LANDSTINGS- REVISORERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSTINGS- REVISORERNA"

Transkript

1 LANDSTINGS- REVISORERNA Projektrapport nr 2/2009 Patientens väg i vården ansvar och roller vid utredning och behandling av cancer hjärntumörer, lungcancer och prostatacancer Granskningen visar sammantaget att ingen tar ansvar för hela patienten utan bara sin del i vårdkedjan. Cancersjukvården är decentraliserad, vilket innebär att många vårdenheter/kliniker är involverade i utredning och behandling av cancerpatienter. Det finns olika uppfattningar mellan specialister i onkologi och organspecialister om var i organisationen som behandling av patienter med cancer ska ske. Ansvarsfördelningen följer remissen, vilket innebär att mottagande vårdenhet/klinik övertar ansvaret för patienten när remiss inkommer. Undantag finns när det gäller palliativ vård (ASIH och hospice). Behandlingen av patienter med cancerdiagnos diskuteras oftast i samverkan mellan olika specialister i s.k. multidisciplinära konferenser. Kontaktsjuksköterskorna står till stor del för kontinuiteten i vården av patienten vid sjukhusen. Kontinuiteten i läkarkontakten har fått stå tillbaka till förmån för tillgängligheten till vården. Postadress: Landstingsrevisorerna, Stockholms läns landsting, Box 22230, Stockholm Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, Stockholm, T Rådhuset Telefon: Fax: E-post: Hemsida:

2

3 RK Revisionskontoret Innehållsförteckning 1. SLUTSATSER UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN Motiv till granskningen Revisionsfråga Avgränsning Revisionskriterier Metod LANDSTINGETS CANCERPLANER NATIONELL CANCERSTRATEGI TIDIGARE GRANSKNINGAR Cancersjukvården i Stockholms län en översikt och förstudie Revisionsrapporter Vägen till diagnos utredning vid misstanke om cancer - Region Skåne och Västerbottens läns landsting PATIENTENS VÄG I VÅRDEN - STATISTIK ANSVAR, ROLLER OCH SAMVERKAN VID UTREDNING OCH BEHANDLING AV CANCERPATIENTER Hjärntumörer Lungcancer Prostatacancer Övergripande iakttagelser...22

4 Revisionskontoret Slutsatser Kunskapen om hur processen från misstanke om cancer till utredning och behandling är för många cancerdiagnoser dokumenterad genom vårdprogram. Detta innebär dock inte att ansvar och roller i cancersjukvården är helt tydliga eller att verksamheterna lever upp till t.ex. de mål om ledtider som anges i programmen. Ansvarsfördelningen och rollerna är i de flesta fall heller inte kända av patienterna. Granskningen omfattar tre cancerdiagnoser hjärntumörer, lungcancer och prostatacancer. Samtliga iakttagelser och slutsatser utgår från dessa diagnoser. Organisationen för cancersjukvården är inte helt tydlig Utredning och behandling av patienter med hjärntumörer och lungcancer är i huvudsak koncentrerad till Karolinska Universitetssjukhuset (Karolinska). För patienter med prostatacancer kan utredning och behandling ske hos många olika vårdgivare (vårdaktör). Hur vården är organiserad förefaller ibland vara beroende av historiska och/eller personella faktorer, t.ex. görs vissa undersökningar (mediastinoskopier) 1 av ÖNH-kliniken 2 i Huddinge medan motsvarande undersökning görs av thoraxkliniken i Solna. Ett annat exempel är den neuroonkologiska sektionen som är en samvårdsfunktion för neurologiska kliniken och neurokirurgiska kliniken. Organisationen är enligt uppgift specifik för Stockholm. Inom cancersjukvården styr vanligtvis primärtumören var i organisationen som patienten ska vårdas. Det är dock inte alltid man hittar primärtumören. I de fall man endast hittar sekundärtumörer (metastaser) kan vägen i vården skilja sig åt mellan olika patienter. En del patienter kan få vandra runt mellan olika kliniker då det inte finns någon naturlig mottagare, dvs. ingen tar ansvar för patienten 3. Det finns olika uppfattningar om hur cancersjukvården ska organiseras och bedrivas mellan specialister inom onkologi respektive organspecialister. Ansvaret för patienten följer remissen Ansvaret för patienterna följer remissen, vilket innebär att den mottagande kliniken tar över ansvaret för patienten när en remiss inkommer. Det finns dock undantag och det gäller vård inom ASIH (avancerad sjukvård i 1 Metod för provtagning av lymfkörtlar i bindvävsrummet mellan lungorna 2 Öron/näsa/hals-kliniken 3 Finns specialmottagning vid Karolinskas onkologmottagning på Södersjukhuset där fall med okända primärtumörer omhändertas och utreds.

5 Revisionskontoret hemmet) eller på palliativ slutenvårdsenhet (hospice). Undantaget är när behandling av patienten sker av såväl den klinik som remitterat patienten som den palliativa vårdenheten som mottagit remissen. I det läget sker inget automatiskt avslut/överföring av behandlingsansvaret. Flera intervjupersoner har pekat på att remisserna ibland har bristande kvalitet t.ex. kan remisserna vara otydliga eller sakna uppgifter. Detta kan ibland leda till att mottagande klinik måste göra kompletterande undersökningar vilket kan medföra att patientens väntan på diagnos eller behandling förlängs. Samverkan sker mellan olika specialiteter - men ingen ser/ansvarar för hela patienten En stor del av patienterna (nyinkomna remisser) behandlas vid multidisciplinära konferenser där de inblandade specialiteterna bedömer patientens vidare utredning och behandling. Det är ingen som har helhetsansvar utan var och en tar bara ansvar för sin del i vårdkedjan. Remitteringen av patienten till nästa klinik i vårdkedjan innebär att det blir ett glapp i kedjan och väntetider mellan skilda specialiteters utredning och behandling. Kontaktsjuksköterskorna står för kontinuiteten Kontaktsjuksköterskor finns vid samtliga behandlande kliniker. När ansvaret för en patient flyttar från en klinik till en annan måste patienten byta till en ny kontaktsjuksköterska. Att ha en kontaktsjuksköterska att vända sig till under hela utrednings- och behandlingsprocessen skulle underlätta för patienten, men ansvaret begränsas i dag till den klinik där sköterskan arbetar. Kontaktsjuksköterskorna står för en stor del av patientens kontinuitet i vården, då kontinuiteten i mötet med den behandlande läkaren är nedprioriterat till förmån för tillgängligheten till vården. Brister i vården förlänger patientens väntan på undersökning eller behandling En del av de brister som noterats i tidigare granskning 4 kvarstår, t.ex. är patologerna fortfarande överbelastade och det leder till långa svarstider. Magnetkameraundersökning är enligt intervjupersonerna en flaskhals på Karolinska. Att låta genomföra undersökningar vid externa enheter uppges inte alltid vara ett alternativ. Resultatet av undersökningarna blir inte alltid som 4 Revisionsrapport nr 4/2008 Cancersjukvården i Stockholms län en översikt och förstudie

6 Revisionskontoret önskat, vilket i sin tur leder till ytterligare väntan för patienten. I revisionskontorets förstudie avseende styrning av radiologin 5 konstaterades att magnetkameraresurserna totalt i länet anses tillräckliga, även om det kan finnas brister inom Karolinska. Beslut om anskaffande av medicinskteknisk utrustning prioriteras av sjukhusen själva inom givna investeringsramar. Flera av de intervjuade klinikerna har pekat på brister i tillgång till eftervård, bl.a. på långa väntetider till ASIH och till vårdplats vid hospice. Vilken eftervård patienten får beror delvis på var i länet man bor och enligt en klinik fungerar ASIH bättre i norra delen av länet än i södra. Ytterligare en brist är tillgången till rehabilitering för patienter med hjärntumörer, vilket leder till allt för långa väntetider. Lungcancerpatienter vårdas ofta på annan kliniks vårdavdelning Patienter, framför allt lungcancerpatienter, vårdas ofta som satellitpatienter, dvs. på annan kliniks vårdavdelning. Detta kan innebära att patienterna inte får bästa möjliga vård, dels träffar patienterna inte ansvarig läkare lika ofta som om de vårdas på klinikens egen vårdavdelning, dels är inte personalen utbildad för att ta hand om patienter med lungcancer. Lungkliniken på Karolinska har i enlighet med landstingets cancerplan fått fler vårdplatser. Trots detta har kliniken fortfarande en relativt stor andel satellitpatienter och problemet förefaller ha ökat jämfört med Karolinska har dock under 2009 öppnat ytterligare två vårdplatser i Solna och beslutat om ytterligare fyra platser i Huddinge under första kvartalet Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning (HSNf) genomför för närvarande en medicinsk revision av lungkliniken. Revisionen beräknas vara klar i februari Övriga iakttagelser Tillgången till psykosocialt omhändertagande skiljer sig åt mellan klinikerna. Några kliniker bl.a. onkologiska kliniken, har egna team för psykosocialt omhändertagande av cancerpatienter, medan andra kliniker helt saknar sådana resurser. Iakttagelser: Cancersjukvården i Sverige är decentraliserad och involverar alla vårdnivåer och en lång rad specialiteter. Även om samordning sker i form av multidisciplinära konferenser tar ingen ansvar för hela patienten då varje specialitet ansvarar för sin del i vårdkedjan. Det finns därför risk för att patienter hamnar i kläm särskilt när primärtumören inte hittas Förstudie - Styrning av radiologin RK

7 Revisionskontoret Hur organisationen inom Karolinska är utformad styrs inte alltid utifrån medicinska överväganden, utan även andra faktorer påverkar utformningen. Inom lungkliniken vårdas cancerpatienter relativt ofta på annan kliniks vårdavdelning, s.k. satellitpatienter. Detta medför att patienterna inte får bästa möjliga vård. Problemen med satellitpatienter har bl.a. uppmärksammats av HSN och en medicinsk revision av kliniken pågår. Kontaktsjuksköterskorna står till stor del för kontinuiteten i vården av patienten, men deras ansvar avgränsas till den klinik där sköterskan arbetar. För patienten skulle det underlätta att ha samma kontakt under hela utrednings- och behandlingsprocessen. Kontinuiteten i läkarkontakterna har enligt intervjuerna fått stå tillbaka till förmån för tillgängligheten till vården. Alternativet är att patienternas väntan blir längre. 2. Utgångspunkter för granskningen 2.1 Motiv till granskningen Cancersjukvården i Sverige är decentraliserad och cancerpatienter utreds, behandlas och följs upp vid många olika vårdenheter, såväl inom sjukhusens olika kliniker som inom primärvård, hos privatläkare och inom hemsjukvården. För att få en god och sammanhållen vård krävs ett nära samarbete mellan berörda enheter. Att cancersjukvården är uppdelad på många olika specialiteter, kliniker och vårdnivåer kan skapa problem för patienterna, men även för personalen, då det kan bli otydligt vem som har ansvar för vården och därmed vem man ska vända sig till när problem uppstår. Detta är inte minst viktigt i samband med uppföljningen av cancerpatienter då det kan ta mellan fem och tio år mellan första besöket och sista uppföljningsbesöket. Uppdelningen mellan många specialiteter innebär att det finns risk för konkurrens mellan specialitetsområdena. 2.2 Revisionsfråga Det övergripande syftet har varit att granska hur vårdens insatser organiseras och samordnas under en cancerpatients väg i vården. I granskningen ska följande revisionsfrågor besvaras: Är organisation för cancersjukvården i Stockholms län tydlig? Är ansvar och roller tydliga? Finns en fungerande samverkan mellan vårdgivarna i patientens väg genom cancersjukvården?

8 Revisionskontoret Avgränsning Granskningen har avgränsats till att omfatta tre cancerdiagnoser Hjärntumörer Lungcancer Prostatacancer De tre diagnoserna är valda mot bakgrund av att: Vårdkedjan för hjärntumörer är oklar. Patienter med lungcancer är en utsatt grupp. Cancerformen har en dålig överlevnadsprognos och bristen på framgångsrika behandlingsmetoder kan bidra till att patienterna inte får bästa tänkbara stöd. Det finns också problem med att lungcancerpatienter vårdas på s.k. satellitplats, dvs. vårdplatser på andra avdelningar utan specifik kompetens för den diagnosen. Patienter med prostatacancer är en stor grupp och i jämförelse med en annan stor patientgrupp, bröstcancer, har vårdkedjan för prostatacancer inte varit helt tydlig. 2.4 Revisionskriterier Granskningen har utgått från följande revisionskriterier: Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika villkor för hela befolkningen. Landstingen ansvarar för att personer bosatta i länet har tillgång till god vård och god omsorg på lika villkor. Landstingets plan för fortsatt utveckling av cancervården i Stockholms län år Nationella riktlinjer för prostatacancer Nationellt vårdprogram för lungcancer Regionala vårdprogram för lungcancer, prostatacancer och primära intracerebrala hjärntumörer hos vuxna. Vårdprogrammen innehåller bl.a. uppgifter om överenskomna remitteringsvägar, lämplig utredning och behandling samt fördelning av ansvaret mellan olika sjukvårdsinrättningar. 2.5 Metod Granskningen har genomförts i två steg. I steg 1 har, utifrån statistik ur landstingets VAL-databaser 6, en kartläggning skett av patienternas väg i vården från diagnos någon gång under 2006 till årsskiftet 2008/2009. Vid framtagande av statistiken har vi anlitat konsultstöd i form av Gunnar 6 I VAL-databaserna registreras bl.a. slutenvården, öppenvården, vårdkontakter, arvoderingar till privata specialister, husläkarlistningar, utomlänsvård och läkemedel.

9 Revisionskontoret Ljunggren, överläkare (anställd vid SLL Produktionssamordning).Vid kartläggningen har bland annat ett antal patientfall tagits fram för att se hur många och vilka vårdkontakter en cancerpatient kan ha under sin sjukdomsperiod. Därutöver har kontoret genomfört studier av olika dokument såsom vårdprogram, fokusrapporter samt tidigare granskningar av cancersjukvården. I steg 2 har intervjuer genomförts med verksamhetsansvariga inom berörda verksamheter inom Karolinska Universitetssjukhuset, en vårdcentral, en privat specialist och en patientförening. Granskningen har genomförts av projektledare Christin Huring och projektmedarbetare Anna Häggqvist. Styrgruppen har bestått av revisionsdirektör Anneli Lagebro och enhetschef Gunn Henny Dahl. 3. Landstingets cancerplaner Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har beslutat om cancerplaner år 2006 och år En anmälan om uppföljning av plan för cancervården lades till HSN:s handlingar i maj i år. Av uppföljningen framgår bl.a. att cancerplanerna resulterat i ett nivåhöjande resurstillskott under åren till den onkologiska vården om 189 mkr. Pengarna har framförallt gått till ökade kostnader för cancerläkemedel. Satsningar har även gjorts på utvecklingen av kontaktsjuksköterskefunktionen (utbildning i psykosocialt arbetssätt), utökad palliativ vård (11 platser i den slutna vården och 26 platser i den öppna vården) och sex nya vårdplatser på lungmedicinska kliniken. Karolinska universitetssjukhuset tilldelades även tre mkr årligen för utökad patologkapacitet, där biomedicinska analytiker ska utbildas för att överta vissa av patologernas arbetsuppgifter, vilket följs upp under Enligt HSN kvarstår följande problemområden: Långa väntetider till röntgenundersökningar Långa svarstider från patologerna Behov av ytterligare kontaktsjuksköterskor Brist på rehabiliteringsmöjligheter för färdigbehandlade cancerpatienter 7 Hälso- och sjukvårdsutskottet beslutade om Regional utvecklingsplan för cancervården i Stockholms län år Landstingsfullmäktige beslutade på förslag av HSN om Plan för fortsatt utveckling av cancervården i Stockholms län år

10 Revisionskontoret Lungcancerpatienter som vårdas på medicinsk akutvårdsavdelning eller som satellitpatienter 4. Nationell cancerstrategi I budgetpropositionen för 2010 föreslår regeringen att 227 mkr avsätts under tre år ( ) för att stimulera och stärka landstingen i att förbättra kvaliteten och omhändertagandet av cancerpatienter. Det ska bland annat ske genom stimulansbidrag till upprättandet av regionala cancercentra samt en mer sammanhållen och patientfokuserad vårdkedja. Regionala cancercentra ska Främja överföring av kunskap mellan forskning och vård samt präglas av ett multidisciplinärt omhändertagande genom hela vårdprocessen Bedrivas utifrån ett helhetsperspektiv på cancerpatienters behov Förläggas inom universitetssjukhus och vara tydligt kopplat till universitetets samlade resurser för forskning och utveckling Ha ett informations- och utbildningsansvar gentemot länssjukvård och primärvård inom regionen 5. Tidigare granskningar 5.1 Cancersjukvården i Stockholms län en översikt och förstudie Under 2008 genomförde revisionskontoret en översiktlig granskning av cancersjukvården 8. Av granskningen framgår bl.a. att den svenska cancersjukvården ligger väl till vid internationella jämförelser och kännetecknas av låg dödlighet och längre överlevnad. Det finns dock problem och brister i vården. Intervjupersonerna ger en samstämmig bild över följande bristområden: Brist på vårdpersonal och specialister Inom Stockholms län råder brist på framför allt patologer men även radiologer, vilket bl.a. innebär att väntetiden till diagnos förlängs. Otillräcklig strålningskapacitet Den bristande kapaciteten för strålbehandling har bl.a. medfört att patienter skickats till andra sjukhus i landet eller till extern enhet för strålning. Inom Karolinska tas tre nya strålkanoner i drift under 2008 och ytterligare en i början av år Revisionsrapport nr 4/2008 Cancersjukvården i Stockholms län en översikt och förstudie

11 Revisionskontoret Snabbt ökade kostnader för cancerläkemedel Kostnaderna för nya cancerläkemedel beräknas enligt HSNf öka med ca 100 mkr per år. Nya läkemedel medför också att fler patienter kan behandlas, vilket på sikt även kan leda till ökade kostnader för vårdplatser, personal mm. Brist på vårdplatser Många cancerpatienter vårdas idag på fel plats, dvs. på vårdavdelning utanför kliniken, s.k. satellitpatienter. Detta kan medföra påfrestningar på såväl patienten som inte får bästa tänkbara vård som på personalen som inte har rätt utbildning för att vårda cancerpatienter. Brist på palliativa vårdplatser Tillgången på palliativa vårdplatser är inte tillräcklig för att motsvara kravet på vård utan dröjsmål. Enligt HSNf har dock beställningen av palliativ vård utökats under 2008, vilket förbättrat situationen. Vården av cancerpatienter sker på olika vårdnivåer och inom olika specialiteter. För att få en god och sammanhållen vård krävs ett nära samarbete mellan berörda enheter. Att vården sker på olika ställen kan skapa problem för patienten, men även för personalen, då det kan bli otydligt vem som har ansvar för vården och därmed vem man ska vända sig till när behov uppstår. Uppdelningen på många specialiteter kan också innebära att det finns risk för konkurrens mellan skilda specialitetsområden. 5.2 Revisionsrapporter Vägen till diagnos utredning vid misstanke om cancer - Region Skåne och Västerbottens läns landsting Två landsting/regioner, region Skåne och Västerbottens läns landsting har genomfört granskningar avseende logistiken i hälso- och sjukvården 9 och granskningarna ger till stor del en samstämmig bild. Granskningarna har genomförts i två delar. I den första delen har syftet varit att granska hur vårdens insatser organiseras och samordnas under patientens väg till diagnos och behandling. Ett antal patienter och deras vårdkontakter har följts upp, från det att de sökt hjälp vid akutmottagning eller vårdcentral för utvalda symtom 10 till dess att diagnosen är ställd eller utredning avslutats utan att diagnos kan ställas. 9 Region Skåne; Vägen till Diagnos ur ett patientperspektiv 2004 och Vägen till diagnos utredning vid misstanke om cancer 2005 Västerbottens läns landsting; Vägen till diagnos ur ett patientperspektiv 2006 och Vägen till diagnos utredning vid misstanke om cancer Buksmärtor/ont i magen eller blod i avföringen

12 Revisionskontoret Granskningarna visar att patienterna endast i undantagsfall remitteras till mer än en undersökning åt gången. Ur patientperspektivet kan konstateras att vägen till diagnos till allra största delen består av väntetid till läkarbesök, väntan till undersökning, väntan på provsvar, väntan på remissvar samt väntan på besked om diagnos och eventuell fortsatt utredning. Vidare visar granskningarna att vägen till diagnos i princip är densamma oberoende av vilken ingång i sjukvårdssystemet som patienten väljer. Det går dock snabbare att få diagnos om man söker på akutmottagning. Tillgången till diagnostiska resurser och därmed väntetiden till undersökning är den kritiska faktor som har absolut störst betydelse för hur lång vägen till diagnos blir för patienten. Enligt granskningarna finns oklarhet kring vem som har det samordnade patientansvaret. Särskilt gäller detta vem som ansvarar för att meddela svar på genomförda undersökningar och för att meddela ev. diagnos. Samordningen av de diagnostiska insatserna är däremot inte något egentligt problem. Remiss- och svarsrutinerna är generellt en kritisk punkt. I den andra delen har granskningarna inriktats mot vårdprocessen vid den utredning som sker vid misstanke om cancerdiagnos. I granskningen har ett stort antal patientjournaler (3 172 resp. 800) från ett antal vårdcentraler granskats. Granskningarna visar på tydliga skillnader i utredningsgång och utredningstid för de olika cancerdiagnoserna 11. Framför allt är det väntetiden till besök hos specialist som avgör hur lång utredningstiden blir för den enskilde patienten. Inga egentliga samordningsproblem kopplade till hur utredningen skall genomföras har noterats. Utredningsgången har i de flesta fall varit klar och tydlig även för patienterna. En annan kritisk punkt är enligt många patienter hanteringen av remisser och svar som kan bidra till att förlänga vänte- och utredningstider. Granskningarna i såväl Region Skåne som i Västerbotten tyder på att det för kanske 10 procent av de utredda patienterna i första hand är brister i rutiner och system som medfört att vägen till diagnos inte varit helt optimal. Om dessa rutiner varit mer tillförlitliga hade utredningstiden och därmed tiden för oro kunnat förkortas för patienten. 11 Utvalda cancerdiagnoser: bröstcancer, urinvägscancer, prostatacancer och malignt melanom i Skåne samt bröstcancer och malignt melanom i Västerbotten

13 Revisionskontoret Patientens väg i vården - statistik Syftet med revisionskontorets granskning är få en bild av hur vårdens insatser organiseras och samordnas utifrån ett patientperspektiv. För att få en uppfattning om patienternas kontakter i vården har en kartläggning skett utifrån statistik ur Stockholms läns landstings VAL-databaser. Statistiken omfattar uppgifter från att patienten fått en cancerdiagnos någon gång under 2006 fram till och med årsskiftet 2008/2009 (eller tills de avled). VAL-databaserna innehåller bland annat statistik över slutenvård, öppenvård, vårdkontakter, arvoderingar till privata specialister, husläkarlistning, utomlänsvård och läkemedel. I granskningen har vi inte särskiljt besök/vårdtillfällen med anledning av cancerdiagnosen från andra besök/vårdtillfällen. Detta med anledning av det skulle kräva alltför komplicerade och omfattande statistikuttag. Diagnos År 2006 registrerades sammanlagt personer i Stockholms län med diagnosen hjärntumör, lungcancer eller prostatacancer enligt VALdatabaserna. Dessa diagnoser hade inte förekommit hos dessa personer åren (men eventuellt tidigare). Tabell 1. Antal personer samt kvinnor respektive män med diagnos under 2006 Diagnos Antal personer Kvinnor (%) Män (%) Hjärntumörer (53) 155 (47) Lungcancer (49) 525 (50) Prostatacancer Summa För diagnosen lungcancer var det i stort sett lika många kvinnor som män som fick diagnosen Tittar man enbart på åldersgruppen 0-64 år var det en större andel kvinnor än män som fick diagnosen (56 procent respektive 44 procent) och en förklaring till detta kan vara att män i högre utsträckning än kvinnor har slutat röka. Risken för att drabbas av cancersjukdom ökar med stigande ålder, med undantag för hjärntumörer. Av de personer som fick sin cancerdiagnos under 2006 levde 65 procent den sista december år Under den studerade perioden återfinns lägst överlevnad hos lungcancerpatienter (28 procent) och högst hos prostata- 12 Incidensen överensstämmer inte med Onkologiskt Centrums rapport Incidens och prevalens av cancer, Stockholm-Gotlandregionen Förklaringen till detta är att malignitetsbegreppet definieras olika. Onkologiskt centrum använder sig av Europeisk-norm, i VAL-databasen kan sannolikhetsdiagnoser förekomma. Enligt Onkologiskt Centrums rapport var incidensen 2006 för prostatacancer fall, lungcancer 706 fall och hjärntumörer 195 fall.

14 Revisionskontoret cancerpatienter (82 procent). Överlevnaden för patienter med hjärntumörer var 52 procent. Diagnos sätts ofta vid sjukhusens öppenvårdsmottagningar Inom sjukhusens öppenvårdsmottagningar sattes 65 procent av cancerdiagnoserna medan 21 procent av cancerdiagnoserna sattes i slutenvården och 14 procent i primärvården. För prostatacancer fick år 2006 närmare 74 procent av patienterna sin diagnos på sjukhusens specialistläkarmottagning. Motsvarande siffra för lungcancerpatienter var 51 procent och för hjärntumörer 39 procent. Relativt stor andel av patienterna med hjärntumörer och lungcancer fick sin diagnos inom den slutna vården (43 procent respektiver 37 procent). Patienter med dessa diagnoser har i högre utsträckning hunnit bli sjukare när de väl diagnostiseras. De studerade cancerpatienternas konsumtion av öppen vård - läkarbesök och övriga besök (oavsett om cancerdiagnosen angivits eller ej i besöket) Diagram 1. Konsumtion av öppenvård Specialistmottagning övrig personal 14% Geriatrik Akutmottagning 2% 3% Hemsjukvård, läkare 1% Hemsjukvård, övrig personal 27% Specialistmottagning läkare 30% Psykiatri 1% Primärvårdsläkare 11% Primärvård, övrig personal 11% Totalt konsumerade patientgruppen ca öppenvårdsbesök från diagnostillfället under 2006 fram till och med årsskiftet 2008/2009. Läkarbesöken utgör 46 procent av alla öppenvårdsbesök, vilket i genomsnitt blir 31 läkarbesök per person. Av läkarbesöken utgörs ca (22 procent) av indirekta besök, t.ex. telefonförfrågan som leder till journalanteckning, utskrift av recept mm. Övriga besök kan t.ex. vara besök hos sjuksköterska eller paramedicinare.

15 Revisionskontoret Patienter med hjärntumör gjorde sammanlagt ca läkarbesök, vilket motsvarar 37 besök per person. Av dessa skedde 78 procent på en öppenvårdsmottagning. Lungcancerpatienterna gjorde läkarbesök och det motsvarar 30 besök per person, 78 procent av besöken har skett på en öppenvårdsmottagning. Patienter med prostatacancer gjorde ca läkarbesök som motsvaras av 30 besök per person och av dessa skedde 60 procent på en öppenvårdsmottagning. Läkarbesök per vårdinrättning I öppenvårdregistret hittades av de diagnoser som omfattas av granskningen. I tabellen nedan redovisas hur många läkarbesök som patienterna har haft sedan de fick sin cancerdiagnos under 2006 fördelade på vårdenheter. Tabell 2. Antal patienter, genomsnittligt och totalt antal läkarbesök per vårdgren eller mottagning Vårdinrättning Antal patienter Genomsnittligt antal besök Läkarbesök totalt Akutmottagning , Geriatrik 216 3,3 721 Hemsjukv läkare 761 4, Psykiatri 132 5,5 723 Husläkare , Specialistläkare , SUMMA Av tabellen framgår att av de registrerade patienterna har någon gång besökt sjukhusens akutmottagning. I genomsnitt har dessa patienter haft närmare 3 besök på akutmottagningen. De flesta (95 procent) besöker någon gång specialistläkare på sjukhusens specialistmottagningar och dessa patienter har i genomsnitt haft drygt 21 besök. Det är få patienter som besöker psykiatrin (3,4 procent). I genomsnitt har dessa patienter 5,5 besök vid psykiatrin. Kvinnor gör i genomsnitt fler specialistläkarbesök än män, 26 mot 20. Antalet genomsnittliga besök hos specialistläkare sjunker med stigande ålder. För männen ökar antalet genomsnittliga besök hos primärvårdsläkare med stigande ålder.

16 Revisionskontoret Maxvärde för läkarbesök år 2006 Tabell 3. Maxvärden för läkarbesök 2006 Ålder Kvinnor Män w Maxvärden för besök återfinns hos specialistläkare. Män har i alla åldersklasser de högsta maxvärdena på antalet läkarbesök. Slutenvårdskonsumtion Av de patienter som fick sin diagnos 2006 var (66 procent) någon gång inskriven i slutenvården. Genomsnittligt antal slutenvårdstillfällen är 2,4 (med maxvärde 38 för hjärntumör). Antal genomsnittliga vårddagar är drygt 17 dagar (med ett maxvärde på 495 dagar för lungcancer). Antalet vårddagar ökar med stigande ålder. Antalet vårdtillfällen för patienter med hjärntumörer sjunker med stigande ålder. Kvinnor med lungcancer har över lag fler genomsnittliga vårddagar än män. Antal genomsnittliga vårdtillfällen och antal genomsnittliga vårddagar ökar med stigande ålder för män med prostatacancer. Besök före diagnos De patienterna med diagnostiserad cancer år 2006 gjorde närmare öppenvårdsbesök (läkarbesök och övriga besök) från och med den 1 januari till diagnosen för cancer, i genomsnitt nästan 27 besök per patient. Hemsjukvård av övrig personal stod för 25 procent av besöken innan diagnos, därefter kom besök hos primärvårdsläkare med 20 procent och sedan läkarbesök på specialistläkarmottagning med 19 procent. Besök på specialistmottagning, när patienten träffade en annan vårdpersonal än läkare, utgjordes av 16 procent. Patientfall För att få en uppfattning om hur många vårdkontakter som en cancerpatient kan ha har vi valt att ta fram ett antal patientfall från statistiken i VALdatabaserna. Utifrån statistiken har vi följt patientens väg i vården avseende läkarkontakter i öppen eller sluten vård från diagnosen 2006 fram till och med årsskiftet 2008/2009 om patienten inte avlidit tidigare. Sammanlagt har vi tagit fram 8 patientfall (4 kvinnor och 4 män) med diagnosen hjärntumörer, 8 13 Perioden vald pga att tidigare var registreringen inom primärvården bristfällig.

17 Revisionskontoret patientfall (4 kvinnor och 4 män) med diagnosen lungcancer och 4 patientfall med diagnosen prostatacancer. Exempel på patientfall redovisas nedan. I diagrammen nedan redovisas antalet vårdinrättningar (t.ex. klinik/avdelning, mottagning, specialistläkarmottagning, vårdcentral) som patienten haft kontakt med under den undersökta perioden eller tills patienten avlidit (dödsorsaken behöver inte vara kopplad till cancerdiagnosen). Vidare framgår antal dagar som går mellan respektive vårdkontakt. Hjärntumör Diagram 2. Patient med hjärntumör Vårdinrättningar Läkarbesök CNS man 56 år, ej avliden Dagar 1. S:t Eriks vårdcentral 6. Karolinska Solna Neurologi mott 2. S:t Eriks ögonsjh Katarakter 7. Karolinska Solna Akutklin 3. S:t Eriks ögonsjh Mott främre segmentet 8. Karolinska Solna Neurokir Strålkniv 4. S:t Eriks ögonsjh Allm mott 9. Ringens vårdcentral 5. Karolinska Solna Neurokir mott Av diagrammet framgår att patienten får sin diagnos på S:t Eriks vårdcentral och remitteras vidare till S:t Eriks ögonsjukhus och två kliniker där, katarakter och mottagning främre segmentet. Patienten remitteras sedan till Karolinska och mottagningen för neurokirurgi, därefter neurologimottagningen på Karolinska och sedan till neurokirurgen på Karolinska. Under sjukdomsförloppet besöker även patienten först S:t Eriks vårdcentral och sedan Ringens vårdcentral sammanlagt tretton gånger. Patientens väg i vården följs under drygt dagar.

18 Revisionskontoret Lungcancer Diagram 3. Patient med lungcancer Vårdinrättningar 9 Läkarbesök lungcancer kvinna 50 år, avliden Dagar 1. Karolinska, Lung Allergi N Råcksta Vällingby NVM Karolinska, Kvinnokliniken gyn mott 6.. Karolinska, Akutkliniken 3. Karolinska, Onkologi, öpv huvud o hals 7.. Brommageriatriken AB 4. Karolinska, Lung Allergimott, dagvård 8.. Karolinska Gastro med A 24 b Patienten får sin diagnos på Lung- och allergiavdelningen N22 på Karolinska och besöker sedan kvinnoklinikens gynekologimottagning på Karolinska. Remitteras till öppenvårdsmottagning för huvud och hals på onkologen, Karolinska och sedan till Lung-, allergimottagningen/dagvård dit patienten återkommer åtta gånger under en period om knappt 120 dagar. Under ungefär samma period har patienten även kontakt med Råcksta Vällingby närvårdsmottagning. Fyra månader efter diagnos tas patienten in på akutkliniken på Karolinska och samma dag har patienten en läkarkontakt hos Brommageriatriken men kommer tillbaka till akutkliniken och läggs in på en medicinavdelning, gastro på Karolinska. Efter det har patienten åter kontakt med avdelningen N22 Lungallergi. Nästan 200 dagar efter diagnos tas patienten åter in på akutkliniken och överförs därefter till Brommageriatriken. 14 Närvårdsmottagning

19 Revisionskontoret Prostatacancer Diagram 4. Patient med prostatacancer Vårdinrättningar 6 Läkarbesök prostatacancer man 88 år ej avliden Dagar 1. Capio Citykliniken Lidingö 4. Danderyds sjukhus Urologavd Danderyds sjukhus, Urologmott 5. Capio Citykliniken, hemsjukvård 3. Danderyds sjukhus Kir akutmott Patienten får sin diagnos på Capio Citykliniken på Lidingö och remitteras direkt till urologmottagningen på Danderyds sjukhus AB. Under de påföljande 950 dagarna besöker patienten omväxlande Citykliniken och urologmottagningen 11 respektive fem gånger. Patienten tas därefter in på kirurgisk akutmottagning på Danderyds sjukhus, remitteras sedan internt inom sjukhuset till en urologavdelning och därefter till Citykliniken för hemsjukvård. Patienten återkommer sedan till den kirurgiska akutmottagningen. Av ovan redovisade patientfall framgår att vägen för patienterna kan te sig väldigt olika, från att man har fem upp till nio olika vårdkontakter. (Övriga framtagna patientfall visar att en enskild patient kan ha upp till 16 olika vårdkontakter under den undersökta perioden). Kontakterna kan vara i form av olika öppenvårdsmottagningar och vårdavdelningar på sjukhus, övrig specialistvård, primärvård, geriatrisk vård och ASIH 15. Antalet kontakter minskar om man begränsar kontakterna till kliniknivå på sjukhus. 15 ASIH: Avancerad Sjukvård I Hemmet

20 Revisionskontoret Ansvar, roller och samverkan vid utredning och behandling av cancerpatienter 7.1 Hjärntumörer Bakgrund I Sverige registreras drygt nya fall av tumörer i centrala nervsystemet (CNS) varje år. Antalet nya fall i Stockholm-Gotlandregionen är ca 250 fall per år. Det ålderstandardiserade (justerat för ålder) insjuknandet är oförändrat över åren 16. CNS-tumörer är en grupp benigna, lågmaligna och högmaligna tumörer som kan förekomma hos patienter i alla åldrar 17. De kan vara i formen av: Primära tumörer som utgått från de normala celltyperna som förekommer i CNS och dess hinnor. Sekundära tumörer bestående av metastaser från tumörsjukdomar utanför CNS. Tumörer i hjärnan uppstår ofta inte ur nervceller utan ur en annan typ av stödjeceller i nervsystemet som kallas för gliaceller. Sådana tumörer kallas för gliom och utgör ca 50 procent av de primära tumörerna. Utvecklingen av neuroradiologiska metoder har lett till förbättrad diagnostik. Behandlingen av CNS-tumörer har utvecklats under de senaste tio åren både ur kirurgisk och medicinsk synpunkt. Under de senaste årtiondena har detta lett till kontinuerligt förlängd överlevnad. Organisation - ansvar och roller I Stockholms län sker all neuroonkologisk behandling av patienter med primära tumörer i hjärnan genom den neuroonkologiska sektionen på Karolinska universitetssjukhuset. Den neuroonkologiska sektionen är en gemensam kliniköverskridande samvårdssektion för neurologiska kliniken och neurokirurgiska kliniken som organisatoriskt ligger under divisionen Huvud. (Karolinskas organisation skiljer sig mot övriga landet för patienter med CNS-tumörer.) Slutenvården bedrivs primärt på en gemensam avdelning (neurokirurgiska kliniken) där neurologer och neurokirurger tillsammans ansvarar för behandlingen av patienterna. 16 Vårdprogram 2007, Primära intracerebrala hjärntumörer hos vuxna. Onkologiskt centrum Stockholm Gotland. 17 Benigna (godartade) tumörer maligna (elakartade) tumörer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer

Flera når långt. GÄVLEBORG Kortast väntetid vid ändtarmscancer. DALARNA Kortast väntetid vid lungcancer Cancerkartan Sverige På kommande sidor redovisar vi en bild av hur väl landstingen uppfyller de mål för processer som är satta i de nationella riktlinjerna för bröst-, lung-, tjock- och ändtarmscancer

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03

Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Aktuellt inom hormonbehandling av prostatacancer Professsor Jan-Erik Damber, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Föreläsning på kvartalsmöte 2005-12-03 Professor Jan-Erik Damber talade om vad som är aktuellt

Läs mer

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17

Antagen av samverkansnämnden 2014-10-17 Politisk viljeinriktning för vården av patienter med bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer i Uppsala-Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av samverkansnämnden

Läs mer

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22

VO Planerade Operationer Urologiska enheten. Prostataprojektet. Slutrapport. Karin Bolin Projektledare 2007-02-22 VO Planerade Operationer Urologiska enheten Prostataprojektet Slutrapport Karin Bolin Projektledare 27-2-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 3 Sammanfattning 3 Kontaktsjuksköterska 3 Sjuksköterska vårdavdelning

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2006:44 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Reviderad budget 2006 Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund Watz Ärendet Landstingsrådsberedningen lämnar förslag på reviderad budget

Läs mer

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt

Alla finns med på tåget, för att uttrycka det så enkelt kliniken i fokus Omorganisering av vården ger TOPPRESULTAT I GÄVLEBORG Ett ständigt förbättringsarbete har gett resultat. Landstinget Gävleborg har klättrat till en topplacering i nationella jämförelser

Läs mer

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården

Samverkan och interaktion i patientens process. För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Samverkan och interaktion i patientens process För ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet i cancervården Tre projekt för förbättrad samverkan och interaktion Samverkan och interaktion mellan aktörerna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för lungcancervården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2011-06-17 SAMVERKANSNÄMNDENS REKOMMENDATIONER OCH

Läs mer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer

Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Om PSA-prov för att upptäcka tidig prostatacancer Information från Socialstyrelsen i samarbete med: Sveriges Kommuner och Landsting Sjukvårdsrådgivningen Svensk Urologisk Förening Svensk Onkologisk Förening

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård I ~ Landstinget Il DALARNA Ledningsenhet C-fv f)o I 1fl a L s s :lb ft BESLUTSUNDERLAG V/ lflu Landstingsstyrelsen Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Dnr 03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott

Läs mer

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr.

Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister. Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. Utveckling av den norrländska cancervården med hjälp av kvalitetsregister Kvalitetsregisterdag Umeå 150922 Anna-Lena Sunesson, bitr. RCC-chef Fem nationella mål Minska risken för insjuknande Förbättra

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg

Revisionsrapport. Kolorektal cancer. Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Kolorektal cancer Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Nya cancerfall - Gävleborg 5 3. Vårdprocess 6 4. Kompetens 10 5. Öppna jämförelser 2011 11 6. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Till dig som fått pankreascancer

Till dig som fått pankreascancer Till dig som fått pankreascancer 3 Att få beskedet Du har cancer är skrämmande, inte bara för den som själv drabbas utan även för närstående och vänner. Det är naturligt att känna sig chockad och rädd

Läs mer

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag

Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag 2015-02-27 1 Placering NKS och planering för Karolinska Universitetssjukhusets uppdrag KOMPLETTERANDE PRESENTATIONSMATERIAL NYA KAROLINSKA SOLNA FEB 2015 2015-02-27 2 Placering NKS och planering för Karolinska

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede. - Fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede - Fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Mars 2010. Detta är en uppdatera version av den som utkom 2007. Uppdateringen

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt

Framtidsplan för hälso- och sjukvården. mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Framtidsplan för hälso- och sjukvården mer vård, bättre lokaler och nya arbetssätt Catarina Andersson Forsman, Hälso- och sjukvårdsdirektör, NKS-konferensen 25 april 2014 Sidan 2 Stockholms län växer vårdbehovet

Läs mer

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård

Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Sammanställning över taxekoder som kan användas vid rapportering av vårdhändelser i öppen vård Översikt över de taxekoder som kan användas vid rapportering av öppenvårdsbesök. För de flesta vårdgrenar

Läs mer

för Stockholm Gotland Åren 2012 2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Oktober 2011

för Stockholm Gotland Åren 2012 2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Oktober 2011 Regional cancerstrategi för Stockholm Gotland Åren 2012 2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Syftet med den regionala cancerstrategin är att ta ett samlat grepp över cancervårdens utveckling

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs

Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs Nya grepp inom prostatacancervården Årets andra kvartalsmöte var på ProLiv Västs hemmaarena Dalheimers Hus. Som föreläsare hade vi bjudit in professor Jan-Erik Damber. Det var ett välbesökt möte, cirka

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona

Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Blekingesjukhuset 2014-10-09 Dnr Förvaltningsstaben Peter Pettersson Förutsättningar att etablera ett Bröstcentrum med lokalisering till Karlskrona Inledning Bröstcancer är den vanligaste tumörsjukdomen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR

Diagnostiskt centrum. Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Stefan Rydén Lund 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum - för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2013-03-05 SR Diagnostiskt centrum Mål Kortare tid från symptom

Läs mer

Granskning av cancersjukvården. Bröst- och prostata cancer

Granskning av cancersjukvården. Bröst- och prostata cancer www.pwc.se Revisionsrapport Jean Odgaard Sofia Blixtberg Christel Eriksson Februari 2015 Granskning av cancersjukvården Bröst- och prostata cancer Region Halland Innehållsförteckning 1. Inledning... 1

Läs mer

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin

Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin Neurokirurgiskt flöde i Stockholm Dagens Medicin 2014-10-16 Köerna ökar på Neurokirurgen då 20-25% av vårddygnen upptas av färdigbehandlade patienter som kan tas om hand av annan vårdenhet Nuvarande situation

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011

LiÖ 2011-3429. Äldre med cancer. Behovsanalys 2011 LiÖ 2011-3429 Äldre med cancer Behovsanalys 2011 Jenny Malmsjö Hälso- och sjukvårdsgruppen Ledningsstaben 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 SLUTSATSER... 6 STARKA SIDOR... 6 UTVECKLINGSOMRÅDEN...

Läs mer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer

Till dig som vill veta mer om pankreascancer Till dig som vill veta mer om pankreascancer i TILL DIG SOM VILL VETA MER OM PANKREASCANCER I denna broschyr hittar du en del information om pankreascancer, vad diagnosen innebär och vart du kan vända

Läs mer

Colorektal cancer. Nya fall

Colorektal cancer. Nya fall Colorektal cancer Nya fall Colorektal cancer (tjocktarmen = colon eller ändtarmen = rektum) är efter bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män den vanligaste cancerformen. Varje år diagnosticeras

Läs mer

Fakta äggstockscancer

Fakta äggstockscancer Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket

Läs mer

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården

Styrdokument. Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Styrdokument Riktlinjer för nationella vårdprogram inom cancersjukvården December 2011 Versionshantering Datum 2011-12-07 Beskrivning

Läs mer

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak

Lungcancer Pressmapp Kvinnor drabbas tidigare Rökning dominerande orsak Lungcancer Pressmapp Varje år får omkring 3 500 personer i Sverige lungcancer. Det är den femte vanligaste cancerformen men den som tar flest liv. År 2005 fick 1 923 män och 1 521 kvinnor diagnosen. Sjukdomen

Läs mer

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014

Frågor och svar angående. rapportering av vårdkontakter 2014 Frågor och svar angående rapportering av vårdkontakter 2014 (Tolkningsdokument till Regelverk för rapportering av vårdkontakter i Stockholms läns landsting 2014) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Verksamhetsrapport 2007

Verksamhetsrapport 2007 TnorrbottenT.T 19 DECEMBER 2007 Verksamhetsrapport 2007 Programberedningen Rapportens disposition: Programberedningen och uppdraget 2007 Metod Programberedningens analys och slutsatser: Resultat av beredningens

Läs mer

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion

Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Remissversion Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Lungcancer Beskrivning av standardiserat vårdförlopp Månad år Versionshantering Datum ÅÅÅÅ-MM-DD Beskrivning av förändring Slutlig

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam

ViSam. Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. WWW.regionorebro.se/visam ViSam Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell WWW.regionorebro.se/visam 08:00-08:15 Introduktion ViSam Program 08:15-09:00 Triage METTS Bruno Ziegler, specialist allmänmedicin och medicinskt

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne

Socialdemokraterna i Region Skåne i Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Köfri vård - s förslag till en skånsk vårdgaranti Förord En fungerande hälso- och sjukvård är en viktig del av människors trygghet i vardagen. Det är

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios

Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin m.fl. (MP) och Pia Ortiz-Venegas m.fl. (V) om endometrios Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Claes Lennmarken TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-08-27 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-10-16, P 13 1 (3) HSN 1405-0712 Yttrande över motion 2013:16 av Tomas Melin

Läs mer

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting

INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING. Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting INFÖR VALET 2010: FRÅGOR OCH SVAR ANGÅENDE ME/CFS-VÅRD I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna sida: Frågor från RME Stockholm Följande sidor: Svar från partierna i Stockholms läns landsting Frågor riktade till

Läs mer

Rutin m m i samband med transport av avlidna

Rutin m m i samband med transport av avlidna Rutin m m i samband med transport av avlidna Bakgrund Bakgrund till denna rutin är cirkulär 2005:52 från Sveriges Kommuner och Landsting Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna. I hälso-

Läs mer

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg

Projektplan. Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård. PROJEKTiL Region Gävleborg Projektplan Varje dag räknas 2015 Nationell satsning på cancervård PROJEKTiL Region Gävleborg Innehållsförteckning 1 Grundläggande information... 3 1.1 Syfte... 5 1.2 Effektmål/Nyckeltal... 6 1.3 Projektmål...

Läs mer

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI

Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen. Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Visuella hjälpmedel som beslutstöd i operationssalen Kristina Groth, tekn. dr MDI/CSC/KTH & CLINTEC/KI Några inspel Räcker det med en läkare för att framgångsrikt behandla en patient? Utnyttjar vi den

Läs mer

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 18 1 (4) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Torsten Ibring Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om utvärdering av sommarens vård och personalbehandling

Läs mer

Rapport - kontaktsjuksköterskefunktionen Stockholm-Gotland

Rapport - kontaktsjuksköterskefunktionen Stockholm-Gotland , Rapport - kontaktsjuksköterskefunktionen Stockholm-Gotland Genomlysning av befintlig verksamhet och förslag till förbättringar Stockholm 131129 Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland förbättrar regionens

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen 2015-03-20 Dnr... Årsrapport 2014 RMPG urologi inom Sydöstra sjukvårdsregionen Sammansättning av RMPG: tre ledamöter från varje region/landsting samt ev. akademisk företrädare från hälsouniversitetet utgör

Läs mer

Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland

Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland 1 Regional cancerstrategi för Stockholm-Gotland Åren 2012-2015 Med patientens perspektiv i en jämlik cancervård Syftet med den regionala cancerstrategin, liksom med den nationella, är att ta ett samlat

Läs mer

Hur vanligt är det med prostatacancer?

Hur vanligt är det med prostatacancer? PROSTATACANCER Hur vanligt är det med prostatacancer? Ålder Cancer 20 30 30 40 40 50 50 60 70 80 2% 29% 32% 55% 64% Sakr et al. In Vivo 1994; 8: 439-43. Prostatacancer i Sverige Nya fall 9263 1 nytt fall

Läs mer

Vision för Kärnsjukhuset Skövde

Vision för Kärnsjukhuset Skövde Vision för Kärnsjukhuset Skövde maj 2011 Vision för Skaraborgs Sjukhus 2011-05-04 Inledning 3 Kärnsjukhuset i Skövde ett viktigt nav 4 Större självständighet för alla sjukhus 4 Brett basutbud på närsjukhusen

Läs mer

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet

Mer om de 7 punkterna i valmanifestet Mer om de 7 punkterna i valmanifestet 1. Jämlik vård efter behov slut på marknadsanpassningen Vi vill ha en sammanhållen sjukvård där patientens behov står i centrum. Ett vårdvalssystem sliter isär sambanden

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län

Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Försäkringsmedicinska kommittén Rekommendationer avseende sjukskrivningsansvaret för primärvården resp. berörda sjukhuskliniker i Kalmar Län Bra sjukskrivning Sjukskrivning ska enligt Socialstyrelsens

Läs mer

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och

Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer; företrädesvis från huvudstaden, och ARBETA MED OSS stockholms Sjukhems ändamålsparagraf är densamma idag som vid grundandet 1867: Stockholms Sjukhem har för ändamål att till vård emottaga av obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer;

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Primärvård och Urologi

Primärvård och Urologi Hälso- och sjukvård Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Länsgemensam 2.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Urologi Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi

Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) 130468 Landstingsstyrelsen Slutrapport fördjupad analys om utökat åldersspann för kallelse till mammografi Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin

Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården. Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Så bygger vi nätverk kring den högspecialiserade vården Gerd Lärfars Verksamhetschef Verksamhetsområde Internmedicin Hur ser det ut idag för patienter med neurologiska symptom? Vanligaste sökorsakerna

Läs mer

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar

Om PSA-prov. För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Om PSA-prov För att kunna upptäcka prostatacancer i ett tidigt skede fördelar och nackdelar Information från Socialstyrelsen Augusti 2014. Detta är en uppdaterad version av de broschyrer som utkom 2007

Läs mer

Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm

Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Revisionsrapport Lungcancervård vårdprocess resultat i öppna jämförelser följsamhet till nationellaa riktlinjer mm Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Januari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Almateamet på Akutmottagningen i Linköping Ett specialteam för äldre patienter med komplexa vård- och omsorgsbehov Elisabet Carlgren sjuksköterska, vårdplatskoordinator, Akutmottagningen, Universitetssjukhuset

Läs mer

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala ANATOMI FUNKTION 18 F- FDG- upptag i cancerceller Blodkärl G Cancercell FDG G

Läs mer

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter

Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Landstingsstyrelsens förvaltning Slutrapport Pilotprojekt gällande granskning av indirekta kontakter Mars 2008 Staffan Bryngelsson, Emendor Consulting AB 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd

Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen. Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Kompetensförsörjning Patologi Södra sjukvårdsregionen Jens Enoksson Regional processledare Regionalt cancercentrum syd Klinisk patologi Obduktioner Diagnostik av sjukdomar, tumörsjukdomar Viktig del av

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB

Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB HSN 2010-11-23 p 3 1 (7) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2010-11-19 Handläggare: Anders Nettelbladt Påkallandet av köpoption för att förvärva Capio S:t Görans sjukhus AB Ärendebeskrivning Vårdavtalet

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008

Framtidens sjukvård. Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 Framtidens sjukvård Besök regionledningen Sjaelland Bo Brismar 3 november 2008 1 Samhällsutvecklingen samhällets styrning och organisation av vården förändras patientens ställning stärks patienten som

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer