SAMMANFATTNING. Markåtgången för ett färdigt vindkraftverk är mycket liten då omgivande mark kan utnyttjas i stort sett som tidigare.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SAMMANFATTNING. Markåtgången för ett färdigt vindkraftverk är mycket liten då omgivande mark kan utnyttjas i stort sett som tidigare."

Transkript

1 Dnr:

2

3 SAMMANFATTNING Del 1 av planen inleds med ett antal begreppsförklaringar inom energiområdet för att därefter förklara skillnaden mellan ändliga och förnybara energikällor. Ändliga energikällor beskrivs som ett linjärt system som med tiden tömmer ut de lagrade energiresurserna medan de förnybara ingår i ett kretslopp som ständigt förnyas. I kapitlet Energiomvandling belyses processen från bränsleutvinning till avfall med ett antal schematiskt beskrivna exempel. Dagens energiutnyttjande i världen och i Sverige beskrivs i kapitlet Energiläget. Här konstateras att den svenska energimixen i jämförelse med den världsomfattande är baserad på betydligt mer förnybar energi. I bilagan Klimatbalans i Nässjö visas hur Nässjö kommuns energiutnyttjande helt kan baseras på förnybara energikällor, om man tar hänsyn till export/import. Vidare visar statistik att energikonsumtionen inklusive elanvändningen har planat ut så att den inte längre ökar mer än möjligen marginellt. Kraftbalanskapitlet visar att även om elproduktionen från vindkraft inte i tid är konsumtionsanpassad så har den flera positiva egenskaper i det nationella elsystemet. Del 2 handlar om vindenergi i allmänhet och inleds med vindens meteorologiska egenskaper. Sverige är ur vindsammanhang gynnat och detta gäller även de skogsbevuxna inre delarna. En förutsättning är dock att vindkraftverken byggs tillräckligt höga så att de till stor del frigör sig från de svaga, turbulenta vindarna som förekommer närmast ovan den skogsbevuxna markytan. I bilagan Jordens energibalans beskrivs värmestrålningsbalansen i stort. Vindkraftutvecklingen i världen, Sverige och Nässjö kommun beskrivs och här pekas dels på att vindkraften är den energiform som ökar kraftigast i världen och dels att Nässjö kommun är en blåsig glesbygdskommun. Därefter beskrivs vindkraftverkets funktion och hur mycket energi det går åt för dess tillverkning. Denna energiåtgång är i energi intjänad efter ungefär ett halvt års drift. Markåtgången för ett färdigt vindkraftverk är mycket liten då omgivande mark kan utnyttjas i stort sett som tidigare. Ekonomi med utgångspunkt från den långsiktiga marginalkostnadsprincipen beskrivs det vill säga energipris bör sättas efter kostnaden för den långsiktigt dyraste producerade kilowattimman. Även elcertifikat och andra miljökompenserande system som gynnar förnybar energi beskrivs. Den tematiska översiktsplanens (TÖP) relationer till plansystemet i stort samt till övriga planer redovisas i kapitlet Plansystemet. En TÖP har samma status som en fördjupad översiktsplan (FÖP) men visar ett tema (t.ex. vindkraft) över hela kommunens yta medan en FÖP vanligen visar flera teman inom en begränsad del av kommunen. 1

4 Vindkraftens i huvudsak positiva miljöeffekter i förhållande till Sveriges nationella miljökvalitetsmål skildras. Del 3 vindkraft i Nässjö kommun inleds med en redovisning av attityder till vindkraft i kommunen. En särskild studie som genomförts av Åsa Lindbom visar på en mycket positiv inställning till vindkraft i närområdet till uppförda vindkraftverk i Fredriksdalstrakten. Huvudorsaken till varför en tematisk översiktsplan för kommunen tas fram är att en stor del av kommunen utgör riksintresse för vindbruk. Detta liksom övriga riksintressen ska verifieras i kommunernas översiktsplaner. Samtidigt är det viktigt att kommunen har en policy som manifesteras i översiktsplanen. Nässjö kommun har dock vissa synpunkter på riksintressets utbredning vilket framkommer i planen nedan. Att kommunen har goda vindresurser har antytts tidigare och det illustreras noggrannare i kapitlet Vindpotential där även en mer detaljerad beräkning visas. Nässjö kommuns landskapstyp kännetecknas av en kraftigt långsluttande skogsbevuxen höjdrygg i kommunens västra del. Höjdläget påverkar vindstyrkan positivt eftersom vindarna i vanligen kommer från väst sydväst. Samtidigt ger skogslandskapet lägre vindhastigheter närmare markytan. Vindkraftsparker förordas inom områden med riksintresse för vindbruk men med undantag: för expansionsområden för tätorter, när allmänna miljökrav för buller och skugga inte uppnås, vissa fritidsområden samt restriktioner inom kultur och naturområden. I övriga kommunen bör endast enstaka eller små grupper av vindkraftverk byggas. Naturvärden som flora, fåglar och däggdjur påverkas relativt marginellt med undantag för rovfåglar i vissa känsliga områden. De djur som kan komma till skada är fladdermöss varför särskild uppmärksamhet bör ägnas åt dess förekomst. Nässjö kommun är välförsett med kraftledningar, men anslutningskapaciteten måste naturligtvis undersökas vid varje vindkraftsetablering. Efter en redogörelse för den gällande beslutsprocessen för vindkraftsprojekt där totaleffekten avgör hur ett ärende behandlas, anges i en bilaga föreslagna förändringar i lagstiftningen så att antalet verk och varje verks totalhöjd avgör beslutsordningen. Även ändringar i beslutsordningen föreslås. Del tre avslutas med ett kapitel där kommunens ambitioner sammanfattas. 2

5 3

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...1 FÖRORD...8 INLEDNING...10 DEL ENERGI - ALLMÄNT...13 BEGREPPSFÖRKLARINGAR...14 FORMER AV ENERGIKÄLLOR...16 ENERGIOMVANDLING TILL NYTTIG ENERGI...18 BRÄNSLECYKEL...18 ENERGIOMVANDLING...19 AVFALL...20 ENERGILÄGET...21 KRAFTBALANS...24 DEL VINDKRAFT ALLMÄNT...27 VINDENS KRAFT...28 VINDKRAFTENS UTVECKLING...31 VINDKRAFT I VÄRLDEN...31 HISTORIK...31 NULÄGET...32 VINDKRAFT I SVERIGE...34 HISTORIK...34 NULÄGET...34 Karta: Vinddata över Sverige på 72 meters nivå...35 VINDKRAFT I NÄSSJÖ KOMMUN...36 HISTORIK...36 NULÄGE...36 ETT VINDKRAFTVERKS FUNKTION...37 PAY OFF-TID OCH LIVSCYKELANALYS...39 MARKANSPRÅK FÖR VINDKRAFTVERK...40 RISKER FÖRSÄKRINGAR...41 EKONOMI OCH EKONOMISKA INCITAMENT...42 VINDKRAFTEN I SAMHÄLLSEKONOMIN...44 RESUMÉ

7 PLANSYSTEMET...45 ÖVERSIKTSPLAN...45 OMRÅDESBESTÄMMELSER...46 DETALJPLAN...46 SVERIGES NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL...47 BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN...47 FRISK LUFT...47 BARA NATURLIG FÖRSURNING...47 GIFTFRI MILJÖ...47 SKYDDANDE OZONSKIKT...47 SÄKER STRÅLMILJÖ...48 INGEN ÖVERGÖDNING...48 LEVANDE SJÖAR OCH VATTENDRAG...48 GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET...48 HAV I BALANS SAMT LEVANDE KUST OCH SKÄRGÅRD...48 MYLLRANDE VÅTMARKER...49 LEVANDE SKOGAR...49 ETT RIKT ODLINGSLANDSKAP...49 STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ...49 GOD BEBYGGD MILJÖ...49 ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV...49 RESUMÉ...50 DEL VINDKRAFT NÄSSJÖ KOMMUN...53 ATTITYDER TILL VINDKRAFT...54 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR ÄNNU BÄTTRE ACCEPTANS INOM NÄROMRÅDET TILL VINDKRAFTSANLÄGGNINGAR...56 RIKSINTRESSE FÖR VINDBRUK...57 Rekommendationer...58 Karta: Riksintresse för vindbruk i Nässjö kommun...58 VINDPOTENTIAL...59 Karta: Vindhastighet på 6,5 meter per sekund i Nässjö kommun vid en höjd över marken, inklusive nollplansförskjutning på meter. Upplösning meter Karta: Vindhastighet på 6,8 meter per sekund i Nässjö kommun vid en höjd över marken, inklusive nollplansförskjutning på meter. Upplösning meter LANDSKAPSANALYS VINDKRAFTVERKENS UTFORMNING...66 Karta: Nivåförhållanden i Nässjö kommun...67 Karta: Landskapsstruktur...68 Karta: Av människan skapad infrastruktur i Nässjö kommun...69 LANDSKAPETS KARAKTÄR...70 Karta: Landskapskaraktärer...72 Rekommendationer...73 VINDKRAFT I SKOGSLANDSKAP...75 TURBULENTA VINDAR...75 LÄGRE VINDSTYRKOR OCH EN ANNAN VINDPROFIL...75 SKJUVKRAFTER...75 RISKER VID BYGGANDE I SKOGSMARK...76 Rekommendationer

8 TÄTORTSEXPANSION...77 Rekommendationer...77 Karta: Expansionzon för Forserum...78 Karta: Expansionszon för Nässjö stad VINDKRAFT - MILJÖ...80 LJUD FRÅN VINDKRAFTVERK...80 Rekommendationer / riktvärde...83 SKUGGOR, VARNINGSLJUS OCH REFLEXER...83 Rekommendationer / riktvärden...84 VATTENSKYDDSOMRÅDE...84 Rekommendationer...85 Karta: Gällande och förslag till vattenskyddsområden samt större grundvattentäkter...86 NATUR...87 NATURRESERVAT...87 Rekommendationer...87 RIKSINTRESSEN ENLIGT MILJÖBALKEN...87 Rekommendationer...88 ÖVRIGA NATURMILJÖER ENLIGT GÄLLANDE ÖVERSIKTSPLAN...89 Rekommendationer...89 Karta: Naturmiljöer riksintressen inklusive Natura 2000-områden och övriga naturmiljöer samt naturreservat...90 STORA OPÅVERKADE OMRÅDEN...91 Rekommendationer...91 Karta: Stora opåverkade områden bergtäkt - naturminne...92 NATURMINNEN SAMT DJUR- OCH VÄXTSKYDDSOMRÅDEN...93 Rekommendationer...93 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERAL...93 Rekommendationer...93 ÖVRIGT...93 Rekommendationer...93 FRILUFTSOMRÅDEN...94 Rekommendationer...94 Karta: Friluftsområden...95 KULTUR...96 RIKSINTRESSE...96 Rekommendationer...96 Karta: Kultur riksintressen och byggnadsminnen...97 ÖVRIGA KULTURMINNEN...98 Rekommendationer...98 Karta: Kultur - övriga...98 FORNLÄMNINGAR...99 Rekommendationer...99 KYRKOR UTANFÖR TÄTORTER...99 Rekommendationer...99 Karta: Skyddszon för kyrka NATURVÄRDEN - ALLMÄNT FLORA Rekommendationer FÅGLAR Rekommendationer DÄGGDJUR Rekommendationer Karta: Utterförekomst FLADDERMÖSS Rekommendationer

9 VÄG- OCH JÄRNVÄGSRESERVAT Rekommendationer Karta: Väg och järnvägsreservat enligt gällande översiktsplan TILLFARTSVÄGAR Rekommendationer KRAFTLEDNINGAR OCH ANSLUTNING TILL ELNÄT Rekommendationer Karta: Kraftledningskarta för del av Nässjö kommun Karta: Kraftledningsnätet i Nässjö kommun GRANNKOMMUNER Rekommendationer Karta: Grannkommuner och vattenskyddsområde för Vallsjön BESLUTSPROCESSEN FÖR VINDKRAFTVERK BYGGLOV PLAN- OCH BYGGLAGEN (PBL) Rekommendationer MILJÖANMÄLAN MILJÖBALKEN (MB) Rekommendationer MILJÖTILLSTÅND MILJÖBALKEN (MB) SAMRÅD MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) ANSÖKAN BESLUT ÖVRIGA MYNDIGHETER MM Karta: Riksintressen för väg järnväg totalförsvaret samt område där yttrande krävs från Teracom och flygplatser VINDKRAFTVERK I NÄSSJÖ KOMMUN Rekommendationer, summering Karta: Sammanställningskarta MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING (MKB) DEL BILAGOR KLIMATBALANS I NÄSSJÖ KOMMUN FÖRNYBAR ENERGI ENERGIBEROENDE HISTORIK Dagens energiberoende av omgivningen för Nässjö kommun Framtida energiberoende av omgivningen för Nässjö kommun JORDENS ENERGIBALANS EXEMPEL PÅ BULLERBERÄKNING EXEMPEL PÅ SKUGGDIAGRAM PROGRAM FÖR TEMATISK ÖVERSIKTSPLAN MED TEMAT VINDBRUK LÄNSSTYRELSENS GRANSKNINGSYTTRANDE KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kartbilderna publiceras med upphovsrätt från Nässjö kommun 7

10 FÖRORD Den svenska energipolitiken är inriktad på att stimulera en övergång till förnybara energikällor och därmed gynna en hållbar samhällsutveckling, helt i linje med den allmänna klimatpolitiken. Vindkraft är ett viktigt exempel på en förnybar energikälla som kan utgöra ett väsentligt bidrag till en framtida förnybar, hållbar och miljövänlig energimix. Vindkraftutbyggnaden är den förnybara sektor som ökar mest både på nationell och på internationell nivå. Vindkraften ger inget tillskott till atmosfären av växthusgaser (förutom små mängder vid tillverkning av verken och transporten av dessa). Den ersätter tvärtom elproduktion som släpper ut stora mängder växthusgaser eller långlivade radioaktiva produkter. Statens ambitioner uttrycks i en kraftfull målsättning. Sverige ska bygga ut vindkraften till 10 TWh till år 2015 enligt ett riksdagsbeslut. Den statliga Energimyndigheten har därefter, på uppdrag av regeringen, satt en planeringsram på 30 TWh per år fram till år 2020, varav två tredjedelar gäller landsbaserade verk. Regeringen har i en proposition föreslagit att denna planeringsram ska fastställas. Även EU föreslår hårda krav för sina medlemsstater för att öka andelen förnybar energi. EU har dessutom anslagit stora summor för att gynna förnybara källor i medlemsstaterna. För att uppnå dessa ovan nämnda mål har Energimyndigheten avgränsat för vindkraft attraktiva områden i Sverige. Avgränsningen avser både land och havsområden. Dessa riksintresseområden som förankras i Miljöbalken ska i princip kunna möjliggöra ambitionerna som tidigare angivits. Nässjö kommun omfattas till stora delar detta riksintresse. Under många år har Sveriges skogsbevuxna inland ansetts ha för dåliga förutsättningar för vindkraftsetableringar, varför vindkraftverken har lokaliserats till kuster och slättbygder. I och med att utvecklingen av vindkraftverk har gått mot allt större och högre verk, så har även inlandets skogslandskap kommit att utgöra en stor potential för utbyggnad. Efter att en vindkartering, som omfattade hela Sverige, (Uppsala universitet, Hans Bergström), har inlandet visat sig vara intressant för vindkraft. En förutsättning för en större utbyggnad är att kraftverken byggs tillräckligt höga för att uppnå en tillräcklig höjd över trädtopparna och därmed kunna tillgodogöra sig stora vindresurser, samt att teoretiska beräkningar kan verifieras med verkliga mätresultat. Intresset för att bygga ut vindkraften i Nässjö kommun har successivt ökat och visat sig i ett antal bygglovansökningar för enstaka större verk. I flera fall utgör dessa verk en slags försöksanläggning för att konstatera vilka vindförhållanden som gäller. Mer omfattande etableringar har därefter aktualiserats i flera större områden. De ingrepp i landskapet som vindkraftetableringar kan medföra måste ställas mot de fördelar som förnybar, hållbar och flödande energiproduktion har på klimat och miljö. Vindkraften i stort påverkar därmed naturen positivt då den ersätter alternativa miljöstörande produktionskällor. Dessutom innebär vindbruket vanligen en ekonomisk injektion för landsbygden vilket ger bättre förut- 8

11 sättningar för ett hållbart lantbruk tillsammans med skogs- och jordbruk, boende på landet och därmed ett öppet landskap En vindkraftetablering har en teknisk livslängd på cirka 25 år och kan därefter monteras ner och i princip inte lämna några väsentliga spår efter sig. 9

12 INLEDNING Av Miljö- och byggnadsnämnden har miljö- och byggkontoret fått i uppdrag att upprätta en tematisk översiktsplan för vindkraft. Den avgörande grunden för innehållet i denna översiktsplan är kommunfullmäktiges ställningstagande i den kommunomfattande översiktsplanen (18 juni 2002) där det noteras att - kommunen förordar utnyttjande av förnybar energi gentemot fossila och ändliga bränslen och energiproduktion ska ge så liten miljöpåverkan som är rimligt. Planen tar upp energi i ett särskilt kapitel och under rubriken vindkraft framgår att kommunen är mycket positiv till en utbyggnad av vindkraft under vissa förutsättningar. Rekommendationerna anger att natur- och kulturvärden i den närmaste omgivningen samt relevanta synpunkter från närboende ska beaktas. Även i den fördjupade översiktsplanen för Nässjö stad (KF 2006) återkommer kommunens vilja att utnyttja förnyelsebar energi - sådan energi som ger liten miljöpåverkan. I avvaktan på översiktsplanering för vindkraft har miljö- och byggnadsnämnden låtit ta fram principregler för bygglovprövning av vindkraftverk som hjälpmedel vid bygglovprövning. I dessa anges något mer detaljerat miljö- och planförutsättningar. Den situation som råder för kommunen är att ett ökat etableringstryck, vad gäller vindkraft, leder till ett ökat krav på planering. Lämpligast planinstrument för att nå ett relativt snabbt resultat är att komplettera den gällande kommunomfattande översiktsplanen med ett tillägg. Planen blir därmed en tematisk översiktsplan med inriktning på vindbruk (temat) och dess förutsättningar för en utbyggnad. Kommunens landsbygd domineras av självägande jordbrukare. Markanvändningen präglas av småskaligt jord- och skogsbruk ofta med boskapsskötsel. Vindbruk bör ses som ett komplement till de övriga bruksformerna. Vindbruk påverkar inte, eller i alla fall i mycket liten grad, övriga areella brukningsformer. Det är dessutom viktigt att kommunen har kontroll och möjlighet att styra utvecklingen för att uppnå ett lämpligt utnyttjande av mark och vatten samt att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. 10

13 11

14 12

15 DEL 1 ENERGI - ALLMÄNT Solenergianläggning för elproduktion i norra Spanien 13

16 BEGREPPSFÖRKLARINGAR Nedan följer en del begreppsförklaringar och definitioner som återkommer i den fortsatta texten. Effekt är arbete uträttat per tidsenhet. Enheten för effekt är watt (W) 1 kw = W 1 MW = kw 1 GW = MW 1 TW = GW Energi är effekten gånger tiden Enheten för effekt är wattsekund (Ws) men när det gäller el använder man oftast den större enheten wattimma (Wh). De ännu större enheterna kwh, MWh, GWh och TWh har samma inbördes storleksförhållande som effektenheterna. Energi kan aldrig skapas eller förintas, den kan bara övergå från en energiform till en annan. Exempel på energiformer är kemisk-, kärn-, elektrisk-, läges-, rörelse- och värmeenergi. Energi har också olika kvalité - Exergi. Exergi kan förbrukas till skillnad från energi. Exergi är den totala mängden möjligt arbete i ett system i en viss omgivning och anger energikvalité. Hög kvalité har energi som kan omvandlas till flera andra energislag och med små förluster till lågvärdig energi. Exergi = energi x energikvalitetsfaktor. Exempel på energikvalité och dess kvalitetsfaktor: - Mekanisk-, elektrisk- och kemiskt bunden energi: en kvalitetsfaktor på 1,0. - Termisk energi (t.ex. vattenånga och varmvatten) har vid 300 o C kvalitetsfaktorn 0,49 och vid 40 o C 0,06. Under eller lika med 20 o C är kvalitetsfaktorn 0,00, allt i en omgivning på 20 0 C. - Exergi betecknar egentligen den del av energin som går att omvandla till arbete. Hushållning med energi innebär att man inte slösar med energi men även att man inte slösar med energins exergi och inte använder högvärdig energi där det bara krävs lågvärdig, t.ex. vid uppvärmning av byggnader där en energikvalité på 0,05 0,2 är fullt tillräcklig. Kemisk och elektrisk energi har alldeles för hög kvalitetsfaktor för att användas direkt för uppvärmning av bostäder/lokaler. Man skiljer på primär- och sekundärenergi, där till exempel vindkraft (kinetisk energi = rörelseenergi) är primär energi och den producerade och distribuerade 14

17 elektriciteten är sekundär energi och energibärare. Även fjärrvärme och till exempel vätgas (som måste produceras i en kemisk process) är energibärare. All energi omvandlas till slut till värmeenergi med en energikvalitetsfaktor nära noll. Verkningsgrad anger hur effektivt ett system omvandlar en energiform till nyttigt arbete i någon form. Verkningsgraden är förhållandet mellan den energi som nyttiggörs i en viss teknisk anordning (till exempel i en motor) och den tillförda energin. Summan av förlusterna och den nyttiggjorda energin utgör tillförd energi. Vid varje teknisk process uppstår förluster (genom friktion, värmestrålning etc.). Ett exempel på låg verkningsgrad är en bil där bensinen (kemiskt bunden energi) omvandlas till att driva bilens motor (mekanisk energi) medan den dominerande värmeutvecklingen utgörs av förluster. Ett exempel på en verksamhet med hög totalverkningsgrad är ett kraftvärmeverk där kemiskt bunden energi, till exempel träflis, förbränns för att producera elektricitet (med hög kvalitetsfaktor = 1,0) och som biprodukt produceras varmvatten för uppvärmning av byggnader via energibäraren fjärrvärmenätet. Vattnet har dock hos konsumenten en låg kvalitetsfaktor på cirka 0,1-0,2. Ett kondenskraftverk (kol-, olje-, gasbaserat) eller kärnkraftverk producerar endast el och kyler bort upp till 2/3 av den ursprungligen högvärdiga energin till ingen nytta. Ingen process är möjlig där all energi omvandlas från en form till en annan utan att förluster uppstår i form av lågvärdig energi. Det innebär att ingen omvandlingsprocess kan ha 100 % verkningsgrad. I den följande texten förekommer benämningen vindkraftpark. Detta definierar vi lokalt som minst tre vindkraftverk i en samlad grupp. 15

18 FORMER AV ENERGIKÄLLOR Energikällor kan vara förnybara eller icke förnybara. Förnybara energikällor kan vara lägesenergi (vattenkraft), rörelseenergi (vindkraft, vågkraft), elektromagnetisk energi (solkraft), kemiskt bunden energi i detta fall biomassa under förutsättning att den förnyas i motsvarande grad, De förnybara energikällorna ger inget nettotillskott av energi till jordens atmosfär eller ytvatten, vilket fossil- och kärnenergi gör. Driften ger heller inte upphov till luftföroreningar eller avfall (med undantag av förbränning av biomassa). De riskerar dessutom inte att ta slut, så länge solen är aktiv och sol, vind och vatten är ju gratis. (Se figur på nästa sida) All förnybar energi har den pågående solinstrålningen som ursprung medan fossil energi har samma ursprung, men är lagrad från urtiden. Icke förnybara är under lång tid lagrade, såsom fossila bränslen, som har sitt ursprung i biologiska och geologiska processer sedan miljontals år tillbaka (kol, olja och naturgas). Även kärnbränsle (uran) som är lagrat i jordskorpan, ursprungligen sedan jordens tillkomst, är icke förnybart. Dessa bränslen ger upphov till avfall, dels vid utvinningen, dels under och efter användandet. De kan till exempel ge upphov till koldioxid, svaveldioxid (bland annat försurande), kväveoxider (bl.a. försurande), radioaktivt avfall (strålningsrisk om det inte hålls avskilt från människan i miljon år)* och dessutom ofta vattenånga eller kylvattenutsläpp. Koldioxid och vattenånga är gaser som påverkar klimatet. (Se även figur på nästa sida) *Källa: SKB (Svensk Kärnbränslehantering) och amerikanska vetenskapsakademin. 16

19 Ett förnybart kretsloppssystem baseras i detta fall på solens inverkan på jorden. Systemet tillför inte atmosfären någon ytterligare energi och betecknas som flödande energi. I fallet med vindkraft förekommer inte heller några luftföroreningar eller något avfall. Systemet är uthålligt och fungerar i princip så länge solen existerar. Ett linjärt icke förnybart energisystem baseras på utvinning av ändliga energiresurser vanligen lagrade i jordskorpan. Systemet tillför atmosfären spillvärme och luftföroreningar och dessutom fast avfall till jordytan. Systemet har begränsad uthållighet där energitillgångar, miljöpåverkan och ekonomi (inklusive miljökostnad) sätter gränserna 17

20 ENERGIOMVANDLING TILL NYTTIG ENERGI Den vanliga processen för att utnyttja kemiskt bunden energi eller kärnenergi är: Bränslecykel Energiomvandling* Avfall *Omvandling från primär energi till främst mekaniskt arbete, elektricitet eller värme. Bränslecykel Ändliga, icke förnybara energikällors bränslecykel kännetecknas av följande process: Prospektering utvinning transport förädling lagring distribution Varje del i bränslecykeln ger upphov till miljöförstöring och en varierande grad av energi förluster (egentligen exergiförändringar till det sämre). Exempel 1 Olja Omfattande prospektering pågår med allt magrare och svårtillgängliga resultat. Många fyndigheter återfinns i kalla klimatzoner. Utvinning sker i på allt djupare nivåer och även i arktiskt klimat. Risken för utsläpp, särskilt i kallt hav, från utvinning och transport med förödande konsekvenser (svår nedbrytningsprocess) som följd är allt större. Förädling sker i raffinaderier (s.k. krackning) med energiförluster. Därefter distribueras oljan/bensinen till konsumenter. Exempel 2 Uran Omfattande prospektering görs med fynd av allt lägre uranhalt i malmen. Själva utvinningen ger stora mängder av delvis radioaktivt gruvavfall och kräver dessutom mycket energi. Uranmalmen innehåller en mycket låg halt av uran (den svenska uranmalmen i Ranstad har till exempel en uranhalt på 0,03 %). Av det lilla uran som finns är sedan enbart 0,7 % användbart uran 235. För att uranet ska kunna användas som bränsle i en kärnreaktor måste halten uran 235 höjas till cirka 3 %. Detta sker vid en process som kallas anrikning som endast ett fåtal länder (inte Sverige) har kapacitet att utföra. Anrikningen kräver också mycket energi och dessutom ofta stora mängder svavelsyra. Exempel 3 Förnyelsebart Bränslecykeln för förnybara energikällor är enkel att beskriva energin finns på plats, visserligen med variation ur ett tidsperspektiv (exempelvis vindens rörelseenergi) men den behöver inte förädlas eller transporteras. Den ger inga utsläpp till mark, luft eller vatten. Vatten och biobränslen kan ju också lagras i vattenmagasin respektive skog. Biobränslen måste naturligtvis föras till användaren men detta sker vanligen inom ett lokalt område med korta transporter. Lagring av vatten i vattenmagasin kan innebära en olycksrisk då dammbrott kan inträffa. 18

21 Energiomvandling (I dagligt tal felaktigt benämnt energi produktion ) Ändliga, ej förnybara energikällor förbränner sitt bränsle med varierande luftförorening. Ett ämne som i dagsläget inte kan omhändertas är växthusgasen koldioxid (CO 2 ) som släpps ut i atmosfären. Koldioxid uppkommer vid all förbränning av fossila bränslen. De största mängderna CO 2 uppstår vid förbränning av kol medan naturgas ger minst utsläpp per energienhet från fossila bränslen. För kolanvändning pågår för närvarande försök att avskilja CO 2 efter förbränningen och transportera gasen i flytande form ner i håligheter djupt under jordytan för långtidsförvaring. Därmed skulle dessa kraftverk för en relativt hög kostnad endast ge små CO 2 utsläpp. Metoderna för koldioxidlagring debatteras mycket då osäkerheten är stor både vad gäller miljön och ekonomin. Exempel 1 Olja för elproduktion. Oljan förbränns i ett kondenskraftverk med mycket låg verkningsgrad, vilket är gemensamt för alla kraftverk av denna typ (kol-, naturgas- och kärnkraftverk). Utsläppen av växthusgasen koldioxid är mycket stor. Mängden av övriga föroreningar som svaveldioxid, kväveoxider och sotpartiklar är beroende av reningstekniken i kraftverket. Elproduktionen i kondenskraftverk kan ofta balansera variationer i efterfrågan (gäller främst olje- och naturgasverk, men inte kärnkraftverk). Den stora energidel som inte kan nyttiggöras kommer ut i naturen som förorenande varmt kylvatten eller vattenånga. Exempel 2 Vindkraft. Verkningsgraden har ekonomisk betydelse men knappast miljömässig, då spillet utgörs av opåverkad luft. Vindkraft är koldioxidfri förutom för det material som går åt för byggande och transport av verket (se kapitlet pay off tid energi). Elproduktion genom vindkraft kan dock ge störningar vad gäller buller, skuggningar, landskapsbild, tillfartsvägar främst i samband med byggande, konkurrerande markanspråk och djur- och växtliv. Dessa störningar kan undvikas genom rätt placering av verken. Åsikter om landskapsbilden är dock svårare att värdera och åtgärda, de beror mycket på grundinställningen till vindkraft. Rent allmänt kan dock sägas att vindkraft i skogslandskap påverkar landskapsbilden mindre än vindkraft i slättbygder. Förnybara energikällor omvandlar energi som inte är lagrad eller bara korttidslagrad. I övrigt se under rubrik former av energikällor. Förnyelsebara energikällor har egenskapen att vara koldioxidneutrala och ger inte något nettotillskott till luften. Förbränning av biomassa vid dålig rökgasrening kan dock ge luftföroreningar i form av kväveoxid, aska etc. 19

22 Avfall Icke förnybara energikällor ger upphov till varierande grad av avfall till mark, hav och vattendrag samt till atmosfären. Exempel 1 Kolkraft Alla fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid (CO 2 ) som är en kraftfull växthusgas. Kol är i detta sammanhang det bränsle som vid förbränning relativt sett släpper ut mest CO 2. Försök pågår med långtidsförvaring av CO 2 i berggrunden, men om det lyckas beräknas metoden ändå inte bli allmän förrän efter många år. Övriga utsläpp till luften är bland annat svaveldioxid, kväveoxider och tungmetaller samt kylvattenutsläpp eller uppvärmning av lufthavet. Om effektiv rökgasrening används hamnar föroreningarna på marken istället för i luften. Exempel 2 Kärnkraft Avfallet består främst av utbränt kärnbränsle. Dessutom sker utsläpp av en mycket liten mängd av radioaktiva ämnen till luft och vatten. Det utbrända kärnbränslet är mycket radioaktivt den första tiden men klingar av, i början fort men därefter allt långsammare. Förvaringen av detta avfall kan ske på olika sätt. Den metod som diskuteras i Sverige är en förvaring 500 meter ner i berggrunden. Tidsrymden för att avfallet ska betraktas som någorlunda ofarligt bedöms till miljon år*. För att avfallets radioaktivitet ska närma sig den naturliga i jordskorpan behövs cirka 4,5 miljarder år det vill säga en tidsrymd lika lång som jorden existerat. Om avfallet vidareförädlas (upparbetas) kan det användas för kärnvapentillverkning. Källa:* SKB och amerikanska vetenskapsakademin. Exempel 3 Förnyelsebart Förnybara källor ger vid drift inga CO 2 utsläpp och inget avfall i övrigt, med undantag för biobränslen. Förnybara energikällor använder endast solenergin och omvandlar den till exempelvis till el som till slut efter användning blir värme, vilket solenergin ändå skulle ha övergått till. Man använder således bara solenergin en viss tid för att senare lämna tillbaka den till naturen utan att tillföra atmosfären någon extra energi. Vind och vatten är också produkter av solenergi. Förnybara energikällor som sol, vind och vatten berörs egentligen bara av energiomvandlingsprocessen och inte av bränsle- eller avfallscykeln. Se även kapitel 4 bilaga: Jordens energibalans. 20

23 ENERGILÄGET Energitillförseln i världen domineras av fossila bränslen (drygt 80 %) där oljeprodukter är störst med 34 %, kol 25 % och naturgas med 22 %. Förnybar energi står för drygt 13 % medan kärnkraftproduktionen var knappt 7 % (2-3 % om spillvärmen till hav och atmosfär inte tas med). Oljeandelen i energitillförseln minskar något i västvärlden, medan den ökar främst i Asien. Energianvändning i världen 2006 * Inklusive spillvärme Kol och naturgasanvändningen ökar mest för elproduktion och relativt kraftigt i absoluta tal. Den största ökningen sker i Kina. Samtidigt har Kina tagit över ledningen i världen när det gäller ny elproduktion från förnyelsebara energikällor (källa: SR samt The Climate group). Elanvändningen i världen har de senaste tio åren ökat med knappt 3 % per år (källa Energimyndigheten), och utgör idag cirka 15 % av den totala energianvändningen. Kol är det dominerande energislaget för elproduktion och är tillsammans med naturgas det som tidigare ökat mest. Den förnybara andelen förutom vattenkraft var endast 2 %, men har en tendens att öka kraftigt. I Sverige var den totala energianvändningen (år 2006) 625 TWh varav 177 TWh var omvandlings- och distributionsförluster (det allra mesta som kylvatten till havet vid elproduktion i kärnkraftverk). Av den slutliga energianvändningen uppdelat på energibärare kom en tredjedel från oljeprodukter, en tredjedel från elenergi, 17 % från biobränslen (dock totalt inklusive el- och fjärrvärmeproduktion 29 %) och 12 % fjärrvärme. Resten kommer från små mängder kol och naturgas. Den förnybara andelen av energianvändningen är 44 %. Energianvändning i Sverige

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson 1.1 STARTSIDA Kenneth Mårtensson GLOBAL ENERGIANVÄNDNING 1.2 DEN LOKALA KRAFTEN? SMÅ I VÄRLDEN STORA I SALA/HEBY SHE S AFFÄRSIDÉ Att vara ett långsiktigt modernt hållbart energi- och datakommunikationsföretag

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vindkraften en folkrörelse

Vindkraften en folkrörelse Vindkraften idag och imorgon Västerås 2008-11-27 Vindkraften en folkrörelse Energiansvarig (v) i riksdagen 1998-2002 Ledamot i DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet (2003-06) ledamot VEABs

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Miljöcertifiering av byggnader

Miljöcertifiering av byggnader Miljöcertifiering av byggnader Evelina Strandfeldt Sweden Green Building Council 1 240 medlemmar just nu i Sweden Green Building Council 2 Sweden Green Building Council Ideell förening för företag i bygg-

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08

Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindkraftens rolle i energisystemet nya krav på vindkraft och på elmarknaden Vindenheten, Lars Andersson 2015-06-08 Vindenheten Hållbart nyttjande av vindresursen Med ett hållbart nyttjande av vindresursen

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg

Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? jan-ake.jacobson@telia.com

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VERKETS YTTRANDE 2015-08-22 Ärendem: NV-04294-15 Miljö-och energidepartementet 103 33 Stockhohn m.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över förslag till

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer