Vindkraftspark Bergön Underlag för samråd
|
|
- Lena Amanda Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vindkraftspark Bergön Underlag för samråd Februari 2012
2
3 Samrådsunderlag Vindkraftspark Bergön Text och foton wpd Scandinavia AB Förstudie Rovfågel Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Dnr 2012/0256 Utgivare wpd Onshore Bergön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm,
4
5 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökanden Prövningskod BAKGRUND Presentation av bolaget Varför vindkraft Ärendets gång Tidplan LOKALISERING OCH ALTERNATIV Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Remisser och samråd Omfattning och utformning Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk Alternativ lokalisering Nollalternativ TEKNISK BESKRIVNING Anläggningsskedet Driftsskedet Ljudberäkningar Skuggberäkningar Hinderbelysning Service och kontroll Avvecklingsskedet ELANSLUTNING OMRÅDESBESKRIVNING Etableringsområdets användning och karaktär Avverkningar, genomförda och planerade Rennäring Riksintressen Naturvärden Naturreservat Natura Strandskyddsområde Lokala naturvärden Planerade undersökningar mark och vegetation Kultur och arkeologi Planerade undersökningar arkeologi
6 7. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor Friluftsliv Risker Växtlighet/Naturvärden Rennäring Fågel Havsörn Fladdermöss Övriga djur Kulturmiljö och arkeologi Hushållning med resurser INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA Lokal ägande Vindkraftsfond - Bygdepeng BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1 Parklayout Bilaga 2 Ljudutredning Bilaga 3 Skuggberäkning Bilaga 4 Fotomontage
7 1. Administrativa uppgifter 1.1. Sökanden wpd Onshore Bergön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Kontaktperson: Weronica Ekholm, Projektledare w.ekholm@wpd.se +46 (0) (0) Prövningskod B e 85/ Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Den planerade anläggningen är tillståndspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken (B-verksamhet) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4a miljöbalken samt i 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. 5
8 2. Bakgrund wpd Onshore Bergön AB planerar för en vindkraftsanläggning på Bergön, 20 km sydväst om Kalix stad i Norrbottens län. Anläggningen planeras bestå av mellan vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter. Storlek på vindkraftverken avgörs utifrån resultatet av en framtida vindmätning, installerad effekt förväntas ligga runt 100 MW. wpd Onshore Bergön AB avser att söka tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning enligt miljöbalken hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. wpd Onshore Bergön genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Detta dokument utgör samrådsunderlag med beskrivning av projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från olika fältstudier Presentation av bolaget Projektet Vindkraftspark Bergön, drivs av projektbolaget wpd Onshore Bergön AB som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige drivs utvecklingsarbetet genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Aldermyrberget, Videbäcksmåla och Hittsjön samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av MW. Vi är idag cirka 700 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på MW på land och MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden, vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. 6
9 Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2011 cirka 6,1 TWh el på årsbasis, vilket motsvarar drygt 4 % av elkonsumtionen i Sverige. 2 Detta kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till 754 MW, vilket kan jämföras med den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011 uppgick till MW. 3 Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 4 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 5 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 6 1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: , Mars Kraftläget nr 4, Svensk Energi, jan WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS, EWEA Feb Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 7
10 2.3. Ärendets gång Detta underlag beskriver projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland fördjupade beskrivningar och resultaten från olika fältstudier. Under samrådsprocessen ges i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken tillfälle för bl. a enskilda berörda, föreningar/intresseorganisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att inkomma med synpunkter till projektören. Inkomna synpunkter från samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. När fullständig ansökan inkommit kungörs ansökan i lokala tidningar och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på projektet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. Villkor brukar anges för exempelvis högsta tillåtna ljudnivå vid bostäder och maximalt antal skuggtimmar. För att få tillstånd måste projektet tillstyrkas av kommunen enligt 16 kap. 4 miljöbalken Tidplan Samrådsprocessen planeras genomföras under år Fördjupade natur- och kulturmiljöinventeringar planeras ske sommar/höst Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) planeras inlämnas i slutet av år Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2012/2013. Inkoppling på elnätet kan tidigast ske år 2015, beroende på elanslutningen som planeras ske till Svenska Kraftnäts nya stamstation i Kalix, som enligt uppgift ska vara klar år
