Vindkraftspark Bergön Underlag för samråd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vindkraftspark Bergön Underlag för samråd"

Transkript

1 Vindkraftspark Bergön Underlag för samråd Februari 2012

2

3 Samrådsunderlag Vindkraftspark Bergön Text och foton wpd Scandinavia AB Förstudie Rovfågel Ecocom Kartmaterial Lantmäteriet Dnr 2012/0256 Utgivare wpd Onshore Bergön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Ort och datum Stockholm,

4

5 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökanden Prövningskod BAKGRUND Presentation av bolaget Varför vindkraft Ärendets gång Tidplan LOKALISERING OCH ALTERNATIV Områdets förutsättningar för vindkraft Planförhållanden Remisser och samråd Omfattning och utformning Antal vindkraftverk och placering Typ av vindkraftverk Alternativ lokalisering Nollalternativ TEKNISK BESKRIVNING Anläggningsskedet Driftsskedet Ljudberäkningar Skuggberäkningar Hinderbelysning Service och kontroll Avvecklingsskedet ELANSLUTNING OMRÅDESBESKRIVNING Etableringsområdets användning och karaktär Avverkningar, genomförda och planerade Rennäring Riksintressen Naturvärden Naturreservat Natura Strandskyddsområde Lokala naturvärden Planerade undersökningar mark och vegetation Kultur och arkeologi Planerade undersökningar arkeologi

6 7. FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN Påverkan på människor Visuell påverkan Ljud Skuggor Friluftsliv Risker Växtlighet/Naturvärden Rennäring Fågel Havsörn Fladdermöss Övriga djur Kulturmiljö och arkeologi Hushållning med resurser INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN, LOKAL NYTTA Lokal ägande Vindkraftsfond - Bygdepeng BILAGEFÖRTECKNING Bilaga 1 Parklayout Bilaga 2 Ljudutredning Bilaga 3 Skuggberäkning Bilaga 4 Fotomontage

7 1. Administrativa uppgifter 1.1. Sökanden wpd Onshore Bergön AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd Stockholm Tfn: Fax: Organisations nr: Kontaktperson: Weronica Ekholm, Projektledare +46 (0) (0) Prövningskod B e 85/ Verksamhet med sju eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 120 meter. Den planerade anläggningen är tillståndspliktigt enligt 9 kap. miljöbalken (B-verksamhet) och utgör en sådan verksamhet som alltid ska antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. 4a miljöbalken samt i 3 Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar. 5

8 2. Bakgrund wpd Onshore Bergön AB planerar för en vindkraftsanläggning på Bergön, 20 km sydväst om Kalix stad i Norrbottens län. Anläggningen planeras bestå av mellan vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter. Storlek på vindkraftverken avgörs utifrån resultatet av en framtida vindmätning, installerad effekt förväntas ligga runt 100 MW. wpd Onshore Bergön AB avser att söka tillstånd för vindkraftsanläggningen med tillhörande vägar och elektrisk utrustning enligt miljöbalken hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. wpd Onshore Bergön genomför samråd för detta projekt enligt Miljöbalken, Ellagen och Kulturminneslagen. Detta dokument utgör samrådsunderlag med beskrivning av projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland annat fördjupade beskrivningar och resultat från olika fältstudier Presentation av bolaget Projektet Vindkraftspark Bergön, drivs av projektbolaget wpd Onshore Bergön AB som ingår i wpd-koncernen och ägs av wpd europe GmbH. I Sverige drivs utvecklingsarbetet genom wpd Scandinavia AB, även det ett dotterbolag till wpd europe GmbH. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat onshoreprojekten Aldermyrberget, Videbäcksmåla och Hittsjön samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av MW. Vi är idag cirka 700 medarbetare utspridda över hela världen. Med en projektportfölj på MW på land och MW till havs räknas wpd till en av Europas ledande projektutvecklare av vindkraftsparker. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över Varför vindkraft Förnybar energikälla Vinden är oändlig, den skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten i jämförelse med andra kraftslag. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraftsetableringar ger dock en lokal miljöpåverkan i form av ljud, skuggor, markpåverkan och en förändrad landskapsbild. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar finnas på marknaden, vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. 6

9 Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter 7-8 månaders drift. 1 Vindkraft är alltså mycket resurseffektivt. Sveriges mål Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2011 cirka 6,1 TWh el på årsbasis, vilket motsvarar drygt 4 % av elkonsumtionen i Sverige. 2 Detta kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnadstakten av vindkraft i Sverige har ökat de senaste åren och uppgick under 2011 till 754 MW, vilket kan jämföras med den totala utbyggnaden i EU-länderna, som år 2011 uppgick till MW. 3 Vindkraftsutbyggnad är i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kap. 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 4 Samhällsekonomi Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. 5 För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då förväntas elkundernas pris följaktligen att sjunka. Priset på marknaden beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 6 1 Livscyklusvurdering af hav- og landplacerede vindmølleparker. Elsam Engineering Rapport nr: , Mars Kraftläget nr 4, Svensk Energi, jan WIND IN POWER: 2011 EUROPEAN STATISTICS, EWEA Feb Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober El från nya och framtida anläggningar. Elforsk, Rapport 11:26, Samarbetsmekanismer enligt förnybarhetsdirektivet, ER 2011:16, Energimyndigheten. 7

10 2.3. Ärendets gång Detta underlag beskriver projektet inledningsvis. Inför miljökonsekvensbeskrivningen kommer underlaget att kompletteras med bland fördjupade beskrivningar och resultaten från olika fältstudier. Under samrådsprocessen ges i enlighet med 6 kap. 4 miljöbalken tillfälle för bl. a enskilda berörda, föreningar/intresseorganisationer, berörda företag och allmänheten samt myndigheter på lokal, regional och statlig nivå tillfälle att inkomma med synpunkter till projektören. Inkomna synpunkter från samrådet och hur dessa har beaktats beskrivs i en samrådsredogörelse som bifogas ansökan. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen i Norrbottens län. När fullständig ansökan inkommit kungörs ansökan i lokala tidningar och berörda ges tillfälle att lämna synpunkter på projektet till Länsstyrelsen. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut om projektets tillåtlighet samt anger villkor för verksamheten. Villkor brukar anges för exempelvis högsta tillåtna ljudnivå vid bostäder och maximalt antal skuggtimmar. För att få tillstånd måste projektet tillstyrkas av kommunen enligt 16 kap. 4 miljöbalken Tidplan Samrådsprocessen planeras genomföras under år Fördjupade natur- och kulturmiljöinventeringar planeras ske sommar/höst Tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) planeras inlämnas i slutet av år Vindmätning och fördjupade studier för elanslutning planeras ske år 2012/2013. Inkoppling på elnätet kan tidigast ske år 2015, beroende på elanslutningen som planeras ske till Svenska Kraftnäts nya stamstation i Kalix, som enligt uppgift ska vara klar år

11 3. Lokalisering och alternativ 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft Bergön ligger i yttre kustbandet cirka 20 km sydväst om Kalix stad. Avstånd från den planerade vindkraftsparken till närmaste större samhälle på fastlandet, Töre, är cirka 20 km. Det finns även ett mindre samhälle, Påläng, som ligger cirka 10 km från den tänkta parken. Avstånd till närmaste fasta bostads- eller fritidshus är cirka 1,7 km (sydöstra Granskäret). Avståndet till Töre båtklubbs anläggning på norra delen av Bergön är 3,7 km. Bergön lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare de goda vindförutsättningarna, samt de få konkurrerande markanvändningsintressen som finns på ön. Det är även ett mycket lämpat område utifrån avstånd till boende, då Bergön saknar bostäder. Projektområdets storlek är totalt cirka 800 hektar (8 km 2 ). På själva Bergön finns (utöver riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken) inga naturområden speciellt utpekade som riksintresse eller reservat, men i närområdet finns ett antal naturreservat som även är skyddade enligt Natura 2000, vilka redogörs för i kapitel 4, Områdesbeskrivning. Omkringliggande områden är i stor grad skyddade antingen enligt miljöbalken eller enligt lokala planeringsunderlag. De förväntade vindresurserna i kustbandet i kombination med möjligheten till samverkan med de få befintliga konkurrerande intressena gör att wpd bedömer att Bergön är den bäst lämpade lokaliseringen i området. 9

12 3.2. Planförhållanden Större delen av Bergön är utpekat som lämpligt område för vindkraft i ett regionalt planeringsunderlag, Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget år 2008 i samarbete mellan Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommun. Vindkraftutredningen avsågs utgöra en grund för framtida planering av vindkraft i respektive kommuns översiktsplanering. Utredningen redovisar områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar i Norrbottens kust- och skärgårdslandskap. I den kommunala översiktsplanen (ÖP) från år 2009 har man valt att inte peka ut lämpliga områden för vindkraft, utan man hänvisar istället till den regionala utredningen, som inför nästa översyn av ÖP kommer ligga till grund för ett kommunalt ställningstagande. Norra och södra delen av Bergön anges som bevarandeområde i befintlig ÖP, medan de centrala delarna anges som skogsbruksområde utan särskilt naturhänsyn. Det är den södra delen av Bergön som utgör tänkt etableringsområde och därför har området studerats översiktligt avseende skyddsvärd natur. Efter att den kommunala planen beslutades har en större skogsavverkning av SCA utförts, och under 2012 planeras ytterligare avverkning i området. De områdesbeskrivningar som återger södra delen av Bergön som högt naturvärde kan därför inte betraktas som aktuella. Ytterligare utredningar om påverkan på skyddsvärd natur kommer att göras i samråd med kommunen. Hela kustområdet i Norrbotten omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken, vilket även inkluderar Bergön. Det gör att en etablering ställer krav på att noga undersöka eventuell påverkan specifikt på befintliga natur-, kultur- och friluftslivsintressen. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU 2011, 100 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 7,6 m/s. Vindmätning med sodar påbörjades En Sodar (akronym från engelskans Sound Detection And Ranging) fungerar ungefär som en radar men använder ljudvågor i stället för radiovågor. Den används för att mäta vindhastighet och vindriktning på olika höjd, och kan även detektera områden med turbulens i atmosfären. Att området ligger vid kusten ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering Remisser och samråd Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Teracom och relevanta telekombolag. Dessa remissinstanser har inget att erinra gällande föreslagen etablering. En ny remiss kommer att skickas till samtliga tidiga remissinstanser när slutlig layout är fastställd. Samrådsmöte med Länsstyrelsen och Kalix kommun genomförs under januari-mars Ett första samrådsmöte med Kalix Sameby hölls i januari Samrådsutställning för berörda enskilda och allmänheten hålls i Kalix i mars Då Bergön ligger mindre än 500 meter från läns- och kommungräns mot Luleå kommer även Luleå kommun att utgöra remissinstans för den sökta verksamheten. Samrådsunderlaget skickas också till berörda organisationer och nationella myndigheter. 10

13 3.4. Omfattning och utformning Anläggningen består av maximalt 31 vindkraftverk med en maximal höjd på 200 meter. En vindkraftspark kan utformas mycket olika utifrån de naturgivna förhållandena, men även utifrån lokala förutsättningar avseende skyddsavstånd och annan markanvändning Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä bakom varandra. Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 3-5 rotordiametrar för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Mot dominerande vindriktning kan de i vissa fall stå cirka 3 rotordiametrar ifrån varandra. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då sjunker istället produktionen. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Avstånd till bostäder Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till bostäder för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken ska uppfylla samma ljudvillkor som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid. 7 Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet (hårdyta/våtmark) och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Efter intern förstudie har wpd utifrån ovan anförda variabler preliminärt funnit att maximalt 31 vindkraftverk kan anläggas i området. Vindkraftsparkens preliminära utformning framgår av bilaga 1. Avståndet mellan verken är 3-5 rotordiametrar ( meter) Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 200 meter, och med en uteffekt på 3-6 MW. Då etableringen inte förväntas uppföras förrän under 2015 avser wpd att hålla möjligheten öppen för att utforma parken så att man tillvaratar vindresursen med bästa möjliga teknik vid uppförandetillfället, i enlighet med miljöbalkens hänsynsregler (2 kapitlet). Eftersom det i tidigt skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk som är bäst lämpad för platsen har beräkningar av skuggor och visualiseringar utförts utifrån ett standardverk, REpower 32M114, som är 200 meter högt och har ett källjud på 105,2 db(a), samt Vestas V112, som är 175 meter högt och har ett källjud på 106,5 db(a). 7 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 11

14 Skillnader i påverkan mellan en totalhöjd på vindkraftverken på 150 meter och 200 meter gäller främst skuggbildning och påverkan på landskapsbilden. Därför utgår skuggberäkningar och visualiseringar från REpowers vindkraftverk med 200 meters totalhöjd. Ljudutredningen har däremot baserats på 31 stycken Vestas V112, med ett källjud på 106,5 db(a). Detta för att möjliggöra att andra typer av verk med ett högre källjud än REpowers 3,2 MW ska kunna användas vid en framtida utbyggnad. Eftersom ljudets spridning kan variera mycket över skog och vatten har en särskild ljudutredning genomförts av ett externt expertföretag, ÅF Ingemanssons. I deras beräkningar har de specifika förhållandena på platsen använts istället för generella antaganden (resultat visas i bilaga 2) Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå riksdagens uppsatta mål. Miljödomstolen har tolkat alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom i mål nr M Vänersborgs Tingsrätt. Generellt är det dock en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. För att kartlägga lämpliga lokaliseringar för storskalig vindkraft har wpd dels gjort en egen analys utifrån kartstudier och vinduppskattningar, dels utgått från Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde framtaget år 2008 i samarbete mellan Haparanda, Kalix, Luleå och Piteå kommun. Vindkraftutredningen avsågs att utgöra en grund för framtida planering av vindkraft i respektive kommuns översiktsplanering. Utredningen redovisar områden som bedöms vara lämpliga för vindkraftsetableringar i Norrbottens kust- och skärgårdslandskap. I detta underlag lyfts Bergön fram som en av ett fåtal lämpliga landbaserade lokaliseringar längs Norrbottenkusten. Många av de områdena som skulle kunna vara möjliga för storskalig vindkraft i Kalix kommun (och längs hela Norrbottenkusten) har olika grad och form av konkurrerande intressen av bevarandekaraktär (alternativt är för små med tillbörligt respektavstånd från bostäder) för att möjliggöra en utbyggnad i den omfattningen som planeras på Bergön. Alternativa lokaliseringar kommer att utvecklas i MKB (miljökonsekvensbeskrivning) Nollalternativ Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förbli oförändrad. I området bedrivs modernt skogsbruk så delar av skogen är planerad att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Det föreslagna exemplet (utifrån beräkning av 31 stycken REpower32M114) skulle ge en uppskattad årsproduktion på drygt 357 GWh (99,2 MW*3600 fullasttimmar). Detta kan 12

15 jämföras med Kalix kommuns slutanvändning av el som enligt SCB var drygt 323 GWh under Bergöns vindkraftspark skulle därmed med god marginal försörja hela Kalix kommun med el. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 357 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från Bergön Vindkraftspark skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kondenskolkraftverk med cirka ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs. 13

16 4. Teknisk beskrivning 4.1. Anläggningsskedet Området hyser en del befintliga skogsvägar, samt en av SCA uppförd angöringsplats för båttransport av timmer. Dessa vägar och angöringsplatsen kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken och för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift samt vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Vägarna behöver vara cirka 5-6 meter breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en upp till 20 meter bred korridor fri från träd. En stor del av vägarna dras över nyupptagna kalhyggen. Den markyta som kommer att användas för fundament, transformatorstation vid respektive verk och uppställningsplats för mobilkranar i området beräknas uppgå till maximalt 0,5 hektar per vindkraftverk. Elnätsanslutningen beskrivs mera i kapitel 5. Nedanstående figur visualiserar preliminär dragning av nya vägar, vilket uppgår till cirka 13 km enligt denna layout. Detta kan komma att förändras vid detaljlokalisering av vindkraftverken. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. 14

17 I anslutning till angöringsplatsen på östra stranden är en uppställningsyta med servicebyggnad inritad på kartan (>100 meter från stranden). Bygglov kommer att sökas separat för detta och kartan visar endast översiktligt var en serviceanläggning kan lokaliseras. De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs cirka 5 veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Resning av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Resningen av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk, vilket kommer att anges utförligt i MKB i samband med tillståndsansökan. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Beräknad sammanslagen yta som ianspråktas för vindkraftverk, vägar, uppställningsplatser samt serviceanläggning är cirka 50 hektar (0,5 km 2 ), och <6 % av etableringsområdet Driftsskedet Vindkraftverken fungerar helt automatiskt och producerar energi när det blåser cirka 4-25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt av årets timmar, alltså cirka 80 % av tiden. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet, genom att isolera maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är svischande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock aldrig nivåer som är hörbara eller kännbara för människan. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde Ljudberäkningar För beräkning av ljudpåverkan på bostäder i omgivningen har wpd beställt en särskild utredning från ÅF-Ingemansson. Denna beräkning utgår från 31 stycken Vestas V112, som har ett källjud på 106,5 db(a), och de olika förutsättningarna med variation på spridning över land och vatten är inkluderade i beräkningen. Dessa beräkningar redogörs för i bilaga 2. 15

18 Spridning av ljud enligt ljudberäkning från ÅF, se bilaga Skuggberäkningar Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Resultatet av beräkningen med REpower 32M114, 200 meters totalhöjd presenteras i bilaga 3. Observera att inga skugghinder såsom skog har används, fri mark antas. 16

19 Hinderbelysning I Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (TSFS 2010:155) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 meter ska anmälan göras till Transportstyrelsen. Enligt föreskriften krävs att vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter markeras med högintensivt vitt ljus. Ljusintensiteten ska vara candela vid gryning och skymning men får dämpas till candela under mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken (i detta fall på 6 av verken, blåfärgade på bilden) och fast rött ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. Om det finns samlad bostadsbebyggelse inom en radie på 5 km från ljuskällan, ska högintensiva ljus avskärmas så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från ljuskällan Service och kontroll Vindkraftverken kommer att kontrolleras på distans från en driftcentral via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon med undantag vid byten av större tyngre komponeter då lastbil och mobilkran erfordras. För transport till Bergön används båt, vintertid används skoter (vid bra isförhållanden), hydrokopter eller svävare, och vid behov isbrytande fartyg för tyngre transporter vintertid. Under det första halvårets inkörningsperiod sker i regel täta besök. För att minimera onödiga transporter till och från Bergön kommer en serviceanläggning på cirka 200 m 2 att byggas i anslutning till vindkraftsparken (se sid 14). För denna byggnad avses bygglov att sökas separat. Servicebyggnaden kan även komma att inkludera VA-system för att möjliggöra övernattningar vid längre servicevistelse. Vid installation av VA-system sker detta i enlighet med miljöförvaltningens krav. Då serviceanläggningen även kommer att inkludera verkstad och lager för reservdelar kan delar av området komma att inhägnas. Maximal yta på detta område bedöms i tidigt stadium till 1,5 hektar. Planerad service är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad, utöver detta kommer oförutsedd felavhjälpning. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 17

20 5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag, och tillstånd för detta söks separat. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av den planerade elanslutningen. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftspark Bergön ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på upp till 100 MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Lämplig ägarstruktur för kabeln utreds för att ta reda på om wpd själv ska äga och driva nätet eller om det bör skötas av en lokal nätägare. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Elanslutning planeras till den nya stamstation som Svenska Kraftnät uppför utanför Kalix med planerat driftsättande år Möjliga anslutningspunkter till elnät enligt preliminär layout. 18

21 Elnätsanslutningen av vindkraftsetableringen på Bergön förutsätter förläggning av sjökabel. Enligt SGU:s kartor består botten vid den planerade dragningen mestadels av lera och sand. Dessa bottenförhållanden gör dragning av sjökabel mindre komplicerad än andra bottenförhållanden. wpd har en bred erfarenhet av etableringar offshore och besitter därmed egen spetskompetens på området. 8 Tillstånd för dragning av sjökabel söks separat och inkluderar fullständig MKB avseende eventuell miljöpåverkan. Generellt kan sägas att dragningen av sjökabel kommer att ske i enlighet med gällande regler, och med största möjliga miljöhänsyn i enlighet med de villkor som tillståndet anger. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. I möjligaste mån används nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Eventuellt kan luftledning dras i befintlig kraftledningsgata. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. 8 Tillstånd och MKB, Storgrundet Offshore, Miljödomstolen, M

22 6. Områdesbeskrivning 6.1. Etableringsområdets användning och karaktär Etableringsområdet ligger på södra delen av Bergön i Kalix skärgård. Bergön ägs av SCA, och präglas av kuperad skogsmark där modernt skogsbruk bedrivs i förhållandevis stor omfattning. SCA har genomfört avverkningar på ön, främst i södra delen, och planerar för ytterligare avverkningar under I området finns även ett antal mindre sjöar och våtmarker. 20

23 Avverkningar, genomförda och planerade Bergön är starkt präglad av det moderna skogsbruket. Nedanstående karta återger befintlig avverkning fram till år 2011, samt planerade avverkningar under Vägen som har byggts av SCA är i bra skick men kan behöva förstärkas beroende på val av vindkraftverk. Gröna områden: Avverkat fram till Röda områden: Planerade avverkningar Blåvitrandiga områden: Våt/sumpmark. Blå områden: Sjöar. Brun linje: Anlagd skogsväg Rennäring Bergön ingår i Kalix samebys användningsområde. Enligt det kartmaterial som finns på Sametingets hemsida är Bergön klassat som Vinterbetesland, Trivselland. Samrådsmöten med Kalix sameby kommer att ligga till grund för bedömning av påverkan på rennäringen och hur dessa intressen ska kunna samverka Riksintressen Hela Norrbottens kustområde, cirka km 2, omfattas av riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken (se bild till höger). Miljöbalkens lagtext anger att området är riksintresse i sin helhet med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns, samt att turismens och friluftslivets värden särskilt ska beaktas vid prövning av tillåtligheten av förändrad markanvändning. Bergön ligger inom detta område, vilket innebär att en vindkraftsetablering måste utformas så att den inte påtagligt skadar områdets värden avseende natur, kultur och friluftsliv. Etableringsområdet på södra Bergön utgör cirka 0,13 % av riksintressets yta. 21

24 Riksintresse enligt 4 kap. 2 miljöbalken är i stor utsträckning förenligt med vindbruk, vilket även kan bekräftas av praxis i sakfrågan. 9 Eventuell påverkan och avvägningar mellan olika intressen ska bedömas vid den enskilda prövningen. Vattnet runt Bergön är av riksintresse enligt 3 kap. 5 miljöbalken, för yrkesfisket efter sik, lax och siklöja. Anslutningskabeln till fastlandet kommer att läggas på botten genom detta riksintresse. Tillståndsansökan för elnätsanslutningen söks separat. I övrigt omfattas inte etableringsområdet på Bergön av några riksintressen Naturvärden Nedan följer en sammanställning av de naturskyddsvärden som wpd har kartlagt inför samråd med regionala och lokala myndigheter. Eventuell påverkan på förekommande naturvärden kommer att bedömas och redogöras för i kommande MKB Naturreservat Inom det tänkta etableringsområdet finns inga naturreservat enligt 7 kap. 4 miljöbalken. Naturreservatet Näverön ligger mindre än 1 km öster om Bergön och utsågs till naturreservat så sent som år Syftet med reservatet är att bevara den biologiska mångfalden, den värdefulla naturmiljön i området, de typiska landformer och jordarter som bildats och fortfarande bildas av vind- och vågverkan på de nya stränder som genom landhöjningen reser sig ur havet, samt att stärka områdets naturskogskvaliteter. Inom ramen för dessa mål skall reservatet även ge 9 MÖD 2010:38 (M ), MÖD 2007:47, (M ). 22

25 möjlighet till naturupplevelser, friluftsliv och vetenskaplig forskning. På Näverön finns enligt uppgift en badplats med båtbrygga och rastplats. 10 I närområdet runt Bergön finns även ett antal naturreservat som skyddas i enlighet med Natura 2000-klassificering. Dessa redogörs kortfattat för i nedanstående text. I enlighet med praxis finns möjlighet till samverkan mellan vindkraft och naturvärden även inom naturreservat och Natura 2000-områden. 11 I projekt Bergön ligger vindkraftsetableringen utanför dessa skyddade områden men inom ett hypotetiskt influensområde, vilket utreds och redovisas i kommande MKB Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv ska ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Dessa områden ska ha en bevarandeplan som pekar ut naturvärdena och beskriver vad som krävs för att värdena långsiktigt ska kunna finnas kvar. Natura 2000-områden är även skyddade av 4 och 7 kap. miljöbalken. 12 Det betyder att åtgärder inom ett sådant område kan kräva tillstånd från länsstyrelsen. Den eventuella inverkan som en vindkraftsetablering på Bergön skulle kunna ha på omkringliggande Natura 2000-områden hanteras av Länsstyrelsen i Norrbotten inom ramen för tillståndsansökan. Natura 2000 bygger på två av EU:s direktiv, nämligen habitatdirektivet och fågeldirektivet. Samtliga Natura 2000-områden i Kalix skärgård är skyddade enligt habitatdirektivet. 13 De bevarandeplaner som särskilt avses studeras inom ramen för kommande MKB-arbete är Bergöfjärden, Skags-Furuholmen, Eriksören-Svartholmen och Holsteröarna, som alla ligger inom en radie av 5 km från etableringsområdet. Samtliga dessa öar omfattas av en prioriterad skyddad naturtyp, Skogar på landhöjningskust, kod 9030, i EU:s art- och habitatdirektiv. Natura 2000-områdena Harufjärden (SE082031, Luleå kommun) samt Sikören (SE , Luleå kommun) bedöms ligga utanför etableringens tänkbara influensområde. Detta kan komma att förändras under arbetets gång. Bergöfjärden (SE , Luleå kommun) och Skags-Furuholmen (SE082031, Kalix kommun) är utvalda att ingå i Natura 2000 eftersom det i området finns en naturtyp som finns med i art- och habitatdirektivet, Skogar på landhöjningskust, kod Eriksören-Svartholmen (SE082010, Kalix kommun) har ytterligare två naturtyper angivna i art- och habitatdirektivet, Perenn vegetation på sten och grusvallar, kod 1220, samt Havsstrandängar av Östersjötyp, kod Holsteröarna (SE , Kalix kommun) infattar även naturtypen Stora grunda vikar och sund, kod Enligt bevarandeplanerna för dessa Natura 2000-områden (som är mycket likartade) ska områdena skyddas mot markpåverkan till följd av exploatering, och områdena ska lämnas orörda. I bevarandemålen för Bergöfjärden och Skags-Furuholmen anges att utsedda typiska 10 Bryggan på Näverön är enligt muntlig uppgift från Töre båtklubb inte kvar, däremot finns ett utedass på ön. 11 RegR samt MÖD 2009:38 (M ) kap. 1 och 8, samt 7 kap miljöbalken. 13 EU-rådets art- och habitatdirektiv 92/43/EEG. 23

26 fågelarter ska uppgå till en viss population. Några specifika arter anges dock inte som skyddade i bevarandeplanerna. Möjlig påverkan på Natura 2000-områdena kommer att utredas i kommande MKB Strandskyddsområde Strandskyddet regleras i 7 kap miljöbalken och syftar till att trygga förutsättningarna för allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur- och växtlivet, som inte ska missgynnas av exempelvis stängsel, murar, bryggor, golfbanor eller byggnader. Strandskydd råder vid havet och vid insjöar och vattendrag. Skyddet gäller land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen. Enligt 7 kap. 15 miljöbalken får inte anläggningar eller anordningar utföras, om det hindrar eller avhåller allmänheten från att beträda ett område där den annars skulle ha fått färdas fritt. En vindkraftspark kräver ingen inhängning och begränsar därför inte tillgängligheten för allmänheten, annat än under uppförandefasen. Under denna begränsade tid betraktas området som en byggarbetsplats och gängse regler gällande tillträde på byggarbetsplatser råder. Strandskyddet hanteras inom ramen för tillståndsprövningen enligt 9 kap. miljöbalken, och handläggs av Länsstyrelsen i Norrbotten Lokala naturvärden Biotopskyddsområden har ett juridiskt skydd enligt 7 kap. 11 miljöbalken, som gör att inom området får det inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. I etableringsområdet finns inga biotopskyddsområden, men däremot en nyckelbiotop i form av en lövbränna, d.v.s. ett område där barrskogen ersatts med lövträd efter en skogsbrand. Nyckelbiotoper är skogsområden med mycket höga naturvärden där man finner eller kan förvänta sig att finna sällsynta arter Nyckelbiotoper och andra naturvärden,

27 SCA har gjort en frivillig naturvårdsavsättning på Rödberget, vilken kommer att studeras särskilt vid kommande fältinventering för att kartlägga värdefull natur. Inga vindkraftverk eller vägar anläggs inom identifierade nyckelbiotoper. Slutlig placering av vindkraftverk kommer att ske i dialog med Länsstyrelsen för att minimera eventuell påverkan på skyddad natur. I sumpskogsinventeringen från år hittades tre objekt inom projektområdet och det förekommer även myrar och våtmarker inom etableringsområdet. Vindkraftverken planeras inte inom eller direkt närhet till dessa, både av naturvårdsskäl och tekniska skäl. Våtmarker och sumpskogar på Bergön är relativt få och utspridda vilket förenklar planeringen av en effektiv parklayout Planerade undersökningar mark och vegetation Fältinventering sker genom okulär besiktning av det område som är aktuellt för vindkraftverk, uppställningsplatser och vägar. Runt redan existerande vägar, som endast breddas eller förstärks, inventeras närområdet som kan påverkas. Längs vägsträckor som inte påverkas sker ingen inventering. Inventeringen inriktas i första hand på att kartlägga värdefulla mark- och vegetationsmiljöer, vilka dokumenteras på karta. Under inventeringen kartläggs också rödlistade arter och värdefulla träd (håligheter, ålder, död ved) även om eftersök inte sker systematiskt. Inventeringen genomförs av kompetent personal under vegetationsperioden Kultur och arkeologi Det finns inga områden av riksintresse för kulturvården eller kulturreservat på Bergön. I databasen Fornsök som administreras av Riksantikvarieämbetet finns ett antal tjärdalar, en varvsplats samt ett f.d. fiskeläge noterade enligt nedan. RAÄ-nummer Töre 368:1-2, tjärdalar, östra stranden. RAÄ-nummer Töre 368:3, varvsplats, östra stranden. RAÄ-nummer Töre 371:1-3, tjärdalar, viken Brändavan. RAÄ-nummer Töre 370:1, f.d. fiskeläge, två husgrunder och en gistgård, Brändavan Planerade undersökningar arkeologi Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. (KML) är en skyddslag som syftar till att bevara fornlämningar, fornfynd, kyrkor och byggnader. Vid ett planerat ingrepp i miljön kartläggs förekommande fornlämningar, men det kan även finnas risk att tidigare okända fynd görs i området. För att flytta eller på annat sätt påverka en fornlämning krävs tillstånd av Länsstyrelsen. wpd avser att genomföra de arkeologiska undersökningar som efter samråd med Länsstyrelsen bedöms vara nödvändiga i etableringsområdet. 25

28 7. Förutsedd miljöpåverkan 7.1. Påverkan på människor Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverkets rotor måste placeras så högt över omgivande landskap att tillräckligt goda vindförhållanden erhålls. Hur detta upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och vem som tillfrågas, eftersom upplevelsen delvis är subjektiv. Landskapet på Bergön i övrigt innehåller inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara påtaglig. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. 15 En lokalisering av vindkraftverk på ett höjdläge i skärgårdsmiljö blir synlig över långa avstånd då utblickarna är långa över öppet vatten. Etableringen skulle i den aspekten kunna jämföras med den befintliga etableringen på Bondön i Piteå, som initialt ifrågasattes med tanke på turismen och det rörliga friluftslivet. Etableringen Bondön ligger med utblick från turistmålet Pite Havsbads långa sandstrand (cirka 6 km), och i närheten av ett område med bostadsbebyggelse (2-5 km). Enligt en studie på Umeå Universitet har åsikterna hos de närboende ändrats i positiv riktning efter att verken uppfördes. 16 I dagsläget pågår diskussioner om en eventuell utökning av etableringen på Bondön till 31 verk. 15 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, Upplevelse av vindkraftverk exemplet Bondön, Piteå kommun, Johanna Westgard, C-uppsats, Kulturgeografi, 15 hp, Umeå Universitet,

29 På Näverön, cirka 1 km öster om Bergön finns enligt uppgifter på kommunens hemsida en populär badplats med utblick över den del av Bergön som rymmer projekteringsområdet. Utblicken från badplatsen kommer att påverkas av vindkraftsetableringen, fotomontaget enligt nedan är gjort med 31 stycken 200 meter höga verk. Påverkan i form av buller och skuggor på Näverön bedöms vara acceptabel i relation till den begränsade användningen, som är direkt årstidsbunden. Under uppförandetiden kan byggtransporter o dyl. ha en påverkan i närområdet, men uppskattningsvis inte med mer än vad de senaste årens avverkning på Bergön har haft. Utöver visuell påverkan påverkas inte möjligheten att bedriva ett aktivt friluftsliv av den tänkta vindkraftsetableringen. Enligt erfarenheter från Gotland går vindkraft bra att kombinera med människors användning av närområdet för friluftsliv. Bilden nedan är ett fotomontage gjord utifrån den visualisering som fanns återgiven i Vindkraftutredning för Norrbottens kust- och skärgårdsområde från år 2008, där Bergön föreslås som lämpligt område för vindkraftsetablering. Utblicken har anpassats efter den tänkta parklayouten där verken lokaliserats på södra delen av ön. Inför utformandet av MKB:n avser wpd ta fram ett flertal fotomontage utifrån de platser som framkommit som viktiga under samrådsfasen. 27

30 Ljud Vindkraftsanläggningar alstrar ljud som kan upplevas som störande. Naturvårdsverket har angivit rekommenderade riktvärden för vilka bullernivåer som kan tillåtas vid bostadshus. 17 Det finns även en mycket tydlig praxis som anger en maximal bullernivå på 40 db(a) utomhus vid bostad som dygnsvärde. 18 Källa: Boverket. När vindkraftsparken är driftsatt kommer ljud uppkomma från själva vindkraftverken samt eventuella servicefordon som trafikerar området. Ljudet från wpd:s vindkraftspark kommer att understiga 40,0 db(a) vid det närmast belägna huset och därmed följs de rekommenderade riktvärdena. Töre båtklubbs fritidsanläggning på Bergön erhåller inte heller högre ljud än rekommenderade riktvärden. Det finns en raststuga vid Brändavanviken, väster om Rödberget, som hamnar innanför gränsen för rekommenderade riktvärden. Denna är enligt uppgift helt förfallen och används inte ens för fritidsändamål. För beräkning av ljudpåverkan på bostäder i omgivningen har wpd låtit beställa en särskild utredning från ÅF-Ingemansson. Denna beräkning utgår från 31 stycken Vestas V112, som har ett källjud på 106,5 db(a), och de olika förutsättningarna med variation på spridning över land och vatten är inkluderade i beräkningen. Resultatet av dessa beräkningar visas i bilaga 2. Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Området är dock periodvis redan bullerpåverkat av stora avverkningar, då modernt skogsbruk bedrivs på Bergön. 17 Riktlinjer för externt industribuller, Naturvårdsverkets Råd och Riktlinjer 1978:5 18 MÖD (M ), MÖD 2009:11, MÖD 2009:32, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD 2006:8, MÖD (M ), MÖD 2005:59, MÖD (M ), MÖD 2004:40 28

31 Människor upplever störningar från ljud på olika sätt. I en studie framgår dock att det är relativt få människor som verkligen upplever sig som störda av vindkraftverk. 19 Det finns ett samband mellan hur man upplever en störning och den miljö man bor i. Fler människor boende i ett flackt landskap upplevde sig störda (drygt 10 %) än de som bodde i ett varierat landskap eller i villaområden (cirka 5 %) vid en ljudnivå strax under 40 db(a). Det har även konstaterats att man blir mer störd av ljudet om man samtidigt kan se vindkraftverken. Då ljudet endast kommer att vara hörbart för människor i vindkraftverkens närområde och rekommenderade riktvärden för bostäder uppnås väntas påverkan bli acceptabel Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan upplevas som besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiska skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år och 30 minuter om dagen. 20 wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar respektive förväntat antal skuggtimmar har genomförts för REpower 32M114 med 143 meters navhöjd och 200 meters totalhöjd. 19 Human response to wind turbin noise. Perception, annoyance and moderation factors. Eja Pedersen, MÖD (M ), MÖD (M ), MÖD (M ) 29

32 Inga bostäder ligger tillräckligt nära etableringsområdet på Bergön för att påverkas av skuggor som överstiger det rekommenderade värdet 30 timmar teoretiskt maximala antal skuggtimmar per år. Det område som riskerar att påverkas mest av skuggor orsakade av den tänkta etableringen är området som angivits som intressant för friluftslivet på Näverön, som även är naturreservat. På den västra stranden kan skuggeffekter förväntas uppstå sommartid under några timmar (cirka ), vilket kan upplevas störande av besökande. Denna störning är tids- och säsongsbegränsad och bedöms därför vara acceptabel. Vid ovan nämnda studie på Gotland uppgav ytterst få att de stördes av skuggor från vindkraftverken (6 %) Friluftsliv Området omfattas av riksintresse för friluftsliv, främst det rörliga friluftslivet, enligt 4 kap. 2 miljöbalken. Enligt Kalix kommuns översiktsplan samt turistinformation är friluftslivet på Bergön huvudsakligen lokaliserat till den norra delen av ön, runt Töre båtklubbs anläggning, samt till omkringliggande öar, främst Näverön. Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och någon avspärrning planeras inte heller i detta fall. Friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) som studerat vindkraft i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. 22 Som ovan nämnts finns normalt inga avspärrningar runt ett vindkraftverk men ett säkerhetsavstånd till exempelvis vägar och bebyggelse kan vid behov rekommenderas. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning och dylikt bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om till exempel temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 21 Vindkraftens miljöpåverkan En fallstudie, Widing, Britze, Wizelius, Högskolan på Gotland, Tammelin et al, Wind Energy Production in Cold Climate, (WECO), FMI publikation nr. 41, Helsingfors,

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget

Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län

STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10

Vindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och

Läs mer

Vindpark Marvikens öar

Vindpark Marvikens öar Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Samråd om vindpark Sögårdsfjället

Samråd om vindpark Sögårdsfjället Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll

Läs mer

Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning

Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning Vindkraftspark Tjurhöjden Verksamhets- och konsekvensbeskrivning April 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 BAKGRUND 3 1.1 ANMÄLAN OM ÄNDRAD VERKSAMHET 1.2 PRESENTATION AV BOLAGET 1.3 VARFÖR VINDKRAFT 1.4 TIDPLAN

Läs mer

Vindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast

Vindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast Vindkraftspark Aldermyrberget Projektbeskrivning, utkast April 2011 Innehåll Projektbeskrivning, utkast... 1 1 Administrativa uppgifter... 4 1 Bakgrund... 5 1.1 Presentation av bolaget... 5 1.2 Varför

Läs mer

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14

Vindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14 Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...

Läs mer

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun

Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor

Läs mer

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.

Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

1. Nybyggnadskarta och situationsritning

1. Nybyggnadskarta och situationsritning Tidaholms kommun Miljö- och byggkontoret 522 83 Tidaholm Dnr 2011-0336-4 Datum: 2011-11-04 KOMPLETTERING AV ANSÖKAN OM BYGGLOV OCH ANMÄLAN ENLIGT MILJÖBALKEN Miljö- och byggkontoret har den 24 oktober

Läs mer

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun

Projektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01

SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 SAMRÅDSMÖTE ENLIGT MILJÖBALKEN 6 KAP 4 AVSEENDE DE PLANERADE VINDKRAFTSPARKERNA I JÄMTLANDS OCH VÄSTERNORRLANDS LÄN STATKRAFT SCA VIND AB 2008-07-01 Agenda Vindkraft som energikälla Statkraft SCA Vind

Läs mer

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15

SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg

Läs mer

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra

Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...

Läs mer

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.

I denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft. Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun

Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.

Läs mer

Lannaberget Underlag för samråd

Lannaberget Underlag för samråd Vindkraftspark Lannaberget Underlag för samråd Mars 2012 1 Innehåll 1. ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 2. BAKGRUND... 5 2.1. Presentation av bolaget... 5 2.2. Varför vindkraft... 6 3. PROJEKTBESKRIVNING...

