Byggnadskontoret september 2003 Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadskontoret september 2003 Antagen av kommunfullmäktige 2003-08-26"

Transkript

1 Vindkraft i Mjölby Fördjupad översiktsplan för vindkraften Byggnadskontoret september 2003 Antagen av fullmäktige Vindkraftverket Elisabeth, ägt av Lagmansberga Ekonomisk Förening. Foto: Torbjörn Tengstrand

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. INLEDNING Bakgrund Planering 1 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Lagstiftning Befintliga vindkraftverk Vindenergi Den ala översiktplanen Kommunens energiplan Naturvärden Kulturvärden Friluftsliv Vägar, järnvägar och kraftledningar Planeringsunderlag 5 3. VINDKRAFTVERKEN OCH OMGIVNINGEN Landskapet Buller Skuggor och reflexer Påverkan på djurlivet Påverkan på faunan Elektromagnetiska ikationssystem Säkerhetsavstånd Försvaret och luftfarten Elanslutningar Typgodkännande Mellanala intressen och samordning 8 4. LANDSKAPET Landskapsanalys Landskapstyper Markanvändning Bebyggelse Upplevelsen av landskapet Analys av förutsättningar RIKTLINJER VID ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Riktlinjer Genomförandetid GEOGRAFISK OMRÅDESREDOVISNING, KARTREDOVISNING 25

3 Kommunfullmäktiges beslut om antagande , 102 Utlåtande över synpunkter inkomna synpunkter under utställningstiden Länsstyrelsens granskningsyttrande Bilaga A Bilaga B Bilaga C

4 VINDKRAFT I MJÖLBY KOMMUN 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit åt byggnadsnämnden och byggnadskontoret att i en fördjupad översiktsplan ta fram riktlinjer för vindkraftsanläggningar i Mjölby. I ens översiktsplan, ÖP 2001, antagen av Kommunfullmäktige , berörs vindkraften i avsnitten 6.7 och 6.9. För närvarande finns nio vindkraftverk uppförda inom en. Gällande bygglov finns för ytterligare tre verk och bygglovsansökning och förhandsförfrågan är inlämnad till byggnadsnämnden för ytterligare nitton verk. Förfrågningar till byggnadskontoret visar på ett fortsatt stort intresse för byggnation av vindkraftverk inom en, främst i den västra delen. Exploateringstrycket på vindkraftverk har nu blivit så stort att det föreligger ett behov av en helhetssyn för att få till lyckade etableringar. Ju fler vindkraftverk som byggs, desto större blir kraven på en placering av verken utifrån beaktandet av landskapsbild, miljö-, natur- och kulturvärden. Det är också viktigt att etablering av enstaka verk inte förstör förutsättningarna av att samla vindkraftverk i grupper eller rader. En rätt genomförd utbyggnad bör också kunna bidra till att skapa mervärden i landskapet. Vindenergin har alltid varit en viktig naturresurs och som använts flitigt under århundradena. Med hjälp av dagens teknik finns utmärkta möjligheter att effektivt kunna utnyttja vindkraften för att kunna utvinna energi. Ett övergripande mål för all planering i Sverige är att planera för en långsiktigt hållbar utveckling av vårt land. En omställning till förnyelsebara energikällor är ett viktigt led i detta arbete. Inom EU finns principbeslut på att främja förnyelsebara energikällor och att andelen energi producerad ur dessa ska uppgå till 12 % av medlemsländernas energiproduktion år Planeringsmålet för Sverige är produktion av 10 TWh årligen år I den lokala Agenda-21 planen för Mjölby antagen av fullmäktige , 147, anges att förnyelsebara energislag ska prioriteras framför fossila bränslen. En utbyggnad av vindkraften ligger i linje med detta och är också en viktig del i omställningen till ett ekologiskt hållbart energisystem. Vindkraftproblematiken är väl utredd. Den första nationella utredningen om vindkraft i Sverige genomfördes 1978 av Statens Vattenfallsverk. Under följande år har en stor mängd utredningar och undersökningar gjorts och redovisats. Regeringen beslutade 1998 att tillsätta en särskild utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för lokalisering av vindkraftsverk i Sverige, både till lands och till havs. I utredningens slutbetänkande (SOU 1999:75) föreslås ett gemensamt planeringsmål för vindkraften i landet på ca 10 TWh. Vidare föreslås att de er som har goda vindförutsättningar ska behandla vindkraftsproblematiken i den ala översiktsplaneringen. Översiktsplanen för vindkraft i Mjölby ligger i linje med den planering statsmakterna eftersträvar. Målsättningen med planen är att i en positiv anda hitta lämpliga lägen för en fortsatt vindkraftsutbyggnad i en. 1.2 Planering Länsstyrelsen har i utredningen Vindkraft i Östergötland från 1998 lämnat råd och förslag till riktlinjer för etablering av vindkraftverk. I utredningen anför länsstyrelsen att utnyttjandet av vindkraften bör behandlas i den ala översiktsplanen och att i planen kan strategier för ett ökat utnyttjande formuleras och olika markanspråk vägas mot varandra. De råd och förslag till riktlinjer som finns redovisade i utredningen, har tagits till vara på så sätt att de vävts in i de olika avsnitten i ens fördjupade översiktplan. Länsstyrelsen har i sina riktlinjer angivit att en grupp av verk sällan bör bestå av fler än tre verk. Mjölby delar den uppfattningen men anser också att detta inte bör vara en riktlinje i planen. Landskapet tål i vissa fall ett större intrång än med tre verk. Detta får då avgöras från fall till fall. Den fördjupade översiktsplanens mål är att föreslå riktlinjer för utbyggnad av vindkraften inom Mjölby. Dessutom att få en god överblick av vilka områden som lämpar sig bäst för uppförande av vindkraftverk 1

