Bilaga 1 Handlingsplan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1 Handlingsplan"

Transkript

1 Bilaga 1 Handlingsplan Energiplanering ska ses som en kontinuerlig process där strategier, mål och åtgärder utvecklas, förtydligas och genomförs fortlöpande. Handlingsplanen redovisar hur Kils kommun genom olika åtgärder och projekt vill arbeta för att uppfylla klimat- och energiplanens målsättningar. En gemensam handlingsplan kommer under hösten 2008 att antas för kommunens klimat- och energiplan, avfallsplan och miljömålsguide för att på så sätt underlätta implementeringsarbetet och se till att planernas åtgärder inte motsäger varandra. Genom att analysera klimat- och energiplanens nulägesbeskrivning kan kommunens potential att uppnå minskad energianvändning och klimatpåverkan utläsas. Vid analysen kan man identifiera områden som bör prioriteras för att snabbt få resultat. Den lyfter även fram vilka åtgärder som är mest lönsamma att genomföra. Nuläget har arbetats fram med hjälp av statistik från SCB och uppgifter från kommunens verksamhet och bolag. Uppgifterna från kommunens verksamhet och bolag kommer från möten och samråd med kommunens politiker och tjänstemän. Handlingsplanens åtgärder eller projekt ska konkretisera potentialerna för att uppsatta mål och strategier ska uppnås. Möjligheter Kommunen kan påverka energi- och miljöarbetet genom: Att ta bort oljeuppvärmning i kommunkoncernens fastigheter. Att energieffektivisera kommunkoncernens fastigheter och lokaler vad det gäller uppvärmning, varmvatten och driftel Att effektivisera övrig kommunal energianvändning, exempelvis gatubelysning Att ställa miljö- och energikrav för kommunkoncernens avtal och upphandlingar Att effektivisera och minimera personalens tjänsteresor genom bättre planering Val av lokalisering och uppvärmningssätt i kommunkoncernens lokaler. Att informera och ge råd gentemot kommunens invånare, skolor, föreningar och företag via t ex den kommunala energirådgivningen.

2 Exempel på hur mall för handlingsplanen skulle kunna se ut. Åtgärd/Aktivitet: Beskrivning av åtgärd Ansvarig Referensvärde Målvärde Tid Kostnad Återbetalning Måluppfyllelse Förvaltning/ bolag Namn Komplettera med en ordlista med begreppsförklaringar för att förtydliga tabellens rubriker.

3 Bilaga 2 Projektplan Projektplan För framtagandet av en Klimat- och energiplan för Kils kommun Bertil Ahlin Projektsamordnare Kil

4 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Bakgrund Syfte Mål ARBETSBESKRIVNING Förberedelser Orientering Huvudstudie Utvärdering och beslut Implementering TIDSPLAN RESURSBEHOV OCH KOSTNAD PROJEKTORGANISATION Politisk arbetsgrupp Styrgrupp Arbetsgrupp/samordning Referenspersoner/organisationer... 10

5 1. Inledning Klimat- och energiplanen är en strategisk utvecklingsplan och ett verktyg i kommunens arbete för ett långsiktigt hållbart samhälle. Denna plan ska ses som en investering som ger en god avkastning i framtiden, där kommunens ekonomi och miljö blir vinnare; med andra ord kommunens invånare. Planen ska konkretisera och strukturera kommunens arbete för att uppfylla fastställda miljö- och energirelaterade verksamhetsmål. Ett av dessa mål är Kils kommunfullmäktiges beslut 144, , att användandet av fossila bränslen ska minska med minst 20 % fram till år Planen ska också bidra till uppfyllelse av lokala, regionala och nationella energi- och miljömål. 1.1 Bakgrund Enligt lag (1977:439) om kommunal energiplanering ska det i varje kommun finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen. Planen ska också omfatta en analys av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan etc. Den ska vara ett styrmedel som används aktivt inom kommunens planarbete för ett uthålligt samhälle. Kommunens nuvarande energiplan antogs i kommunfullmäktige Under 1993 uppdaterades energiplanen med en ny värmeplan. Under 1998 påbörjades arbetet med en förnyad energiplan, men den färdigställdes aldrig och kunde därför inte antas i kommunfullmäktige. Kils kommun antog en ny miljö- och energipolicy 2006 samt en ny utbyggnadsplan för fjärrvärme 2006, vilken utgör ett underlag för den fortsatta energiplaneringen. Kils kommun medverkar i ett tre årigt EU-projekt som drivs av Energikontor Värmland. Projektet heter Klimatplaner för Värmland och syftar till att utveckla energiplaneringen i de Värmländska kommunerna. Inom ramen för projektet har Kils kommun åtagit sig att ta fram en klimat- och energiplan som ska antas i kommunfullmäktige. Kils kommun medverkar för att kunna utbyta erfarenheter och tillhandahålla individuellt stöd i planeringsarbetet. I och med deltagandet i projektet väljer kommunen att benämna sin plan för Klimat- och energiplan. 1.2 Syfte Arbetsplanen ska på ett strukturerat och metodiskt sätt beskriva utformning och genomförande av klimat- och energiplanen för Kils kommun. 1.3 Mål Implementera arbetet med klimat- och energiplanen inom berörda verksamheter i Kils kommun Utarbeta en konkret klimat- och energiplan som blir antagen i Kils kommun, kommunfullmäktige. Att berörda verksamheter inom kommunen får förståelse och kunskap om klimat- och energiplanen samt att de aktivt medverkar i åtagande att uppfylla målen i planen. Att alla i kommunen ska kunna ta del av den nya klimat- och energiplanen. 2. Arbetsbeskrivning Arbetsbeskrivningen är en planeringsmetod för hur utformningen och genomförandet av klimat- och energiplanen ska ske. Det är viktigt att de olika faserna i planeringsprocessen som följer nedan inte betraktas som en serie isolerade på varandra följande steg. Faserna bygger på varandra, och de är sammanlänkade av en återkopplad process. 2.1 Förberedelser

6 Inledningsvis ska grundläggande fakta om energisystemet samt existerande energirelaterade möjligheter/problem och frågor undersökas och dokumenteras. Därefter bör olika berörda grupper så som aktörer, intressegrupper och organisationer delges projektet samt inbjudas att delta. Här ska huvudriktningen och lokala mål för den lokala energiplaneringen formuleras. Under förberedelsefasen ska följande punkter utföras: Att ta fram en projektplan för projektet med klimat- och energiplanen Skapa en disposition för utformning av klimat- och energiplanen Identifiera de viktigaste aktörerna, vilka bör vara med i planeringsprocessen Skapa en projektorganisation Ta reda på vilka dokument och planer som finns i kommunen inom energiområdet. (Översyn av befintlig energiplan med flera planer). Identifiera mål som anknyter till energi (miljömål, exploateringsmål ) och som redan finns formulerade i kommunens olika dokument. Lokalisera aktiviteter i kommunen som berör energi-, miljö- och samhällsekonomiska frågor. Sammanställa aktuella frågeställningar om den framtida utvecklingen inom kommunens energi- och miljöarbete. Definiera vilka frågor som löses på övergripande nivå och vilka behandlas i pågående eller nya detaljprojekt Undersöka vad kommunen kan påverka och hur Undersöka hur klimat- och energiplanen kan underlätta för kommunen att t ex. söka statliga bidrag. Ta fram diskussionsunderlag med förslag på olika mål, resultat och åtgärder 2.2 Orientering Den orienterande delen av arbetet inleds med att en nulägesbeskrivning av det kommunala energisystemet utförs. Genom nulägesbeskrivningen erhålls en mer detaljerad bild av den nuvarande situationen och de verkliga problemen. Utifrån statistik, personliga kontakter och dokumentation definiera nuläget i Kils kommun. Specificera visioner Specificera mål och viktiga frågor inom energi- och miljöområdet som klimat- och energiplanen ska hantera. Baserat på målsättningarna ska: Projektets systemgränser definieras: Bestämmer studiens geografiska gränser samt sektorsystemgränser (utesluter t ex vattenkraft som en möjlighet). Skissera underlag till handlingsplanen 2.3 Huvudstudie Orienteringsfasen följs av en huvudstudie där en övergripande analys görs för långsiktig strategisk planering och många detaljerade analyser av viktiga undersystem, eller aktuella delprojekt. Ett intensivt utbyte av information bör ske mellan dessa två planeringsnivåer. Framtidsbilder: - Olika utvecklingsscenarier bör undersökas. Scenarier formas utifrån olika antaganden om utvecklingen av omvärldsfaktorer så som nationella och globala överenskommelser, energipriser, skatter, befolkningstillväxt och ekonomisk tillväxt.

7 - Utred låt gå scenario och olika utvecklingsscenarier. I scenarierna analysera t ex om kommunen kan öka självförsörjningsgraden och effektivisera resursförbrukningen. - Miljöbedömning och konsekvensbeskrivning av visioner, mål och framtidsbilder. Utforma en handlingsplan (strategisk plan) som beskriver strategier (långsiktigt övergripande tillvägagångssätt), projekt och åtgärder. Strategierna ska utformas för att uppnå de uppsatta målen. Projekten och åtgärderna ska relateras till målen och vara ansvarsfördelade och tidsbestämda. 2.4 Utvärdering och beslut I detta skede i projektarbetet ska en strategi för det fortsatta arbetet med klimat- och energiplanen utarbetas. De olika åtgärdsförslag som utarbetas under huvudstudien kommer att fastställas och prioriteras av styrgruppen i samråd med dem som blir ansvariga för åtgärderna. Projektet ska utvärderas genom avstämning mot projektmålen. Uppnå en överenskommelse om energistrategi, handlingsplan med en prioriteringslista för åtgärderna. Samråd och utställning av planen och beredning av yttranden innan beslut i kommunfullmäktige. Utvärdering av projektet ska ske genom avstämning mot projektmålen. Följande punkter ska stämmas av: - Att planen är antagen i kommunfullmäktige. - Att politiker och personal inom kommunens verksamheter ska besvara en - enkät med frågor som relaterar till målen. - Att alla i kommunen har möjlighet att ta del av den nya klimat- och energiplanen. - Att medel avsätts för implementering av planen samt att en strategi för implementeringen utarbetas. - Att medel avsätts för att planen ska kunna hållas aktuell och kontinuerligt utvärderas. Ansvarig/ansvariga för revideringar och uppföljningar ska utses. 2.5 Implementering Implementeringen ska ske parallellt i planeringsprocessen för att klimat- och energiplanen ska bli ett aktivt dokument i kommunens verksamhet. I samråd med ansvarig inom kommunens verksamheter preciseras och förankras mål, strategier och åtgärder i planen som sedan ska verkställas och följas upp. 2.6 Rapportering och förväntat resultat När varje fas i planeringsprocessen är genomförd ska det ske en delredovisning till den politiska arbetsgruppen och styrgruppen. Kommunen ska efter slutfört projekt ha en fullständig klimat- och energiplanen som har antagits i kommunfullmäktige och som möjliggör ett aktivt klimat- och energiarbete i den kommunala verksamheten Presentationsmaterial Presentationsmaterialet ska utformas som ett kortfattat och lättöverskådligt informationshäfte. Det ska redovisa syfte, mål, nyckeltal samt en översikt av kommunens planerade projekt och åtgärder inom energiområdet. Det ska redovisas årligen i samband med kommunens redovisning av årsbokslutet. Syfte och mål

8 Mall med nyckeltal/indikatorer över klimat- och energisituationen Beskrivning av energianknutna projekt : mål, strategier och åtgärder Informationsdel Är klimatplanens huvuddel där mer omfattande information presenteras. 1. Inledning Inledande text, syfte och mål Historik 2.Nuläge Energisituationen i Kil som geografiskt område: Nyckeltal/Indikatorer över klimat- och energisituationen Energirelaterade kostnader Energitillförsel i kommunen fördelat på olika energislag Energianvändning i kommunen fördelat på olika energislag Energianvändning i kommunen fördelat på användarkategorier Emissioner Kartläggning av uppvärmningssystem Beskrivning av energianknutna projekt som pågår eller är planerade. 5.Energi- och miljömål Sveriges och länets energi- och miljömål redovisas och jämförs med de mål som satts upp i Kils kommun. 4.Framtidbilder (scenarier) framtidsanalys med en konsekvensbeskrivning av visioner, mål och utvecklingen i t ex låt gå scenario och utvecklingsscenario. 6.Handlingsprogram Strategier Projekt/åtgärder 7.Revidering Uppföljning Utvärdering 8. Bilagor Faktarutor om de olika energislagen Energitillgångar Kvalitetsdokument Ordlista Fjärrvärmeplan Uppföljning Då implementeringen är i gång ska det en gång per år göras en rapportering från åtgärdsansvariga till samordnare som följer upp aktiviteterna. Efter en fastställd tid, uppskattningsvis fyra år, görs en mer omfattande utvärdering av hur handlingsplanen har efterlevts och hur effekterna av åtgärderna blivit i förhållande till målen. Utvärderingen ligger då till grund för en eventuell revidering av klimat- och energiplanen Mall för redovisning Det statistiska underlaget för nuvarande och kommande energianvändning och miljöpåverkan ska relateras till de nyckeltal och/eller indikatorer som ska utgöra resultat i en mall. Resultatet

9 i mallen ska relateras till klimat- och energiplanens konkreta och mätbara mål. Nyckeltalen och/eller indikatorerna måste relateras till samma mätsystem som de uppsatta målen. 3. Tidsplan Antal veckor 2.1 Förberedelse Orientering Huvudstudie Utvärdering o beslut Implementering Presentationsmaterial Informationsmaterial 4 4. Resursbehov och kostnad Det krävs 40 % av en heltidstjänst i drygt 18 månader från 2007 till hösten 2008 för att utföra projektet Klimat- och energiplan för Kils kommun. Projektets totala finansieringsbehov är: kr för När planen är permanent i verksamheten och används aktivt krävs det en tjänst på ungefär 20 % (400 timmar/år) för att kunna upprätthålla en kontinuitet i planeringsarbetet. Se punkt och Projektorganisation 5.1 Politisk arbetsgrupp En politisk arbetsgrupp skall medverka i arbetet med att definiera ambitionsnivå, framtagandet av övergripande mål, och framtidsscenario för en klimat- och energiplan. De ska informeras om klimat- och energiplanens arbete vid varje delredovisning. Mikael Johansson (s) Lena Hassellund (s) Olof Olsson (kd) Stina Bergström (mp) Mats Notini (fp) Jan Wadell (m) Georg Forsberg (c) 5.2 Styrgrupp Projektets styrgrupp består av projektsamordnare samt representanter från kommunledningen, bostadsbolaget och energi- och avfallsbolaget. Styrgruppen har till uppgift att tillsammans med projektsamordnare planera, styra och granska måluppfyllelse och kvalité på planeringen. De ska informeras löpande under projektet. Kommunchef Kommunledningsförvaltningen: Jan-Olof Ragnarsson VD Kils Energi AB och Kils Avfallshantering AB: Jan-Erik Dahlström VD Kilsbostäder AB: Greg Campbell

10 5.3 Arbetsgrupp/samordning Arbetsgruppens projektsamordnare ska samordna arbetet inom kommunen och ut mot institutionerna, föreningar, m fl. Projektsamordnaren och projektingenjören ska utarbeta och implementera klimatplanen i samråd med övriga instanser. De ska också identifiera olika drivkrafter, engagera olika aktörer och synliggöra mål och förändringar i kommunen. Projektsamordnare: Bertil Ahlin Projektingenjör: Ulrika Thorén 5.4 Referenspersoner/organisationer Personerna eller organisationens/föreningens uppgift är att bistå med underlagsmaterial, fakta och erfarenheter till arbetsgruppen. De informeras under projektet gång. Göran Lindell, Ekonomichef Mats Olsson, Utvecklingschef Helge Lejrin/Mikael Alpmyr, Fastighetsägarombud/Gatuingenjör/Fastighetsingenjör Kenth Pettersson, Trafikinformatör Styrbjörn Rollof, Driftingenjör VA Marita Burman, Energi och miljöingenjör, Kilsbostäder Jonas Andersson, Projektledare Roger Kvarnlöv, Informationschef Dag Midböe, Byggnadsingenjör Claes-Peter Persson, Byggnadsingenjör Carolina Pettersson, Naturvårdsamordnare Niklas Enesten, Kils Energi AB Maria Oja, Kils Energi AB Energirådgivningen Energikontor Värmland Länsstyrelsen i Värmland Företagarna Kilsam SNF Värmland Karlstads Universitet

11 Bilaga 3 - Lagen om kommunal energiplanering Större delen av Sveriges energianvändning är idag beroende av energikällor som bygger på ändliga resurser och medför en stor miljöbelastning. Riksdagen har därför beslutat att en omställning till ett långsiktigt hållbart energisystem måste göras antogs lagen om kommunal energiplanering (1997:439) för att främja hushållningen med energi samt verka för en säker och tillförlitlig energitillförsel. Enligt denna lag ska det finnas en aktuell energiplan i varje kommun. Tidigare var det krav på att en utförligare miljökonsekvensbeskrivning ingå i planen, men idag krävs endast en miljöanalys. Enligt miljöbalkens 6 kapitel 8 ska en miljökonsekvensbeskrivning utföras i det fall planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan enligt 6 kapitlet 11. Oftast gäller detta när planen lägger grunden för kommande beslut om infrastrukturella investeringar av vikt (exempelvis fjärrvärme eller kraftvärme, framtida bebyggelse etc.) Om planen antas medföra en betydande miljöpåverkan är det krav på att genomföra samråd med länsstyrelsen. I det fall bedömningen gjorts att energiplanen inte behöver miljökonsekvensbeskrivas skall en analys göras av vilken inverkan den i planen upptagna verksamheten har på miljön, hälsan och hushållningen med mark och vatten och andra resurser (Enligt 3 i lagen om kommunal energiplanering). Planen ska fastläggas av kommunfullmäktige. Kils kommuns energiplan utgår från de nationella och regionala miljömålen samt kommunens miljöpolicy och framtidsvisioner. Kommunens senaste energiplan är från 1987, men är uppdaterad med en värmeplan för centrala Kil från 1993.

12 Bilaga 4 - Energibränslenas miljöpåverkan Biobränslen är de bränslen som härstammar från biologiskt material. Till största delen utgörs de av trädbränslen, returlutar och avfall. Träbränslen innefattar träd och delar av träd. För att bättre anpassa träet till energiändamål kan trädbränslet förädlas till pellets, briketter och pulver. Skogsbränsle består av de spillprodukter (grot 1 ) som produceras vid skogsbruk. Energiskog odlas som en primärprodukt i syfte att framställa biobränsle. Biologiskt avfall kan användas som bränsle till rötningsanläggningar för biogasproduktion. Dessutom kan deponigas från avfallsupplagen, som bildas då de organiska materialen bryts ned, användas i energiproduktionen. 2 Även torv brukar räknas till biobränslen i Sverige. Det betecknas som ett långsamt förnybart bränsle under förutsättning att uttaget inte överstiger den årliga tillväxten. Internationellt klassas den dock ibland som ett fossilt bränsle. Den miljöpåverkan biobränslena ger beror till stor del på hur den avverkas och hur den används. I det fall biobränslet eldas på rätt sätt med väl anpassad utrustning kan dess miljöpåverkan ses som liten i jämförelse med nyttjandet av andra energibränslen. Biobränslena har en stor fördel jämfört med de fossila då de inte ger något nettotillskott till de klimatpåverkande koldioxidemmissionerna. 3 Däremot är utsläppsmängderna av kväveoxider av samma storleksordning som de man får vid eldning av fossila bränslen. Kväveoxider ger upphov till försurning och övergödning av skog och mark. Biobränslen kan i vissa fall medföra utsläpp av metaller, cancerframkallande polyaromatiska kolväten och flyktiga organiska ämnen. Dessa utsläpp sker främst vid småskalig vedeldning i gamla pannor utan ackumulatortank. Biobränslen är en viktig energitillgång för att skapa ett uthålligt energisystem, då det är ett förnyelsebart inhemskt bränsle. Fossila bränslen Fossila bränslen bildas genom att förmultnade växter och djur omvandlats till kolväten genom att de pressats samman under miljoner år. De fossila bränslena som vi använder i landet är olja, kol och naturgas. I Sverige importerar vi mesta delen fossilt bränsle som vi förbrukar. Produktion och eldning av kol förekommer numera dock mycket liten skala i landet. Att transportera, lagra, raffinera och distribuera de fossila bränslena är mycket energikrävande och ger dessutom en stor miljöpåverkan. Vid förbränning av fossila bränslen frigörs en mängd oönskade ämnen, främst svavel och tungmetaller och klimatpåverkande koldioxid. Utsläppen leder till en rad miljö- och hälsoproblem så som växthuseffekt, försurning samt spridning av cancerframkallande ämnen och tungmetaller. Elenergi I Sverige produceras elen till största delen med vattenkraft och kärnkraft. Biobränsle- och fossilproduktionen står endast för en liten del av produktionen idag. 4 Elens miljöpåverkan styrs av hur den produceras. Även distributionen av el ut till kunderna ger miljöpåverkan. Det 1 Grenar och toppar 2 Statens Energimyndighet, Naturmiljön i siffror, sjätte upplagan, s Statens Energimyndighet, Naturmiljön i siffror, sjätte upplagan, s Statens Energimyndighet, Elmarknden 2003, s.24

13 krävs exempelvis stora arealer för kraftledningsgator vilka stör landskapsbilden och skogsbruket. De alstrar även magnetiska fält som kan vara en hälsoaspekt. Vattenkraften Vattenkraften har många fördelar då det är en förnybar och inhemsk energikälla. Tekniken bygger på att vattnets lägesenergi tillvaratas när det faller från en högre till en lägre nivå. Vid produktion har vattenkraftsanläggningarna begränsad miljöpåverkan. Det som påverkar miljön negativt är att anläggningarna innebär omfattande ingrepp i naturen, vilket i sin tur leder till att landskapsbilden och biotoper påverkas. Följderna blir en minskning av den biologiska mångfalden samt att fisket, kulturminnesvården och friluftslivet störs. 5 Kärnkraften Kärnkraften bygger på kärnenergi där energin frigörs när atomkärnor reagerar med varandra eller elementarpartiklar. Sverige importerar allt det radioaktiva bränsle som används i kärnkraftverken. Vid drift fås inga nämnvärda utsläpp av radioaktiva ämnen. Miljöpåverkan fås istället vid brytning av kärnbränslet då radioaktiva ämnen sprids till luft, mark och vatten, transporter vid import, risk för spridning av radioaktiva ämnen vid en eventuell olycka, osäkerheter kring slutförvaring av radioaktivt avfall och risk för framställning av kärnvapen. 6 Kraftvärme Kraftvärmeverken har en hög verkningsgrad då de tar tillvara både el och värme. Hur stor miljöpåverkan de ger beror på främst på vilket bränsle man använder i energiframställningen, men även rökgasreningens effektivitet och askhanteringen är viktiga faktorer. Idag används främst biobränsle i kraftvärmeproduktionen. Vindkraft och solceller står för en mycket liten del av elproduktionen i Sverige. De har många fördelar ur miljösynpunkt eftersom de utnyttjar förnybar energi och har försumbara utsläpp vid drift. Ett vindkraftverk i ett bra vindläge har redan efter fyra månaders drift producerat samma mängd energi som förbrukades då det tillverkades. Förändringar av landskapsbilden och buller är några av de negativa miljöeffekter vindkraften kan bidra till. Solceller har nackdelarna att de i dagsläget har en låg verkningsgrad, är energikrävande att tillverka, samt att de kan innehålla miljö- och hälsofarliga metaller exempelvis kadmium och indium. Både vindkraften och solcellerna ger en oreglerbar elproduktion. Det gör att de kräver tillgång till balanskraft, det vill säga en kompletterande elproduktion, exempelvis vattenkraft, för att kunna kontrollera elnätets spänning och klara av att tillgodose efterfrågan på el. 7 5 Statens Energimyndighet, Elmarknaden 2003, s Statens Energimyndighet, Naturmiljön i siffror, sjätte upplagan, s.90 7 Statens Energimynsighet,

14 Bilaga 5 Miljövärdering av el Det är komplicerat att värdera miljöpåverkan från användningen av elenergi eftersom den kan framställas på så många olika sätt. Elproduktionen innefattar allt från förnyelsebar vindkraft till miljöbelastande kolkraftsproduktion. De vanligaste sätten att värdera elens miljöpåverkan är att utgå ifrån medelel eller marginalel. Medelelens miljöpåverkan räknas fram genom att den genomsnittliga miljöbelastningen från produktionsanläggningarna i ett område beräknas, t.ex. Sverige, Norden eller Europa. När man beräknar miljöpåverkan från marginalel bestäms miljöbelastningen utifrån vad som faktiskt sker då elanvändningen ökar eller minskar. 8 Vid beräkning av CO2-utsläpp från el kan olika emissionsfaktorer användas. Rekommenderad metod är följande: Medelel, nordisk medel Vid beräkning av CO2-utsläpp i dagsläget (exempelvis för kommunen som geografiskt område) används 90 kg CO2/MWh el som motsvarar den genomsnittliga miljöbelastningen från elproduktionen i det nordiska elnätet. Marginalel, kolkondens Vid beräkning av förändring av CO2-utsläpp till följd av en åtgärd som minskar eller ökar elanvändningen används 969 kg CO2/MWh el som motsvarar den el som används på marginalen i elnätet (fossilkraftsproducerad el). Miljömärkt el Vid beräkning av CO2-utsläpp från miljömärkt el sätts utsläppen enligt praxis till 0, även om det endast är ett teoretiskt resonemang. 8 Fredrik Wikström, Miljöbedömning av köpt energi

15 Bilaga 6 Gemensamma nyckeltal Här följer en sammanställning av den diskussion rörande nyckeltal som hölls vid arbetsmötet för Klimatplaner för Värmland den 3 april 2008 Syftet med gemensamma nyckeltal är att möjliggöra jämförelser med andra kommuner. Nyckeltal för kommunens geografiska område Syftet med nyckeltalen för kommunen som geografiskt område är att fungera som analysunderlag för att indikera förändringar på energiområdet. Valda nyckeltal Information kan hämtas från Länsstyrelsen bearbetning av energistatistik från år 2004 eller från SCB. Energianvändning fördelat på sektorer Koldioxidutsläpp fördelat på sektorer Andel förnybar energi Fjärrvärme, andel förnybar energi Nyckeltal för kommunens verksamhetsområde Syftet med nyckeltalen för kommunens verksamhetsområde är att indikera förändringar och möjliggöra jämförelser med andra kommuner Valda nyckeltal Summa el Summa bränsle (fördelat på exempelvis Eldningsolja, pellets etc) Summa fjärrvärme Summa kr för el, bränsle och fjärrvärme Summa CO2 till följd av energianvändning Nyckeltal för fastigheter inom kommunens verksamhetsområde De har syftet att indikera fastigheter med hög förbrukning, indikera stigande förbrukning och visa besparingspotential i utsläpp och kronor. Nyckeltalen är ett underlag till kommunens driftspersonal, förvaltningar och politiker. För att underlätta jämförelser mellan faktisk förbrukning och referensvärden har en sammanställning av olika tillgängliga nyckeltal för energianvändning i lokaler tagits fram. Se bilaga Nyckeltal för energianvändning i lokaler. Valda nyckeltal För varje fastighet: El, kw/m2 Bränsle m3/m2 (fördelat på exempelvis Eldningsolja, pellets etc) Fjärrvärme, kwh/m2 Nyckeltal för transporter inom kommunens verksamhetsområde Syftet med nyckeltalen för transporterna inom kommunens verksamhetsområde är att visa besparingspotentialen. Nyckeltalen är ett underlag för kommunens personal, förvaltningar och politiker.

16 Valda nyckeltal Liter bränsle fördelat på bränsleslag (bensin, diesel, etanol etc.) Kostnader för bränsle Andel miljöbilar, enligt Vägverkets och regeringens definition

17 Bilaga 7 Ordlista och omvandlingstabell Ordlista Bränsle Ämne eller material med kemiskt (eller atomärt) bunden energi. Vanligtvis menas en organisk förening eller ett organiskt material som vid förbränning avger värme. Begreppet kärnbränsle används dock för material som avger värme vid kylning (fission) eller sammanslagning av ingående atomkärnor (fusion). De viktigaste ingående grundämnena i bränslen är kol och väte och det är när dessa reagerar med syre (oxidation) och bildar koldioxid respektive vatten som värme frigörs. Utöver de brännbara grundämnena kol och väte ingår många andra grundämnen i flertalet bränslen, undantaget energigaser, i form av bl.a. obrännbara askbildande mineral. Effekt Energi dividerad med tid. Effekt mäts i Joule per sekund, vilket är detsamma som den traditionella enheten Watt. Effektbrist är ett tillstånd då ett energisystem, t.ex. ett elenergisystem saknar kapacitet att omedelbart leverera efterfrågad effekt. Energi Energi = Effekt * Tid. 1 kilowattimme (kwh) är 1000 W under en timmes tid. Energi mäts i SI-enheten Joule vilket är detsamma som Wattsekunder. En kilowattimme (kwh) motsvarar således 3600 Joule, eftersom det går 3600 sekunder på en timme. Energibärare Ett ämne eller ett tillstånd som kan användas för att lagra, förflytta eller överföra energi. Bränslen är energibärare med kemiskt bunden energi. Elektricitet är en energibärare som kräver att spänning och strömstyrka upprätthålls vid definierade nivåer. I vattenmagasin lagras lägesenergi (potentiell energi). Hetvatten i fjärrvärme är en energibärare som överför värmeenergi till fastigheter. Kylt vatten i fjärrkyla är en energibärare som upptar värmeenergi från fastigheter. Vätgas är en energibärare som upptar värmeenergi från fastigheter. Energiintensitet och effektivisering Energiintensitet kan definieras som insatt mängd energi dividerad med producerad nytta eller som E = I Q (där Q är producerad nytta, I är energiintensitet, och E är insatt mängd energi.) När man gör en energieffektivisering är det energiintensiteten (I) som man försöker minska genom olika åtgärder, medan den producerade mängden nytta (Q) förblir oförändrad och följaktligen minskar mängden insatt energi. Energikälla Naturtillgångar eller naturfenomen som kan omvandlas till nyttiga energiformer som ljus, rörelse och värme. Exempel på fossila energikällor är naturgas, råolja och stenkol. Dessa finns i begränsade om än mycket stora lager och nybildas mycket långsamt. En annan relativt rikligt förekommande energikälla som inte nybildas är uran som är råvaran för kärnbränsle. De flödande energikällorna återbildas ständigt (kallas därför för förnybara) genom solens inverkan på jorden och naturen. Vatten-, vind- och vågenergi är flödande energikällor. Tidvattenenergi, som också är flödande, härrör från jordens och månens inverkan på varandra. Biomassa räknas också som en solbaserad energikälla och tillhör därför de förnybara

18 energikällorna. Utöver dessa primära energikällor (solbaserade, atomenergibaserade eller fossila) finns och geotermisk energi, vars ursprung är jordens inre hetta. Energiverk: värmekraftverk, kraftvärmeverk, kombikraftverk och värmeverk Ett energiverk är en anläggning som producerar elektricitet och/eller värme. Ett värmekraftverk producerar el i ångturbiner. Värmekraftverk producerar enbart elektricitet och den återstående värmen i ångan kondenseras mot omgivningsluften eller något vattendrag, därav begreppet kondenskraft. Både kärnkraftverk och fossileldade värmekraftverk är kondenskraftverk. Kraftvärmeverk producerar både el och värme. Elutbytet är lägre än i ett värmekraftverk, men totalverkningsgraden är avsevärt högre, eftersom ångan efter turbinerna avger återstående värme (vid en högre temperatur än vid kondensation mot omgivningen) till ett fjärrvärmenät. Kraftvärme i industrin kallas ibland mottryck, vilket används för att samtidigt producera processånga (och värme) och elektricitet. Ett kombikraftverk producerar dels el från en gasturbin och avgaserna värmer sedan ånga till en ångcykel varvid ytterligare elkraft (och eventuellt fjärrvärme) erhålls. Elutbytet blir högre än i ett värmekraftverk, men anläggningen är avsevärt dyrare i investering. Värmeverk producerar enbart värme, vanligtvis till fjärrvärme. Exergi och anergi Exergi är ett kvalitetsbegrepp för energi. Energi = exergi + anergi. Exergi är den del av energin som går att omvandla till arbete. Mekanisk energi och elektricitet betecknas som energi av hög kvalitet, med högt energiinnehåll. Värmeenergi är inte fullt omvandlingsbar och har lägre exergiinnehåll. Anergi är värmeenergi med samma temperatur som omgivningen som inte kan omvandlas till arbete. Spillvärme Spillvärme är värme som avges från industriella processer. Den spillvärme som inte tas tillvara av industrin kan användas av fjärrvärmeverk och distribueras för uppvärmning antingen direkt eller genom att värmen höjs ytterligare i ett fjärrvärmeverk. Värmepumpar används ofta för att höja spillvärmens temperatur. Stora spillvärmekällor är raffinaderier, cementfabriker, stålindustrier, skogsindustrier och även avloppsreningsverk (vars spillvärmetemperaturer dock är väldigt låga). Verkningsgrad Verkningsgrad kan definieras som nyttig (erhållen) energi dividerad med insatt (använd) energi. För ett kärnkraftverk är verkningsgraden ca. 30 %, för ett kondenskraftverk med fossila bränslen 40 %, för ett kraftvärmeverk omkring %. Omvandlingstabeller Prefix som används före energienheter Prefix Faktor k Kilo 10 3 tusen M Mega 10 6 miljon G Giga 10 9 miljard T Tera biljon P Peta Tusen biljoner Omvandlingsfaktorer mellan energienheter GJ MWh toe Mcal

19 GJ 1 0,28 0, MWh 3,6 1 0, toe 9 41,9 11, Mcal 10 0,0419 0, , Värmevärden i MWh och GJ per fysisk kvantitet Bränsle Fysisk kvantitet MWh GJ Skogsflis 1 ton 2,0-4,0 7,2-14,4 Pellets & briketter 1 ton 4,5-5,0 16,0-18,0 Motorbensin 1 m 3 9,04 32,6 Diesel och Eldningsolja 1 1 m 3 9,96 35,9 Tjocka eldningsoljor nr m 3 10,6 38,1 9 Vid internationella jämförelser används ofta måttenheten ton oljeekvivalenter, (toe) 10 Vid internationella jämförelser och tillämpningar används ibland måttenheten (cal), kalorier

20 Bilaga 8 - Källhänvisningar Litteratur och trycksaker Bodens kommun, Energiplan Bodens kommun, 2001 Energimyndigheten och Naturvårdsverket, Prognoser för utsläpp och upptag av växthusgaser, Delrapport 1, Natyrvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008, ER:2007:27 Hammarström, Jan, Ahlström, Petra m.fl., Attityd och resevaneundersökning RVU04 sammanställning av resultat, Trivector rapport 2005:15 Hudiksvalls kommun, Energiplan 2007, IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Uppenberg, Stefan m.fl., Miljöfaktabok för bränslen, del 1. Huvudrapport, Stockholm, 2001 Johansson, Jan m.fl., Energi i Örebro län, en kartläggning av: Energitillförsel, energianvändning och emissioner, effektiviseringsmöjligheter, energitillgångar, potentialer samt miljö- och sysselsättningseffekter, Ett samarbete mellan Länsstyrelsen i Örebro län, Kommunförbundet i Örebro län, Örebro läns landsting och Energikontoret i Örebro län, publ.nr. 2003:24, Örebro, 2004 Johansson, Jessica m.fl., Strategisk miljöbedömning inom energisektorn, KTH centrum för miljöstrategisk forskning, Stockholm, 2004 Karlsson, Mikael och Wikström, Fredrik, Hållbar utveckling i Värmland strategier för lokal och regional hållbar utveckling av energisystem, Karlstad University Studies, 2001 Karlstads kommun, Energiplan Karlstads kommun, 2001 Länsstyrelsen Värmland, Miljötillståndet i Värmlands län, Rapport 2004:12, multitryck, 2004 Länsstyrelsen Värmland, Vindkraft i Värmland-ett planeringsunderlag för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar, Rapport, 2005 Mora kommun, Energiplan för Mora kommun , med klimatstrategi, antagen av kommunfullmäktige Naturvårdsverket, en rapport från klimatdelegationen, Om 50 år klimatet politiken och framtiden, naturvårdsverkets förlag, 1998 Naturvårdsverket, Påverka klimatet Så här kan kommunerna arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser, Stockholm, 1998 Näringsdepartementet, Effektivare energianvändning. Förslag till marknadsbaserade åtgärder, Ds 2001:60, oktober 2001 RVF Nytt 6/99, Tema biologisk behandling, Kil i täten för småskalig rötning

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel

Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle:

Energikällor 15 hp. Energikällor 15 hp. Kursutvärdering (1/3) Kursutvärdering (2/3) Kursutvärdering (3/3) förslag till nästa tillfälle: Energikällor 15 hp Energikällor 15 hp Syftet med kursen är att ni ska få en bredd inom energiteknik Avstamp från Uthållig energiteknik Kursutvärdering (1/3) Bra med bred kurs Bra med deltentor Problem

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post:

Blankett. Energikartläggning & Energiplan. Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Blankett Energikartläggning & Energiplan Företag: Anläggning: Fastighetsbeteckning: Kontaktperson energifrågor: Tfn: E post: Energikartläggningen är utförd av: Datum: Underskrift av juridiskt ansvarig:

Läs mer

Indikatornamn/-rubrik

Indikatornamn/-rubrik Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden 1 Inledning Det här är en vägledning för hur fjärrvärmebranschen ska beräkna lokala miljövärden för resursanvändning, klimatpåverkan

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy

Läs mer

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu

GÖTEBORG 2050 GÖTEBORG 2050. Energiremisseminarium 30/8 2004. www.goteborg2050.nu www.goteborg2050.n u Solstad Göteborg 2050 Johan Swahn och Elin Löwendahl, Chalmers Hans Eek, Göteborg Energi Projektet (I) Utvecklar hållbara långsiktiga framtidsbilder (scenarier, visioner) som bidrag

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050

Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050 HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13

Läs mer

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se.

Energi. Den årliga energistatistiken publiceras i statistiska meddelanden, serie EN 11 och på SCB:s webbplats, www.scb.se. 12 Statens energimyndighet har ansvaret för den officiella statistiken inom energiområdet men har uppdragit åt Statistiska centralbyrån att producera statistiken. Tabellerna i detta kapitel är hämtade

Läs mer

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Förnybar värme/el mängder idag och framöver Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen

Läs mer

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan Miljöpåverkan berör oss alla Att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser är ett övergripande samhällsmål

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Miljöplan 2014-2020. Inledning

Miljöplan 2014-2020. Inledning Miljöplan 2014-2020 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att skapa en god livsmiljö för nuvarande och framtida invånare i kommunen. För att fortsätta

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90

Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr MB 31 a 1 (6) MILJÖPLAN 2014-2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2013-09-30 90 Inledning Timrå kommunkoncern profilerade sig tidigt som ekokommun och har som övergripande mål att

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Eftermiddagens program

Eftermiddagens program Eftermiddagens program 13.00-13.30 Inledning 13.30-14.30 Miljö och klimat 14.30-15.00 Fika 15.00-15.30 Energi 15.30-16.30 Energieffektivisering 16.30-16.50 Goda exempel 16.50-17.00 Avslutning och Utvärdering

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Finsk energipolitik efter 2020

Finsk energipolitik efter 2020 Finsk energipolitik efter 2020 Norges energidager 2016 13.10.2016 Bettina Lemström Innehåll Finlands målsättningar och åtaganden Nuläget Framtida utveckling, energi- och klimatstrategins basskenarie Eventuella

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Vindmöllor på land och på djupt vatten Skånes vindkraftsakademi Lund 2013-05-14 Vindmöllor på land och på djupt vatten Energiansvarig (V) i riksdagen 1998-2002 DESS 1997-2001 styrelsen för Statens Energimyndighet 2003-06 Växjö Energis styrelse

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Beskrivning av ärendet

Beskrivning av ärendet Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen

Läs mer

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM

BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM BILAGA 9.3 MILJÖVÄRDERING OCH MILJÖRIKTIGA SYSTEM Allmänt om miljöpåverkan vid användning av energi För att värdera miljöpåverkan vid användning av energi kan man generellt se till mängden förbrukade bränslen

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer