc ha rnissat den chans som kan finnas. Summal'Y AppIication of tracer Lcehniqucs in gronndwatcr hydrology has increased collsiclcrably cluring recent years, chichy bccausc elleap and suilable l'aclioac Live tracers ha ve beeome a vailable commerciajjy. Commereial tracers are mainly l1sed for studies oj clireclion and vejocily of groundwater flow. Natural l1ol1-j'aclioaclive tracer are also uscfuj and have been applied espceially in probtems on the oj'igin of grounclwater. Natural radioisotopes especially tritium whicfl has been addecl to the almosphere in immense quantities during recent years are also yaluable toojs for studies of groundwater rcseryoirs. BHO\\'~, n.:v!. 1 DCj L Hydrology of tritium in the O LLmya \~ alley. GeoclziJll & Cos!nuchim. Acla :n, 1.').9-:2115. Ih~sGI\f\ HD, \Y. 1 })(ji. The isolopie composilioll of nul ural \yu[ers.. \ledd. om Gronlund JU:J; 2, f.so S. IUKSSO~, E. IDf)l. ;\;alural resen~oirs am!. lllei)' characll'rislics. GI'O(iSiCCi f nlerrwcio/llll f: :2, 2/.j:). FmlZsso~, E. j \JC:l. Almosphcric LrHium as el lool for the study of certaill logic aspccls of d\'l'r ljasins. Telllls 1!i;.'j, 31).'J 'j08. EHlKSSO,,:, E., :\IOSETT1,F., ljo!joscek, K. & OSTA.'EK, L. H)(i:l. Some new rcsults on t!je karslic hydrology with the cmploy ur tritial.cd waler as [race)'. nol!. di Gco(isicu Teorica cd.1ppliculu 15, is ').? GCSTAFSSO~,. 194G. Die SLrömungsverh.iiltnissc in Geclriinlcl1 Hoden. lida Agl'ic. Suec..'2, Il Yl. 1:L\LEVY, E. & ;'\lm, A. l\)(\2. The detel'lninalion of aquifer parameters with the [lid 01' rallioacth'e [racers..l. Gcophys.Firs. Ul, '!-lo.').nog. 121

18 IL C-l/J, och Tritium isotopernas förekomst över Skandinavien under senare år med tillämpning inom marklära och hydrologi Av agr. lic. Svante Oden Inlernationella Metcorologiska Inslilutet, Stockholm och Institutioncn för maridära, Uppsala 7 Halterna av eli Hertal radioaktiva isotoper i naturen har markant ptlverkats av de nukleöra bombproy, som ulförts under del senaste årtiondet. Välkiint är ju förhttllandena helrältande jod.. l:ll och strontimn.. \:lo, yilka genom sin hånla strålning eller sclekliyh adsorption i miinnisl,ans vä,'nadel' kan vara hälsodidliga. ::\findl'e uppmiirksmn.. made är de svaga p-strålande isotoperna tritium och kol Den förra utgör,-älets radioaktiva isotop med massan ;) odt med en hal\'cringslid av 12 år medan den senare ill' kolets TadioaktiYtl isolop llh'd Cl! haln' ringslid a,' ca. ;:; 700 år. Båda dessa isotoper produceras i smf' mängder j den övre atmosfireu som cu följd :w lleulroninflödet fr{m solen och transporteras sedan gcllojt] almosfi1ren lill jord,vlhils olika ltscrvoan'j' för vallen resp. k (hin,, grull(!yatlel1, n'gl'latiollsliickel, rnarkhumus eller kolsyra i JUl\' och al lljos l'ii ~] av isolophaltcr j de~,sa l'('scryoarcr dpl möjligt alt j \'issn fall hcstiimmil olllsällll eller tum OYCj" liden i cn siidan reservoar, i andra fall illdcrnhos en natllrlig bildning. En l'iirulsiilllling i b[tda fallen iir, alt. isolopen tillföres l'('sel'\'oaren medkonslallt hastig het. För C.. j J's del iii' dessa förhållandelj nu ganska viill,ända och lllall vel, alt alnlosj'iil'cns C--1,J halt. \'ilricral under de senaste ~\rcll dels som en följd al' iindl'ingar i llclltrollinflödet (de \'rips' oscillationer), dels orsakat H\' utspiiclning med kolsyrn från fossilt kol och olja, "ars ClcJ.. hah är noll (Sucss-e[Tektcn), Det. iii' diirfiir vanskligt att Hlld.lldct Lihby's C-I.J-mclod för bestiinming a\' låga ;\Idnxr. För tritiums del iii' förhttllalldclla i gången lid mycket mindre kända. Det sammanhänger med dels all tritiumaktidteten i proyer äldre än ca 100 år iii' så Jilen all den inle Eingre iir mmbar, dels diirför alt tritium upphicktes sft sent, au de nalurliga reservoarerna redan nh bemängda med bomb producerat tritium. Ur beräkningar av neutron.. inllödet samt yauenångans oeh tritiums uppehållstid i atm.osfären iivensom genom mätningar a" olika trrgångar Yin har man emellertid 122

19 11\ Bombproducerat 70 - tritium I ~{g. or Fig..l. Sannolika mängdcn bombproc1ucerat tritium sammanställt ärsvis. Bcräkningarna baseras pä att ett megaton i en nukleär explosion ger 0,7 kg tritium. Efter Martc fått fram, alt nederbörden före de olika hombperioderna biir ha haft en tritimnhalt på 5-10 tritumenheter (TU; 1 TU = 1 tritiumatol11 på Yäteatomer). "Variationerna har säkerligen varit stora både i tid och Tum, yilket man kan sluta sig till av senan:' ~\rs förhållanden. i atmosfären bombprocluecrat tritium framg[u: ay flg. 1. IH den na ~liingden turliga tritiumproduktionen är mindre än O,;) kg/år, är de artificiella tillskollen betydande, yilkcl har medfört en global märkning ay allt vatten, som passerar genom eller har kontakt med atmosfären. Frän tig, 1 iir del emellertid inte möjligl att uppskatta omfahningell :n denna isotopmiirkning, eftersom dc olika hombseriel'llh utlösts på olika höjd över markytan och den globala fördelningen i atmosfären normalt dessutom ~i.r mycket olika, De amerikanska proven under 50.,lalet ledde sålunda till ringa varaklighet a v lrililllll i atmosfären emedan explosionshöjden var låg oeb det lrilierade ntltnel i troposfären däri genom snahht regnade ul Senare explosioner i slratoshiren och iiyen nwsosfiiren (l. ex. det amerikanska försöket alt»ulradcj'h» yan Allen bältena) har däremot lelt till en varaktig och global märkning a,' all nederbörd med bl. a. tritium. l\ian m.åste sålunda utnyttja data från direkta nederbiirdsobservatiollcr för alt få en mer exakt uppfattning om de trilillmmängder, som tillföres markytan. Sporadiska undersökningar a v detta slag utfördes under 50-talet i Amerika, Kanada och norra Europa men det är först i och med organiserandet av ett globalt, kontinuerligt stationsnät, som den ofrivilliga märlmingen av atmosfärisk vattenånga kan utnyttjas 9 _ Grundförbättring 1964: 2 123

20 ho. Tritiumhalt 4000 [TU] 3000, HUDDINGE mars juli ' '1000 Ffg.. ~. }[åna([sncc!crböl'(lcns lriliulllkolleentl'alioll [Öl' elcn globala stalioncn Huddinge. 10ö8 och 1961 års bolll]j[lrov kol1lmer till uttryck i nederbörelen först året efter cxplosionsserierna ifr{lga. för all lösa vissa lokala och regionala hydrologiska prohlelll (Organiserat <1\' Intern. Al()mi(~ Energy Agency, \Yien och 'N:\IO, Gel1he). rissa ay de globala slalionerna startade sin verksamhet i slutet a\' lu;)! S(ISO!Jl Yalenlia pil Irland och Huddinge söder om Stoekholnl medan lkrialet al' de ö\'i'iga stallojh'nul korn igång under l (HiO-(i 1. Dc tritiumkol1ccntrnliol1n, som yid den sistniimncla slatlonen förefinnes j llcderljiirc!ell å[prges i fig. 2. Som synes sker tritillmlillfiirseln med en regel!nllldcll periodicitet, som sammanhiinger med mekanismen rör turbulens och luftulhylc mellan stratosfiir Oc!l lro]losj'iil'. (~riills(,ll dem cnwllall Llllcl(')' dlrcll och försommaren frrm ca ~) ()OO ]]l till ('H 11 ()O() l1l inncbärande, alt. stonl luftmassor Illed hög tritiumhalt idi)r liyas med Iroposl'iircJ1, Dettil i ncderhönlt'lls Il'itiul1lkoll ccntr<ltioll, som hal' maximum Linder f('br.-juli. Bortsett fri\n skiijna de)'n<l mellan olika i'h' förel stllullda elj naturlig miirknillg ClY \'årens och l'iii'solllmh1'('lls nederbörd. Detta iir mer markerat ö\'cr landotrjn1den äll ÖH'I' ha\'. Genom all jämföra kontinuerliga miilningar a\' grundnlllnds resp. nederbördclls lritiumhalt. kan man stdunda få upplys ning om llnder "Hk" delar 'ly tlrcl, som nederbörden iir grundyatlcn hildande och dänned ockstl, niil' eyapotranspirationen helt eller ch-h'is förbrukar den fallna nederbörden. För jordar med hög nlttenahsor beranclc förmåga (lerjordar) gäller il' ke della resonemang, eftersom de! föl' dessa sker en blandning fly årets olika yallcnfraklioncr i markens öyre dcl. Genom bestämningarna från proniloppsperioden sept. 58-aug. (il kan man också beräkna yaraktigheten <ly en stratosfärisk [ritiuminjek Hon. Tritiummängdel'ua nnder maximum perioderna minskar niimiigen 124

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 172 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 12-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera:

POSTKODVINSTER á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 234 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 04-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera:

VECKANS LILLA POSTKODVINST á 1.000 kronor Inom nedanstående postkoder vinner följande 270 lottnummer 1.000 kronor vardera: Dragningsresultat vecka 14-2015 Här nedan kan du se om du är en av de lyckliga vinnarna i veckans utlottning i Svenska PostkodLotteriet. När du har vunnit betalar vi automatiskt ut dina vinstpengar till

Läs mer

Vakuumpumpar/-ejektorer Large

Vakuumpumpar/-ejektorer Large P6040 Tekniska data Vakuumflöde Patenterad COAX teknologi. Trestegs COAX cartridge MIDI Välj en Si cartridge för extra vakuum flöde, en Pi cartridge för högt flöde vid lågt drivtryck och Xi cartridge om

Läs mer

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén

Alings ås 2010-02-24. Sven Jo nas son Ste fan By dén Fjällgatan 3 E, terrassen, 413 17 GÖTEBORG Tel 031-85 71 00 Fax 031-14 22 75 www.melica.se Gran skning för Ös tham mars kom mun av grund vat ten re la te ra de frå gor i Svensk Kärn bränsle han te ring

Läs mer

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser

'~~ r ~ : ~~:; ~utq I. %1 LAGA Au 16. -~ l samma manad fg ar I. I'~~I N~-;;~Iönekostn~d jämf~rt med ~ \ ~ i. Lönekostnader 2012 löpande pri ser %1 LAGA Au 16 Persnalkstnader 2012 preliminär, (sista körningen saknas) (kstnader exkl sciala avgifter) \! Lönekstnader 2012 löpande pri ser Bkfört 2012 är 101 mkr högre (+3,6%) jämfört med 2011. Samtliga

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån.

ffi8cf Till föijd crv devqlveringen av den svensko kronon uppstod kursföriuster på 75 miljoner kronor på moderbologets utländsko lån. ffi8cf Pressmeddelonde Aktiebologet SKF:s styrelse sommonträdde föjonde uppgifter lömnodes om resultotet noderno 1977. p& onsdogerl, vorvid för de försto åtto må- SKF-koncernen Under perioden jonuori ti

Läs mer

Minican resultatöversikt juni 2011

Minican resultatöversikt juni 2011 Sidan av Minican resultatöversikt juni Sammanställt från arbetsmaterial SKBModelCanisterProgressReport Dec_Issue -4-7 MINICAN microbe report Claes Taxén Siren Bortelid Moen Kjell Andersson Översikt över

Läs mer

Star ta Pro/ENG I NE ER

Star ta Pro/ENG I NE ER 145 4 Välj att lad da ner fi - ler na till bo ken för an ting en Edu ca tio nal Edition eller den kommersiella versio - nen (des sa kom mer senare). 5 Lad da ner fi len, packa upp den och se till att under

Läs mer

Hade jag sextusende daler (sång nr 14)

Hade jag sextusende daler (sång nr 14) Hade ag sextusde daler (sång nr 14) Text och musik: Carl Michael Bellman Tor 1 c Arr: Eva Toller 2009. Tor 2 c. och Basso 1 c 1.Ha - de ag sex - tu - s - de. da - ler i kvar - ta - ler, i kvar - ta - ler.

Läs mer

BALLERINA. Prima. look

BALLERINA. Prima. look b Mi TOP-li få TOPMl- äl! Ciy lic Ciy iy C y C P i c i f y li c y l äl li b J ä! Cy ä äi pi ö: bäppfyll j få böj bö M j P A i C b fö i! i l x c Hli TOPMl li å f Hli J äl i äl li på äll c ö cl jbb på ll

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven Författare: Uppdragsgivare: Rapportnr: Barbro Johansson Birgitta Adell, Fortum 35 Granskningsdatum: Granskad av: Dnr: Version 211-5-21 Sten Lindell 21/286/24 1. Beräknad naturlig vattenföring i Dalälven

Läs mer

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o?

13 eecm= 4rr^ 4 r2cm= 4lL ^ 24 lm6cm= 4Oe ^ = l7: 2s 4m2crrr =? az ^ 2815dm. zo rcm= 4Ot. e edm= 0.? 1032cm= 431 114cm= 4o? Lfi,ngd i deeimalform 1 12dm= 4Z ---------------- 21 8m7 = 0 12 ro= --------a 4?o 13 ee= 4rr = 2 of 322m58= lre za 33 73 dm= Zr J_m 1032= 431 30 2m4dm.-..7-114= 4o? * 31 25dm= 4tf 14 2 m65 = 21 6f 346m5dm=

Läs mer

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn

[818] 3: - 1: 75 1: 50-76 1: 25 -- 75. Riljet.t.p:riserna äro: P;j~'estättn [817J Biljetter säljas: Hvardagar: Till vanligt pris frän kl. 12 midd., till förhöjdt pris samma dag kl. 9-1l f, m.; till förköpspris dagen förut kl. 12-3 e. m.!lön- oeh:h lgdagar: Till vanligt pris från

Läs mer

Avrinning. Avrinning

Avrinning. Avrinning Avrinning Avrinning När nederbörden nått marken kommer den att söka söka sig till allt lägre liggande nivåer. Först bildas små rännilar och som efterhand växer till bäckar och åar. När dessa små vattendrag

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI

Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimat- och miljöeffekters påverkan på kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Delrapport 1 Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI Klimatscenarier för Sverige beräkningar från SMHI 2 För att öka

Läs mer

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden

Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Mallversion 1.0 2009-09-23 Carin Nilsson och Katarina Norén Klimatförändringen inverkan idag och i framtiden Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga dem? Och vad gör vi med byggnader

Läs mer

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet

VINDKRAFTFAKTA. Teknik och säkerhet. Teknik. Säkerhet VINDKRAFTFAKTA Tekik och säkerhet Tekik Aktuell vidkrftverk bedöms få e vhöjd på som mest 14 meter och e rotordimeter på mell 8-13 meter. Ovsett Totlhöjd verkstyp kommer totlhöjde ite tt överstig 185 meter.

Läs mer

För länge sen hos Beethoven

För länge sen hos Beethoven Ludwig van Beethoven ör länge sen hos Beethoven Arrangemang Christian Ljunggren SATB calluna musik hb ör länge sen hos Beethoven Sopran Alt Tenor/Bas 4 8 12 ör länge sen hos Beethoven 4 2 4 2 4 2 j ör

Läs mer

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63)

Fader Bergström, stäm upp och klinga (epistel nr 63) Fader Bergström, stäm upp klinga (epistel nr 6) ext musik: Carl Michael Bellman Soprano 1 Soprano 2 lto enor.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp.. Berg - ström, stäm upp kling - a, öpp -

Läs mer

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015.

Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastigheter Stockholm. Anmälan av månadsrapport för Landstingsfastigheter januari-mars 2015. locum. VÄRD FR VÅRD 2015-05-07 2015-05-28 - ÄRD 12 AMÄLA r.oc 1501-0234 1 (1) Styrlsn för Locum AB Månadsrapport för januari-mars 2015 för Landstingsfastightr Stockholm Ärndt Anmälan av månadsrapport för

Läs mer

Information från Medborgarkontoret Hösten 2013

Information från Medborgarkontoret Hösten 2013 E ö hö ö! DENNA SIDA ÄR EN ANNONS G Im M Hö 2013 M G Yv P ch U Bjöm ö m ö G. M m hö! Å F ä! Ö ö M G M... 13-18 T... 13-16 O... 13-16 T... 13-18 m ä ä. A: Hcv. 1, 247 70 G T: 046-35 63 57 Fx: 046-35 70

Läs mer

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes)

Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Att förstå klimatsystemet (AR4 SPM: D. Understanding the Climate System and its Recent Changes) Gunilla Svensson Meteorologiska institutionen och Bolincentret för klimatforskning Huvudbudskap Människans

Läs mer

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än

Louise. Hayde. Nadja. kommer Förbandet är ju nästan klara showen börjar snart och vi har inte ens kommit in än l v M Tl på v ll omp T OP Mo D m k u f. lo k o oc gg f å y l T J, m h mobl vg! D lk h komm å ho kk? V gå! Jg h US 7 gåg föu på fvl, m å o jg mglåg få c, u vll jg å lg fm, jj! Och h jg u kk jg få uogf Hy

Läs mer

Protokoll SFB 26/2013

Protokoll SFB 26/2013 Närvarande Se röstllingd, bilaga 1 Plats Scandic Hasselbacken, Dj urgirden, Stockholm Datum 26 september 2013, kl 16.30-17.45 Svenska FlygBranschen årsmöte Protokoll SFB 26/2013 1 (5) Kallelse har utsänts

Läs mer

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling

Sveriges geologiska undersöknings författningssamling Sveriges geologiska undersöknings författningssamling ISSN 1653-7300 Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning och analys av grundvatten; beslutade den 8 augusti 2013. SGU-FS 2013:1

Läs mer

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag

Källa: SNA, Klimat, sjöar och vattendrag Varje vinter faller snö över Sverige och bäddar in landet i ett täcke av snö. I södra Sverige omväxlar i regel köldperioder med snö med milda perioder när snön smälter, medan man i norr får ett mer sammanhängande

Läs mer

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund

Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12. Hjälmarens Vattenvårdsförbund HJÄLMARENS VATTENVÅRDSFÖRBUND Kontrollprogram för Eskilstunaåns avrinningsområde 2010-12 Hjälmarens Vattenvårdsförbund LAXÅ ÖREBRO KUMLA HALLSBERG ESKILSTUNA Mälaren Hjälmaren 2010 2020 2220 2058 3018

Läs mer

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176

Sångerna är lämpliga att framföra vid bröllop, speciella fester och romantiska tillfällen för Kärlekens skull... GE 11176 FÖROR So en sträng å gtrren och so tonern dn vs..., så börjr texten Ulrk Neuns underbr Kärleksvls. Vd kn vr ljuvlgre än gtrrens sröd och nnerlg ton so tllsns ed sången kn sk sådn stänng och rontsk tosfär.

Läs mer

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling

Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd. Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus klarar höga krav på miljöskydd Raul Grönholm Sysav Utveckling Slaggrus Bottenaskan från avfallsförbränning, ofta kallad slagg Efter behandling och kvalitetskontroll benämns slaggen för slaggrus

Läs mer

Simulering av soldrivet torkskåp

Simulering av soldrivet torkskåp Simulering av soldrivet torkskåp Ivana Bogojevic och Jonna Persson INTRODUKTION Soltork drivna med enbart solenergi börjar bli ett populärt redskap i utvecklingsländer, då investeringskostnader är låga

Läs mer

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement

Utgångspunkter. Hushåll med värmeelement söjd!) l, hl sjlfö (Pss! Ig få o ik! b sd. D o k s g i id p ö f S di upp i sll k s u i o s u h Poduk då oc sl. l k l o d g kici. l g li o g h b di u d dis D g. o s k i f p p if u d d i i i h f s ö f d

Läs mer

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01

Beredskapsavtal. Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF. Giltigt från 1990-01-01 Beredskapsavtal Fastigo Fastighets, Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från 1990-01-01 Förhandlingsprotokoll Mån da gen den 1 juni 1987 med ändringar onsdagen den 24 juli 1996 Par ter Fastigo,

Läs mer

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström

PFAS och PFOS - problem i vatten. Karin Norström PAS och POS - problem i vatten Karin Norström Terminologi PAS C n 2n+1 R PAAs PASs -SO 2 ASAs -SO 2 NH 2 PAs -CO Ytterligare fluorämnen (toh etc)... PCAs -COOH/-COO - PSAs SO 3 H/-SO 3 -.. POS C 8 17 SO

Läs mer

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför?

Vilka varor och tjänster samt länder handlar svenska företag med? - och varför? Emj www.mf.smj Smällsm fö u Emf uvcl d slml sm mlm ll läudvs smällsus. Syf ä lv övd fösåls fö u smällsm fu. Ml båd s c s fösåls fö u d s u Sv. Ml bså v fy s övd uf sm bdl usdl, bsmd, fsmd c ffl m. Uf bsvs

Läs mer

PRODUKTKATALOG Sveriges föreningar och klasser tackar för stödet

PRODUKTKATALOG Sveriges föreningar och klasser tackar för stödet PRODUKTKATALOG Sis föi och klss ck fö sö www.s.s Ihåll Sos Aci Tl Kulöl si 4-5 All i! Vil All Sköljl I h boschy hi u fl föbukiso so u lbu h. Pouk Sskillk och håll hö ké. D fls iljök S och fis l so kos

Läs mer

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre.

30* 31* Läseåret 1885-1886 Läseåret 1886-- 1887 Läseåret 1887--1888 Läseåret 1888--1889 Läseåret 1889--1890. folkskolo] Lägre. 0* * Tab. JY: 9. Antalet intagna ch afgångna samt inskrifna ch när- varande elever vid Helsingfrs stads under läseåren 88 890. Läseåret 88 884 Läseåret 884- Läseåret 88-886 Läseåret 886-- 88 Läseåret 88--888

Läs mer

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1

4-tråd, mo du lar kon takt. Alarm 1 st hög nivå 3..99 %, all tid hög re än steg 1 Drift- och montageinstruktion HC-2, Digital hygrostat HC-2 Ersätter: rev. 140320 All män na data Hygrostat Tek nis ka data m i-292se_14091 7.VP ] MIMA In di ke ring Pro gram me ring Fuktensor In kop pling

Läs mer

SKOLRESA. På Gotland!

SKOLRESA. På Gotland! 2016 * SKOLRESA På Gotld! Skolpkt I pktt igå följd: Båt t/, luch/middg v på övft. Butf Viby Hm-KippbyViby Hm. Logi i um/tugo md hlpio. Fi té hl vitl till Kippby Somm- & Vttld. Eklt pivät fö hl kl! Miigolf

Läs mer

1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) "Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE

1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett LANDSTINGSSTYRELSENS YTTRANDE I ~ Landstinget l) DALARNA LANDSTINGSSTYRELSEN Arbetsutskottet BEREDNINGSMEMORIAL Sammanträdesdatum 2011-04-04 1 Svar på motion från Ken Swedenborg (-) "Bemanningen vid akutmottagningen, Ludvika lasarett

Läs mer

Justering av vattenförekomster 2011-2015

Justering av vattenförekomster 2011-2015 Justering av 2011-2015 I december 2009 beslutade vattendelegationerna i Sveriges fem vattenmyndigheter om kvalitetskrav (miljökvalitetsnormer) för alla fastställda i landet. En kombination av att det material

Läs mer

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser

Vatten. Vattenrnolekyler i tre faser Vatten NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET VATTEN KAN DU vilka grundämnen som bildar en vatten molekyl förklara hur vattenmolekylerna samspelar i vattnets tre faser redogöra för vattnets speciella egenskaper

Läs mer

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi

Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat. lars-göran gustafsson @ dhi Källor och flöden Möjliga åtgärder Uppföljning av resultat lars-göran gustafsson @ dhi Möjliga källor till tillskottsvatten Anslutna ytor Överläckning Inläckage Dränering Flödets tidsvariation Geohydrologin

Läs mer

Kalkstenstäkt i Skövde

Kalkstenstäkt i Skövde Beställare: Cementa AB Kalkstenstäkt i Skövde Förslag till kontrollprogram Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Uppdragsansvarig Karl Persson Författare Johan Larsson L:\Uppdrag\ - Grundvattenutredning

Läs mer

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100%

Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% Indikation på fekal påverkan på enskilda brunnar 100% E. coli bakterier Resultat från Tillsynsprojektet mm (ca 13000 vattenanalyser) 90% 80% 70% 60% 50% 40% Otjänligt Tj m anm Tjänligt 30% 20% 10% 0% Brunn

Läs mer

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se

Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning. Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Grundvatten i Sverige och på Gotland Sveriges geologiska undersökning Emil Vikberg emil.vikberg@sgu.se Mark och grundvatten Vår uppgift är att verka för en giftfri miljö och ett hållbart nyttjande av grundvatten.

Läs mer

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun

Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun Dag vat te nu tred ning för Åsen, Mun ke dals kom mun 2014-01-24 Sven Jo nas son Ste fan By dén Upp dra get Me li ca fick i upp drag av Ra dar Ar ki tek tur & Pla ne ring att göra en dagvattenutredning

Läs mer

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1

FRÖSET - SMÅLAND. Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län. www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 . FRÖSET - SMÅLAND Fröset 7:6 Hånger församling Värnamo kommun, Jönköpings län www.skogsmark.nu S K O G S M A R K A B 1 S K O G S G Å R D 2 9 H A ALLMÄNT L a n t lig t b o e n de me d b ra lä g e e n da

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått.

12) Terminologi. Brandflöde. Medelbrandflöde. Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. 12) Terminologi Brandflöde Brandskapat flöde avses den termiska expansionen av rumsvolymen per tidsenhet i rum där brand uppstått. Medelbrandflöde Ökningen av luftvolymen som skapas i brandrummet när rummet

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan...

Värmepumpar av. Joakim Isaksson, Tomas Svensson. Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... Värmepumpar av Joakim Isaksson, Tomas Svensson Beta-verision, det kommer att se betydligt trevligare ut på hemsidan... I denna avhandling om värmepumpar har vi tänkt att besvara följande frågor: Hur fungerar

Läs mer

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz

o n k o k t k t fk t ej k t ek t k t o n k k k k k k jz Ta tre mideråriga arr. Edeius yr. Herzberg Sra 1 Sra2 At 1 At2 Ter Bass1 Bass2 Sra1 a 4 ej ej t G =120 t t t t t t t a Sra2 4 4 ej ej a At1 4 s dj s s s s dj s s s a At2 4 4 s dj s s s s dj s s s 4 b Ter

Läs mer

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN

FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN FLÖDESMÄTNING I TULLBODEN MÄTRAPPORT Figur 1: Mätpunkten i brunnen till höger i bild. Rapport Göteborg 2013-01-09 Uppdragsnummer 1351719000 SWECO Gullbergs strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon

Läs mer

Översvämningskartering av Rinkabysjön

Översvämningskartering av Rinkabysjön Växjö kommun Byggnadsnämnden Översvämningskartering av Rinkabysjön Uppdragsnummer Lund 2011-06-27 12801616 GÖTEBORG STOCKHOLM VÄXJÖ LUND Org. Nr. 556550-9600 Lilla Bommen 1 Svartmangatan 18 Honnörsgatan

Läs mer

Nya mätmetoder inom hydrologin fokus på Vattenföring och flöden Nils Sjödin SMHI Utveckling av mätmetoder Fokus på I går - i dag - i morgon 1) Hur ser vanliga mätproblem ut? 2) Vilka metoder finns? Hur

Läs mer

VA och dagvattenutredning

VA och dagvattenutredning Teknisk försörjning 1(6) VA och dagvattenutredning Bilagor Till denna VA- och dagvattenutredning bifogas följande kartmaterial. Bilaga 1 Illustrationskarta med VA för Stare 1:109 m fl. Daterad 2011-11-28.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering

Föreläsning 10. java.lang.string. java.lang.string. Stränghantering Föläig Stäghtig j.lg.stig E täg btå tt tl tc Stäg i ht om objt l Stig E täg it modifi ft tt d h pt! Stig - l : ch[] - cot : it + lgth(): it + chat(it): ch + idxof(ch): it E täg h: Ett äd och lägd Ett tl

Läs mer

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI

Klimatscenarier och klimatprognoser. Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Klimatscenarier och klimatprognoser Torben Königk, Rossby Centre/ SMHI Översikt Vad är klimat? Hur skiljer sig klimatmodeller från vädermodeller? Vad är klimatscenarier? Vad är klimatprognoser? Definition

Läs mer

Avensis EDITION 50 1,8 Bensin Jubileumspris: (Ordinarie pris: 255.900 kr) 199.900 kr. 2.093kr/mån

Avensis EDITION 50 1,8 Bensin Jubileumspris: (Ordinarie pris: 255.900 kr) 199.900 kr. 2.093kr/mån Juiumshg! g m u K å p å 3 fi ig! v S i å 5 o y o T h oc. 5 1. 1 1 26-27 APRIL -15. Poyidig K. 11 Asiksmåig k. 12-14. Toyo Biusäig Hoppog Husvgspciis vis husvg Fifi pis Thozuis Moospo WRC Coo k, dyc s s

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter m.m. om icke kärnenergianknutet

Läs mer

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet SWETHRO The Swedish Throughfall Monitoring Network (SWETHRO) - 25 years of monitoring air pollutant concentrations, deposition and soil water chemistry Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten

Läs mer

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet.

Scouternas vision är att skapa en bättre värld. Scouternas syfte är att göra unga redo för livet. R f l Su p b l. Su yf u f l. Pl ul Su ll ul b u ll f f f l. Kpp fy ul, f upp pp j fy b lll. Gupp l ul, l l, p upp b jl. T llull ul, ul f l f jl l ll fl u l u. Kl l ul, uf fl l f jl ul jll, jlf p. T & lf

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte

KÖLD BÄ RAR LA GET. Syfte KÖLD BÄ RAR LA GET Syfte Ge nom en ökande an vänd ning av köldbärare inom kyltekniken, så kallade in - direkta kyl sys tem, och spe ci ellt med hän syn tagen till an vän dan de av al ko ho - ler, gly ko

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND

PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Svedala Kommun PM DAGVATTENHANTERING OCH VA-LÖSNINGAR I SEGESTRAND Karlskrona 2008-07-04 SWECO Environment AB VA-system, Södra Regionen ra01s 2005-11-11 Pär Svensson Uppdragsnummer 1230881 SWECO Östra

Läs mer

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat KSLA 2013-03-05 2013-03-11 Dimensionering av jordbrukets vattenanläggningar Jordbruksverket Vattenenheten C-J Rangsjö Linköping, 013/19 65 14 Jordbrukets

Läs mer

L O. a r. l e d. l g. e s d. n a. t o. n a. n o. i a. t i l. t a l p. n e. e d. r v. n e. k e d. l l. r vä. Tävlingen arrangeras av S UASH CENTER

L O. a r. l e d. l g. e s d. n a. t o. n a. n o. i a. t i l. t a l p. n e. e d. r v. n e. k e d. l l. r vä. Tävlingen arrangeras av S UASH CENTER ö f Nu b y f Avö v! S i vä i Rk S U 65.000 DER L O F R O i SPONS i ö i. S Fjä m i k iv. kmm ch i, k i i TV-x u! ivi vä k Säi h c ku ih i B möj Tävi v S UASH CENTER O F F I C I E LLT RAC K E T, B O LL O

Läs mer

Kunskap för integration

Kunskap för integration Kunskap för integration Om makt i skola och utbildning i mångfaldens Sverige Rapport från Integrationspolitiska maktutredningen Stockholm 2004 SOU 2004:33 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338

x I Utförd på anslag från Styrelsen för teknisk utveckling Fack, 100 72 Stockholm 43 :> HOV 1971 STU-rapport 7O-4O7/U338 STU-rapport 7O-4O7/U338 Strönmingsbilder längs en kokarkanal inkl. burnout. Grundläggande studier i ett 9-stavsknippe bernt Gustafsson AB Atomenergi Studsvik Fack, 611 01 Nyköping r r September 1971 x

Läs mer

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors

Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors Umeå tingsrätt Miljödomstolen Box 138 902 04 UMeå Vår ref: Umeå 2008-05-07 Mål nr: M 4903-04 Avfallsanläggningen Fagerliden på fastigheten Edfastmark7:242, Robertsfors I egenskap av ombud för Urban Zingmark

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN

PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Institutionen för beteendevetenskapliga mätningar PBMaE 5-5 Umeå universitet Provtid PROV I MATEMATIK KURS E FRÅN NATIONELLA PROVBANKEN Del I: Uppgift -9 Del II: Uppgift -7 Anvisningar Totalt 4 minuter

Läs mer

Vårtermin 2015 EK12A1 STAGNELIUSSKOLAN

Vårtermin 2015 EK12A1 STAGNELIUSSKOLAN STGNELIUSSKOLN Vårtermin 2015 EK121 STGNELIUSSKOLN Ind.val Ind. val Matemat WE 4 Matemat F 5 Engelsk R 3 Matemat WE 1 Matemat F 2 Engelsk R 7 (75) (75) (75) 9.55 (70) (30) C1 (95) 9.50 (95) 9.50 (95) 9.50

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring

Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring Motion till LO-kongressen 2012 Allmän arbetsförsäkring I social d e m o k r a t i s k a partie ts Råds la g o m jobb i börja n av 2008 för d e jag tillsa m m a n s me d tre ka m r a t e r fra m idé n o

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Modellering och ekonomisk kvantifiering av down-cycling i aluminiumets kretslopp

Modellering och ekonomisk kvantifiering av down-cycling i aluminiumets kretslopp Slutrapport och ekonomisk redovisning för projektet Modellering och ekonomisk kvantifiering av down-cycling i aluminiumets kretslopp Sammanfattning av projektet Bakgrund, syfte och inriktning I dagens

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons från bråviken bil

Hela denna bilaga är en annons från bråviken bil d b ä os få båk b Ö : Ö 1-17 Ö 1-17 5 6 O VÄ P Ö ORR F R Ö Ö Fä Å o Å Ö u F /F X u o F C o ä u F F C Å 2 % ouä öw cz Y Puo å 38 o u b s VÄj P j F Rju R V FRÄ 2, 5% FjP år: kbox hu sbå Pyso V 2 x V-skäm

Läs mer

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o

Sönderfallsserier N 148 147 146 145 144 143 142 141 140 139 138 137 136 135 134. α-sönderfall. β -sönderfall. 21o Isotop Kemisk symbol Halveringstid Huvudsaklig strålning Uran-238 238 U 4,5 109 år α Torium-234 234 Th 24,1 d β- Protaktinium-234m 234m Pa 1,2 m β- Uran-234 234 U 2,5 105 år α Torium-230 230 Th 8,0 105

Läs mer

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka?

Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Vad gör en sjukhusfysiker på länsstyrelsen vid en kärnkraftsolycka? Röntgenveckan 2013, Uppsala 2-6 september Föredrag 10:9-2, Sal K7 Robert Finck, PhD, Strålsäkerhetsmyndigheten Robert R. Finck Nr 1 SSM:s

Läs mer

Hydrologi, grunder och introduktion

Hydrologi, grunder och introduktion Hydrologi, grunder och introduktion Disposition Vattnets kretslopp och vattenbalans Mätningar Extremvärden och dimensionering Reglering och annan mänsklig påverkan Vattnets kretslopp och vattenbalans Världens

Läs mer

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning

Bilaga 2.4 Analys av flödesmätning Uppdragsnr: 159253 27-9-21 1 (11) Bakgrund Dagvattnet från den före detta impregneringsplatsen i Nässjö har tre recipienter: Höregölen, Runnerydsjön och Nässjöån. Höregölen och Runnerydsjön är förbundna

Läs mer

Servicehandbok. Felsökning

Servicehandbok. Felsökning Servicehandbok Felsökning Felsökning B + c.'h... Anslutning av kontrollampor Vid all kontroll av värmarens funktion skall kontroll ~ laft1por anslutas. Volvo verktyg nr 999 9933. Anslut: 1. Grän ledning

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg

Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Riskbedömning av klorerade lösningsmedel i berg exempel Kv Renen, Varberg Fredric Engelke fredric.engelke@structor.se 0706-937440 Klorerade lösningsmedel Omfattande användning som lösningsmedel, kemtvättmedel,

Läs mer

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24

PFAS ämnens spridning och effekt i Arlandaområdet. Tomas Viktor, 2015-03-24 Provtagning Arlanda Valloxen Horssjön Håtuna Kättstabäcken Halmsjön Märstaån Steningeviken Botele udd Skarven Rosersbergviken vatten fisk Görväln PFOS-belastning PFOS (kg/år) PFASs (kg/år) referens Broby

Läs mer

L/1 0ö~e/f t7;<3-:r~o~ ~ Oft::J -66'/7cJ1/-t Postadress /' ST~~~S~

L/1 0ö~e/f t7;<3-:r~o~ ~ Oft::J -66'/7cJ1/-t Postadress /' ST~~~S~ LANDSTINGET DALARNA INK. 2009-01- 29 DNA.. fi?{?..g(/. ~:.:'?:Y... ~~~~~~~crreja~ R ~A... K D...~/.a..:~/.. 23 2008-11-20 3(5) Sökande 0-.. Namn /mobil Planerat start/slut datum ~7."cJ7 ~Ja4 41 L/1 0ö~e/f

Läs mer

SAMBÄND MELLAN 137 Cs DEPOSITION OCH KONTAMINATION AV MJÖLK I SVERIGE

SAMBÄND MELLAN 137 Cs DEPOSITION OCH KONTAMINATION AV MJÖLK I SVERIGE " '. ' ' v. SSI: «9,^-027. ; ;, ;, '. \ SAMBÄND MELLAN 137 Cs DEPOSITION OCH KONTAMINATION AV MJÖLK I SVERIGE TO>iAS KKAfcFa X' * ' * * **. t 'V.-V. ','.. m STATEHS STRÅLSKYDDSINST5TUT Fack 104 01 Stockholm

Läs mer

Sårbarhetskartering vattendrag

Sårbarhetskartering vattendrag Sårbarhetskartering vattendrag Per Danielsson, SGI per.danielsson@swedgeo.se På säker grund för hållbar utveckling Göta älv utredning 2 Göta älv utredning Surte 1950 Tuve 1977 Göta 1957 3 Göta älvutredningen

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer