Byggnadskontoret september 2003 Antagen av kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadskontoret september 2003 Antagen av kommunfullmäktige 2003-08-26"

Transkript

1 Vindkraft i Mjölby Fördjupad översiktsplan för vindkraften Byggnadskontoret september 2003 Antagen av fullmäktige Vindkraftverket Elisabeth, ägt av Lagmansberga Ekonomisk Förening. Foto: Torbjörn Tengstrand

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. INLEDNING Bakgrund Planering 1 2. FÖRUTSÄTTNINGAR Lagstiftning Befintliga vindkraftverk Vindenergi Den ala översiktplanen Kommunens energiplan Naturvärden Kulturvärden Friluftsliv Vägar, järnvägar och kraftledningar Planeringsunderlag 5 3. VINDKRAFTVERKEN OCH OMGIVNINGEN Landskapet Buller Skuggor och reflexer Påverkan på djurlivet Påverkan på faunan Elektromagnetiska ikationssystem Säkerhetsavstånd Försvaret och luftfarten Elanslutningar Typgodkännande Mellanala intressen och samordning 8 4. LANDSKAPET Landskapsanalys Landskapstyper Markanvändning Bebyggelse Upplevelsen av landskapet Analys av förutsättningar RIKTLINJER VID ETABLERING AV VINDKRAFTVERK Riktlinjer Genomförandetid GEOGRAFISK OMRÅDESREDOVISNING, KARTREDOVISNING 25

3 Kommunfullmäktiges beslut om antagande , 102 Utlåtande över synpunkter inkomna synpunkter under utställningstiden Länsstyrelsens granskningsyttrande Bilaga A Bilaga B Bilaga C

4 VINDKRAFT I MJÖLBY KOMMUN 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Kommunstyrelsens arbetsutskott har uppdragit åt byggnadsnämnden och byggnadskontoret att i en fördjupad översiktsplan ta fram riktlinjer för vindkraftsanläggningar i Mjölby. I ens översiktsplan, ÖP 2001, antagen av Kommunfullmäktige , berörs vindkraften i avsnitten 6.7 och 6.9. För närvarande finns nio vindkraftverk uppförda inom en. Gällande bygglov finns för ytterligare tre verk och bygglovsansökning och förhandsförfrågan är inlämnad till byggnadsnämnden för ytterligare nitton verk. Förfrågningar till byggnadskontoret visar på ett fortsatt stort intresse för byggnation av vindkraftverk inom en, främst i den västra delen. Exploateringstrycket på vindkraftverk har nu blivit så stort att det föreligger ett behov av en helhetssyn för att få till lyckade etableringar. Ju fler vindkraftverk som byggs, desto större blir kraven på en placering av verken utifrån beaktandet av landskapsbild, miljö-, natur- och kulturvärden. Det är också viktigt att etablering av enstaka verk inte förstör förutsättningarna av att samla vindkraftverk i grupper eller rader. En rätt genomförd utbyggnad bör också kunna bidra till att skapa mervärden i landskapet. Vindenergin har alltid varit en viktig naturresurs och som använts flitigt under århundradena. Med hjälp av dagens teknik finns utmärkta möjligheter att effektivt kunna utnyttja vindkraften för att kunna utvinna energi. Ett övergripande mål för all planering i Sverige är att planera för en långsiktigt hållbar utveckling av vårt land. En omställning till förnyelsebara energikällor är ett viktigt led i detta arbete. Inom EU finns principbeslut på att främja förnyelsebara energikällor och att andelen energi producerad ur dessa ska uppgå till 12 % av medlemsländernas energiproduktion år Planeringsmålet för Sverige är produktion av 10 TWh årligen år I den lokala Agenda-21 planen för Mjölby antagen av fullmäktige , 147, anges att förnyelsebara energislag ska prioriteras framför fossila bränslen. En utbyggnad av vindkraften ligger i linje med detta och är också en viktig del i omställningen till ett ekologiskt hållbart energisystem. Vindkraftproblematiken är väl utredd. Den första nationella utredningen om vindkraft i Sverige genomfördes 1978 av Statens Vattenfallsverk. Under följande år har en stor mängd utredningar och undersökningar gjorts och redovisats. Regeringen beslutade 1998 att tillsätta en särskild utredning med uppdrag att utreda förutsättningarna för lokalisering av vindkraftsverk i Sverige, både till lands och till havs. I utredningens slutbetänkande (SOU 1999:75) föreslås ett gemensamt planeringsmål för vindkraften i landet på ca 10 TWh. Vidare föreslås att de er som har goda vindförutsättningar ska behandla vindkraftsproblematiken i den ala översiktsplaneringen. Översiktsplanen för vindkraft i Mjölby ligger i linje med den planering statsmakterna eftersträvar. Målsättningen med planen är att i en positiv anda hitta lämpliga lägen för en fortsatt vindkraftsutbyggnad i en. 1.2 Planering Länsstyrelsen har i utredningen Vindkraft i Östergötland från 1998 lämnat råd och förslag till riktlinjer för etablering av vindkraftverk. I utredningen anför länsstyrelsen att utnyttjandet av vindkraften bör behandlas i den ala översiktsplanen och att i planen kan strategier för ett ökat utnyttjande formuleras och olika markanspråk vägas mot varandra. De råd och förslag till riktlinjer som finns redovisade i utredningen, har tagits till vara på så sätt att de vävts in i de olika avsnitten i ens fördjupade översiktplan. Länsstyrelsen har i sina riktlinjer angivit att en grupp av verk sällan bör bestå av fler än tre verk. Mjölby delar den uppfattningen men anser också att detta inte bör vara en riktlinje i planen. Landskapet tål i vissa fall ett större intrång än med tre verk. Detta får då avgöras från fall till fall. Den fördjupade översiktsplanens mål är att föreslå riktlinjer för utbyggnad av vindkraften inom Mjölby. Dessutom att få en god överblick av vilka områden som lämpar sig bäst för uppförande av vindkraftverk 1

5 och vilka områden där vindkraftverk inte bör eller inte får uppföras. Tanken är också att planen ska bidra till att underlätta, förbilliga och påskynda processen med tillståndsgivningen av nya verk. Flera av ens vindenergirikaste områden har samtidigt höga natur- och kulturvärden. Vilka områden som är lämpliga för etablering av vindkraftverk måste avgöras efter en helhetsbedömning, där intressena för att utnyttja vindenergin vägs mot samvägda bevarandeintressen. Påverkan på riksintressen för naturvård, kulturvård, friluftsliv och infrastruktur redovisas i avsnitten 2:6-2:9 och på vindkraftskartan. De områden som föreslås för vindkraftsetableringar bedöms ej negativt påverka användningsområden redovisade i ÖP Eftersom västra Östergötland har goda vindförutsättningar, men också består av stora arealer öppet slättlandskap, bör en samordning ske mellan berörda er så att en utbyggnad av vindkraften kan ske samlat och i samförstånd erna emellan när det gäller vindkraftverk nära gränserna. 2. FÖRUTSÄTTNINGAR 2.1 Lagstiftning Tillstånd till att uppföra ett eller flera vindkraftverk kan beröra olika lagar och flera olika tillståndsmyndigheter. De viktigaste lagarna som berör markanvändningen är miljöbalken (MB), plan- och bygglagen (PBL), kulturminneslagen (KML) och luftfartslagstiftningen (BCL). Det planerade vindkraftsverkets eller vindkraftsverkens effekt är avgörande för vilken myndighet som ska besluta i det enskilda ärendet. Nedanstående tabell är en översikt av de olika lagstiftningarna. Tabellen är en vidarebearbetning av tabell från SOU 1999:75. Utdrag ur de olika lagstiftningarna. För fördjupning hänvisas till lagstiftningarna. MILJÖBALKEN - För enstaka verk eller grupp av verk med en effekt av mer än 125kW men högst 1MW ska anmälan göras till miljönämnd eller motsvarande. - För enstaka verk eller grupp av verk belägna på samma fastighet med en effekt av mer än 1MW men högst 10MW ska tillstånd sökas hos länsstyrelsen. - För grupp av verk med tre eller flera vindkraftsaggregat med en sammanlagd effekt av minst 10MW ska tillstånd sökas hos miljödomstol. - Enstaka verk eller grupp av verk med en effekt av mer än 1MW bedöms alltid medföra betydande miljöpåverkan och för denna typ ska alltid en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. PLAN OCH BYGGLAGEN Bygglov krävs om: - vindturbinens diameter är större än två meter - vindkraftverket placeras närmare fastighetsgräns än kraftverkets höjd - kraftverket monteras fast på en byggnad Detaljplan eller områdesbestämmelser kan behöva upprättas. KULTURMINNESLAGEN Enligt lagen är det en nationell angelägenhet att skydda och vårda vår kulturmiljö. Fasta fornlämningar är skyddade enligt lagen och det krävs tillstånd för att rubba, ändra eller ta bort fast fornlämning. PRÖVNINGSREGLER FÖR VINDKRAFTVERK Plan- och bygglagen 8 kap. 2 första st. 6 Bygglov krävs om Byggnadsnämnden. rotordiametern > 2 m närmare tomtgräns än kraftverkets höjd fast monterat på byggnad 5 kap. 1 Krav på detaljplan i vissa fall. MKB-krav. 2 kap. 1 Tillämpning av 3 och 4 kap. MB 2

6 Miljöbalken 9 kap. 1 p. 3 och förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 12 kap. 6 Anläggningar > 125 kw-1 MW >1-<10 MW. MKB-krav Minst 10 MW och minst tre aggregat. MKB-krav. Ej anmälnings- eller tillståndspliktiga anläggningar. 17 kap. 1 p. 8 Regeringsprövning av gruppstationer med minst tre Aggregat och en uteffekt om minst 10 MW. MKBkrav. Kulturminneslagen 2 kap. 12 Dispensprövning för fasta fornlämningar. Länsstyrelsen. 2 kap. 11 Beslut om särskild utredning. Länsstyrelsen. Anmälan till miljönämnden. Ansökan till Länsstyrelsen. Ansökan till Miljödomstolen; Se nedan om regeringsprövning. Samråd med länsstyrelsen om naturmiljön ändras väsentligt. Ansökan till miljödomstolen. Luftfartslagstiftningen BCL-F2, F3 Hinderprövning mot intrång i luftrummet vid flygplats Flygplatschef. intrång i övrigt Luftfartsverket/-inspektionen. BCL-F4.1 Anmälan om hinder högre än 40 m. Luftfartsverket/-inspektionen. Svensk standard Prövning av skyddsavstånd för luftradiosystem. Luftfartsverket/ SS Flygtrafiktjänsten. 2.2 Befintliga vindkraftverk Inom Mjölby har bygglov beviljats för elva stycken vindkraftverk. Av dessa har nio stycken uppförts. Lägena för verken är redovisade på vindkraftskartan med olika beteckningar för de uppförda och för de som ej är uppförda men där bygglov beviljats. VINDKRAFTVERK I MJÖLBY KOMMUN Fastighet Bygglov Effekt Tornhöjd Rotordiameter Anmärkning Skorteby 4: kw 40 m 27m Appuna 17: kw 32 m 27 m Valltorp 2: kw 31 m 29 m Bygglovet har gått ut Lagmansberga 6: kw 55 m 44 m Skorteby 4: kw 45 m 42 m Bjälbo 3: kw 65 m 44 m Bjälbo 26: kw 55 m 47 m Hogstad 20: kw 65 m 52 m Högby 1: kw 65 m 52 m Bjälbo 26: kw 78 m 52 m Högby 4: kw 65 m 52 m Bygglovet har gått ut Skeby 9: kw 75 m 60 m Ej uppfört Tungelunda 7: kw 75 m 60 m Ej uppfört Tungelunda 7: kw 75 m 60 m Ej uppfört För närvarande finns bygglovansökningar inlämnade för ytterligare sexton verk Ett antal förfrågningar om uppförande av vindkraftverk, förutom de ovannämnda, har de senaste åren inkommit till byggnadsnämnden. Förutom vindkraftverken inom ens gränser finns fyra stycken uppförda verk belägna nära gränsen, men inom Ödeshögs och Vadstena er. Av de uppgifter som finns tillgängliga i Swed Power AB:s vindstatistik, tyder inget på att något av verken lämnar väsentligt mindre energi än beräknat. Tvärtom visar de västligt belägna verken värden som överstiger beräknad levererad energimängd. 3

7 2.3 Vindenergi På uppdrag från Energimyndigheten (fd NUTEK) har SMHI gjort mätningar och vindkartering över Östergötland. Arbetet är en del i ett regeringsuppdrag att ta fram förslag på områden av riksintresse för vindkraft. Något beslut om vad som krävs energimässigt av ett område för att betraktas som riksintressant område finns dock ännu inte. Energimyndigheten har preliminärt sagt att vindstyrkan i ett område ska vara minst kwh/m2 och år på 100 meters höjd (motsvarar kwh/m2 och år på 50 meters höjd) för att komma ifråga som riksintresse. För Östergötland har kartering gjorts av energiinnehållet på nivåerna 50 och 80 meter över mark. Av dessa är 50 meters nivån den mest intressanta eftersom den direkt korresponderar med vad som diskuterats som riksintresse. Energikartorna ger dock en utjämnad bild av verkligheten. Topografiska underlagsdata liksom uppgifter om markanvändningen är kraftigt utjämnade. Det innebär att det kan finnas högt belägna platser där energitillgången är åtminstone % större än vad kartorna visar. På samma sätt kan det finnas lågt belägna skogsklädda eller vindstörda dalgångar och motsvarande där vindenergin kan vara avsevärt lägre än vad energikurvan anger. Viktigt att notera är dock att kwh/m2-kurvan visar värdet för tänkt riksintresse. Lokalt kan det vara så att även platser där vindens energiinnehåll är lägre än kw/m2, är intressanta för byggnation av vindkraftverk. I takt med att vindkraftverken tenderar att bli högre än 50 meter och att verkningsgraden för verken, genom ständig utveckling, stadigt förbättras kan det bli intressant att för etableringar utnyttja platser med väsentligt lägre energiinnehåll än kwh/år. Ett verk på 1000 kw effekt, med 60 meters rotordiameter och en tornhöjd av 70 meter beräknas producera ca 1,65 MWh per år. Detta motsvarar konsumtionen av hushållsel i ca 330 normalvillor (årsbehov 5000 kwh). Sverige ligger i ett av de så kallade västvindsbältena och har därför bra vindförhållanden främst utefter kusterna men också i inlandet på slätterna. Den förhärskande vindriktningen inom Mjölby är sydväst. En stor fördel med vindkraften är att tillgången på vind över året, och därmed producerad energi, stämmer väl överens med behovet av elkraft. Om vindkraftverk placeras i grupp kan de i vissa lägen stjäla vind för varandra. För att motverka detta bör kraftverk i grupp placeras på ett avstånd från varandra på 5-7 gånger rotordiametern och ej i den dominerande vindriktningen. 2.4 Den ala översiktplanen Kommunfullmäktige i Mjölby har i juni 2001 antagit en reviderad översiktsplan för en, kallad ÖP Vindkraften behandlas i översiktsplanen i ett eget avsnitt under kapitlet landsbygd. I planen anges att en fördjupad översiktsplan bör göras för att peka ut de områden som är särskilt lämpliga för vindkraft. 2.5 Kommunens energiplan I den ala Energiplanen, antagen av Kommunfullmäktige i mars 1999 har inte vindkraften ägnats särskilt stort utrymme. Under avsnittet Vindkraft anges att cirka 20 verk kan byggas i en, främst i den västra delen, och att de totalt beräknas ge cirka MWh. I planen anges också att ett tiotal mindre vindkraftverk på kw kan uppföras som gårdsverk, främst för leveranser av energi till egna jordbruk. 2.6 Naturvärden I samband med upprättandet av Mjölbys ÖP 2001 har länsstyrelsen tillsammans med miljönämnden upprättat en klassificering av de områden i en som har höga naturvärden. Totalt har cirka 400 områden klassificerats. Områdena har grupperats i: Riksintressen (fastställda av Naturvårdsverket) och Natura 2000-områden Klass 2-områden (områden av regionalt intresse) Klass 3-områden (områden av alt intresse) 4

8 Klass 4-områden (områden av lokalt intresse) Inom de områden som klassificerats som riksintresse för naturvården och Natura 2000-områden får vindkraftverk uppföras endast i undantagsfall och först efter noggrann prövning. Samtliga klassade naturområden finns redovisade på vindkraftkartan. 2.7 Kulturvärden Inom en finns ett antal områden redovisade som riksintresse för kulturvården. Dessutom finns ytterligare ett stort antal områden redovisade som område med stora kulturvärden. Till detta finns ett stort antal områden som på ekonomiska kartan redovisats att innehålla skyddade fornlämningar. Flera av de vindenergirika områdena inom en har också höga kulturvärden. I dessa områden kan det bli kollision mellan kravet på att få etablera vindkraft och kravet på att bevara kulturvärden. Inom områden av riksintresse för kulturvården bör vindkraftsverk endast få uppföras restriktivt. I vissa kulturmiljöer kan dock vindkraftverk vara möjliga att uppföra. I kulturintressanta områden och i områden med fornlämningar måste arkeologiska förundersökningar och utredningar företas innan vindkraftverk får etableras. Länsstyrelsen är tillståndsmyndighet för detta. Inga vindkraftverk bör tillåtas inom en radie på 1000 meter från landsbygdskyrkorna. 2.8 Friluftsliv Tåkern-Omberg-området är utpekat som riksintresse för det rörliga friluftslivet. Området ligger till viss del inom Mjölby. Området sammanfaller med riksintresseområdet för naturvård. De markområden som används för att bygga vindkraftverk på är i allmänhet jordbruksmark. Det innebär att det rörliga friluftslivet normalt sett ej påverkas av att vindkraftverk byggs. 2.9 Vägar, järnvägar och kraftledningar Väg, riksväg 32, södra stambanan Malmö-Stockholm och godsstråket Mjölby-Hallsberg är till sina sträckningar genom Mjölby riksintressen. Det finns även två kraftledningar som är klassade som riksintresse. De genomkorsar en i huvudsak i nord-sydlig riktning. Ny byggnation i närheten av dessa riksintressena är av naturliga skäl begränsad och beräknas dessutom ej bli aktuell när det gäller vindkraftverk Planeringsunderlag 1. ÖP 2001, översiktsplan för Mjölby, fullmäktige Vindkraft i Östergötland, länsstyrelsen SOU 1999:75 4. Riksintressen, redovisning från länsstyrelsen 5. Naturvårdsprogram för Mjölby, fullmäktige Samlad bebyggelse, byggnadsnämnden Energiplan för Mjölby, fullmäktige Agenda 21 plan, fullmäktige Vindkartering, SMHI 10. Skyddsavstånd buller, länsstyrelsen 11. Samrådsredogörelse, byggnadsnämnden Planering och prövning av vindkraftsanläggningar, boverket 2003 Planeringsunderlaget redovisas separat av utrymmesskäl. Riksintressena redovisas detaljerat i ÖP

9 3. VINDKRAFTVERKEN OCH OMGIVNINGEN 3.1 Landskapet Den bästa förutsättningen för en lönsam energiproduktion är att vindkraftverk placeras där de bästa vindförutsättningarna finns. I allmänhet innebär det på höjder och i öppna landskap. Verken kan komma att dominera i landskapet och ändra proportionerna mellan landskapet i sig, horisonten, bebyggelse, kyrkor och liknande. Verken tenderar att i framtiden få större tornhöjder än idag. Det innebär att verken blir synliga på allt längre avstånd och tar i anspråk allt större visuella arealer och utblickar. Det blir således allt viktigare att både enstaka verk och grupper av verk anpassas till de förutsättningar som landskapet ger. Anpassningen bör avse verkens placering och höjd med hänsyn tagen till topografi, vegetation, bebyggelse, landskapets skala, riktningar och karaktärselement. Någon direkt objektiv metod för att beskriva ett landskaps samlade visuella kvaliteter finns inte. På samma sätt blir en bedömning av de upplevelsemässiga kvaliteterna i landskapet subjektiva beroende på vem som gör bedömningen. Landskapets utseende kan dock bedömas på ett objektivt sätt. Under avsnittet 4 har gjorts en landskapsanalys med utgångspunkt från landskapets utseende, upplevelsemässiga aspekter, karaktärer och värden för att på så sätt kunna bedöma de mest lämpliga lägena för vindkraft. 3.2 Buller Buller kan definieras som inte önskvärt störande ljud. Naturvårdsverket har fastlagt riktvärden för buller. Det finns inga riktvärden direkt avsedda för vindkraftverk, utan de som används är avsedda för externt industribuller. För bostäder och vårdbyggnader är riktvärdet 40dBA och för planlagd fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv är värdet 35 dba. Hur långt ljudet från ett vindkraftsverk hörs är beroende på, förutom verkets egenskaper, topografi, vegetation och vindförhållanden. De naturliga ljuden i omgivningen av ett verk kan maskera ljudet från vindkraftverket. De riktlinjer som tillämpas för bullerskydd innebär att man har beräknat skyddsavståndet mellan bostäder och enstaka verk eller grupper av verk till mellan 250 och 400 meter. Länsstyrelsen har gjort en kartinventering där man lagt in ett skyddsavstånd på 350 meter runt befintliga bostadshus på landsbygden. Inventeringen kan anses utgöra riktvärde för minsta avståndet mellan bostadshus och planerade vindkraftverk. Den tekniska utvecklingen kan leda till en utveckling mot allt tystare verk. Å andra sidan kan en ökande effekt på verken få till följd att skyddsavståndet till bostäder måste ökas. På senare tid har det diskuterats om hur infraljud (ljud under 20Hz och som inte uppfattas av örat) från vindkraftverken påverkar människor och djur och vilken hänsyn som man behöver ta till det vid planeringen av verken. Enligt ett uttalande av professor Sten Ljunggren vid KTH i Stockholm ligger infraljudet från ett vindkraftverk på 200 meters avstånd långt under rekommenderat gränsvärde. 3.3 Skuggor och reflexer Vindkraftverkens rotorblad orsakar, när de är i rörelse, skuggstörningar. Bladen kan också ge upphov till reflexer, som kan verka störande om bladen inte är antireflexbehandlade. Skuggor kan uppträda på flera hundra meters avstånd från verken. Under vinterhalvåret är det framför allt byggnader som ligger nordost och nordväst om vindkraftverken som riskerar att bli störda. Under sommarmånaderna när solen går upp tidigt och ned sent kan detta, morgon och kväll, även innebära störningar för byggnader belägna sydväst och sydost om verken. Den bästa placeringen av vindkraftverk är, i förhållande till hus, och sett över hela året, norr om. I Sverige finns i dagsläget inga riktlinjer för skuggstörningar. Skuggpåverkan blir som störst när solen står lågt. Den ovannämnda vindkraftutredningen (SOU 1999:75) har föreslagit att Boverket får i uppdrag att ta fram sådana. Innan riktlinjer finns har praxis blivit att antalet skuggtimmar per år ej får överstiga 30. Vindkraftverken kan, om de står i känsliga lägen ur beskuggningshänseende, stoppas med automatik vid klart väder under vissa tider av året då solen står lågt. 6

10 3.4 Påverkan på djurlivet Erfarenheterna från olika länder visar att varken tama eller vilda däggdjur verkar att störas av vindkraftverk. När det gäller fåglar kan vindkraftverken medföra störningar av två olika slag, dels att fåglar kolliderar med verken och dels att fåglar av olika anledningar skräms bort av verken. Olika undersökningar visar dock att kollisionsrisken i allmänhet är liten. Eftersom västra delen av Mjölby berörs av närheten till fågelsjön Tåkern, med ett mycket stort antal in- och utflygningar till sjön främst under flyttid, är det viktigt att närmare studera fågelstråken i samband med vindkraftsetableringar nära sjön. 3.5 Påverkan på faunan Vindkraftverk placeras i allmänhet på mark som används i lantbruket som åker, bete eller impedimentsmark. Det markområde som behövs för själva vindkraftanläggningen behöver i allmänhet inte vara större än några hundra kvadratmeter för ett enstaka verk. Platsen måste kunna nås med tunga fordon, både under byggtiden och senare under driftsskedet. Det är av stor vikt att området för vindkraftsetableringen och erforderlig väg utformas så att intrånget på pågående markanvändning blir minsta möjliga men att erforderlig väg ändock uppfyller kraven som räddningsväg. 3.6 Teleikationssystem Tornen och de roterande turbinbladen kan i vissa fall negativt påverka mottagningen av de radiosignaler som används vid trådlös ikation. Detta gäller främst rundradioverksamhet (TV och radio), teleikation och navigering. För denna verksamhet utnyttjas yttäckande markbaserade radiolänksystem och satelitsystem. Risken för störningar mot dessa radiosystem ökar med storleken på vindkraftverken och speciellt om det finns inslag av metall i bladen. Större grupperingar av vindkraftverk innebär en ökad störrisk. Uppgifter om civil/militära radiolänkstråk och andra civila/militära trådlösa ikationssystem är mer (militära system) eller mindre (civila system) sekretessbelagd men dessa kan fås via Post- och Telestyelsen inför ett samrådsförfarande med berörda operatörer. 3.7 Säkerhetsavstånd De risker för omgivningen till följd av olyckshändelser vid vindkraftverk som främst har diskuterats är att olika delar från verken, samt is vid isbildning, kan lossna och slungas iväg så att människor, djur och fast egendom skadas. Det som också har diskuterats är att vindkraftverk kan falla av olika orsaker, bland annat bristande underhåll och efter det att verken tjänat ut. Boverket har i Allmänna råd från 1995 angivit säkerhetsavstånd vid placering i närheten av bostadsbyggnader och byggnader där människor vistas samt vid allmänna vägar, järnvägar och kraftledningar. Om man som säkerhetsavstånd iakttar regeln tornhöjd + 3 gånger rotordiametern bedöms Boverkets råd vara uppfyllda i alla lägen. 3.8 Försvaret och luftfarten För luftfarten, såväl den militära som den civila, är det av avgörande betydelse att det finns kunskap om var det finns vindkraftverk och liknande hinder i höjdled. Byggnadsverk med en höjd av 40 meter eller högre ska anmälas till Luftfartsinspektionen. Det finns en gemensam databas för Försvarsmakten och Luftfartsverket där dessa hinder registreras. Vindkraftverken kan även påverka försvarets och den civila luftfartens navigeringshjälpmedel, ikations system, signalspaningssystem och radarsystem. Påverkan behandlas under avsnitt 3.6. Områden som har en väsentlig betydelse för totalförsvaret, ska så långt som det är möjligt skyddas mot åtgärder som skadar försvarsintressena. 7

11 3.9 Elanslutningar Vid anslutning till elnätet av vindkraftverk gäller i tillämpliga delar AMP (anslutning av mindre produktionsanläggningar till elnätet). Anslutningen sker vanligtvis till nätägarens mellanspänningsnät, d vs till 10 eller 20 kvnätet. Generatorspänningen på vindkraftverk är 400 eller 690 V, varför en upptransformering till mellanspänningen är nödvändig. En transformatorstation med erforderlig utrustning måste därför uppföras i anslutning till vindkraftverket. Vissa verk har sådan utrustning med transformator inbyggd i vindkraftverkets torn. Nätägarens totala kostnad för att ansluta verket utgör den så kallade anslutningsavgiften vilken i sin helhet betalas av vindkraftverkets ägare. Förutom de myndighetskrav som gäller för att få uppföra ett vindkraftverk, gäller även att de eltekniska kraven är uppfyllda och att elnätets kapacitet räcker för att ansluta verket. Tekniska uppgifter i detta avseende lämnas till nätägaren i god tid och senast när en offertförfrågan för anslutning av vindkraftverk tillställes nätägaren. Den producerade elenergin kan säljas till valfri elleverantör på elmarknaden. Det är vanligt förekommande att även nätägaren lämnar en ersättning för minskade nätförluster i området där vindkraftverket är placerat. Berörda elnätsägare ska beredas tillfälle att yttra sig över föreslagna etableringar för att kunna undersöka förutsättningarna att ansluta de planerade verken till de befintliga näten Typgodkännande De vindkraftverk som byggs i Sverige med Nutekstöd har som krav att de ska vara utförda enligt Boverkets regler och med ett typgodkännande av Svenska Sitac. Typgodkännandet innebär bland annat att verken ska tåla mycket höga vindhastigheter samt att de ska vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden brukar anges till mellan år för hela vindkraftverket Mellanala intressen och samordning För att uppnå en acceptabel utbyggnad i det vindenergirika området i gränslandet mellan Mjölby, Ödeshög, Vadstena och Motala er har en informell samrådsgrupp bildats. Gruppens mål är att samordna utbyggnaden i området så att påverkan på landskapet håller sig på en acceptabel nivå. Mellan Mjölby å ena sidan och Ödeshögs, Vadstena, Motala och Linköpings er å andra sidan finns behov av att samordna vindkraftsutbyggnaden. För att samordna utbyggnaden i anslutning till gräns föreslås i riktlinjerna att en utbyggnad i dessa områden ska föregås av planprövning, detaljplan alternativt områdesbestämmelser, om det inte uppenbart är onödigt. För områden belägna i närheten av varann men på varsin sida om gräns bör planprövningen om möjligt ske parallellt i de berörda erna. Ödeshögs och Vadstena har bägge antagna översiktsplaner för vindkraft. Inom Linköpings ska en vindkraftsplan påbörjas under året. Motala har ej fattat beslut om att påbörja arbetet med vindkraftsplanering. Gränsområdet mellan Mjölby och Boxholms är skogtäckt till stora delar och bedöms i dagsläget som ej särskilt gynnsamt för vindkraftsetablering. 4. LANDSKAPET 4.1 Landskapsanalys Förutsättningen för en lönsam energiproduktion är att vindkraftverken placeras där det blåser mest. Det vill säga i öppna landskap eller på höjder där verken ses på långt håll. En vindkraftsverksanläggning påverkar genom sin storlek och genom vingarnas rotation ofta landskapsbilden avsevärt och kommer att dominera eller ändra proportionerna i det ursprungliga landskapet. De kan uppfattas som positiva tillskott, men också som splittrande och oroande i det traditionella landskapet. Ett medelstort vindkraftverk kan normalt urskiljas på åtminstone 10 km avstånd om sikten är fri, grupper kan ses på betydligt längre avstånd. Utöver storleken är därför även antalet verk avgörande för landskapsbilden. 8

12 Samordning genom hushållning och planering behövs för att undvika att vindkraftverk oförutsett påverkar landskapsbilden i alltför stor omfattning. Landskapet kan bli så förändrat genom en stor utbyggnad att värdefulla egenskaper förloras. Risken för sådana effekter blir större om verken byggs utan inbördes samordning. Därav följer också risker för ineffektivt utnyttjande av mark och vindenergi, markägarkonkurens och en negativ allmän opinion i takt med att landskapet upplevs som överexploaterat och ianspråktaget. Lokalisering bör ske så att natur- och kulturvärdena i landskapet i möjligaste mån beaktas och så att de estetiska värdena inte förstörs. Placering av vindkraftverk bör företrädesvis göras i mindre grupper i de områden som avsätts för vindkraft. Verkens placering och gruppering bör anpassas till terrängformationer, vegetation och bebyggelse. Områden där vindkraftverk helt bör undvikas är naturreservat, naturskyddsområden inklusive strandskyddsområden och fågelskyddsområden och områden av stor betydelse för rekreation och det rörliga friluftslivet. Genom en s k landskapsanalys bedöms landskapets karaktär och värden samt hur vindkraftverken kan komma att påverka detta. I bedömningen analyseras viktiga stråk, samband, knutpunkter, landmärken, utblickar, rumsgränser och karaktärsdrag. Kommunen indelas nedan i olika delområden med avseende på översiktliga karaktärsdrag och egenskaper i landskapet. Exempel på vindkraftverk som fungerar som landmärke i landskapet. Landskapsrum Relation mellan olika höjdelement 9

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL. INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV !" Götene kommun. Riktlinjer för vindkraft INNEHÅLL Samtliga förutsättningar och bedömningar är gjorda utifrån kända fakta i feb 2006 INLEDNING BAKGRUND Syfte Dagsläget Omvärlden UTB. I NATIONELLT PERSPEKTIV

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19

vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 vindkraftspolicy FÖR GISLAVEDS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2008-03-19 Gislaveds kommun är positiv till vindkraftverk. Gislaveds kommun arbetar för att nå ett långsiktigt ekologiskt och ekonomiskt

Läs mer

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32

Vindkraftspolicy 1(9) Detta styrdokument beslutades av kommunfullmäktige, 2013-06-12, 32 Vindkraftspolicy 1.1 Inledning Syftet med denna policy är: att förenkla handläggningen av etableringsärenden rörande vindkraft att klargöra vilka områden i kommunen som kan vara lämpliga för vindkraftsproduktion

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTETABLERINGAR I VARA KOMMUN

RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTETABLERINGAR I VARA KOMMUN Fördjupning av översiktsplanen ÖP 90 RIKTLINJER FÖR VINDKRAFTETABLERINGAR I VARA KOMMUN ANTAGANDEHANDLING UPPRÄTTAD AV MILJÖ- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN I MARS 2007 REVIDERAD EFTER SAMRÅD I JUNI 2007 OCH

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Miljöprocessutredningen (M 2007:04)

Miljöprocessutredningen (M 2007:04) (M 2007:04) Prövning av vindkraft Delbetänkande SOU 2008:86 Överlämnades den 6 oktober 2008 Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009 Utredningsuppdraget vindkraft Del av tilläggsdirektivet 2007:184

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30

Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 Kävlinge kommun Miljö & Teknik 2002-01-21 2002-01-30 RIKTLINJER FÖR PLACERING AV MOBILRADIOSTATIONER Godkänd i miljönämnden 2002-01-30 Allmänt Det moderna samhället medför behov av en mängd anläggningar

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Energi och vindkraft. Mål och riktlinjer

Energi och vindkraft. Mål och riktlinjer Energi och vindkraft Mål och riktlinjer En ökad del av den använda energin ska baseras på förnyelsebar energi och miljöpåverkan från energiverksamheten ska begränsas. Lokala energitillgångar ska utnyttjas

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun

Samrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN.

VINDKRAFTSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN. VINDKRAFTSPOLICY FÖR SJÖBO KOMMUN. Vindkraftsanläggningar har stora miljöfördelar genom att de utnyttjar förnybar energi och är utsläppsfria, men de påverkar både närmiljön och ett vidare landskap genom

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun

VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun VINDKRAFT Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta kommuner Planeringsunderlag för Norbergs kommun HUR UTSTÄLLNING 2 HAR BEDRIVITS Vindkraft - Tillägg till översiktsplan för Avesta och Fagersta

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Slottsmöllans tegelbruk

Slottsmöllans tegelbruk BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande planprogram för Slottsmöllans tegelbruk Byggnadsnämnden 2010-08-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV PLANER OCH PROGRAM Enligt de lagar som gäller för miljöbedömningar

Läs mer

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål

Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål ANTAGANDEHANDLING FÖR ÅMÅLS KOMMUN 2011-08-16 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål Antagen av KF 2011-09-28, 166 BILAGA 2, ANALYS Planhandlingen

Läs mer

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län

PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län PROGRAM till detaljplan för Hjälmaröd 4:20 och 4:203 m fl i Kivik Simrishamns kommun, Skåne län Programmet har upprättats 2006-11-14 Handlingar 1(4) Planprogram, 2006-11-14 Fastighetsförteckning, 2006-11-14,

Läs mer

Om Vindkraft. Vindkraftverk, anläggning som omvandlar

Om Vindkraft. Vindkraftverk, anläggning som omvandlar Vindkraft Solberg Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag

Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag ANTAGANDEHANDLING Vindbruksplan för Östra Göinge - Planförslag 1. Bakgrund och utgångspunkter Syftet med vindbruksplanen är att visa på förutsättningarna för ny vindkraft i Östra Göinge kommun och att

Läs mer

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson

VINDKRAFT. Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän. Datum: 2009-11-24. Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson VINDKRAFT Gemensamma Lokaliseringsprinciper och utbyggnad i norra Bohuslän Författare: Ronny Larsson Magnus Karlsson Datum: 2009-11-24 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 4 1.2 Organisation...

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030

ANTAGANDEHANDLING. Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 ANTAGANDEHANDLING Tematiskt tillägg till Framtid Ödeshögs kommun 2010-2030 Tillägg: Riktlinjer för utbyggnad av vindkraft i skogsbygden och övergångsbygden Samrådsredogörelse 9 JUNI 2014 Diarienummer 430/12-212

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer

Vindkraftsplan för Götene kommun

Vindkraftsplan för Götene kommun Dat 2008-09-30 Fördjupad översiktsplan UTSTÄLLNINGSHANDLING Vindkraftsplan för Götene kommun INNEHÅLL INLEDNING BAKGRUND 3 Sammanfattning Översiktsplanen / riktlinjer för vindkraft 2006 Planeringsprocessen

Läs mer

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov

CIRKULÄR 14:21. Information om lagändringar gällande nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov 2014-06-04 1 (5) CIRKULÄR 14:21 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Anna-Bie Agerberg Kommundirektörer Bygglov, nämnd Bygglov, förvaltning Bygglovchefer eller motsvarande Information om lagändringar

Läs mer

VINDBRUK. Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN. Utställningshandling 2013-05-29

VINDBRUK. Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN. Utställningshandling 2013-05-29 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningshandling 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Revidering

Läs mer

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009

VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 STADSBYGGNADSKONTORET I LUND 2009 VINDKRAFT I LUNDS KOMMUN PLANERINGSUNDERLAG FÖR ÖVERSIKTSPLAN 2010 Stadsbyggnadskontoret i Lund september

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. SAMRÅDSHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl. Folkärna S N Avesta kommun Dalarnas län Upprättad av Västmanland-Dalarna miljö- och

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

FAMMARP 8:2, Kronolund

FAMMARP 8:2, Kronolund BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för FAMMARP 8:2, Kronolund Frösakull, HALMSTAD Upprättad av samhällsbyggnadskontoret 2012-04-30 Reviderad 2013-11-25 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV

Läs mer

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412

Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 SAMRÅDSFÖRSLAG 2013-03-25 ANTAGANDEHANDLING ENKELT PLANFÖRFARANDE enligt PBL 5:7 Detaljplan för del av Stärbsnäs 1:28 i Björkö-Arholma församling Dnr 12-418.214 Ks 12-412 PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Till

Läs mer

Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009

Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009 Samrådsmöte Vindbruksplan tillägg till Översiktsplan 2009 Mötesanteckningar Tegneby församlingshem 2014-05-05 Närvarande från kommunen Bertil Olsson (s), vice ordförande utskottet för samhällsutveckling

Läs mer

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.

Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg

Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? Johan Risholm, Stadsbyggnadskontoret Falkenberg Vindkraften og befolkningen hvordan sikres lokal opbakning til projekter? jan-ake.jacobson@telia.com

Läs mer

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB)

OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) OMRÅDESBESTÄMMELSER (OB) GRÄNSBETECKNINGAR Gräns för områdesbestämmelse BESTÄMMELSE Inom planområdet skall vid bygglovsprövning av bebyggelseintressen, särskilt bostadsbebyggelse, dessa intressen underordnas

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

04-12-13T:\PLANAVD\Öpl\Vindkraft\Slutlig version\policy0407.doc

04-12-13T:\PLANAVD\Öpl\Vindkraft\Slutlig version\policy0407.doc 0 1 (13) Riktlinjer för lokalisering av Vindkraftverk April 2003 0 1 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 1 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMFATTNING 2 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 4 FÖRSLAG TILL RIKTLINJER 8 SAMMANFATTANDE

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING

PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING Detaljplan för Kv. RATTEN, m.fl i Bromölla, Bromölla kommun PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING ALLMÄNT Handlingar Plankarta med förslag till planbestämmelser Plan- och genomförandebeskrivning Fastighetsförteckning

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02

TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 TEMATISKT TILLÄGG TILL ÖP 02 VINDBRUK Bollebygds kommun Västra Götalands län Samrådshandling med miljökonsekvensbeskrivning 2010-11-04 rev. 2010-11-08 Samrådshandlingen godkändes av kommunstyrelsen 2010-11-04

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

BESKRIVNING tillhörande förslag till ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö

BESKRIVNING tillhörande förslag till ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö 2009 10-30 ÄDp 5004 UTSTÄLLNINGSHANDLING BESKRIVNING tillhörande förslag till ändring av detaljplan för område vid LILLGRUND i Öresund i Malmö HANDLINGAR Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser,

Läs mer

Vindkraft i Sunne kommun Antagen 2010-12-13 Reviderad 2011-06-13. Fotot är taget i riktning från E45 mot Finnfallets höjd och är ett fotomontage

Vindkraft i Sunne kommun Antagen 2010-12-13 Reviderad 2011-06-13. Fotot är taget i riktning från E45 mot Finnfallets höjd och är ett fotomontage Vindkraft i Sunne kommun Antagen Reviderad 2011-06-13 Fotot är taget i riktning från E45 mot Finnfallets höjd och är ett fotomontage Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Bra att veta om vindkraft 4 2.1

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad

PLANBESKRIVNING. Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad PLANBESKRIVNING Detaljplan Smeden 13, Östertull, Falköpings stad, juni 2009 BESKRIVNING HANDLINGAR Planförslaget består av plankarta i skala 1:1000 med bestämmelser. Till förslaget hör planbeskrivning,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun 1(6) Dnr.PLAN.2010.5 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för fastigheten Kalkonen 8 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-09-26 2(6) HANDLINGAR

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

R IKTLINJER FÖR VINDKRAFT I N ORRKÖPINGS KOMMUN SPN-287/2007. Stadsbyggnadskontoret. Den 10 januari 2008

R IKTLINJER FÖR VINDKRAFT I N ORRKÖPINGS KOMMUN SPN-287/2007. Stadsbyggnadskontoret. Den 10 januari 2008 SPN-287/2007 R IKTLINJER FÖR VINDKRAFT I N ORRKÖPINGS KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Den 10 januari 2008 A N T A G A N D E H A N D L I N G Antagen i KF: 2008-05-26 83 3 Förord Norrköpings kommun anser att

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

S A M R Å D S H A N D L I N G

S A M R Å D S H A N D L I N G Dnr TPN 2013/35 S A M R Å D S H A N D L I N G Upphävande av stadsplan PLAN af Platsen Hallsberg från år 1886 i Hallsberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Upprättat 2013-04-05 Antagen: Laga kraft: Dnr TPN

Läs mer

Regeringens insatser för vindkraft

Regeringens insatser för vindkraft November 2008 Regeringens insatser för vindkraft Lars Andersson Energienheten Energipolitik för jobb, välfärd och miljö (juni 2006) De fyra partierna i Allians för Sverige går till val på en gemensam energipolitik.

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING En behovsbedömning genomförs för att svara på frågan om planens genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, där behovsbedömningen är en analys som leder fram till

Läs mer

Vindkraftsplan Ydre kommun

Vindkraftsplan Ydre kommun Vindkraftsplan Ydre kommun Samrådshandling Februari 2011 1 Förord Ydre kommun har upprättat ett förslag till vindkraftsplan. Kommunstyrelsens arbetsutskott tog 2009-12-07 beslutet att ansöka om stöd till

Läs mer

Vindkraftspolicy för Jönköpings kommun. Godkänd i kommunfullmäktige 2008-10-02 Reviderad 2011-02-02 utifrån ny lagstiftning

Vindkraftspolicy för Jönköpings kommun. Godkänd i kommunfullmäktige 2008-10-02 Reviderad 2011-02-02 utifrån ny lagstiftning Godkänd i kommunfullmäktige 2008-10-02 Reviderad 2011-02-02 utifrån ny lagstiftning Foto: Jönköpings kommun Fotografierna på framsidan visar vindkraftverk på Visingsö. Layout: Linda Tubbin Förord I takt

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län

Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län Detaljplan för del av Sandby 10:8 och Sandby 10:23 i Simrishamns kommun, Skåne län PLANBESKRIVNING Handlingar Övriga handlingar Plankarta daterad 2012-10-30 rev. 2014-01-20 Planbeskrivning daterad 2012-10-30

Läs mer

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun

BEBYGGELSEUTVECKLING. bebyggelseutveckling. ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun BEBYGGELSEUTVECKLING bebyggelseutveckling REKOMMENDATIONER ÖP 2012, Översiktsplan för Härryda Kommun 135 Tolkning av begrepp i Plan- och bygglagen En ny Plan- och bygglag (2010:900), PBL började gälla

Läs mer

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde

Behovsbedömning. Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län. Granskning. Planområde Granskning Behovsbedömning Planområde Detaljplan för Järeda 2:78 och 2:108 m.fl, Järnforsen, Hultsfreds kommun, Kalmar län Miljö- och byggnadsnämnden 2 (8) Behovsbedömning Enligt 6 kap 11 miljöbalken ska

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård)

PLANBESKRIVNING. Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN. Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) Datum Diarienr 2011-09-26 KS 23/11 Samhällutvecklingsförvaltningen DETALJPLAN SAMRÅD ANTAGANDE LAGA KRAFT Storbyn 39:1. (Färilas fritidsgård) LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN PLANBESKRIVNING Planområdet

Läs mer

UNDERLAG FÖR LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK I LINKÖPINGS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 2004 12 07

UNDERLAG FÖR LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK I LINKÖPINGS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 2004 12 07 UNDERLAG FÖR LOKALISERING AV VINDKRAFTVERK I LINKÖPINGS KOMMUN Godkänd av kommunfullmäktige 2004 12 07 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 ALLMÄNT OM UNDERLAGET 4 Bakgrund 4 Syfte 5 Läsanvisning 5

Läs mer