5 och vilka områden där vindkraftverk inte bör eller inte får uppföras. Tanken är också att planen ska bidra till att underlätta, förbilliga och påskynda processen med tillståndsgivningen av nya verk. Flera av ens vindenergirikaste områden har samtidigt höga natur- och kulturvärden. Vilka områden som är lämpliga för etablering av vindkraftverk måste avgöras efter en helhetsbedömning, där intressena för att utnyttja vindenergin vägs mot samvägda bevarandeintressen. Påverkan på riksintressen för naturvård, kulturvård, friluftsliv och infrastruktur redovisas i avsnitten 2:6-2:9 och på vindkraftskartan. De områden som föreslås för vindkraftsetableringar bedöms ej negativt påverka användningsområden redovisade i ÖP Eftersom västra Östergötland har goda vindförutsättningar, men också består av stora arealer öppet slättlandskap, bör en samordning ske mellan berörda er så att en utbyggnad av vindkraften kan ske samlat och i samförstånd erna emellan när det gäller vindkraftverk nära gränserna. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Lagstiftning Tillstånd till att uppföra ett eller flera vindkraftverk kan beröra olika lagar och flera olika tillståndsmyndigheter. De viktigaste lagarna som berör markanvändningen är miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL), kulturminneslagen (KML) och luftfartslagstiftningen (BCL). Det planerade vindkraftsverkets eller vindkraftsverkens effekt är avgörande för vilken myndighet som ska besluta i det enskilda ärendet. Nedanstående tabell är en översikt av de olika lagstiftningarna. Tabellen är en vidarebearbetning av tabell från SOU 1999:75. Utdrag ur de olika lagstiftningarna. För fördjupning hänvisas till lagstiftningarna. MILJÖBALKEN - För enstaka verk eller grupp av verk med en effekt av mer än 125kW men högst 1MW ska anmälan göras till miljönämnd eller motsvarande. - För enstaka verk eller grupp av verk belägna på samma fastighet med en effekt av mer än 1MW men högst 10MW ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. - För grupp av verk med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd effekt av minst 10MW ska tillstånd sökas hos miljödomstol. - Enstaka verk eller grupp av verk med en effekt av mer än 1MW bedöms alltid medföra betydande miljöpåverkan och för denna typ ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. PLAN OCH BYGGLAGEN Bygglov krävs om: - vindturbinens diameter är större än två meter - vindkraftverket placeras närmare fastighetsgräns än kraftverkets höjd - kraftverket monteras fast på en byggnad Detaljplan eller områdesbestämmelser kan behöva upprättas. KULTURMINNESLAGEN Enligt lagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen och det krävs tillstånd för att rubba, ändra eller ta bort fast fornlämning. PRÖVNINGSREGLER FÖR VINDKRAFTVERK Plan- och bygglagen 8 kap. 2 första st. 6 Bygglov krävs om Byggnadsnämnden. rotordiametern > 2 m närmare tomtgräns än kraftverkets höjd fast monterat på byggnad 5 kap. 1 Krav på detaljplan i vissa fall. MKB-krav. 2 kap. 1 Tillämpning av 3 och 4 kap. MB 2

6 Miljöbalken 9 kap. 1 p. 3 och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12 kap. 6 Anläggningar > 125 kw-1 MW >1-<10 MW. MKB-krav Minst 10 MW och minst tre aggregat. MKB-krav. Ej anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningar. 17 kap. 1 p. 8 Regeringsprövning av gruppstationer med minst tre Aggregat och en uteffekt om minst 10 MW. MKBkrav. Kulturminneslagen 2 kap. 12 Dispensprövning för fasta fornlämningar. Länsstyrelsen. 2 kap. 11 Beslut om särskild utredning. Länsstyrelsen. Anmälan till miljönämnden. Ansökan till Länsstyrelsen. Ansökan till Miljödomstolen; Se nedan om regeringsprövning. Samråd med länsstyrelsen om naturmiljön ändras väsentligt. Ansökan till miljödomstolen. Luftfartslagstiftningen BCL-F2, F3 Hinderprövning mot intrång i luftrummet vid flygplats Flygplatschef. intrång i övrigt Luftfartsverket/-inspektionen. BCL-F4.1 Anmälan om hinder högre än 40 m. Luftfartsverket/-inspektionen. Svensk standard Prövning av skyddsavstånd för luftradiosystem. Luftfartsverket/ SS Flygtrafiktjänsten. 2.2 Befintliga vindkraftverk Inom Mjölby har bygglov beviljats för elva stycken vindkraftverk. Av dessa har nio stycken uppförts. Lägena för verken är redovisade på vindkraftskartan med olika beteckningar för de uppförda och för de som ej är uppförda men där bygglov beviljats. VINDKRAFTVERK I MJÖLBY KOMMUN Fastighet Bygglov Effekt Tornhöjd Rotordiameter Anmärkning Skorteby 4: kw 40 m 27m Appuna 17: kw 32 m 27 m Valltorp 2: kw 31 m 29 m Bygglovet har gått ut Lagmansberga 6: kw 55 m 44 m Skorteby 4: kw 45 m 42 m Bjälbo 3: kw 65 m 44 m Bjälbo 26: kw 55 m 47 m Hogstad 20: kw 65 m 52 m Högby 1: kw 65 m 52 m Bjälbo 26: kw 78 m 52 m Högby 4: kw 65 m 52 m Bygglovet har gått ut Skeby 9: kw 75 m 60 m Ej uppfört Tungelunda 7: kw 75 m 60 m Ej uppfört Tungelunda 7: kw 75 m 60 m Ej uppfört För närvarande finns bygglovansökningar inlämnade för ytterligare sexton verk Ett antal förfrågningar om uppförande av vindkraftverk, förutom de ovannämnda, har de senaste åren inkommit till byggnadsnämnden. Förutom vindkraftverken inom ens gränser finns fyra stycken uppförda verk belägna nära gränsen, men inom Ödeshögs och Vadstena er. Av de uppgifter som finns tillgängliga i Swed Power AB:s vindstatistik, tyder inget på att något av verken lämnar väsentligt mindre energi än beräknat. Tvärtom visar de västligt belägna verken värden som överstiger beräknad levererad energimängd. 3

7 2.3 Vindenergi På uppdrag från Energimyndigheten (fd NUTEK) har SMHI gjort mätningar och vindkartering över Östergötland. Arbetet är en del i ett regeringsuppdrag att ta fram förslag på områden av riksintresse för vindkraft. Något beslut om vad som krävs energimässigt av ett område för att betraktas som riksintressant område finns dock ännu inte. Energimyndigheten har preliminärt sagt att vindstyrkan i ett område ska vara minst kwh/m2 och år på 100 meters höjd (motsvarar kwh/m2 och år på 50 meters höjd) för att komma ifråga som riksintresse. För Östergötland har kartering gjorts av energiinnehållet på nivåerna 50 och 80 meter över mark. Av dessa är 50 meters nivån den mest intressanta eftersom den direkt korresponderar med vad som diskuterats som riksintresse. Energikartorna ger dock en utjämnad bild av verkligheten. Topografiska underlagsdata liksom uppgifter om markanvändningen är kraftigt utjämnade. Det innebär att det kan finnas högt belägna platser där energitillgången är åtminstone % större än vad kartorna visar. På samma sätt kan det finnas lågt belägna skogsklädda eller vindstörda dalgångar och motsvarande där vindenergin kan vara avsevärt lägre än vad energikurvan anger. Viktigt att notera är dock att kwh/m2-kurvan visar värdet för tänkt riksintresse. Lokalt kan det vara så att även platser där vindens energiinnehåll är lägre än kw/m2, är intressanta för byggnation av vindkraftverk. I takt med att vindkraftverken tenderar att bli högre än 50 meter och att verkningsgraden för verken, genom ständig utveckling, stadigt förbättras kan det bli intressant att för etableringar utnyttja platser med väsentligt lägre energiinnehåll än kwh/år. Ett verk på 1000 kw effekt, med 60 meters rotordiameter och en tornhöjd av 70 meter beräknas producera ca 1,65 MWh per år. Detta motsvarar konsumtionen av hushållsel i ca 330 normalvillor (årsbehov 5000 kwh). Sverige ligger i ett av de så kallade västvindsbältena och har därför bra vindförhållanden främst utefter kusterna men också i inlandet på slätterna. Den förhärskande vindriktningen inom Mjölby är sydväst. En stor fördel med vindkraften är att tillgången på vind över året, och därmed producerad energi, stämmer väl överens med behovet av elkraft. Om vindkraftverk placeras i grupp kan de i vissa lägen stjäla vind för varandra. För att motverka detta bör kraftverk i grupp placeras på ett avstånd från varandra på 5-7 gånger rotordiametern och ej i den dominerande vindriktningen. 2.4 Den ala översiktplanen Kommunfullmäktige i Mjölby har i juni 2001 antagit en reviderad översiktsplan för en, kallad ÖP Vindkraften behandlas i översiktsplanen i ett eget avsnitt under kapitlet landsbygd. I planen anges att en fördjupad översiktsplan bör göras för att peka ut de områden som är särskilt lämpliga för vindkraft. 2.5 Kommunens energiplan I den ala Energiplanen, antagen av Kommunfullmäktige i mars 1999 har inte vindkraften ägnats särskilt stort utrymme. Under avsnittet Vindkraft anges att cirka 20 verk kan byggas i en, främst i den västra delen, och att de totalt beräknas ge cirka MWh. I planen anges också att ett tiotal mindre vindkraftverk på kw kan uppföras som gårdsverk, främst för leveranser av energi till egna jordbruk. 2.6 Naturvärden I samband med upprättandet av Mjölbys ÖP 2001 har länsstyrelsen tillsammans med miljönämnden upprättat en klassificering av de områden i en som har höga naturvärden. Totalt har cirka 400 områden klassificerats. Områdena har grupperats i: Riksintressen (fastställda av Naturvårdsverket) och Natura 2000-områden Klass 2-områden (områden av regionalt intresse) Klass 3-områden (områden av alt intresse) 4

8 Klass 4-områden (områden av lokalt intresse) Inom de områden som klassificerats som riksintresse för naturvården och Natura 2000-områden får vindkraftverk uppföras endast i undantagsfall och först efter noggrann prövning. Samtliga klassade naturområden finns redovisade på vindkraftkartan. 2.7 Kulturvärden Inom en finns ett antal områden redovisade som riksintresse för kulturvården. Dessutom finns ytterligare ett stort antal områden redovisade som område med stora kulturvärden. Till detta finns ett stort antal områden som på ekonomiska kartan redovisats att innehålla skyddade fornlämningar. Flera av de vindenergirika områdena inom en har också höga kulturvärden. I dessa områden kan det bli kollision mellan kravet på att få etablera vindkraft och kravet på att bevara kulturvärden. Inom områden av riksintresse för kulturvården bör vindkraftsverk endast få uppföras restriktivt. I vissa kulturmiljöer kan dock vindkraftverk vara möjliga att uppföra. I kulturintressanta områden och i områden med fornlämningar måste arkeologiska förundersökningar och utredningar företas innan vindkraftverk får etableras. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet för detta. Inga vindkraftverk bör tillåtas inom en radie på 1000 meter från landsbygdskyrkorna. 2.8 Friluftsliv Tåkern-Omberg-området är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området ligger till viss del inom Mjölby. Området sammanfaller med riksintresseområdet för naturvård. De markområden som används för att bygga vindkraftverk på är i allmänhet jordbruksmark. Det innebär att det rörliga friluftslivet normalt sett ej påverkas av att vindkraftverk byggs. 2.9 Vägar, järnvägar och kraftledningar Väg, riksväg 32, södra stambanan Malmö-Stockholm och godsstråket Mjölby-Hallsberg är till sina sträckningar genom Mjölby riksintressen. Det finns även två kraftledningar som är klassade som riksintresse. De genomkorsar en i huvudsak i nord-sydlig riktning. Ny byggnation i närheten av dessa riksintressena är av naturliga skäl begränsad och beräknas dessutom ej bli aktuell när det gäller vindkraftverk Planeringsunderlag 1. ÖP 2001, översiktsplan för Mjölby, fullmäktige Vindkraft i Östergötland, länsstyrelsen SOU 1999:75 4. Riksintressen, redovisning från länsstyrelsen 5. Naturvårdsprogram för Mjölby, fullmäktige Samlad bebyggelse, byggnadsnämnden Energiplan för Mjölby, fullmäktige Agenda 21 plan, fullmäktige Vindkartering, SMHI 10. Skyddsavstånd buller, länsstyrelsen 11. Samrådsredogörelse, byggnadsnämnden Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, boverket 2003 Planeringsunderlaget redovisas separat av utrymmesskäl. Riksintressena redovisas detaljerat i ÖP

9 3. VINDKRAFTVERKEN OCH OMGIVNINGEN 3.1 Landskapet Den bästa förutsättningen för en lönsam energiproduktion är att vindkraftverk placeras där de bästa vindförutsättningarna finns. I allmänhet innebär det på höjder och i öppna landskap. Verken kan komma att dominera i landskapet och ändra proportionerna mellan landskapet i sig, horisonten, bebyggelse, kyrkor och liknande. Verken tenderar att i framtiden få större tornhöjder än idag. Det innebär att verken blir synliga på allt längre avstånd och tar i anspråk allt större visuella arealer och utblickar. Det blir således allt viktigare att både enstaka verk och grupper av verk anpassas till de förutsättningar som landskapet ger. Anpassningen bör avse verkens placering och höjd med hänsyn tagen till topografi, vegetation, bebyggelse, landskapets skala, riktningar och karaktärselement. Någon direkt objektiv metod för att beskriva ett landskaps samlade visuella kvaliteter finns inte. På samma sätt blir en bedömning av de upplevelsemässiga kvaliteterna i landskapet subjektiva beroende på vem som gör bedömningen. Landskapets utseende kan dock bedömas på ett objektivt sätt. Under avsnittet 4 har gjorts en landskapsanalys med utgångspunkt från landskapets utseende, upplevelsemässiga aspekter, karaktärer och värden för att på så sätt kunna bedöma de mest lämpliga lägena för vindkraft. 3.2 Buller Buller kan definieras som inte önskvärt störande ljud. Naturvårdsverket har fastlagt riktvärden för buller. Det finns inga riktvärden direkt avsedda för vindkraftverk, utan de som används är avsedda för externt industribuller. För bostäder och vårdbyggnader är riktvärdet 40dBA och för planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv är värdet 35 dba. Hur långt ljudet från ett vindkraftsverk hörs är beroende på, förutom verkets egenskaper, topografi, vegetation och vindförhållanden. De naturliga ljuden i omgivningen av ett verk kan maskera ljudet från vindkraftverket. De riktlinjer som tillämpas för bullerskydd innebär att man har beräknat skyddsavståndet mellan bostäder och enstaka verk eller grupper av verk till mellan 250 och 400 meter. Länsstyrelsen har gjort en kartinventering där man lagt in ett skyddsavstånd på 350 meter runt befintliga bostadshus på landsbygden. Inventeringen kan anses utgöra riktvärde för minsta avståndet mellan bostadshus och planerade vindkraftverk. Den tekniska utvecklingen kan leda till en utveckling mot allt tystare verk. Å andra sidan kan en ökande effekt på verken få till följd att skyddsavståndet till bostäder måste ökas. På senare tid har det diskuterats om hur infraljud (ljud under 20Hz och som inte uppfattas av örat) från vindkraftverken påverkar människor och djur och vilken hänsyn som man behöver ta till det vid planeringen av verken. Enligt ett uttalande av professor Sten Ljunggren vid KTH i Stockholm ligger infraljudet från ett vindkraftverk på 200 meters avstånd långt under rekommenderat gränsvärde. 3.3 Skuggor och reflexer Vindkraftverkens rotorblad orsakar, när de är i rörelse, skuggstörningar. Bladen kan också ge upphov till reflexer, som kan verka störande om bladen inte är antireflexbehandlade. Skuggor kan uppträda på flera hundra meters avstånd från verken. Under vinterhalvåret är det framför allt byggnader som ligger nordost och nordväst om vindkraftverken som riskerar att bli störda. Under sommarmånaderna när solen går upp tidigt och ned sent kan detta, morgon och kväll, även innebära störningar för byggnader belägna sydväst och sydost om verken. Den bästa placeringen av vindkraftverk är, i förhållande till hus, och sett över hela året, norr om. I Sverige finns i dagsläget inga riktlinjer för skuggstörningar. Skuggpåverkan blir som störst när solen står lågt. Den ovannämnda vindkraftutredningen (SOU 1999:75) har föreslagit att Boverket får i uppdrag att ta fram sådana. Innan riktlinjer finns har praxis blivit att antalet skuggtimmar per år ej får överstiga 30. Vindkraftverken kan, om de står i känsliga lägen ur beskuggningshänseende, stoppas med automatik vid klart väder under vissa tider av året då solen står lågt. 6

10 3.4 Påverkan på djurlivet Erfarenheterna från olika länder visar att varken tama eller vilda däggdjur verkar att störas av vindkraftverk. När det gäller fåglar kan vindkraftverken medföra störningar av två olika slag, dels att fåglar kolliderar med verken och dels att fåglar av olika anledningar skräms bort av verken. Olika undersökningar visar dock att kollisionsrisken i allmänhet är liten. Eftersom västra delen av Mjölby berörs av närheten till fågelsjön Tåkern, med ett mycket stort antal in- och utflygningar till sjön främst under flyttid, är det viktigt att närmare studera fågelstråken i samband med vindkraftsetableringar nära sjön. 3.5 Påverkan på faunan Vindkraftverk placeras i allmänhet på mark som används i lantbruket som åker, bete eller impedimentsmark. Det markområde som behövs för själva vindkraftanläggningen behöver i allmänhet inte vara större än några hundra kvadratmeter för ett enstaka verk. Platsen måste kunna nås med tunga fordon, både under byggtiden och senare under driftsskedet. Det är av stor vikt att området för vindkraftsetableringen och erforderlig väg utformas så att intrånget på pågående markanvändning blir minsta möjliga men att erforderlig väg ändock uppfyller kraven som räddningsväg. 3.6 Teleikationssystem Tornen och de roterande turbinbladen kan i vissa fall negativt påverka mottagningen av de radiosignaler som används vid trådlös ikation. Detta gäller främst rundradioverksamhet (TV och radio), teleikation och navigering. För denna verksamhet utnyttjas yttäckande markbaserade radiolänksystem och satelitsystem. Risken för störningar mot dessa radiosystem ökar med storleken på vindkraftverken och speciellt om det finns inslag av metall i bladen. Större grupperingar av vindkraftverk innebär en ökad störrisk. Uppgifter om civil/militära radiolänkstråk och andra civila/militära trådlösa ikationssystem är mer (militära system) eller mindre (civila system) sekretessbelagd men dessa kan fås via Post- och Telestyelsen inför ett samrådsförfarande med berörda operatörer. 3.7 Säkerhetsavstånd De risker för omgivningen till följd av olyckshändelser vid vindkraftverk som främst har diskuterats är att olika delar från verken, samt is vid isbildning, kan lossna och slungas iväg så att människor, djur och fast egendom skadas. Det som också har diskuterats är att vindkraftverk kan falla av olika orsaker, bland annat bristande underhåll och efter det att verken tjänat ut. Boverket har i Allmänna råd från 1995 angivit säkerhetsavstånd vid placering i närheten av bostadsbyggnader och byggnader där människor vistas samt vid allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar. Om man som säkerhetsavstånd iakttar regeln tornhöjd + 3 gånger rotordiametern bedöms Boverkets råd vara uppfyllda i alla lägen. 3.8 Försvaret och luftfarten För luftfarten, såväl den militära som den civila, är det av avgörande betydelse att det finns kunskap om var det finns vindkraftverk och liknande hinder i höjdled. Byggnadsverk med en höjd av 40 meter eller högre ska anmälas till Luftfartsinspektionen. Det finns en gemensam databas för Försvarsmakten och Luftfartsverket där dessa hinder registreras. Vindkraftverken kan även påverka försvarets och den civila luftfartens navigeringshjälpmedel, ikations system, signalspaningssystem och radarsystem. Påverkan behandlas under avsnitt 3.6. Områden som har en väsentlig betydelse för totalförsvaret, ska så långt som det är möjligt skyddas mot åtgärder som skadar försvarsintressena. 7

11 3.9 Elanslutningar Vid anslutning till elnätet av vindkraftverk gäller i tillämpliga delar AMP (anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet). Anslutningen sker vanligtvis till nätägarens mellanspänningsnät, d vs till 10 eller 20 kvnätet. Generatorspänningen på vindkraftverk är 400 eller 690 V, varför en upptransformering till mellanspänningen är nödvändig. En transformatorstation med erforderlig utrustning måste därför uppföras i anslutning till vindkraftverket. Vissa verk har sådan utrustning med transformator inbyggd i vindkraftverkets torn. Nätägarens totala kostnad för att ansluta verket utgör den så kallade anslutningsavgiften vilken i sin helhet betalas av vindkraftverkets ägare. Förutom de myndighetskrav som gäller för att få uppföra ett vindkraftverk, gäller även att de eltekniska kraven är uppfyllda och att elnätets kapacitet räcker för att ansluta verket. Tekniska uppgifter i detta avseende lämnas till nätägaren i god tid och senast när en offertförfrågan för anslutning av vindkraftverk tillställes nätägaren. Den producerade elenergin kan säljas till valfri elleverantör på elmarknaden. Det är vanligt förekommande att även nätägaren lämnar en ersättning för minskade nätförluster i området där vindkraftverket är placerat. Berörda elnätsägare ska beredas tillfälle att yttra sig över föreslagna etableringar för att kunna undersöka förutsättningarna att ansluta de planerade verken till de befintliga näten Typgodkännande De vindkraftverk som byggs i Sverige med Nutekstöd har som krav att de ska vara utförda enligt Boverkets regler och med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar anges till mellan år för hela vindkraftverket Mellanala intressen och samordning För att uppnå en acceptabel utbyggnad i det vindenergirika området i gränslandet mellan Mjölby, Ödeshög, Vadstena och Motala er har en informell samrådsgrupp bildats. Gruppens mål är att samordna utbyggnaden i området så att påverkan på landskapet håller sig på en acceptabel nivå. Mellan Mjölby å ena sidan och Ödeshögs, Vadstena, Motala och Linköpings er å andra sidan finns behov av att samordna vindkraftsutbyggnaden. För att samordna utbyggnaden i anslutning till gräns föreslås i riktlinjerna att en utbyggnad i dessa områden ska föregås av planprövning, detaljplan alternativt områdesbestämmelser, om det inte uppenbart är onödigt. För områden belägna i närheten av varann men på varsin sida om gräns bör planprövningen om möjligt ske parallellt i de berörda erna. Ödeshögs och Vadstena har bägge antagna översiktsplaner för vindkraft. Inom Linköpings ska en vindkraftsplan påbörjas under året. Motala har ej fattat beslut om att påbörja arbetet med vindkraftsplanering. Gränsområdet mellan Mjölby och Boxholms är skogtäckt till stora delar och bedöms i dagsläget som ej särskilt gynnsamt för vindkraftsetablering. 4. LANDSKAPET 4.1 Landskapsanalys Förutsättningen för en lönsam energiproduktion är att vindkraftverken placeras där det blåser mest. Det vill säga i öppna landskap eller på höjder där verken ses på långt håll. En vindkraftsverksanläggning påverkar genom sin storlek och genom vingarnas rotation ofta landskapsbilden avsevärt och kommer att dominera eller ändra proportionerna i det ursprungliga landskapet. De kan uppfattas som positiva tillskott, men också som splittrande och oroande i det traditionella landskapet. Ett medelstort vindkraftverk kan normalt urskiljas på åtminstone 10 km avstånd om sikten är fri, grupper kan ses på betydligt längre avstånd. Utöver storleken är därför även antalet verk avgörande för landskapsbilden. 8

12 Samordning genom hushållning och planering behövs för att undvika att vindkraftverk oförutsett påverkar landskapsbilden i alltför stor omfattning. Landskapet kan bli så förändrat genom en stor utbyggnad att värdefulla egenskaper förloras. Risken för sådana effekter blir större om verken byggs utan inbördes samordning. Därav följer också risker för ineffektivt utnyttjande av mark och vindenergi, markägarkonkurens och en negativ allmän opinion i takt med att landskapet upplevs som överexploaterat och ianspråktaget. Lokalisering bör ske så att natur- och kulturvärdena i landskapet i möjligaste mån beaktas och så att de estetiska värdena inte förstörs. Placering av vindkraftverk bör företrädesvis göras i mindre grupper i de områden som avsätts för vindkraft. Verkens placering och gruppering bör anpassas till terrängformationer, vegetation och bebyggelse. Områden där vindkraftverk helt bör undvikas är naturreservat, naturskyddsområden inklusive strandskyddsområden och fågelskyddsområden och områden av stor betydelse för rekreation och det rörliga friluftslivet. Genom en s k landskapsanalys bedöms landskapets karaktär och värden samt hur vindkraftverken kan komma att påverka detta. I bedömningen analyseras viktiga stråk, samband, knutpunkter, landmärken, utblickar, rumsgränser och karaktärsdrag. Kommunen indelas nedan i olika delområden med avseende på översiktliga karaktärsdrag och egenskaper i landskapet. Exempel på vindkraftverk som fungerar som landmärke i landskapet. Landskapsrum Relation mellan olika höjdelement 9

13 4.2 Landskapstyper Hagebyhöga Marmorbrottet FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN Fivelstad FÖR VINDKRAFTVERK SKÄNNINGE Yxstad Palsgården Bergudden Källstad Hovs församling Bjälbo Jarlbolund Hovgården Säbyön Önstorp Hovsnäs Annelund Appuna församling Lindön Furåsa Tåkern Tåkern Vallaslätten Naturreservat Vallen Gärdslösa Toregårdsören Kumla Karlebytorp Utterstad Brudkullen Åsby Karleby Fallsberg Hattorp Svanshals Salvetorp Solberga Väderstads församling Lundby Vistad Bosgård Kvarntorp Haddestad Svartån Hydinge MJÖLBY Ålstad Lilla Ljuna Ö Torpa Rinna Ljungstorp Ljungstorpasjön Brusarp Ladmossen Gammalkils församling Mathem Hulterstad Karlstorp Bosgård ån art Sv Borg Hargsjön Helgslätt Kilarpesjön 32 Gölen Nackebosjön Spellinge Torsnäs Rv Ryckelsby Västra Harg Lobergen Ekeberg Tyrsabergen Bo Ekeby Gråberget Boarp Kolsjön Kolsjögölen Kolsjömarken Viveln Bleckenstad Bärbäck Kimme Ö Härsnäs Tyrsjön Skinntorpagölen Lillån Klintasjön Kolsarp Bosgårds villaområde Lillån Rickelhagssjön Rickelhag Nyhagsgölen Hässlevadsdammen Löt Tomta Kolstadsjön Boxholms Rinna församling Stenstorp Murberget Ursjön Rinnasjön Lokes grav Torsmossen Unnerstad Skränge Långhagen Gärdslätt Skytteberget Sättra Lillskogen Staveryd 10 Lunnarp Bockarp Sjögarpasjön Lövsberg Göjeryd Sättradammen Torpa Jättekullen Rothemmet Eldslösa V Eldslösa Hadelöv Bursjön Tjurtorp Himmelsby Södra Berga Jordbron Slätten V Torpa Östra Tollstad Braxstad Svartsjön Eje Järperyd Kungshöga Särstad Hemmingstorp Sotäng Tollstad Nybble Gunnarp Abbetorp Fröstad Mantorp Päpplinge Horsköpet Millingstorp Ödeshögs Sya Lundby Stora Ljuna Grönbokärret L Tollstad Löten Lunnevad Alebacken Valla Ingvaldstorp MANTORP Olofstorp Hovberget Egeby backe Hulje Mörby Strömmestad Klämmestorp Svås Habblarp Skrukeby Jordsfälle Häjla Veta Spångsholm Lärketorp Ryttarhagen Prinsastenen St Kullen Svartån Skogssjön Kolstorp Högstads församling Östad Hallberga Krongården Runnestad 1 Krakstad Sjögestad Lilla Ljunga Solberga Gullringstorp Sjögestad bro Rv206 Stora Ljunga Gudhem Slomarp Vammelby Viby Böttestad Egeby Hogstad VÄDERSTAD Tungelunda Särtshöga Överby 7 Sålla Uljeberg Dragestad Strömsnäs Norrby Kummelby Vallsberg Gottlösa Veta församling Forsa Öjebrotorpen Ånetorp Mjärdevi Sockendal Skeby Roxtorp Högby Öjebro Högby Källeryd Blackstad L Harstad Vallby Ödegården 4 Övertorp Kyleberg Luntan Viby församling Rv20 6 Valltorp Valby Glänås Renstad Vargskogen Skorteby Herrberga Ullevi Lövingsborg Valla 3 Alkarp Södra Karleby Hageby Axstad Appuna Hygnestad Kumla fg Sjötuna Rök Järstad Fållinge Sjuntorp Lunna Rökstenen Mellan-Karleby Askegården Östanå Ullekalv 2 Havsstjärten Eveboda 8 Trojenborg Rv32 Långören Linköpings Borgen Brestorp Hånger Västerlösa Normlösa Skenaån 5 Ramstad Hov Säby Sandby Tranören Marstadsjön ken abäc berg Skon Skenaån Rv3 2 6 Västra Älgsjö Vadstena Husberga Valla Rv2 Orlunda Älgsjösjön Svälinge Svartån Älvestad Vallerstad Allhelgona församling Norrsjön Herrestad 9 Haremossen Skala 1: Byggnadskontoret, Planenheten Gategården Gullbacken Skeppsås Lunds backe DELOMRÅDE 1-11 Mjölby Kartorp Varv Motala Götevi Fjättmunna Aspen Åsagölen Grönlund Uvberget Överberg Hermanshult Öringe Aren Strålsnäs säteri Svartvadskärret Åsasjön Barnemossen Målen Tiggesbo Gorgen Bagarekulla Önnebo Folkebosjön Vadstorp Gransjön Brandgölen Önnebo Lötegölen Trehörnasjön Sanden Långkärren Hultekil Ramshult Skällerydsjön Skälleryd Önnebogölen Boterydsjön Dalen Långkärren Högbergen Hälsinges klintar Hultmans mosse Älgmossen Målasjön Tjädermossen Lindhult Vesbokärret Laggaren Gölingstorpegölen Brokärret Brännarpet Stenstorpesjön Reddarp Stenstorp Norra Laksjön Hulu Långkällebergen Östanå Rydsjön Flathult Gränsefall Pikedal Karta över Mjölby Utdrag ut topografiska kartan samt redigerad på byggnadskontoret i maj 2001 Gökshult Asplången 10

14 OMRÅDE 1. Området söder om vägen Mjölby-Hogstad-Väderstad utgörs av övergångsbygden mellan skogsbygden och slättlandskapet. Området är småkuperat med mindre åkrar blandat med betesmark och skogsbevuxna partier. OMRÅDE 2. Sjön Tåkern med omgivande slättbygd utgör område av riksintresse för natur- och kulturminnesvården liksom Bjälbo kyrkby. OMRÅDE 3, 4 och 7. Övergångsområde från skogsbygden till slättlandskapet med mindre skogsbevuxna partier där åkrarna upptar allt större areal. OMRÅDE 5. Området mellan Bjälboåsen och Skänninge är i huvudsak slättlandskap och präglas av Skänninges siluett och riktmärken såsom bl a Vårfrukyrkan och Bjälbo kyrka. OMRÅDE 6 och 8. Området består av stora öppna åkerarealer med vida siktfält. OMRÅDE 9. Landskapet börjar åter bli småkuperat med några öppna stora landskapsrum med vida siktfält. OMRÅDE 10 och 11. Området söder om och området norr om Skänninge bedöms för närvarande inte som intressant för etablering av vindkraftverk. 4.3 Markanvändning Åker och skog Markanvändningen inom den norra delen av en domineras av jordbruk medan den södra delen av en domineras av skogsbygd. Övergångsbygden utgör ett mer variationsrikt landskap med småkuperad terräng med inslag av betesmark, åker, skog och vegetation. Här finns rikt med fornlämningar. Inom skogsbygdsområdet finns inslag av större uppodlade marker med jordbruksproduktion. Marken är kuperad med inslag av berg. Sjöar och vattendrag Sjön Tåkern utgör en mindre del av ens yta i väster. Utblick över sjön har man från ens västra delar. Vid Tåkern finns ett rikt fågelliv. Dessutom utgör sjön med omgivningen riksintresse för natur- och kulturminnesvården samt för det rörliga friluftslivet. Svartån sträcker sig genom Mjölby. Landskapet kring Svartån med sina kullar, sänkor, torrdalar, nipor, hällbackar och hagmarker utgör en mycket skyddsvärd naturmiljö med ytterst få motsvarigheter i Östergötland. Bebyggelse Utöver Mjölby stad finns de större tätorterna Skänninge, Mantorp, Väderstad, Hogstad, Sya, Spångsholm samt 13 kyrkbyar med traditionell bebyggelse. Övriga orter inom slättbygden är Öjebro och Önnebo. Av ens ca invånare bor ca 80% i de större tätorterna. 11

15 4.4 Bebyggelse Symbolbyggnader I Skänninge ligger den historiskt mycket intressanta Vårfrukyrkan som är av stor betydelse för upplevelsen av såväl landskapsrummet som själva staden. I en finns förutom Vårfrukyrkan 16 orter kring kyrkor. Framför allt de kyrkor som är belägna på höjder ute i slättlandskapet är synliga på långt håll och utgör viktiga symboler i landskapet. Visuella hinder som t ex vindkraftverk bör därför ej placeras inom 1 km radie från kyrkorna. Även silobyggnader som t ex i Skänninge och Väderstad utgör viktiga symboler i landskapet. Kraftledningar och master dominerar i närmiljöer. 4.5 Upplevelsen av landskapet Östergötlands slättlandskap innehåller stora natur- och kulturområden och utgör därmed en attraktion såväl för turistnäringen som för de boende i områdena. Upplevelsen av vindkraftverk kan uppfattas både positivt och negativt. Positivt genom etableringen av en miljövänlig energiform och negativt genom att de inte passar in i landskapet. Anläggningens storlek och utformning har stor betydelse för upplevelsen. Utöver storleken är antalet verk avgörande för hur landskapsbilden påverkas. Utblickar De allmänna vägarna ute på slätten går ofta på höjdryggarna i landskapet och medför därför vida utblickar mot olika siktpunkter i landskapet. Dessa kan utgöras av kyrkbyar, ofta belägna på höjder i landskapet, liksom äldre bebyggelse. Riktmärken kan också vara alléer, fornlämningar, höjdryggar och dalsänkor. Samband mellan landskap och bebyggelse Samband mellan kyrkbyar och äldre bybildningar och gårdar är traditionella och symboliska upplevelser som inte bör störas av visuell påverkan t ex etablering av vindkraft. Inom en radie av 1 km från kyrkbyarna bör inga vindkraftverk tillåtas. Från Bjälbo kyrkby och Bjälboåsen öppnar sig ett storslaget landskap mot Skänninge stadssiluett liksom motsvarande från Skänninge mot Bjälbo kyrkby och Bjälboåsen. Inom detta område bör ingen etablering av vindkraftverk ske. 12

16 4.6 Analys av förutsättningar I förslaget till översiktsplan för vindkraft redovisas olika delområden inom Mjölby där etablering av vindkraftverk kan anses lämpligt eller olämpligt. Till grund för detta ligger en analys av motstående intressen som natur, kultur, bullerpåverkan m m. Analysen redovisas tillsammans med kartorna

17 OMRÅDE 1. Område söder om vägen Mjölby-Hogstad-Väderstad. Detta område utgör söderifrån avgränsning mot det landskapsrum som utgöres av slättbygden. Området är småkuperat med inslag av skog, betesmark och mindre åkrar. Flera motstående intressen som kulturminnesvård, naturvård och landskapsbild begränsar framtida utbyggnad. Området är mycket rikt på fornlämningar. Inslaget av skog begränsar möjligheterna att ur ekonomisk synpunkt utvinna vindkraft på ett lönsamt sätt, varför en djupare analys ej genomförts. Bedömning av lämplighet sker därför först då ansökan om bygglov föreligger. Skala ca 1: Kumla HOGSTAD VÄDERSTAD 1 Sjögarpasjön Rinna Svartsjön Ljungstorpasjön Rinnasjön Ursjön 14

18 OMRÅDE 2. Landskapet mellan sjön Tåkern och Bjälbo kyrkby. Tåkern är en utpräglad slättsjö med rik vegetation och ett rikt fågelliv. Tåkern är sedan 1975 naturreservat. Tåkern med omgivande markområden utgör riksintresse för natur- och kulturminnesvården samt för det rörliga friluftslivet. Från Bjälboåsen öppnar sig landskapet med utblickar mot Tåkern. Inom detta område har 4 vindkraftverk uppförts. Område 2:1 Området är beläget väster om gården Vallaslätten. Området beräknas kunna rymma en mindre grupp verk. Riktning och mönster av dessa verk är en väsentlig fråga som bör samordnas med befintliga verk i Appuna och Furåsa och med Vadstenas föreslagna etablering. Område 2:2 Området utgår i utställningshandlingen. Område 2:3 Området är beläget mellan Skeby och Tungelunda och inom område av riksintresse för kulturmiljön, slättbygden. Trots riksintresset bedöms området lämpligt för en vindkraftetablering. (Jämför Ödeshögs och Vadstenas översiktsplaner där etableringar föreslås inom samma riksintresse.) Exakta lägen för verken bör studeras noggrant för att minska påverkan på det omgivande landskapet. Område 2:4 Den befintliga Bjälbogruppen om tre verk föreslås kunna utökas med ytterligare något verk. Det är av största vikt att placering sker med hänsyn till de befintliga verken och riksintresset runt Bjälbo kyrkby. Skala ca 1: Norrsjön Älgsjösjön Hov 2:4 Bjälbo Tåkern 2:1 2 Appuna Kumla 2:3 VÄDERSTAD 15

19 OMRÅDE 3. Området utgörs av övergångsbygden mot slättlandskapet, norr om Väderstad och Hogstad. Området utgörs av ett långsträckt landskapsrum. Området genomkorsas av två större kraftledningsgator. Inom området finns spridda skogbevuxna partier. Med hänsyn taget till siktlinje, landskapsrum och att landskapet redan är stört genom kraftledning, bör nedanstående områden vara möjliga för etablering av vindkraftverk. Område 3:1, 3:2 och 3:4 Områdena är belägna söder om gårdarna Valby och Utterstad. Inom dessa områden kan ett par grupper av verk tillåtas. Det är dock mycket viktigt att riktning och mönster samordnas vid exploatering. Område 3:3 Området är beläget sydväst om gårdarna Övertorp och Sjuntorp. Inom detta område kan en mindre grupp verk uppföras. Området är redan stört av två större kraftledningar. Riktningen av verken bör vara densamma som för kraftledningarna. Skala ca 1: Hov Bjälbo Tåkern 3:3 Appuna 3:4 3 HOGSTAD VÄDERSTAD 3:1 3:2 16

20 OMRÅDE 4. Även detta område utgör övergångsbygd från skog till slättlandskap. Området består av mindre landskapsrum uppdelat av mindre skogsbestånd. Med hänsyn till siktlinjer och samband i landskapet föreslås 3 områden kunna användas för etablering av vindkraftverk. Område 4:1 Området är beläget mellan gårdarna Salvetorp och Mjärdevi. Inom detta område kan en mindre grupp vindkraftverk uppföras. Genom området går en kraftledning. Område 4:2 Området är beläget söder om gårdarna Norrby och Axstad. Inom detta område bör en mindre grupp verk kunna tillåtas. Område 4:3 Området är beläget väster om Högby Ödegård. Inom detta område har bygglov beviljats för två vindkraftverk. Ytterligare ett par verk bör kunna uppföras inom området. Nytillkommande verk bör samordnas med de som redan beviljats bygglov när det gäller höjd, rotordiameter och liknande. Skala ca 1: Marstadsjön SKÄNNINGE Bjälbo 4:3 4 Högby 4:1 4:2 Rv32 Skogssjön MJÖLBY HOGSTAD 17

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. KS 2008.0276 2009-02-03 Kommunstyrelsen VINDKRAFTPOLICY FÖR ULRICEHAMNS KOMMUN D.nr. MSB 2008.3321 BAKGRUND Länsstyrelsen har på uppdrag av Energimyndigheten tagit fram förslag för områden av riksintresse

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009

Vindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga

Sammanfattning. Bilaga Bilaga Miljöprocessutredningen har genom tilläggsdirektiv fått i uppdrag att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft. Bakgrunden är krav på en snabbare och enklare process från projektering

Läs mer

I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget.

I nedanstående tabell sammanfattas planförslaget. 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan och verk i grupper om tre vindkraftverk eller fler

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg

Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.

Läs mer

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.

Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 del 3 identifiering av möjliga områden för vindkraft 17 3 VINDKRAFT I TINGSRYDS KOMMUN IDENTIFIERING AV MÖJLIGA OM- RÅDEN FÖR VINDKRAFT Utifrån de övergripande analyserna i kapitel 5, 6 och 7 har ett antal

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat:

Översiktsplanen anger (kursivt nedan) för vindkraftsexploateringar bland annat: 2013-01-25 Mi 2010-816 Kenneth Kallin 0413-62085 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Yttrande över tillståndsansökan om att uppföra två eller tre vindkraftverk norr om Högseröd, inom fastigheterna Högseröd

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun

Bedömning av miljöpåverkan för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun www.mjolby.se/planer Bedömning av för ÖSTRA OLOFSTORP i Mantorp, Mjölby kommun Antagen: åååå-mm-dd Laga kraft: åååå-mm-dd Genomförandetidens sista dag: åååå-mm-dd Miljöar för planer och program Om en plan

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun 2008-02-29 Fördjupad översiktsplan Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen Syfte 4 Dagsläget /

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk

Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42. Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Handläggare Datum Ärendebeteckning Tomas Burén 2015-09-08 2015-3403 0480-45 03 42 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Ärende: Motion om etablering av skyddsavstånd för vindkraftverk Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17

Samrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17 För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg

Läs mer

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla

Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Om Vindkraft. Sverige & EU

Om Vindkraft. Sverige & EU Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var

Läs mer

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr

Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens

Läs mer

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande

Läs mer

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun

Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar

Läs mer

Nya regler för vindkraft

Nya regler för vindkraft Nya regler för vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Halmstad 2009-12-01 1 Nytt om vindkraft Nya regler den 1 augusti 2009 SOU 2008:86 Prövning av vindkraft Prop 2008/09:146 Prövning av vindkraft

Läs mer

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen

Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen Bilaga Vindbruksplan Tillägg till Översiktsplan 2009 Orust kommun Antagen 2016-08-31 Särskild sammanställning av miljökonsekvensbeskrivningen 2016-09-01 Innehåll 1 Särskild sammanställning... 3 2 Integrering

Läs mer

Boverket och vindkraften

Boverket och vindkraften Boverket och vindkraften Stads- och regionenheten Bengt Larsén Anette Löfgren Mer information på Boverkets hemsida www.boverket.se/samhällsplanering Boverket och vindkraften uppdrag och aktiviteter Att

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184 Särskild utredare - Ulf Anderson Utredningssekreterare

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Välkomna till samråd angående Hån vindpark

Välkomna till samråd angående Hån vindpark Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun

SAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432

Läs mer

Planering av markanvändning

Planering av markanvändning Planering av markanvändning Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års Byggnadslag 2 1987 års Lag om hushållning

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32 Vindkraftspolicy 1.1 Inledning Syftet med denna policy är: att förenkla handläggningen av etableringsärenden rörande vindkraft att klargöra vilka områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion

Läs mer

FJÄLLBERGET SAXBERGET

FJÄLLBERGET SAXBERGET Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress

Läs mer

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796 Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Plan och marklagstiftning

Plan och marklagstiftning Plan och marklagstiftning Miljöbalken och plan- och bygglagen Föreläsare: Signe Lagerkvist, signe.lagerkvist@jus.umu.se År 1100-1300? Bjärköarätten 1874 års Byggnadsstadga 1907 års Stadsplanelag 1947 års

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Diarienummer: 2016/ Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76

Diarienummer: 2016/ Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG Sida 1 av 5 Handläggare: E-post: Jonny Berg jonny.berg@bracke.se Bygg- och miljönämnden Ansökan om bygglov för sex vindkraftverk på fastigheterna Övsjö 1:39 och 1:76 Jämtvind AB har

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Velinga vindkraftpark

Velinga vindkraftpark Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med

Läs mer

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st

40 70 m. 110 m 160 m Vinglängd. 25 m. 45 65 m Effekt. 3 7 MW Årsproduktion 0,8 MW. 1,5 GWh. 8 20 GWh El-villa 25 000 kwh. 60 st Prövning av vindkraft Lena Niklasson Miljöskyddsenheten Tornhöjd 40 50 m 40 70 m 80 105 m 110 m 160 m Vinglängd 15 m 25 m 45 50 m 45 65 m Effekt 0,3 MW 0,8 MW 2-3 MW 3 7 MW Årsproduktion 0,3 GWh 1,5 GWh

Läs mer

RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTETABLERINGAR I VARA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTETABLERINGAR I VARA KOMMUN Fördjupning av översiktsplanen ÖP 90 RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTETABLERINGAR I VARA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD AV MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN I MARS 2007 REVIDERAD EFTER SAMRÅD I JUNI 2007 OCH

Läs mer

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun

Kompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i:

Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande. Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Utställningshandling - december 2009 Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande Tematiskt tillägg till översiktsplanerna avseende vindkraft i: Helsingborgs stad Höganäs kommun Ängelholms kommun Miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.

Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl. TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna

Läs mer

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer

Läs mer

Prövning av vindkraft

Prövning av vindkraft Prövning av vindkraft Peter Ardö, Länsstyrelsen i Halland Skövde 2009-09-30 Göteborg 2009-10-01 1 Nya regler om prövning av vindkraft Slopad dubbelprövning (PBL/MB) i de flesta situationer Bygglovsregler

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4

Planprocessen 3 Planbeskrivning... 3 Handlingar... 3. Planens syfte 3. Plandata 3. Förenligt med miljöbalkens 3, 4 och 5 kapitel 4 KS11.1017 Tillägg 1 (SLD 217) Ändring av detaljplan för del av fastigheten Hjällsnäs 36:1 och del av Lundby Prästgård 1:1, Bostäder vid Lundbyvägen (Ekdungen) i Gråbo tätort, Lerums kommun. Planbeskrivning

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 6 beskrivning av landskapet del 6 beskrivning av landskapet 47 6 ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING AV LANDSKAPET I TINGSRYDS KOMMUN 6.1 Visuella förutsättningar Landskapet speglar vår historia ur många perspektiv. Människan har genom årtusenden

Läs mer

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken

Väsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken Väsman Boberget Storstensberget Fjällberget Saxberget Gropberget Norra Hörken Boberget 440 möh Saxberget 439 möh Ljungåsens parkering Storstensberget Gropberget 455 möh 425 möh Fjällberget 466 möh Gravitationsfundament

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering

Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Protokoll informationsmöte Söderhamns kommun angående vindkraftetablering Vindkraftprojekt: Gullberg Kommun: Söderhamns kommun Län: Gävleborgs län Datum: 2008-12-15 Plats: Kommunhuset Deltagare: Söderhamns

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad.

Ovan: Karta över norra Väddö med projekteringsplatsen kryssmarkerad. 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning. 2 Karta och koordinater. 2 Introduktion. 3 Redovisning av förkastade och accepterat alternativ till projekteringsplats. 3 Ansökan om tillstånd. 3 Samrådets

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Anna Lyhagen 21 /2009 2014-05-28 1(6) Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Bygglov avseende 1 vindkraftverk på fastigheten Skibaröd 1:1, Eslövs kommun. Ärendebeskrivning Ansökan avser ett vindkraftverk med

Läs mer

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun

Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun Växthus Skummeslöv M LL L LL Lo Skummeslövs kyrka Detaljplan för del av Skummeslöv 19:1 Skottorp Laholms kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 3 PLANENS SFTE OCH HUVUDDRAG 3 PLANDATA 3 Lägesbestämning

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-04-26 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3B, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR DALS-ED KOMMUN Vindbruk Dalsland

Läs mer

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN

DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 2014-12-23 Dnr: 2012-0474-204 BEHOVSBEDÖMNING DETALJPLAN FÖR SJÖHAGEN, FASTIGHETEN SVINHUSABERGET 1 M FL. EKSJÖ STAD, EKSJÖ KOMMUN, JÖNKÖPINGS LÄN SAMRÅDSHANDLING 1(8) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR

Läs mer

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun

Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun Göteborg den 23 november 2012 Vindkraft i Gunnarsbo Kalmar kommun GreenExtreme AB avser att bygga fem vindkraftverk i Kalmar kommun i området Gunnarsbo, och vill med detta brev informera er närboende eller

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Fastigheten Kumla 136:35

Fastigheten Kumla 136:35 Samhällsbyggnadsförvaltningen Kent Wiklund, planarkitekt januari 2014 Dnr. 2013KSM0329 BEHOVSBEDÖMNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Fastigheten Kumla 136:35 Tyresö kommun, Stockholms län Planområdet markerat

Läs mer

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.

Lokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena. Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

VINDKRAFTSPROGRAM RIKTLINJER FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFT I SKOGSBYGDEN OCH ÖVERGÅNGSBYGDEN DEL 3 PRÖVNINGSMANUAL ANTAGANDEHANDLING

VINDKRAFTSPROGRAM RIKTLINJER FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFT I SKOGSBYGDEN OCH ÖVERGÅNGSBYGDEN DEL 3 PRÖVNINGSMANUAL ANTAGANDEHANDLING Diarienummer 20/10-212 VINDKRAFTSPROGRAM RIKTLINJER FÖR UTBYGGNAD AV VINDKRAFT I SKOGSBYGDEN OCH ÖVERGÅNGSBYGDEN DEL 3 PRÖVNINGSMANUAL ANTAGANDEHANDLING ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 25 OKTOBER 2010 88

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta

Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Bilaga till Planprogram för Ålsta/Aspvik/Ensta Checklista för översiktlig behovsbedömning Ålsta/Aspvik/Ensta Checklistan utgör underlag för behovsbedömning om huruvida planprogram kan tänkas medföra betydande

Läs mer

Vindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2

Vindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2 Vindkraftpolicy HABO OCH MULLSJÖ KOMMUNER Antagen av kommunfullmäktige i Mullsjö 2008-12-16 173 Antagen av kommunfullmäktige i Habo 2009-01-29 2 Vindkraftpolicyn är utarbetad under 2007 och våren 2008

Läs mer

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K

DEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl.

Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Upphävande av byggnadsplan för Ebbarp 1:18 m. fl. Habo kommun Plan- och genomförandebeskrivning 2014-10-09 Upphävd av byggnadsnämnden 2014-10-09, 86 Laga kraft 2014-11-08 2 Plan- och genomförandebeskrivning

Läs mer