Energianvändning E N E R G I F A K T A. Bostäder och service. Industrin. Transportsektorn. År 2000 var nästan 20 procent varmare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Energianvändning E N E R G I F A K T A. Bostäder och service. Industrin. Transportsektorn. År 2000 var nästan 20 procent varmare"

Transkript

1

2 nergianvändning TWh 2 sektorn bostäder, serv ce mm R G F K T Bostäder och service År 2 var nästan 2 procent varmare än ett genomsnittsår. nergianvändningen inom bostäder och service minskade då gentemot föregående år och uppgick till 144 TWh, vilket utgjorde 37 procent av den slutliga energianvändningen i landet. Huvuddelen av detta, ungefär 87 procent, gick till uppvärmning och varmvatten. Den stora förändringen sedan 197 är den ökade användningen av el. Detta har minskat behovet av oljeprodukter. n omfattande utbyggnad av fjärrvärmenätet har också bidragit till minskad oljeanvändning. ndustrin Denna sektor stod för 4 procent av all energianvändning i landet år 2. l och biobränslen har i stor omfattning ersatt oljeprodukter. ndustrisektorn svarar för 84 procent av biobränsleanvändningen i landet. Det är främst massaindustrin som utnyttjar restprodukter och avlutar, från den egna tillverkningen, för energiproduktion. Transportsektorn nergianvändningen i transportsektorn inklusive bunkeroljor för utrikes sjöfart uppgick 2 till ca 19 TWh, vilket är en ökning med ca 55 procent sedan 197. Transportsektorns energianvändning består nästan enbart av oljeprodukter. l svarar för några få procent vilket främst används för spårbunden trafik. Trots bränslesnålare motorer med förbättrad avgasrening och renare bränslen ökar koldioxidutsläppen från fordonssektorn. Forskning pågår om alternativa bränslen TWh TWh Slutlig energianvändning i transportsektorn inkl utrikes sjöfart -8 o Slutlig energianvändning inom industrisektorn Fjärrvärme -9 l Oljeprodukter l Fjärrvärme Biobränslen, torv mm 2 Källa: nergimyndigheten 21 aturgas (inkl. stadsgas) -9 Oljeprodukter l Biobränslen, torv mm Kol, koks Bensin Diesel/o 1 Bunkerolja Flygbränsle 2 Källa: nergimyndigheten 21 2 Källa: nergimyndigheten 21 46

3 Mtoe* Världens totala kommersiella energianvändning Världens energi Råolja aturgas Kol 2 Världens energianvändning Världens energiförsörjning domineras av fossila bränslen. ndelen vatten- och kärnkraft uppgår endast till en tiondel. Man uppskattar att biobränslen svarar för 1 procent av världens totala energiförsörjning. frika utgör dock biobränslen en tredjedel, i sien en fjärdedel och i Latinamerika en femtedel av energiförsörjningen. *Miljoner ton oljeekvivalenter. Källa: nergimyndigheten 21 År ,3 % lproduktion i världen fördelat på olika källor % Gas 12,1 % Olja 24,5 % Övrigt,7 % TWh Kol 38,4 % 17,9 % 17,1 % Gas 16,1 % Övrigt 1,6 % Olja 8,9 % TWh Kol 38,4 % "Övrigt" inkluderar geotermisk el, samt el från solkraft, vindkraft, biobränslen och avfall. Världens energilager Källa:, nternational nergy gency 1998 Kol Olja aturgas Uran Källa: nergimyndigheten 21, SS/SK lproduktion i världen Sverige tillhör de länder i världen som använder mest el per invånare. ndelen kärnkraft är också bland de högsta. Orsaken till vår höga elanvändning är vårt kalla klimat och en elintensiv industri. De fossila bränslena svarar för över 6 procent av all världens elproduktion. Man beräknar att elanvändningen i världen kommer att öka. Den största ökningen sker i industriländerna. Världens bränslereserver Det har tagit miljontals år för de fossila bränslena att bildas. De kommer inte att kunna återbildas inom ett mänskligt tidsperspektiv. Med dagens användning och med de tillgångar man känner till, kommer kolet t ex att räcka i 227 år. Om man i framtiden kan utnyttja oljeskiffrar och tillgängliga kol- och lignittillgångar som i dag ej är lönsamma, skulle reserverna öka 4 5 gånger. Behovet av energi kommer att fortsätta att öka i världen. ntalet människor på jorden beräknas öka med 5 procent på 5 år, till över 9 miljarder år 25. R G F K T 47

4 L V Ä D G & K O O M lproduktion Sveriges elproduktion Den svenska elproduktionen baseras i huvudsak på kärn- och vattenkraft. l kan också produceras i kraftvärmeanläggningar, oljekondenskraftverk och med gasturbiner. Dessa har idag högre produktionskostnader än kärn- och vattenkraft. Det finns också ca 6 svenska vindkraftverk, men vindkraftsandelen är ännu liten;,5 TWh år 2 (,3 procent av all el). lproduktionen under året lanvändningen är störst under vintern vilket beror på att vi använder en stor del av elenergin till uppvärmning. en och kärnkraften täcker behovet till ca 5 procent vardera. l produceras med hjälp av fossila bränslen endast som komplement vid konsumtionstoppar. l är en färskvara vilket innebär att den produceras i samma ögonblick som den används. För att kunna lagra energi finns stora vattenmagasin vid vattenkraftverken. Under våren och sommaren fylls magasinen på för att därefter användas under vintern. På detta sätt kan man säga att elenergin lagras. y elproduktion Med nuvarande efterfrågan på el är det inte aktuellt med några nya kraftverk. Den ökade elanvändningen gör dock att det inom några år kan behövas tillskott i produktionen. Både vatten- och kärnkraft var dyra att bygga men kostar nu lite i drift. en har i princip bara driftskostnader, eftersom den byggdes för länge sedan. en kostar totalt 15 2 öre per kwh, inklusive fasta kostnader. TWh Kondenskraft -7 GWh Öre/kWh Jan Feb Sveriges elproduktion Kraftvärme i industrin -8 lproduktion i befintlig anläggning, rörliga kostnader* Kraftvärme i industrin Mar Kraftvärme i fjärrvärmenäten Kostnad för elproduktion Gasturbiner -9 och vindkraft Kraftvärme Sveriges elproduktion under ett år (2) pr mport Maj Jun Jul ug 2 Källa: nergimyndigheten 21 Konventionell värmekraft lproduktion i ny anläggning, totala kostnader** Sep Okt aturgas kombi ov Fliskondens Kolkondens Kolkondens Kraftvärme Dec Källa: SCB 22 *Bränsle, drift- och underhållskostnader. **rörliga kostnader, kapitalkostnader och övriga fasta kostnader. Källa nergimyndigheten, Svensk elmarknad

5 Utsläpp av fossilt CO 2 för levererad el till hushållskund i tätort Bio kraftvärme gram/kwh ätansluten solkraft, kisel aturgaskombi Bränslecell Kolkraft* Danmark Gasturbiner gram/kwh Utsläpp av fossilt SO 2 för levererad el till hushållskund i tätort Bio kraftvärme gram/kwh,,1,2,3,4,5,6 ätansluten solkraft, kisel aturgaskombi Bränslecell Kolkraft* Danmark Gasturbiner gram/kwh Utsläpp av o x för levererad el till hushållskund i tätort nergi och miljö l ger Sverige en bättre miljö lkraftens sammanlagda andel av den totala energitillförseln har sedan 197 ökat från 1 till drygt 3 procent. Men nya elbehov tillkommer i en större omfattning än vad som kan minskas genom effektiviseringar. tt av skälen är elens roll för en förbättrad miljö. Miljöproblemen i dag rör bl a luftföroreningar. Svavel- och kväveoxider orsakar försurning och övergödning. Så kallade växthusgaser, särskilt koldioxid, kan åstadkomma temperaturhöjningar i atmosfären och bidrar till att klimatet påverkas. Sedan 197 har luftutsläppen för svavel och koldioxid i Sverige minskat avsevärt. Detta beror dels på att el ersatt fossila bränslen och dels att svavelinnehållet i fossila bränslen minskat i betydande omfattning. Genom så kallade livscykelanalyser (de tre diagrammen) visar Vattenfall hur stora utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider ett kraftverk har under hela sin livslängd. beräkningarna ingår allt från bygge till rivning av kraftverket. M L J Ö Biokraftvärme ätansluten solkraft, kisel gram/kwh, aturgaskombi Bränslecell Kolkraft* Danmark Gasturbiner,1,2,3,4 gram/kwh Bränsleprod. lprod. som komp f. överföringsförl. Bygg Drift ät, bygga, driva, riva Rivning Restprod. bränsle Källa: Vattenfall 21 För de fossil- och bränsleeldade anläggningarna är det drift- och bränsleproduktion som ger de största utsläppen av CO2, SO2 och Ox. För vind- och vattenkraft ger byggfasen de största utsläppen. För kärnkraften är det bränsleproduktion och hantering av det använda kärnbränslet som svarar för merparten av utsläppen. Driften av kärnkraftverk ger mycket små utsläpp. Framställningen av rent kisel till kiselsolceller kräver mycket energivara och står för merparten av resursåtgången vid tillverkning av solceller. vgörande för bränslecellens miljöprofil är den höga materialåtgången i förhållande till effekten samt platinaåtgången och därmed sammanhängande svavaldioxidutsläpp och energivaruförbrukning. 49

6 O R D L S T O R D L S T nod Den elektrod i en elektrolytisk cell som utgör strömkällans positiva pol. tmosfär Gasformigt hölje som omger en himlakropp. Baskraft lkraft som utnyttjas under större delen av året. nläggning för baskraft, exempelvis kärnkraftverk, har oftast höga fasta kostnader och låga rörliga kostnader. Biomassa Total vikt av alla levande organismer inom ett avgränsat område vid viss tidpunkt. Biosfär Den del av jorden och dess atmosfär som innehåller levande organismer. Bridreaktor Reaktor som omvandlar oklyvbart uran till klyvbart plutonium och därigenom alstrar nytt kärnbränsle. Bränslecell n anordning för elektrokemisk omvandling av bränsle (exempelvis väte) till el- och värmeenergi. ffekt rbetskapacitet, arbete eller energi per tidsenhet. ffekten uttrycks i watt (W). Fossilt bränsle Kemiska energikällor som har uppstått nere i jordskorpan (olja, kol och gas). Fotosyntes Process i vilken växter bygger upp energirika kemiska föreningar (kolhydrater) med hjälp av solljusets energi, vatten och koldioxid. Freoner Benämning på en grupp ämnen som används som lösningsmedel, isoleringsmaterial och köldmedium i kyl- och frysanläggningar m m. Freonerna är lättflyktiga, icke brännbara och samtidigt kemiskt stabila. Fusion Sammanslagning av lätta atomkärnor till tyngre under frigörande av energi. Fördelningsstation lanläggning (transformator) för omvandling av elektrisk spänning. Gasturbin Snabbstartande värmekraftaggregat som används som reservkraftverk. Utmärkande är relativt låga anläggningskostnader och höga driftkostnader. Verkningsgrad ca 25%. Generator Kraftkälla. n maskin som alstrar elektrisk eller kemisk energi. Joniserande strålning Benämning på alfa-, beta- och gammastrålning som absorberas i materia och slår ut elektroner från atomer och molekyler som då blir elektriskt laddade joner. Katod Den elektrod i en elektrolytisk cell som utgör strömkällans negativa pol. Kilowattimme (kwh) nhet för energi, som numera används för både el och värme. Kondenskraftverk nläggning för produktion av enbart elkraft, där ångan kondenseras utan att man har tagit tillvara på värmen. Krackning Sönderdelning av större molekyler till mindre genom upphettning. nvänds t ex för att bryta ner tunga oljor till bensin och andra lätta petroleumprodukter. Kraftvärmeverk nläggning med kombinerad el- och värmeproduktion. Kuts Liten cylinder av urandioxid som fylls i bränslestavar till kärnreaktorer. nergi som frigörs vid en kärnreaktion då atomkärnor splittras efter att ha träffats av en neutron. lektron egativt laddad partikel som kretsar runt atomkärnan. missioner Utsläpp av ämne eller energi till omgivningen. nergi Rörelse eller förmåga till rörelse. Vanligaste enheten är kilowattimma (kwh). Fission Splittring av atomkärnor varvid energi frigörs. Fjärrvärme System för central produktion av värme som leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt vatten. Geotermisk energi Värme från jordens inre. Hetvattenpanna nläggning för produktion av värme, där vatten värms under tryck, så att det inte kokar trots temperaturer som överstiger 1 C. ndustriellt mottryck nläggning som producerar både elektricitet och ånga/hetvatten, som används i produktionsprocessen. sotop Variant av ett grundämne som har samma egenskaper som grundämnet, men skiljer sig ifråga om antalet partiklar i atomkärnorna. verk nläggning för produktion av elkraft. Turbinen drivs av vattenånga som erhålls genom kokning av vatten med värme från en kärnreaktion. Köldmedium Vätska eller gas i en värmepump som tar upp den omgivande värmen. Lägesenergi Även kallad potentiell energi. Den form av energi en kropp har beroende på sitt läge. xempel: Vatten i en högt belägen damm. Lättbensin Klar, färglös och lättflytande vätska bestående av kolväten som i raffinaderier destillerats ur råolja. 5

7 Mottryckskraft lproduktion under samtidig produktion av fjärrvärme i ett kraftvärmeverk. aturgas Fossilt bränsle som har bildats nere i jorden genom att andra fossila bränslen har utsatts för tryck och värme. eutron Kärnpartikel utan elektrisk laddning. Frigörs ur kärnan vid kärnreaktioner. Olja Fossilt bränsle även kallat petroleum. Råoljan har varit känd sedan tusentals år och har t ex använts för att täta båtar. Den moderna oljeindustrin föddes dock först i mitten av 18-talet. kraftverk nläggning som producerar el med olja som bränsle. Petroleum Benämning på olja. Pipeline Rörledning för naturgas eller olja. Plutonium Grundämne som kan klyvas under energiutveckling. Proton Kärnpartikel med positiv laddning. Radioaktivitet Spontant sönderfall av instabila atomkärnor. Radioaktivt avfall Radioaktiva restprodukter, främst från drift av kärnreaktorer. Raffinaderi nläggning där råolja bearbetas till olika petroleumprodukter. Reaktorhärd Den del av en kärnreaktor som innehåller kärnbränsle, dvs där reaktioner i form av klyvningsprocesser äger rum. Råolja Den olja som tas upp ur jordens inre. Råolja är en blandning av flytande föreningar mellan kol och väte. Rörelseenergi Även kallad kinetisk energi. Den form av energi en kropp har p g a sin rörelse. Solcell nordning som direkt omvandlar solenergi till elektricitet. Solfångare nordning där vatten värms av solenergi. Termostat nordning som automatiskt styr temperaturen på en apparat eller i en lokal inom givna gränser. För stora energimängder blir antalet siffror stort. Man har därför infört ett förkortat skrivsätt, prefix, för bildandet av multiplar. k(kilo) betyder 1 eller 1 3 M(mega) betyder 1 eller 1 6 G(giga) betyder 1 eller 1 9 T(tera) betyder 1 eller 1 12 P(peta) betyder 1 eller 1 15 xempel i grova tal: 1 kwh är den energimängd som går åt för att värma en 1-watts spisplatta i en timme. 1 MWh är den energimängd som behövs för att köra en personbil 1 mil. 1 GWh är den mängd värmeenergi som 4 villor förbrukar på ett år. Prefix 1 TWh är den totala mängd energi av olika slag som Sverige förbrukar under 2 timmar (TWh uttrycks ibland som miljarder kwh). Transformator nordning för att förändra växelströmmens spänning till en nivå som är lämplig för överföring eller konsumtion. Turbin Maskin med propeller eller skovelliknande hjul som drivs av en gas eller vätska och producerar mekanisk energi. Uran aturligt förekommande, radioaktiv metall som i anrikad form utgör det viktigaste bränslet i kärnreaktorer. verk nläggning där elektrisk energi alstras via turbiner som drivs med strömmande vatten. Verkningsgrad Kvoten mellan avgiven energi och tillförd energi. Värmefaktor Kvoten mellan mängd avgiven värme och mängd tillförd driftenergi. nvänds t ex som mått på värmepumpars effektivitet. Värmekraft lektrisk energi som erhålls genom förbränning av bränslen som olja, kol, uran, biomassa, avfall och gas. Värmekraftverk Samlingsnamn för anläggningar för elproduktion genom omvandling av värme till el. Värmepump nläggning som tar upp energi från en lågtemperaturkälla, t ex vatten eller luft, och efter tillförsel av ytterligare energi (el) avger energin i form av värme. Värmeverk nläggning för produktion av värmeenergi till ett fjärrvärmenät. Värmevärde Den energimängd som är bunden i ett bränsle. Växthusgas Fleratomiga gaser som finns i atmosfären. Ångkraftverk n vanlig beteckning på värmekraftanläggningar som drivs med ånga. Ångpanna nläggning för ångproduktion, i vilken tryck och temperatur anpassas så att vattnet tillåts koka, och därefter överhettas. O R D L S T 51

8 Utgåva 3 KÄR KRFT ndra skrifter i serien nergikällor ingår i en serie informationsskrifter. Dessa kan beställas på eller genom Svensk nergis skoldistribution Telefon Svensk nergi i skolan är ett projekt inom Svensk nergi Svensk nergi/swedenergy B Stockholm. Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon Telefax

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR

Utgåva. Utökad med FoU avsnitt ENERGI KÄLLOR 7 Utgåva Utökad med FoU avsnitt KÄLLO Den eviga kärnreaktorn Solen är inte bara viktig för vårt välbefinnande. Ur solen hämtar vi också det mesta av den energi vi använder och omvandlar den till ljus,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning

ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning ENERGI Om energi, kärnkraft och strålning 1 2 Vad är energi? Energi är rörelse eller förmågan att utföra ett arbete. Elektricitet då, vad är det? Elektricitet är en form av energi som vi har i våra eluttag

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver

Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Världens primärenergiförbrukning & uppskattade energireserver Processindustriell Energiteknik 2012 Anni Kultanen Kim Westerlund Mathias Östergård http://en.wikipedia.org/wiki/world_energy_consumption Världens

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Energiläget i siffror 2011

Energiläget i siffror 2011 Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012

Energiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012 Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

El- och värmeproduktion 2011

El- och värmeproduktion 2011 Energi 2012 El- och värmeproduktion 2011 Energiproduktionen och fossila bränslen nedåtgående år 2011 Komplettering 18.10.2012. Tillägg av översikten El- och värmeproduktionen samt bränslen 2011. Den inhemska

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN

ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Prins Daniel Fellowship ENERGI MÖJLIGHETER OCH DILEMMAN Energianvändning historik, nuläge, och framtidsscenarier Prins Daniel Fellowship Prins Daniel Fellowship MÄNSKLIGHETENS TIO STÖRSTA UTMANINGAR 1996

Läs mer

Hur ska vi ha det i framtiden?

Hur ska vi ha det i framtiden? 32 Hur ska vi ha det i framtiden? Världens energibehov kommer att öka. Främst på grund av världens ökande befolkning. Det innebär en ytterligare belastning på miljön, särskilt om de ökande behoven ska

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER

UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER UPPDRAG: ENERGI OCH TRANSPORTER Människan har i alla tider behövt energi för att värma sig och laga mat, för att få ljus och för att få draghjälp. Under de senaste femtio åren har energianvändningen ökat

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

6 olika energikällor

6 olika energikällor Projektarbete PA1201 28/2 2011 6 olika energikällor För och nackdelar Oscar Bengtsson, NV3A Göran Paulson Sammanfattning Det här arbetet har gått ut på att skapa en övergripande bild av 6 olika energikällor

Läs mer

Hej och hå ingen tid att förspilla

Hej och hå ingen tid att förspilla Hej och hå ingen tid att förspilla Ingenting kan uträttas utan att energi omvandlas. Därför är våra sätt att använda energi viktiga. I det här kapitlet ser vi på sådan teknik som har som huvudsyfte att

Läs mer

Räkneövning/Exempel på tentafrågor

Räkneövning/Exempel på tentafrågor Räkneövning/Exempel på tentafrågor Att lösa problem Ni får en formelsamling Huvudsaken är inte att ni kan komma ihåg en viss den utan att ni kan använda den. Det finns vissa frågor som inte kräver att

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energikälla

Bioenergi Sveriges största energikälla Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Energi. s 83-92 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk s 83-92 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Innehåll Vad är energi? källor Miljöpåverkan Grön el effektivisering råd Hur ser det ut i er verksamhet? Vad är energi? Allt som kan omvandlas till

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur.

Allt du behöver veta om värme. Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. Allt du behöver veta om värme Värme kan produceras på flera olika sätt. Vi visar dig hur. 2 Varmvatten i kranen och en behaglig temperatur inomhus. Vi tar det ofta för givet utan att tänka på var värmen

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB

FORSMARK. En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB FORSMARK En kort faktasamling om kärnkraft och Forsmarks Kraftgrupp AB OM FORSMARK Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk som har drivits sedan 1980. Varje år producerar tre reaktorer en sjättedel av

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen.

Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Olaus Petriskolan Örebro BOD/JÖN Kunskaper i teknik för skolår 7. El i vardagen. Vattenkraftverk och kärnkraftverk producerar huvuddelen av den el vi använder. Kraftverk som eldas med biobränsle (ved och

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Vattenfall Värme Uppsala

Vattenfall Värme Uppsala Vattenfall Värme Uppsala - dagsläget Johan Siilakka, chef anläggningsutveckling - utveckling Anna Karlsson, miljöspecialist - varför biobränslen? - tidplaner och delaktighet 2013-03-02 Foto: Hans Karlsson

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken

RÅVAROR. Handla el via Handelsbanken RÅVAROR Handla el via Handelsbanken Handla el via Handelsbanken Elmarknaden skiljer sig från många andra råvarumarknader i och med att el inte kan lagras. Den måste konsumeras samtidigt som den produceras

Läs mer

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi

INFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart

Läs mer

Grön el i Västra Götaland

Grön el i Västra Götaland Grön el i Västra Götaland Mats Johansson mats.johansson@kanenergi.se Med stöd av: Introduktion Elanvändning och produktion i VG Attityder till energi Läget inom resp. teknik Sammanfattning Statistik (enligt

Läs mer

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09

Från energianvändning till miljöpåverkan. Seminarium IEI LiU 2015-04-09 Från energianvändning till miljöpåverkan Seminarium IEI LiU 2015-04-09 2 Agenda 1 Terminologi en snabbkurs 2 Primärenergi en problematisering 3 Tidsperspektiv vad kan vi lära från LCA? 4 Term Energi Energiform

Läs mer

El- och värmeproduktion 2013

El- och värmeproduktion 2013 Energi 2014 El och värmeproduktion 2013 Andelen av fossila bränslen ökade inom el och värmeproduktionen år 2013 År 2013 producerades 68,3 TWh el i Finland. Produktionen ökade med en procent från året innan.

Läs mer

Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser. Modulerna

Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser. Modulerna Lärarstöd E.ONs energiutställning för skolklasser Du behöver inte skriva ut detta dokument. Medföljande lärare får materialet när klassen kommer till utställningen. Besöket börjar med en kort introduktion,

Läs mer

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB

Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA. Torsås Fjärrvärmenät AB Tariffrapport 2009 Fjärrvärme DoA Torsås Fjärrvärmenät AB 1 / 6 Nätinformation Information Nätets/nätens namn FVD2001 Torsås Fjärrvärmenät Ort/orter FVD20012 Torsås Prisområdesnamn FVD20013 Kontaktperson

Läs mer

El- och värmeproduktion 2009

El- och värmeproduktion 2009 Energi 2010 El och värmeproduktion 2009 Produktionen av el och industrivärme minskade år 2009 Enligt Statistikcentralens statistik över el och värmeproduktionen minskade elproduktionen och totalförbrukningen

Läs mer

Rapport - Energideklaration

Rapport - Energideklaration Rapport - Energideklaration Fastighetsbeteckning: Blåhaken 2 Datum: 2014-10-23 Adress: Domherregränd 3, 313 30 Oskarström Rapportnummer: 943 SEE U Halmstad AB Linjegatan 3B Energiexpert: Hanna Norrman

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12

Bränslecell. Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Bränslecell Av: Petter Andersson Klass:EE1b Kaplanskolan, Skellefteå 2015-02-12 Innehållsförteckning S. 2-3 Utvinning av energi S. 4-5 Kort historik S. 6-7 Energiomvandlingar S. 8-9 Miljövänlighet S.

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt.

Fram till år 2050 måste fossilbränsleanvändningen minskas radikalt. De industrialiserade ländernas välstånd har kunnat utvecklas tack vare den nästan obegränsade tillgången på fossila bränslen, speciellt olja. Nu råder emellertid stor enighet om att utsläppen från användning

Läs mer

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB.

Korroterm AB. Översiktlig studie av miljöpåverkan vid jämförelse mellan att byta ut eller renovera en belysningsstolpe. Envima AB. Uppdrag Uppdragsgivare Korroterm AB Bernt Karlsson Projektledare Datum Ersätter Ladan Sharifian 2009-06-08 2009-06-05 Antal sidor 12 1 Antal bilagor Projektnummer Rapportnummer Granskad av 2009006 09054ÖLS

Läs mer

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning Visste du att värme och varmvatten står för ungefär 80% av all den energi som vi förbrukar i våra hem? Därför är en effektiv och miljövänlig värmeproduktion en av våra viktigaste utmaningar i jakten på

Läs mer

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta

När man diskuterar kärnkraftens säkerhet dyker ofta Faktaserien utges av Analysgruppen vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning AB (KSU) Box 1039 SE - 611 29 NYKÖPING Telefon 0155-26 35 00 Fax 0155-26 30 74 E-post: analys@ksu.se Internet: www.analys.se Faktaserien

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010.

Fjärrvärmeåret 2010. Information och statistik från Mölndal Energi. Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. Fjärrvärmeåret 2010 Information och statistik från Mölndal Energi Bild från bränslehallen i samband med invigningen av Riskulla KVV i mars 2010. ~ 1 ~ Mölndal Energi erbjuder el och fjärrvärme Mölndal

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi

Kärnkraft. http://www.fysik.org/website/fragelada/index.as p?keyword=bindningsenergi Kärnkraft Summan av fria nukleoners energiinnehåll är större än atomkärnors energiinnehåll, ifall fria nukleoner sammanfogas till atomkärnor frigörs energi (bildningsenergi även kallad kärnenergi). Energin

Läs mer