11 3. Lokalisering och alternativ 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Bergön ligger i yttre kustbandet cirka 20 km sydväst om Kalix stad. Avstånd från den planerade vindkraftsparken till närmaste större samhälle på fastlandet, Töre, är cirka 20 km. Det finns även ett mindre samhälle, Påläng, som ligger cirka 10 km från den tänkta parken. Avstånd till närmaste fasta bostads- eller fritidshus är cirka 1,7 km (sydöstra Granskäret). Avståndet till Töre båtklubbs anläggning på norra delen av Bergön är 3,7 km. Bergön lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, samt de få konkurrerande markanvändningsintressen som finns på ön. Det är även ett mycket lämpat område utifrån avstånd till boende, då Bergön saknar bostäder. Projektområdets storlek är totalt cirka 800 hektar (8 km 2 ). På själva Bergön finns (utöver riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken) inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse eller reservat, men i närområdet finns ett antal naturreservat som även är skyddade enligt Natura 2000, vilka redogörs för i kapitel 4, Områdesbeskrivning. Omkringliggande områden är i stor grad skyddade antingen enligt miljöbalken eller enligt lokala planeringsunderlag. De förväntade vindresurserna i kustbandet i kombination med möjligheten till samverkan med de få befintliga konkurrerande intressena gör att wpd bedömer att Bergön är den bäst lämpade lokaliseringen i området. 9
12 3.2. Planförhållanden Större delen av Bergön är utpekat som lämpligt område för vindkraft i ett regionalt planeringsunderlag, Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget år 2008 i samarbete mellan Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommun. Vindkraftutredningen avsågs utgöra en grund för framtida planering av vindkraft i respektive kommuns översiktsplanering. Utredningen redovisar områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar i Norrbottens kust- och skärgårdslandskap. I den kommunala översiktsplanen (ÖP) från år 2009 har man valt att inte peka ut lämpliga områden för vindkraft, utan man hänvisar istället till den regionala utredningen, som inför nästa översyn av ÖP kommer ligga till grund för ett kommunalt ställningstagande. Norra och södra delen av Bergön anges som bevarandeområde i befintlig ÖP, medan de centrala delarna anges som skogsbruksområde utan särskilt naturhänsyn. Det är den södra delen av Bergön som utgör tänkt etableringsområde och därför har området studerats översiktligt avseende skyddsvärd natur. Efter att den kommunala planen beslutades har en större skogsavverkning av SCA utförts, och under 2012 planeras ytterligare avverkning i området. De områdesbeskrivningar som återger södra delen av Bergön som högt naturvärde kan därför inte betraktas som aktuella. Ytterligare utredningar om påverkan på skyddsvärd natur kommer att göras i samråd med kommunen. Hela kustområdet i Norrbotten omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken, vilket även inkluderar Bergön. Det gör att en etablering ställer krav på att noga undersöka eventuell påverkan specifikt på befintliga natur-, kultur- och friluftslivsintressen. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU 2011, 100 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 7,6 m/s. Vindmätning med sodar påbörjades En Sodar (akronym från engelskans Sound Detection And Ranging) fungerar ungefär som en radar men använder ljudvågor i stället för radiovågor. Den används för att mäta vindhastighet och vindriktning på olika höjd, och kan även detektera områden med turbulens i atmosfären. Att området ligger vid kusten ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering Remisser och samråd Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Teracom och relevanta telekombolag. Dessa remissinstanser har inget att erinra gällande föreslagen etablering. En ny remiss kommer att skickas till samtliga tidiga remissinstanser när slutlig layout är fastställd. Samrådsmöte med Länsstyrelsen och Kalix kommun genomförs under januari-mars Ett första samrådsmöte med Kalix Sameby hölls i januari Samrådsutställning för berörda enskilda och allmänheten hålls i Kalix i mars Då Bergön ligger mindre än 500 meter från läns- och kommungräns mot Luleå kommer även Luleå kommun att utgöra remissinstans för den sökta verksamheten. Samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella myndigheter. 10
13 3.4. Omfattning och utformning Anläggningen består av maximalt 31 vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende skyddsavstånd och annan markanvändning Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä bakom varandra. Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 3-5 rotordiametrar för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Mot dominerande vindriktning kan de i vissa fall stå cirka 3 rotordiametrar ifrån varandra. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då sjunker istället produktionen. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Avstånd till bostäder Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till bostäder för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken ska uppfylla samma ljudvillkor som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid. 7 Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Efter intern förstudie har wpd utifrån ovan anförda variabler preliminärt funnit att maximalt 31 vindkraftverk kan anläggas i området. Vindkraftsparkens preliminära utformning framgår av bilaga 1. Avståndet mellan verken är 3-5 rotordiametrar ( meter) Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter, och med en uteffekt på 3-6 MW. Då etableringen inte förväntas uppföras förrän under 2015 avser wpd att hålla möjligheten öppen för att utforma parken så att man tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler (2 kapitlet). Eftersom det i tidigt skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpad för platsen har beräkningar av skuggor och visualiseringar utförts utifrån ett standardverk, REpower 32M114, som är 200 meter högt och har ett källjud på 105,2 db(a), samt Vestas V112, som är 175 meter högt och har ett källjud på 106,5 db(a). 7 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 11
14 Skillnader i påverkan mellan en totalhöjd på vindkraftverken på 150 meter och 200 meter gäller främst skuggbildning och påverkan på landskapsbilden. Därför utgår skuggberäkningar och visualiseringar från REpowers vindkraftverk med 200 meters totalhöjd. Ljudutredningen har däremot baserats på 31 stycken Vestas V112, med ett källjud på 106,5 db(a). Detta för att möjliggöra att andra typer av verk med ett högre källjud än REpowers 3,2 MW ska kunna användas vid en framtida utbyggnad. Eftersom ljudets spridning kan variera mycket över skog och vatten har en särskild ljudutredning genomförts av ett externt expertföretag, ÅF Ingemanssons. I deras beräkningar har de specifika förhållandena på platsen använts istället för generella antaganden (resultat visas i bilaga 2) Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. För att kartlägga lämpliga lokaliseringar för storskalig vindkraft har wpd dels gjort en egen analys utifrån kartstudier och vinduppskattningar, dels utgått från Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget år 2008 i samarbete mellan Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommun. Vindkraftutredningen avsågs att utgöra en grund för framtida planering av vindkraft i respektive kommuns översiktsplanering. Utredningen redovisar områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar i Norrbottens kust- och skärgårdslandskap. I detta underlag lyfts Bergön fram som en av ett fåtal lämpliga landbaserade lokaliseringar längs Norrbottenkusten. Många av de områdena som skulle kunna vara möjliga för storskalig vindkraft i Kalix kommun (och längs hela Norrbottenkusten) har olika grad och form av konkurrerande intressen av bevarandekaraktär (alternativt är för små med tillbörligt respektavstånd från bostäder) för att möjliggöra en utbyggnad i den omfattningen som planeras på Bergön. Alternativa lokaliseringar kommer att utvecklas i MKB (miljökonsekvensbeskrivning) Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så delar av skogen är planerad att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Det föreslagna exemplet (utifrån beräkning av 31 stycken REpower32M114) skulle ge en uppskattad årsproduktion på drygt 357 GWh (99,2 MW*3600 fullasttimmar). Detta kan 12
15 jämföras med Kalix kommuns slutanvändning av el som enligt SCB var drygt 323 GWh under Bergöns vindkraftspark skulle därmed med god marginal försörja hela Kalix kommun med el. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 357 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från Bergön Vindkraftspark skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kondenskolkraftverk med cirka ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 13
16 4. Teknisk beskrivning 4.1. Anläggningsskedet Området hyser en del befintliga skogsvägar, samt en av SCA uppförd angöringsplats för båttransport av timmer. Dessa vägar och angöringsplatsen kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken och för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Vägarna behöver vara cirka 5-6 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 20 meter bred korridor fri från träd. En stor del av vägarna dras över nyupptagna kalhyggen. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk. Elnätsanslutningen beskrivs mera i kapitel 5. Nedanstående figur visualiserar preliminär dragning av nya vägar, vilket uppgår till cirka 13 km enligt denna layout. Detta kan komma att förändras vid detaljlokalisering av vindkraftverken. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. 14
17 I anslutning till angöringsplatsen på östra stranden är en uppställningsyta med servicebyggnad inritad på kartan (>100 meter från stranden). Bygglov kommer att sökas separat för detta och kartan visar endast översiktligt var en serviceanläggning kan lokaliseras. De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs cirka 5 veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i MKB i samband med tillståndsansökan. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser samt serviceanläggning är cirka 50 hektar (0,5 km 2 ), och <6 % av etableringsområdet Driftsskedet Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock aldrig nivåer som är hörbara eller kännbara för människan. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde Ljudberäkningar För beräkning av ljudpåverkan på bostäder i omgivningen har wpd beställt en särskild utredning från ÅF-Ingemansson. Denna beräkning utgår från 31 stycken Vestas V112, som har ett källjud på 106,5 db(a), och de olika förutsättningarna med variation på spridning över land och vatten är inkluderade i beräkningen. Dessa beräkningar redogörs för i bilaga 2. 15
18 Spridning av ljud enligt ljudberäkning från ÅF, se bilaga Skuggberäkningar Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Resultatet av beräkningen med REpower 32M114, 200 meters totalhöjd presenteras i bilaga 3. Observera att inga skugghinder såsom skog har används, fri mark antas. 16
19 Hinderbelysning I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara candela vid gryning och skymning men får dämpas till candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken (i detta fall på 6 av verken, blåfärgade på bilden) och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från ljuskällan Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större tyngre komponeter då lastbil och mobilkran erfordras. För transport till Bergön används båt, vintertid används skoter (vid bra isförhållanden), hydrokopter eller svävare, och vid behov isbrytande fartyg för tyngre transporter vintertid. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. För att minimera onödiga transporter till och från Bergön kommer en serviceanläggning på cirka 200 m 2 att byggas i anslutning till vindkraftsparken (se sid 14). För denna byggnad avses bygglov att sökas separat. Servicebyggnaden kan även komma att inkludera VA-system för att möjliggöra övernattningar vid längre servicevistelse. Vid installation av VA-system sker detta i enlighet med miljöförvaltningens krav. Då serviceanläggningen även kommer att inkludera verkstad och lager för reservdelar kan delar av området komma att inhägnas. Maximal yta på detta område bedöms i tidigt stadium till 1,5 hektar. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 17
20 5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av den planerade elanslutningen. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftspark Bergön ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på upp till 100 MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Elanslutning planeras till den nya stamstation som Svenska Kraftnät uppför utanför Kalix med planerat driftsättande år Möjliga anslutningspunkter till elnät enligt preliminär layout. 18
21 Elnätsanslutningen av vindkraftsetableringen på Bergön förutsätter förläggning av sjökabel. Enligt SGU:s kartor består botten vid den planerade dragningen mestadels av lera och sand. Dessa bottenförhållanden gör dragning av sjökabel mindre komplicerad än andra bottenförhållanden. wpd har en bred erfarenhet av etableringar offshore och besitter därmed egen spetskompetens på området. 8 Tillstånd för dragning av sjökabel söks separat och inkluderar fullständig MKB avseende eventuell miljöpåverkan. Generellt kan sägas att dragningen av sjökabel kommer att ske i enlighet med gällande regler, och med största möjliga miljöhänsyn i enlighet med de villkor som tillståndet anger. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Eventuellt kan luftledning dras i befintlig kraftledningsgata. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 8 Tillstånd och MKB, Storgrundet Offshore, Miljödomstolen, M
22 6. Områdesbeskrivning 6.1. Etableringsområdets användning och karaktär Etableringsområdet ligger på södra delen av Bergön i Kalix skärgård. Bergön ägs av SCA, och präglas av kuperad skogsmark där modernt skogsbruk bedrivs i förhållandevis stor omfattning. SCA har genomfört avverkningar på ön, främst i södra delen, och planerar för ytterligare avverkningar under I området finns även ett antal mindre sjöar och våtmarker. 20
23 Avverkningar, genomförda och planerade Bergön är starkt präglad av det moderna skogsbruket. Nedanstående karta återger befintlig avverkning fram till år 2011, samt planerade avverkningar under Vägen som har byggts av SCA är i bra skick men kan behöva förstärkas beroende på val av vindkraftverk. Gröna områden: Avverkat fram till Röda områden: Planerade avverkningar Blåvitrandiga områden: Våt/sumpmark. Blå områden: Sjöar. Brun linje: Anlagd skogsväg Rennäring Bergön ingår i Kalix samebys användningsområde. Enligt det kartmaterial som finns på Sametingets hemsida är Bergön klassat som Vinterbetesland, Trivselland. Samrådsmöten med Kalix sameby kommer att ligga till grund för bedömning av påverkan på rennäringen och hur dessa intressen ska kunna samverka Riksintressen Hela Norrbottens kustområde, cirka km 2, omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken (se bild till höger). Miljöbalkens lagtext anger att området är riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, samt att turismens och friluftslivets värden särskilt ska beaktas vid prövning av tillåtligheten av förändrad markanvändning. Bergön ligger inom detta område, vilket innebär att en vindkraftsetablering måste utformas så att den inte påtagligt skadar områdets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. Etableringsområdet på södra Bergön utgör cirka 0,13 % av riksintressets yta. 21
24 Riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken är i stor utsträckning förenligt med vindbruk, vilket även kan bekräftas av praxis i sakfrågan. 9 Eventuell påverkan och avvägningar mellan olika intressen ska bedömas vid den enskilda prövningen. Vattnet runt Bergön är av riksintresse enligt 3 kap. 5 miljöbalken, för yrkesfisket efter sik, lax och siklöja. Anslutningskabeln till fastlandet kommer att läggas på botten genom detta riksintresse. Tillståndsansökan för elnätsanslutningen söks separat. I övrigt omfattas inte etableringsområdet på Bergön av några riksintressen Naturvärden Nedan följer en sammanställning av de naturskyddsvärden som wpd har kartlagt inför samråd med regionala och lokala myndigheter. Eventuell påverkan på förekommande naturvärden kommer att bedömas och redogöras för i kommande MKB Naturreservat Inom det tänkta etableringsområdet finns inga naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken. Naturreservatet Näverön ligger mindre än 1 km öster om Bergön och utsågs till naturreservat så sent som år Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfalden, den värdefulla naturmiljön i området, de typiska landformer och jordarter som bildats och fortfarande bildas av vind- och vågverkan på de nya stränder som genom landhöjningen reser sig ur havet, samt att stärka områdets naturskogskvaliteter. Inom ramen för dessa mål skall reservatet även ge 9 MÖD 2010:38 (M ), MÖD 2007:47, (M ). 22
25 möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. På Näverön finns enligt uppgift en badplats med båtbrygga och rastplats. 10 I närområdet runt Bergön finns även ett antal naturreservat som skyddas i enlighet med Natura 2000-klassificering. Dessa redogörs kortfattat för i nedanstående text. I enlighet med praxis finns möjlighet till samverkan mellan vindkraft och naturvärden även inom naturreservat och Natura 2000-områden. 11 I projekt Bergön ligger vindkraftsetableringen utanför dessa skyddade områden men inom ett hypotetiskt influensområde, vilket utreds och redovisas i kommande MKB Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är även skyddade av 4 och 7 kap. miljöbalken. 12 Det betyder att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Den eventuella inverkan som en vindkraftsetablering på Bergön skulle kunna ha på omkringliggande Natura 2000-områden hanteras av Länsstyrelsen i Norrbotten inom ramen för tillståndsansökan. Natura 2000 bygger på två av EU:s direktiv, nämligen habitatdirektivet och fågeldirektivet. Samtliga Natura 2000-områden i Kalix skärgård är skyddade enligt habitatdirektivet. 13 De bevarandeplaner som särskilt avses studeras inom ramen för kommande MKB-arbete är Bergöfjärden, Skags-Furuholmen, Eriksören-Svartholmen och Holsteröarna, som alla ligger inom en radie av 5 km från etableringsområdet. Samtliga dessa öar omfattas av en prioriterad skyddad naturtyp, Skogar på landhöjningskust, kod 9030, i EU:s art- och habitatdirektiv. Natura 2000-områdena Harufjärden (SE082031, Luleå kommun) samt Sikören (SE , Luleå kommun) bedöms ligga utanför etableringens tänkbara influensområde. Detta kan komma att förändras under arbetets gång. Bergöfjärden (SE , Luleå kommun) och Skags-Furuholmen (SE082031, Kalix kommun) är utvalda att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns en naturtyp som finns med i art- och habitatdirektivet, Skogar på landhöjningskust, kod Eriksören-Svartholmen (SE082010, Kalix kommun) har ytterligare två naturtyper angivna i art- och habitatdirektivet, Perenn vegetation på sten och grusvallar, kod 1220, samt Havsstrandängar av Östersjötyp, kod Holsteröarna (SE , Kalix kommun) infattar även naturtypen Stora grunda vikar och sund, kod Enligt bevarandeplanerna för dessa Natura 2000-områden (som är mycket likartade) ska områdena skyddas mot markpåverkan till följd av exploatering, och områdena ska lämnas orörda. I bevarandemålen för Bergöfjärden och Skags-Furuholmen anges att utsedda typiska 10 Bryggan på Näverön är enligt muntlig uppgift från Töre båtklubb inte kvar, däremot finns ett utedass på ön. 11 RegR samt MÖD 2009:38 (M ) kap. 1 och 8, samt 7 kap miljöbalken. 13 EU-rådets art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. 23
26 fågelarter ska uppgå till en viss population. Några specifika arter anges dock inte som skyddade i bevarandeplanerna. Möjlig påverkan på Natura 2000-områdena kommer att utredas i kommande MKB Strandskyddsområde Strandskyddet regleras i 7 kap miljöbalken och syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet, som inte ska missgynnas av exempelvis stängsel, murar, bryggor, golfbanor eller byggnader. Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Skyddet gäller land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen. Enligt 7 kap. 15 miljöbalken får inte anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. En vindkraftspark kräver ingen inhängning och begränsar därför inte tillgängligheten för allmänheten, annat än under uppförandefasen. Under denna begränsade tid betraktas området som en byggarbetsplats och gängse regler gällande tillträde på byggarbetsplatser råder. Strandskyddet hanteras inom ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken, och handläggs av Länsstyrelsen i Norrbotten Lokala naturvärden Biotopskyddsområden har ett juridiskt skydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken, som gör att inom området får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. I etableringsområdet finns inga biotopskyddsområden, men däremot en nyckelbiotop i form av en lövbränna, d.v.s. ett område där barrskogen ersatts med lövträd efter en skogsbrand. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden där man finner eller kan förvänta sig att finna sällsynta arter Nyckelbiotoper och andra naturvärden,
27 SCA har gjort en frivillig naturvårdsavsättning på Rödberget, vilken kommer att studeras särskilt vid kommande fältinventering för att kartlägga värdefull natur. Inga vindkraftverk eller vägar anläggs inom identifierade nyckelbiotoper. Slutlig placering av vindkraftverk kommer att ske i dialog med Länsstyrelsen för att minimera eventuell påverkan på skyddad natur. I sumpskogsinventeringen från år hittades tre objekt inom projektområdet och det förekommer även myrar och våtmarker inom etableringsområdet. Vindkraftverken planeras inte inom eller direkt närhet till dessa, både av naturvårdsskäl och tekniska skäl. Våtmarker och sumpskogar på Bergön är relativt få och utspridda vilket förenklar planeringen av en effektiv parklayout Planerade undersökningar mark och vegetation Fältinventering sker genom okulär besiktning av det område som är aktuellt för vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar. Runt redan existerande vägar, som endast breddas eller förstärks, inventeras närområdet som kan påverkas. Längs vägsträckor som inte påverkas sker ingen inventering. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark- och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) även om eftersök inte sker systematiskt. Inventeringen genomförs av kompetent personal under vegetationsperioden Kultur och arkeologi Det finns inga områden av riksintresse för kulturvården eller kulturreservat på Bergön. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns ett antal tjärdalar, en varvsplats samt ett f.d. fiskeläge noterade enligt nedan. RAÄ-nummer Töre 368:1-2, tjärdalar, östra stranden. RAÄ-nummer Töre 368:3, varvsplats, östra stranden. RAÄ-nummer Töre 371:1-3, tjärdalar, viken Brändavan. RAÄ-nummer Töre 370:1, f.d. fiskeläge, två husgrunder och en gistgård, Brändavan Planerade undersökningar arkeologi Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) är en skyddslag som syftar till att bevara fornlämningar, fornfynd, kyrkor och byggnader. Vid ett planerat ingrepp i miljön kartläggs förekommande fornlämningar, men det kan även finnas risk att tidigare okända fynd görs i området. För att flytta eller på annat sätt påverka en fornlämning krävs tillstånd av Länsstyrelsen. wpd avser att genomföra de arkeologiska undersökningar som efter samråd med Länsstyrelsen bedöms vara nödvändiga i etableringsområdet. 25
28 7. Förutsedd miljöpåverkan 7.1. Påverkan på människor Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverkets rotor måste placeras så högt över omgivande landskap att tillräckligt goda vindförhållanden erhålls. Hur detta upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och vem som tillfrågas, eftersom upplevelsen delvis är subjektiv. Landskapet på Bergön i övrigt innehåller inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara påtaglig. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 15 En lokalisering av vindkraftverk på ett höjdläge i skärgårdsmiljö blir synlig över långa avstånd då utblickarna är långa över öppet vatten. Etableringen skulle i den aspekten kunna jämföras med den befintliga etableringen på Bondön i Piteå, som initialt ifrågasattes med tanke på turismen och det rörliga friluftslivet. Etableringen Bondön ligger med utblick från turistmålet Pite Havsbads långa sandstrand (cirka 6 km), och i närheten av ett område med bostadsbebyggelse (2-5 km). Enligt en studie på Umeå Universitet har åsikterna hos de närboende ändrats i positiv riktning efter att verken uppfördes. 16 I dagsläget pågår diskussioner om en eventuell utökning av etableringen på Bondön till 31 verk. 15 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, Upplevelse av vindkraftverk exemplet Bondön, Piteå kommun, Johanna Westgard, C-uppsats, Kulturgeografi, 15 hp, Umeå Universitet,
29 På Näverön, cirka 1 km öster om Bergön finns enligt uppgifter på kommunens hemsida en populär badplats med utblick över den del av Bergön som rymmer projekteringsområdet. Utblicken från badplatsen kommer att påverkas av vindkraftsetableringen, fotomontaget enligt nedan är gjort med 31 stycken 200 meter höga verk. Påverkan i form av buller och skuggor på Näverön bedöms vara acceptabel i relation till den begränsade användningen, som är direkt årstidsbunden. Under uppförandetiden kan byggtransporter o dyl. ha en påverkan i närområdet, men uppskattningsvis inte med mer än vad de senaste årens avverkning på Bergön har haft. Utöver visuell påverkan påverkas inte möjligheten att bedriva ett aktivt friluftsliv av den tänkta vindkraftsetableringen. Enligt erfarenheter från Gotland går vindkraft bra att kombinera med människors användning av närområdet för friluftsliv. Bilden nedan är ett fotomontage gjord utifrån den visualisering som fanns återgiven i Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde från år 2008, där Bergön föreslås som lämpligt område för vindkraftsetablering. Utblicken har anpassats efter den tänkta parklayouten där verken lokaliserats på södra delen av ön. Inför utformandet av MKB:n avser wpd ta fram ett flertal fotomontage utifrån de platser som framkommit som viktiga under samrådsfasen. 27
30 Ljud Vindkraftsanläggningar alstrar ljud som kan upplevas som störande. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för vilka bullernivåer som kan tillåtas vid bostadshus. 17 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 18 Källa: Boverket. När vindkraftsparken är driftsatt kommer ljud uppkomma från själva vindkraftverken samt eventuella servicefordon som trafikerar området. Ljudet från wpd:s vindkraftspark kommer att understiga 40,0 db(a) vid det närmast belägna huset och därmed följs de rekommenderade riktvärdena. Töre båtklubbs fritidsanläggning på Bergön erhåller inte heller högre ljud än rekommenderade riktvärden. Det finns en raststuga vid Brändavanviken, väster om Rödberget, som hamnar innanför gränsen för rekommenderade riktvärden. Denna är enligt uppgift helt förfallen och används inte ens för fritidsändamål. För beräkning av ljudpåverkan på bostäder i omgivningen har wpd låtit beställa en särskild utredning från ÅF-Ingemansson. Denna beräkning utgår från 31 stycken Vestas V112, som har ett källjud på 106,5 db(a), och de olika förutsättningarna med variation på spridning över land och vatten är inkluderade i beräkningen. Resultatet av dessa beräkningar visas i bilaga 2. Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Området är dock periodvis redan bullerpåverkat av stora avverkningar, då modernt skogsbruk bedrivs på Bergön. 17 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5 18 MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004:40 28
31 Människor upplever störningar från ljud på olika sätt. I en studie framgår dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig som störda av vindkraftverk. 19 Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den miljö man bor i. Fler människor boende i ett flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax under 40 db(a). Det har även konstaterats att man blir mer störd av ljudet om man samtidigt kan se vindkraftverken. Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för bostäder uppnås väntas påverkan bli acceptabel Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. 20 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar respektive förväntat antal skuggtimmar har genomförts för REpower 32M114 med 143 meters navhöjd och 200 meters totalhöjd. 19 Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and moderation factors. Eja Pedersen, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD (M ) 29
32 Inga bostäder ligger tillräckligt nära etableringsområdet på Bergön för att påverkas av skuggor som överstiger det rekommenderade värdet 30 timmar teoretiskt maximala antal skuggtimmar per år. Det område som riskerar att påverkas mest av skuggor orsakade av den tänkta etableringen är området som angivits som intressant för friluftslivet på Näverön, som även är naturreservat. På den västra stranden kan skuggeffekter förväntas uppstå sommartid under några timmar (cirka ), vilket kan upplevas störande av besökande. Denna störning är tids- och säsongsbegränsad och bedöms därför vara acceptabel. Vid ovan nämnda studie på Gotland uppgav ytterst få att de stördes av skuggor från vindkraftverken (6 %) Friluftsliv Området omfattas av riksintresse för friluftsliv, främst det rörliga friluftslivet, enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Enligt Kalix kommuns översiktsplan samt turistinformation är friluftslivet på Bergön huvudsakligen lokaliserat till den norra delen av ön, runt Töre båtklubbs anläggning, samt till omkringliggande öar, främst Näverön. Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta fall. Friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. 22 Som ovan nämnts finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk men ett säkerhetsavstånd till exempelvis vägar och bebyggelse kan vid behov rekommenderas. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning och dylikt bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 21 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, Tammelin et al, Wind Energy Production in Cold Climate, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors,
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merSTORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län
Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och
Läs merVindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V
Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merFigur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.
2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merRöbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning
Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merDegerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning
Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.
Läs merFJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merVälkomna till samråd angående Hån vindpark
Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.
Läs merTillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila
Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merStöllsäterberget Underlag för samråd
Vindkraftspark Stöllsäterberget Underlag för samråd September 2012 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 6 2.1. Presentation av bolaget... 6 2.2. Varför vindkraft... 7 2.3. Ärendets
Läs merVelinga vindkraftpark
Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
s vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merTandsjö Samrådsunderlag för ändringstillstånd
Vindkraftspark Tandsjö Samrådsunderlag för ändringstillstånd December Bakgrund wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning med maximalt 12 vindkraftverk vid Tandsjö i Ljusdals kommun, Gävleborgs
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merKompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget
Kompletterande samrådsunderlag för de planerade vindkraftsprojekten Broboberget och Lannaberget wpdonshorebroborgetabochwpdonshore LannabergetABplanerarföruppförandetavtvånära liggandevindkraftsparkerirättviksochovanåkers
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.
Läs merVindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun
Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark
Läs merVindenergi. Holger & Samuel
Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i
Läs merSarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."
BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merProjektidé Vindkraft Tokeryd
Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom
Läs merOm Vindkraft. Sverige & EU
Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var
Läs merSynpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK
SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merFallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning
Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merSamråd om vindpark Sögårdsfjället
Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning 2 3 Om projektet OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot en hållbar
Läs merAnsökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken
Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903
Läs merBilaga 3. Teknisk beskrivning
Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd
Läs merTillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parkerna: Stamåsen Bodhögarna
Läs merVindkraftprojektet Skyttmon
Vindkraftprojektet Skyttmon Projektpresentation, april 2010 1 Projektägare JP Vind AB är projektägare till Vindkraftprojektet Skyttmon. JP Vind AB bygger och driver förnybar elproduktion i form av vindkraftanläggningar.
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701
TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701
Läs merVind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.
Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids
Läs merVindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Läs merVattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark
Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB 26 maj 2014 1 Bruzaholm Vindkraftprojekt Informationsmöte 2014.05.26 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till informationsmöte för vindkraftprojekt
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke
Läs merVindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14
Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merSAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15
SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg
Läs merVindkraftspark. Klöverberget
Vindkraftspark Klöverberget Maj 2016 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 Presentation av bolaget... 6 Varför vindkraft... 6 Ärendets gång...10 Tidplan...10 Remisser... 11 3. PROJEKTBESKRIVNING...
Läs merSamrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch
Läs merVälkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen
Välkomna till vårens informationsträff för Vindpark Duvhällen Utställningen ger aktuell information om projektet - Vad har skett sedan samrådet - Utförda inventeringar och undersökningar - Kommande inventeringar
Läs mer1. Nybyggnadskarta och situationsritning
Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merE.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge
E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT
Läs merBrännlidens vindpark. Projektbeskrivning
Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15
Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2011-09-15 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(7) 2017-01-13 Antagandehandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Djurhult 1:31 m.fl Lessebo samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör underlag
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning 2 projektbeskrivning tönsen projektbeskrivning åmot-lingbo 3 Åmot - Lingbo Om projektet Åmot - Lingbo OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar
Läs merAnsökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun
Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor
Läs merProjektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning
Projektbeskrivning Bliekevare vindkraftsanläggning Bakgrund OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar energisektor
Läs merTillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna
Läs merMKB och alternativredovisning. Börje Andersson
MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)
Läs merSynpunkter på miljökonsekvensbedömning för vindkraftspark i havet vid Röyttä i Tornio kommun, diarienummer NV
1 (5) Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Synpunkter på miljökonsekvensbedömning för vindkraftspark i havet vid Röyttä i Tornio kommun, diarienummer NV-01519-10 Naturvårdsverket har berett länsstyrelsen
Läs merVindkraft i Ånge kommun
Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Planförslag Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga 2: Områdesbeskrivningar
Läs merVattenfalls vindkraftprojekt
Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner
Läs merVindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast
Vindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast April 2011 Innehåll Projektbeskrivning, utkast... 1 1 Administrativa uppgifter... 4 1 Bakgrund... 5 1.1 Presentation av bolaget... 5 1.2 Varför
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning
del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken
Läs merbyter Vi ser till riktning att tankarna
Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merVindkraftsprojekt Brattmyrliden. Samrådsunderlag samråd med allmänhet. Dnr: V-1105-08
Vindkraftsprojekt Brattmyrliden Samrådsunderlag samråd med allmänhet Dnr: V-1105-08 Innehåll 1 BAKGRUND... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING... 5 3.1 Vindkraftverk... 5 3.2 Tillfartsvägar... 5 3.3
Läs merMarkbygden Etapp 2 - Elanslutning
Bilaga A Markbygden Etapp 2 - Elanslutning Samrådsredogörelse 2015-03-19 Tidigare samråd Bolaget har tidigare genomfört samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken för hela projektet Vindkraft i Markbygden i samband
Läs merVindkraftspark. Råliden
Vindkraftspark Råliden Juli 2015 2 (46) Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 5 2. BAKGRUND... 7 Presentation av bolaget... 8 Varför vindkraft... 8 Ärendets gång...10 Tidplan... 11 Remisser... 11 3.
Läs merBYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20 i Sollefteå kommun
2013-01-16 Samhällsbyggnadskontoret Sollefteå kommun Djupövägen 3 881 80 Sollefteå BYGGLOVSANSÖKAN ENLIGT PBL FÖR UPPFÖRANDE OCH DRIFTEN AV 2 VINDKRAFTVERK PÅ FASTIGHETERNA Lungsjön 2:20, Lungsjön 1:6/2:20
Läs merTjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning
Vindkraftspark Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 1.1 ANMÄLAN OM ÄNDRAD VERKSAMHET 1.2 PRESENTATION AV BOLAGET 1.3 VARFÖR VINDKRAFT 1.4 TIDPLAN
Läs merProjektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun
Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs
Läs mer