Läs mer

Vattenfalls vindkraftprojekt

Vattenfalls vindkraftprojekt Vattenfalls vindkraftprojekt Kort om Vattenfall Vattenfall är en av Europas största elproducenter och den största producenten av fjärrvärme. Netto försäljning 2011: 181,040 miljarder kronor 7.7 miljoner

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR MUNKFLOHÖGEN VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR VINDKRAFTPARK, ÖSTERSUNDS KOMMUN Munkflohögen AB 2013-10-10 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 TILLSTÅND

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Förstudie. Siene Vindkraftspark

Förstudie. Siene Vindkraftspark Förstudie Siene Vindkraftspark Augusti 2011 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 4 Miljöanmälan... Fel! Bokmärket är inte definierat. Sökande... 4 Upplägg... 4 Projektdata... 5 Projektör... 5 Placering

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning

Fallåsbergets vindpark. Projektbeskrivning Fallåsbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING FALLÅSBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Vindkraftspark. Forsvidar Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftspark. Forsvidar Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Forsvidar Miljökonsekvensbeskrivning Mars 2013 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Forsvidar Text wpd Scandinavia AB Studier natur, fågel, fladdermöss och arkeologi Ecocom Kartmaterial

Läs mer

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12

Vindpark Össjöhult. Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 Vindpark Össjöhult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar 2009-05-12 2 (16) Förprojektering av vindkraftverk söder om Vrå, Vrå församling, Ljungby kommun

Läs mer

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008

Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun

Läs mer

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk

Samrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning

Yttrande över samråd för Vindplats Göteborg, havsbaserad vindkraftsanläggning Tjänsteutlåtande Utfärdat 2012-05-29 Diarienummer N138-0344/12 Utvecklingsavdelningen Nina Wolf Telefon 031-3665000, Fax 031-3666001 E-post: fornamn.efternamn@vastrahisingen.goteborg.se Yttrande över samråd

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo

Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ÄNDRINGS- TILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK, STRÖMSUNDS KOMMUN Raftsjö Vind AB 2013-10-17 1 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA

Läs mer

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1

Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 Projektpresentation, juni 2009 1 Projektets lokalisering och omfattning Vindkraftprojekt Borgvattnet Område 1 omfattar fastigheterna Björkhöjden 3:1 och Västra Björkhöjden

Läs mer

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03

Vindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03 Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå

Läs mer

Lyngsåsa Vindbrukspark

Lyngsåsa Vindbrukspark Malmö den 21 januari 2015, reviderad den 2 februari 2015 Lyngsåsa Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet,

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Minnesanteckningar från samrådsmöte med allmänheten i Bygdsiljum den 14 april kl 18-21, gällande vindkraftsprojekt Högaliden 2 och Blisterliden.

Minnesanteckningar från samrådsmöte med allmänheten i Bygdsiljum den 14 april kl 18-21, gällande vindkraftsprojekt Högaliden 2 och Blisterliden. Minnesanteckningar från samrådsmöte med allmänheten i Bygdsiljum den 14 april kl 18-21, gällande vindkraftsprojekt Högaliden 2 och Blisterliden. Vid samrådet medverkade följande personer. Ola Fängmark

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Vindpark Äskås-Harshult

Vindpark Äskås-Harshult Vindpark Äskås-Harshult Samråd enligt 6 kap 4 Miljöbalken Sakägare, allmänheten, organisationer och föreningar Klavreström: 2009-01-22 Observera att tiden för inlämnande av synpunkter är förbi. 2 (18)

Läs mer

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen

Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Vindkraftprojekt Midsommarberget och Högklippen Bilaga till inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-05-31 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT MIDSOMMARBERGET

Läs mer

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01

Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 1 Frågeställningar angående vindbruksplan i Ale kommun. Av Fredrik Johansson, Röbacka 1:8. Nära område D. 2011-04-01 Svar sammanställda av arbetsgruppen för vindbruksplanen 2011-05-03. 1. I Ale kommun

Läs mer

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter

Rosenholm, Uppvidinge kommun - fotopunkter Tillståndsprocessen Miljötillstånd av länsstyrelsen krävs om vindparken består av minst sju vindkraftverk, eller om total- höjden överstiger 150 m Miljöanmälan till kommunen krävs om vindparken består

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25

SÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25 2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ

SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ SAMMANFATTNING: VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN FALLSTUDIE AV VINDKRAFTVERK I BOENDEMILJÖ Angelica Widing Gunilla Britse Tore Wizelius Förord Denna studie har genomförts vid, Högskolan på Gotland under år 2003-2005

Läs mer

Stöllsäterberget Miljökonsekvensbeskrivning

Stöllsäterberget Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Stöllsäterberget Miljökonsekvensbeskrivning % F D F N C F S 2013 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Stöllsäterberget Text wpd Scandinavia AB Studier natur, fågel, fladdermöss och

Läs mer

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt

Legal#3856584_1.PPT. Tillståndsprocessen en översikt Tillståndsprocessen en översikt Vad är en tillståndsprocess? Vindkraft miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken För att bedriva miljöfarlig verksamhet krävs tillstånd enligt miljöbalken /anmälan A/B/C-verksamhet

Läs mer

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa.

S: Vi utgår från riktvärdena som är satta av Boverket kring maximal skuggtid och håller oss till dessa. Mötesanteckningar informationsmöte Vindkraftprojekt Örserum Smålandsgården, Örserum 2011 12 06 Klockan 18:00 22:00 Innan mötet inleds har deltagarna möjlighet att lyssna på en ljuddemonstration av Johan

Läs mer

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås

Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Hur projekt Högabjär blev Högabjär-Kärsås Vattenfall har fört en fördjupad dialog med föregående ägare sedan efter sommaren Genom att slå ihop projekten kan flera synergier uppnås - Synergier i upphandling

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011 www.tingsryd.se Arbetet med vindkraftsplanen, tematiskt tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun påbörjades under våren 2010 av Vectura Consulting AB på uppdrag av Tingsryds kommun. Materialet

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning

Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet. Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Anslutning av vindkraft och framtidssäkring av elnätet Vindkraftsanslutning vid Kopperaa, Norge via Storlien till Enafors, 130 kv ledning Innehåll Bakgrund 3 Tillståndsprocessen 4 Tillvägagångssätt 5 Projektbeskrivning

Läs mer

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN

VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN VINDKRAFTPOLICY FÖR GÄVLE KOMMUN 2009 Innehållsförteckning Vindkraftpolicy för Gävle kommun... 3 Bakgrund... 3 Syfte och mål... 4 Vindkraft i Gävle... 4 Vindkraft i Sverige... 5 Vindkraftverks konstruktion...

Läs mer

Frågor och svar från informationsmöte

Frågor och svar från informationsmöte Frågor och svar från informationsmöte Nedan listas de frågor som har dokumenterats från informationsmötet den 12 juni. Svaren har i vissa fall utvecklats med mer information än vad som gavs muntligt på

Läs mer

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman

Ulf Hedman, miljö- och byggchef Per Lidström Siw Lidström, sekreterare Lennart Lindelöf Peder Ljungqvist Tomas Öman Sammanträdesdatum Sida 2008-05-22 89 Plats och tid Beslutande Sammanträdesrummet Ovalen, stadshuset, Piteå, torsdag den 22 maj 2008, kl. 13:00-14:30 Björn Berglund, ordförande Daniel Bergman Lennart Björklund

Läs mer

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2

Vindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2 Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har

Läs mer

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10

Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Informationsmöte Rögle och Västraby vindkraftsparker 2014-09-10 Vi beklagar att vi inte lyckades ordna ett informationsmöte innan start av anläggningsarbetena. Presentation Kallade (genom inbjudan) Vardar

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Medeltemperaturen på jorden blir varmare och varmare. Orsaken är främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen. Trafiken på våra vägar och energianvändningen står för största delen av

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Ava Vindkraft AB. Samrådsunderlag. Vindkraftpark Ava Örnsköldsviks och Nordmalings kommuner Västernorrlands och Västerbottens län

Ava Vindkraft AB. Samrådsunderlag. Vindkraftpark Ava Örnsköldsviks och Nordmalings kommuner Västernorrlands och Västerbottens län 1 (13) Ava Vindkraft AB Samrådsunderlag Vindkraftpark Ava Örnsköldsviks och Nordmalings kommuner Västernorrlands och Västerbottens län Foto: Ava Vindkraftpark från Rödvikens Camping Fotoverkstan, Örnsköldsvik

Läs mer

Vindkraftspark. Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftspark. Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Tandsjö Miljökonsekvensbeskrivning juni 2010 Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Tandsjö Text wpd Scandinavia AB Studier natur och arkeologi Ecocom Kartmaterial Ur Översiktskartan

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna

RÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna 2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter.

två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. Att: Länsstyrelsen i Västerbotten län Miljöprövningsdelegationen 901 86 UMEÅ ANSÖKAN OM TILLSTÅND TILL MILJÖFARLIG VERKSAMHET, GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT VID FJÄLLBOHEDEN SÖKANDE Gothia Vind 11 AB Lokalkontor,

Läs mer

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008

Göteborg Energi. Sökande. - Ett framsynt energibolag med omtanke. Göteborg Energi 2008 Samråd 17 april 2009 enligt MB med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10, 2:9,

Läs mer

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN

BYGGNADSNÄMNDEN MILJÖNÄMNDEN BYGGNASNÄMNN MILJÖNÄMNN Antagen i resp. nämnd i maj 2004 Vindkraftsverkens utveckling: 1995 2000 2005 ffekt (kw) 150-225 900 1,5-2 MW Navhöjd (m) 30 70 90 100 150 Rotordiam (m) 30 50 60 70-90 1) Buller

Läs mer

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB

Närvarande. Agenda för mötet presenterades. Presentation av konsult: Triventus Consulting AB Bror Norberg, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommunn (BN) Ida Dahl, Miljö- och byggkontoret, Härjedalens kommun (ID) Cecilia Danebäck, Triventus Consulting AB (CD) (För anteckningar) Sven Levin,

Läs mer

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning

Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Vindkraft i Bönhult Hörby kommun Projektbeskrivning Kraftö AB Stockholms Frihamn, Hus D, vån 2 115 56 Stockholm Kontaktperson: Björn Grinder, Miljöutredare Tfn 08-505 35 453 bjorn.grinder@krafto.se Inledning

Läs mer

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl.

och utbyggnadsområden 0 1 2 3 4 5 Km Kivik S:t Olof Områden med bostäder inom 500 m (Inkl. planerade utbyggnadsområden för bostäder enl. FÖRUTSÄTTNINGAR: ANDRA INTRESSEN Bebyggelse och tätorter För att kunna peka ut områden som kan vara möjliga för vindkraftproduktion måste avvägningar göras mot andra motstående intressen. Dessa andra intressen

Läs mer

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan.

Allmänhet. Ca 50 personer deltog på mötet, varav 41 skrev upp sig på deltagarlistan. Vindkraftprojekt Fjällbohög Samrådsmöte med allmänheten Tid och plats: Edsele bygdegård, måndag den 8 juni 2015, kl. 18.00. Deltagare: Markus Nordén, projektledare, Kraftö AB Johan Granlöf, vice projektledare,

Läs mer

Kontaktpersoner. Verksamhetskod 40.90 (B) Fler än 1-2 verk. Minst ett verk högre än 150 meter.

Kontaktpersoner. Verksamhetskod 40.90 (B) Fler än 1-2 verk. Minst ett verk högre än 150 meter. Samrådsunderlag Svenska Vindbolaget projektutvecklar ett område för vindkraft i Hässleholms kommun. Projektet heter Ballingslöv och omfattar 9 vindkraftverk vilket motsvarar hushållsel för ungefär 14 500

Läs mer

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län Kommunledningsförvaltningen Sofia Elfström, 0550-88543 sofia.elfstrom@kristinehamn.se SAMRÅDSHANDLING Datum 2015-05-04 Referens Sida 1(6) Behovsbedömning Kv. Uttern Kristinehamns kommun, Värmlands län

Läs mer

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning

Glötesvålens vindpark. Projektbeskrivning Glötesvålens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING GLÖTESVÅLEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar förnybara energianläggningar i Norden. Vi driver omställningen till en hållbar

Läs mer

Vindkraft Hönsholma Perstorps kommun Projektbeskrivning KRAFTÖ AB

Vindkraft Hönsholma Perstorps kommun Projektbeskrivning KRAFTÖ AB Vindkraft Hönsholma Perstorps kommun Projektbeskrivning KRAFTÖ AB Stockholms Frihamn Hus D 115 56 Stockholm Kontaktperson: Malin Löfgren Tfn 08 505 35 449 malin.lofgren@krafto.se 1 Inledning Kraftö AB

Läs mer

förvaltning/avdelning/enhet

förvaltning/avdelning/enhet Bygglov för gårdsverk Bygglovsregler för vindkraftsverk. Vad säger miljöbalken? Andra tillstånd som kan krävas. Definition av gårdsverk. Hur söker jag bygglov för gårdsverk? Vad prövas i bygglovet? Hässleholms

Läs mer

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT

Vindkraft. Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008. Per Molander. Per Molander. Legal#SMC Vindkraft.PPT Vindkraft Stockholms miljörättscentrum, seminarium den 26 november 2008 Per Molander Per Molander Vindkraft Är vindkraften effektiv som investeringsobjekt? Särskilda rättsprinciper för att gynna vindkraft?

Läs mer

Vindkraftprojektet Stora Uvberget

Vindkraftprojektet Stora Uvberget Vindkraftprojektet Stora Uvberget Projektpresentation, september 2010 1 Projektets bakgrund Vindkraftprojektet Stora Uvberget initierades under 2007 av Ekoklimat Sverige AB. För projektets fortsatta utveckling

Läs mer