LANDSTINGS- REVISORERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSTINGS- REVISORERNA"

Transkript

1 LANDSTINGS- REVISORERNA Projektrapport Nr 8/2010 Patientströmmar vid behov av akut sjukvård för barn Det saknas ett helhetsgrepp på sjukvården för barn över vårdgrenarnas gränser Det är otydligt var föräldrar med sjuka barn ska vända sig, vilket avspeglar sig i Vårdguidens information Det saknas en samordnad uppföljning och analys av hur vården för barn fungerar trots att det finns mycket underlag Husläkarmottagningarnas och närakuternas uppdrag för barn, särskilt för de under ett år, bör förtydligas och kompetensen säkras Postadress: Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting, Box 22230, Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, Stockholm, T Rådhuset Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

2

3 RK Revisionskontoret INNEHÅLL 1. SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER Slutsatser Rekommendationer UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv till granskningen Revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Metod GRANSKNINGENS RESULTAT...4 Bilaga: Granskningsrapport akut sjukvård för barn - Ramböll Management

4 1 Revisionskontoret Slutsatser och rekommendationer Revisionen har granskat hur vården fungerar när barn blir akut sjuka utifrån en effektkedjetänk: Hur är det tänkt att fungera med mål och avtal - till hur blev det? Granskningen har inriktats på behov av somatisk vård och bygger på dokumentstudier, statistik och intervjuer. Den samlade bedömningen är att det finns en god tillgång på vård när barn blir akut sjuka och det finns specialistkompetens att tillgå när det behövs. Dock är vården inte alltid tillgänglig för den som är i behov av den. Granskningen pekar även på att styrningen av vården för barn inte är sammanhållen, patientströmmarna inte är optimala och att det är otydligt var inom barnsjukvården det är tänkt att man ska vända sig när ett barn blir sjukt. 1.1 Slutsatser Revisionen bedömer utifrån denna granskning att vården för barn kan förbättras inom följande områden: Helhetsgrepp över vårdgrenarna efterlyses Samordnad uppföljning efterlyses Bättre information efterlyses HSN (Hälso- och sjukvårdsnämnden) behöver ta ett tydligare helhetsgrepp på barnsjukvården - över vårdgrenarnas gränser. Det gäller såväl målformulering, styrning mot målen som uppföljning ur ett barnperspektiv. Avsaknaden av detta gör att sjukvården för barn är svår att överblicka och förstå. En av de intervjuade i granskningen jämför den akuta barnsjukvården med ett pussel som fått växa med en bit i taget men där de olika pusselbitarna inte passade i hop. Det är en målande beskrivning av hur utveckling ofta går till i sjukvården utifrån de olika grenarna. Granskningen lyfter även fram att det saknas en sammanhållen uppföljning av barnsjukvården. Det finns mycket information i databaser och via enkäter men den sammanställs inte för barn. Därför finns ingen samlad information om barns patientströmmar. Revisionen uppfattar det som en form av slöseri att informationen, som tar mycket tid i anspråk att samla in, inte i högre grad kvalitetssäkras och används i analysen av barnsjukvården. Informationen om var man ska vända sig när ett barn har behov av akut kontakt med vården behöver bli bättre. Det gäller såväl information till föräldrar som sjukvårdspersonal. Problemet är delvis informationstekniskt då alla vårdenheter inte syns i vårdguiden. Men det bottnar i många fall i att det faktiskt är oklart tänkt var man ska vända sig. Ett exempel är de små barnen och husläkarmottagningarna. Enligt regelboken för husläkarmottagningarna ska de ta emot alla åldrar. Redan nyfödda barn listas på mottagningarna och ger en ersättning. Samtidigt finns bland såväl vårdpersonal som föräldrar en tvekan inför om alla mottagningar har rätt kompetens för att bedöma barn under ett år. Samma problematik finns kring närakuternas kompetens för denna målgrupp. För sjukvårdsrådgivningen blir det oklart om de ska hänvisa föräldrar utifrån vad de olika enheterna ska göra enligt avtal eller ge råd utifrån hur det fungerar i praktiken. Kartan och verkligheten stämmer inte alltid överens.

5 2 Revisionskontoret Effektivare patientströmmar efterlyses Med ovan sagda är det inte så konstigt att patientströmmarna inte blir optimala. Dessutom är principen om patientens fria val en realitet som måste hanteras. Föräldrar vill ha den bästa vården för sina barn och uppfattar att de får den på akutsjukhuset. Detta förstärks av att de blir hänvisade dit av vårdgivare och sjukvårdsrådgivningen. Föräldrarna är då beredd att betala 120 kronor och sitta i kö. Barn med enklare åkommor köar på akutsjukhusens akuter istället för att behandlas på en mer relevant nivå inom sjukvården i enlighet med LEONprincipen. (Lägsta Effektiva Omhändertagande Nivå). För att kunna påverka patientströmmarna så att dessa barn i än större utsträckning hamnar på husläkarmottagningar/närakuter måste deras uppdrag för barn bli tydligare och kompetensen säkras. Mottagningarna måste bli tillgängligare för målgruppen och informationen om detta måste nå ut till de som berörs. Detta är ett arbete som tar tid men som kan medföra vinster för alla parter. 1.2 Rekommendationer Utifrån granskningen rekommenderar revisionen HSN att: ta ett tydligare grepp på barnsjukvården, över vårdgrenarnas gränser ta fram mål för hur vården för barn ska fungera tydliggöra var föräldrar med sjuka barn ska vända sig utifrån symptom förtydliga uppdragen och säkra kompetensen för husläkarmottagningarna och närakuterna för barn, särskilt för de under ett år samordna uppföljning och analysen av hur vården för barn fungerar 2. Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen Behovet av en väl fungerande hälso- och sjukvård är särskilt viktig när människor har behov av att snabbt komma i kontakt med vården. En utgångspunkten är även att få invånarna att komma i kontakt med rätt vårdnivå enligt LEON-principen (principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå). För att klara detta ska det vara tydligt var man ska vända sig vid olika brådskande vårdbehov. Det innebär att vården ska ha en tydlig organisation och att informationen om detta når ut till invånarna Under hösten 2009 genomförde revisionskontoret en förstudie om patientens väg in i vården vid akuta behov. I de intervjuer som genomfördes framkom det att det fanns otydligheter kring husläkarmottagningars och närakuters uppdrag för barn. Det gjordes olika tolkningar av vilka åldrar de skulle behandla och vilka insatser de skulle utföra. Ett underliggande problem kunde även vara brister i kompetensen på vårdcentraler och närakuter när det gäller barn. Det föreföll vidare som att fler barn, än som skulle behöva det, lotsades vidare till Astrid Lindgrens barnsjukhus. Under de två senaste åren har organisation, utbud, vårdgivare och regelverk för vården ändrats. De intervjuer som genomfördes under hösten indikerar att patientströmmarna när det gäller barn inte följer de fåror som

6 3 Revisionskontoret var tänkt. Utgångspunkten för granskningen är de uppdrag som de olika vårdnivåerna har när det gäller barn. 2.2 Revisionsfråga Den övergripande revisionsfrågan för projektet: Fungerar vården på ett tillfredsställande sätt när barn blir akut sjuka? Den övergripande frågan kan brytas ner i följande delfrågor: Hur planerar HSN vården för barn med akuta vårdbehov? Hur utformar HSN uppdragen, informationen och uppföljningen för de olika vårdnivåerna för att försäkra sig om att vårdflödena fungerar och att kvalitén är god? Fungerar vården som planerat? Har barn lika god tillgång till vård vid akuta behov som vuxna? 2.3 Avgränsning Denna granskning har ett styr- och effektivitetsperspektiv. Fokus ligger på HSN:s ansvar att utforma, styra och följa upp vården, men även landstingets producenters ansvar för vården granskas. Granskningen inriktas på somatiska behov och omfattar inte barn- och ungdomspsykiatrin eller neuropsykiatriska utredningarna. Inte heller tandvården ingår. 2.4 Revisionskriterier Granskningen tar sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf där det står att målet för sjukvården är en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det framgår även i lagen att vården ska vara lätt tillgänglig. En annan utgångspunkt för granskningen är socialstyrelsens nationella indikatorer för god vård. Granskningen utgår även från landstingets budget för 2010 där det om kommunikation med patienter står att: Kommunikationen ska underlätta för invånarna att hitta rätt vårdnivå. Vårdguiden ges här ett särskilt uppdrag. 2.5 Metod Granskningens har utförts utifrån ett effektkedjetänk. Hur är det tänkt att fungera med mål och avtal - till hur blev det? Granskningen har utgått från dokument och avstämningen har gjorts via intervjuer. HSN-förvaltningen har hjälpt till att ta fram statistik ur valdatabasen på barns besök i vården. Syftet har varit att dels stämma av hur patientströmmarna ser ut, dels att utifrån tillgänglig statistik spegla skillnader med hänsyn till ålder och geografi. För genomförandet har Ramböll Management anlitats. För mer detaljerad redovisning av hur granskningen genomförts se konsultens metodavsnitt.

7 4 Revisionskontoret Granskningen har genomförts i dialog mellan konsulten och revisionskontoret där Anders Olsson varit projektledare. 3. Granskningens resultat I den bifogade konsultrapporten lämnas en utförlig redogörelse av konsultens iakttagelser i samband med granskningen. Nedan följer en sammanfattning av det som revisionskontoret särskilt tagit fasta på. Såväl bredd som specialistkompetens i barnsjukvården Avsaknad av sammanhållande planering Svag styrning av patientströmmar Små barn och husläkarmottagningar går inte alltid i hop Brister i informationen Utbudet av vård för barn i Stockholms län har såväl bredd som specialistkompetens. Det finns en stolthet bland dem som arbetar i vården över den vård som erbjuds till barn som blir akut sjuka. Samtidigt är flertalet av de som intervjuats i granskningen eniga om att vården inte fungerar så effektivt som den kunde göra. Man anser att det är fler barn än som behöver det som åker in till barnsjukhusens akutmottagningar. Granskningen pekar på att det inte görs någon sammanhållande planering av barnsjukvården på övergripande nivå. Utvecklingen sker istället ad hoc utifrån uppkomna behov. Vården planeras, som övrig vård, i respektive avdelning på HSN-förvaltningen utan större samordning med övriga avdelningar. Flera intervjuade ifrågasätter även om beställarna vid dimensioneringen av vårdens resurser tagit hänsyn till att allt fler barn föds och att vårdbehoven därmed ökat. Styrningen av patientströmmarna är svag. De ekonomiska incitamenten är svaga. Ett besök i primärvården är gratis medan besök vid annan vård kostar 120 kr. Den skillnaden anses vara för låg för att få någon effekt. Granskningen vill även lyfta att då kostnaden är densamma för besök vid såväl barnakutmottagningarna på sjukhusen, närakutmottagningen för barn vid ALB och lättakutmottagningen i Huddinge finns det heller inga ekonomiska styrsignaler mellan dessa verksamheter. En annan form av styrning är en anpassning av resurserna utifrån patientens fria val. Patienten/föräldrarnas val försvåras dock av att det är otydligt vad de olika vårdgivarna kan göra. Valet blir då ofta akutsjukhuset i högre grad än vad som är medicinskt motiverat. År 2010 får husläkarmottagningarna 734 kr för alla listade barn under 6 år. Andelen listade är mycket hög. Till och med för barn under ett år är andelen listade så hög som 95 procent. Samtidigt varierar kompetensen på husläkarmottagningarna/närakuter när det gäller att ta emot små barn enligt de intervjuade. Det gäller såväl den medicinska- som bemötandekompetensen när det gäller barn. Konsekvensen är även här att många föräldrar väljer att gå till akutsjukhuset där man uppfattar att det finns barnkompetens. Enligt de intervjuade hänvisas de även dit av husläkarmottagningar, närakuter, jourer och telefonrådgivningen i större utsträckning än vad som bedöms vara nödvändigt. Det finns flera brister i informationen om var man ska vända sig när ett barn blir sjukt. Det går t.ex. inte att finna alla barn och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) på vårdguiden. Ett annat problem är att enheter med samma beteckning inte har samma uppdrag och kompetens. Särskilt knepigt är vad som döljer sig bakom begreppet närakut. Det blir även ett

8 5 Revisionskontoret informationsproblem att det inte går att hänvisa till vårdgivarna utifrån uppdrag i avtal och regelböcker då de inte alltid lever upp till det åtagande som de har. Insamlade data används inte i analys Inte optimala patientströmmar Vård på lika villkor kan ifrågasättas Granskningen lyfter även fram att det saknas en sammanhållen uppföljning av barnsjukvården. Det finns mycket information i databaser och via enkäter men den sammanställs inte för barn. Därför finns ingen samlad information om barns patientströmmar. I den bifogade konsultrapporten finns ett antal tabeller som ger en bild av var i vården barn från olika kommuner/stadsdelar vänder sig. Tabellerna, vars grundmaterial tagits fram av analysenheten vid HSNförvaltningen, och konsultens analys visar på stora skillnader i länet och väcker många frågor. Delar av skillnaderna beror troligen på bristande registrering. Inom ramen för denna granskning har det inte funnits möjlighet att djupare analysera orsakerna till varför det ser ut som det gör. Men redovisningen visar att det finns möjligheter för en djupare analys samtidigt som de pekar på behovet av att förbättra registreringskvalitén. Tillängligheten till vård när ett barn blir sjukt är generellt sett god. Granskningen visar dock att tillgängligheten till BUMM är mycket begränsad. Tidvis är det även långa väntetider till akutsjukhusens mottagningar. En orsak till detta är att patientströmmarna inte fungerar optimalt. Principen om lägsta effektiva omhändertagande nivå kan inte följas i praktiken beroende på flaskhalsar på vissa nivåer och p.g.a. brister i informationen om sjukvården. Det bidrar till att föräldrar väljer att åka till akutsjukhusen med relativt enkla åkommor. En annan konsekvens av detta är att det leder till brist på kontinuitet i vårdkontakten. I granskningen har vi även betraktat vården utifrån hälso- och sjukvårdslagens krav på vård på lika villkor. På det hela taget bedöms tillgången till vård vara god. De minsta barnen, under ett år, är dock i huvudsak hänvisade till sjukhusens akutmottagningar även för enklare åkommor enligt de intervjuade i granskningen. De skillnader i barns vårdkonsumtionsmönster mellan olika kommuner/stadsdelar som granskningen visar väcker även frågor om olika förutsättningar inom länet.

9 BILAGA Avsedd för Landstingsrevisionen, SLL Dokumenttyp Granskningsrapport Datum Oktober 2010 GRANSKNINGSRAPPORT AKUT SJUKVÅRD FÖR BARN

10 GRANSKNINGSRAPPORT Revidering 8 oktober 2010 Datum 17 september 2010 Utfört av Cecilia Stenbjörn, Karina Kight, Magnus Lindblå

11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Utgångspunkter för granskningen Revisionsfrågor Revisionskriterier Slutlig kommentar kring utgångspunkter Metod 2 2. Aktörer inom hälso- och sjukvården för barn HSN-förvaltningen Vårdguiden Barnavårdscentraler (BVC) Husläkarmottagningar Närakuter Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Akutsjukhus 5 3. Resultat av granskningen Beställarnas styrning och planering Hur utformas uppdragen? Hur planeras vården? Hur utformas uppföljningen? Hur utformas informationen? Fungerar vården som planerat? Kompetens Tillgänglighet Patientströmmar Har barn lika god tillgång till sjukvård som vuxna? Fungerar vården på ett tillfredsställande sätt när barn blir akut sjuka? Otydlig styrning och planering Otydlig information Inte optimala patientströmmar Bilaga 1 Statistik Patientströmmar 1

12 1 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Ramböll Management har fått i uppdrag att genomföra en granskning av den akuta barnsjukvården, utifrån perspektivet när föräldrar upplever att deras barn är i behov av akut sjukvård. Bakgrunden till granskningen är den förstudie om patientens väg in i vården vid akuta behov som landstingsrevisionen genomförde under De intervjuer som genomfördes under hösten indikerar att patientströmmarna när det gäller barn inte följer de fåror som var tänkt. I de intervjuer som genomfördes framkom det att det fanns otydligheter kring husläkarmottagningars och närakuters uppdrag för barn. Det föreföll vidare som att fler barn, än som skulle behöva det, lotsas vidare till Astrid Lindgrens barnsjukhus. 1.2 Utgångspunkter för granskningen Enligt Landstingsrevisionens projektplan ska en granskning med inriktning mot hur vården fungerar när behov finns av att barn snabbt ska komma i kontakt med vården genomföras. Det handlar alltså inte om att utgå från ett rent medicinskt akut perspektiv, utan istället utifrån när föräldrar/vårdnadshavare upplever att det finns behov av akut sjukvård för barn. Utgångspunkten för granskningen är de uppdrag som de olika vårdnivåerna har när det gäller barn. Granskningen ska även belysa hur HSN försäkrar sig om att vården har tillräcklig kvalitet/kompetens för att klara uppdraget. En annan utgångspunkt är att barn, utifrån vård på lika villkor, ska ha lika god tillgång till vård som vuxna inom de olika delarna av länet. Med utgångspunkt i detta har ett antal revisionsfrågor tagits fram, se nedan Revisionsfrågor Den övergripande revisionsfrågan för granskningen är: Fungerar vården på ett tillfredsställande sätt när barn blir akut sjuka? Den övergripande frågan har av landstingsrevisorerna brutits ner i följande delfrågor: Hur planerar HSN vården för barn med akuta vårdbehov? Hur utformar HSN uppdragen, informationen och uppföljningen för de olika vårdnivåerna för att försäkra sig om att vårdflödena fungerar och att kvalitén är god? Fungerar vården som planerat? Har barn lika god tillgång till vård vid akuta behov som vuxna? Revisionskriterier Granskningen tar sin utgångspunkt i Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf där det står att målet för sjukvården är en vård på lika villkor för hela befolkningen. Det framgår även i lagen att vården ska vara lätt tillgänglig. En annan utgångspunkt för granskningen är Socialstyrelsens nationella indikatorer för God vård. Där 1 identifieras sex olika områden som viktiga förutsättningar för god vård. Områdena framgår av tabellen. Vi har även markerat om de är aktuella i föreliggande granskning. Område Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Aktuellt i granskningen Säker hälso- och sjukvård Patientfokuserad hälso- och sjukvård Effektiv hälso- och sjukvård Jämlik hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård i rimlig tid X X X X 1 Källa: Handboken God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

13 2 Granskningen utgår även från landstingets budget för 2010 där det om kommunikation med patienter står följande: Kommunikationen ska underlätta för invånarna att hitta rätt vårdnivå. Vårdguiden ges här ett särskilt uppdrag Slutlig kommentar kring utgångspunkter Granskningen utgår från ovan nämnda utgångspunkter. Grunden för uppdraget är den akuta sjukvården. Utöver det har vi även inkluderat hälsovården för barn genom barnavårdscentraler (BVC). Motivet till det är att de har en central roll i det förebyggande arbetet inkl. arbetet med att stärka föräldrar i sitt föräldraskap. Detta kan påverka behoven av att söka vård. 1.3 Metod Uppdraget har genomförts utifrån tre metoder Dokumentstudier Intervjuer Analys av statistik Dokumentstudierna har främst bestått i att studera de avtal och överenskommelser som finns inom området. På så vis har vi skapat oss en bild av hur det är tänkt att hälso- och sjukvård för barn ska fungera. Intervjuer har genomförts med representanter för 17 olika aktörer, såväl i verksamheter som på beställarsidan. Vid några intervjuer har mer än en person medverkat. Verksamheterna representeras av HSN-förvaltningen (HSN-f) Sachsska barnsjukhuset och deras barnmottagning i Farsta (BUMM) Astrid Lindgrens barnsjukhus (ALB): övergripande sjukhusnivå, akutmottagning, vårdavdelning samt barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Närakuten Barn (NAB) (drivs av Cityakuten Praktikertjänst) Jakobsbergs vårdcentral med tillhörande närakut (drivna av SLSO) Stureby vårdcentral och BVC (drivs av Praktikertjänst) Söderjouren AB (drivs av ett antal husläkarmottagningar) Barnhälsan Kvarnen AB (Jakobsberg) Sjukvårdsrådgivningen Medhelp AB Intervjuerna har gett oss en bild av hur sjukvården för barn fungerar i verkligheten. Statistik över patientströmmar har också studerats. Vi har erhållit uppgifter från HSNförvaltningen kring besök gjorda av barn under 2009 för hela sjukvården. Vi har bearbetat och analyserat dessa uppgifter samt dragit slutsatser kring exempelvis patientströmmar. Det datamaterial som använts i denna sammanställning har levererats av Analysenheten vid Utvecklingsavdelningen på Stockholms läns landsting. Uppgifterna från landstinget har kompletterats med befolkningsantal för Upplands Väsby kommun och Upplands Bro kommun hämtade ur SCB onlinedatabas. Materialet har bearbetats och sammanställts av Ramböll Management som också svarar för eventuella fel i sammanställningen. Förutom de kompletterande befolkningsuppgifterna svarar Stockholms läns landsting för kvaliteten i dataunderlaget, och det bör noteras att Nynäshamns kommun och Norrtälje kommun i samråd med Analysenheten exkluderats ur denna sammanställning på grund av brister i datakvalitet (kommunerna har exkluderas avseende såväl befolkningsunderlag som besöksstatistik). Vi vill betona att vi uppfattar att det finns svårigheter med statistiken som gör att den inte är helt tillförlitlig. Granskningen har genomförts av Cecilia Stenbjörn och Karina Kight vid Ramböll Management AB. Statistikbearbetningar har gjorts av Magnus Lindblå vid samma företag.

14 3 2. AKTÖRER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN FÖR BARN Inledningsvis ges en kortfattad beskrivning av de aktörer som är involverade i hälso- och sjukvården för barn. Vi inleder med en beskrivning av hur arbetet med att beställa hälsovård och sjukvård till barn är organiserat på HSN-förvaltningen, för att därefter beskriva de olika verksamhetstyper som kan utföra hälsovård och sjukvård riktat till barn. 2.1 HSN-förvaltningen Ansvaret för hälso- och sjukvården för barn är organiserat i olika avdelningar och olika enheter, se nedanstående skiss. Cirka 12 gånger per år hålls sk barnnätverksmöten där medverkande från olika avdelningar med ansvar för barn och unga medverkar i syfte att, över avdelningsgränserna, informera om vad som pågår inom området. Avstämningar av ärenden inom området barn och unga görs inför sammanträden i HSN och HSNs programberedningar. Utöver detta förekommer avdelningsinterna möten kring målgruppen barn och unga samt avdelningsöverskridande möten utifrån aktuella frågor. Barn och unga har även diskuterats i samband med möten kring NKS samt i diskussioner kring framtida behov och strukturutveckling av sjukvården. ORGANISERING HSN -FÖRVALTNINGEN HÄLSO - OCH SJUKVÅRD FÖR BARN Avdelningen för n ärsjukvård Barnhälsovård Barn - och ungdomsmedicinska mottagningar BUMM Husläkarmottagningar med tillhörande närakuter Lättakuten (vid Huddinge sjukhus) Närakuten Barn (vid ALB Solna) Avdelningen för somatisk specialistvård Sachsska barnsjukhuset Astrid Lindgrens barnsjukhus Solna Astrid Lindgrens barnsjukhus Huddinge Barnakuten vid Danderyds sjukhus Vårdguiden Sjukvårdsrådgivning Information om hälso - och sjukvård W ebbplats 2.2 Vårdguiden 2 Vårdguiden består av Webbplatsen där man hittar information om sjukdomar och hälsoråd, samt adresser och telefonnummer till vårdmottagningar och viss kommunal omsorg i Stockholms län. Det finns även frågetjänster där man kan ställa frågor till experter inom hälso- och sjukvården. Man kan också hantera kontakter med vården. Telefon där man kan få sjukvårdsrådgivning (via Medhelp) respektive allmän information om hälso- och sjukvård samt omsorg i Stockholms län (via Mawell). Sjukvårdsrådgivning finns utöver svenska på arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska. Tidningen Vårdguiden som ges ut fyra gånger om året och delas ut till samtliga hushåll i Stockholms län. 2 Källa.

15 4 2.3 Barnavårdscentraler (BVC) 3 Barnavårdscentralerna ingår i barnhälsovården. Barnavårdscentralerna ingår i Vårdval och styrningen sker genom Regelboken för barnavårdscentral Målgrupper för BVC är följande: Barn 0-6 år och deras föräldrar som väljer BVC-insatser från vårdgivaren och som är folkbokförda i SLL. Uppdraget gäller även barn som fyllt 7 år och som ännu inte överlämnats till skolhälsovården. Asylsökande och gömda barn 0-6 år och deras föräldrar Barn 0-6 år och deras föräldrar som inte är folkbokförda i SLL och som kontaktar vårdgivaren Barn som är olistade och boende inom de basområden som vårdgivaren ansvarar för enligt närområdesplanen. BVC ska bedrivas vardagar, minst mellan kl BVC ska kunna erbjuda planerade och oplanerade besök på mottagningen samt planerade hembesök. Verksamheten ska bedrivas av sjuksköterska med specialistutbildning till distriktssköterska eller specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Läkare som är knuten till verksamheten, och som utför läkarundersökningar enligt basprogrammet, ska vara specialist i allmänmedicin eller pediatrik alternativt ST-läkare med handledning inom några av dessa specialiteter. Vårdgivaren ska tillhandahålla pediatriker på mottagningen i sådan omfattning att vårdgivaren kan garantera att samtliga barn som har behov av bedömning på denna specialistnivå erbjuds detta. 2.4 Husläkarmottagningar 4 Husläkarmottagningarnas uppdrag regleras enligt Regelboken Husläkarmottagning Vårdval tillämpas. Enligt regelboken finns inte några avgränsningar i husläkarmottagningarnas uppdrag åldersmässigt, d.v.s. de ska ta emot alla åldersgrupper och sjukdomsgrupper. Husläkarmottagningarna ska ta emot patienter minst mellan kl Under denna tid ska husläkarmottagningarna också vara tillgängliga per telefon för tidsbokning, rådgivning, bedömning och prioritering av vårdbehov samt kunna ta emot akuta och oplanerad besök. Planerade och oplanerade hembesök ska göras av samtliga yrkeskategorier och det ska erbjudas barnfamiljer, äldre och andra när det är medicinskt eller omvårdnadsmässigt motiverat. Verksamheten ska bemannas med bred kompetens, bland annat specialister i allmänmedicin (d.v.s. ska ha kompetens för att ta emot alla åldrar) samt specialistsjuksköterskeexamen i form av distriktssköterska. Dessa specialister ska bland annat ha kompetens gällande barn. Däremot ställs inte krav på att specialister i pediatrik, även om det sägs att kompetensen kan kompletteras med sådana specialister. 2.5 Närakuter 5 Närakuter är inte något enhetligt begrepp. Husläkarmottagningarna i länet har i uppdrag att bedriva närakutverksamhet. I dagsläget bedrivs alla närakuter, utom en, i samverkan mellan flera husläkarmottagningar. Husläkarmottagningarna ansvarar för att närakut finns att tillgå minst mellan kl på vardagar samt lördagar, söndagar och helgdagar mellan Inga särskilda kompetenskrav vad gäller specialister i pediatrik finns. Läkarna ska dock vara specialister i allmänmedicin, vilket innebär att de ska ha kompetens gällande barn. Om specialist i allmänmedicin inte finns på plats, ska sådan finnas tillgänglig för konsultation. 3 Källa: Regelbok Barnavårdscentral Källa: regelbok husläkarmottagningar Källa: Regelbok husläkarmottagningar 2010 samt intervjuer

16 5 Gamla närakuter De s.k. gamla närakuterna, Nacka, Löwenströmska, Handen och Järva har andra avtal sedan tidigare. Konsulterna har inte tagit del av dessa avtal men enligt HSN-förvaltningen så har de gamla närakuterna längre öppethållande än husläkarverksamhetens närakuter. De har också en större erfarenhet av att ta hand om barn samt tillgång till medicinsk service även på jourtid. På Nacka och Löwenströmska går det i dag att boka tid via sjukvårdsrådgivningen. Särskilda närakuter Det finns också två särskilda närakuter som kan vara aktuella för barn, Närakuten Barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna respektive Lättakuten vid Huddinge sjukhus. Också för dessa verksamheter finns det skillnader vad gäller kompetens och målgrupp, både mot övriga närakuter men också mellan de båda verksamheterna. 2.6 Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) 6 Det finns 22 barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Elva tillhör Karolinska universitetssjukhuset/alb, fyra tillhör Sachsska sjukhuset/södersjukhuset, fyra drivs inom Stockholms läns sjukvårdsområde, en drivs av Södertälje sjukhus AB och två drivs i privat regi. Målgruppen är barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år som har behov av bedömning, utredning, vård eller annan åtgärd där barnmedicinsk kompetens, men inte sjukhusets resurser, krävs. Om särskilda skäl finns kan även ungdomar som fyllt 18 år tas emot. Mottagningarna ska bedriva specialistvård med tonvikt på sjukdomstillstånd hos spädbarn, kroniskt sjuka och funktionshindrade barn. Barnläkarna har också i uppdrag att medverka i neuropsykiatriska utredningar. De barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna har inget uppdrag gällande barnkirurgi. Verksamheten ska främst bedrivas via tidsbeställd mottagning. Akuttider ska erbjudas till barn yngre än sex månader samt till tillfälligt sjuka barn och ungdomar med kroniska sjukdomar och/eller funktionshinder. Vårdgivaren ska även erbjuda telefonrådgivning per telefon i barnmedicinska frågor till föräldrar/vårdnadshavare samt barn och ungdomar som tillhör mottagningens målgrupp. Vårdgivaren ska även ge konsultationer i enskilda patientärenden till allmänläkare och sjuksköterskor inom de verksamheter i primärvården som har avtal med SLL. Mottagningarna ska ha specialistkompetens inom barnmedicin samt minst en sjuksköterska med specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Vidare ska vårdgivaren ha en psykologresurs knuten till mottagningen samt ha tillgång till eller kunna hänvisa till logoped, arbetsterapeut, dietist och sjukgymnast. 2.7 Akutsjukhus Vid fyra akutsjukhus inom SLL finns akutmottagning för barn; Astrid Lindgrens Barnsjukhus Solna, Astrid Lindgrens barnsjukhus Huddinge, Sachsska barnsjukhuset samt barnakutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Samtliga barnakutmottagningar tar emot patienter i åldrarna 0-18 år som är i behov av medicinsk vård. Alla utom Barnakutmottagningen vid Danderyds sjukhus kan lägga in patienter som är i behov av det. När det gäller kirurgi och ortopedi är bilden inte helt lättöverskådlig. Det beror dels på att åldersgränsen här skiljer sig från den medicinska vården. Det beror också på att gränsen för vad som anses vara komplicerad vård skiljer sig åt mellan olika mottagningar. Patienter som är 15 år eller äldre och i behov av kirurgisk eller ortopedisk vård ska vända sig till akutsjukhusens ordinarie akutmottagningarna. Dessa patienter tas alltså emot på länets samtliga akutmottagningar. Patienter som är yngre än 15 år och i behov av kirurgisk eller ortopedisk vård av lite mer komplicerad art kan enbart vända sig till Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Om behovet av vård är mindre komplicerat kan dessa patienter också vända sig till Närakuten Barn i Solna eller till Lättakuten i Huddinge. Vad som bedöms vara lättare kirurgi och ortopedi uppfattar vi skiljer sig åt 6 Källa Förslag till uppdragsbeskrivning gällande barn- och ungdomsmedicinska mottagningar tjänsteutlåtande HSN

17 6 mellan dessa båda verksamheter. Att man kan vända sig dit med dessa diagnoser är inte heller tydligt kommunicerat enligt konsulterna. Nedanstående tabell ger en översikt över barnakuternas specialiteter, öppettider, avlastningsresurser samt driftsform. Aspekt Verksamhet Specialiteter Astrid Lindgrens barnsjukhus Solna (ALB-S) Medicin (sjukdomar) Kirurgi (skador) Ortopedi (skador) Astrid Lindgrens barnsjukhus Huddinge (ALB-H) Sachsska barnsjukhuset Barnmedicinsk akutmottagning vid Danderyds sjukhus Medicin (sjukdomar) Medicin (sjukdomar) Akuta barnmedicinska fall som inte kräver inläggning på sjukhus. Öppettider Dygnet runt Dygnet runt Dygnet runt 8-23 Alla dagar Driftsform Ingår i Karolinska universitetssjukhuset som drivs i förvaltningsformningsform. Ingår i Karolinska universitetssjukhuset som drivs i förvalt- Ingår i Södersjukhuset. Drivs som landstingsägt bolag. Privat drift drivs av Läkarjouren Nordost AB Avlastningsresurser Närakuten för barn (NAB) som ligger i anslutning till ALB-S. NAB tar endast emot barn 0-18 år. De tar såväl primärvårdspatienter som lättare kirurgi och ortopedi. Lättakuten vid Huddinge sjukhus. Lättakuten tar emot patienter från 0 år och uppåt. De tar såväl primärvårdspatienter som lättare kirurgi och ortopedi. Ingen särskild avlastningsresurs finns. Ingen särskild avlastningsresurs finns. Akutmottagningen ses som avlastning till ALB-Solna.

18 7 3. RESULTAT AV GRANSKNINGEN I följande avsnitt redovisas de resultat som framkommit i granskningen. Vi har delat in avsnittet utifrån följande rubriker 3.1 Beställarnas styrning och planering där följande revisionsfrågor ingår: Hur utformar HSN uppdragen, informationen och uppföljningen för de olika vårdnivåerna för att försäkra sig om att vårdflödena fungerar och att kvalitén är god? Hur planerar HSN vården för barn med akuta vårdbehov? 3.2 Fungerar vården som planerat? 3.3 Har barn lika god tillgång till sjukvård som vuxna? Den övergripande revisionsfrågan Fungerar vården på ett tillfredsställande sätt när barn blir akut sjuka? behandlas i avsnitt Beställarnas styrning och planering I detta avsnitt besvarar vi revisionsfrågorna: Hur utformar HSN uppdragen, informationen och uppföljningen för de olika vårdnivåerna för att försäkra sig om att vårdflödena fungerar och att kvalitén är god? Hur planerar HSN vården för barn med akuta vårdbehov? Hur utformas uppdragen? I granskningen har vi dels studerat den övergripande, sammanhållna styrningen, dels den styrning som sker av olika verksamheter. Konsulterna uppfattar att den övergripande styrningen är begränsad. Ansvaret för hälso- och sjukvården för barn inom HSN-förvaltningen är också uppdelat på tre olika avdelningar, se skiss sida 5. Konsulterna uppfattar att det finns en ambition att styra patientströmmarna till att uppsöka lämpligaste vårdnivå men att styrningen är svag. Styrningen består i första hand av den information som ges av Vårdguiden och från olika mottagningar om vart man ska vända sig. I viss mån styrs också patientströmmarna med hjälp av avgifter. I Stockholm läns landsting är dock i stort sett all hälso- och sjukvård för barn avgiftsfri. Några undantag finns dock. Vid besök på akutmottagning på sjukhus är avgiften för barn och ungdomar under 18 år är 120 kronor. Det finns därmed en styrning bort från barnsjukhusens akutmottagningar. Då avgiften är relativt låg har det i intervjuerna framkommit att styrningen inte uppfattas ha någon större effekt på patientströmmarna. Någon uttrycker att Det krävs höga ekonomiska vallar för att ändra patientströmmar. Många andra lyfter också svårigheter med att försöka styra patientströmmarna. Vill man träffa en specialist så är man beredd att köra över hela länet för att få göra det. Ett annat undantag är, enligt Patientavgiftshandboken, Närakuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna respektive Lättakuten vid Huddinge sjukhus. Dessa mottagningar ligger förvisso i anslutning till akutsjukhusen men är inte per definition akutmottagningar på sjukhus. Styrningen av specifika uppdrag inom hälso- och sjukvården för barn sker genom överenskommelser med producenter (avtal eller motsvarande). Det finns fyra övergripande styrsätt för uppdrag inom hälso- och sjukvården för barn: Regelböcker Huvudavtal Särskilda avtal Avtal förvaltningsdrivna verksamheter (exkl. verksamheter som omfattas av Vårdval) Nedan ges en kortfattad beskrivning av de olika styrsätten. Styrning genom regelböcker Verksamheter som ingår inom Vårdvalet styrs genom regelböcker. Barnavårdscentraler och husläkarmottagningar ingår inom Vårdvalet. Barnavårdscentraler styrs genom Regelbok för barnavårdscentral 2010 och husläkarmottagningarna styrs genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård I regelboken för husläkarverksamhet styrs även närakuter och

19 8 motsvarande. Ersättningen per listad, kapiteringsersättningen, är något högre för barn upp till fem år jämfört med äldre barn och vuxna (exkl. personer över 65 år), 734 kronor per år, jämfört med 616 kronor per år. Huruvida detta utgör ett incitament för att ta emot barn, kan granskningen inte påvisa. Styrning genom huvudavtal Barnsjukvården inom akutsjukhusen regleras inom ramen för akutsjukhusens huvudavtal. Inga särskilda beskrivningar kring barnsjukvården finns som regel i dessa avtal. Högsta ansvariga chef vid respektive sjukhus ansvarar för fördelningen av medel inom sitt sjukhus och därmed till barnsjukvården. Konsulterna uppfattar inte att det finns några särskilda incitament för att styra patientströmmarna av barn i huvudavtalen. Särskilda avtal Särskilda avtal finns för de barn- och ungdomsmedicinska mottagningarna, BUMM. Avtalet, som skrevs 2009, ser likadant ut för samtliga 22 barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Så har inte tidigare varit fallet. Särskilda avtal finns också för de upphandlade verksamheterna Närakuten i Solna (NAB) och barnakutmottagningen vid Danderyds sjukhus. Särskilda avtal finns också för de s.k. gamla närakuterna Nacka, Löwenströmska, Handen och Järva. Konsulterna uppfattar inte att det finns några incitament för att styra patientströmmarna i de särskilda avtalen. Avtal förvaltningsdrivna verksamheter Vidare finns avtal/överenskommelser med de verksamheter som drivs av SLSO och inte ingår i Vårdvalet. Ett exempel på en sådan verksamhet inom sjukvården gentemot barn är Lättakuten vid Huddinge. Avtalen med förvaltningsdrivna verksamheter är avtal inom en och samma juridiska person. Konsulterna uppfattar inte att det finns några särskilda incitament för att styra patientströmmarna i avtalen Hur planeras vården? Planering kan göras på en övergripande nivå, på verksamhetsnivå men också utifrån specifika frågor. Ser man till HSN-förvaltningen uppfattar konsulterna att sammanhållen planering av hälso- och sjukvården för barn görs i mindre omfattning. Det ses av tjänstemännen på HSNförvaltningen som olyckligt men det sägs att det egentligen inte skiljer sig från sjukvården som helhet. Den bild vårdgivarna har av hur hälso- och sjukvården för barn planeras är att detta inte görs med fokus på helheten. När nya behov uppstår, planeras det för att lösa dessa. Resultatet blir att det uppstår nya verksamheter som inte är samplanerade med befintliga verksamheter. Någon jämför den akuta barnsjukvården med ett pussel som har fått växa med en bit i taget men där de olika pusselbitarna inte alltid passar ihop. En specifik fråga som kommer upp i granskningen är huruvida HSN planerar hälso- och sjukvården för barn med utgångspunkt i antalet barn i olika årskullar. Enligt Regionplanekontoret 7 har antalet födda i Stockholms län ökat med i genomsnitt 770 barn/år sedan milleniumskiftet uppgick antalet födda till 28600, vilket var en ökning med drygt 600 barn jämfört med Även fruktsamheten, d.v.s. hur många barn en kvinna får, har ökat. En uppfattning hos flera vårdgivare är att det inte har tagits någon hänsyn till att de har fått ett större patientunderlag. I vissa fall kan verksamheter därför uppleva sig ha svårt att möta det behov av vård som efterfrågas. Ett av barnsjukhusen ser det som ett problem är att det finns färre vårdplatser i förhållande till antalet barn än i övriga Sverige. Vi klarar inte att ta hand om det stora antalet barn. När det föds fler blir det fler som behöver vård. Neonatalen har byggts ut men stegen efter har inte utökats. En annan specifik fråga som kommer upp är bristen på kunskap om hur patientströmmarna ser ut och vad det är som påverkar dessa. Utan kunskap om vilka behov som föräldrar och barn har, och hur de agerar utifrån dessa behov, går det inte heller att planera vården utifrån de behov som finns. Då patienter anses vara bra på att ta sig fram till den nivå de önskar ha vård på så matchar inte alltid verkligheten planeringen något som gör det svårt för enskilda mottagningar att planera sin verksamhet. Patienter söker sig fram. Som läkare tar man sig självklart tid. Det är svårt att säga nej. 7 Regionplanekontoret, Befolkningsutvecklingen 2009 i Stockholms län 2010:4

20 9 Samtidigt som det hos flera av de intervjuade inom verksamheterna finns en kritik mot att planeringen av hälso- och sjukvården för barn är bristfällig, finns det också en viss förståelse för att det är så. Hälso- och sjukvård är ett område som ständigt utvecklas och trycket på utveckling är starkt. Det finns en samstämmighet om att detta är ett område där det är svårt att åstadkomma en samlad planering. Att en sammanhållen och övergripande planering med utgångspunkt i antalet barn i olika åldersgrupper eller utifrån behovet av hälso- och sjukvård saknas anser konsulterna vara anmärkningsvärt. Konsulterna ser att det skulle kunna vara ett tydligt uppdrag för HSN-förvaltningen. Inom barnsjukvården finns det många olika nivåer och aktörer som ofta påverkar varandras verksamheter. En tydlig och transparent planering skulle underlätta för dessa aktörer att se sin roll i ett större sammanhang och på längre sikt. En tydlig och transparent planering skulle också underlätta för ansvariga politiker att satsa på de områden där resurserna bäst behövs Hur utformas uppföljningen? Uppföljning i en beställarorganisation görs främst ur två perspektiv; patient/brukarperspektivet respektive avtalsuppföljning. Granskningen visar att HSN har en begränsad uppföljning ur ett barnperspektiv. Uppföljning genom patientenkäter förekommer. Akutsjukhusens akutmottagningar genomför patientenkäter som riktar sig mot barn och föräldrar. Vidare sägs i regelboken för BVC att patientenkäter ska genomföras, vilket också är fallet. Resultaten av patientenkäterna redovisas bland annat på Vårdguiden. De patientenkäter som samlas in inom primärvården riktar sig till såväl vuxna som målsman till barn. Resultaten kan brytas ned per kommun/stadsdel men inte per husläkarmottagning. Konsulterna har dock inte uppfattat att sådan nedbrytning och redovisning görs. Redovisningen görs för SLL som helhet. Därmed finns inte någon systematisk information om hur barn och föräldrar ser på den sjukvård som ges till barn inom husläkarmottagningar med tillhörande närakuter. De synpunkter som framkommer tas om hand av de olika verksamheterna men vi uppfattar inte att någon systematisk rapportering görs till HSN och inte heller att HSN följer upp det. Konsulterna uppfattar att inte heller uppföljningen av hur olika verksamheter följer avtal och regelböcker sker med fokus på barn. Det finns en rad parametrar som följs upp i enlighet med avtal och regelböcker, men dessa gäller i ytterst liten omfattning barn. Vidare framträder utifrån intervjuerna en bild av att verksamheter inte alltid till fullo styrs av gällande avtal och regelböcker och att detta är något som uppfattas som accepterat. Krav på kompetens lyfts som exempel på ett område där man uppfattar att det finns en acceptans för att det ibland är svårt för verksamheter att uppfylla de krav som ställs i avtal eller regelböcker. Att det är svårt att hitta personal med viss kompetens samt att det är dyrt att alltid ha bemannat med viss kompetens lyfts som orsaker till att denna acceptans har växt fram. En bristande uppföljning och en viss grad av acceptans för att avtal och regelböcker inte alltid efterlevs, har lett till att teori och praktik ofta inte överensstämmer. Man kan inte utgå från att det i praktiken ser ut som det är tänkt i avtalen. Detta är något som bland annat får konsekvenser för möjligheten att ge information till föräldrar som söker vård för sina barn liksom för möjligheten till optimala patientströmmar Hur utformas informationen? För att kunna styra patientströmmarna i rätt riktning krävs tydlig information. Vårdguiden har ett särskilt uppdrag att informera om olika vårdnivåer och mottagningar och vägleda föräldrar som söker vård för sina barn rätt. En förutsättning för att kunna ge god information om vart man ska vända sig med ett barn som behöver akut vård är att det finns sådan information tillgänglig. Vårdguiden har en webbplats som innehåller information om var man kan vända sig respektive sjukvårdsrådgivning. Granskningen visar att det inte är lätt att få en bild av hur man med ett sjukt barn ska söka sig inom sjukvården utifrån den information som finns på webbplatsen. Exempelvis är det inte möjligt att finna vissa mottagningar, främst BUMM. För samtliga delar i Vårdguiden försvåras arbetet med att informera om vad som gäller, av att teori och praktik vad

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012

Vårdval Stockholm 2013. Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 2012 Vdval Stockholm 213 Jan Ejderhamn Astrid Lindgrens Barnsjukhus April 212 Nuläget Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) I dagsläget 22 mottagningar spridda över hela länet Sammanlagt gjordes 21

Läs mer

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC) Sid 1 (5) HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL () 1 Mål och inriktning Barnhälsovården utgör en viktig del i det samlade folkhälsoarbetet. Verksamheten skall utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Borde en läkare ta en titt?

Borde en läkare ta en titt? Borde en läkare ta en titt? Så hittar du rätt i vården Åk till rätt mottagning så får du Många väljer att åka till de stora sjukhusens akutmottagningar när de skadat sig eller har akuta besvär. Där kan

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

En modern sjukvård för alla inte bara några

En modern sjukvård för alla inte bara några En modern sjukvård för alla inte bara några Sjukvårdspolitisk plattform för Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2(7) Sjukvårdspolitisk plattform VI SOCIALDEMOKRATER GÅR i bräschen för förnyelse och

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 3 juni 2014 ett principärende rörande bristande samverkan kring ett flerfunktionshindrat barn. 1 (4) Handläggare: Agneta Calleberg PaN 2015-02-03 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-12-18 PaN 1210-04469-52 K 2852-2012 HSN 1210-1310 Återföring Bristande samverkan Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 1 2 (5) Regelbok för Barnhälsovården 5.5.1 Bakgrund Barnhälsovården inom vårdcentralen ska aktivt erbjuda ett generellt program med hälsoövervakning, regelbunden sköterskekontakt

Läs mer

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest

TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER. Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest TRYGGHET PENSIONER SPARA & PLACERA PRIVATVÅRD BANKTJÄNSTER FINANSIELLA TJÄNSTER Lifeline Junior privatvård för de som betyder mest snabb till ån till vård och omsor för dina barn Lifeline Junior är en

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism 2 I n l e d n i n g Våra

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral

Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral 1 (15) Avdelningen för Närsjukvård (NSV) Kvinnor-Barn-Asyl Registreringsrutin enligt förfrågningsunderlag Vårdval Barnavårdcentral Gäller fr o m 2014-01-01 Senast uppdaterad: 2014-03-17 Uppdaterad information

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk?

Hitta rätt i vården. Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Hitta rätt i vården Sjukvårdssystemet i Östergötland - vart vänder jag mig när jag blir sjuk? Om du blir sjuk Akut sjuk Akutmottagning 112 Nödnummer 112 Genom nödnummer 112 når man: - Ambulans - Räddningstjänst/Brandkår

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Vården på webben. Projektinformation

Vården på webben. Projektinformation Vården på webben Projektinformation Skola Rektor Lärare Assistent Skoltaxi Skolvärdinna Förs. kassa Vårdbidrag LASS Bilstöd Bilanpassn. företag Hjälpcentral Hjälpmedelskonsulent Hjälpmedelstekniker Hjälpmedelsleverantör

Läs mer

FÖRSLAG TILL DAGORDNING

FÖRSLAG TILL DAGORDNING Närvårdsområde Alingsås LEDNINGSGRUPP NÄRVÅRDSOMSRÅDE ALINGSÅS Datum: 2015-05-08 Tid: Kl 09:00-12:00 Plats: Vård och äldreomsorgsförvaltningen, Kungsgatan 9 Lokal: Sunnerö, plan 0 FÖRSLAG TILL DAGORDNING

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011)

Svar på revisorernas granskning angående vårdgarantin inom JLL (LS/1622/2011) ... Jämtlands Läns Landsting 1(4) Kontaktperson v rdgaranti JLL Marie Norlen Tfn: 063 142475 E-post: marie.norlen@jll.se 2012-01-24 LSj1622j2011 Landstingets revisorer Svar på revisorernas granskning angående

Läs mer

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner

Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner 1 Översynen av vårdval Halland process, resultat och reflektioner Presentation för nätverket Uppdrag Hälsa 2015-05-20 Ulf-Johan Olson Utvecklingspartner i Stockholm 1:a mer omfattande och systematiska

Läs mer

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov?

Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? 1 Hur kan man skapa bäst stöd för att förutse och därmed hantera framtida kompetensbehov? SAS Forum Stockholm 2014 rasmus.kaneld@sll.se SÄKRA KOMPETENS- FÖRSÖRJNINGEN INOM LÄNET 2 Vem är Rasmus? 3 Modell

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering

Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (5) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-11-22 P 5 Handläggare: Gunnel Wikström Förslag till förfrågningsunderlag enligt LOV om primärvårdsrehabilitering Ärendebeskrivning

Läs mer

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad

Projektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning

Läs mer

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig

Lättlästa sidor. Om du blir sjuk eller behöver råd. Vi ringer till dig Lättlästa sidor Om du blir sjuk eller behöver råd Ring din vårdcentral Är du sjuk eller har skadat dig eller vill fråga någon om råd? Då kan du ringa din vårdcentral. Telefon-rådgivning Öppet dygnet runt.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19

Kvalitetsbokslut 2014. CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 Kvalitetsbokslut 2014 CityAkuten i Praktikertjänst AB 2015-02-19 INNEHÅLL 1. Om CityAkuten...3 2. Vision och Affärsidé...4 3. Kvalitetspolicy...4 4. Ledningssystem...4 5. Ansvar...5 6. Ledningens representant...5

Läs mer

Stockholms lins landsting

Stockholms lins landsting Stockholms lins landsting Landstingsradsberedningen i(d SKRIVELSE 2015-08-19 LS 2015-0298 Landstingsstyrelsen Motion 2015:7 av Pia Ortiz Venegas m.fl. (V) om att införa mobila geriatriska team Föredragande

Läs mer

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar

Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Stärk barnets rättigheter och delaktighet

Stärk barnets rättigheter och delaktighet Stärk barnets rättigheter och delaktighet Du kan göra det bättre för barn och ungdomar HANDLINGSPLAN för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Kortversion I Stockholms län bor idag

Läs mer

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning

Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Kvalitetsledning inom Hemvårdsnämnden, uppföljning Halmstads kommun Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund, revisionsfrågor och

Läs mer

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna

Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Beskrivning av utbyggt Närsjukhuskoncept för Kiruna Mars 2011 Konfidentiellt Hermelinen Hälsovård AB Hermelinen Hälsovård AB ägs i dag av finska CapMan (majoritetsägare), Anders Henriksson samt Lars- Erik

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan

Vidar Vårdcentral. Med fokus på det friska hos människan Vidar Vårdcentral Med fokus på det friska hos människan Fotograf: Katerina Tzigotzidou Innehållsförteckning VIDAR VÅRDCENTRAL... 1 Vad utmärker Vidar Vårdcentral?... 1 Hur listar jag mig som husläkarpatient?...

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar, på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor. Dalatrafik handlägger

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Halland Alingsås Kungsbacka Göteborg Borås Jönköping Varberg Falkenberg Hyltebruk Halmstad Laholm Värnamo Ljungby Växjö Ängelholm Helsingborg Kristianstad

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Sociala jouren ALVESTA KOMMUN. 11 juni 2012. Jard Larsson. Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Sociala jouren ALVESTA KOMMUN 11 juni 2012 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag... 1 2 Revisionsfråga och kontrollmål... 1 3 Metod... 1

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län

Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och utvecklingsstörning inom Stockholms län Riktlinjer för vårdgivare som bemannar remissgrupper Utgivare: Olav Bengtsson Kerstin

Läs mer

LOB, tillnyktring och abstinensvård

LOB, tillnyktring och abstinensvård LOB, tillnyktring och abstinensvård Bakgrund 2014-2016 Satsning beträffande förbättrade stöd- och behandlingsinsatser vid omhändertagande av berusade personer. (Regeringsbeslut II:6) Utveckla alternativa

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2005:21 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sammanslagning av de landstingsdrivna vårdenheterna i Södertäljes, Salems och Nykvarns kommuner till en gemensam organisation samt ändring

Läs mer

Riktlinjer för vårdgivare

Riktlinjer för vårdgivare Riktlinjer för vårdgivare Policy Gömda flyktingar I vårt land finns det troligtvis över tiotusentals gömda flyktingar. Med gömda flyktingar menas personer som sökt och fått avslag på sin asylansökan och

Läs mer

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga

Förslag till tilläggsuppdrag avseende första linjen vid psykisk ohälsa hos barn och unga Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-05 1 (5) HSN 1303-0365 Handläggare: Kristina Laurell Laroussi Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-10-08, p 5 Förslag till tilläggsuppdrag avseende

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL

Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Rekommendationer för Fysisk aktivitet på recept FaR till barn och ungdomar i SLL Ing-Mari Dohrn och Ann Hafström Bakgrund I Stockholms läns landsting finns sedan 1 januari 2007 riktlinjer för Fysisk aktivitet

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter

Svar på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter 1(5) Datum 2014-05-07 Diarienummer Förslag Till Region Hallands revisorer För kännedom: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen på revisionsrapport patientsäkerhetsgranskning av medicintekniska produkter Driftnämnden

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2013 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-11 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-09-30, P 7 1 (7) HSN 1404-0543 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer