Vindkraft norra Gotland
|
|
- Monica Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Vindkraft norra Gotland Projektinformation För etablering av vindkraft i områdena Hall, Storugns och Risungs på norra Gotland
2 Beställare: Siral System Co AB Triventus Consulting AB är miljöcertifierade enligt ISO Konsult: Triventus Consulting AB Datum: Projekt: T10772 Hall, T10753 Storugns och T10839 Risungs Författare: Björn Persson Granskad av: Emelie Johansson
3 Innehåll 1 INLEDNING ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande Konsult Remissförfrågningar Underlag Miljökonsekvensbeskrivning Tillståndsprocessen BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Lokalisering och utformning Vägar Elanslutning BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Elproduktion från vindkraft Vindkraft och miljön Vindförhållanden Planförhållanden Utsläppsbesparing MÄNNISKORS HÄLSA Ljud från vindkraft Rörliga skuggor från vindkraftverk Ljus från hinderbelysning Säkerhet och risker NATUR OCH KULTURMILJÖ Natura 2000 och naturreservat Lokala naturvärden Fåglar Fladdermöss Fornlämningar HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN Riksintressen Markanvändning Strandskydd Friluftsliv Landskap SYNPUNKTER REFERENSER OCH KÄLLOR I
4 Vindkraft norra Gotland PROJEKTINFORMATION 1 INLEDNING Siral System Co AB från Slite på Gotland utvecklar tre vindkraftsprojekt på norra Gotland. Avsikten med projekten är att genomföra en prövning enligt miljöbalken för vindbruk i dessa områden för att kunna vara beredda för nästa steg när stamförbindelsen mellan Gotland och fastlandet står klart. Föreliggande projektinformation är en något omarbetad version av det samrådsunderlag som tagits fram till myndigheterna. Detta dokument skall ge allmänhet och närboende grundläggande information om projektet i ett tidigt skede. Observera att innehållet är framtaget med kommun med länsstyrelse som mottagare. Inför samrådet med allmänheten kommer ett nytt underlag att tas fram som är mer anpassat för målgruppen. 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 2.1 Sökande Siral är ett familjeföretag baserat på Gotland och skall verka för projektering och etablering av vindkraft och andra förnyelsebara energikällor i omställningen av elproduktion. Vindkraftprojekt skall försäljas på marknaden som nyckelfärdiga projekt. Siral skall också bidra till ett brett allmänt ägande av vindkraftproduktion. Företagets kunskap skall ge vindkraftägaren full trygghet där Siral tar ansvar för drift och underhåll i färdiga anläggningar i Sverige. Företaget äger idag delar av fyra vindkraftverk placerade på Gotland och Övertorneå. Siral är också delägare i vind och fjärrvärmeföretag. Siral System Co AB Adress: Box SLITE Hemsida: Kontaktperson: Marcus Sirland Roll: Projektledare Telefon: +46(0) E post: marcus@siral.se 1
5 2.2 Konsult Sökanden har anlitat Triventus Consulting AB för att vara behjälplig i tillståndsprocessen. Triventus Consulting AB, dotterbolag till Triventus AB, är ett av Nordens ledande konsultbolag inom vindkraft med spetskompetens inom bl.a. miljö och tillståndsfrågor. Triventus Consulting AB Box Falkenberg Växel: Fax: Organisationsnummer: Hemsida: Projektledare: Emelie Johansson Telefon: E post: emelie.johansson@triventus.com Kontaktperson: Björn Persson Telefon: E post: bjorn.persson@triventus.com 2.3 Remissförfrågningar Vindkraftverk kan genom att reflektera signaler störa kommunikationssystem som t.ex. radio och radar samt system för radiolänk och satellitkommunikation. Vindkraftverk kan även medföra störningar av landnings och navigationshjälpmedel för flyg samt utgöra hinder vid inflygning. Remissförfrågningar skickas ut till följande remissinstanser: Försvaret, luftfartsverket och samtliga teleoperatörer. Hänsyn kommer att tas till erhållna svar. 2
6 2.4 Underlag Utredningar avseende naturvärden, fåglar, fladdermöss, hydrologi och kulturmiljö kommer att genomföras i respektive område. Utredningarna genomförs av experter inom respektive ämnesområde och de rapporter som undersökningarna resulterar i kommer att ligga till grund i arbetet med utformning av parkerna och miljökonsekvensbeskrivningen. 2.5 Miljökonsekvensbeskrivning Den information som inkommer under samrådsprocessen tillsammans med bland annat information från utredningar i etableringsområdet kommer att utgöra grunden till miljökonsekvensbeskrivningen. En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska enligt 6 kap. 3 miljöbalken (MB) identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra, såväl på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö som på hushållning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. Även hushållning av material, råvaror och energi skall identifieras och beskrivas. Syftet är vidare att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och på miljön. MKB:n kommer sammanfattningsvis att innehålla följande information: Presentation av sökanden och verksamheten Bakgrund och förutsättningar för vindkraft Redovisning av huvudområde för etablering, layoutexempel, alternativ lokalisering och nollalternativ samt motivering till valt alternativ Verksamhetens påverkan på miljön, bl. a. ljud, rörlig skugga, kulturmiljö, fågelliv, fladdermöss Säkerhetsrutiner för verksamheten, drift och underhållsrutiner samt hur avvecklingen skall ske Verksamhetens överrensstämmelse med miljömål och miljökvalitetsnormer samt miljöbalkens allmänna hänsynsregler 2.6 Tillståndsprocessen Enligt miljöbalken krävs det tillstånd för att anlägga och driva två eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 150 meter. Det krävs också tillstånd för sju eller fler vindkraftverk med totalhöjd över 120 meter. Tillstånd söks hos Länsstyrelsen. Vindkraftsanläggningar behöver inte längre bygglov men projektet måste tillstyrkas av kommunen för att länsstyrelsen skall kunna ge tillstånd. En tillståndsansökan föregås av en samrådsprocess och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådet ska enligt 6 kap. miljöbalken genomföras i god tid och i behövlig omfattning innan en ansökan om tillstånd lämnas in. Samrådet ska avse den planerade verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Samråd genomförs först med 3
7 myndigheterna (länsstyrelse och kommun) och därefter med allmänhet och särskilt berörda. Samråd med myndigheterna kommer genomföras 14 juni. MKB och Samrådsredogörelse bifogas tillståndsansökan när den inlämnas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen kan eventuellt förelägga sökanden att komplettera ansökan. När länsstyrelsen bedömer att ansökan är komplett kungörs den enligt 22 kap. 3 miljöbalken och skickas på remiss. Det finns då möjlighet att lämna yttranden. Ansökan behandlas av länsstyrelsen, som för att kunna ge ett tillstånd också behöver kommunens tillstyrkan. När ärendet avgjorts finns det möjlighet att överklaga beslutet till mark och miljödomstol och därefter till mark och miljööverdomstol som sista instans. När domen eller beslutet vunnit laga kraft gäller avgörandet enligt 24 kap. 1 miljöbalken med rättskraft mot alla frågor som prövats och tillsynsmyndigheten är förhindrad att förelägga om ytterligare förpliktelser som begränsar tillståndsbeslutet. 3 BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN Siral har för avsikt att etablera vindkraftparker i tre områden på Norra Gotland. Dessa ligger i trakterna kring samhällena Hall, Storugns och Risungs. Förutsättningarna att bygga vindkraftverk i områdena är under utredning men ser inledningsvis goda ut. Syftet med verksamheten är att omvandla vindenergi till miljövänlig och förnybar elenergi. Den tekniska utvecklingen inom vindkraftsbranschen går snabbt framåt. Storlek och effekt på enskilda verk varierar något mellan leverantörerna. Typ av vindkraftverk bestäms under upphandling i ett senare skede i projekteringen men i detta skede är de verk som förekommer i utformningen av parkerna i storleken 175 meter totalhöjd och 112 meter rotordiameter. Totalhöjden för verken i parkerna kommer vara max 200 meter. De placeringar av enskilda verk som presenteras i detta underlag är preliminära och kan komma att ändras under processens gång. 3.1 Lokalisering och utformning De aktuella områdena för etableringarna ligger i eller i anslutning till utpekade vindbruksområden enligt Gotlands Översiktsplan För en redovisning av exempel på verksplaceringar för respektive område hänvisas till Figur 1 nedan samt de detaljkartor som presenteras i kapitlen om ljud och rörlig skugga. Exemplen visar utformningar med verk av modellen Vestas V112 på 3 MW vardera. Dessa har en navhöjd om 119 meter och en rotordiameter om 112 meter vilket ger en totalhöjd på 175 meter. Det slutliga antalet vindkraftverk och dess placering kan dock komma att ändras under tillståndsprocessen. Detta som en konsekvens av bl.a. genomförda miljöutredningar, fortsatta produktionsoptimeringsberäkningar samt synpunkter från myndigheter, markägare och andra berörda. Sökande kommer längre fram i samrådsprocessen att ha utarbetat flera möjliga utformningar av de tilltänkta parkerna. 4
8 Figur 1. Översiktskarta med de tänkta etableringsområdena och föreslagna placeringar av verk Hall Projektområde Hall ligger väster om Kappelshamnsviken ca 2,5 km nordost om Kappelshamn och ca 1,6 km sydost om Hall, se Figur 1. Den utformning som tagits fram består av 9 st vindkraftverk med en totalhöjd på 175 meter, med förbehåll om att totalhöjden kan komma att höjas till maximalt 200 meter under projektets gång Storugns Projektområde Storugns ligger i det område där Nordkalk AB bedriver täktverksamhet. Här finns även motorbanan Gotland Ring samt 9 st befintliga vindkraftverk. I dagsläget består den planerade etableringen av 5 verk söder om de befintliga verken samt ytterligare två verk norr om dessa. De befintliga verken är 6 st Vestas V47 med totalhöjden 78,5 meter samt 3 st V66 med totalhöjd 111 meter. Av de 5 planerade verken i söder är det västra verket under byggnation och där kommer det att uppföras ett Vestas V90 med totalhöjd 150 meter. Resterande planerade verk presenteras i detta samrådsunderlag med en totalhöjd på max 175 meter, med förbehåll om att totalhöjden kan komma att höjas till maximalt 200 meter under projektets gång. 5
9 3.1.3 Risungs Projektområde Risungs är beläget mellan Fardume träsk i sydost och länsväg 148 i nordväst. Avståndet från vindkraftverken till sjön är 1,2 km och till vägen ca 1 km. I dagsläget består den planerade verksamheten av 3 st vindkraftverk med en totalhöjd på max 175 meter placerade i nord sydlig riktning ca 5,3 km nordost om Lärbro. Även här kan totalhöjden komma att ändras under projektets gång Närliggande vindkraftparker Förutom de befintliga vindkraftverken i Storugns finns vindkraftparken på Smöjen beläget ca 10 km sydost om Projektområde Risungs. Två st E 82 är uppförda ca 2 km utanför Lärbro och utanför Hangvar finns en grupp av fyra mindre vindkraftverk. 3.2 Vägar Vid etablering av en vindkraftpark tillkommer oftast nybyggnation och förstärkning av vägar. Befintliga vägar användas i så stor utsträckning som möjligt. Då transporterna är tunga och långa behövs hållbara vägar och det kan därför bli aktuellt att räta ut och förstärka befintliga vägar. De krav som finns för vägar vid transport av vindkraftverk är bl.a. att vägbredden skall vara 4 5 m samt klara 15 tons axeltryck. Vägarna i området kommer att dimensioneras efter den trafikbelastning som förväntas. Några grundprinciper gäller för all vägbyggnation, se nedan i Figur 2. Figur 2. Exempel på hur ytsektion för transportvägarna inom etableringsområdet kan vara uppbyggda. Lager tjocklekar och material i vägens överbyggnad skall optimeras efter utförda geotekniska undersökningar. Gemensamt för samtliga projektområden är att det ännu inte finns några fastställda vägdragningar. När natur och kulturutredningarna samt remissvar inhämtats kan utformningen för respektive projektområde komma att justeras och då kommer vägdragningar att ingå i det arbetet. 6
10 3.3 Elanslutning Den elkraft som produceras i en vindkraftspark måste på ett tillförlitligt sätt kunna tillföras den nationella elbalansen via lokala och regionala förbindelser mot det nationella kraftnätet. Inom parkerna kommer ett internt elnät att förläggas. Det interna nätet kommer i möjligaste mån att anläggas i anslutning till vägområden och i samband med arbete med befintliga och nya vägar. Kablarnas dragning kommer att göras på ett sätt som medför så liten påverkan som möjligt på naturoch kulturmiljön. 4 BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR Samhället står inför en utmaning på energiområdet. Såväl globalt som nationellt finns ett stort behov av att övergå från ändliga till förnybara energiresurser. Det största bidraget till klimatförändringarna, både i Sverige och i övriga världen, är förbränningen av fossila bränslen, som i huvudsak används till eloch värmeförsörjning samt transporter. (Göteborgs Miljövetenskapliga centrum, Miljöportalen, ). För att nå uppsatta mål inom klimatområdet krävs internationellt samarbete och en omställning av energisystemet. 4.1 Elproduktion från vindkraft Vindkraften producerade år ,1 TWh el med en installerad effekt på knappt MW, vilket utgör drygt 4 % av elanvändningen i Sverige (Svensk Vindenergi, 2012). I Europa ökade den totala installerade effekten från vindkraftverk under 2011 med MW vilket motsvarar 21,4 % av den totala installerade effekten under Vindkraft producerar ren el och ger inga utsläpp. Efter ca 7 till 9 månader har ett vindkraftverk producerat den energimängd som det går åt för att tillverka och transportera det (Elsam Enginering, A/S, 2004) (Vestas, 2006). Livscykelanalyser visar att energiförbrukningen för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar ca 1 % av dess energiproduktion under livslängden. Motsvarande tal för t.ex. ett oljekondenskraftverk är ca 12 % (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Den teoretiskt maximala verkningsgraden för ett vindkraftverk är 59 % gentemot vindens energiinnehåll då hänsyn tagits till aerodynamiska och mekaniska förluster (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2002). Verkningsgraden för dagens vindkraftverk är upp till 50 %. Energi kan utvinnas vid vindhastigheter på 4 25 m/s och i Sverige kan ett vindkraftverk i bra vindläge utvinna energi under mer än av årets timmar (Vindlov/Energimyndigheten, 2010). 60 % av vindenergin kommer på vintern vilken också är den årstid då energin behövs som mest (ÅF Energi & Miljöfakta, 2003). 7
11 4.2 Vindkraft och miljön Vindkraften är ett energislag som baseras på en förnybar resurs och som inte genererar några utsläpp till miljön vid elproduktion. Tack vare att vindkraftverk nyttjar vinden som energikälla krävs inga dagliga bränsletransporter som för många andra energikällor. En etablering bidrar därmed inte till så kallade diffusa utsläpp från transporter. Ändliga naturtillgångar behöver inte exploateras och miljöbelastningen på dessa områden undviks därmed. Elproduktion från vindkraft bidrar inte till växthuseffekten, försurning eller övergödning som är exempel på miljöpåverkan som sträcker sig både regionalt, nationellt och globalt. Hela norra Europa är sammankopplat i ett gemensamt elnät (Wizelius, Vindkraft i teori och praktik, 2003). Detta innebär att den elektricitet som vindkraften producerar kan ersätta el som produceras från fossileldade anläggningar som ger utsläpp av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxid och aska (Statens Offentliga Utredningar, 1999). Vindkraften påverkar främst den lokala miljön, framförallt i form av förändring av landskapsbilden, skuggbildning och ljudalstring (Statens Offentliga Utredningar, 1999). En fysisk miljöpåverkan sker även i verkens direkta närhet där mark tas i anspråk för vindkraftverkets fundament och vägar. Vindkraftverken har en teknisk livslängd på ca år och efter avveckling kan platsen i princip återställas till sitt ursprungliga skick. Den påverkan som vindkraftverken medför sker således under en mycket begränsad tidsperiod, sett ur ett långsiktigt perspektiv. Merparten av delarna kan dessutom återvinnas. 4.3 Vindförhållanden Vindresursen i området är en avgörande faktor vid etablering av vindkraft. Uppsala universitet har, på uppdrag av Energimyndigheten, genomfört en kartläggning av Sveriges vindförhållande med hjälp av den så kallade MIUU modellen. Vindkarteringen visar att den genomsnittliga vindhastigheten i de tre områdena ligger runt 8 m/s på 120 meters höjd, vilket anses vara ett bra värde. Siral har även för avsikt att genomföra vindmätningar i området Beräknad produktion Beräkning av vindkraftsparkernas elproduktion är gjorda i beräkningsprogrammet WindPro och utgår från vindmätningsstationer i området. Beräkningar enligt presenterade parkutformningar visar följande. Hall En etablering av 9 st vindkraftverk med effekten 3 MW beräknas ge en total årlig produktion på ca MWh. Storugns En etablering av 6 st vindkraftverk med effekten 3 MW samt ett V90 med effekten 2 MW som är i byggnation beräknas ge en total årlig produktion på ca MWh. 8
12 Risungs En etablering av 3 st vindkraftverk med effekten 3 MW beräknas ge en total årlig produktion på ca MWh. Den totala produktionen från ett av dessa verk ovan kan jämföras med det årliga behovet av el till omkring 500 eluppvärmda villor med en förbrukning på kwh per år. 4.4 Planförhållanden Gotlands kommun antog i juni 2010 en översiktsplan Bygg Gotland där allmänna intressen som enligt plan och bygglagen bör beaktas vid beslut om användningen av mark och vattenområden. I planen finns ett särskilt kapitel om vindbruk där man redovisar underlag, avvägningar och riktlinjer för utbyggnad av vindbruk i Gotlands kommun. Efter diverse avvägningar har ett antal områden utpekats och delats in i sju olika områdestyper beroende på bl.a motstående intressen och övriga yttre förutsättningar. De planerade vindkraftverken i Storugns och Risungs ligger inom områdestyp 1 som innebär att de även ligger inom riksintresse för vindbruk. Den planerade verksamheten i Hall ligger strax utanför områdestyp 1. Vid utformningen av parken har i möjligaste mån hänsyn tagits till de kriterier som i plandokumentet används för att ta fram områdestyp 1. Ett avsteg som har gjorts här är avståndet till kyrkan i Hall som understiger det rekommenderade 2 km och i föreliggande fall är ca 1,7 km. De fotomontage som kommer att utföras kommer att ge kompletterande beslutsunderlag för att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för kyrkan i Hall. 4.5 Utsläppsbesparing Elproduktion genom vindkraft använder vinden som energikälla. Den ger inga försurande och övergödande effekter, efterlämnar ingen aska eller slaggprodukter utan bidrar istället till ett hållbarare energisystem med mindre klimatpåverkan. El från vindkraft ersätter idag el på marginalen. Marginalel är till stor del producerad med fossila bränslen som t ex kolkondens. Genom en ökad användning av vindkraft för vår energiförsörjning minskar vi utsläpp av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider från fossila energikällor. Vindkraften besparar också naturen exempelvis brytning och transporter av kol och uran samt utvinning av olja. I Tabell 1 presenteras ett exempel som visar besparingen av utsläpp av flyktiga kolväten (VOC), koldioxid (CO 2 ), kväveoxider(no x ), svaveloxider (SO x ), partiklar och metan (CH 4 ) vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. 9
13 Tabell 1.Utsläppsbesparingen vid en jämförelse mellan vindkraftsproducerad el och el producerad från kolkondensanläggningar. Vindkraftpark VOC CO 2 NO x SO x Partiklar CH 4 (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) (ton/år) Hall Storugns 1, Risungs 0, ,4 7,2 2,6 110 En etablering av vindkraftparkerna enligt tabellen ovan skulle bidra till att minska försurning och övergödning genom utsläppsbesparing av kväve och svaveloxider. En etablering skulle även potentiellt minska halterna av partiklar och flyktiga svavelväten som båda kan vara hälsofarliga. Utsläppsbesparingen av koldioxid och metanskulle bidra till en minskad klimatpåverkan. 5 MÄNNISKORS HÄLSA I detta kapitel belyses de negativa effekter på människors hälsa som kan förväntas vid en etablering av vindkraftverk inom ansökt område. Hälsobegreppet är begränsat till att gälla den direkta påverkan en vindkraftsetablering kan ha på människor i etableringens geografiska närhet. Det finns även en rad positiva hälsoeffekter av vindkraft, dessa är dock alltför breda och i vissa fall spekulativa. Människors hälsa kan påverkas av bland annat ljud och rörliga skuggor från vindkraft i drift. Även anläggningsarbeten och framtida rivning av vindkraftverken innebär påverkan för närboende i form av ökad trafik vid transporter och konstruktionsbuller. I detta samrådsunderlag ingår, förutom ljud och skugga, även en beskrivning av säkerhetsrisker som effekter av en vindkraftsetablering. 5.1 Ljud från vindkraft När vindkraftverken är i drift uppkommer främst ett aerodynamiskt ljud som uppstår då bladen roterar. Detta kan uppfattas som ett väsande och svischande ljud. På större avstånd blir ljudet dovare och avtar. Det aerodynamiska ljudet uppkommer på grund av bladens utformning och dess rotationshastighet. Detta ljud hörs generellt sett mer vid låga vindhastigheter när det naturliga vindbruset har låg nivå, och maskeras ofta helt vid höga vindhastigheter. Ljudutbredningen påverkas bland annat av meteorologiska förhållanden, främst vindförhållanden, lufttemperatur och markförhållandena. Äldre vindkraftverk kan också ge ifrån sig ett mekaniskt ljud som kommer från vindkraftverkets maskinhus. På dagens moderna vindkraftverk har detta ljud byggts in i maskinhuset. Under driftfasen uppkommer även ljud från de bilar som används vid service och underhåll av vindkraftverken. 10
14 Olika vindkraftverk har olika effektkurvor/variabelt varvtal och med detta varierar ljudnivån från vindkraftverken. Vilken leverantör som skall leverera vindkraftverken är inte upphandlat ännu, därför vet bolaget inte vilket verk som kommer användas Ljud under etablering och nedmontering Under etableringsfasen uppkommer ljud när fundamenten etableras, från de fordon som transporterar vindkraftverken samt materialet till fundamenten. Arbetet med konstruktion av vägar, uppställningsplatser och annan infrastruktur av både permanent och tillfällig karaktär alstrar också ljud som kan vara störande. Ett vindkraftverk tas bort sedan det har tjänat ut. Marken där fundamentet har etablerats kan, om det bedöms vara miljömässigt motiverat, återställas till sitt ursprungliga skick eller täckas över. Under avvecklingen uppkommer främst ljud från maskiner och fordon som används vid nedmontering och transport av vindkraftverken. Ljudet som uppkommer under etablerings och nedmonteringsfasen kommer till största delen att vara från transporter. Det ökade trafikbuller som uppstår kommer att vara under en relativt kort tid. De negativa hälsoeffekter som dokumenterats är framför allt en orsak av buller under en lång tid Ljudanalys Ljudberäkningar är utförda för respektive område med i huvudsak vindkraftverk som har navhöjden 119 meter och en totalhöjd på 175 meter. 11
15 Hall Avståndet till närmaste bostad (A) är meter och det beräknade värdet där blir 39 db(a) och lägre för resterande bostäder. Rekommenderat begränsningsvärde understigs alltså för samtliga bostäder. I Figur 3 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. Figur 3. Beräknad ljudutbredning för vindkraftparken i Hall. Grön linje visar begränsningsvärdet 40 db(a). 12
16 Storugns Avståndet till närmaste bostad (M) från de nya planerade verken är meter och det beräknade värdet där blir 37,8 db(a). De högsta ljudnivåerna inträffar vid bostäderna väster om de befintliga verken. Rekommenderat begränsningsvärde understigs dock för samtliga bostäder. I Figur 4 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. Figur 4. Beräknad ljudutbredning för vindkraftparken i Storugns. Grön linje visar bergränsningsvärdet 40 db(a). 13
17 Risungs Avståndet till närmaste bostad (O) från de planerade verken är meter och det beräknade värdet där blir 33,3 db(a). Avstånden är överlag väldigt stora med denna utformning så det rekommenderade begränsningsvärdet understigs med god marginal för samtliga bostäder. I Figur 5 nedan redovisas en karta över beräknad ljudutbredning. Figur 5. Beräknad ljudutbredning för vindkraftparken i Storugns. Grön linje visar bergränsningsvärdet 40 db(a). 14
18 5.2 Rörliga skuggor från vindkraftverk Rörliga skuggor från vindkraftverk uppstår när solen står lågt och det blåser så att rotorbladen står vinkelrätt mot solstrålarna. Rotorbladen klipper av solstrålarna och betraktaren uppfattar detta som ett blinkande ljus, att jämföra med att köra bil eller åka tåg genom en allé med träd. Dessa skuggor kan upplevas som störande för boende i närheten av verken. Det finns lite forskning i ämnet och de riktvärden på 8 timmar per år som är framtagna bygger på en tysk studie där resultatet visade att människors livskvalité försämrades kraftigt om värdet överskreds (Pohl, Faul, & Mausfeld, 2000). Rörliga skuggor från vindkraftverk är relaterade till antal soltimmar, närhet, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Det finns även forskning kring kopplingen mellan vindkraftverkens roterande blad och epileptiska anfall (Harding, Harding, & Wilkins, 2008). Resultaten visar dock att risken att vindkraftverk i Sverige skulle kunna framkalla epileptiska anfall är små eftersom vindkraftverken är stora och snurrar med låga frekvenser Skugganalys Vid drift uppkommer det rörliga skuggor från vindkraftverken. Rörliga skuggor kan upplevas som störande för kringboende. Antalet timmar som vindkraftverken ger upphov tillrörliga skuggor är relaterat till antal soltimmar, avstånd till verken, solvinkel, tidpunkt på dagen och väderstreck. Normalt tillämpas en beräknad tid på 8 timmar per år, förväntat värde, som en bostad maximaltanses kunna acceptera. Vilka tider skuggan från ett vindkraftverk faller inom ett visst område och hur många timmar per år som den befinner sig där kan beräknas med hjälp av ett datorprogram. Programmet redovisar två olika värden ett värsta fall samt ett förväntat värde. Ett värsta fall innebär att solen alltid skiner, från soluppgång till solnedgång, och att vindkraftverken alltid producerar elenergi samt att vindkraftverkets rotor alltid står vinkelrätt mot skuggmottagaren. Ett förväntat värde innebär att hänsyn tas till drifttid för verket samt antalet soltimmar (solstatistik) för området. Skuggberäkningar är utförda för respektive område enligt redovisade utformningar. Nedan görs en genomgång av skuggutbredning för respektive projektområde. 15
19 Hall Skuggberäkningar utförd för den föreslagna utformningen visar att en bostad (C) riskerar att utsättas för 8 tim och 28 min rörlig skugga per år. I Figur 6 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning. Figur 6. Beräknad utbredning av rörlig skugga för vindkraftpark Hall. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. För att reducera skuggpåverkan där begränsningsvärdet riskerar att överskridas kan teknisk lösning i form av exempelvis skuggdetektorer att installeras på de vindkraftverk som ger upphov till störningen. 16
20 Storugns Skuggberäkningar utförd för den föreslagna utformningen visar att en bostad (U) riskerar att utsättas för 10 tim och 15 min rörlig skugga per år. I Figur 7 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning. Figur 7. Beräknad utbredning av rörlig skugga för vindkraftpark Storugns. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. För att reducera skuggpåverkan för de fem bostäderna där begränsningsvärdet riskerar att överskridas kommer teknisk lösning i form av exempelvis skuggdetektorer att installeras på de vindkraftverk som ger upphov till störningen. 17
21 Risungs Skuggberäkning utförd för den föreslagna utformningen visar att inga bostäder riskerar att utsättas för mer än 8 tim rörlig skugga per år. Det är bostad C vid Norder Ire som har högst värde på 6 tim och 23 minuter. I Figur 8 nedan redovisas en karta över beräknad skuggutbredning. Figur 8. Beräknad utbredning av rörlig skugga för vindkraftpark Risungs. Grön linje visar bergränsningsvärdet 8 tim/år. 5.3 Ljus från hinderbelysning För att säkerställa flygsäkerheten finns regler om hur vindkraftverk ska utrustas med hinderbelysning. För den nu aktuella etableringen kommer vindkraftverken utrustas med hinderbelysning enligt de vid idrifttagande gällande reglerna. 18
22 I dagsläget anges i föreskrifter och allmänna råd från Transportstyrelsen (TSFS 2010:155) att vindkraftverk som är upp till 150 m höga ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Om totalhöjden överstiger 150 m ska de markeras med blinkande, vitt, högintensivt ljus. Lagstiftningen medger en reducering av intensiteten i ljuset under mörker men ej under skymning och gryning. För att minimera ljuspåverkan för kringboende finns även möjligheten att installera ett radarsystem som känner av när flygplan eller helikoptrar närmar sig vindkraftparken och aktiverar då hinderbelysningen. Övrig tid är parken helt släckt. För att installera detta krävs dispens från Transportstyrelsen. Radarsystem fick dispens av transportstyrelsen vid en vindkraftspark i södra Sverige under Teknologin köptes under oktober 2011 av Vestas A/S. Även teknik för att avskärma ljuset för at minska påverkan på kringboende finns tillgänglig. Hinderbelysningen gör att vindkraftsparken kommer att vara synlig i landskapet även när det är mörkt. För vissa närboende och förbipasserande kan de blinkande röda eller vita lamporna upplevas som störande. Effekter från hinderbelysning för närboende är svårbedömd då det i stor utsträckning handlar om subjektiva upplevelser. Genom att studera fotomontage man få en bild av hur vindkraftverken kan komma att synas i landskapet och därigenom få en uppfattning om var hinderbelysningen kan påverka kringboende. Det bör påpekas att påverkan från hinderbelysningen på omgivningen är, med gällande regler, ofrånkomlig vid alla vindkraftsetableringar. En utformning av respektive park såsom beskrivs i detta underlag medför att det vid samtliga lägen kommer att behöva användas vit högintensiv belysning. 5.4 Säkerhet och risker Olyckor med personskador vid svenska vindkraftverk uppstår nästan uteslutande på personal i samband med reparationer och service. Bortsett från skador på servicepersonal utgörs de mest påtagliga riskerna av nedfallande delar eller is från vindkraftverk. Sannolikheten för denna typ av incidenter är betydligt lägre än för skador på servicepersonal. Det finns också en liten risk för att brand uppstår i vindkraftverket eller att oljor och andra kemikalier läcker ut. Nedan redogörs för de risker som bedöms vara reella för de beskrivna etableringsförslagen Oljor och restprodukter Ett vindkraftverks växellåda innehåller mellan ca 300 och ca 500 liter olja, beroende på typ av växellåda och typ av vindkraftverk. För en Vestas V112 3 MW är oljemängden ca 500 liter. Oljan byts vid behov, vilket betyder vart fjärde till vart sjunde år. Samma sak gäller för hydrauloljan. Hydrauliksystemet innehåller ca liter hydraulolja. Servicepersonal från tillverkaren tar med sig uttjänt olja vid byte och transporterar denna till ett auktoriserat företag som arbetar med upparbetning och destruering av oljor. Idag finns det vindkraftverk som inte har någon växellåda och omfattas således inte av den första delen av ovanstående beskrivning. För det fall läckage inträffar samlas oljan i maskinhuset eller i tornets botten. Risken för läckage till mark från vindkraftverket bedöms med nuvarande konstruktion som mycket liten. Ingen olja som 19
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten
Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch
Läs merProjektbeskrivning för uppförande av vindkraftverk i Härjedalens kommun
Sida 2 av 14 Stentjärnåsen Vindkraft AB avser att, enligt miljöbalken och plan- och bygglagen, anmäla, respektive söka bygglov för uppförande av 3 vindkraftverk på fastigheterna Funäsdalen 70:8 och Tännäs
Läs merSamrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008
Samrådsunderlag enligt miljöbalken inför samråd den 7 oktober 2008 Uppförande av vindkraftverk vid Blädingeås 2:3, Äspetuna 1:7, Äspetuna 1:2, Ryamon 1:3, Spånhult 1:11 och Fallen 1:27 1 i Alvesta kommun
Läs merSamråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17
Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB 2012-01-17 Agenda Varför är vi här idag? Tillståndsprocessen Presentation av Gröningeprojektet Närliggande
Läs merSamrådsunderlag. För vindkraft vid Kronoberget Lekebergs kommun, Örebro län. Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 2010-06-17
För vindkraft vid Lekebergs kommun, Örebro län Vindkraftanläggning på Fjällberget i Dalarnas län 21-6-17 Vindkraft - Lekebergs kommun Medverkande Verksamhetsutövare Stena Renewable AB Box 7123 42 33 Göteborg
Läs merProjektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg
Projektbeskrivning Vindkraft vid Fjällberg Fjällberg Fjällberg ligger i den mellersta delen av Västerbottens län. Fjällberg ligger ca 40 km sydväst om Lycksele stad och 43 km nordnordost om Åsele stad.
Läs merHablinge Vindkraftpark
Hablinge Vindkraftpark 2012-06-05 Projektinformation För etablering av vindkraft i Hablingbo socken, sydvästra Gotland Triventus Consulting AB är miljöcertifierade enligt ISO 14001 Beställare: Konsult:
Läs merTillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila
Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,
Läs merSveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta
Sveriges målsättning 50 % av Sveriges totala energianvändning ska komma från förnybara energikällor till år 2020. Produktionen från förnyelsebara energikällor ska år 2020 vara 25 TWh. Det ska finnas planeringsförutsättningar
Läs merVindpark Boge. Sammanfattning av ansökan. 2012-07-19 Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr: 556812-8796
Vindpark Boge Fotomontage. Utsikt från Kalbrottet i Slite. Vindkraftverket i förgrund är det befintliga verket Tornsvalan. De sju verken i Vindpark Boge syns i bakgrunden. Sammanfattning av ansökan 2012-07-19
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merVINDKRAFT SÄTILA. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken
2009-03 03-31 31 VINDKRAFT SÄTILA Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:30 2, 1:30 3, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04
Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010
Läs merVattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark
Vattenfall informationsmöte Bruzaholm vindkraftpark Vattenfall Vindkraft AB 26 maj 2014 1 Bruzaholm Vindkraftprojekt Informationsmöte 2014.05.26 INFORMATIONSMÖTE Välkommen till informationsmöte för vindkraftprojekt
Läs merSamrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00
Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun Den 14/6 kl 18.00 Agenda för mötet: Agenda 1. Presentation av sökande 2. Presentation av Triventus Consulting
Läs merSamra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna
Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna 2012-01-23 Bild 1. Projektområdet Samrådsunderlag Vindpark Kånna 1 Administrativa uppgifter Sökande: Scanergy South AB Vita gavelns väg 10 426 71 Frölunda organisationsnummer
Läs merKompletterande samråd med särskilt berörda i samband med förprojektering av vindkraftverk vid Skäftesfall i Vetlanda kommun
Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning Södra Statkraft Vindkraft Utveckling AB Ted Kransby 2010-05-10 Kompletterande samråd Till berörda fastighetsägare och boende i närområdet till Skäftesfall vindbruksanläggning
Läs merSamrådsunderlag om vindkraft på Broboberget
Samrådsunderlag om vindkraft på Broboberget wpd Onshore Broboberget AB planerar för en vindkraftsanläggning längs en höjdrygg på gränsen mellan Rättviks kommun i Dalarnas län och Ovanåkers kommun i Gävleborgs
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-05-10 Agenda: Bakgrund Tillstånd och samråd Tidplan Vägar och markarbeten Elanslutning Natur-, kultur- och
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning
del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom
Läs merUppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00
Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte
Läs merTillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 8 störningar och risker
del 8 störningar och risker 63 8 STÖRNINGAR OCH RISKER Etablering av vindkraftverk kan medföra störningar och risker. Många problem kan begränsas tack vare ny teknik och ökad kunskap om vindkraftens påverkan
Läs merStorflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar
Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar
Läs merSTORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län
Samråd enligt miljöbalken med anledning av utbyggnad av vindkraft vid STORHÖGEN Östersunds kommun, Jämtlands län STATKRAFT SCA VIND AB 2011-10-11 Dagordning Statkraft SCA Vind AB Samråd Lokalisering och
Läs merBröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16
Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag
Läs merVindkraftsprojektet. Vindkraftprojekt. Dals Ed. Midsommarberget. Samrådsunderlag - myndighetssamråd Samrådsunderlag V
Vindkraftsprojektet Vindkraftprojekt Dals Ed Midsommarberget Samrådsunderlag - myndighetssamråd 2011-09-20 Samrådsunderlag 2010-08-14 V-1109-13 Innehåll 1 INLEDNING... 3 2 PROJEKTBESKRIVNING... 3 3 UTFORMNING...
Läs merSÄTILA VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-05-25
2009-05-25 SÄTILA VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5,
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Finnåberget enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-09 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merLokalisering. figuren till höger syns förväntade vindförhållanden i de olika områdena.
Lokalisering Bergvik Skog AB avser att ansökan om tillstånd att uppföra vindkraftverk i södra delen av Vansbro kommun. Projektet går under namnet Kajsberget och består av flera möjliga vindkraftsområden
Läs merDegerhamn Stenbrottet vindpark. Projektbeskrivning
Degerhamn Stenbrottet vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING DEGERHAMN STENBROTTET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa.
Läs merVindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun
Vindkraftprojekt Palsbo, Vaggeryds och Gislaveds kommun Samråd enligt 6 kap 4 miljöbalken 2011-02-17 Varför bygga ut vindkraft? Ca 80 procent av världens produktion är fossil. Klimatproblemet är globalt.
Läs merSAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15
SAMRÅDSSMÖTE LARSBO/VALPARBO VINDKRAFTSPARK 2013-05-15 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Larsbo/Valparbo Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg
Läs merSAMRÅDSHANDLING. Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i. MÖRTELEK med omnejd. i Uppvidinge kommun
SAMRÅDSHANDLING Samrådsmöte 2011-07-05 Vindkraftetablering i MÖRTELEK med omnejd i Uppvidinge kommun ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Sökande: Billyvind AB Adress: Pistolvägen 10 226 49 LUND Telefon: 046-188 432
Läs merOrrbergets vindpark. Projektbeskrivning
Orrbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ORRBERGET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraftprojekt Äskåsen. Samrådsunderlag
Vindkraftprojekt Äskåsen Samrådsunderlag 2010-08-31 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT ÄSKÅSEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merVälkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017
Välkomna till informationsmöte Norra Gotland 2017 18.00 Dörrarna öppnar 18.30 Välkommen önskar Siral med bakgrund till satsningen och visionen med projektet. Triventus Consulting beskriver sedan processen
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merProjektidé Vindkraft Tokeryd
Vindkraft Bakgrund O2 är ledande inom storskalig landbaserad vindkraft i Norden. Företaget utvecklar, bygger, finansierar, förvaltar och äger vindkraftsanläggningar. Dessutom pågår affärsutveckling inom
Läs merVindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25
Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad
Läs merTjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12
Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind
Läs merVälkomna till samråd angående Hån vindpark
Välkomna till samråd angående Hån vindpark Syftet med samrådsmötet är att delge aktuell information om det planerade projektet samt att samla in information och synpunkter. Skriv gärna upp er på deltagarförteckningen.
Läs merAnsökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken
Till: Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen Ansökan om ändringstillstånd enligt miljöbalken Sökande: Kontaktperson: Saken: Fred. Olsen Renewables AB Västra Norrlandsgatan 29 903
Läs merSarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai<tforvahn8 1 - --."
BORAS STAD PROTOKOLL Sarnmantradesdatum Miljö- och koncumenmämnden [-.~-*L~V.- 01- *--bai
Läs merAnsökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun
Vårgårda 2011-10-10 Alingsås kommun Samhällsbyggnadskontoret Bygglovavdelningen 441 81 Alingsås Ansökan om bygglov för vindkraftverk på Upplo 1:1 i Alingsås kommun Sökanden Eolus Vind AB (publ) Huvudkontor
Läs merTillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna Bockekulla 1:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Eva-Lena Larsdotter 2014-02-25 KS 2013/0985 Kommunstyrelsen Tillstånd till etablering och drift av vindkraftsanläggning med upp till åtta verk på fastigheterna
Läs merVindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun
Vindkraft Solberg Örnsköldsvik och Åsele kommun Projektbeskrivning Maj 2009 Innehåll Innehåll... 2 Sökande... 3 Inledning... 4 Presentation av projektet... 5 Lokalisering... 5 Karta Solbergs vindkraftpark
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merTönsen vindpark. Projektbeskrivning
Tönsen vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING TÖNSEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen mot
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merE.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge
E.ON Vind Sverige AB Vindkraftprojekt Gröninge Underlag till samrådsmöte 17/1 2012 enligt miljöbalken 6 kap 4 2011-12-09 Dnr: V-1112-04 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund... 4 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT
Läs merÅmot-Lingbo vindpark. Projektbeskrivning
Åmot-Lingbo vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING ÅMOT-LINGBO 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merMKB och alternativredovisning. Börje Andersson
MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)
Läs merVindpark Marvikens öar
Vindpark Marvikens öar Samrådsunderlag Figur 1. Vindpark Marvikens öar består av 8-12 stora vindkraftverk placerade på stränder, öar och skär i Marviken. 652 21 Karlstad Sida 1 Vindpark Marviken Konsortiet
Läs merFJÄLLBERGET SAXBERGET
Antagen av Kf 2007-10-25 214 Laga kraft 2007-11-19 tillhörande fördjupad översiktsplan för Upprättad i juni 2007 Vindkraftverk på Fjällberget Foto: Jan Larspers, Länsstyrelsen Dalarnas län Postadress Besöksadress
Läs merVindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun
Vindkraftteknik Daniel Johannesson, Johan Bäckström och Katarina Sjöström Kajoda AB presenterar Vindkraftparken Vilhällan Hudiksvalls kommun Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Sammanfattning Kajoda
Läs merRÅDMANSÖ VINDKRAFT. Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken 2009-03-19. för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna
2009-03-19 RÅDMANSÖ VINDKRAFT Samråd enligt 6kap 4 Miljöbalken för uppförande av en vindkraftpark k på fastigheterna Rådmansö-Gillberga 1:12, 1:19, 3:7, 1:25, 1:4, 3:3, 2:4 och Rådmansö 1:1 samt Riddersholm
Läs merSamrådsunderlag Vindkraft Rågåkra
Samrådsunderlag Vindkraft Rågåkra Samrådsunderlag 2010-11-23 Innehållsförteckning 1 Administrativa uppgifter... 3 1.1 Sökande... 3 1.2 Kontaktuppgifter... 3 1.3 Konsult...3 1.4 Verksamhetsuppgifter...
Läs merElanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds
Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till
Läs merVälkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark!
Välkomna på informationsmöte om tillståndsansökan för Stormyrberget vindkraftpark! 2106-02-29 Syfte med informationsmötet Informera om: - Hur tillståndsansökan har tagits fram - Innehållet i tillståndsansökan
Läs merStigshöjdens vindpark. Projektbeskrivning
Stigshöjdens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING STIGSHÖJDEN 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merVindkraftspolicy. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009
Vindkraftspolicy Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har det under de senaste åren uppstått ett stort intresse för att bygga vindkraftverk.
Läs merSamråd om vindpark Sögårdsfjället
Till Fastighetsägare och föreningar i närområdet kring Vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede 2014-01-14 Samråd om vindpark Sögårdsfjället Rabbalshede Kraft med dotterbolaget Sögårdsfjällets Vind AB erhöll
Läs merTillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl.
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Jonas Sverkén KS 2012/0084 Kommunstyrelsen Tillstånd för etablering av fyra vindkraftverk på fastigheten Bottorp 3:1 m.fl. Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merInformation om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk.
VINDKRAFT Information om vilka regler som gäller vid ansökan om att bygga vindkraftverk. Informationen är framtagen i maj 2012. Foto: Filippa Einarsson. I Kristianstads kommun inns det goda förutsättningar
Läs merSamrådsunderlag inför utökat samråd
Falkenberg den 4 januari 2005 Samrådsunderlag inför utökat samråd Vindkraftetablering i Kattegatt utanför Falkenberg Favonius AB lämnar som ett steg i ansökningsförfarandet enligt miljöbalken uppgifter
Läs merVindkraft Bäcken. Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 AGENDA. Bild 1. Bild 2
Bild 1 Vindkraft Bäcken Samråd enligt 6 kap 4 MB 2011-03-08 Bild 2 AGENDA Kort om Eolus Vind AB Behov av förnybar energi Samrådsprocessen Projektet Delägarskap Frågor Bild 3 EOLUS VIND AB Bildat 1990 Har
Läs merVINDKRAFT NORR. Omgivningsbeskrivning. Miljökonsekvensbeskrivning
Omgivningsbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning Områdesbeskrivning Jämförelse mellan föreslagna vindkraftsparker och riksintresseområden utpekade 2008 av Energimyndigheten Parken: Mörttjärnberget Bräcke
Läs merVindkraftprojekt Högklippen. Samrådsunderlag 2009-10-14
Vindkraftprojekt Högklippen Samrådsunderlag 2009-10-14 Innehåll 1 INLEDNING...3 1.1 Bakgrund... 3 2 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT HÖGKLIPPEN...4 2.1 Lokalisering... 4 2.2 Utformning... 5 2.3 Byggnation...
Läs merSAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK
SAMRÅDSUNDERLAG ÄNDRINGSTILLSTÅND FÖR GÅXSJÖ-RAFTSJÖHÖJDEN VINDKRAFTPARK Raftsjö Vind AB 2018-11-19 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING OCH BAKGRUND 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 3 3 GÄLLANDE TILLSTÅND,
Läs merVindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet
2017-03-03 1/7 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 Stockholm Diarienummer 5511-31985-2016 Vindbolaget i När AB, Gotlands kommun, ansökan om tillstånd till miljöfarlig verksamhet Vindbolaget i När
Läs merBygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo
Hylte kommun Samhällsbyggnadskontoret Storgatan 8 314 80 Hyltebruk Bygglovsansökan för vindkraftanläggning Jonsbo 1 Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckningar: Sökande och byggherre: Kontaktperson:
Läs merSAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK
SAMRÅDSSMÖTE KULLBOARP VINDKRAFTSPARK 2013-09-05 Innehåll GreenExtreme AB Samrådsmöte Vindkraft i Sverige Projektet Kullboarp Vindkraftspark GreenExtreme AB Startades 2007 Kontor i Göteborg 5 anställda
Läs merKommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:
7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper
Läs merSäliträdbergets vindpark. Projektbeskrivning
Säliträdbergets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING SÄLITRÄDBERGET 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver
Läs merHornamossens vindpark. Projektbeskrivning
Hornamossens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HORNAMOSSEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merSamrådsunderlag. Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun
Samrådsunderlag Fortsatt drift av vindkraftverk pa fastigheterna Nedra Vannborga 1:1 och Ö vra Vannborga 13:1, Borgholms kommun Ärende Kalmarsund Vind driver två vindkraftverk på fastigheterna Nedra Vannborga
Läs merOm Vindkraft. Sverige & EU
Vindkraft Om Vindkraft Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion var
Läs merFiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället
Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället En utredning utförd av Rabbalshede Kraft på uppdrag av Power Väst 2016-11-22 Fiktiv nybyggnad av vindpark Töftedalsfjället 1 (12) Fiktiv nybyggnad av vindpark
Läs merSynpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr
Energimyndigheten registrator@energimyndigheten.se Synpunkter på Energimyndighetens förslag till uppdatering av riksintresseområden vindbruk dnr 2012-2103 Naturskyddsföreningen Gotland anser att Energimyndighetens
Läs merVäsman. Saxberget. Boberget. Gropberget. Fjällberget. Storstensberget. Norra Hörken
Väsman Boberget Storstensberget Fjällberget Saxberget Gropberget Norra Hörken Boberget 440 möh Saxberget 439 möh Ljungåsens parkering Storstensberget Gropberget 455 möh 425 möh Fjällberget 466 möh Gravitationsfundament
Läs merVindpark Töftedalsfjället
Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet
Läs merFigur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.
2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog
Läs merFÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)
FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade
Läs merRiskebo vindpark i Hedemora kommun
Projektbeskrivning Riskebo vindpark i Hedemora kommun Fotomontage från Ängelsfors Projektbeskrivningen är en sammanställning över hur projektet ser ut efter framtagandet av Miljökonsekvensbeskrivning och
Läs merVindpark Boge. Projektbeskrivning- 2012-01-03
Vindpark Boge Projektbeskrivning- 2012-01-03 Boge Vindbruk AB bildades sommaren 2010 och bolaget är baserat på Gotland. Företaget avserattsökatillståndtillattbyggaenvindkraftsparkinomdetområdeibogesockenpå
Läs merBehovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning
1(6) 2018-11-29 Granskningshandling Behovsbedömning för miljökonsekvensbeskrivning Detaljplan för fastigheten Kosta 13:20 - Stenstugan Kosta samhälle Lessebo kommun Kronobergs län Denna checklista utgör
Läs merBrännlidens vindpark. Projektbeskrivning
Brännlidens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING BRÄNNLIDEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen
Läs merGråtanliden vindkraftsprojekt. Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken , Järjagården
Gråtanliden vindkraftsprojekt Samrådsmöte enligt 6 kap 4 miljöbalken 2016-04-21, Järjagården 1 Välkomna! till GHGs samråd för vindkraftsprojektet Gråtanliden! Viktigt: Samrådet ikväll är en del av den
Läs merSVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM
SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM Bilaga D har översatts från engelska till svenska. För det fall att versionerna avviker från varandra
Läs merVindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.
Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind
Läs merVindkraftsprojekt Laxåskogen i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län
VKS Vindkraft Sverige AB Vindkraftsprojekt i Laxå & Askersunds kommun, Örebro län Beskrivning av utförda skuggberäkningar Bilaga 7 till miljökonsekvensbeskrivning Ansökan om tillstånd enligt 9 kapitlet
Läs merVelinga vindkraftpark
Velinga vindkraftpark Samråd med allmänheten 2011.04.07 Områdesbeskrivning Området domineras av ett kuperat skogslandskap, starkt påverkat av skogsbruk. Skogen består till större delen av barrskog med
Läs merSamrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE
Samrådsmöte Vindkraftpark Fjällbohög enligt Miljöbalken (6 kap.) 2015-06-08 INFOGA BILD FRÅN FOTOMONTAGE Agenda 18:00-21:00 Syfte med samrådet Om Kraftö AB Allmänt om vindkraft Val av lokalisering Presentation
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning.
Miljökonsekvensbeskrivning www.enetjarnnatur.se Miljökonsekvensbeskrivning Beslutsunderlag för länsstyrelsen Konsekvensbedömning Samrådet ligger till grund för arbetet MKB:ns syfte Att beskriva direkta
Läs merFageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun
Projektbeskrivning Fageråsens vindpark i Malung-Sälens kommun Fotomontage från Skördrisberget Projektbeskrivningen är en sammanställning över hur projektet ser ut efter senaste kompletteringen till tillståndsansökan
Läs merVindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström
Vindkraft - forskningsresultat Sara Fogelström 2016-11-02 Svenskt VindkraftsTekniskt Centrum, Chalmers sara.fogelstrom@chalmers.se Regional översikt - Vindbrukskollen Vindbrukskollen Vindkraftsforskning
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN. Org. nr 556543-8701
TILLSTÅNDSANSÖKAN Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken avseende uppförande och drift av gruppstation för vindkraft vid Fredriksdal i Nässjö kommun, Jönköpings län Sökande: Höglandsvind AB Org. nr 556543-8701
Läs merSamrådsunderlag - allmänheten. Hössna Vindkraftverk
Samrådsunderlag - allmänheten Hössna Vindkraftverk December 2010 2 Greenextreme AB planerar att bygga ett vindkraftverk vid Hössna i Ulricehamns kommun. Greenextreme AB kommer i den här informationsbroschyren
Läs merI denna inbjudan ges en kortare beskrivning av projektet. En samråds-mkb med bilagor finns tillgänglig på HS Kraft AB:s webbplats www.hskraft.
Malmö den 12 februari 2015 Furuby Vindbrukspark Inbjudan till samråd enligt Miljöbalken Denna information går ut till fastighetsägare inom ca 1,5 km från det aktuella projektområdet, sakägare och andra
Läs mer