Hållbara och kvalitetssäkrade kommunikationstjänster i äldreomsorgen Isabella Scandurra
|
|
- Christoffer Jonsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hållbara och kvalitetssäkrade kommunikationstjänster i äldreomsorgen Isabella Scandurra Projektslutrapport för FoU Seniorium Rapport 2011:04
2 Projektslutrapport för FoU Seniorium 1
3 FoU Seniorium - InView AB - SICS FoU Jämt Isabella Scandurra Britt Östlund Jennie Bondesson Fredrik Degerblom Kjell Lindén Marie Sjölinder Catharina Höijer Projektslutrapport för FoU Seniorium 2
4 Projektslutrapport för FoU Seniorium 3
5 Hållbara och kvalitetssäkrade kommunikationstjänster i äldreomsorgen Innehåll Sammanfattning Introduktion och bakgrund Projektets syfte Organisation och delprojekt Rapportens disposition Valda metoder och metodutveckling Kort om aktionsforskning Användarcentrerad systemutveckling Projektets tillämpning av användarcentrerade metoder: Deltagande Design Informationsstruktur Införandemetod Socio tekniska införandemetoder Realisering av de fyra kommunprojekten Delprojekt Södertälje Digitaliserad hempärm Lärdomar Delprojekt Jämtland Forskningscirkel Användning av ippi i glesbygd Erfarenheter och reflektioner Delprojekt Täby Introduktion och införande hos seniorerna Täby seniorernas design workshops Favoriserade ippi tjänster Framtids workshop Effekter av ippi användningen Delprojekt Vallentuna Introduktion och införande hos de boende på Väsbygården Personalens design workshops Erfarenheter och reflektioner Teknisk utveckling Projektslutrapport för FoU Seniorium 4
6 6.1. Tre olika användarlägen Förbättrat användargränssnitt och funktioner Tjänsteutveckling Affärsmodeller ippi ett stöd att uppfylla Socialtjänstlagen ippi ett stöd för Lagen om Stöd och Service Kunskaps och informationsspridning Pågående arbete Slutsatser Avslutande Seniorium sammanfattning Projektslutrapport för FoU Seniorium 5
7 Sammanfattning Denna slutrapport innehåller två delprojekt i ett Vinnova finansierat samverkansprojekt där problemägare, företag och forskare medverkar i skärningspunkten mellan vård och teknik, äldre användare och utvecklare. Projektet syftar till att gemensamt utveckla och kvalitetssäkra hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen och har beviljats anslag från VINNOVA, Verket för Innovationssystem. Arbetet kan beskrivas som en slags innovationsupphandling där kommuner och FoU enheter höjer sin beställarkompetens och där företaget genom detta Forska&väx projekt ökar sin kunskap om slutanvändaren i kommunen och genom forskarna får en chans att stärka sitt metodologiska angreppssätt. Syftet med det är att företaget InView AB tack vare ökad kunskap om användarcentrerad utveckling och olika kommuners lokala behov kan öka sin konkurrenskraft. Målet var att ta fram ett tjänsteutbud som svarar upp till samhällets behov av nya hållbara och kvalitetssäkrade kommunikationstjänster i äldreomsorgen. I detta arbete har användarcentrerade utvecklingsmetoder varit centralt, där presumtiva kunder och slutanvändare är delaktiga i processen. Däri består kvalitetssäkringen, att användaren av tjänsten görs delaktig och att de arbetssätt som utvecklats är dynamiska så att lärdomar byggs in i systemet som görs hållbart med öppna standarder. InView AB var projektägare i samverkan med representanter från FoU Seniorium, FoU Jämt, Swedish Institute of Computer Science (SICS) med fallstudier i fyra referens kommuner. Projektarbetet har bedrivits i åtta delprojekt; Metodprojektet, användarcentrerade utvecklingsmetoder och sociotekniska införandemetoder, Informationsstrukturprojektet, utveckling av en användbar och skalbar informationsstruktur, Affärsmodellsprojektet, med kommunen som kund till ippi tjänsten, Jämtlandsprojektet i Berg, service i glesbygd, Södertäljeprojektet, hemtjänstverksamhet, Täbyprojektet, en träffpunkt för seniora invånare, Vallentunaprojektet, ett vård och omsorgsboende, och slutligen Teknikprojektet, bestående av utveckling och test av ippi systemet. Projektslutrapport för FoU Seniorium 6
8 Genom ett verksamhetsnära samarbete i de fyra kommunerna med skilda behov och användargrupper har InView och forskarorganisationen i projektet lyft ippi plattformens funktionalitet och erhållit värdefulla erfarenheter kring införande av ippi som teknikstöd. Under projektet har ippi vidareutvecklats med sociala kommunikations tjänster, vård och omsorgsriktade tjänster och tjänster med fokus på friskvård och hälsa, samt informationstjänster om lokalt aktivitetsutbud. De användarcentrerade utvecklingsmetoderna och socio tekniska införandemetoder har varit centrala i projektet och i stort bidragit till projektets lyckade utgång. Affärsmodellen för ippi tjänsten med kommunen som kund har utvecklats med argument baserade i Socialtjänstlagstiftningen och bekräftats genom att tre av fyra medverkande kommuner har beslutat att fortsätta i någon form. Dessa kommuner har även agerat referenskommuner och InView har sedan hösten 2009 utökat sitt kundsamarbete till att våren 2011 arbeta med 22 kommuner. Projektslutrapport för FoU Seniorium 7
9 1. Introduktion och bakgrund FoU Seniorium har från våren 2010 till sommaren 2011 bedrivit ett samverkansprojekt mellan problemägare, företag och forskare: Täby och Vallentuna kommuner, InView och SICS, Swedish Institute of Computer Science. FoU Seniorium medverkar i skärningspunkten mellan vård och teknik, användare och utvecklare. Det här projektet initierades efter det första samverkansprojektet mellan Dr. Britt Östlund och InView AB, Vinnovaprojektet Nya nätverk för det moderna äldrelivet (dnr ), samt en behovsanalys Forska och Väx C Nya nätverk för äldre personer i kvarboende (dnr ). Behovsanalysen genomfördes av Britt Östlund, i roll av chef för FoU Seniorium, samt representanter från Swedish Institute of Computer Science, (SICS), och InView och fokuserade på äldres användning av TVn som personlig informationsmottagare. Diskussionerna utgick från nyutvecklade tjänster på det innovativa ippi systemet som använder TVn som bärare av en kommunikationstjänst för de som inte använder dator eller mobiltelefon. Analysen visade bland annat att tjänster bör utgå från äldre personers möjlighet att som IT medborgare utvecklas från passiva mottagare av information till aktiva användare. Tjänster på ippi plattformen bör utvecklas med målgruppen äldre och personer i behov av vård och omsorg i åtanke och utvecklingen bör ske i samverkan med de aktörer som ansvarar för stödtjänster till dessa individer, det vill säga kommunens vård och omsorg. En hållbar vård och omsorg i hemmet förutsätter att teknikstöd och tjänster stödjer de äldre till ett tryggare och trivsammare kvarboende samt underlättar sociala kontakter. Teknikstöd och nya tjänster bör också implementeras som en naturlig del av vård och omsorgspersonalens arbete och kunna underlätta och/eller effektivisera verksamheten Projektets syfte Det övergripande syftet med projektet är att med hjälp av ippi systemet utveckla kommunikationstjänster som passar på ett modernt vårdboende och i en moderniserad dagverksamhet för äldre medborgare. Med detta vill vi: Understödja äldre människors egen kommunikation utifrån den egna vanan av TV användande och möjligheten att bli integrerade i IT samhället. Utveckla tjänster i samverkan med personalen så att det underlättar och effektiviserar deras arbete. Framförallt ska tjänsterna bidra till en hållbar arbetssituation i bemärkelsen att den minskar stress och problem. Bidra till en utveckling av Inview som ett företag som förstår sig på kommuners krav och behov inom äldreomsorgen och en växande marknad med äldre medborgare. På lång sikt finns här ett behov av att höja beställarkompetensen i kommunerna, tillika kunskapen i näringslivet. Projektslutrapport för FoU Seniorium 8
10 1.2. Organisation och delprojekt Täby och Vallentuna projekten ingår i ett större sammanhang, ett forska&väx projekt. Det har genomförts med företaget InView som projektägare och en styrgrupp bestående av representanter från företaget och forskningsorganisationerna FoU Seniorium, FoU Jämt och Swedish Institute of Computer Science (SICS). Styrgruppen har träffats löpande under projektets genomförande med åtta protokollförda möten, med syfte att säkerställa projektets framgång och mål. Inledningsvis organiserades projektet i mindre delprojekt och döptes internt om till Mia4, som står för Metoder, Informationsstruktur och Affärsmodeller i fyra kommuner (Södertälje, Bergs kommun i Jämtland, Täby och Vallentuna). Projektarbetet har bedrivits i åtta delprojekt, med utpekade delprojektledare och olika fokus för de olika kommunerna. Tack vare ett lokalt ansvar för respektive delprojekt och en central samordning på högre nivå har delprojektens resultat kunnat flätas samman och ömsesidigt stärkt varandra. Därför har beslutet fattats att alla 4 kommuners delprojekt kommer att beskrivas i denna rapport, även om FoU Seniorium, förutom styrgruppsuppdraget, främst hanterat delprojekten i Täby och Vallentuna kommuner. Berg Amalia Södertälje Kjell Täby Isabella/Jennie Vallentuna Isabella/Jennie Metoder Fredrik Identifiera kundnytta kundkrav & utveckla införandemetoder Användvärdhet Mia Quattro informationsstruktur SICS Utveckla skalbar informationsstruktur på ippi & ippicentralen Användbarhet affärsmodeller Kjell Utveckla accepterade betalmodeller Affärsmodellen Basfunktion Vilka är lämpliga servicegivare till ippi i glesbygd? Anhörigkontakt/ Kommunikation hemtjänst/ Hempärm/Infopärm.. Information till/från seniorcentra, anhöriga, identifiera servicegivare.. Särskilt boende anhörigkontakt, matsedel, reception, kognitiv stimulans.. Teknikutveckling och Test Peter Figur 1; MIA4, projektets 8 olika delprojekt. Projektslutrapport för FoU Seniorium 9
11 De åtta delprojekten är: Metodprojektet, som består av två delar; användarcentrerade utvecklingsmetoder och införandemetoder för ippi i respektive kommun Informationsstrukturprojektet, med fokus på att utveckla en användbar och skalbar informationsstruktur för ippi systemet Affärsmodellsprojektet, med fokus på kommunen som kund till ippi tjänsten Södertäljeprojektet, med fokus på hemtjänstverksamhet och en kommun med mångkulturell bakgrund Jämtlandsprojektet, med fokus på tjänster och service i glesbygd Täbyprojektet, med fokus en privatiserad kommun och tjänster anslutning till en träffpunkt för seniora invånare Vallentunaprojektet, med fokus på tjänster som passar ett vård och omsorgsboende Teknikprojektet, som består av utveckling, test och kvalitetssäkring av nya samt förbättrade tjänster på ippi 1.3. Rapportens disposition I den följande rapporten beskrivs genomförande, resultat och lärdomar från de åtta delprojekten enligt följande disposition: Inledningsvis beskrivs metodprojektet, då arbetsmetoden i projektet är både en genomförandebeskrivning och den framtagna metoden ett resultat i sig. I detta arbete ingår även informationsstrukturprojektet, som ett exempel på tillämpade metoder. Därefter följer en beskrivning av realiseringen av de fyra kommunprojekten, det vill säga projektets fallbeskrivningar, där Täby och Vallentuna är de kommuner där FoU Seniorium varit delaktiga. I Vallentuna har anställda och boende på Väsbygården medverkat i utvecklingsoch kunskapsprocessen, och ett antal tjänster har prövats som bygger på vårdpersonalens uppfattning om vad som kan ge en säkrare tillvaro för de boende och underlätta för personalen i deras arbete. Några boende har under ett år använt ippi och fått information om aktiviteter och händelser på Väsbygården, och påminnelser om de aktiviteter de anmält sig till. Deras anhöriga kan via mobiltelefon och dator skicka meddelanden, i form av text eller mms/e post med foton, ljud och film som visas upp på TVn. I Täby utvecklas i projektet en ny kommunikationslänk mellan seniorer i kommunen och Täby Centrums Seniorcenter. Det handlar om hälsofrämjande verksamhet, t ex att man inte faller ur kontaktnätet och gemenskapen bara för att man råkar bli krasslig eller är borta en tid. Deltagarna i Täby får kontinuerlig information om aktiviteter på Seniorcenter direkt till sin TV, och kan svara på om de vill närvara eller inte. De får även allehanda meddelanden skickade till sig från vänner och bekanta. Projektslutrapport för FoU Seniorium 10
12 Därpå beskrivs det tekniska utvecklingsarbete som genomförts i samarbete med de fyra kommundelprojekten. Vidare beskriver affärsmodellsprojektet resultatet avseende nytta och argument för en kommun att köpa tjänsten. Slutligen följer en reflektion över kunskaps och informationsspridning samt en sammanfattning projektets viktigaste slutsatser och lärdomar. 2. Valda metoder och metodutveckling Detta Forska&väx projekt har lagt stor vikt vid metodutveckling, och ett delprojekt har specifikt fokuserat på att hitta och tillämpa metoder som specifikt stärker utveckling och införande av ippi ur ett praktiknära perspektiv. Med en bas av vedertagna metoder och med hjälp av forskarnas stöd var syftet att lära hur just InView som företag kan och bör vidareutveckla tjänsten ippi fortsättningsvis och hur ett införande i äldreomsorgssammanhang kan gå till där äldre personer är direkt involverade. Metodprojektet har delats in i två skilda delar där just de användarcentrerade utvecklingsmetoderna och de socio tekniska införandemetoderna har varit centrala i projektet och i stort bidragit till projektets lyckade utgång. FoU Senioriums och SICS forskare har ansvarat för metodval och metodutveckling och förmedlade genom sin aktionsforskningsansats den kunskapen både till kommunernas projektdeltagare och till utvecklare och kundansvariga av ippi. Forskarna från båda instituten har sin forskningsbakgrund i människa dator interaktion och arbetar ofta i en aktionsforskningsprocess (se nedan). Det finns idag mycket forskning kring användarcentrerad systemutveckling, men inte så mycket om hur äldre kan medverka i designprocessen, eller huruvida omsorgspersonal kan agera mellanhand i utvecklingen av IT verktyg som ska användas av äldre. Innovationen i projektet består alltså här av framtagandet av en ny och dokumenterad metod för tjänsteutveckling avseende hur ippi systemet och tillhörande tjänster kan anpassas efter lokala behov, samt på hur användandet kan integreras i kommunernas äldreomsorgs & seniorverksamhet Kort om aktionsforskning Aktionsforskning som begrepp introducerades av socialpsykologen Kurt Lewin. Han beskrev forskningsprocessen som en spiral varav varje varv består av fyra steg, planering, aktion, observation och reflektion av aktionens resultat. Aktionsforskning är en experimentell forskningsmetod för interventioner, utveckling och förändring i och av en praktisk situation. I forskningsprocessen deltar forskare tillsammans med praktiker i utveckling av frågeställning, metod, deltagande och analys för att systematiskt genomföra och utvärdera en förändring av praktiken. Eftersom det finns ett nära samarbete mellan forskaren och forskningssubjektet så är det sannolikt att båda parter lär sig något av själva processen under forskningen. Aktionsforskarna hoppas att denna lärdom Projektslutrapport för FoU Seniorium 11
13 ska komma genom frivilligt deltagande och aktionsforskningstanken bygger på föreställningen att ny kunskap ökar intresset vilket stimulerar individen att själv lära sig mer. Figur 2: Aktionsforskningens cykel. Källa: Scandurra, I Användarcentrerad systemutveckling Eftersom ippi bygger på befintlig teknik, men som tjänst betraktad är en ny företeelse är InView mån om att dels utveckla rätt tjänst från början, dels att utveckla tjänsterna rätt. Projektet utgår därför ifrån vedertagna användarcentrerade utvecklings och utvärderingsstandarder för att på bästa sätt anpassa ippi systemet mot lokala behov: ISO 13407, Användarcentrerade designprocesser och ISO , Användbarhetsstandarden, för utveckling och utvärdering. Figur 3: ISO (1998) Ergonomiska krav för datorarbete del 11: guide till användbarhet. 1 Källa: Scandurra, I. (2008) Building usability into health informatics, ?tab2=abs&language=en Projektslutrapport för FoU Seniorium 12
14 Med standarderna som bas har forskarna valt ut lämpliga metoder som passar in i InViews arbetssätt och befintliga teknik, men som på ett tydligare sätt stöttar användarmedverkan. Figur 4: ISO Användarcentrerade design processer för interaktiva system. Att ge presumtiva kunder och slutanvändare möjlighet att vara delaktiga i systemutvecklingsprocessen är ett sätt att uppnå hållbara och kvalitetssäkrade kommunikationstjänster i äldreomsorgen. Syftet med att involvera de riktiga användarna i sin vardagliga miljö i själva systemutvecklingen (enligt en deltagande design 2 metod) baseras på det faktum att är svårt att överföra den insikt och förståelse som framkommer under en verksamhetsanalys till de tekniska specifikationer som krävs för att kunna utveckla IT system. För att skapa en ny typ av IT verktyg som saknas i vård och omsorg av de äldre idag, men som verkligen behövs, krävs att vården och användarna deltar mer aktivt i utvecklingen av nya tekniklösningar, blir en tydligare beställare och får chans att prova på de nya verktygen i form av prototyper under en stegvis utveckling och inte först då produkten är klar Projektets tillämpning av användarcentrerade metoder: Deltagande Design Krav och behov har studerats utifrån de lokala skillnaderna mellan medverkande kommuner storstad och landsbygd, kommunal respektive privat regi, äldre medborgare på serviceboende jämfört med seniorer som bor i ordinärt boende. Resultaten av krav och behovsanalysen beskrivs i termer av hur de påverkar 2 Schuler D, Namioka A (Eds.) Participatory Design: Principles and Practices, Lawrence Erlbaum Associates Scandurra, I. (2008) Building usability into health informatics, ?tab2=abs&language=en Projektslutrapport för FoU Seniorium 13
15 tjänsteutformningen och tjänsteutbudet. Ledord i utvecklingen är bibehållen enkelhet i designen och användvärda tjänster. För uppföljning av detta krävs återkommande utvärderingar, vilka har skett i design workshops. Deltagarna i workshopen har under ledning av forskarna tagit fram olika förslag på nya och förbättrade tjänster utifrån vardagliga behov, som sedan har förmedlats till utvecklarna genom användningsfall och tjänstespecifikationer. Utvecklingscyklerna går i 6 månaders intervaller som skiftar mellan fokus på ippi enheten och ippi centralen. Detta möjliggör perioder för feedback, där de förslag som utvecklats visas upp för deltagarna som ger direkt återkoppling tillbaka till utvecklingsprocessen som stegvis förfinar tjänsterna eller funktionerna. Det mesta användarcentrerade arbetet med äldre har bedrivits inom delprojektet Täby, där användargruppen varit mycket aktiv med deltagande i månadsvisa sammankomster. Dessa sammankonster har, vid sidan om att samla in synpunkter kring existerande ippi och dess tjänster, även bestått av inspirationsseminarier där seniorerna varit med och arbetat fram förslag på nya och för dem värdefulla ippi tjänster. Mer om seniorernas workshop står att läsa i kapitel Täby seniorernas design workshops. I Vallentuna har personalen från Väsbygården deltagit i motsvarande sammankomster för att utifrån äldreboendets perspektiv, alltså med tanken riktad både till de äldre boende och till hela personalstyrkan, försöka använda och vidareutveckla ippi på ett sätt som förenklar och förnöjer i vardagen. Mer om personalens arbete i design workshops finns i kapitel Informationsstruktur Som ett exempel på resultat erhållna i ett användarcentrerat arbete beskrivs delprojektet Informationsstruktur och dess tillvägagångssätt här nedan. Delprojektet som avser informationsstrukturen består av två delar. Informationsstruktur avseende ippi enheten och dess gränssnitt, samt webbtjänsten ippi centralen och dess gränssnitt. Syftet med detta delprojekt var att lösa hur informationsstrukturen skulle byggas ut och visualiseras för att kunna möjliggöra olika nivåer av komplexitet, vara anpassad efter olika användargrupper samt kunna byggas ut i takt med att fler tjänster tillkommer. Ett ledord här har varit Användbarhet i alla lägen. Arbetet avseende ippi enhetens gränssnitt har varit baserat på användarfeedback från insamlade kvalitativa data. Material har samlats in under möten och sammankomster med användare som diskuterat och kommit med synpunkter på gränssnitt och navigering. Utifrån detta material samt utifrån ippi:s tänkta målgrupper arbetades ett antal personas (exempelanvändare) fram och beskrevs. Med dessa beskrivningar och de insamlade synpunkterna från användarna som utgångspunkt togs ett antal förslag fram avseende förändringar av gränssnittet. Arbetet resulterade i att antalet användarlägen ändrades från fyra till tre och att kopplade funktionaliteter anpassades efter de beskrivna exempelanvändarna. Vidare resulterade arbetet i att en rad funktioner, navigeringsmöjligheter och ikoner ändrades (se mer under kapitel Teknisk utveckling). Projektslutrapport för FoU Seniorium 14
16 Arbetet avseende ippi centralen har utgjorts av analys av befintlig struktur samt dokumentation av denna. Vidare har denna analys legat till grund för ett antal workshops, vars syfte har varit att förbättra informationsstrukturen på ippi centralen samt belysa frågor rörande skalbarhet och framtida utbyggnad av systemet. Detta arbete har legat till grund för en ny release av ippi centralen, vilken kommit alla nuvarande användare till del och som deltagarna i projektet fått lämna kommentarer till. Återkopplingen bestod av positiva åsikter och en känsla av att vara lyssnad till. 4. Införandemetod I samarbete med forskarna har företaget tagit fram en anpassad metod för införande av ippi tjänsten i vård och omsorg. Den har dokumenterats under hösten 2010 och används och förfinas successivt i alla kundprojekt. Ledord för detta delprojekt har varit att identifiera kundnyttan och kundkraven och skapa en tjänst som är värd att använda för den äldre användaren Socio tekniska införandemetoder Den socio tekniska traditionen fokuserar på samspelet mellan människor och datorer, och framhåller både de tekniska och de sociala aspekterna av ett system. Det är alltså inte, som fortfarande är vanligt är idag, enbart de tekniska aspekterna som ska vara centrala i en systemutvecklings eller införandefas. Den fokusering som görs på sociala aspekter innebär ytterligare att det inte bara är användare som berörs, utan även dennes arbetsuppgifter, samt organisatoriska och socialpsykologiska aspekter 4. Enligt den amerikanske organisationsteoretikern Harold Leavitt (ibid) kan en organisation i stora drag sägas bestå av fyra olika delsystem: uppgifter, struktur, teknik och människor. När en förändring sker i ett av dessa delsystem, påverkas även de andra delsystemen och därmed också organisationens utförande av uppgifter. Medvetenheten om detta, i kombination med kunskapen om att människor som inte får något inflytande över förändringar som påverkar deras egen situation tenderar att bemöta förändringarna med osäkerhet eller motstånd. Det finns inom forskningen ett antal modeller som beskriver de faktorer som kan påverka införande av ny teknik i en organisation, t ex The Technology Acceptance Model (TAM), The Theory of Planned Behaviour (TPB) eller the Diffusion of Innovations Theory (DOI). Vi har här tillämpat nyckelvariablerna från dessa modeller, sammanställda av en forskargrupp med Yi i spetsen 5. Genom att medvetandegöra dessa faktorer och initialt i projektet bygga in påverkande steg i utvecklingen och införandet har vi medvetet försökt bromsa de negativa effekter som annars brukar uppstå då människor påverkas av förändringar och samtidigt försökt stärka de positiva effekter 4 Bansler, Systemutveckling Teori och historia i skandinaviskt perspektiv, Studentlitteratur, Yi MY, Jackson JD, Park JS, Probst JC. Understanding information technology acceptance by individual professionals: Toward an integrative view. Information & Management 2006; 43: Projektslutrapport för FoU Seniorium 15
17 som uppstår då människor får lära sig något nytt. De motiverande faktorer som projektet hanterat kan studeras vidare i I. Scandurras artikel om Evaluation of a sociotechnical implementation process 6. Om hur introduktion och införande gick till hos seniorerna i Täby och hos de boende på Väsbygården står att läsa i kapitlet om Realisering av de fyra kommunprojekten nedan. 5. Realisering av de fyra kommunprojekten Genom ett verksamhetsnära samarbete i fyra kommuner med skilda behov och användargrupper har InView och forskarorganisationen i projektet lyft ippiplattformens funktionalitet och erhållit värdefulla erfarenheter kring införande av ippi som teknikstöd. Under projektet har ippi tjänsten vidareutvecklats med sociala kommunikationstjänster, vård och omsorgsriktade tjänster och tjänster med fokus på friskvård och hälsa, samt informationstjänster om lokalt aktivitetsutbud Delprojekt Södertälje Södertäljeprojektet genomfördes tillsammans med en hemtjänstenhet i Södertälje med säte på Mariekällgården, under perioden december 2009 till april Under hela projektfasen genomfördes planerings och avstämningsmöten cirka en gång per månad hos hemtjänsten. I projektgruppen ingick från InView; Kjell Lindén (projektledare) Fredrik Degerblom (Teknisk support) Amalia Knuuttila (Införandesupport) Och hemtjänsten i Södertälje; Anna Thunberg Nyman (Hemtjänstchef) Annelie Nicklasson (Hemtjänstgruppchef) samt hemtjänstutförarna (Gunilla och Maria) Efter inledande introduktion och utbildning av hemtjänstpersonalen utvaldes tio brukare att testa ippi tjänsten. En intensiv testperiod genomfördes under cirka fyra månader. Dessvärre hade Södertälje kommun efter det ej möjlighet att förlänga testperioden av budgetskäl. Under projektet framkom en mängd intressanta erfarenheter som nedan är sammanfattande: Södertälje som stad har en stor population medborgare med internationell härkomst. Detta innebär ett antal intressanta utmaningar vad gäller språk och kommunikation. 6 De motiverande faktorer som projektet hanterat kan studeras vidare i I. Scandurras artikel om Evaluation of a socio technical implementation process i The Journal on Information Technology in Healthcare 2008; 6(5): Projektslutrapport för FoU Seniorium 16
18 Under projektet identifierades möjligheten att börja kommunicera med pictogram, vilket nu sommaren 2011 är på väg att realiseras. I Södertäljeprojektet utvecklades tillsammans med personalen tydliga och enkla brukarmanualer som sedan har använts i alla efter det initierade kundprojekten Digitaliserad hempärm Ett behov som hemtjänstpersonalen i Södertälje hade var att digitalisera hemtjänstpärmen, som idag är en fysisk pärm som är arbetssam att uppdatera samt att den lätt kan städas bort brukarens hem. Med detta behov som grund utvecklades tjänsten att från ippi centralen kunna hantera en hempärm på TV:n. I Hempärmstjänsten finns det möjlighet att bygga vidare genom att använda pictogram vilket även skulle underlätta för många utlandsfödda som kan ha problem med svenska språket. Det veckoschema som igår i hempärmen har även utvecklats, använts och vidareutvecklats av andra kunder på andra marknader, det vill säga InView har redan fått till en spridningseffekt på det som utvecklats inom Södertälje projektet Lärdomar Sammanfattningsvis gav Södertäljeprojektet följande lärdomar: Södertälje vill kunna kommunicera med brukarna idén med ippi är bra Framförallt bilder har varit bra, visa vem som kommer. Speciellt vid nyanställning. Ger stor trygghet att öppna dörren när brukaren vet vem som ska komma. Bilder från anhöriga uppskattades mycket, speciellt om de var från utlandet. Skicka SMS eller ringa vid förändringar i schema fungerade bra. Dagens datum är en uppskattad tjänst. Även spelen är uppskattade. Lärdomar vad gäller införande: Utbilda hela personalgruppen inklusive ippi ambassadörer. Följ upp med extra utbildning till ippi ambassadörer. Alla som är i brukarens hem måste känna till ippi och kunna handleda brukaren/svara på frågor. Uppföljningsmöten månadsvis initialt är ett måste och har fungerat mycket bra. Skicka ut brev till utvalda brukare så snart som möjligt. De ska redan känna till konceptet vid installationstillfället. Installation hos brukaren, avsätt 90 minuter. Följ upp inom en vecka. Användare med engagerade anhöriga har lärt sig ippi mycket snabbare. Personalen öppnar sedan upp inkomna meddelanden hos brukare med ippi vid besök tills de kan/vill göra det själva. Målgruppen för hemtjänst är mycket bred, ippi måste förenklas ytterligare för att kunna nå hela målgruppen. För vissa kanske det räcker att få upp en bild på vem som kommer och det är allt. Projektslutrapport för FoU Seniorium 17
19 Dessa erfarenheter har legat till grund för genomförandet i de tre följande delprojekten samt även i övriga kommunsamarbeten som InView bedrivit efter våren Delprojekt Jämtland Jämtlandsprojektet har organiserats av Forsknings och utvecklingsenheten inom socialtjänst och kommunal hälso och sjukvård i Jämtlands län (FoU Jämt) och har genomförts i Storsjö i Bergs kommun. Storsjö var ett naturligt val för projektet då ett pilotprojekt med ippi genomförts här under I detta försök deltog 12 seniorer som kravställare på ippi. Erfarenheterna från pilotprojektet visade att ippi hade ett värde i deltagarnas privata sfär, det vill säga i kontakten med anhöriga och vänner. 7 Pilotprojektet avslutades april 2010, och övergick då till Jämtlandsprojektet. Delprojektledare för Jämtlandsprojektet har varit Catharina Höijer, forskningsledare / chef på FoU Jämt. Jämtlandsprojektet har valt att fokusera på hur ippi skulle kunna användas för att öka tillgängligheten av lokal service på landsbygden i allmänhet och i en fjällby i synnerhet. Efter sommaren 2010 rekryterades en ny projektledare, därmed samordnades Jämtlandsprojektet med ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla det sociala innehållet för daglediga i Storsjö/Ljungdalen. På grund av det begränsade urvalet av äldre personer med hemtjänstinsatser i Storsjö/Ljungdalen (17 äldre personer har hemtjänstinsatser av bygdens totalt 311 invånare), har projektet haft svårt att rekrytera deltagare inom målgruppen äldre med insatser från kommunens hemtjänst. Målgruppen i utvecklingsprojektet vidgades därmed så att äldre personer med intresse fick möjlighet att delta Forskningscirkel Under hösten 2010 arrangerades en forskningscirkel med syfte att förankra utvecklingsarbetet och ta fram en handlingsplan för att bryta isolering för boende i landsbygd genom att utveckla både den lokala servicen och social verksamhet. I forskningscirkeln medverkade ordförande vård och omsorgsnämnden, kulturchef, biståndshandläggare, arbetsterapeut, anhörigkonsulent, enhetschef hemtjänsten område Syd, utbildningskonsulent, Studieförbundet Vuxenskolan, ordförande turistföreningen Storsjö/Ljungdalen, 7 Höijer, C. (2010) ippi och äldrekommunikation i landsbygd. Rapport av pilotprojektet i Bergs kommun. Rapport 2010:9 FoU Jämt rapportserie. Östersund: Kommunförbundet Jämtlands län. Projektslutrapport för FoU Seniorium 18
20 bibliotekarie Svenstaviks bibliotek, projektledare/undersköterska Storsjö/Ljungdalen och chef FoU Jämt. Handlingsplanen omfattade bland annat att skapa mötesplatser för daglediga i de två fjällbyarna Storsjö och Ljungdalen. Under projekttiden har en användare avlidit, en har tackat nej till fortsatt medverkan i projektet och sex nya användare har tillkommit i Storsjö. De nya användarna har själva efterfrågat att få vara med i projektet. Det främsta syftet med deras intresse var möjligheten att kunna kommunicera med familj och vänner via bilder Användning av ippi i glesbygd I samband med mötesplatserna har ippi använts för utskick och inbjudan till mötesplatserna samt för återkoppling efter träffarna. Återkopplingen har utformats av projektledaren via ippi centralen. Den har bestått av foton som tagits i samband med olika aktiviteter på den senaste mötesplatsen. Denna tjänst har varit uppskattad och bidragit till samtalsämnen lång tid efter träffarna. Ungefär varannan vecka har projektledaren skickat ut enkla gymnastikövningar. Varje utskick omfattar fyra övningar med instruktioner som ippi användarna lätt kan följa. Övningar har följts upp i samband med träffarna på mötesplatsen i Storsjö. Några ippi användare skickar svar till projektledaren, och meddelande till andra ippi användare. Vi har även fått förfrågan om det finns fler ippisar. Några vill ställa sig i kö för att få en, för att man kan hålla kontakten med barn och barnbarn och vänner som bor långt borta. I samband med besök i hemmen har projektledaren sett många ippi bilder där naturen avspeglar vårt långa land, här ligger snön djup och nere i södra Sverige blommar det, semester och sevärdheter, ombyggnationer och förändringar. Vi ser också att besöken i hemmen i sig är ett förebyggande hälsoarbete. Besöket innebär att man har städat, bytt om och bakat, en tanke där man är aktiv och behöver den sociala kontakten i hemmet. Sammantaget ser vi att den äldre användaren får möjlighet att vara delaktig i hela samhället, känner sig behövd och får en mening i vardagen Erfarenheter och reflektioner Intentionen att mobilisera lokala servicegivare, främst handlaren och biblioteket har inte varit oproblematiskt. Handlaren såg till exempel ingen nytta med att informera om utbudet elektroniskt. Mest framgångrikt var samarbetet med biblioteket i Svenstavik där en ippi placerades. Nya tjänster har diskuterats men ej genomförts, till exempel att personalen skulle utforma enkla informationsblad om talböcker och nya titlar. Ippianvändarna skulle då kunna beställa sina böcker som levererades till mötesplatsen i Storsjö. Tankar fanns också att starta en läsecirkel via ippi. Men personalen såg tyvärr inte nyttan med kommunikationstjänsten kopplat till sitt eget ordinarie arbete. Projektet med ippi i glesbygd och tanken att använda tjänsten i det sociala innehållet i landsbygd har varit en spännande utmaning. Vi har till exempel otillräcklig mottagning i Projektslutrapport för FoU Seniorium 19
21 det mobila nätet i vissa områden, vilket påverkar hur ippi kan användas. Användarna är i det stora hela mycket nöjda, vi ser en klar bild av att det är i det sociala innehållet tjänsten används och fungerar bäst. Barns och barnbarns bilder är viktiga, där den äldre kan vara mer delaktig i tillvaron. Tekniken måste vara lätt att använda och fungera utan problem om den äldre användaren ska våga använda en ny produkt och se användningsområdet och nyttan med produkten. Kommunikationstjänsten är under ständig utveckling vilket ställer krav på kontinuerlig information och utbildning till kontaktpersonerna i kommunerna. Därför är metodstöd ett angeläget utvecklingsområde för ansvariga av ippi centralerna, förslagsvis ingår denna utbildningsuppdatering i de avtal som tecknas mellan kommunerna och InView Delprojekt Täby Täbyprojektet har genomförts sedan februari 2010 i samverkan mellan Täby kommun som problemägare, InView som projektägare samt forskarorganisationerna FoU Seniorium och SICS. Projektorganisationen har bestått av representanter från Täby kommuns äldreomsorgsförvaltning och den nyöppnade kommunala träffpunkten Seniorcenter samt representanter från de båda forskarorganisationerna och InView. Utmärkande för Täby kommun är den höga graden av privatisering inom äldreomsorgen. När Seniorcenter öppnades som en del av kommunens utbud av service för äldre invånare önskade utvecklingsansvarig för Seniorcenter, Jenny Lundberg Lydka på äldreförvaltningen, ta in ippi som en del av träffpunktens verksamhet. Ambitionen var att med ippi som kommunikationsstöd stötta äldres egen kommunikation och öka deras möjligheter att vara aktiva informationsanvändare. Delprojektledare för Täbyprojektet har varit Dr. Isabella Scandurra, FoU Seniorium, i nära samarbete med Jennie Bondesson, kundprojektledare på InView. Täbyprojektet har fokuserats på införande och kravställning av kommunikationstjänster för aktiva seniorer i Täby kommun som besöker träffpunkten. Täby Seniorcenter startades upp i april Under tidig vår planerades projektet upp av representant från ansvarig för Seniorcenter tillsammans med InView och FoU Seniorium. I augusti 2010 anställdes en verksamhetsansvarig för Seniorcenter som då samtidigt blev delaktig i ippi projektet med ansvar för informationsspridning till både äldre invånare och kommunens övriga verksamheter. Kort därefter anställdes ytterligare en person med halvtidstjänst på Seniorcenter och i projektet blev denna person en så kallad ippi ambassadör. Detta innebar ansvar för att stötta deltagarna i sin användning och med enklare support i hemmet samt att veckovis skicka ut önskade informationsmeddelanden från Seniorcenters verksamhet Introduktion och införande hos seniorerna När Seniorcenter invigdes i april visades ippi upp och de första deltagarna till projektgruppen rekryterades bland besökarna. Tillsammans med kommunens enhet för förebyggande hembesök bjöd projektet in till informationsträffar för seniorer på träffpunkten och under våren och sommaren 2010 hölls på Seniorcenter ett antal informationsträffar där utbildning i ippi ingick som steg 2. Utbildningen hölls av företaget och även Seniorcenters personal informerades och utbildades för att kunna Projektslutrapport för FoU Seniorium 20
22 väcka intresse och svara på frågor då projektledningen inte var på plats. I rekrytering av deltagare har projektet tagit fram en informationsbroschyr och placerat en demonstrations ippi på plats på Seniorcenter. De intresserade seniorerna fick under så många tillfällen de själva ville först testa på Seniorcenter innan de fattade beslut om att använda ippi hemma. För det stora flertalet räckte ett tillfälle för information för att skapa sig en uppfattning om vad som förväntades, och ett tillfälle för eget test/utbildning för att känna sig tillräckligt trygg i att ta hem ippi. De instruerades hur ippi ska installeras till TVn och i alla fall utom de där TVn var så monterad att kontakterna inte nåddes kunde seniorerna själva installera och starta upp ippi. Seniorcenters ippi ambassadör stöttade användning initialt i hemmet, och skickade ut Seniorcenter information och andra uppmuntrande meddelanden. Andra linjens support stod företaget för och något tillfälle krävde att tekniker kom ut till seniorerna för att åtgärda problem. Men oftast klarade seniorerna och Seniorcenters resurs av att lösa de problem som uppstod och tack vare de månadsvisa träffarna och läxläsningen däremellan kunde seniorerna själva i stor utsträckning komma underfund om hur de på bästa sätt skulle använda ippi i hemmet. De gav varandra mycket värdefull information vid träffarna, men även återkoppling direkt till företaget, som lyhört försöker anpassa tekniken bakom ippi så att tjänsterna blir mer lättanvända. Figur 5: Ippi meddelande till Täby seniorerna Täby seniorernas design workshops Användargruppen, en grupp om nio ippi användare, som rekryterats över våren och sommaren 2010 och som sedan dess använder ippi i sitt eget hem, har efter en utbildningsperiod medverkat i design workshops. Dessa design workshops har, vid sidan om att samla in synpunkter kring existerande ippi för att förfina dess användargränssnitt, navigering och funktioner, även bestått av Projektslutrapport för FoU Seniorium 21
23 inspirationsseminarier där seniorerna varit med och arbetat fram förslag på nya och för dem värdefulla ippi tjänster, både utifrån perspektivet bra för mig idag och bra för mig om år. Seniorerna har idag en snittålder på år. Från juni 2010 till maj 2011 har månadsträffarna som ägt rum styrts av projektledningen (forskare och kundansvariga på företaget) med en mycket aktiv medverkan från seniorer och Seniorcenterpersonal. Varje träff har haft ett antal stående punkter på agendan; såsom aktuell information från projektet och Seniorcenters verksamhet men största fokus har varit på deltagarnas utveckling, frågor och krav på ippi och dess tjänster. På workshoptillfällena har projektet arbetat användarcentrerat och fångat upp önskemål och krav på nya tjänster och förbättrad funktionalitet av befintliga tjänster. De förslag som uppkommit har företaget tagit med sig till utvecklarna som stegvis förfinar produkten och varje ny release testas och utvärderas av seniorerna. Mellan varje månadstillfälle har användargruppen även valt att träffas utan projektledningen för spontan läxläsning och kunskapsutbyte. Det har varit mycket uppskattat att lära sig tekniken i grupp tillsammans med andra deltagare som är på samma nivå. Användargruppen har också sammansvetsats socialt och umgås numera även privat och tycker sig ha fått nya vänner Favoriserade ippi tjänster De ippi tjänster gruppen använder mest, utöver att de använder ippi som en kommunikationskanal med anhöriga och vänner, är: Veckovis information och inbjudningar runt olika aktiviteter som är på gång på Täby Seniorcenter. Ansvarig personal på Seniorcenter skickar ut dessa via ippicentralen och innehållet samt utseende har anpassats efter användargruppens önskemål. Veckovisa utskick av gympaövningar från seniorcenterpersonal i syfte att uppmuntra friskvård. Denna tjänst har utvecklats och förfinats inom ramen för projektet på önskemål från användargruppen. Spel som Memory och Sudoku. Projektslutrapport för FoU Seniorium 22
24 Figur 6: Introduktionstillfälle, deltagarna testar ippi själva på Seniorcenter Framtids workshop I Täbyprojektet fokuserades det på att utforska vilka nya tjänster som skulle vara till stor nytta för användaren. Då detta arbete skede under projektets senare tidsskede sent är denna utveckling ännu ej genomförd, men kommer till vissa delar implementeras i kommande releaser. Arbetet med att utveckla framtida tjänster för ippi bedrevs i form av ett antal seminarier, både med Täby gruppen och internt i projektledningen. Processen bestod av fyra olika steg. 1) Brainstorm i Täby Det första steget utgjordes av en brainstorming med Täbys seniorer och projektgruppen. Det var en post it övning där deltagarna fritt fick resonera kring vad man skulle kunna använda ippi till. Den enda restriktionen för övningen var att de tjänster som föreslogs skulle falla inom något av följande områden: kognitiva aktiviteter, sociala aktiviteter och/eller fysiska aktiviteter. 2) Kategorisering och detaljering av brainstorming materialet Som det andra steget i arbetet bearbetades materialet inom projektgruppen. Inom ramen för detta arbete kategoriserades materialet och det skapades undergrupper av tjänster. Totalt resulterade de två första stegen i ett trettiotal förslag på olika tjänster. 3) Genomförbarhetsprioritering Det tredje steget i processen utgjordes av ett projektinternt seminarium där projektgruppen prioriterade bland tjänsterna med fokus på vad som var görbart att utveckla, både innehållsmässigt och ekonomiskt. 4) Prioritering utifrån värde för äldre Som ett sista led i processen genomfördes ett seminarium med seniorerna i Täby. Syftet med detta var att, baserat på de tjänster var möjliga att utveckla, låta seniorerna välja ut de tjänster som de ansåg värdefullast att få realiserade. Hela processen resulterade i ett antal förslag på framtida ippi tjänster. De högst prioriterade av dessa var: Frågesporter med ledtrådar (som i tidningar) Memory matrix spel som tränar korttidsminnet Smyggympa för stillasittare enkla gymnastikövningar Veckans/dagens mat tips Promenadrutter Projektslutrapport för FoU Seniorium 23
25 Vad som händer i kommunen, både det som har hänt och kommande evenemang Olika spel: jämföra sig själv med andra ippi användares resultat Värt att nämna i detta är att det krävs mycket arbete med att förfina och detaljera tjänsterna i den interna arbetsgruppen, eftersom det var lätt att interna missförstånd skedde, utifrån olika uppfattningar av vad seniorerna hade önskat. Det är svårt att lägga sin tekniska kompetens åt sidan för att till fullo förstå behov och önskemål från s k icketekniska användare. Återkoppling för att säkra hem att vi förstått deras önskemål korrekt var nödvändigt Effekter av ippi användningen Uppfattningen bland deltagare i gruppen är att det har varit spännande att delta i ett utvecklingsprojekt där de får påverka hur tekniken bör se ut. Deltagandet verkar också ha öppnat upp de deltagandes intresse för teknik även utanför ippi tjänsten. En av deltagarna menar att hon numera är säkrare på att hantera DVD:n till TV:n, en överspillningseffekt av att våga och lära nytt med ippi. Vikten av delaktighet i samhället även om man inte använder dator har också framkommit i projektet. En deltagare fick jobb på en casting via ippi, tack vare att hon uppgav sin ippi epostadress. Med en epostadress till TV:n så finns även en icke datoranvändare representerad i den digitala världen. Användargruppen är överens om att de vill fortsätta använda ippi och att träffas. Täby kommun har under projekttiden tillsatt en styrgrupp med representanter från kommunens informationsavdelning, kultur och fritid samt IT avdelningen med uppgift att sprida information om projektet och att skapa en modell för hur teknikstöd och tjänster kan implementeras i kommunens verksamhet. Detta arbete är fortfarande pågående, men projektansvarig har gett besked att kommunen vill fortsätta i någon form. Seniorcenter skulle kunna bli en mötesplats för seniorer och företag med produkter och tjänster som riktar sig till målgruppen. Tillsammans med styrgruppen har InView inlett en diskussion kring ett tjänstepaket som kan stötta användarna men som kräver mindre hantering av kommunens egen verksamhet än idag. Täby kommun har även utryckt önskemål om ett tjänstepaket där generellt innehåll skickas till ippi användarna från en central innehållsleverantör exempelvis InView. Detta för att avlasta kommunens resurser. Då detta behov även finns i andra kommuner håller InView just nu på att sammanställa ett tjänsteerbjudande innehåll i kategorierna; hälsa (smyggympa), nutrition (mattips) och kognitiv stimulans (gåtor) Delprojekt Vallentuna Vallentunaprojektet har genomförts som ett samverkansprojekt mellan Vallentuna kommun, InView samt SICS och FoU Seniorium sedan februari Projektet har Projektslutrapport för FoU Seniorium 24
26 organiserats kring Väsbygårdens vård och omsorgsboende i kommunen. Utvalda representanter ur personalen har ingått i projektgruppen; verksamhetschef tillsammans med samordnare och vårdpersonal. Verksamhetschef Johnnie Gedda valde att delta i ippi projektet för att stötta de boendes förmåga att bibehålla sina sociala nätverk och för att tillsammans med sin personalgrupp bidra till en utveckling av kommunikationstjänster som passar ett modernt boende för äldre. Delprojektledare för Vallentunaprojektet har varit Dr. Isabella Scandurra, FoU Seniorium, i nära samarbete med Jennie Bondesson, kundprojektledare på InView. Vallentunaprojektet har fokuserats på införande och kravställning av kommunikationstjänster för boende och personal på Väsbygårdens vård och omsorgsboende. Under tidig vår planerades projektet upp av representanter från Väsbygårdens enhetschefer tillsammans med InView, FoU Seniorium och SICS. I mars 2010 genomfördes ett gemensamt målseminarium och i april utbildades projektgruppen i ippi systemet. Samtidigt placerades en ippi i receptionen. Projektet tog även fram informationsmaterial om ippi tjänsten, som numera ingår i det material som nyinflyttade boende numer får Introduktion och införande hos de boende på Väsbygården Projektgruppen på Väsbygården utsåg en person på varje avdelning till att vara ansvarig för ippi, för att flytta ansvaret från projektledningen till verksamheten. Under projekttiden fick samtlig personal information om projektet som en del av ordinarie arbetsplatsträffar och de flesta i personalen (alla i vårdande roller) har gått en första ippi kurs. Viss personal har i en steg 2 utbildning fördjupat sina kunskaper för att bli Väsbygårdens ippi ambassadörer och säkrare i sin support. Vaktmästaren fungerade som teknisk support och receptionisten som informationsspridare och expert på ippicentralen. Personalgruppen valde själva ut och tillfrågade boende om deltagande i projektet. Under maj 2010 introducerades de två första boende för ippi och projektet anordnade en informationsträff för anhöriga och anhörigråd. De boende påmindes om att ippi finns genom att en ippi fylld med foton från utförda aktiviteter placerades i receptionen där många passerar. Fotografierna och filmerna drog mycket uppmärksamhet till ippi Trots många försök att informera boende och anhöriga gick det trögt att inspirera fler användare, så personalen beslöt att ställa en ippi i samlingsrummet, och visningar anordnades veckovis där foton och meddelanden till boende kunde visas för intresserade, eller där aktiviteter kunde utföras i grupp, som tex att lösa gåtor och frågesporter. Det har ökat intresset och några nya boende har tillkommit som vill använda ippi enskilt. Projektslutrapport för FoU Seniorium 25
27 Personalens design workshops I Vallentuna har personalen från Väsbygården, ett vård och omsorgsboende, deltagit i motsvarande sammankomster utifrån hela äldreboendets perspektiv. De har alltså haft tanken riktad både till de äldre boende och till hela personalstyrkan, för att försöka använda och vidareutveckla ippi på ett sätt som förenklar och förnöjer i vardagen för alla som finns i och kring Väsbygården. Under tidig vår 2010 genomfördes ett målseminarium och en utbildning i ippi systemet för projektgruppen på Väsbygården. Projektgruppen bestod av representanter från alla roller på boendet, tex omvårdnadspersonal, kök, vaktmästare, chefer och sjuksköterskor. Projektgruppen har sedan träffats i tvärprofessionella workshops för att arbeta fram olika tjänster som personal och boende kan ha nytta av. Utifrån arbetsplatsobservationer som forskarna gjorde hos sköterskor och vårdare tillsammans med behovsanalysens resultat framgick det att personalen skulle ha störst nytta av ett stöd för läkemedelshanteringen. Ett arbete påbörjades för att kravställa en ny medicintjänst på ippi plattformen med mål att kvalitetssäkra och effektivisera personalens arbete med medicindelning och givning. Ett förslag togs fram med olika utvecklingsspår, men InView tillsammans med Vallentunaprojektet beslutade att i nuläget inte gå vidare med denna tjänst. Detta eftersom användningen ställde krav på ippi centralen som inte ligger i linje med den kommunikationsplattform som InView vill utveckla samt krav på att ippi dosan skulle behöva användas som ett redskap likväl för personal som för boende och projektet ansåg att ippi dosan först och främst skall vara ett kommunikationsstöd för den enskilde. I stället fokuserar nu personalen på sociala aktiviteter för de boende och ett antal nya funktioner har tagits fram baserat på idéer från projektgruppen på Väsbygården Erfarenheter och reflektioner Under hösten 2010 drabbades Väsbygården av två stora förändringar. Dels en omfattande ombyggnation som påverkade både boendes vardag och personalens arbete och dels slutade verksamhetschefen sin anställning. En omorganisation tar mycket kraft från verksamheten, och under en period kände personalen att ippi projektet stod stilla. En samordnare utseddes då till projektansvarig på Väsbygården och beslut togs att fokusera på sociala innehållstjänster på ippi, istället för att nyutveckla tänkta tjänster som veckans måltids och färdtjänstbeställning. Ippi har därmed använts som ett kommunikationsmedel för inbjudan till aktiviteter och anmälningar till dessa. Den personliga inbjudan som de boende har visats sig leda till ökat deltagande i aktiviteter, och det bildspel (foton) som ippi visar upp i receptionen efter utförd aktivitet är mycket uppskattat. Antalet deltagare har varierat under projekttiden, på grund av sjukdom och förändrade levnadsförhållanden samt missvisande förväntningar på deltagandet. Exempel på detta är en man som besökte informationsträffarna tillsammans med sin son och med sitt deltagande i projektet hade förväntningar på få att spendera mer tid sonen, vilket tekniken i sig tyvärr inte kan lösa. Det är värt att poängtera att tekniken endast är ett Projektslutrapport för FoU Seniorium 26
Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra
Hållbara kommunikationstjänster i äldreomsorgen, som utvecklats med seniorer i Täby och personal i Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Hållbara
Läs mer- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna
- ippi? Ja, jippi! En ny kommunikationstjänst för äldre, som utvecklas med äldre i Täby och Vallentuna Isabella Scandurra FoU Seniorium Svärdvägen 27 182 33 Danderyd [T] Mörby Centrum 2 Projekt: Hållbara
Läs merAnor från 1700-talet
Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,
Läs merDå vårdpersonal tolkar äldres behov av välfärdsteknologi - Hur blir det?
Då vårdpersonal tolkar äldres behov av välfärdsteknologi - Hur blir det? Kistamässan M5 kl 11.00-11.45 24 januari 2017 Isabella Scandurra Marie Sjölinder 1 MVTe nyhetsbrev Redan i augusti 2016 2 18 72
Läs merLär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver
a er Utvecklt utifrån he verksam behov! s n e r a använd Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden
Läs merLär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver
Utveckla er verksamhet utifrån användarens behov. Anmäl er till SKL:s utvecklingsprogram! Lär er utveckla innovativa tjänster som invånarna vill ha och behöver Idag bygger ofta utveckling på antaganden
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merMer för fler hur når vi fler inom kulturområdet?
Anmälan senast 5 maj Erbjudande att delta i Mer för fler hur når vi fler inom kulturområdet? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder nu, tillsammans med Kulturskolerådet och Svensk biblioteksförening,
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merTEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare
TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar
Läs merSammanfattning. Utveckla ett system med tre steg: anvisa, rekommendera och föreslå.
Sammanfattning 1. Hur kan framtidens upphandlingsprocess effektiviseras för att främja nytänkande och innovation? Innovationsupphandling är en politisk fråga, vi behöver hitta andra vägar runt detta. Enkelhet,
Läs merUppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merPlan för införandet av lokala värdighetsgarantier inom socialtjänstens omsorg om äldre i Håbo Kommun
TJÄNSTESKRIVELSE 1(6) Socialförvaltningen Förvaltningens stab/kansli Britt-Louise Thorberg, utvecklingsledare 0171-525 56 britt-louise.thorberg@habo.se Plan för införandet av lokala värdighetsgarantier
Läs merChaos om datorprojekt..
Systemutveckling och användbarhet Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Referens till avsnitt i kursboken Dix kapitel 6 Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, kapitel:
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-21 AN-2013/60.730 1 (3) HANDLÄGGARE Werner, Anna 08-535 312 03 Anna.Werner@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom egen regi
Läs merHur tar vi tillvara nya idéer i äldreomsorgen?
Hur tar vi tillvara nya idéer i äldreomsorgen? Ett idédokument om praktikbaserade innovationer Mats Segerström & Britt Östlund 2010-12-28 Innehåll 1. Inledning 2. Vad menas med innovation? 3. Bakgrund
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merPatientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare
2019-02-12 1 (2) Vård och omsorg Anette Nilsson Till regionernas projektansvariga för införande av Patientkontrakt Patientkontrakt sök extra medel för tester i samverkan med kommuner och invånare Nu finns
Läs mer1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning
1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett
Läs merSå upplever medborgarna vård- och omsorgsplanering inför utskrivning från Östersunds sjukhus. - Resultat av medborgarenkät 2017
Så upplever medborgarna vård- och omsorgsplanering inför utskrivning från Östersunds sjukhus - Resultat av medborgarenkät 2017 Medborgare, november 2017 Överraskande positivt. Och jag som gruvade mig Sida:
Läs merCitylab - What s in it for me?
Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖR STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1( 6) 2009-03-20 Handläggare: Kjell O Jansson Telefon: 08-508 14 542 Marie Kelpe Telefon: 076-12 20 583 Till
Läs merCase: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården
Case: Digitalt system stoppade avvikelserna nytt arbetssätt gav minskad stress hos personalen och ökad säkerhet hos vården SAMMANFATTNING Det digitala signeringssystemet möjliggör att omvårdnadspersonal
Läs merProjekthandbok. för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet
för administrativa utvecklingsprojekt vid Uppsala universitet Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte är
Läs merBilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 1. FÖRSKOLEENHETERNAS RESULTATREDOVISNING I SAMMANDRAG 1 1. NÄMNDMÅL:... 1 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Läs merRedovisning av verksamhetsuppföljning inom äldreomsorgen 2014
Älvsjö stadsdelsförvaltning Äldre och funktionsnedsatta Tjänsteutlåtande Dnr 1.2.1.25-2015 Sida 1 (7) 2014-08-13 Handläggare Madeleine Peatt Karin Lindbom Telefon: 08-508 21 000 Till Älvsjö stadsdelsnämnd
Läs merUtvärdering Projekt Vägen
Utvärdering Projekt Vägen Projektets bakgrund och utgångspunkter I Lycksele finns ett antal utrikes födda personer som idag har kontakt med alla fyra aktörer (Lycksele kommun, VLL, AF och Försäkringskassan)
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merBeslut och verksamhetsrapport
Dnr 400-2015:6590 efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av den pedagogiska verksamheten vid förskolan Slottet belägen i Eksjö kommun 1(11) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport
Läs merMall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga
Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01
Läs merKontaktman inom äldreomsorg
Kontaktman inom äldreomsorg Oktober 2004 Christina Julin Elizabeth Kisch Juvall 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1. Sammanfattning 3 2. Process kontaktmannaskap 3 3. Syfte 3 4. Metod 3 5. Resultat av enkätundersökning
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merFramtidens äldreomsorg i Alingsås kommun
Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merGEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING
GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit
Läs merVeroma Omsorgs kvalitetsberättelse
Veroma Omsorgs kvalitetsberättelse Enhetens namn: Veroma Omsorg VD: Veronica Forsberg-Meurling Enhetschefens namn: Eva Torgestad/ Veronica Forsberg-Meurling Telefonnummer till enheten: 0705850067 E-post
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSlutrapport. Socialförvaltningen Kvalitets och utvecklingsenheten. Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990
Kvalitets och utvecklingsenheten Projekt Förebyggande verksamhet inom Äldreomsorgen, projektnr 46347, ansvar 4990 Projektägare Mariann Godin Luthman, Kvalitetschef Projektledare Christine Färnskog Bakgrund
Läs merProjekthandbok. administrativa utvecklingsprojekt
administrativa utvecklingsprojekt Dokumentet uppdaterat oktober 2018 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Projekt som arbetsform 3 3. Projektportföljen kriterier och funktion 3 Projekt som inte
Läs merSVANEN HEMTJÄNST AB KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016
KVALITETSBERÄTTELSE 2015/2016 Verksamheten leds av verksamhetsansvarig, fyra enhetschefer, fyra arbetsledare och två samordnare. Kompetenserna inom företagets ledning är socionom, jurist, ekonom och IT.
Läs merPlanering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten
Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter
Läs merSTÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN. GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet
131119 STÖD TILL EN EVIDESBASERAD PRAKTIK FÖR GOD KVALITET INOM SOCIALTJÄNSTEN GR-kommunernas handlingsplan för funktionshinderområdet INLEDNING Nytt för 2013 är att den årliga överenskommelsen mellan
Läs merNorra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar
Läs merRiktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr. socialnämndens ansvarsområde
Riktlinjer för anhörigstöd inom socialnämndens ansvarsområde Dokumentets namn Riktlinjer för anhörigstöd inom Diarienr socialnämndens ansvarsområde Dokumenttyp Riktlinje Fastställd av Socialnämnden Datum
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merStockholms stad program för stöd till anhöriga
159/2012 SoN dnr 3.1-098/2012 ÄN dnr070303- Stockholms stad program för stöd till anhöriga 2012-2016 Förslag maj 2012 SOCIALFÖRVALTNINGEN ÄLDREFÖRVALTNINGEN Inledning Många anhöriga utför ett omfattande
Läs merAnmälan av verksamhetsuppföljning gällande vård- och omsorgsboende samt dagverksamhet på uppdrag av Äldrenämnden 2013
Skärholmens stadsdelsförvaltning Socialtjänsten Anmälningsärende Sida 1 (6) 2014-01-20 Handläggare Rana Saegh Telefon: 08-508 24 511 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Öppna delen Anmälan av verksamhetsuppföljning
Läs merSammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merResultat från seminarium 2
Projektet Vård och Omsorgscollege Västerbotten Resultat från seminarium 2 En sammanställning av inkomna synpunkter och förslag från BUSprojektets seminarieserie i Vilhelmina, Lycksele, Umeå och Skellefteå
Läs merBeslut efter kvalitetsgranskning
Beslut Huvudman forskola@stockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med särskilt stöd vid förskolan Abrahamsbergsvägen 92, Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069 104 35 Stockholm
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merVerksamhetsplan Vård och omsorg i egen regi
Verksamhetsplan 2019 Vård och omsorg i egen regi Innehållsförteckning 1 Inledning...3 2 Verksamhetens ansvar och uppgifter...3 3 Verksamhetens utvecklingsområden...4 4 Mål...4 4.1 Hög kvalitet...4 4.2
Läs merUppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-08 AN-2014/162.732 1 (6) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Uppföljning av särskilda boenden inom äldreomsorgen
Läs merDokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: PROJEKTBESKRIVNING... 1
Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Prel Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektbeskrivning Dokumentbeskrivning: Underlag för beslut om stimulansmedel Mobilitet Mobila tjänster Utfärdat
Läs merChaos om IT-projekt..
Användarcentrerad systemutveckling, gränssnitt och prototyper. Lämplig extraläsning Gulliksen, Göransson: Användarcentrerad systemdesign, Studentlitteratur, kapitel: 4, 5, 6, 7, 8, 9 (Bredvidläsning) Syfte
Läs merÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018
ÅRSREDOVISNING FÖR FÖLJEFORSKNING AV EN INGÅNG 2018 Bilaga 2 Projektägare: Linköpings kommun Projekttid: 2015-10 2017-10 Kontaktpersoner som kan svara på frågor om insatsen: Lena Strindlund Verksamhetsdoktorand
Läs merTid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun
Tid att mötas Ett utvecklingsprojekt med fokus på bemötande inom hemtjänsten i Kumla kommun 2016-2017 Kumla kommun har som ambition att stärka hälsan hos sina invånare. Som en del i arbetet beslutades
Läs merTjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för ökad självständighet
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE FÖRVALTING 2015-01-22 DNR SN 2015.011 TORBJÖRN NYQVIST SID 1/1 TORBJORN.NYQVIST@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Styrgrupp för projektet intensivstöd för
Läs merVerksamhetsplan 2016 Snabbt, innovativt och relevant
Snabbt, innovativt och relevant Godkänd av biblioteksstyrelsen 3 december 2015 www.sub.su.se 1 Inledning I universitetsledningens strategidokument står det att Universitetsbiblioteket spelar en nyckelroll
Läs merProjektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merÄldrepolitiskt program
Äldrepolitiskt program Reviderat i Kommunfullmäktige 2017-03-23 2(8) Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 4 Attityder och värderingar... 5 Äldre är en tillgång... 6 Hälsa och livskvalitet... 6 Mat och måltid...
Läs merBilagor Implementeringsprojekt - Mobilt arbetssätt
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-08-26 Dnr: 2015/234-ÄN-750 Ann Östling - au996 E-post: ann.ostling@vasteras.se Kopia till Äldrenämnden Projekt - Implementering mobilt arbetssätt
Läs merFramtidens äldreomsorg i Sigtuna kommun RESULTAT AV ÄLDREDIALOGEN
Framtidens äldreomsorg i Sigtuna kommun RESULTAT AV ÄLDREDIALOGEN Lyckad dialog pekar ut färdriktning Över hälften av alla i Sigtuna kommun som är 65 år och äldre har deltagit i den dialog kring Sigtuna
Läs merUppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar med två
Läs merStjärnmärkt utbildningsmodell
Stjärnmärkt utbildningsmodell 1 Sikta mot stjärnorna Tillsammans för en personcentrerad vård och omsorg Laila Becker Utvecklingsansvarig Stjärnmärkt Svenskt Demenscentrum AnnKristin Bergström Enhetschef,
Läs merSammanfattning av remissvar gällande Morgondagens hemvård
2017-05-02 Dnr: Sammanfattning av remissvar gällande Morgondagens hemvård Morgondagens hemvård finns med som ett av delområdena i en av de fyra kommunövergripande strategierna gällande Välfärdstjänster
Läs merSå här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling
Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland
Läs merEn hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus
En hälsofrämjande kommun med medborgarens fokus möjligheter och utmaningar i att stärka det hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande insatser Magnus Zingmark Hälsofrämjande arbete Den process som
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merStockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Läs merProjektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:
Läs merProjekthandbok. Riktlinjer och förhållningssätt
Riktlinjer och förhållningssätt 1 Innehållsförteckning 1. Syfte och bakgrund 3 2. Ramar - administrativa projekt 3 Vad är ett projekt och vad kan projektformen bidra med 3 3. Projektportföljen kriterier
Läs merTowards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME
Towards National Deployment of Online Medical Records and ehealth Services - DOME Isabella Scandurra, Uppsala Universitet Rose-Mharie Åhlfeldt, Högskolan i Skövde Presentation av DOME Projektets mål Deltagande
Läs merSveriges innovationsmyndighet
Sveriges innovationsmyndighet Testbäddar inom hälso- och sjukvård och äldreomsorg En testbädd är en fysisk eller virtuell miljö där företag i samverkan med aktörer inom hälso- och sjukvård eller äldreomsorg
Läs merSTARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING
ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merRegionala stödstrukturer för kunskapsutveckling
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling Redovisning 2012 Kalmar län 2013-01-25 1 Mona Krispinsson RF Ann-Sofie Togner LT Ann-Christine Larsson Fokus Nadja Widén RF Innehåll 1. ÅTERRAPPORTERING
Läs merOmvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård
2012-01-18 Omvärldsbevakning och förslag till organisation för hälsooch sjukvård Bakgrund För att klargöra hur den kommunala hälso- och sjukvårdens organisation ska utformas har socialförvaltningen samarbetat
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merVerksamhetsplan 2015. Kunskapsplattform ledning. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) Datum 150218
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Pia Håkansson 010-240 35 93 pia.hakansson@msb.se Noomi Egan 010 240 35 45 noomi.egan@msb.se Verksamhetsplan 2015 Kunskapsplattform ledning samhällsskydd och beredskap
Läs merVerksamhetsråd
Verksamhetsråd 2018-05-14 Vad är IT-guide? Unga nyanlända som till vardags går på språkintroduktion på gymnasiet rekryteras och utbildas till IT-guider (guider inom IT såsom hur man laddar ned appar, hanterar
Läs merKroniskt engagerad. Slutrapport S2014/134/FS LK/ LS-LED13-732
Kroniskt engagerad ett nationellt designprojekt Slutrapport Hanna Lundstedt Landstinget Sörmland Tomas Edman Landstinget i Värmland, Experio Lab SID 1(10) Innehåll 1. PROJEKTFÖRUTSÄTTNINGAR... 3 1.1. Sammanfattning...
Läs merSeniorer lär seniorer IT
IT-handledarutbildning Seniorer lär seniorer IT Projektrapport nr 1 30 april 2019 1 Etapp 1, till 2019-04-30 Kartläggning av behov och inventering av existerande utbildningsmaterial 2 Etapp 2, 2019-05-01
Läs merErfarenheter av Tidiga tecken. Josefin Wikner Christina Karlsen
Erfarenheter av Tidiga tecken Josefin Wikner Christina Karlsen Kungsbacka kommun En av sex kommuner i Halland 78890 invånare Ger stöd åt ca 750 personer (LSS) 25 bostäder med särskild service 20 dagliga
Läs merHjälper människor att behålla hälsa och livskvalitet
2017-09-06 Hjälper människor att behålla hälsa och livskvalitet SOL-sidan är en prototyp till en digital plattform med tjänster som hjälper människor med behov av välfärdsteknik, hjälpmedel, samhällstjänster
Läs merVälkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/
Läs merRedovisning av pågående utvecklingsarbete vid Mälarbackens gruppboende/profilboende för äldre med psykiska funktionshinder
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORG Dnr 58-11-1.2.1. SDN 2010-03-24 SID 1 (5) 2011-02-21 Handläggare: Monica Mårdén Telefon: 08-508 06 322 Till Bromma stadsdelsnämnd Redovisning av pågående utvecklingsarbete
Läs merPROJEKTPLAN. 18 maj 2011 SIDA 1 (6) PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, POSTADRESS Välj förvaltning...
SIDA 1 (6) DATUM 18 maj 2011 DIARIENUMMER PROJEKTLEDARE Lisa Österberg 08-535 312 56, Bakgrund Demens är ett samlingsnamn för flera sjukdomar som av olika anledningar kan orsaka skador på hjärnan. Diagnosen
Läs merE-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2017 Resultaten Användningen av e-tjänster inom socialtjänsten är fortfarande låg. Andelen digitala trygghetslarm ökar men kommunerna nådde inte målet om att alla
Läs merKvalitetsberättelse för område Vård och omsorg
Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd
Läs mer