Klimatsamverkan Kalmar län Exempel från kommundialogerna i Kalmar län September Avfall

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatsamverkan Kalmar län Exempel från kommundialogerna i Kalmar län September 2013. Avfall"

Transkript

1 Klimatsamverkan Kalmar län Exempel från kommundialogerna i Kalmar län September 2013 Med kommuner menas här såväl primärkommuner som landstingskommunen. 1. Matavfall för biogas Avfall I Emmaboda går matavfallet idag till Karlskrona för kompostering. Kommunen vill leverera till biogas i framtiden, dock har dagens lösning hittills visat sig billigast. I Västervik samlas ungefär 10% av kommunens matavfall. Kommunen har som mål att samla in 2000 ton matavfall år 2014, vilket motsvarar 50% av kommunens matavfall. En inventering av (mat-) avfallshanteringen inom kommunens egna verksamheter pågår. Hultsfred, Högsby och Vimmerby kommuner har tagit fram ett förslag till gemensam avfallsplan. Insamling av matavfall, samt fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar ska ske, med start 2015 KSRR bygger nu en sorteringsanläggning för organiskt hushållsavfall, med Torsås, Nybro, Kalmar och Mörbylånga som upptagningsområde. Kontakt Åsa Albertsson, Emmaboda kommun Mikael Nyman, Västerviks kommun Jens Karlsson, Hultsfred och Högsby 2. Kampanj Kasta inte maten Torsås kommun har genomfört ett projekt för att minska matsvinnet från tallriken på Torsskolan. Svinnet minskade med 35%. Kontakt: Annika Persson Åberg, Torsås kommun 3. Återvinning Möjligheternas hus i Emmaboda tar tillvara användbara saker som annars skulle gå till deponi eller brännbart. Trasiga saker lagas och tas omhand ton/år Kontakt: Åsa Albertsson, Emmaboda kommun 4. Effektivare avfallshantering I Västervik byggs en ny anläggning för malning av avfall vid Målserum. Det innebär en stor förväntad energibesparing vid hanteringen (425 MWh/år). En effektivare kvarn installeras och transporterna mellan Målserum och Stegeholmsverket optimeras genom specialfordon. Kontakt: Bengt Ankarwall, Västervik Miljö&Energi AB. 1

2 Biogas 1 Tankställe för biogas Idag finns det tankställen för biogas i Kalmar, Västervik och Oskarshamn. Tankställena har, i samtliga fall, kommit till på initiativ av respektive kommun (förvaltning eller bolag). I Kalmar och Oskarshamn är också Eon involverade. Kontakt: Bruno Nilsson, Västerviks kommun/västervik Biogas AB Jöns Wahlström, Oskarshamns Energi 2 Biogaståg Västervik har tidigare trafikerats av världens första biogaståg, med namnet Amanda. Kontakt: Rickard Wester, Västervik Miljö&Energi AB 3 Rötning av fiskslam Fiskslam rötas idag i full skala vid Lucerna avloppssreningsverk i Västervik. Det är tvättvatten från en närbelägen fiskförädlingsindustri som tas om hand och rötas i en separat rötkammare. Därigenom har man omvandlat ett problem till en resurs.. Utveckling av projektet pågår i samverkan med Energimyndigheten genom projekt Uthållig kommun. Kontakt: Bruno Nilsson, Västerviks kommun/ Västervik Biogas AB 1. Kommunägd vindkraft Hultsfred, Högsby och Mönsterås kommuner och bolag undersöker möjligheten till gemensam upphandling av vindkraft (gemensamt ägande). Beslut kommer troligen att fattas i januari Mörbylånga kommun köpte ett vindkraftverk i Gränna Verket är nu avbetalt och fortfarande lönsamt. Vimmerby har ansökt om att bygga två vindkraftverk i Vennebjörke. Inget investeringsbeslut ännu (80 mkr). Vindkraftverken skulle kunna producera 18GWh, vilket motsvarar ca 20% av Vimmerbys förbrukning. Kontakt: Thomas Nilsson, Mönsterås kommun Jens Karlsson, Hultsfreds kommun Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun Roger Carlsson, Vimmerby Energi AB 2. Vindbruksplaner Mönsterås kommun var tidig med att ta fram en vindbruksplan finns 19 vindkraftverk inom kommunen och ett antal prövningar är på gång. EL 2

3 Västerviks kommun har en vindbruksplan som är ett tematiskt tillägg till kommunens Översiktsplan. För närvarande finns sex vindkraftverk i bruk (28 GWh/år), flera prövningar av vindkraftsparker pågår. Nybro kommun håller på att ta fram en vindbruksplan. Kontakt: Anders Andersson, Mönsterås kommun Erik Andersson, Västerviks kommun Lina Andersdotter, Nybro kommun 3. Solceller Mönsterås har solceller på kommunhus och bibliotek. Landstinget har 400 m2 solceller på sjukhuset och ytterligare 120m2 på Stensö vårdcentral. Kontakt: Gunnar Thernström, Mönsterås kommun Stefan Westblom, Landstinget i Kalmar län 5. Kraftvärme Kalmar Energi byggde år 2009 ett nytt, biobränsleeldat, kraftvärmeverk. Anläggningen producerar bl a el motsvarande 1/3 av Kalmars behov. Västervik har investerat 300 miljoner i kraftvärme, baserat på avfall och biobränslen. Den nya kraftvärmepannan producerar både fjärrvärme och elektricitet. Vid fulldrift kommer Stegeholmsverket att producera 30 GWh elenergi per år. Det motsvarar nästan hälften av den el som Västerviks kommunala verksamheter gör av med sammanlagt under ett år. Nybro Energi har planer på ett kraftvärmeverk för utsorterat brännbart avfall ( ton avfall/år), som ska ersätta nuvarande biobränslepanna. Den nya anläggningen kommer producera ¼ av Nybro kommuns elanvändning. Biobränsleeldade kraftvärmeverk planeras också i Oskarshamn och Vimmerby. Kontakt: Anna Karlsson, Kalmar Energi Bengt Ankarvall, Västervik Miljö&Energi AB Håkan Dahlgren, Nybro Energi Jöns Wahlstrom, Oskarshamns Energi Roger Karlsson, Vimmerby Energi Fastigheter Samtliga kommuner arbetar intensivt med energieffektivisering i fastigheter, samt med att fasa ut sina oljepannor. Denna beskrivning är inte på något sätt heltäckande, utan ger exempel från länets olika delar. 1. Energisnål gatubelysning Många kommuner byter ut sin gatubelysning, med minskad energiförbrukning som följd. Några exempel: 3

4 Hultsfred och Högsby kommuner byter till högtrycksnatrium. Nybro kommun har bytt ut sina kvicksilverlampor. Det går att spara ytterligare 60% genom att dimma ner belysningen nattetid. I Västervik finns ett villaområde där lamporna i gatubelysningen bytts ut mot LED-teknik. Kontakt Karin Thyberg, Nybro kommun Åsa Albertsson Emmaboda kommun Jens Karlsson Hultsfreds och Högsby kommuner 2. Ingen bygglovsavgift för passivhus Passivhus är en teknik att bygga energisnålt genom att minimera värmeförluster, effektiv ventilation samt genom att tillvarata värme från boende, elapparater och instrålad sol. Borgholms och Emmaboda kommuner har valt att inte ta ut någon bygglovsavgift för denna typ av hus. Kontakt: Tommy Lindström, Borgholms kommun Åsa Albertsson, Emmaboda kommun 3. Upphandling av energitjänster Borgholms kommun är på väg att starta ett EPC-projekt och upphandla en pilot för fem typfastigheter. Kalmar kommun har genomfört en inventering av kommunens fastighetsbestånd och upphandlat energitjänst. Åtgärder för 156 MSEK under tre år, som ska betala sig själv. Landstinget arbetar sedan år 2006 med s.k. EPC-avtal. Oskarshamns kommun nyttjar Energy Performing Contracting (EPC) för energieffektiviseringsåtgärder i sina fastigheter. Detta innebär att man skriver avtal med en privat aktör om energibesparingsåtgärder i byggnader. Leverantören ger en energibesparingsgaranti och står för finansieringen av investeringarna. För Oskarshamns del handlar det om investeringar på 25 MSEK på 6 år. Kontakt: Tommy Lindström, Borgholms kommun Karin Nilsdotter, Kalmar kommun Stefan Westblom, Landstinget i Kalmar län län Bengt-Olof Nilsson, Oskarshamns kommun 4. Fossilbränslefritt fastighetsbestånd Delmålen för fossilbränslefri region säger bl a att offentlig sektor, fr o m år 2014, endast ska använda förnybar el. År 2020 ska all olja för uppvärmning vara borta. Några av länets kommuner har redan nått målet om ett fossilbränslefritt fastighetsbestånd. Nybro kommun var först i landet. Nu gäller detta också för Emmaboda kommun och för Landstinget i Kalmar län. Mönsterås kommun har fasat ut all olja i kommunala fastigheter, någon enda panna återstår i kommunala bolagen. 4

5 Kontakt: Erling Karlsson, Emmaboda kommun Stefan Westblom, Landstinget i Kalmar län Gunnar Thernström, Mönsterås Björn Andersson, Nybro kommun Jens Karlsson, Högsby och Hultsfreds kommuner 4. Rökgaskondensering för att öka värmepannans verkningsgrad Genom att leda frånrök genom en vattendimma går det att öka värmepannans verkningsgrad betydligt. År 2012 utvanns 7300 MWh extra tack vare detta, vilket innebar cirka 100 flistransporter och minskade bränslekostnader på ca 1,5 Mkr. Investeringen på 9 Mkr beräknas vara avklarad inom 5-6 år. Kontakt: Stefan Lundgren, Emmaboda Energi 5. ROT Emmaboda kommun har renoverat två av kommunens skolor. Energiförbrukningen har därmed minskat från 240 respektive 250 kwh/m2 och år till 70 respektive 80 kwh/m2 och år. Detta kan jämföras med länsmålet om att energianvändningen i offentliga lokaler ska minska med 20% från år 2008 till år Det kan också jämföras med länsmålet om att nybyggda offentliga lokaler fr o m år 2012 ska ha en energiförbrukning på högst 60 kwh/m2 A-temp (lokaler med annan uppvärmning än el). Mönsterås kommun har en långsiktig energieffektiviseringsplan och en investeringspott som sparar pengar. Man arbetar kontinuerligt med energieffektivisering i hela kommunen (inte bara fastigheter utan t ex också inom VA), med många små åtgärder. Mörbylånga kommun har avsatt 21 miljoner kr i sin budget för energieffektiviseringsåtgärder, för tre år framöver. Kontakt: Erling Karlsson, Emmaboda kommun Gunnar Thernström och Henrik Andersson (VA), Mönsterås kommun och Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun 6. Solvärme Emmaboda Bostads AB har en av södra Sveriges största solvärmeanläggningar, 126 m2. Ger bra med energi under nio månader per år och levererar cirka 45 MWh/år. Xylem i Lindås har en anläggning som levererar MWh/år. Solpaneler finns t ex också i Mönsterås, på reningsverk och skolor. Kontakt: Åke Petersson, EBAB Ingemo Fahlstedt, Xylem Gunnar Thernström, Mönsterås kommun 7. Geokyla Geokyla på länssjukhuset. Sju borrhål är borrade, provpumpning pågår. Förvärmer ventilationsluft på vintern och kyler luften på sommaren. Kontakt: Stefan Westblom, Landstinget i Kalmar län 5

6 8. Hultsfreds församling (?) Solceller, vindandelar, fjärrvärme, grundvatten- och bergvärme, utbildning personal etc. Jan Carlsson, , Mönsterås bibliotek Mönsterås nybyggda bibliotek är byggt av trä och annat naturmaterial och med en energiförbrukning som är 70-80% lägre än vad byggnormen kräver, dvs cirka 40 kwh/m2. Byggnaden har solceller som levererar el motsvarande den egna förbrukningen. Byggkostnaden blev cirka 10% högre, vilket man räknar med att spara in tack vare lägre drift- och energikostnader. Mönsterås bibliotek finns med i Energimyndighetens program för byggnader med mycket låg energianvändning (LÅGAN) och kommunen tar emot studiebesök från olika håll. Erfarenheterna från denna byggnad ligger nu till grund för kommunens fortsatta planering. Man ställer samma krav på det daghem som byggs, liksom på kommande musikskola och fritidshem. Kontaktperson: Gunnar Thernström, Mönsterås kommun 10. Energieffektivisering vid Finnsjö reningsverk Energieffektivisering vid Finnsjö reningsverk har lett till en ekonomisk besparing på 100 tkr/år. Kontakt: Christer Holmgren, Mönsterås kommun. 11. Hanemålaskolan, Nybro Nya Hanemålaskolan är ett lågenergihus med energismarta don och långsamventilering via källaren. Detaljerad centralstyrning och driftövervakning. Styrs av temperatur, koldioxid eller SMHI-prognoser (testas). Kontakt: Emma Adrian, Nybro kommun 12. Arena Oskarshamn När en ny simhall och äventyrsbad skulle byggas, och ishallen skulle renoveras, beslutade man samlokalisera dessa till Arena Oskarshamn. På så sätt kan man nyttja värmen från isproduktionen för att värma simhall och äventyrsbad. Man ställde också hårda krav under byggprocessen, för att säkerställa låga driftskostnader. Dessutom skapade man en effektivare driftorganisation. Resultatet har blivit en energibesparingen på 1,5 GWh per år, samtidigt som koldioxidutsläppen minskat med 800 ton per år. Kontakt: Olof Eriksson, Oskarshamns kommun 13. Närvärme Vimmerby Vimmerby har utbyggd närvärme i de fyra största orterna. Värme från industrin (Ljunghälls, Skanska, Frödinge Mejeri och Storebro gjuteri) levererar värme till offentliga byggnader (kommuner och VIMARhem) samt närliggande villor. Kontakt: Roger Carlsson, Vimmerby Energi AB 6

7 Forskning och utveckling/innovation 1. Demosite Oskarshamn Demosite Oskarshamn, samlar KTH, övriga lärosäten, företag och anläggningar för metodutveckling och forskning mot marknaden. T ex kommer kanske inkubatorföretag som är koppladet till KTH och Uppsala universitet att testa några av sina tekniker i Circle Resort. Kontakt: Bengt Karlsson, Nova, Oskarshamn 2. National Geosphere Laboratory National Geosphere Laboratory handlar om att nyttja Äspölabbet som en nationell forskningsanläggning. 104 forskare finns redan där. SLU m fl har fått sådd-pengar och jobbar nu med en stor ansökan. Detta kan bli/vara landets största forskningsinfrastruktur. Kontakt: Bengt Karlsson, Nova, Oskarshamn 3. Restvärme Oskarshamns kommun tittar, tillsammans med SLU m fl, på möjligheterna att nyttja låggradig värme (restvärme från OKG) för fiskodling. Man undersöker möjligheterna att bygga ett kunskapscenter för avel och fiskodling. Rapport kommer hösten Kontakt: Bengt Karlsson, Nova, Oskarshamn 4. Tekniknod Sydost Tekniknod Sydost är en del av Linneaus Technical Centre, LTC. Startade i Torsås, m hj av RF m fl, därefter kom flera. Nu i Kalmar/Nybro/Emmaboda/Torsås, Mönsterås, Älmhult, Ljungby. Målet är att identifiera utvecklings- och kompetensbehov, i samarbete med Lnu Synergi mellan företag, utveckling av projekt m stöd av Lnu Flera företag har pratat om energieffektivisering som ett intressant område. Andra steget, dvs hur håller man liv i engagemanget och medvetenheten? Tekniknod Sydost arbetar nu med en projektidé som bl a handlar om att visualisera energianvändningen, för att på så sätt få en ökad medvetenhet. Tillsammans med SSSE AB och Lnu. Ett annat exempel är att man håller på med en ansökan om förstudiemedel, till Smart Housing Lika svårt att få företagen att nappa som att få forskare att nappa. Forskarna vill skriva vetenskapliga artiklar, jag hoppas att vi håller på att vända detta Kontakt: Hans Frost, Linnéuniversitetet 7

8 Följa upp och visa upp 1. Hållbarhetsbokslut Genom att följa ett antal indikatorer som speglar kommuninnevånarnas miljösituation, livskvalitet och försörjning kan vi få en bild av utvecklingens hållbarhet. Borgholms kommun (hållbarhetsbokslut). Mönsterås kommun (grönt bokslut). Västerviks kommun (hållbarhetsbokslut). Kontakt: Tommy Lindström, Borgholms kommun Anneli Nielsen, Mönsterås kommun Gun Lindberg, Västerviks kommun 1. Klimatsmart turism Företag Ölandskommunerna genomför just nu projektet Klimatsmart turism. Projektet ger underlag för energidelen i Swedish Welcome. Swedish Welcome är ett nationellt kvalitetssystem för besöksnäringen, som kommer att vara klart 2015 (bemötande, kultur, utrustning m.m. inklusive energi). Klimatsmart turism ger bl a underlag till energidelen i detta kvalitetssystem. Man har besökt 20-25% av Ölands besöksanläggningar och tagit fram ett förslag till kriterier. Responsen från företagen är positiv respons, detta är frågor som vi inte hinner med annars. Håller på att ta fram en webbutbildning miljö/energi/klimat för säsongsanställda inom besöksnäringen (texter + frågor). Kontakt: Tommy Lindström, Borgholms kommun Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun 2. Xylem AB, Lindås Xylem använder årligen 43 GWh el och 5 GWh fjärrvärme. Cirka 9 GWh återvinns internt. Anläggningen har idag en energiförbrukning på 46 kwh/m2 och år, vilket kan jämföras med BBR krav för nybyggnad 90 kwh/m2 och år. Industrier utan återvinning kan ligga på en energiförbrukning upp mot 250 kwh/m2 och år Lite gasol kvar i produktionen, sprinklers och reservaggregat med diesel, annars grön el och biobaserad fjärrvärme. Geotermiskt borrhålslager säsongslagrar överskottsvärme från gjuteriet. Cirka 2,6 GWh/år. Distributionscentral från Lindås på tåg? Kontakt: Ingemo Fahlstedt, Xylem 3. Swedspan, Hultsfred Swedspan i Hultsfred investerade år 2012 i en biobränsleanläggning, med resultat att koldioxidutsläppen minskade med cirka ton/år. Detta kan jämföras med kommunens åtgärder under 10 år, som lett till minskade utsläpp av CO2 med ton. 8

9 Kontakt: Sven Almqvist, , Hagelsrums biogas, Målilla Hagelsrums gård har byggt en biogasanläggning som producerar cirka 4 GWh/år. Idag används gasen för el- och värmeproduktion, men man investerar nu i en uppgraderingsanläggning. Företaget, kommunen m fl undersöker också möjligheterna att bygga ett publikt tankställe. Åke Birgersson, Miljöteknikforum Miljöteknikforum är ett initiativ som presenterades våren 2013, med Kalmar kommun, Linnéuniversitetet, KSRR och Sustainable Sweden Southeast som huvudsakliga initiativtagare. Bakgrunden är att KRSS ska etablera sig vid Kalmar Dämme och att man då gärna vill bidra till att etablera ett bredare Miljöteknikcentrum. Man kommer t ex att erbjuda lokaler för utställningar/forskare. Man samarbetar också med Baltic Sea Action Group och planerar att bjuda in till aktiviteten Base Camp Kalmarsund under Base Camp Kalmarsund kommer att inrikta sig mot innovationer inom den blå sektorn, dvs med koppling till hav och maritima frågor. Miljöteknikforum har bjudit in till ett upptaktsmöte den 23 oktober Kontakt: Bo Lindholm, Kalmar kommun 6. Ölands kretsloppsteknik Ölands kretsloppsteknik utvecklar utrustning för avvattning av flytgödsel. Därigenom kan man separera kväve och fosfor, med möjlighet att sälja fosfor-fraktionen som ersättning för handelsgödsel. Den våta fraktionen kan användas för småskalig biogasproduktion. Restvattnet ska vara så rent att det kan släppas på åkrarna. Kontakt: Johan Gustafsson 7. Energidriven affärsutveckling Nybro kommun driver ett nätverk med 11 företag som arbetar med energieffektivisering. Målet är hållbara företag och minskad klimatpåverkan. Man kommer bl a att genomföra utbildningar och gemensamma delprojekt under hösten Inom ramen för Energimyndighetens program Uthållig kommun och har också ett bra samarbete med Energikontor Sydost. Kontakt: Emma Adrian, Nybro kommun 8. TM design & installation I april 2012 var tomgångskörningen 450 kwh/dygn och idag har man, med enkla medel, kommit ner till 280 kwh/dygn. Åtgärderna gick att identifiera genom cirka två timmars jobb i form av en nattvandring. Kontakt: Niclas Wernered, TMDI 9. Energieffektivisering i företag. Västerviks kommun har genomfört företagsbesök med samverkan mellan Energi- och klimatrådgivare 9

10 och kommunens Miljöinspektörer. Under 2012 besöktes 23 företag. Syfte var att få företagen att själva ta fram en energiplan och jobba med frågan. Kontakt: Mikael Nyman och Carolina Stalebrant, Västerviks kommun Kunskap 1. Personalutbildning i sparsam körning och eccodriving Bakgrund: Genom att köra sparsamt kan man minska bränsleförbrukning med upp till 20%. Emmaboda, Torsås, Västerviks och Mönsterås har genomfört Eco-driving utbildning för sina anställda. Kontakt: Åsa Albertsson, Emmaboda kommun Annika Persson- Åberg, Torsås kommun Mikael Nyman, Västerviks kommun Anneli Nielsen, Mönsterås kommun 2. Aktiviteter vid Earth Hour eller liknande Bakgrund: Ökar medvetenheten om klimatfrågan vilket kan leda till ändrade beteenden. Kontak: Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun Mikael Nyman, Västerviks kommun 3. Klimatsmart mat i skolan Bakgrund Genom att äta klimatsmart mat minskas transportkostnaderna och därmed även minskad klimatpåverkan. Kontakt: Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun 4. Klimatväska till skola/förskola Bakgrund: En klimatväska med pedagogiska verktyg om klimatförändringar och vad man kan göra för att minska klimatpåverkan. Riktat till skola och förskola. Ökar medvetenhet och på sikt beteenden. Kontakt Annika Persson Åberg. Torsås kommun 5. Demogårdar för grön näring Bakgrund genom att ha öppna demogårdar ges inspiration och nya ideér till de som vill göra klimatsmarta val inom jordbruk, men även som privatpersoner. Kontakt: Ingela Nilsson- Nachtweij, LRF Sydost 6. Projekt Energy Forum Vänder sig till lärare och elever i åk 5 i Oskarshamn, Högsby och Mönsterås kommuner Introduktion och fortbildning för lärare. Aktiviteter för elever. Utställningen Energi för barn. Tävlingen Energi i femman. Kontakt: Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost 10

11 7. Projekt Tjejresan Ett erbjudande till gymnasietjejer i åk 2 i Kalmar län. Föreläsningar - kvinnliga föreläsare. Studiebesök på företag - möte med kvinnliga företrädare. Besök på universitet och högskolor - möte med studenter och studentlivet. Nätverk. Inspiration och stöd i examensarbetet. Kontakt: Kerstin Eriksson, Energikontor Sydost 8. Teknikcollege Teknikcollege Östra Småland (Oskarshamn, Mönsterås, Vimmerby och Hultsfreds kommuner) med inriktning mot teknik, transport, el och energi. Kontakt: Rickard Bäck 1. Anlägga våtmarker, musselodling, Klimatanpassning Bakgrund: Genom att anlägga våtmarker får man en effektiv kväve och fosforening av vatten som annars skulle gå orenat ut i Östersjön. Viktigt med tanke på att avrinning antas öka vintertid med ökade nederbördsmängder och varmare temperaturer vilket leder till att mycket vatten avvattnar vattenmättade jordbruksmarker och tar med sig näringsämnen. Kontakt: Karin Nilsdotter Kalmar kommun Gun Lindberg, Västerviks kommun 2. Kartering av översvämningsrisker Bakgrund: Genom att skaffa sig kunskap om hur översvämningsriskerna ser ut i de större vattendragen är man bättre förberedd inför eventuella översvämningar Kontakt: Lina Andersdotter Nybro kommun 3. Informera markägare i riskområden Bakgrund: Kunskapen om vilka markägare som ligger i riskområden för översvämningar är tämligen god. Genom information minskar sårbarhet och möjlighet till anpassning Kontakt Lina Andersdotter Nybro kommun 4. Fond för klimatanpassning Bakgrund Genom att avsätta medel i en fond för klimatanpassning minskas sårbarheten vid klimatrelaterade naturolyckor Kontakt Karin Nilsdotter, Kalmar kommun 11

12 5. Södra staden, Kalmar Kontakt: Hanna Olsson, Kalmar kommun 6. Strategi för klimatanpassning Västerviks kommun har tagit fram en Strategi för klimatanpassning som ett tematiskt tillägg till kommunens Översiktsplan. Syftet är att Klimat- och sårbarhetsaspekter beaktas i all planering och samhällsbyggande. En handlingsplan för klimatanpassning inom samtliga förvaltningar, kommunala bolag och interna verksamheter ska tas fram. Kontakt: Gun Lindberg, Västerviks kommun 1. Samåkning Transporter Bakgrund ex TOLG projektet Målet är att öka gemenskapen i byn samtidigt som vi minskar vår klimatpåverkan. För byborna finns pengar att spara eller tjäna. Den som kör får betalt och den som åker får betala, allt enligt en överenskommen prislista. Inga pengar byter ägare i bilen, istället får användarna en faktura eller utbetalning varje kvartal. Via SMS bekräftar man smidigt bokningar, får svar på sina bevakningar, anmäler förseningar och får påminnelser Kontakt Åsa Albertsson, Emmaboda kommun 2. Egna resor Kalmar kommun är delägare i en av Sveriges största elbilspooler. Tjänstecyklar servas, får vinterdäck och bokas på samma sätt som bilarna. Fortsatt arbete med ruttoptimering. Webbmöten för alla (fortsättning på ett testprojekt). CERO undersökning 2011 visar på ekonomisk vinst med minskat resande. Kommunen planerar att införa ett klimatkompensationssystem (motsvarande det förslag som tagits fram på länsnivå). Torsås och Mörbylånga kommuner har elcyklar för kortare tjänsteresor. Högsby kommun introducerar nu en app till bilbokningen, som upplyser om att det går en buss. Nästa steg blir att man, när man bokar bil, också ska få information om att det går att samåka. Hemtjänsten i Högsby och Mönsterås testar ruttoptimering. Kontakt: Karin Nilsdotter, Kalmar kommun Annika Persson Åberg, Torsås kommun Anders Ivansson, Högsby kommun Britt Karlsson, Högsby kommun 3. Kalmar Cykelstad Bakgrund Viktigt med bra förutsättningar att transportera sig via gång eller cykel, planfria korsningar är ett exempel på en viktig åtgärd. 12

13 Kalmar bedriver ett förvaltningsövergripande arbete för att öka cyklandet, detta under benämningen Kalmar Cykelstad. Man har en helhetssyn och arbetar i alla led från planering, investering/byggande, attitydpåverkan, drift/underhåll till uppföljning. Några exempel är informationsaktiviteter, designtävling, Sydost Trampar, cykelbarometer, cykelkarta, cykelpumpar, fysiska åtgärder (felande länkar, beläggning m.m.), vägmarkeringar, Cykelfrämjandet har genomfört en nationell resvaneundersökning bland kommuner med minst invånare. Kalmar hamnade på delad tredjeplats. Det är många fler som cyklar i Kalmar än i riket som helhet. Däremot är det färre som går eller åker kollektivt och fler som kör bil. Kontakt: Thomas Eidrup, Kalmar kommun 4. Bredband på landsbygden Bredband kan eventuellt minska behovet av att resa. Emmaboda kommun har två fungerande föreningar som lagt ned bredband på landsbygden. Västerviks kommun undersöker just nu intresset för bredband via fiber i kommunen. För boende på landsbygden finns nu möjlighet att få ekonomiskt stöd via Landsbygdsprogrammet för bredbandsutbyggnad. Kontakt: Åsa Albertsson, Emmaboda kommun Lotti Jilsmo, Västerviks kommun 5. Egna fordon Länets samhällsbetalda resor ska vara fossilbränslefria år Detta omfattar bl a kommunernas egna fordon. Hultsfreds kommun har minskat sina energianvändning i egna fordon med 7 % (på hur lång tid?). Andelen miljöbilar är 31% (2012?). Elbilar finns bl a i Högsby, Nybro, Kalmar, Emmaboda, Vimmerby. Västerviks kommun har en fordonspool (bilar, cyklar och elcyklar) med internt bokningssystem. Bilparken förnyas efterhand och består (september 2013) till 15 % av biogasbilar. Kontakt: Kenneth Andersson, Västerviks kommun Christer Thomasson, Nybro kommun Jens Karlsson, Östra Smålands kommunalteknikförbund 6. Tågpendling Trafikverket, kommunerna m fl investerar i mötesspår, nya plattformar och mycket mer på järnvägen Alvesta Kalmar/Karlskrona. Fr o m 2014 inför man pendeltåg på denna sträcka. Då blir det åter möjlighet att tågpendla från Vissefjärda (Emmaboda kommun), Trekanten (Kalmar kommun) och Örsjö (Nybro kommun). Det finns också planer på hållplatser i Hanemåla (Nybro kommun) och Smedby (Kalmar kommun). Kontakt: Karin Thyberg, Nybro kommun 13

14 7. Godstransporter på järnväg Nybro kommun har rustat upp sitt Västra industrispår. Detta har möjliggjort godstransporter på tåg till/från två av ortens företag (Smurfit och Stena). Detta innebär att koldioxidutsläppen minskat med ton/år (storleksordning). Man har också byggt ett nytt industrispår, Östra industrispåret, och en kombiterminal. Arbete med elektrifiering pågår. Därefter är tanken att bilda ett kombiterminalbolag som kan arbeta aktivt med att få upp volymerna. Detta kan leda till stora klimatvinster. Nybro har goda förutsättningar, eftersom man är något av en logistiknod med många stora transportföretag. Kontakt: Karin Thyberg, Nybro kommun 8. Landsbygdstrafik Nybro kommun och deras entreprenör Flexbuss var tidiga med att införa efterfrågestyrd stads- och landsbygdstrafik i hela kommunen. Samma princip appliceras nu i hela länet. Idag nyttjas landsbydstrafiken väl, men det har tagit lång tid att nå dit(15 år?). Kontakt: Lina Andersdotter, Nybro kommun 9. Egna varutransporter Kalmar håller på att införa en samlastningscentral, för varudistribution ut till de egna enheterna (skolor, dagis, äldreboenden osv). Nybro kommun tittar också på denna möjlighet, då i ett projekt som leds av Energikontor Sydost. Kontakt: PG Fransson, Kalmar kommun Emma Adrian, Nybro kommun 1. Differentierad tillsynstaxa Styrmedel Emmaboda kommun tillämpar en differentierad tillsynstaxa. Flera företag har minskat sin tillsynsavgift med tusentals kronor genom ett medvetet energiarbete. Kontakt: Hans Lundgren, Emmaboda kommun Övrigt 1. Internationellt samarbete Ölandskommunerna deltar, tillsammans med ett antal europeiska öar, i ett projekt om flernivåstyrning - Smilegov. Kalmars klimatkommission ett gott exempel på sådan multilevel governance och används i projektet som en förebild. Nu bildar varje part (ö) en think thank enligt vår länsmodell. Det finns också planer på att anställa en gemensam projektutvecklare för internationella projekt. 14

15 Kontakt Tommy Lindström, Borgholms kommun Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun 2. Landstinget i Kalmar län Kalmar läns landsting hamnade år 2013 på tredje plats i tidningen Miljöaktuellts rankning av Sveriges landsting. Kalmar län är det enda i landet som är ISO certifierade när det gäller miljö, arbetsmiljö och kvalitet. Leder till medvetenhet, kompetensutveckling och förbättring. Har gjort att man fått ordning och reda. Fastigheter (se också under rubriken fastigheter tidigare i detta PM). År 2012 hade man Sveriges kostnadseffektivaste fastighetsdrift för sjukhus. Man har en energiplan , med avsatta budgetmedel och god lönsamhet. Har avsatt 64 MSEK de närmaste tre åren, varav 13 MSEK år Fossilfri energianvändning inom fastighetssektorn uppnådd % vattenkraft Några exempel: Geokyla länssjukhuset. Kravnivåer för byggprojekt och el, om- och nybyggnad. Också krav på hyrda lokaler. Installerades 520 m2 solceller samt 170 m2 solvärme 2013 Driftsätter 120 m2 solceller i samband med Stensö hälsocentral. Kontakt: Stefan Westblom, Landstinget i Kalmar län 3. Klimathänsyn vid upphandling och transporter av mat Mörbylånga kommun har nyligen avslutat en upphandling av mat där man upphandlar i mindre grupper; kött, mjölk, bröd, etc. var för sig. Detta underlättar för små och lokala leverantörer. Nybro kommun har, tillsammans med sin entreprenör, halverat antal rundor för mattransporterna till dagis och skola. En tur/dag istället för två/dag. Kräver utlastningshall och dubbla värmeskåp. Kök i Hanemåla, 10 förskolor och två skolor. Man har också minimerat transporterna för enportions-lådor ut till pensionärerna. Kontakt: Elvira Laneborg, Mörbylånga kommun Maria Andersson, Nybro kommun /Carolina Gunnarsson

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030.

TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. TILLVÄXTFAKTOR ENERGIEFFEKTIVT FOSSILBRÄNSLE- FRITT 2030. 2002 Hållbar utveckling i Kalmar län 2003 Hållbarhet in i RUPen Första regionala miljömål (lst) 2004 Första läns KLIMP (2004, 2005,2006, 2007,

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012

HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Bilaga 1 till Energi- och klimatstrategi 2009-2015. Sid 1 (7) HANDLINGSPLAN 2013 Samt uppföljning 2012 Beskrivning av åtgärder Under arbetet med energi- och klimatstrategin har identifierats en stor mängd

Läs mer

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN!

Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Bakgrund och syfte för Klimatdialogerna - ÖKA TAKTEN! Klimatsamverkan Kalmar län Energiomställning (HINDRA) Klimatanpassning (LINDRA) Hållbar tillväxt Klimatkommissionens uppgifter: - Öka takten (för att

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6

ENERGIEFFEKTIVISERING. Tekniska kontoret Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING Åke Petersson Energieffektivisering_Ver6 ENERGIEFFEKTIVISERING: Statligt bidrag till Energieffektivisering Emmaboda kommun får totalt 1,4 milj. för perioden 2011-2014. Beloppet är

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Strategi för energieffektivisering 2011-2020

Strategi för energieffektivisering 2011-2020 Samhällsbyggnadsförvaltningen Strategi för energieffektivisering 211-22 Förslag 211-3-31 Innehållsförteckning Inledning... 3 Nulägesanalys... 4 Byggnader... 4 Area... 4 Energianvändning... 5 Kostnad...

Läs mer

Ett klimatneutralt Företag

Ett klimatneutralt Företag Ett klimatneutralt Företag Klimat förändring en prioritet inom LFV LFV har identifierat klimatfrågan som en av företagets viktigaste utmanigar LFV reducerar sina växthusgaser på alla nivåer Sedan 2003,

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Hanna

Läs mer

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare?

BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? BioNETT - Slutrapport - Mål - Vad har gjorts - Resultat - Hur kan vi gå vidare? Daniel Hagberg, Kalmar 4 juni -08 10 partners från 9 länder NELEEAC England, London Koordinator ANATOLIKI Grekland MEA- Bulgarien

Läs mer

Arbetet för en fossilbränslefri region (nooil) ska

Arbetet för en fossilbränslefri region (nooil) ska Uppföljning av Kalmar läns mål för Fossilbränslefri region (nooil) Inledning 1 Samlade klimatutsläpp 2 Vägtrafik 3 Biogas 6 Energieffektivisering 8 El från förnybara källor 14 Uppvärmning av fastigheter

Läs mer

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi!

Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun. Så här jobbar vi! Hållbar utveckling i Sävsjö Kommun Så här jobbar vi! Exempel på vad som gjorts den senaste tiden Strategiskt arbete Översiktsplan (Kf 2012-05) Gång- och cykelplan ( Kf April2012) Energi- och klimatstrategi

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun

Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun 2015-2020 Energi- och Klimatstrategi för Västerviks kommun Sammanfattning av lokala mål och ambitioner Inledning GLOBALA KLIMATUTMANINGAR Jordens klimat håller på att förändras. Det är en av vår tids största

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Protokoll 2011-04-14 Primärkommunala nämnden

Protokoll 2011-04-14 Primärkommunala nämnden 10 Organ Plats och tid Motell Kronmunken, Mönsterås Torsdagen den 14 april 2011, kl.9.00-12.00 ande Kent Ingvarsson ordförande Tomas Kronståhl vice ordförande Lisbeth Lennartsson Lars Rosander Ingemar

Läs mer

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar

Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Forskning i GreenCharge Sydost: Elbussar Sven Borén, doktorand BTH projekt GreenCharge http://www.barometern.se/kalmar/tysta-elbussar-imponerade-pa-passagerarna/ Foto: Stefan Nilsson Hållbarhetsutmaningen

Läs mer

Gröna exempel från Växjö kommun

Gröna exempel från Växjö kommun Gröna exempel från Växjö kommun Jönköping 27 september 2013 Jan Johansson, energiplanerare Fossila koldioxidutsläpp i Växjö, ton/inv 5,0 4,5 4,0-41 % 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 TOTALT Transporter Uppvärmning

Läs mer

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016

Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Bilaga till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Del 1. Exempel på åtgärder för att uppnå energiplanens detaljmål. Bilaga del 1 till energiplan för Åtvidabergs kommun 2012-2016 Transporter i hela

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

BUSS 1 START I VÄSTERVIK

BUSS 1 START I VÄSTERVIK BUSS 1 START I VÄSTERVIK Onsdagen 2 april: Kl. 07:00 Västervik Resecentrum. Kl. 08:00 Vimmerby Resecentrum Kl. 08:20 Hultsfreds Resecentrum Kl. 09:00 Högsby Resecentrum Kl. 09:30 Åseda Station ( Uppvidinge

Läs mer

Klimatstrategi och energiplan

Klimatstrategi och energiplan Klimatstrategi och energiplan för Färgelanda kommun BESLUTAD I FULLMÄKTIGE 2008-12-29 Innehållsförteckning 1. Inriktningsmål och uppdrag / direktiv 2. Bakgrund 3. Klimatfrågan samt energiläget i Färgelanda

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH

Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon. Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH Greencharge Sydost Regional kraftsamling för elfordon Energiting sydost 2012 Dr. Henrik Ny, BTH En ny industriell revolution? En ny industriell revolution? 1. Förnybar energi En ny industriell revolution?

Läs mer

Klimatrapport 2013. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2013. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2013 Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB, kontaktperson är Hanna

Läs mer

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog

Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete. Vetlanda 21 maj. Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Dialogmöten i kommunerna om klimatarbete Vetlanda 21 maj Info om Eksjö kommuns klimatarbete Sven-Åke Svensson Kommunekolog Sankey-diagrammet Energiplan/klimatstrategi - övergripande mål Förbrukning av

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB

Energieffektiva företag i samverkan. Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Energieffektiva företag i samverkan Bengt Linné, Bengt Dahlgren Syd AB Fosieby Företagsgrupp 180 medlemsföretag med olika verksamheter, från tillverkande industri till kontor Uppfört 1970-1980-talet Använder

Läs mer

Falu Energi & Vatten

Falu Energi & Vatten Falu Energi & Vatten Ägarstruktur Falu Kommun Falu Stadshus AB Falu Förvaltnings AB Kopparstaden AB Lugnet i Falun AB Lennheden Vatten AB (50%) Dala Vind AB (5,8%) Dala Vindkraft Ekonomisk Förening (15

Läs mer

Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet

Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Minnesanteckningar från seminarier om Den bebyggda miljön och klimatet Pass 1 Hur gick första halvlek? Resultat i halvtid. kl10.10-10.45 Eva Hallström och Stefan Lundvall redovisade uppföljningar av miljökvalitetsmål/delmål/etappmål

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Klimatrapport 2014. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Sigtunahöjden Hotell och Konferens AB, kontaktperson är Helena

Läs mer

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen

E.ON Värme. Hållbar stadsutveckling i. Västra Hamnen E.ON Värme Hållbar stadsutveckling i Västra Hamnen 2 I maj 2001 invigdes den europeiska bomässan Bo01 i Malmö. Redan från början var utgångspunkten att bomässan skulle lägga grunden för en attraktiv och

Läs mer

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning

Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Optensys ENERGIANALYS. Dag Henning Hur kan en kommun främja uthållig energiförsörjning? Maria Danestig, Alemayehu Gebremedhin, Stig-Inge Gustafsson, Björn Karlsson, Louise Trygg, Henrik Bohlin, Wiktoria Glad, Robert Hrelja, Jenny Palm IEI

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

fossilbränslefri kommun

fossilbränslefri kommun Kristianstad fossilbränslefri kommun? Ronneby 2006-03-29 Lennart Erfors & Staffan Branting Teatern, februari 2002 Översvämmas vid + 3 m 200-300 Mkr investeras i skyddsvallar mot Hammarsjön och Helge Å

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2013. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2013 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät v 7.5x Trender Mikro-generering Små och mångskalig kraftgenerering Elcertifikat som stimulerar produktion av förnybar energi Dubbla

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se

Klimatrapport 2014. IFL Kämpasten AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Klimatrapport 2014 IFL Kämpasten AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se Företagsuppgifter IFL Kämpasten AB (www. kampasten.se) Kontaktperson är Margareta Axelsson Denna rapport

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN

ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN ÅTGÄRDSPLAN 2008-2011 KLIMATSTRATEGI GISLAVEDS KOMMUN Innehåll INLEDNING... 2 Genomförda & pågående åtgärder... 3 Klimatstrategins åtgärdsplan... 4 Överordnad åtgärd... 4 Åtgärder inom energi-, uppvärmnings-

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu

Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon. www.clean-drive.eu Miljöfordon = mer energi- och klimateffektiva fordon Agenda Miljöengagerade bilhandlare visar vägen i Europa Kommunerna viktiga föregångare Granskning av kommunernas personbilar Bilval - att tänka på,

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Allmänt Energikontor Sydost AB

Allmänt Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Verksamhetsplan 2011 MÅLUPPFYLLELSE nov 2011 Allmänt Energikontor Sydost AB Vårt arbete skall leda

Läs mer

1. Vad kan kommunen göra med

1. Vad kan kommunen göra med 1. Vad kan kommunen göra med Tydliga riktlinjer vid upphandling: Minska köttinköp Öka vegetariska livsmedel i skolor, äldrevård m.m. Välj vegetariskt vid konferenser Öka andelen ekologiskt Alternativ till

Läs mer

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete Johan Svahn 2015-04-23 Agenda Inledning Lagen om energikartläggningar Systematisk energieffektivisering Övriga

Läs mer

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Radisson Arlandia Hotel. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Radisson Arlandia Hotel Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Radisson Arlandia Hotel AB, kontaktperson är Jenny Storm Denna rapport täcker

Läs mer

Per Hansson projektledare

Per Hansson projektledare Cyklister - en grupp att räkna med 9:00 Inledning Ulf Agermark, Växjö kommun 9:15 Bra cykelparkering bidra till ökat cyklande Pelle Envall, TUB Trafikutredningsbyrån 10:15 Fika 10:30 Cyklisternas betydelse

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Checklista Energieffektivisera gatubelysning

Checklista Energieffektivisera gatubelysning Checklista Energieffektivisera gatubelysning Denna broschyr och checklistor kan användas som ett stöd för att komma i gång med arbetet att energieffektivisera och renovera befintlig utomhusbelysning. Checklistan

Läs mer

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun

Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 1(7) Statistik för energianvändning och transporter för Eslövs kommun 2010-12-09 Energikartläggning Eslövs kommun Uppdragsnummer: 227405 Uppdragsansvarig: Maria Larsson Handläggare Kvalitetsgranskning

Läs mer

Välkommen till Bostaden!

Välkommen till Bostaden! Välkommen till Bostaden! Vi arbetar långsiktigt med smarta, hållbara lösningar; socialt, ekonomiskt och ekologiskt! Alla mål utifrån hållbarhetsperspektiven: Ekonomiskt Ekologiskt Socialt I vår affärsplan

Läs mer

Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar

Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jane Wågsäter 2014-02-25 KS 2013/0660 50162 Kommunfullmäktige Klimatkompensering av samhällsbetalda resor i Kalmar Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR

LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND PRESENTERAR 1. Karta 2. Energy Factor 2 3. Intensivvårdsavdelningen, Sundsvalls sjukhus 4. Högakustenbron 5. Lysrörsarmatur 6. Sundsvalls sjukhus 7. CO 2 -utsläpp 1995-2010 8.

Läs mer

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2012. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2012 Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Theo Richter. Denna rapport täcker verksamhetsåret

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Panelen. Miljöbyggnad silver. Vöfab... en miljötidning från Vöfab. Nr 1. Vikaholms förskola Vöfabs och Växjö kommuns första certifierade byggnad

Panelen. Miljöbyggnad silver. Vöfab... en miljötidning från Vöfab. Nr 1. Vikaholms förskola Vöfabs och Växjö kommuns första certifierade byggnad Panelen en miljötidning från Vöfab Nr 1 Miljöbyggnad silver Vikaholms förskola Vöfabs och Växjö kommuns första certifierade byggnad Vöfab......sparar energi...har en plan för att bli fossilbränslefria

Läs mer

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport

Edita Bobergs AB - extern klimatrapport Edita Bobergs AB - extern klimatrapport FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.editabobergs.se Verksamhetsområde Grafisk industri Beräkningsperiod 2008 Kontaktperson Peter Danielsen NYCKELTAL Antal Anställda

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15

PROTOKOLL 14 (27) Sammanträdesdatum 2013-10-15 PROTOKOLL 14 (27) KS 148 Dnr 2013/KS214 400 Remiss - Regional strategi och handlingsplan för biogas för Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. Biogas Sydost har kommit in med förslag till regional strategi

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Miljö och folkhälsa.

Miljö och folkhälsa. Hållbarhet hos oss. Nyköpings kommun: jobbar för en ekonomi i balans en förutsättning för att kunna leverera god service även i framtiden är en av Sveriges främsta kommuner med 37 förskolor och skolor

Läs mer

Klimatrapport 2014. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7)

Klimatrapport 2014. Stora Brännbo Konferens och Hotell AB. Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Klimatrapport 2014 Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktinformation: Jens Johansson jens.johansson@uandwe.se 1 (7) Företagsuppgifter Stora Brännbo Konferens och Hotell AB Kontaktperson är Helena

Läs mer

Energiförsörjning Storsjö Strand

Energiförsörjning Storsjö Strand Farzad Mohseni, Sweco Energuide Stockholm 2012-05-23 Energiförsörjning Storsjö Strand 1 Sustainergy Energieffektivisering Energiplaner, klimatstrategier m.m. åt kommuner/län/regioner Energitillförsel ur

Läs mer

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne

VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne VÄLKOMNA! Julmingel för medlemmar i Skånes vindkraftsakademi och Solar Region Skåne PROGRAM Marknadsundersökning Kalendarium Vindkraft Solenergi Mingel och julfika MARKNADSUNDERSÖKNING Jag kommer från

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

Köparens krav på bränsleflis?

Köparens krav på bränsleflis? Köparens krav på bränsleflis? Skövde 2013-03-12 Jonas Torstensson Affärsutveckling Biobränslen Översikt E.ON-koncernen Runtom i Europa, Ryssland och Nordamerika har vi nästan 79 000 medarbetare som genererade

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost

Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin. Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings Universitet och Energikontor Sydost Projekt BETTI Bättre energiråd till tillverkningsindustrin Projektfinansiering Statens Energimyndighet Länsstyrelsen Örebro län Företag och kommunala energirådgivare Samarbete med Peter Karlsson, Linköpings

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år.

Med anledning av detta berättade vi om vårt eget lokala arbete med vår egen hållbara utveckling under dessa tjugo år. 20 år av hållbarhetsarbete År 2012 hade det gått 20 år sedan FN år 1992 höll den första stora konferensen om hållbar utveckling. Sommaren 2012 ägde en uppföljare rum, även denna gång i Rio de Janeiro.

Läs mer

Energiarbete i kommunen

Energiarbete i kommunen Energiarbete i kommunen Sänk kostnaderna och ta klimatansvar Var med och bygg framtidens ekologiskt hållbara samhälle Att vår energianvändning påverkar klimatet ifrågasätts inte längre. Alla börjar förstå

Läs mer

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län

Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Attityder till det innovationsstödjande systemet i Kalmar län Preliminära resultat från pågående undersökning April 2014, Peter Bjerkesjö, Daniel Hallencreutz, Pär Lindquist Kontigo AB Uppdraget Ta fram

Läs mer

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden

ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ÖMS operativa program för regionalfonden ÖMS operativa program för regionalfonden Östra Mellansverige består av Uppsala, Örebro, Sörmland, Västmanland och Östergötlands län Beslutat i december 2014 Bygger på regionala prioriteringar gjorda i

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer