Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi"

Transkript

1 134 Energi Energi 135 Förnybara energikällor Uttrycket alternativa energikällor tillkom under talet när miljöeffekterna av kol- och oljeförbränning på allvar började diskuteras. Samtidigt med detta pågick också utbyggnad av kärnkraften världen över. De energikällor som då fördes fram betraktades som alternativ till kol, olja och kärnkraft. Nu använder man vanligen begreppet förnybara energikällor som tydligare anger vad som avses. De främsta alternativen utgörs av solenergi i olika former, men även värmen i jordens inre är en förnybar energikälla. Solenergi Vatten värms upp av solen och fungerar som värmebärare i byggnader. Solstrålning används i solceller för produktion av elektricitet. Bioenergi Växter och växtrester bränns, rötas, jäses eller förädlas på annat sätt till en användbar energiform. Vindkraft Energin i vinden fångas upp och den mekaniska energin omvandlas till elektricitet i en generator. Vattenkraft Vattnets rörelseenergi i vattenfall eller vågor omvandlas till elektrisk energi. Geotermisk energi Jordvärme utnyttjas för uppvärmning av bostäder och andra byggnader. Solenergi En bråkdel av den solenergi som når jorden skulle räcka för ett ersätta alla energikällor vi nu använder oss av. Hittills har vi mest utnyttjat solenergin i indirekt form. Ved och vindenergi har sitt ursprung i solens energirika strålning. Den direkta användningen av strålningsenergi genom solfångare och solceller ökar just nu mycket starkt världen över. Tillgången på solenergi varierar en hel del. Solinstrålningen är i genomsnitt kwh/m 2 per år i Sverige medan ökenområden i Afrika har kwh/m 2. Solfångare I solfångare värms vatten eller någon annan vätska upp med hjälp av solstrålning. Det uppvärmda vattnet kan direkt användas som tappvarmvatten eller för uppvärmning i hus. Solfångare ger kwh värmeenergi per m 2 och år. En villa som använder 20 MWh värmeenergi per år behöver mellan 30 och 100 m 2 solfångare för att bli självförsörjande på värme. Ett problem är att under den period då man behöver mest värmeenergi skiner solen som allra minst. Man måste komplettera med andra system för uppvärmning. Uppskattningen är att 30 % av uppvärmningen av bostäder i Sverige skulle kunna ske med solvärmeanläggningar. Solceller I solceller omvandlas energin i solstrålningen till elektricitet. Under 1800-talet gjordes upptäckten att vissa material som solbelystes började leda ström. Fenomenet fick namnet den fotoelektriska effekten. De första solcellerna tillverkades i slutet av 1800-talet, men effekten var låg. År 1954 framställdes den första kiselbaserade solcellen vilken kunde omvandla 4 % av strålningsenergin till elenergi. Dagens kiselsolceller har en verkningsgrad på upp till 15 %. Ett problem med kiselsolceller är att de är dyra att tillverka. Nu utvecklas tunnfilmssolceller som troligen kommer att bli viktiga i framtiden. Tunnfilmssolcellerna passar för industriell tillverkning, vilket kan medföra låga priser. Verkningsgraden är som mest 19 %. En storskalig utbyggnad av solceller i ökenområden skulle kunna ge tillräckliga energimängder för att försörja hela världen med energi. Räknat på 15 % verkningsgrad ger varje kvadratmeter solceller i Sahara 510 kwh elenergi per år. Sveriges elbehov skulle kunna framställas med 275 kvadratkilometer solceller, en yta något mindre än Hjo kommun. Ljus Skydd, glas eller plast e - n-skikt e - p-skikt e - Solvärmeanläggning Panelerna för solvärme finns utanför Kungälv. Sammanlagt täcker panelerna m 2 och producerar varje år 4 GWh värmeenergi som distribueras i det lokala fjärrvärmenätet. Verkningsgraden är 40 %. Elektrisk energi från solcell När en energirik foton träffar solcellen kommer en elektron att stötas ut från p-skiktet och ta sig över till n-skiktet. Elektronens energi ökar när den träffas av fotonen. Enda sättet för elektronen att ta sig tillbaka till p-skiktet går genom en ledning som förbinder de två skikten. En elektrisk ström uppstår som kan användas för t.ex. en miniräknare eller en lampa.

2 136 Energi Energi 137 Vattenkraft Skandinavien lämpar sig ovanligt väl för vattenkraft. Hög nederbörd i kombination med kuperad terräng har gjort att vi under lång tid har kunnat utnyttja åar och älvar för energiproduktion. Först användes vattenkraften i liten skala för lokala behov. Vattenkvarnar byggdes för att mala säd. Vattendragen fick även stor betydelse för metallindustrin. Vattendrivna stångjärnshammare i Bergslagen och Småland försåg landet med smidbart järn från medeltiden fram till talet. I dessa tidiga kraftverk användes kraften i vattnet för att driva en process på platsen. Metallindustrin växte fram runt vattendragen där energin fanns. När glödlampor, elmotorer och generatorer utvecklades under talet föll det sig naturligt att använda vattenkraft för att producera elektricitet. Det första kraftverket i Sverige var placerat i Rydal vid Viskan och elektriciteten användes för belysning i en spinnerifabrik. Elen räckte för tre båglampor, en tidig typ av lysrör. De stora älvarna byggdes ut under de första årtiondena av talet. Sveriges största vattenkraftverk är Stornorrfors i Umeälven som producerar nästan 2,3 TWh per år. Totalt produceras knappt hälften av Sveriges behov av elenergi i våra vattenkraftverk. Miljöproblem med vattenkraft När floder däms upp förändras miljön från att vara ett strömmande vatten till att bli en insjö. Ekosystemet förändras då på ett sätt som gör att de arter som hör hemma i rinnande vatten försvinner medan andra tillkommer. Fiskar som vandrar uppför älvar för att leka hindras och även om de släpps förbi genom laxtrappor blir många av dem slamsor när de passerar turbiner på sin väg tillbaka till havet. Vindkraft I takt med att energipriserna går upp ökar intresset för vindkraften. Nu är vindkraftverken lönsamma även på platser som inte har ett perfekt vindläge. År 2007 producerades ca 1,4 TWh elenergi av svenska verk. Det motsvarar ungefär 1 % av vårt elbehov. Kostnaden för ett vindkraftverk är relativt låg, ca 25 miljoner kronor för ett 2 MW-verk. Det finns därför många små företag inom branschen. I Sverige var ökningen av vindkraftsproducerad elektricitet hela 45 % under Globalt sett växer vindkraften med 25 % om året. Om tillväxten fortsätter att vara så hög kommer vindenergin att svara för en fjärdedel av världens energiförsörjning år Det är dock inte rimligt med en fortsatt tillväxt i samma nivå då det blir svårt att producera så många verk. GWh Vindkraftsproduktion i Sverige Kan vindkraften ersätta kärnkraften? Vindkraftverket till vänster har effekten kw (= 2 MW). Energiproduktionen för verket beräknas genom: Energi = Effekt. Tid Tiden som verket går med maximal effekt är ganska liten. Den genomsnittliga effekten motsvarar ca h per år med maximal effekt kw h = kwh kwh = MWh = 5,4 GWh = 0,0054 TWh En kärnkraftsreaktor producerar ungefär 7 TWh om året. 7 TWh 0,0054 TWh Ovanför dammen i Trängslet Ovanför dammen varierar vattenståndet med åtskilliga meter. Eftersom stränderna är tillfälliga hinner en normal strandvegetation aldrig växa upp. Österdalälven har här blivit en sjö med ett helt annorlunda ekosystem än det som tidigare fanns i älven. Vindkraftverk med effekten 2 MW Den beräknade produktionen är 5,4 GWh. Det behövs ungefär sådana verk i Sverige för att ersätta kärnkraftens elproduktion. Det behövs vindkraftverk på 2 MW för att ersätta produktionen från en kärnkraftsreaktor. Vi behöver ungefär verk för att ersätta elproduktionen från våra 10 reaktorer. Det motsvarar 50 vindkraftverk per kommun i Sverige (290 kommuner).

3 138 Energi Energi 139 Geotermisk energi Jordens inre har en mycket högre temperatur än jordskorpans yta. Denna värmeenergi kan användas för uppvärmning och elproduktion. Globalt ökar användningen av geotermisk energi med cirka 4 % per år. Hundra meter under markytan varierar inte temperaturen under året. Genom att leda rör med vätska djupt ned i berget kan energin transporteras upp till ytan och användas för uppvärmning av hus. Eftersom vätskan inte håller mer än måste energin koncentereras. Detta görs i en värmeväxlare som koncentrerar värmen från en stor mängd vätska med låg temperatur till en mindre mängd vätska med högre temperatur. Det går åt kwh elektrisk energi för att skapa kwh värme. Skulle huset ha värmts med direktverkande elektricitet hade det gått åt kwh elenergi. På vissa platser finns varma källor som håller en så hög temperatur att de går att använda direkt för uppvärmning. På Island utnyttjas geotermisk energi för 90 % av all uppvärmning. 1 C 2 C -10 C - Expansionsventiler Varma källor, Azorerna Azorerna ligger vid en gräns mellan två litosfärsplattor. Värmen från jordens inre kommer nära ytan och skapar varma källor som kan användas för uppvärmning. Vattnet i källan på bilden är så varmt att det kokar. När vattnet är så hett kan det även användas för produktion av elektricitet. 0 C 1 Kallt vatten Biobränslen Bioenergi är energi från växter. Ved och biprodukter från skogsindustrin är den stora källan, men även från jordbruket kommer ett stort tillskott i form av energigrödor. Över hela världen försöker man nu ersätta fossila bränslen för att minska koldioxidutsläppen. Sverige har goda möjligheter att öka användningen av biobränslen. I många fall utvinns energin genom direkt förbränning av materialet. Biobränslen kan även omvandlas till andra former av kemisk energi genom tillverkning av etanol, metanol, biogas (metan) eller olika typer av diesel. Uppvärmning Vedeldning var tidigare den stora energikällan för hushållen i vårt land liksom i resten av världen. Numera värms bara en mindre del av alla bostäder i Sverige med ved på det sätt som förut var vanligt. Flis och pellets som framställs av sågspån är den nya tidens vedeldning. Pelletspannor ersätter oljepannor i många villor och huvuddelen av fjärrvärmeverken i Sverige eldas med flis. Även förbränning av hushållssopor bidrar till produktionen av fjärrvärme. Även torv var tidigare ett viktigt bränsle. I skogfattiga delar av Västsverige användes ljungtorv som bildas Torv, ett biobränsle? Torvmossar har i Sverige byggts upp efter istiden. Torven räknas ofta som ett biobränsle. Andra argumenterar för att torv ska betraktas som ett fossilt bränsle eftersom det är lagrat under lång tid och har svag koppling till den årliga omsättningen i ekosystemen. på ljunghedar. Eftersom torvmossar växer långsamt, en millimeter per år, anses de ibland inte vara biobränslen i egentlig mening. Torv bryts i stor skala på vissa platser i landet, men svarar bara för en liten del av den totala energianvändningen. 1 C 3 C 4 C Kompressor Kompressor Kompressor C 60 C Värmeväxlare Varmt vatten Fjärrvärmeverk Den energi som levereras från våra fjärrvärmeverk är av biologiskt ursprung. Överblivet virke och delar av träd som inte används på annat sätt flisas och bränns. Jordbruksgrödor rötas till metangas (biogas) och bidrar till värmeverkens produktion. Även brännbara sopor eldas på många håll i fjärrvärmeverk. I en värmepump koncentreras energin En värmepump koncentrerar energin från en stor mängd vätska till en mindre mängd genom en värmeväxlare. Vätskan värms nere i berggrunden och är ca när den kommer upp ur berget. Rör med vätskan som hämtat energi ur berget leds tätt intill rör med vätska som rör sig i motsatt riktning. Genom denna motströmsprincip kan maximalt med energi ledas över till vätskan inne i värmeväxlaren. Genom kompression ökas temperaturen på vätskan. Värmeväxlingen upprepas så att vätskan får ännu högre temperatur. I sista steget värms vatten som sedan används i bostaden.

4 140 Energi Energi 141 Drivmedel En stor utmaning är att hitta ersättning för fossila fordonsbränslen. I takt med att oljan blir dyrare kommer nu nya bränslen fram. Dieselersättning finns av flera typer och framställs av både skogs- och jordbruksprodukter. För att ersätta bensin används idag främst etanol. Redan nu (2008) ingår 5 % etanol i vanlig bensin i Sverige. I USA är andelen oftast 10 %. Om större andel etanol än 15 % tillsätts måste motorerna anpassas. Blandningen E85 innehåller 85 % etanol och 15 % bensin. Skog Ved Sågspån Svartlut Etanol Etanol kan framställas genom jäsning av spannmål eller skogsråvara. En stor andel av den etanol som används i världen görs i Brasilien med sockerrör som råvara. Sverige kan under 2008 tillverka etanol som motsvarar cirka 3 % av bensinbehovet. Man beräknar att en hektar åkermark kan producera ungefär 2 m 3 etanol. För att få fram etanol som kan ersätta all bensin och diesel som nu används av svenska fordon behövs mer åkermark än vad vi har tillgång till. Problemet med drivmedel måste lösas genom en kombination av åtgärder. Råvaror Förädling Slutprodukt Förgasning Bildning och vidareförädling av CO och H 2 Metanol Vätgas FTD Fischer-Tropsch Diesel DME dimetyleter Biogas Biogas är metangas som produceras av vissa bakterier när de bryter ned biologiskt material utan tillgång på syre. Metanet framställs genom rötning av sopor, jordbruksprodukter och gödsel. Redan nu produceras gas på många soptippar runt om i Sverige. Gasen kan användas för uppvärmning, elproduktion och som drivmedel i motorfordon. Biogas kan användas i alla sammanhang där man nu utnyttjar fossil naturgas. Biodiesel Diesel är ett viktigt bränsle för transporter och jordbruk. Lastbilar, bussar och transportfartyg använder diesel, liksom i stort sett alla arbetsfordon som traktorer, grävmaskiner och lastare. Ersättning för fossil diesel kan framställas ur de flesta organiska produkter. Rapsmetylester, RME, framställs ur rapsolja och metanol. DME står för dimetyleter och är ett bränsle som kan framställas genom förgasning av många olika biobränslen. Dieselmotorer måste anpassas för att kunna köras på DME eftersom det är en gas. FTD är förkortningen för Fischer-Tropsch Diesel. Produktionen sker genom en serie steg: Förgasning av organiskt material (biomassa) till kolmonoxid och vätgas Rening av gasen för att minska svavelutsläppen och få en renare förbränning av den färdiga produkten Tillverkning av konstgjord råolja genom Fischer-Tropsch-syntes Dieseltillverkning Troligen kommer detta att vara det viktigaste sättet att ersätta fossil diesel i framtiden. Det första steget i processen, förgasningen, är för närvarande det enda som inte fungerar helt tillfredsställande för att få ekonomi i produktionen. Jordbruk Spannmål Raps Halm Gödsel Jäsning Kolhydrater bryts ned av jästsvamp under syrefria förhållanden Rötning Kolhydrater bryts ned av bakterier under syrefria förhållanden Esterisering Bildning av estrar Etanol Metangas RME Rapsmetylester Biobränslen som drivmedel Alla biologiska råvaror kan förädlas för att användas som bränsle i fordon. Kolhydratrika produkter som potatis och sockerbetor kan både jäsas för etanolframställning och rötas för produktion av metangas. Rapsolja används för att genom esterisering framställa RME. Skogsråvara kan användas på samma sätt, men anses ha den största potentialen via förgasning. Svartlut är en restprodukt från framställning av pappersmassa. Energiskog Planteringar av snabbväxande pil (Salix) kan ge ett bidrag till Sveriges energiförsörjning. Buskarna brukar skördas efter tre till fem år. Energiskog används oftast till flis som eldas i fjärrvärmeverken, men skulle även kunna utnyttjas vid framställning av drivmedel för fordon.

5 142 Energi Energi 143 Kan etanol ersätta bensin? Energibalans- ett viktigt begrepp Vid framställning av biobränslen är det viktigt att man räknar på energiåtgången för att tillverka bränslet. Det är orimligt att tillverka en liter bränsle om det går åt två liter för att göra det. Energibalans är kvoten mellan det tillverkade bränslets energiinnehåll och den energi som förbrukats vid tillverkningen. Energikvoten 1,0 innebär att man får ut lika mycket energi som man tillför under processen. Ju högre energikvoten är desto bättre är det. Olika studier visar att etanolframställning från spannmål har en energikvot på mellan 1,1 och 5. Typ av bränsle Energikvot Bensin 6,7 Etanol från vete (Sverige) 1,7 Etanol från majs (USA) 1,1 Etanol från sockerrör (Brasilien) 3,6 Etanol från energiskog (Sverige) 2,4 Energi för energi Etanol har kritiserats som fordonsbränsle då det krävs mycket energi vid framställningen. För att framställa 10 liter majsetanol kan det gå åt energi motsvarande 9,3 liter etanol. Behovet av drivmedel I Sverige finns 4,4 miljoner personbilar. Utöver dessa finns bortåt en halv miljon lastbilar och traktorer och arbetsfordon av olika slag som drivs med diesel. År 2005 användes m 3 bensin och m 3 diesel för transporter i Sverige. Det motsvarar 85 TWh (85 miljarder kwh) energi. Odlingsbar mark Totalt finns 2,7 miljoner hektar åkermark i Sverige. Hur mycket bränsle i form av etanol eller biodiesel som kan produceras är osäkert eftersom man kan räkna på olika sätt. Flera analyser visar dock att vi behöver mer åkermark än vad som finns för att framställa tillräckligt med fordonsbränsle. Bränsle Energiinnehåll kwh/kg Bensin 12,0 Diesel 11,9 Etanol 7,3 Jämförelse av energiinnehåll Vid beräkningar måste man ta hänsyn till att energiinnehållet i etanol är lägre än för samma massa av bensin eller diesel. Räkneexempel En normal veteskörd ger ungefär 5 ton per hektar. Det går åt 3 ton vete för att tillverka ett ton etanol. Vid tillverkningen förbrukas energi motsvarande 580 kg etanol. Det innebär att man bara får ut 420 kg etanol av 3 ton vete. På en hektar åkermark får man fram 700 kg etanol som kan användas i fordon. På de 2,7 miljoner hektar åker vi har i Sverige kan man maximalt producera 1,89 miljarder kg etanol. För att få fram 85 TWh behövs 11,6 miljarder kg etanol. Om vi använder all åkermark i Sverige kan vi få fram ca 16 % av den etanol vi behöver. Skog Cellulosa från trä kan användas för etanolproduktion precis som biomassa från jordbruket. Totalt skördas drygt 80 miljoner m 3 ved varje år i Sverige. Energiinnehållet i veden varierar mellan och kwh/m 3 för olika trädslag. 80 miljoner kubikmeter ved innehåller mellan 160 och 216 TWh. För att producera drivmedel med energiinnehållet 85 TWh skulle vi behöva ett utbyte på ca 50 %, dvs. en energikvot på 2. En så effektiv process har vi inte tillgång till. Även om vi teoretiskt sett skulle kunna få fram energi för vårt nuvarande transportbehov, så skulle det ske på bekostnad av viktiga exportintäkter från skogen. Endast en del av skogen kan av ekonomiska skäl utnyttjas för produktion av drivmedel. Framtidens energiförsörjning I ett hållbart samhälle måste energiförbrukningen baseras på förnybara energikällor. Omställningen kommer att ta tid med tanke på att världen nu får nära 90 % av energin från naturgas, olja, kol och kärnkraft. Efterfrågan på energi ökar i takt med att fler länder industrialiseras. Hur kan Sveriges energiförsörjning se ut i framtiden? Vårt behov av energi kan grovt indelas i följande områden. Framställning av elektricitet Uppvärmning av byggnader Transporter Elektricitet Sveriges elproduktion baseras i ovanligt låg grad på fossila bränslen. Vi har i stället en högre andel vattenkraft och kärnkraft än de flesta länder. Kärnkraften måste på sikt ersättas med förnybara energikällor. Det finns flera tänkbara alternativ till kärnkraft och omställningen bör vara genomförbar utan stora problem. För närvarande sker en mycket snabb utbyggnad av vindkraften i Sverige. Under 2007 var ökningen 45 %. För att ersätta elen från samtliga kärnkraftverk behövs i genomsnitt 50 vindkraftverk i varje kommun. Vågkraftverk längs kusten kan också få ökad betydelse. Uppvärmning Av den olja Sverige importerar används 12 % till uppvärmning av bostäder och andra byggnader. Andelen minskar i takt med att allt fler hushåll går över till andra alternativ, ofta biobränslen eller jordvärme. Distribution av värme i tätorter sker i många kommuner genom fjärrvärme. Fjärrvärmeverken eldas mest med sopor, flis och andra biobränslen. Solvärmeanläggningar kan användas av enskilda villor, men också kopplas till fjärrvärmenäten. Det finns goda möjligheter att vi snart är helt oberoende av fossila bränslen för uppvärmning. Mer energieffektiva hus kommer troligen att minska energibehovet per hushåll i framtiden. Transporter Transporter bygger idag till mycket stor del på fossila bränslen. För närvarande används 73 % av oljan till olika typer av fordon. Flyg, vägtrafik och båtar är beroende av olja. Biltillverkarna arbetar med att få fram bilar som inte drivs med bensin och det finns redan ett antal modeller av miljöbilar. Om biobränslen ska ersätta all bensin och diesel i Sverige kommer det att innebära problem med minskade exportinkomster från skogsbruket. En trolig utveckling är att bensin och diesel kommer att ersättas med flera alternativ. Vi kan komma att få olika varianter av hybridbilar som drivs med el och ett eller flera biobränslen. Under en övergångsperiod kommer det att vara vanligt med blandningar av fossila bränslen och biobränslen. Ett lovande alternativ på längre sikt är bränsleceller som alstrar elektricitet av vätgas. Experimentbilar av denna typ finns redan, men är fortfarande för dyra för storskalig tillverkning. Vätgasen kan man få fram genom att sönderdela vattenmolekyler med hjälp av elektricitet. En framtidsvision är att ökenområden i Nordafrika täcks med solceller som alstrar elektricitet. Elen används för produktion av vätgas som sedan utnyttjas som fordonsbränsle. Vatten H₂O Elektrolys El från solceller Vätgas H₂ Vatten H₂O Syrgas O₂ Bil med bränslecell Vätgas som bilbränsle Elektrolys delar upp vattenmolekyler i vätgas och syrgas. Vätgasen kan användas i bilar som drivs med bränsleceller och elmotorer.

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123

C apensis Förlag AB. Naturkunskap 1a1. Energi. Energi. Lärarhandledning gällande sidorna 96-123 Senast uppdaterad 20120801 37 Naturkunskap 1a1 Energi Lärarhandledning gällande sidorna 96123 C apensis Förlag AB Energi Avsnittet behandlar följande delar av det centrala innehållet: Frågor om hållbar

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Energigården. Kent-Olof Söderqvist Energigården Kent-Olof Söderqvist Energigården ett program inom AGROVÄST Att vara en samordnande och pådrivande kraft för ökad produktion och användning av energi från jord, skog, sol och vind samt energieffektivisering

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge? Daniella Johansson Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem inom Energimyndighetens forskarskola: Program

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Säbytown. Skala:1:500

Säbytown. Skala:1:500 Säbytown Skala:1:500 I vår stad använder vi oss bara av förnybar energi från sol, vind och vatten. Vi ska utnyttja denna energi effektivare genom att bygga ut nätverket. Med ett nytt slags elnät blir det

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Förnybarenergiproduktion

Förnybarenergiproduktion Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:

Läs mer

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk!

Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Jordbrukaren - framtidens oljeshejk! Nonnendagen, Skara 27 maj 2005 Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bakgrund Stora förväntningar på biobränslen i framtiden både nationellt

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Isac Lidman, EE1b Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sid 2-3 - Historia Sid 4-5 - utvinna energi - Bergvärme Sid 6-7 - utvinna energi - Jordvärme Sid 8-9 - värmepumpsprincipen

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter? Daniella Johansson Bioenergidagen 29 nov, 2017 Projektledare inom bioenergi, Energikontor Sydost. Dr inom industriella energisystem

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå

Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen. Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Jordvärme, Bergvärme & värmepumpsprincipen Maja Andersson EE1B El & Energiprogrammet Kaplanskolan Skellefteå Kort historik På hemsidan Wikipedia kan man läsa att bergvärme och jordvärme är en uppvärmningsenergi

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida

Vattenkraft. Av: Mireia och Ida Vattenkraft Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket

Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi. Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bensin, etanol, biogas, RME eller diesel? - CO 2 -utsläpp, praktiska erfarenheter och driftsekonomi Johan Malgeryd, Jordbruksverket Bakgrund Utsläppen från transportsektorn var 2005 ca 20 miljoner ton

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av

Kort historia På ITV s hemsida berättar de om hur ITV var först i Sverige så började man att använda geotermisk energi i början av 70-talet i form av GEOTERMISK ENERGI Innehållsförteckning 2-3 Kort historia 4-5 Hur utvinns energin, bergvärme 6-7 Hur utvinns energin, jordvärme 8-9 Värmepumpen 10-11 Energiomvandlingarna 12-13 Miljövänlig? 14-15 Användning

Läs mer

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER

BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER BILAGA 9.1 UNDERLAG VID VAL AV ÅTGÄRDER Utdrag från dokumentet Energistrategier Falköping - Rapport 081021 vilken sammanställts av KanEnergi Sweden AB Hållbara drivmedel för transporter Potentialen för

Läs mer

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara

Fordonsbränslen från skogsråvara. Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Olika tekniker, utvecklingsstatus, kostnader och behov av skogsråvara Fordonsbränslen från skogsråvara Denna broschyr är i huvudsak baserad på rapporten Fordonsbränslen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel?

Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Hållbarhet i tanken klimathot, energiomställning och framtidens drivmedel? Maria Grahn Chalmers, Energi och miljö, Fysisk Resursteori Onsdagsföreläsning 1 mars 2006 Energisystemet (el, värme och transportbränslen)

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser.

Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Planetens omställning från fossila, till långsiktigt hållbara, energiresurser. Vår välfärd har blivit möjlig tack vare den fossila energin. Kol till masugnar, elektrisk energi till fabriker, bensin till

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Resilienta mikroregioner

Resilienta mikroregioner Resilienta mikroregioner Att ta till vara på sina lokala resurser för ett framtida överlevande AgrDr Bengt Lundegårdh Studiefrämjandet/Global Organic Sweden AB I en värld som allt mer karaktäriseras av

Läs mer

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel

Elenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari

Department of Technology and Built Environment. Energiflödesanalys av Ljusdals kommun. Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Department of Technology and Built Environment Energiflödesanalys av Ljusdals kommun Thomas Fredlund, Salahaldin Shoshtari Examensarbete 30 hp, D-nivå Energisystem 1 Bakgrund Beställare av denna analys

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE

TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE TRAFIKDAGE 2018, ÅLBORG ÅSE BYE, PROJEKTLEDARE BLUE MOVE Mål The Blue Move for Green Economy skall främja användningen av vätgas från förnybar energi genom att utveckla och öka kunskapen om affärsmodeller

Läs mer

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland

BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland BiodriV ett treårigt projekt om biodrivmedel i Värmland Christer Pettersson, projektledare Energikontor Värmland Kort om Energikontor Värmland Energikontor Värmland är ett regionalt kunskapscentrum för

Läs mer

S Kapitel 9

S Kapitel 9 S. 152-155 Kapitel 9 Fjärrvärmeverk Här värms vatten, ingen elproduktion Leds ut via fjärrvärmenätet Kondenskraftverk Ex kärnkraftverk, kolkraftverk, oljekraftverk Vatten värms under högt tryck så ånga

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer