Barnrättsfrågor i Huddinge kommun. Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013

Transkript

1 Barnrättsfrågor i Huddinge kommun Rädda Barnens lokalförening i Huddinge Slutrapport från Studiecirkeln i samverkan med ABF, september 2013

2 1. Barnkonventionen nationellt och i Huddinge kommun Regeringen antog 2010 en nationell strategi och en handlingsplan för att bättre följa FNs Barnkonvention. Den nationella handlingsplanen innehåller följande punkter All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. I enlighet med den nationella handlingsplanen har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) också antagit en handlingsplan med detaljerade åtgärder. Avsikten är att på olika sätt stödja kommunerna att bli bättre på att tillämpa barnkonventionen. Under 2012 genomförs utbildning av de första kommunerna. Från Stockholm län deltar Haninge och Botkyrka. Haninge kommun har också tagit initiativ till ett nätverk om barns rättigheter för kommuner i Stockholms län. Huddinge har nyligen anslutit sig till detta nätverk. Under 2011 tillfrågades 495 elever i årskurs sex och åtta samt första året på gymnasiet i Huddinge vad de tycker i en rad viktiga frågor i Rädda Barnens regelbundet återkommande enkät Ung Röst. Deras svar visar att de flesta barn och unga i kommunen mår bra för det mesta. Ändå finns det platser, situationer och ögonblick där barn och unga känner sig rädda, oroliga, stressade eller frustrerade. Ungdomarna i Huddinge säger bl.a. så här om sin situation Andel Åsikt 14 % oroar sig för att bli utsatta för våld från vuxna 7 % oroar sig för att bli utslängda hemifrån 57 % oroar sig för att misslyckas i skolan 67 % upplever skolan som stressande 90 % vill göra mer för att stoppa mobbning 23 % oroar sig för att bli deprimerade 73 % anser att deras möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen är ganska små, mycket små eller helt saknas 74 % tycker att det är viktigt att politiker i kommunen och grupper av barn/unga träffas och diskuterar 63 % har inte hört talas om Barnkonventionen 58 % svarar att varken läraren eller någon annan vuxen har pratat med klassen om barnets rättigheter det senaste året 17 % oroar sig för att familjens pengar inte ska räcka till det som behövs Detta visar att mycket återstår att göra för barns rättigheter i vårt län. 2

3 2. Rädda Barnens arbete i Huddinge kommun 2.1 Bakgrund och mål Rädda Barnens lokalförening i Huddinge arbetar sedan många år tillbaka med barnrättsfrågor inom kommunen. Med FN:s barnkonvention som grund kontaktar föreningen lokalpolitiker och diskuterar åtgärder för barn som inte får det stöd de har rätt till. Föreningen arbetar också för att genomföra Barnkonventionen i Huddinge genom att informera och utbilda kommunens beslutsfattare och personal om denna. En viktig del av föreningens verksamhet är att ordna temakvällar med föredrag om barnfrågor för personer som arbetar med eller är intresserade av barnfrågor. Under 2012 har lokalföreningen granskat hur Huddinge kommun arbetat för att tillgodose barns rättigheter. I en studiecirkel (i samverkan med ABF) har vi läst och analyserat tillgänglig information om barns och ungas situation, diskuterat med lokala politiker och tjänstemän, undersökt hur andra kommuner arbetar med barnrättsfrågor samt genomfört samråd med andra organisationer och därigenom försökt skapa bättre förutsättningar för kommunens barn och unga. Vi har bl.a. tagit del av följande planer och rapporter som rör barns och ungas situation i Huddinge: Huddinge kommuns Årsredovisning för 2011 Huddinge kommuns Mål och budget för 2012 Rädda Barnens Ung röst 2011 Ung livsstil i Huddinge 2012 Rädda Barnens Barns ekonomiska utsatthet 2012 Skolinspektionens Beslut efter tillsyn av Huddinge kommun 2012 Kommunens svar på Skolinspektionens Beslut 2012 Kommunrevisionens granskningar av kommunens verksamheter som rör barn och unga. Vårt mål har varit att komma med förslag och att starta en process i kommunen så att Barnkonventionen ska kunna följas bättre, mer likvärdiga villkor för barn och unga uppnås och deras inflytande över sin verklighet kan ökas inom Huddinge kommun. 2.2 Inläsning av dokument I studiecirkeln har vi, utöver tidigare nämnda handlingar, tagit del av bl. a. följande dokument: Kommunplanen för 2013 Handlingsplan för arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting Barnombudsmannens Pejling och dialog Att sprida strategin för att stärka barnets rättigheter i Sverige Huddinge kommuns svar på Skolinspektionens tillsyn Kommunstyrelsens Förvaltnings tjänsteutlåtande Deltagande i regionalt nätverk kring barns och ungdomars rättigheter Intervjuer och möten Under hösten 2012 och våren 2013 har flera intervjuer genomförts med Huddinge kommuns politiker och tjänstemän. Huddinges politiker utfrågade på Demokratidagen 20 oktober. Alla partier från fullmäktige i Huddinge kom till utfrågningen. Enighet rådde om att det behövs resurser för att alla ska kunna få det stöd de behöver för att nå målen i skolan. Ett möte hölls med chefen för Social- och äldreomsorgsförvaltningen Britt-Marie Karlén den 23 november. Vid mötet berördes frågor om försörjningsstöd, barnfattigdom, barns hälsotillstånd, Barnahuset, familjecentraler mm 3

4 Vid lokalföreningens styrelsemöte 29 november deltog barnombudsmannen i Botkyrka, Ewa Hollén. Ewa informerade om hur hon arbetar inom den egna kommunen och i nätverk med barnombudsmän från andra kommuner. Botkyrka har ett ungdomsfullmäktige som bl. a. lämnar medborgarförslag till kommunfullmäktige. Barnombudsmannen finns på kommunledningsnivå i Botkyrka. En träff hölls 30 november med förvaltningschefen på Kultur och Fritid, Marina Högland. Frågor om ungdomars delaktighet, likabehandlingsplaner, idrottspolitiska programmet och rapporten Ung livsstil togs då upp. Utbildningschefen Jukka Kuusisto intervjuades 18 december och då diskuterades bl. a. behandlingen av papperslösa barn, barn med särskilda behov, bristen på likvärdighet och efterfrågan på läxhjälp. Möte hölls med förvaltningschefen Helen Mårtensson, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 21 februari. Vid mötet diskuterades säkra skolvägar, barnkonsekvensanalyser och barns inflytande. Kulturchefen Christer Falk intervjuades 2 april och då fick vi bl. a. ta del av Arbetsplan 2013 för ungdomsavdelningen. I denna utgår man från FN:s barnkonvention för att främja ungdomars hälsa och personliga utveckling. Cheferna inom Kultur- och fritidsförvaltningen känner väl till barnkonventionen, men kunskapen hos övrig personal kan förbättras. Ett stort problem är att kunna nå de barn och unga som idag inte använder förvaltningens tjänster. Detta är en prioriterad fråga under Under mötet diskuterades också frågor om barn och ungas inflytande och delaktighet, behov av lokal barnombudsman samt värdet av barnchecklistor. Vi träffade Huges Vd Åsa Hedenberg 27 juni och diskuterade företagets syn på barnfrågor. Huge arbetar tillsammans med förskolepersonal vid planeringen av nya förskolor. Man samarbetar också med Hyresgästföreningen för att möta barnen. Huge stödjer läxläsningen i bl.a. Visättra och man anstränger sig för att erbjuda unga sommarjobb. Som andra bostadsföretag känner Huge ett ansvar för sina hyresgäster men trycker på att det bostadssociala ansvaret vilar på kommunen. Huge har inte haft någon utbildning i barnkonventionen men VD anser att barnperspektivet är viktigt. Möte med kommunledningen är planerat till 4 oktober, då vi ska presentera vår slutrapport. Kommunledningen representeras av kommunstyrelsens ordförande Daniel Dronjak Nordqvist, kommundirektören Vesna Jovic och administrative direktören Toralf Nilsson. 2.4 Opinionsbildning Rädda Barnens lokalförening gjorde ett inlägg i Mitt i Huddinge under rubriken Dags att ta vårt ansvar för barnfattigdomen. Vi pekade på att 2793 barn lever i fattigdom i Huddinge. Detta innebär att dessa barn inte får samma möjligheter som andra. Huddinge behöver en långsiktig handlingsplan, politiskt ledarskap och resurser för genomförande. Rädda Barnen delade ut material om barnchecklistor vid Kommunfullmäktiges sammanträde Responsen från deltagarna vid sammanträdet var mycket positiv. Glädjande nog har Huddinge kommun beslutat att delta i ett regionalt nätverk kring barns och ungas rättigheter. Arbetet med detta kommer att pågå under Huddinge kommun kommer att representeras av ett kommunalråd samt en utvecklingsledare. Målen för nätverket är att genom ett långsiktigt utvecklingsarbete: öka barns och ungdomars inflytande ge barnkonventionen genomslag i kommunens styrprocess utveckla metoder för att mäta resultat i arbetet med Barnkonventionen 4

5 sprida kunskap om nätverkets arbetssätt och/eller speciella projekt/metoder utarbeta arbetsformer för att implementera den nationella strategin för att stärka barnets rättigheter 2.5 Resurser och tidsplan Från Rädda Barnens lokalförening i Huddinge har följande personer deltagit: Barbro Ahlbom, Christina Axelsson, Lars Blomkvist, Lena Lindqvist och Inga-Lill Tingström. Som konsult har Annika Nilsson anlitats. Deltagarna från lokalföreningen har arbetat ideellt utan arvoden och kostnaderna för anlitad konsult har täckts av Rädda Barnens södra distrikt. Studiecirkeln har bedrivits enligt följande tidsplan Projektplan beslutades av styrelsen för Rädda Barnen i Huddinge Avrapportering till styrelsen för Rädda Barnen i Huddinge Presentation av slutrapport till Kommunledningen Slutrapportering till styrelsen för Rädda Barnen i Huddinge. Studiecirkeln avslutas. 3. Analys och slutsatser Efter att ha tagit del av olika dokument som rör kommunens barnrättsfrågor och intervjuat flera av kommunens förvaltningschefer är det samlade intrycket att alltför många barn och unga inom kommunen inte får sina rättigheter tillgodosedda och att stödåtgärderna i kommunen är otillräckliga. Skolelever lider brist på anpassade stödåtgärder och positiva förväntningar och har inte nog inflytande över sin utbildning. Kunskapen om Barnkonventionen saknas ofta både hos barn och vuxna och behöver höjas. Vi noterade följande: Andelen barn som tillhör ekonomiskt utsatta hushåll är relativt hög jämfört med länets övriga kommuner. Inom Huddinge kommun uppgick andelen barn i hushåll med låg inkomststandard till 10,3 %. För Södermanlands län var snittet 9,7 %. Vi vet att dessa barn riskerar sämre hälsa, sämre skolresultat och utanförskap. I vissa skolor förekommer fortfarande mobbning och kränkande behandling. Enligt Ung röst 2011 anser 90 % av Huddinges elever att man bör göra mer för att stoppa mobbning. Stora skillnader finns i resultat mellan kommunens olika skolor. Vid Skolinspektionens tillsyn av Huddinge kommun 2012 framgick exempelvis, att andelen elever i årskurs 9 som når målen i alla ämnen är 50 % i en skola och 100 % i en annan. Barn/unga saknar tillräckligt inflytande inom kommunens verksamheter trots att de utgör nästan en fjärdedel av befolkningen och är brukare av den största delen av kommunens service och budget. Det finns ingen organisatorisk enhet eller något råd för barnfrågor inom kommunen (jämför med råden för funktionshinder, brottsförebyggande, pensionär och miljö). Det finns stora brister i samordningen av barnrättsfrågor inom kommunen. Barnchecklistor/barnkonsekvensanalyser används inte inom förvaltningarna i beredningar inför beslut. Barnkonventionen eller barnrättsfrågor nämns inte i kommunens mål och budget för år Kommunrevisionens granskning av Barnkonventionens efterlevnad genomfördes senast I rapportens identifierades flera brister och revisorerna lämnade rekommendationer om införande av barnchecklistor, utbildning av personal och genomförande av brukarundersökningar. Samtidigt ser vi att kommunen vidtar flera positiva åtgärder, t.ex. 5

6 Huddinge kommun har planerat att under 2013 göra ett antal generella satsningar som rör barn. Till dessa hör att förbättra samordningen inom kommunen för att tidigt fånga upp barns och ungas behov av insatser. Man vill också verka för att ta fram särskilda anställningar för försörjningsstödstagare, vilket kan förbättra situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer. Kommunen inför barnomsorg på obekväm arbetstid och motverkar därmed arbetslöshet och utanförskap. Detta bör gynna ekonomiskt utsatta barn. 4. Åtgärdsförslag Vi har kunnat konstatera att det finns en rad problem när det gäller barns rättigheter inom kommunen. Skolinspektionen har i sin granskning av Huddinges skolor pekat på flera problem och krävt att dessa ska lösas. Vi utgår från att förvaltningar och skolor nu arbetar för att förbättra skolornas situation. Vi uppskattar också att Huddinge kommun deltar i Stockholms läns nätverk (initierat av Haninge kommun) kring barns och ungas rättigheter. Detta samverkansprojekt är planerat att bedrivas under Vi anser att Huddinge dessutom bör vidta följande åtgärder för att förbättra barns och ungas situation i kommunen: Inrätta en kommunal barnombudsman och samordna arbetet för barnrättsfrågor bättre inom kommunen Utbilda och informera förvaltningarnas ledning och personal om Barnkonventionen Använd barnchecklistor vid beslut inom nämnder och förvaltningar Bevaka att Barnkonventionens principer finns med i kommunens styrning i ord och handling Följ upp att barnperspektivet är med i uppdragsbeskrivningar för utredningar och projekt Anta en handlingsplan för stöd till barn i ekonomiskt utsatta familjer Följ upp handlingsplaner för likabehandling och mot kränkningar i skolor, så att de verkligen finns och fungerar Villkora bidrag till idrottsföreningar och kräv att föreningarna har handlingsplaner mot diskriminering och kränkningar Utveckla formerna för barns och ungas inflytande i kommunen, gärna genom organiserade samråd under de ordinarie beslutsprocesserna. De förslag som Rädda Barnens lokalförening härmed lägger fram, ligger i linje med de mål som nätverket för barns rättigheter ställt upp. Vi anser därför att kommunen borde genomföra våra föreslagna åtgärder snarast och därigenom förstärka effekterna av nätverksarbetet. All forskning visar att det lönar sig att satsa resurser på barn och unga tidigt för att förebygga sociala problem och kriminalitet. Genom att inrätta en kommunal barnombudsman skulle man uppnå en rad fördelar. En barnombudsman kan samordna barnrättsfrågor inom kommunen, underlätta samverkan, sprida kunskaper om Barnkonventionen, vara rådgivare i barnrättsfrågor, utgöra kontaktperson för föräldrar/elever och samverka med andra kommuners barnombudsmän. Huddinge kommun har för 2014 planerat totala nettokostnader på 4880 mnkr. Årskostnaden för att anställa en barnombudsman och genomföra övriga föreslagna åtgärder skulle uppgå till cirka en miljon kronor således 0,2 promille av de totala kostnaderna. Mot bakgrund av regeringens handlingsplan för barns rättigheter och den nyligen tillsatta utredning som ska undersöka om Barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lag (något som Rädda Barnen argumenterat för länge), borde det vara hög tid för Huddinge kommun att redan nu satsa extra på barnrättsfrågor. 6