Energi för hållbar forskning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energi för hållbar forskning"

Transkript

1 Energi för hållbar forskning ESS energirapport 2011

2 Innehåll 5 E.ON och Lunds Energi i unikt samarbete 6 Så fungerar ESS 8 Den hållbara forskningsanläggningen 10 RESPONSIBLE: Genomtänkt design optimerar energiförbrukningen 14 RENEWABLE: Så ska ESS bli hållbart 16 RECYCLABLE: Mer än hälften av energin kan återvinnas 20 RELIABLE: Elnätet säkras för ett tillförlitligt ESS 24 Forskning med neutroner ger framsteg på energiområdet 2 ESs EnergirapPort

3 Ett hållbart åtagande Den 28 maj 2009 togs beslutet att bygga European Spallation Source, ESS, i Lund. En anledning till att Lund hade det vinnande anbudet var stadens vision om en hållbar forskningsanläggning. Inom ESS hade vi satt upp tre tydliga och krävande energimål. I förhållande till både övriga forskningsanläggningar och våra tidigare designförslag hade vi nu kommit fram till följande energikoncept: RESPONSIBLE 20 % minskning av energiförbrukningen RENEWABLE 100 % användning av förnybar energi RECYCLABLE 60 % återvinning av använd energi Den avgörande punkten för ett hållbart ESS är dock resultaten av den forskning som kommer att bedrivas där. Inom områden som energi och bioteknik finns potential att ge betydande bidrag till både mänskligheten och vår planet. Energisystemen i ESS är av central betydelse för anläggningens tillgänglighet för forskning. Med anledning av detta arbetar vi också utifrån en fjärde punkt: RELIABLE Energisystemen får inte äventyra möjligheten att bedriva forskning Inom områden som energioch bioteknik finns potential att ge betydande bidrag till både mänskligheten och vår planet. Redan innan beslutet om placeringen av forskningsanläggningen togs, hade ESS ingått samarbetsavtal med ett antal energibolag för att utveckla en hållbar forskningsanläggning. Ett av bolagen var Lunds Energi, vars lokala fjärrvärmenät inspirerade oss till hur värmeenergin kan återvinnas. Lunds Energi blev därför en viktig samarbetspartner i arbetet med våra energimål. Mot slutet av 2009 hade ESS fått en styrgrupp där 14 deltagarländer representerades. Därefter anslöt sig energibolaget E.ON till arbetet. Bolaget hade tidigare genomfört ett framgångsrikt och inspirerande hållbarhetsprojekt i stadsdelen Västra Hamnen i Malmö. Med sitt Sustainable City-koncept kunde E.ON hjälpa oss med den viktiga länken mellan energikonceptet och utformningen av anläggningen och dess närområde. Vi har nu ett nära samarbete med två energibolag. Bägge parter har snabbt mobiliserat sina resurser till förmån för projektet. Under det senaste året har de arbetat intensivt tillsammans med vårt energiteam för att utveckla utformningen av ESS och därmed uppnå energimålen. Denna rapport återger gruppens framsteg så här långt. ESS ska fram till 2012 slutföra arbetet med uppdatering av den planerade utformningen av anläggningen, så att förberedelserna inför byggnationen kan starta. Vi ser med tillförsikt fram emot ett fortsatt gott samarbete för att förverkliga vår hållbara forskningsanläggning. Jag vill också passa på att å ESS-organisationens vägnar tacka för det fortsatta stöd vi har hos E.ON och Lunds Energi. Tack. Colin Carlile, VD ESS ESs EnergirapPort 3

4 4 ESs EnergirapPort

5 E.ON och Lunds Energi i unikt samarbete För första gången ska en omfattande och komplex forskningsanläggning, som samtidigt är hållbar, byggas. Vi samarbetar för att utveckla den optimala energilösningen en spännande utmaning som ställer höga krav på våra kompetenser. Energibranschen står inför stora utmaningar. Tillgången på energi, hur den produceras, vilken miljöpåverkan den leder till och inte minst vad energin kostar, är högt upp på agendan både hos kunder och politiker i Sverige och Europa. Ny teknik för att producera och distribuera el håller på att introduceras. Småskalig och storskalig energiproduktion kommer att finnas i samma system. Nya digitala övervakningsmöjligheter skapar möjligheter till nya affärsmodeller. Nya samarbetsformer mellan olika intressenter, energileverantörer och kunder etableras. Kundens roll kan förändras till att vara både konsument och producent av energi. Alla dessa delar finns med i ESS energilösning. Samarbetet mellan E.ON och Lunds Energi är en viktig förutsättning för att få fram kompetens och erfarenhet med tillräckligt djup och i tillräcklig omfattning för att kunna designa en energilösning som uppfyller samtliga ESS krav. Det öppnar också för att ta tillvara dagens och framtidens möjligheter av energilösningar. Lokal och global konkurrenskraft För oss är samarbetet med ESS viktigt på ett lokalt, regionalt och internationellt plan. Vi vill bidra till att göra ESS till en unik forskningsanläggning. Det skapar möjligheter att stärka inte bara Öresundsregionen i förlängningen ökar Sveriges och Europas globala konkurrenskraft. En sådan utveckling kommer även att skapa arbetstillfällen lokalt. Därför är det självklart för oss att vara en del av denna utveckling och bidra med vår kunskap och kompetens för att göra ESS till världens ledande hållbara forskningsanläggning. Målet är att skapa en världsunik lösning som kan stå modell för andra framtida anläggningar. Thomas Parker, energichef ESS, Mats Didriksson, utvecklingschef Lunds Energikoncernen och Richard Bengtsson, projektchef E.ON. E.ON är ett av världens största energiföretag med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON Nordic ansvarar för E.ONs nordiska energimarknad och har som målsättning att erbjuda energilösningar som avsevärt förbättrar energisystemet och utvecklar konkurrensen lokalt, regionalt och globalt under parollen cleaner & better energy. E.ON Nordic har cirka en miljon kunder och medarbetare. Omsättningen 2010 uppgick till cirka 43 miljarder SEK. Lunds Energi ägs av LUNDS ENERGIKONCERNEN AB som via holdingbolaget Kraftringen ägs av Lunds (82,4 %) Eslövs (12 %), Hörby (3,5 %) samt Lomma (2,1 %) kommuner. Antalet energikunder uppgår till och cirka 400 personer är anställda i koncernen. Verksamheten i 37 kommuner omsatte cirka tre miljarder kronor 2010 och omfattar elnät, elförsäljning, elproduktion, fjärrvärme, fjärrkyla, naturgas, kommunikationsnät, belysning samt entreprenad- och servicetjänster. ESs EnergirapPort 5

6 Så fungerar ESS European Spallation Source, ESS, kommer att bli en flervetenskaplig forskningsanläggning baserad på världens mest kraftfulla neutronkälla. Tusentals forskare kommer att besöka ESS varje år för att undersöka och utveckla nya material, mediciner, energilösningar och mycket annat. Vad är spallation? Spallation är en process där neutroner spjälkas ut från en atomkärna av en proton i nära ljusets hastighet. Det hela kan liknas vid bowling, men istället för bowlingklot accelereras protoner. Neutronerna kan liknas vid bowlingkäglor som faller åt alla håll när de träffas av det rullande protonklotet. För varje proton i acceleratorn frigörs cirka 30 neutroner. Protonerna och elektronerna samlas upp med hjälp av ett spänningsfält och neutronerna kan ledas ut i långa banor till experimentstationerna. Sedan länge har forskarna använt kärnreaktorer som neutronkälla. Det finns ett flertal sådana anläggningar i Europa. De kommer att användas även i framtiden, bland annat för experiment som kräver ett kontinuerligt neutronflöde. Reaktorbaserade neutronkällor har dock nått en teknisk intensitetsgräns och några är på väg att läggas ned av åldersskäl. Här tar accelerator- och spallationsbaserade neutronkällor vid, för att forskningen ska kunna gå vidare. Partikelacceleratorer och spallationsteknik förbrukar stora mängder energi men har samtidigt en klar fördel i och med att bruket av kärnreaktorer kan undvikas. Experimentstationer: Flödet av neutroner anpassas till de olika instrumenten och träffar ett prov med bestämd fart, vinkel, intensitet och spinn. Mönstret från neutronerna som har passerat provet visar en struktur och annan information om provet för forskaren. Varje instrument är anpassat till en viss typ av forskning, till exempel strukturbiologi, hållfasthet eller kemi. Kylnings- och värmesystem: Kylning tillförs på olika temperaturnivåer. Vid ESS återvinns värmen internt och förs till fjärrvärmesystemet. Snabbfakta ESS Så fungerar det Om man liknar ESS vid en ficklampa så är acceleratorn batteripaketet, målstationen glödlampan och neutronerna ljuset. Instrumenten för att genomföra undersökningarna kan liknas vid våra ögon. 14 miljarder SEK ESS kommer att konstrueras, finansieras och drivas gemensamt av minst 16 europeiska länder. Sveriges regering har utlovat 35 % av investeringskostnaderna på cirka 14 miljarder SEK och 10 % av driftskostnaderna. Invigning 2019 Byggnationen startar cirka Anläggningen beräknas öppna 2019 och vara i full drift år ESS kommer att besökas av europeiska forskare per år. Målstation: Målet består av en tungmetall i fast, roterande eller flytande form. I målstationen krockar protonerna i dessa atomkärnor och spallation sker. 6 ESs EnergirapPort

7 Klystronhall: Radiofrekvenssignalen förstärks i klystroner. Klystronerna betjänas av modulatorer. Klystroner och modulatorer finns längs hela acceleratorn tillsammans med kylning, elförsörjning och annan teknik i denna klystronhall. Jonkälla: Väte i plasmaform skjuts genom en folie som tar bort elektronen från väteatomen. Kvar finns en positiv vätejon, vilket är samma sak som en proton. Accelerator: Protonerna passerar genom kaviteter. Kaviteten har olika elektriska fält som växelvis byter polaritet och på så sätt accelererar upp en partikel till hög hastighet. Hastigheten är så hög att den mäts i ß, vilket betyder del av ljusets hastighet. Heliumkylning: Kaviteterna i acceleratorn är supraledande och kyls till nära absoluta nollpunkten. Detta görs med flytande helium som skapas i kompressorer. ESs EnergirapPort 7

8 Den hållbara forskningsanlä ESS ska bli världens första hållbara forskningsanläggning. Energikonceptet Responsible, Renewable, Recyclable är det främsta verktyget för att förverkliga detta. Energikonceptet för ESS kan beskrivas som en trappa med tre steg. Det första, Responsible, betyder att anläggningen ska använda så lite energi som möjligt. Det andra, Renewable, innebär att all energi måste komma från förnybara källor. Det sista steget, Recyclable innebär att överskottsvärmen ska återvinnas. Samtidigt måste energisystemet vara tillförlitligt, Reliable. Elförsörjning och kylning är kritiska funktioner för att forskningen ska fungera. I denna rapport kan vi visa betydande framsteg. En energiinventering av anläggningen i sin nuvarande design, visar att den uppskattade energiförbrukningen har minskat från 350 till 250 GWh per år. Dessutom visar studien att i många delar av systemet kan temperaturen göras tillräckligt hög för att återvinna energin direkt till fjärrvärmesystemet. Värmen förs då ut via värmeväxlare till fjärrvärmesystemet och kan ge 150 GWh om året, tillräckligt för att värma cirka villor. RENEWABLE: 100 % förnybar energi Målet Renewable innebär att ESS kommer att försörjas med energi från förnybara energikällor. Detta innebär att anläggningen kommer att drivas med minimal klimatpåverkan. Förundersökningen visar att vindkraft är en möjlig lösning. En helt ny vindkraftpark om 130 MW, vilket motsvarar cirka vindkraftverk, tillgodoser anläggningens årliga förbrukning. Ekonomisk påverkan: 80 miljoner per år i intäkter och besparingar Koldioxidbesparing: ton utsläpp undviks Läs mer på sidorna Inga växthusgaser Ser man till koldioxidutsläppen kommer ESS, genom att uteslutande använda energi från förnybara energikällor, inte orsaka några nya utsläpp av växthusgaser. Värmen som produceras kommer att ersätta andra uppvärmningsformer vilket minskar utsläppen av koldioxid i regionen med cirka ton om året. Hållbar utveckling handlar också om ekonomi. Vår energilösning kommer att ge nettointäkter och minskade kostnader på totalt 150 miljoner SEK per år. Hållbar forskningsanläggning Den här rapporten handlar om energi, som vi anser är den största utmaningen för hållbarhet på ESS. Givetvis handlar hållbar utveckling även om andra miljöfrågor, och om ekonomi och social rättvisa. ESS kommer att ge ut en årlig hållbarhetsrapport som även behandlar andra hållbarhetsfrågor. ESS kommer också att prövas enligt miljöbalken. 8 ESs EnergirapPort

9 ggningen RELIABLE: Tillförlitlighet i energisystemen Målet Reliable innebär att energisystemen för ESS måste vara tillförlitliga för att forskningen ska kunna fungera. ESS kan utnyttja att det redan finns två olika högspänningsledningar på plats, samt närhet till fjärrvärme och fjärrkyla. Läs mer på sidorna RECYCLABLE: 60 % återvinning och återanvändning Målet Recyclable innebär att ESS siktar på att återvinna minst 60 % av den spillvärme som uppstår i anläggningen. Detta är något helt nytt för stora forskningsanläggningar. ESS skulle då kunna förse Lunds fjärrvärmenät med hela 25 % av dess årsbehov. Ekonomisk påverkan: 40 miljoner om året i intäkter Koldioxidbesparing: ton mindre utsläpp från värmesystemet Läs mer på sidorna RESPONSIBLE: 20 % minskning av energiförbrukningen Målet Responsible innebär att anläggningen ska bli 20 % mer energieffektiv än i designen som gällde när Lund utsågs till platsen för ESS. Effektiviseringen sker över hela anläggningen, från klystroner till kafeteria. Ekonomisk påverkan: 30 miljoner per år i besparing Koldioxidbesparing: ton utsläpp undviks. Läs mer på sidorna ESs EnergirapPort 9

10 RESPONSIBLE Genomtänkt design optimerar energiförbrukningen Vägledande och unikt för hela designarbetet med ESS är att kunna maximera effektiviteten i neutronproduktionen och samtidigt minimera elförbrukningen. Vi kan skapa den optimala kombinationen genom helt nya designlösningar. Elkostnaden för att driva ESS har beräknats till cirka 150 miljoner SEK per år, vilket motsvarar cirka 15 % av hela anläggningens driftkostnader. Därför är det naturligt att ett minskat elbehov står högt på dagordningen. I det skandinaviska anbudet om värdskapet för ESS gavs ett löfte om att få ner elförbrukningen till under 270 GWh om året. Minskningen ska genomföras utan att äventyra effekten i målstationen, precisionen i protonstrålen eller driftsäkerheten. De elintensiva komponenterna och systemen ska utvecklas systematiskt. Framför allt linjäracceleratorn med klystrongalleri och dess heliumkylsystem är stora elförbrukare. Genom att energieffektivisering står högt på dagordningen och är en del av konstruktionsförutsättningarna, blir ESS världsledande och unik i acceleratorsammanhang. Utveckling av acceleratorlayouten ESS Design 2002 På 1990-talet påbörjades utformningen som vi kallar ESS Design Stråleffekten var 10 MW och spillvärmen kyldes bort via kyltorn. Acceleratorn bestod av en varm och en kall, supraledande, del. Den varma delen var 262 meter lång och den kalla 308 meter. Acceleratorn var 648 meter lång exklusive jonkällor. Det fanns två jonkällor (både H + och H - joner) och två målstationer. Med hjälp av en ackumulatorring för protonerna kunde man välja om man ville ha lång- eller kortpulsprotonstråle i målstationen. Anläggningen skulle ha 24 instrument. Elbehovet var 106 MW och den årliga förbrukningen 610 GWh. ESS Design 2008 Nästa steg i ESS-layouten var ESS Design Här började utformningen närma sig dagens. Den viktigaste förändringen var att effekten i målstationen hade sänkts till 5 MW. En målstation (H - ), en jonkälla, ackumulatorringen och kortpulsdelen togs bort. Spillvärmen skulle fortfarande kylas bort via kyltorn. Med dessa åtgärder skulle elbehovet minska till 52 MW och 350 GWh. Effekt och energibehov för ESS olika designalternativ Systemdel/ Eleffektbehov (MW) ESS Design 2002 ESS Design 2008 ESS Design 2011 dagens design Jonkälla inklusive första delen av Linac Linaccelerator inklusive klystrongalleri Heliumkylsystem för linjäraccelerator Heliumkylsystem för målstationer Målstationer Instrumentering Kylsystem och övrigt Ackumulatorring 23 Summa (MW el) Elenergibehov (GWh el) ESs EnergirapPort

11 Snabbfakta Energieffektivisering Forskningsanläggningar av ESS storlek och kapacitet är stora energianvändare. Enligt de beräkningar som gjordes 2008, inför Lunds anbudsansökan om värdskapet, skulle ESS komma att förbruka cirka 350 GWh el per år. Det är lika mycket som en mindre svensk kommun. Målet Responsible innebär att ESS förbundit sig att minska energiförbrukningen till under 270 GWh per år. Detta ska genomföras utan att äventyra effekten i målstationen, precisionen i protonstrålen eller driftsäkerheten. Genom ett systematiskt arbete med acceleratordesignen har ESS energiteam i dagens utformning kommit ner från 350 GWh per år (design 2008) till 250 GWh per år (design 2011), och därmed överträffat målsättningen. Att införa energieffektivisering som en del av konstruktionsförutsättningarna gör ESS världsledande och unik i acceleratorsammanhang. ESs EnergirapPort 11

12 Dagens design Utvecklingen av detaljkonstruktionen har fortsatt efter beslutet att ESS skulle byggas. Acceleratorns totala längd är kortad från 648 meter till 452 meter och i stort sett hela acceleratorn har gjorts supraledande, förutom 27 meter som är den nedkortade, normalledande delen. Resten, 325 meter, är supraledande. I denna kan protonerna accelerera till nära ljusets hastighet (ß). Här är det också lätt att styra protonstrålen, då friktionen blir mindre. Det går dock åt mycket energi för kylning ner till de -271 C som krävs för supraledning. Vinsten med supraledning är inte lika stor i början på acceleratorn då hastigheten är lägre. Därför görs inte hela acceleratorn supraledande. En viktig förbättring är att spillvärmen kyls med hjälp av fjärrvärme istället för kyltorn. Kyltornen har stora energislukande fläktar och enbart genom att ta bort dessa minskar effektbehovet med 7 MW till 38 MW per år och den årliga energiförbrukningen till ca 250 GWh per år, det vill säga betydligt under målnivån. ESS är mitt uppe i en designuppdatering. Trots att målet verkar uppnått på pappret, fortsätter arbetet med ytterligare idéer för att se till att besparingarna blir verklighet. Minskning av energianvändningen har historiskt sett haft låg prioritet för den här typen av anläggningar. Fokus har istället legat på att maximera effekt, prestanda och tillgänglighet. ESS arbetar dock vidare med att minska elförbrukningen och optimera klystrongalleriet och heliumkylsystemen. Klystrongalleriet är den centrala delen i acceleratorn. Klystronernas uppgift är att förstärka den radiosignal som, via en vågledare, accelererar protonen i strålröret till nära ljusets hastighet. Klystrongalleriet förbrukar 21 MW el och har en sammanlagd verkningsgrad på endast 30 %. Den står för mer än en tredjedel av den totala elförbrukningen vid ESS. Ett scenario är att satsa på halvledarteknik istället för klystroner. Halvledare har lägre förluster. Effektiviteten skulle öka från 30 % till minst 50 % och elbehovet halveras. Halvledartekniken är dock oprövad i denna tillämpning och kräver utveckling för att komma till användning. ESS Design 2002 I den ursprungliga designen av ESS som påbörjades på 1990-talet beräknades den årliga energiförbrukningen till 610 GWh/år. Man använde då två jonkällor och två målstationer. Spillvärmen kyldes bort i kyltorn. Den supraledande delen av acceleratorn var endast 308 meter lång och med hjälp av en ackumulatorring för protonerna kunde man välja om man ville ha långeller kortpulsstråle. Dagens design I dagens design av ESS, design 2011, har energiförbrukningen reducerats från 610 till 250 GWh per år. Detta har varit möjligt genom systematiskt utvecklingsarbete och ny teknik. Bland annat har nästan hela acceleratorn gjort supraledande, effekten i målstationen har sänkts till 5 MW. En målstation, en jonkälla, ackumulatorringen och kortpulsdelen har tagits bort. 12 ESs EnergirapPort

13 Att införa energieffektivisering som en del av konstruktionsförutsättningarna gör ESS världsledande och unik i acceleratorsammanhang. Utveckling och optimering bidrar till energieffektivisering Ökad verkningsgrad hos klystroner Dagens klystroner utvecklades under 1940-talet. Utvecklingen av dessa har över tiden fokuserats på tillgänglighet. Syftet är att utveckla och optimera genering och distribution av radiovågseffekten i klystroner. Klystroner finns i alla produkter som innehåller radiosändare, som t.ex. mobiltelefoner och mobiltelefonstationer. I dessa tillämpningar är energieffektivisering nödvändig, bland annat på grund av apparaternas storlek. Kunskapen om denna energieffektivisering kan lära oss hur vi ökar verkningsgraden hos klystronerna även inom neutronforskningen vid ESS. En enskild klystron i ESS klystrongalleri har en verkningsgrad på 50 %. Med 200 klystroner i galleriet får en ökning av verkningsgraden stort genomslag på energiförbrukningen. Målet är att komma upp till 65 %. Sådana klystroner måste dock testas före en eventuell serietillverkning. Konstruktionsgenomgång är en naturlig del av designarbetet. På bilden: Mats Lindroos, chef för ESS acceleratordesign och forskarassistent Sofie Botegård. Återkoppling av radiovågen Vid intrimningen av klystronen leds radiosignalen in i ett belastningsmotstånd där energin kyls bort. Även om spillvärmen återanvänds, är det bättre att minska elförbrukningen. Vid ESS undersöks därför möjligheten att leda tillbaka den reflekterade vågen. På så sätt kan vågen göra nytta i kaviteten igen, genom att accelerera protoner istället för att värma vatten. Heliumkylsystemen för supraledning Heliumkylsystemens uppgift är att skapa de extremt låga temperaturer som krävs i den supraledande delen av acceleratorn 271 C. Målstationen har också ett heliumkylsystem som används för att kyla ner neutronerna i en del av instrumenten. Här räcker det med 251 C. Kylningen sker genom att komprimera heliumgas i flera steg till 20 bars tryck. Processen är mycket elintensiv, kw krävs för producera 1 kw kyla samtidigt som 500 kw spillvärme produceras. Även om spillvärmen kommer till användning, är det angeläget att minska elförbrukningen genom att förbättra heliumkylsystemens effektivitet. Heliumkylsystemen består av heliumkompressor, filter, fuktavskiljare, oljeavskiljare och så kallade coldboxes som innehåller värmeväxlare och turbiner. Coldboxes är komplicerade konstruktioner där heliumgasen kyls och expanderas genom så kallade Joule-Thomsonventiler. Kolvkompressorer att föredra Heliumkompressorerna är de riktigt stora elförbrukarna i heliumkylsystemen. Traditionellt används skruvkompressorer. Dessa har emellertid nackdelen att de använder olja för tätning som kräver filtrering vilket innebär förluster och ökar risken för otillgänglighet. Högeffektiva oljefria kolvkompressorer är önskvärda alternativ då de kan uppnå verkningsgrader på 65 % jämfört med skruvkompressorer som har en verkningsgrad på mindre än 50 %. Investeringskostnaden är dock fem gånger högre, vilket måste vägas mot den lägre elförbrukningen i ett livscykelperspektiv. ESs EnergirapPort 13

14 RENEWABLE Så ska ESS bli hållbart Målet Renewable innebär att ESS ska försörjas via förnybara energikällor. En anläggning av denna storlek är mycket energikrävande. Mängden som krävs motsvarar årsproduktionen hos vindkraftverk. Det är ungefär lika mycket som ett medelstort svenskt pappersbruk eller en mindre svensk kommun förbrukar per år. När ESS tas i full drift kommer elförbrukningen i Lund att stiga med %. Denna extra belastning på det nordiska elsystemet kräver ett eltillskott från så kallad marginalproduktion. Elen i det nordiska elsystemet kommer idag till stor del från förnybara och klimatvänliga energikällor, men marginalproduktionen bygger fortfarande i stor utsträckning på fossileldad och koldioxidskapande olja eller kol. Det betyder att varje ny marginalproducerad GWh ökar koldioxidutsläppen med 500 ton. En anläggning av ESS storlek skulle då öka koldioxidutsläppen med hela ton per år. I framtiden kommer förvisso den fossileldade marginalproduktionen att bytas ut, men ESS satsar redan nu på förnybar el. Vindkraft, biokraftvärme, vattenkraft och vågkraft är alternativen som kommer att göra ESS till en hållbar forskningsanläggning, där vindkraft i dagsläget ser ut att vara det bäst lämpade. Vindkraftsteknologin utvecklas Ett genomsnittligt nytt vindkraftverk har i dagsläget en effekt på 2,5 MW. Beroende på placering blir den årliga produktionen i genomsnitt cirka 2600 MWh för varje installerad megawatt. Teknologin utvecklas ständigt och vid tidpunkten för ESS driftsättning, år , är det troligt att genomsnittseffekten ligger närmare 3 MW. Detta kommer att minska behovet av antalet vindkraftverk något. Investeringen bedöms till cirka 2 miljarder SEK. Placering av vindkraftspark Vindkraftsparkens placering har diskuterats till havs eller på land är alternativen. Vindkraft till havs ger 50 % mer energi men innebär 100 % högre investeringskostnader och är svårt att få lönsamt i Sverige. Om vindkraft väljs är landbaserad vindkraft i dagsläget huvudalternativet. Kriterierna för en bra placering kan vara allt från öppen terräng eller höjd över omgivningen, till goda elnätsförbindelser. Mycket viktigt är också stödet från kommun och länsstyrelse i tillståndsprocessen. Möjligheten att placera en park i anslutning till ESS-området bedöms som liten. Visualisering visar utveckling Eftersom forskningsresultaten vid ESS kan ge nya innovationer och ny energiteknik är det intressant att visualisera nya lösningar inom detta område. En kommersiell vindkraftspark kommer att förläggas relativt långt från forskningsanläggningen. Därför kan ett mindre antal vindkraftverk och andra exempel på småskalig elproduktion i teknikens framkant komma att byggas i anslutning till ESS. Ambitionen är att dessa ska visa på teknikutveckling, såsom nästa generations vindkraftverk. Dessa kraftverk producerar el som kan utnyttjas under byggtiden. Vinster för både klimat och ekonomi Genom att ESS blir ägare till förnybar elproduktion och investerar cirka 2 miljarder SEK, minskar de årliga elkostnaderna med 150 miljoner SEK. Dessutom får ESS intäkter från försäljning av elcertifikat som tilldelas produktionsanläggningar med förnybara energikällor. För ESS är detta en viktig försäkring mot framtida variationer i elpriset. Andra stora forskningsanläggningar i Europa har drabbats av minskade forskningsanslag när driftbudgeten i alltför stor omfattning använts för att täcka ökande elkostnader. Tidplan Kartstudier och utvärdering av lämpliga platser Tillstånd och samråd med eventuella överklaganden Konstruktion och bygge med eventuella överklaganden ESs EnergirapPort

15 Snabbfakta Förnybar energi När ESS tas i bruk kommer elförbrukningen i Lund att stiga med %. Detta skulle i normala fall kompenseras genom ökad marginalelproduktion, där fossileldade kol- och oljekraftverk fortfarande utgör en stor andel. En anläggning av ESS storlek skulle då generera ton koldioxid per år. Målet Renewable innebär att ESS till fullo ska försörjas via förnybara energikällor. Flera olika alternativ har övervägts där vindkraft i dagsläget anses vara den bästa lösningen. Genom att bygga en vindkraftpark som motsvarar anläggningens behov idag beräknat till mellan 40 och 50 vindkraftverk kompenserar ESS sin energiförbrukning med förnybar energi. En sådan anläggning ger då inte upphov till några koldioxidutsläpp och blir därmed världens första hållbara forskningsanläggning. Nybyggnationen av en vindkraftpark kräver en investering om cirka 2 miljarder SEK. Men på sikt är detta ändå en ekonomisk vinst för anläggningen då de årliga elkostnaderna kommer att minska med ca 150 miljoner SEK. Pengar som istället kan gå till forskningen. ESs EnergirapPort 15

16 RECYCLABLE Mer än hälften av energin kan återvinnas I andra stora forskningsanläggningar kyls spillvärmen bort och släpps ut i luften. ESS planerar istället för återvinning och vill tillgodose fjärrvärmenätet i Lund med 25 % av dess totala årsbehov. Den el som används vid ESS kommer i huvudsak att användas för att accelerera protonerna till nära ljusets hastighet med hjälp av klystroner. Denna process har låg effektivitet och medför att stora volymer spillvärme produceras. I andra stora forskningsanläggningar utnyttjas inte denna värme. ESS koncept med återvinning av spillvärmen, främst till fjärrvärmenätet, blir unikt i acceleratorvärlden. Totalt siktar ESS på att återvinna minst 60 % av energin som tillförs. Spillvärmen från ESS genereras vid flera olika temperaturnivåer i anläggningen. De högre temperaturerna kan användas direkt i fjärrvärmenätet. De lägre måste höjas, vilket sker genom blandning med högre temperaturer eller med hjälp av värmepumpar, som är det mest effektiva sättet att nyttja hela spillvärmevolymen. Den totala spillvärmemängden skulle då bli 215 GWh per år vilket motsvarar cirka 25 % av årsbehovet av fjärrvärme i Lund. Investeringen för att ansluta ESS till fjärrvärmenätet beräknas till cirka 30 miljoner SEK. Därutöver tillkommer kostnaden för att utöka kylsystemet med ytterligare en temperaturnivå. Å andra sidan kan kostnaden för investering och drift av kyltorn undvikas. Återvinning av de högre temperaturnivåerna kommer vara lönsam från första året. Ekonomin och tekniken för återvinning av de lägre temperaturnivåerna måste utredas närmare i det fortsatta designarbetet. Användningsområden Spillvärmen kan delas upp i tre olika temperaturnivåer; 20 ºC, 40 ºC och 90 ºC. En mindre mängd kan återvinnas för uppvärmning av de egna byggnaderna. Andra användningsområden kan vara att använda lågvärdig värme till uppvärmning av torg och parkeringsplatser inom ESS-området samt i den nya stadsdelen Brunnshög. Det ger positiva effekter, såsom minskat behov av snö- och isröjning. Andra alternativ är att producera kyla för anläggningen samt komfortkyla för kontor, vilket kräver ett mycket litet eltillskott. Även alternativa värmepumpsteknologier som absorptionsvärmepumpar kan vara av stort intresse. Ytterligare alternativ är att använda värmen i ett lokalt växthus eller för biogasproduktion. Under underhållsperioder och de korta perioder då anläggningen inte är i full drift kommer spillvärmeproduktionen att bli lägre. Årsproduktionen av spillvärme framgår av diagrammet. Energiinventering av ESS Anläggningsdel Spillvärme Produktion (GWh/år) Temp 20 C (GWh/år) Temp 40 C (GWh/år) Temp 90 C (GWh/år) Jonkälla inkl första delen av acceleratorn Linjäraccelerator inkl klystrongalleri Heliumsystem linjäraccelerator Heliumsystem målstation Målstation Instrument 5 5 Övrigt Summa ESs EnergirapPort

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! t VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle! VB Energi stödjer Ludvika/Fagersta i omställningen till en hållbar energianvändning Miljoner kronor VB Energigruppen - Investeringar 180,0 160,0 140,0

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år

517miljoner. ton CO2 skulle kunna sparas in per år MAKING MODERN LIVING POSSIBLE Spara energi och CO2 i dag Lösningen är här! 517miljoner ton CO2 skulle kunna sparas in per år om Europa fördubblade sitt användande av fjärrvärme till 18-20 % kombinerat

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa

Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa UMEÅ UNIVERSITET 2007-05-29 Institutionen för tillämpad fysik och elektronik Optimering av el- och uppvärmningssystem i en villa Oskar Lundström Victoria Karlsson Sammanfattning Denna uppgift gick ut på

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Fjärrvärme och Fjärrkyla

Fjärrvärme och Fjärrkyla Fjärrvärme och Fjärrkyla hej jag heter Linus Nilsson och jag går första året på el och energiprogrammet på Kaplanskolan. I den har boken kommer jag förklara hur fjärrvärme och fjärrkyla fungerar. Innehålsförteckning:

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

myter om energi och flyttbara lokaler

myter om energi och flyttbara lokaler 5 myter om energi och flyttbara lokaler myt nr: 1 Fakta: Värmebehovet är detsamma oavsett vilket uppvärmningssätt man väljer. Det går åt lika mycket energi att värma upp en lokal vare sig det sker med

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef

Vindkraft inom E.ON Elnät. Jan-Erik Olsson - Strategichef Vindkraft inom E.ON Elnät Jan-Erik Olsson - Strategichef DN Debatt Vindkraftens aktuella läge EUs klimatmål med 20 procent förnybar energi till 2020 är en kraftfull satsning med tanke på övriga medlemsländers

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Rock Energy Solutions

Rock Energy Solutions Rock Energy Solutions TM Ett samspel med Naturen Ledarna inom nyckelfärdiga Geoenergisystem Mot en hållbar, lönsam och trygg energiframtid för fastighetsägare Rock Rock Energy - ett samspel med Naturen

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Vindkraft. En investering i framtiden

Vindkraft. En investering i framtiden Vindkraft En investering i framtiden Att som företag eller privatperson investera i vindkraft är säkert och lönsamt. Företagspresentation GoldWind är en ekonomisk förening som investerar i förnyelsebar

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT?

UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? UPPVIDINGEKLUSTRET SVERIGES FRÄMSTA TRÖSKELEFFEKTSPROJEKT? Dan Sandros Projektchef Stena Renewable KRITERIER ATT UPPFYLLA De områden som ska prioriteras bör uppfylla vissa kriterier för att förslaget ska

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Tillsammans. för Landskronas miljö

Tillsammans. för Landskronas miljö Tillsammans för Landskronas miljö Vår roll i det hållbara samhället En icke fungerande revolver som inspiration Knuten kallas Non CO 2 och är en tydlig symbol för både Landskrona och för verksamheten där

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Kraftfulla Öresundsverket

Kraftfulla Öresundsverket Kraftfulla Öresundsverket Ny kraft som lyser upp tillvaron och minskar utsläppen Öresundsregionen expanderar. En expansiv och attraktiv region som växer med fler bostäder och ett ökande företagande, behöver

Läs mer

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid

lindab vi förenklar byggandet Utforma en hållbar framtid lindab vi förenklar byggandet ehybrid Utforma en hållbar framtid Varför förbrukar vi värdefull energi när den inte egentligen behövs? Lindabs nya ehybrid, som normalt ger energibesparingar på över 30 %,

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion

Solelsinvestering i Ludvika kommun. Underlag för motion Solelsinvestering i Ludvika kommun Underlag för motion Vänsterpartiet i Ludvika 2013 Vänsterpartiet vill att Ludvika kommun tar en aktiv roll i omställningen av samhällets energiproduktion. Genom att använda

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz Förnybar energi Sol Vind Vatten Biobränsle Solkraft Solvärme 800 1000 kwh/m 2 V-grad 40 80 % 1 000 5 000 kr/m 2 100 kw kräver 500 m 2 under

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

Seminarium om elsystemet

Seminarium om elsystemet 2014-06-04 1 (5) Seminarium om elsystemet Under seminariet om elsystemet ställdes följande frågor till grupperna: Vad krävs för att uppnå långsiktig hållbarhet (ekonomisk, ekologisk och social) i det svenska

Läs mer

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande Nenet dialogmöte 2014-02-26 Jörgen Carlsson Umeå Energi AB Innehåll 1. Kort om Umeå Energi 2. Energianvändningen i samhället- några reflektioner.

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9.

Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. 1 Administrativa uppgifter. 2 Bakgrund BILAGA A9. Ny kraftvärmeanläggning i Järfälla kommun underlag för samråd myndigheter enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB April 2007 1 Administrativa uppgifter Sökandes namn: E.ON Värme Sverige AB Anläggning:

Läs mer

Morgondagens elgenererande villapanna

Morgondagens elgenererande villapanna Morgondagens elgenererande villapanna ComfortPower Skånes Energiting 9 juni 2011 Anna-Karin Jannasch,Catator AB Agenda Bakgrund Småskalig kraft- och värmeproduktion med fokus på bränslecellsbaserad teknologi

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen

Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Erbjudandet gäller till och med 1 december 2013. Försäljning av vindenergi från Vindpark Stamåsen Statkraft SCA Vind AB Investera i förnybar energi och påverka dina elkostnader Nu kan du som har elabonnemang

Läs mer

E.ON Värme. Med spillvärme

E.ON Värme. Med spillvärme E.ON Värme Med spillvärme 2 Spillvärme, överskottsvärme, restvärme, återvunnen energi kärt barn har många namn. Vad det handlar om är att ta tillvara värme som uppstår vid industriella processer och använda

Läs mer

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft

E.ON Elnät. Personlig service när ditt företag behöver kraft E.ON Elnät Personlig service när ditt företag behöver kraft Thomas Thorkelsson, chef för avdelningen för stora kunder på E.ON Elnät. Hos E.ON Elnät får du en egen kontaktperson som du kan ringa om du får

Läs mer

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten

Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten WASTE WATER Solutions Uppvärmning och nedkylning med avloppsvatten Återvinning av termisk energi från kommunalt och industriellt avloppsvatten Uc Ud Ub Ua a kanal b avloppstrumma med sil från HUBER och

Läs mer

Basprogram 2008-2011 Systemteknik

Basprogram 2008-2011 Systemteknik Basprogram 2008-2011 Systemteknik Allmän inriktning Basprogrammet systemteknik har under programperioden 2008-2011 sin tyngdpunkt i en mer långsiktig utveckling av energisystemlösningar, som skall möta

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg

Mer än bara värme. Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 1 Mer än bara värme Energieffektiv fjärrvärme för ett hållbart Göteborg 2 Tillsammans kan vi bidra till en hållbar stad. Och sänka dina energikostnader. I 150 år har vi jobbat nära dig. För du vet väl

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Producera din egen el

Producera din egen el E.ON Elnät Producera din egen el Information om hur du blir mikroproducent Med mikroproduktion menar vi en elproduktion som kräver en säkringsstorlek på högst 63 ampere och en produktionseffekt upp till

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n

A nv ä n d n i n g s o m r å d e n Ekonomisk och grön energi Scancool industrivärmepumpar Med en industrivärmepump besparas upp till 80 % av energikostnaderna! Scancools industrivärmepump tillvaratar effektivt den spillenergi som uppstår

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

Industriellspillvärme

Industriellspillvärme Affärerien effektivareenergiframtid: Industriellspillvärme Matteo Morandin, PhD (VoM) Institutionen för Energi och Miljö Workshop inom samarbetet med Göteborg Energi CHALMERS, Göteborg - 6 nov 2012 6 nov

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Vi beklagar att vi inte lyckades ordna ett informationsmöte innan start av anläggningsarbetena. Presentation Kallade (genom inbjudan) Vardar

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Enklare vardag Hållbar framtid

Enklare vardag Hållbar framtid Välkommen! Enklare vardag Hållbar framtid Agenda Utveckling i Umeå tillsammans med våra kunder Jan Ridfeldt, Energilösningar Hjälp att beräkna årskostnad för fjärrvärme Mattias Lindberg, marknad Elnätet

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten.

Fjärrvärmehuset. Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset Konsten att minska miljöbelastningen genom att öka livskvaliteten. Fjärrvärmehuset. I vår strävan att utveckla energilösningar som sparar miljön, har Göteborg Energi i samarbete med Växjö

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer