kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 111 december 2008 pris 20 kr kritiska eu-fakta nr 111 december Bild: ROBERT NYBERG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 111 december 2008 pris 20 kr kritiska eu-fakta nr 111 december 2008 1 Bild: ROBERT NYBERG"

Transkript

1 kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 111 december 2008 pris 20 kr Bild: ROBERT NYBERG kritiska eu-fakta nr 111 december

2 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 111 December 2008 Kritiska EU-fakta ges ut av Folkrörelsen Nej till EU Ansvarig utgivare: Eva-Britt Svensson Redaktör: Gösta Torstensson Redaktionsutskott: Thomaz Erixzon, Kerstin Nordquist, Eva-Britt Svensson, Gösta Torstensson Redaktionens adress: Kritiska EU-fakta, c/o Torstensson Rondovägen 312, Skogås tel: e-post: Adressändring & prenumeration: Kritiska EU-fakta Pölgatan Göteborg tel: FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU Rikskansli & materialkontor: Pölgatan Göteborg tel: e-post: kansli@nejtilleu.se webbadress: Prenumeration: Fyra nummer 100 kr medlemsskap inkl. prenumeration 200 kr (arbetslösa, pensionärer och studerande 150 kr, familjer 300 kr) Postgiro Nästa nummer utkommer i februari 2009 Manusstopp 1 februari 2009 Tryck: Litorapid Media AB Göteborg 2008 Jan-Erik Gustafsson är ordförande i Folkrörelsen Nej till EU LEDARE Riksdagen körde över demokratin Idet så kallade konvent som under odemokratis ka former arbetade fram EU-konstitutionen, och som senare under total brist på insyn blev Lissabonfördraget drev Sveriges representant Lena Hjelm Wallén (s) jämställdhet som en prioriterad fråga som motiv för en konstitution. Efter att Sveriges riksdag den 20 november röstade för Lissabonfördraget kan man konstatera att fyra kvinnor gjorde avgörande insatser för att få igenom beslutet i strid mot folkviljan och utan föregående folkomröstning. Det är EU:s propagandaminister Margot Wallström (s) som säger sig respektera Irlands nej från i juni, men som José Manuel Barossos bandhund gör tvärtemot, och utan invändningar har sett fram emot att riksdagen ratificerar fördraget i strid med den egna EU-rätten. Det är EU-minister Cecilia Malmström (fp), som uttalat ett stort antal osakligheter om Lissabonfördraget istället för att ta ansvar för den breda debatt, som aldrig blev av, som hon efterlyste i förordet till SNS upplaga av Lissabonfördraget. På sluttampen hävdade hon lögnaktigt att Lissabonfördraget bara var ett simpelt internationellt fördrag, varför folkviljan kunde köras över utan folkomröstning. Det är LO:s ordförande och ledamoten i (s) verkställande utskott Wanja Lundby-Wedin, som skyllde alla problem på regeringen Reinfeldt och valde solidariteten med det överstatliga Europafacket framför att företräda LO-kongressens beslut från i juni om absoluta garantier för vår kollektivavtalsmodell, strejkrätt och arbetsrätt. Det är partiordföranden (s) Mona Sahlin som i Lundby-Wedins ledband krävde rättning i leden i den egna socialdemokratiska riksdagsgruppen för att till vilket pris som helst få igenom Lissabonfördraget. När riksdagen med förkrossande majoritet, och med den socialdemokratiska riksdagsgruppens avgörande medverkan (95 ja, 0 nej, 8 nedlagda röster, 27 frånvarande) sa ja till Lissabonfördra- get, godkände ledamöterna den största grundlagsstridiga maktöverföringen någonsin från den egna riksdagen till EU:s institutioner, samt accepterade EU:s nuvarande anti-fackiga rättsordning och EU-domstolens absoluta och odemokratiska överhöghet. När det kom till kritan så röstade (s)-riksdagsgruppen med den borgerliga regeringen, som man just häcklat. Den socialdemokratiska riksdagsgruppens svek kommer att få stora konsekvenser. För alla är det nu uppenbart att Sveriges ja till Lissabonfördraget markerar en spricka i arbetarrörelsen. På ena sidan står de flesta av LOförbunden, på den andra sidan ledningarna för LO och socialdemokraterna. För LO-förbunden och dess medlemmar börjar nu kampen för att återerövra demokratin och den nationella arbetsrätten i strid mot den nuvarande LO-ledningen knäfall för en otyglad nyliberalism. Annars väntar efter EU:s domstols domar löne- och social dumping. Kampen mot den tilltagande ekonomiska och politiska krisen försvåras, eftersom den nyliberala ekonomiska politiken med en fri och icke snedvriden konkurrens konstitutionaliseras med Lissabonfördraget. Detta leder i sin tur till, trots den djupnande ekonomiska krisen, att fortsatta privata lösningar till samhällelig produktion och tjänster kommer att eftersökas. Men med riksdagens ja är kampen mot Lissabonfördraget inte över. Utan en ny folkomröstning på Irland blir det inget Lissabonfördrag. Denna tror inte ens EU-ledningen kan komma till stånd förrän tidigast hösten Inställningen till Lissabonfördraget kommer därför att återkomma inför valet till EU-parlamentet i juni För oss i Folkrörelsen Nej till EU har kam panjen mot Lissabonfördraget tydliggjort att det inte går att bevara Sveriges nationella självständighet, arbetsrätt, utrikes- och säkerhetspolitik med mera inom ramen för EU. Redan tidigare har nästa namnunderskrifter samlats in för en ny folkomröstning om EU-medlemskapet. Med Lissabonfördraget har argumenten för att lämna EU blivit alltmer uppenbara. 2 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

3 klipp & kommentarer Island på väg in i EU? Islands ekonomiska sammanbrott har brutit ner motståndet mot landets medlemskap i EU. Enligt den norska dagstidningen Klassekampen kommer det konservativa Självständighetspartiet att på sin extrakongress i januari acceptera EU-medlemskap. Därmed finns det en EUvänlig majoritet i Alltinget, det isländska parlamentet. Islands utrikesdepartement har redan utarbetat ett utkast till en EUansökan, som ska kunna lämnas in under våren Irländska protester Dagen innan den svenska riksdagen röstade om Lissabonfördraget lämnade Peoples Movement, Folkrörelsen Nej till EU:s motsvarighet i Irland, över ett brev till Sveriges ambassadör Claes Ljungdahl i Dublin i vilket man protesterade mot att den svenska regeringen beslutat att gå vidare med en ratificering trots att Lissabonfördraget redan har avvisats av det irländska folket på demokratisk väg. Den svenska regeringens beslut att fortsätt med ratificeringen är helt och tydligt tagit i samverkan med EU-kommissionen för att på ett odemokratiskt sätt isolera det irländska folket och för att sätta mer press på oss för att godkänna fördraget, skriver Peoples Movement i protestbrevet. Bakbunden av marknaden Varför måste vi älska budgettaket? frågar sig Ann Charlott Altstadt i en krönika i LO-tidningen. Hon finner det tragikomiskt att den stora frågan för vänsterpartierna inte är hur man ska reglera den destruktiva marknaden, utan huruvida politikerna ska fortsätta vara bakbundna för att inte oroa den. Krönikören finner förklaringen i EU och det tilltänkta inträdet i EMU: Det socialdemokratiska partiet har sålt sin själ till en union vars främsta mål är att underlätta för kapitalet att profitera och parasitera på så många områden som möjligt på samhällskroppen. EU agerar mot tysk skyddslag EU-kommissionen kommer att vidta rättsliga åtgärder mot Tyskland beträffande den omstridda lag som skyddar biltillverkaren Volkswagen från ovälkomna uppköp. Förra året fastslog EU:s domstol att den dåvarande lagen bröt mot EU:s regler. Tyskland ändrade skyddslagen men uppfyllde ändå inte EU:s krav. Kommissionen anser att lagen, som funnits sedan 1960, hindrar det fria flödet av kapital i EU. Före jul ska ett beslut ha fattats, enligt en talesman för kommissionen. Schweiz snart del av Schengen Nyligen godkände EU-ländernas justitieministrar beslutet om att Schweiz ska delta fullt ut i Schengen. Det innebär att personkontrollen vid landgränserna mellan EU-länderna och Schweiz försvinner den 12 december. Kontrollerna vid landets flygplatser tas bort den 29 mars Schweiz är inget EU-land men har slutit vissa bilaterala avtal med EU. I oktober 2004 skrev landet under ett avtal om anslutning till Schengen. Avtalet godkändes därefter i en folkomröstning i juni Partipiskan viner Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning skriver på sin blogg om riksdagens godkännande av Lissabonfördraget: Partipiskan viner i de hårt splittrade partierna. Ledamöter som har röstas in för sin EU-politik får inte rösta efter sin övertygelse. I fråga efter fråga bestämmer en partiledning. Alla andra har bara att rätta in sig i ledet. Folket får finna sig i en riksdag som inte representerar deras intressen. Vi har egentligen ingen fungerande demokrati. Varför ska vi ha så många ledamöter i riksdagen. Det räcker väl med partiledarna? kritiska eu-fakta nr 111 december

4 Riksdagen röstade ja till Lissabonfördraget RIKSDAGEN RÖSTADE klockan den 20 november ja till EU:s Lissabonfördrag. Sverige blev därmed det 25:e av EU:s 27 länder att säga ja till Lissabonfördraget. Lissabonfördraget är, enligt riksdagsmajoriteten, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden. Röstsiffrorna efter maratondebatten blev 243 ja, 39 nej och 13 nedlagda röster. De 39 ledamöter som röstade nej var 20 vänsterpartister, 18 miljöpartister och 1 centerpartist. De 13 som lade ned sin röst var 8 socialdemokrater, 3 kristdemokrater och 2 centerpartister. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EUkommissionärer, mer makt till EU-parlamentet och en permanent ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. De stora medlemsländerna stärker radikalt sin ställning på de mindre medlemsländernas bekostnad. DET INNEBÄR OCKSÅ att EU går över från enhällighet till majoritetsbeslut på en rad områden. Det handlar framför allt om straffrätt och polissamarbete. Dessutom slås det fast att EU ska utveckla ett gemensamt försvar samtidigt som medlemsstaterna ingår en ömsesidig försvarsförpliktelse av modell Nato och förbinder sig att ställa militära styrkor till EU:s förfogande för militär äventyr i omvärlden. Sammantaget är de förändringar som Lissabonfördraget innehåller de mest omfattande som har skett inom EU sedan Sverige blev medlem i unionen. Genom dem bryts många av de löften om vetorätt, allianfrihet och mellanstatlighet som ja-sidan förde fram i folkomröstningen om medlemskap i EU. När vi nu går från krav på enhällighet till majoritetsbeslut i EU så godkänner vi principen att lagar kan stiftas mot enskilda länders vilja. Vår grundlag är i gungning, säger Marianne Berg, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet för vänsterpartiet. Trots att LO-kongressen liksom flera socialdemokrater krävt att beslutet om Lissabonfördraget skulle skjutas på tills Lavalutredningen om kollektivavtalen var klar, vann inte vänsterpartiets vilandeförklaring något gehör under riksdagens omröstning. Det känns tungt och dystert just nu. Jag hade verkligen hoppats in i det sista på att vi i oppositionen skulle kunna enas om att garantera tryggheten på arbetsmarknaden innan vi godtog Lissabonfördraget, säger Josefin Brink, vänsterpartistisk riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet. ÄVEN MILJÖPARTIET beklagar riksdagens beslut att anta Lissabonfördraget, trots försöken att få igenom en vilandeförklaring. Riksdagen har nu röstat för ett fördrag som innebär att betydligt fler beslut inom EU blir överstatliga och Sveriges möjligheter att påverka minskar radikalt. Det är att gå baklänges in i framtiden, säger Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet. Jag beklagar att den moderatledda majoriteten har fattat ett så avgörande beslut utan att först fråga svenska folket i en folkomröstning. Nu står hoppet om att den nya EU-grundlagen ska stoppas till Irland och Tjeckien, säger Max Andersson, miljöpartistisk riksdagsledamot i EUnämnden. I TJECKIEN HAR konstitutionella domstolen nyligen meddelat att Lissabonfördraget stämmer överens med den tjeckiska författningen. Men det innebär inte per automatik att det EU-kritiska tjeckiska parlamentet kommer att godkänna fördraget. Irland röstade den 12 juni nej till Lissabonfördraget. Fortfarande är inget sagt om eller när Irland ska ha en ny folkomröstning där Irlands nej till fördraget eventuellt kan bli ett ja. Opinionen mot Lissabonfördraget har blivit ännu starkare sedan folkomröstningen. Och utan ett ja från alla EU:s medlemsländer faller Lissabonfördraget. GÖSTA TORSTENSSON 4 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

5 Fler borgerliga ville gå emot egna partilinjen DET VAR HÅRT TRYCK att följa partilinjen när riksdagen röstade om det nya EU-fördraget. Centerpartisten Sven Bergström var den ende som helt bröt mot sitt partis linje. Det blev lite panik i gruppledningen när jag berättade att jag skulle rösta nej, säger Sven Bergström. De egna väljarna i Gävleborgs län var viktigast: I slutändan vägde min lojalitet med hemmafronten tyngre än trycket att rösta lojalt i enlighet med gruppledningens och regeringens önskemål. Enligt Sven Bergström var påtryckningarna att följa partilinjen starka men något hot om repressalier utsattes han inte för. Dessutom skulle det knappast bita på honom: Jag har väl inte stått högst på partiledningens favoritlista tidigare heller. Jag har varit för självständig och lite för bråkig för att passa in och få de uppdrag man får om man är mer följsam. Eva Selin Lindgren från Göteborg, också centerpartist, tyckte däremot att påtryckningarna kändes olustiga men böjde sig och lade ner sin röst (liksom centerpartisten Per Lodenius och kristdemokraterna Ingemar Vänerlöv, Annelie Enochson och Lennart Sacrédeus). Gruppledningen utövade ett förfärligt tryck. En del människor är väl inte vana vid att folk har olika åsikter, kommenterade hon och tyckte att hon inte fick ett enda hållbart argument för regeringens linje. GÖSTA TORSTENSON Åtta sossar avstod att rösta JAG BEKLAGAR ATT vi tog beslutet. Min linje har varit att skjuta på beslutet, förklarar den tidigare socialdemokratiske socialministern Morgan Johansson efter riksdagens beslut att ratificera Lissabonfördraget. Han liksom många fackliga organisationer skulle helst sett att den svenska modellen för hur kollektivavtalen ska tillämpas hade utretts färdigt och att riksdagsbeslutet kom därefter. Men Morgan Johansson valde ändå att följa partilinjen med hänvisning till den arbetsordning som hans parti kommit överens om i riksdagen och avstod därför från att rösta. Totalt åtta socialdemokratiska ledamöter valde med något skiftande motiveringar att avstå. Förutom Morgan Johansson var det följande s-riksdagsledamöter: Bo Bernhardsson, Leif Pagrotsky, Claes-Göran Brandin, Eva-Lena Jansson, Jan-Olof Larsson, Hans Stenberg och Krister Örnfjäder. NÄR DET GÄLLER vänsterpartiets och miljöpartiets förslag om en folkomröstning var det enbart Leif Pagrotsky som avstod. Värt att notera är att Marita Ulvskog, som kommer att toppa den socialdemokratiska valsedeln vid EU-parlamentsvalet nästa år, röstade ja till Lissabonfördraget. GÖSTA TORSTENSSON Kollektivavtal saknades vid LKAB-bygge DET SAKNADES SVENSKT kollektivavtal i ett fall när LKAB lät bygga sitt nya pelletsverk i Malmberget. Gruvfyran har hittat underentreprenörer som bara betalt cirka hälften av svenska metallarbetares lägsta löner till sina anställda. Vi har hittat avtal som är allt annat än svenska kollektivavtal. Jag skulle betrakta dem som rena och skära slavavtal, säger Thomas Nilsson som är ordförande i Gruvfyran. Det polska företaget Mostostal har varit underentreprenör med 50 anställda för att installera rökgasrening i pelletsverket. I anställningskontraktet som är översatt från polska och som Sveriges Radio fått ta del av står att lönen före skatt skulle vara svenska kronor. I snitt har arbetarna jobbat för 57 kronor per timme. Arbetstagarna skulle själv stå för allt slitage och eventuella Inte högt i tak i riksdagen ANNE-MARIE PÅLSSON, riksdagsledamot för moderaterna, har varit kritisk till hur Lissabonfördraget behandlats och skulle helst velat ha en annan beslutsordning. Ihop med sex andra borgerliga riksdagsledamöter (tre centerpartister och tre kristdemokrater) hade hon skrivit en motion om att Lissabonfördraget bör ses som en grundlagsfråga. MOTIONÄRERNA FÖRESLOG därför att frågan ska tas upp ytterligare en gång, efter mellanliggande val eller underställas en folkomröstning. Man kan tycka att frågan om beslutsformer för detta är närsynt. Vi som värnar demokratin förluster beträffande bland annat arbetskläder och arbetsmaterial. Arbetarna har också fått förbinda sig att hemlighålla anställningsvillkor och löneavtal under kontraktstiden. Nu ska Gruvfyran agera för att de polska arbetarna ska få sina avtalsenliga löner. Det är helt oacceptabelt att vi fortfarande har företag som försöker slå sönder och samman den svenska arbetsmarknaden, säger Thomas Nilsson. MATS NORRSTAD tycker inte så. Grundlagen finns för att tygla den politiska makten", skriver motionärerna. MEN ANNE-MARIE Pålssons invändningar var inte, till skillnad från de andra motionärerna, tillräckligt starka för att hon skulle rösta nej till regeringsförslaget eller lägga ner sin röst. Att gå en egen väg är heller inte något riksdagsledamöterna uppmanas till, enligt Anne-Marie Pålsson. Det är inte högt i tak i frågor som handlar om var riksdagsmajoriteten ska hamna, är hennes erfarenhet efter flera år i riksdagen. GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

6 Brian Carty, politisk rådgivare i Sinn Fein: "EU-ledarna måste börja lyssna till folken" DEN 12 JUNI FOLKOMRÖSTADE Irland om Lissabonfördraget. Då röstade 53,4 procent nej och 46,6 procent röstade ja. Omröstningsresultatet utlöste panik både hos det irländska och europeiska politiska etablissemanget, menar Brian Carty från det irländska vänsterpartiet Sinn Fein, en av de ledande organisationerna inom den irländska nejkampanjen och det enda partiet i det irländska parlamentet som är motståndare till Lissabonfördraget. (Sinn Fein har fyra av de 166 parlamentsplatserna.) Etablissemanget hade inte förväntat sig ett nej och framför allt inte ett så tydligt nej. Det var ett högt valdeltagande, mycket högre än det brukar vara i folkomröstningar och även folk som inte brukar rösta i de ordinarie valen deltog. Det gick upp för många att Lissabonfördraget var något vi måste säga nej till. Folk i marginaliserade områden röstade nej, övervägande kvinnor och ungdomar röstade nej, berättar Brian Carty. NEJ-SIDAN VANN ÖVER hela Irland. När alla röster från Donegal i norr till Cork i söder hade räknats visade det sig att bara 10 av 43 valkretsar hade en majoritet för ja. Också i Dublin röstade de flesta nej. I vissa delar av huvudstaden, de som ligger bortom de glassiga bank- och turistkvarteren, röstade dubbelt så många nej som ja. Men det var främst från landsbygden och från arbetarklassen i städerna som nej-rösterna kom. 74 procent av arbetarna (manual workers) röstade nej. Ja-rösterna återfanns framför allt bland de välbeställda och etablerade i samhället. EN VIKTIG FÖRKLARING till vår framgång var att vi hade lång tid att förbereda oss inför folkomröstningen Frankrike och Holland röstade nej till EU:s konstitution Eftersom Lissabonfördraget och den nedröstade konstitutionen i stort sett är samma sak var det lätt att omsätta erfarenheterna från kontinenten på irländska förhållanden, säger Brian Carty. Han arbetar i Bryssel som politisk rådgivare till Mary Lou McDonald, en av Sinn Feins två EU-parlamentariker. Mary Lou McDonald, som kommer från Dublin, representerar Irland, medan Bairbre de Brún är invald i EU-parlamentet som en av Storbritanniens ledamöter. Hon kommer från Belfast i Nordirland (eller The Six Counties, som republikanska Sinn Fein säger). BRIAN CARTY PEKAR på att redan innan holländare och fransmän sade nej till förslaget till EUkonstitution hade Sinn Fein tagit ett strategiskt beslut om ett progressivt nej i Irland. För oss var det viktigt att sätta in folkomröstningen i ett större sammanhang. Vi ville samla alla vänsterkrafter, progressiva och fackföreningar mot fördraget. Nej-kampanjen enades därför om att driva frågor om demokrati, nationell suveränitet, antimilitarism, den offentliga sektorn och fackliga frågor bildades CAEUC, The Campaign Against the EU Constitution, som en bred koalition av progressiva organisationer, fredsrörelsen, fackliga aktivister och olika vänsterpartier. I CAEUC ingår förutom Sinn Fein till exempel Peoples Movement, motsvarigheten till Folkrörelsen Nej till EU i Sverige. DET FANNS AKTIVISTER i olika progressiva politiska rörelser som drivit frågor mot en gemensam europeisk försvarsmakt och liknande. Vi breddade detta och argumenterade för den offentliga sektorn, om arbetares rättigheter och internationell handel. Vi drev dessa frågor eftersom de inte hade varit på dagordningen inför omröstningen. Det handlade om sociala och ekonomiska rättigheter och som sagt om den offentliga sektorn och arbetares rättigheter. Om demokrati, om de små länderna inom unionen och deras suveränitet, om centraliseringen av makt inom EU. Internationell handel och hur EU vill ha mer att säga till om vid slutandet av internationella avtal. Det handlar också om u-länderna och hur dessa inte får komma till tals. Naturligtvis också om EU:s militarisering, vilket alltid varit en kontroversiell fråga när det gäller Irlands relation till EU. I SLUTSKEDET AV den irländska folkomröstningskampanjen fick EU-domstolens antifackliga avgöranden i Viking-, Vaxholmsoch Ruffertmålen ett betydande genomslag. Det gjorde att fackföreningsrörelsen förstod att det var ett problem med EU. Ett växande antal fackförbund trotsade den irländska LO-ledningen och uppmanade sina med- Foto: BÖRJE GRAF 6 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

7 lemmar att rösta nej. EU-motståndet i Irland domineras av vänsterkrafter men här finns också en liten katolsk högerorganisation och marknadsliberalerna i Libertas. Med de borgerliga nej-krafterna slöt vi en slags ömsesidig borgfred. Dessa drev framför allt skattefrågan. Vårt nej var klart avgränsat från deras nej, men vi lät dem hållas på sin kant. Vi koncentrerade oss på våra frågor och koncentrerade oss på att attackera regeringen och andra politiska partier på ja-sidan. LISSABONANHÄNGARNA körde med argument som att Irland behöver goodwill i de andra EU-länderna De sa också att om vi inte säger ja blir vi marginaliserade i EU men de kunde inte komma med ett enda konkret skäl till varför vi skulle ha Lissabonfördraget, säger Brian Carty. Nej-sidan fokuserade på fördraget och dess innehåll. De lyckades hålla debatten till sakfrågor. Brian Carty menar att jasidan inte hade något att sätta emot nej-sidans argument. Vi lyckades vrida debatten till att handla om Lissabonfördraget. Vi visade att de inte hade några bra argument. Brian Carty är bekymrad över den irländska regeringens och andra EU-länders totala brist på respekt för folkomröstningsresultatet. Allt sedan EU-toppmötet i juni, bara några dagar efter den irländska folkomröstningen, har EU-ledarna otåligt väntat på ett besked från den irländska regeringen om vad man avser att göra. Ett första besked väntades på toppmötet i oktober, men eftersom regeringen i Dublin trevar sig fram på politiskt minerad mark, begärde och beviljades man ytterligare anstånd till EUtoppmötet i december. ENLIGT EU:S EGET regelverk innebär det irländska nejet att Lissabonfördraget har fallit. För att det ska kunna träda i kraft förutsätts nämligen att det godkänns i samtliga 27 medlemsländer. Men Tyskland och Frankrike, EU:s ledande stormakter, kräver att Irland håller en andra omröstning med utgångspunkt i ett tilläggsprotokoll. Enligt den brittiska tidningen Financial Times kommer övriga EU-länder att eventuellt erbjuda Irland ytterligare garantier inom områden som beskattning, försvar och familjerätt (aborter). Ett sådant förtydligande, i form av ett förklarande protokoll, skulle inte kräva godkännande av övriga EU-länders parlament. Det räcker att EU-ländernas regeringschefer godkänner det. NÅGRA VECKOR EFTER folkomröstningen presenterade Sinn Fein ett stort antal ändringsförslag av Lissabonfördraget. Några exempel: Alla medlemsländerna ska ha en permanent kommissionär. Medlemsländerna nuvarande röststyrka i ministerrådet ska bibehållas. Borttagande av alla möjligheter för unionen att ändra fördragen utan godkännande av samtliga nationella parlament. Ett protokoll om säkerställer den irländska neutraliteten ska bifogas fördraget. Nya klausuler som säkerställer löntagarnas rättigheter, till exempel det sociala protokoll som Europafacket har föreslagit. Nya skrivningar i fördraget för att för att förhindra att sjukvård, utbildning och andra offentliga tjänster förvandlas till handelsvaror. De föreslagna förändringarna utgör inte Sinn Feins hela reformprogram av EU. Snarare är de det minimum som vi tror skulle kunna vara acceptabelt för de irländska väljarna. Det är kortsiktiga strategiska reformer som är förnuftiga, praktiska och genomförbara i samband med kommande regeringsförhandlingar, säger Brian Carty. DEN IRLÄNDSKA REGERINGEN har varit mån om att poängtera att man ännu inte tagit ställning till någon handlingsplan utan endast undersöker olika alternativ. Brian Cowen, den irländske premiärministern, har sagt att det inte finns något intresse för ett nytt fördrag bland de andra regeringscheferna i EU. Men saken är den att de inte kan fortsätta utan stöd av de irländska väljarna. Brian Cowen måste respektera resultatet av folkomröstningen, engagera den politiska och folkliga opinionen i EU, och börja bygga en allians för en bättre uppgörelse. När Europeiska rådet träffas i december måste han begära en ny förhandlingsrunda och ett nytt fördrag, säger Brian Carty. Nya fördragsförhandlingar är den enda vägen framåt. BRIAN CARTY MENAR att det europeiska och irländska etablissemangets trixanden snarast har stärkt nej-sidan. Om det vore folkomröstning idag skulle ännu fler rösta emot Lissabonfördraget. I stället för att försöka hitta andra metoder för att tvinga igenom en fördragstext som har blivit förkastad i Irland, Frankrike och Holland, måste EU-ledarna lyssna till vad folken säger. Det finns nu en möjlighet för den oro som finns bland folken inom hela EU att komma till tals. EU-ledarna måste gripa denna möjlighet och leverera, säger Brian Carty. I den politiska och mediala debatten anser de flesta att den troligaste lösningen på det irländska problemet är att det irländska folket får en ny chans att ta ställning till Lissabonfördraget. Även om det tycks finnas ett starkt krav från de dominerande EU-länderna att detta sker redan under våren 2009, förefaller nog hösten 2009 som mest sannolikt. PEADAR Ó BROIN, forskare vid irländska Institute of International and European Affairs, säger till Dagens Nyheter att det verkar föga sannolikt med en folkomröstning under våren. Samma bedömning gör Brian Carty. En ny folkomröstning är sannolik, konstaterar han. Datum är ej fastställt men troligen kommer den att ske någon gång nästa höst. GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

8 Osäkert om och när Tjeckien godkänner Lissabonfördraget TJECKIEN KAN BLI andra EU-landet efter Irland som säger nej till Lissabonfördraget. Osäkerheten är stor för hur det tjeckiska överhuset ska rösta. Faktum är att Lissabonfördraget inte är så populärt i Tjeckien, säger Tjeckiens EUminister Alexandr Vondra. För den tjeckiska koalitionsregeringen, som stödjer Lissabonfördraget, kommer den närmaste tiden att gå i ovisshetens tecken huruvida landets parlament, som består av två kamrar, kommer att godkänna Lissabonfördraget eller inte. Första prövningen skedde när Tjeckiens konstitutionella domstol den 25 november lämnade sitt utlåtande om fördraget. Domstolen har kommit fram till att Lissabonfördraget är förenligt med den tjeckiska författningen. 8 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008 Granskningen gäller inte hela fördraget utan bara sex punkter som har väckt kritik från en grupp ledamöter av det tjeckiska parlamentets överhus. Tjeckiens premiärminister Mirek Topolánek säger i ett uttalande att domstolsutslaget innebär att processen för att godkänna Lissabonfördraget kan fortsätta och att han förväntar sig en fortsatt debatt. I DET TJECKISKA överhuset finns en grupp ledamöter som motsätter sig att landet antar det nya EU-fördraget. Motståndet består av ledamöter tillhörande det regerande liberalkonservativa partiet ODS och kommunisterna i KSCM som befinner sig i opposition. Alexandr Vondra kan inte ge några säkra besked om utgången av omröstningen i överhuset. Faktum är att det i vårt parti ODS finns en stark EU-skeptisk falang. För att det tjeckiska parlamentet ska anta Lissabonfördraget krävs att det stöds av minst 60 procent av samtliga valda ledamöter i underhuset och 60 procent de närvarande i överhuset. Förhandstipset är att fördraget kommer att antas i underhuset men att det är betydligt mer osäkert i överhuset. En undersökning som presenterades 4 november av den tjeckiska nyhetsbyrån CTK visar att 55 procent av tjeckerna vill att parlamentet inte godkänner Lissabonfördraget. 45 procent är för ett godkännande. De två största partierna liberalkonservativa ODS och socialdemokraterna tycks gå i otakt väljarna. Medan ODS har många ledamöter i parlamentet med en EU-skeptisk inställning är 60 procent av deras väljare för fördraget. Det omvända gäller för de EU-positiva socialdemokraterna där säger 57 procent av de socialdemokratiska väljarna nej till samma fördrag. Alexandr Vondra medger att det är mycket svårt att förutspå utgången om det genomfördes en folkomröstning om Lissabonfördraget i dag. TIDIGARE HAR premiärminister Mirek Topolanek sagt att Tjeckien inte kommer godkänna fördraget i år. Men efter domstolens besked vill han inte svara på frågan om när Tjeckien ska godkänna fördraget uppger tjeckiska tidningen Ceske Noviny. Den konstitutionella domstolen har inte granskat Lissabonfördraget i sin helhet, utan bara de delar som fått invändningar. En möjlighet är nu att EU-kritiker i parlamentet eller landets EU-skeptiske president kommer med invändningar mot andra delar i fördraget, vilket kan leda till att konstitutionella domstolen åter inleder en granskning. Tjeckien kan bli ett större problem än Irland när det gäller ratificeringen av Lissabonfördraget, förutspådde den tyske socialdemokraten Jo Leinen efter att en delegation från EU-parlamentet besökte Prag för några veckor sedan. SOM TILLTRÄDANDE ordförandeland i EU kommer Tjeckien att efter årsskiftet få leda förhandlingar med den irländska regeringen om möjligheten att få ett irländskt ja till Lissabonfördraget i en andra folkomröstning. Tjeckiens president Vaclav Klaus uttalade i samband med ett officiellt statsbesök i Irland för några veckor sedan sitt gillande av det irländska nejet samt sitt stöd till Declan Ganley, den EU-kritiska högerorganisationen Libertas ledare. GÖSTA TORSTENSSON

9 KRÖNIKA Lönlöst att tala för döva öron INGEN ÄR MER DÖV än den som inte vill höra. Det är ett gammalt ordstäv som aktualiserats mer än kanske någonsin under det senaste året. Enligt Mona Sahlin och majoriteten i den socialdemokratiska riksdagsgruppen är Lissabonfördraget bättre än det nuvarande Nicefördraget eftersom det gör EU:s rättighetsstadga juridiskt bindande och därmed rider spärr mot framtida Lavaldomar. Att detta påstående är osanning, eller icke med verkliga förhållandet överensstämmande, har jag skrivit om i flera böcker och stort antal artiklar alltsedan Lavaldomen avkunnades för snart ett år sedan. Bland annat har jag redovisat att Mona Sahlins partikamrat, EU-kommissionären Margot Wallström, i ett skriftligt svar på en fråga som vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson ställt till EU-kommissionen visar att Lissabonfördraget inte ändrar någonting i sak: När det gäller förhållandet mellan grundläggande rättigheter och de fyra grundläggande friheterna [fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital] har EG-domstolen utvecklat tydliga principer. Kommissionen anser att denna rättspraxis inte på något sätt kommer att påverkas genom att stadgan görs juridiskt bindande. JAG HAR OCKSÅ påtalat att advokat Ulf Öberg, som mot lön företrädde Byggnads och Elektrikerna vid EU-domstolen i Lavalmålet, har tillintetgjort LO-ledningens försäkran om att Lissabonfördraget är en barrikad mot nya antifackliga domar: Sanningen är att varken antagandet eller förkastandet av Lissabonfördraget skulle spela någon som helst roll i förhållande till de problem som har uppstått efter EU-domstolens dom i Lavalmålet. Men Mona Sahlin vill inte höra på den saken. Hon är döv på det örat. ISTÄLLET HAR DEN socialdemokratiska partiordföranden och andra företrädare för det socialdemokratiska EU-etablissemanget uppträtt som något av arbetarrörelsen svar på Jehovas vittnen, som oavsett vad som sker i den verkliga världen trosvisst rabblar det nya fördraget är bättre än det nuvarande; det nya fördraget är bättre Men att Lissabonfördraget inte utgör någon som helst garanti för fackliga rättigheter såsom kollektivavtal och konflikträtt, bekräftas av Pernilla Lindh, svensk domare i EU-domstolen, i en intervju i senaste numret av Kommunalarbetaren. Enligt henne har EU-domstolen vid elva tillfällen, däribland Lavalmålet, direkt hänvisat till EU:s rättighetsstadga. Den spelar mycket stor roll för domstolens bedömning. Som jag ser det är stadgan bindande redan i dag. Skillnaden om den skrivs in i Lissabonfördraget vore att det blir svart på vitt att stadgan är bindande. Men någon skillnad i praktiken blir det alltså inte för domstolens bedömning jämfört med i dag, säger Pernilla Lindh. LISSABONFÖRDRAGET UTGÖR således inget värn mot kommande Lavaldomar. Precis tvärtom. Att säga ja till Lissabonfördraget är i realiteten att säga ja till Lavaldomen. Med Lissabonfördraget, närmare bestämt EU:s rättighetsstadga som medföljer fördraget som ett protokoll, får EU-domstolen grundlagsfäst befogenhet att pröva och tolka arbetstagarnas eller deras organisationers rätt att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk. I anslutning till rättighetsstadgan refereras det till EU-domstolens rättspraxis enligt följande: Det följer emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för en gemensam organisation av marknaden [...] De grundläggande rättigheter Lissabonfördraget innehåller, till exempel rätten till kollektiva åtgärder, kan således begränsas med hänvisning till den inre marknaden med fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. Det vill säga precis det EU-domstolen gjorde i Lavaldomen. GENOM ATT RIKSDAGEN med förkrossande majoritet, och med den socialdemokratiska riksdagsgruppens avgörande medverkan [102 ja, 0 nej och 8 nedlagda röster], ratificerat Lissabonfördraget så har man också godkänt EU:s nuvarande antifackliga rättsordning och EU-domstolens odemokratiska överhöghet. Lönlöst att tala för döva öron, lyder ett annat gammalt talesätt. Men att Mona Sahlin vägrar lyssna på kritiska röster och kommenderar villkorslös ja-röstning till Lissabonfördraget, är för att tala med stridbara ledare i byggfacket ett svek mot svenska löntagare. Mona Sahlins politiska dövhet tror jag att socialdemokraterna kommer att få betala dyrt, mycket dyrt för i framtiden. GÖSTA TORSTENSSON redaktör för Kritiska EU-fakta kritiska eu-fakta nr 111 december

10 Finanskrisen är inget argument för Sverige att gå med i EMU DET SOM NU HÄNDER på de finansiella marknaderna bör ge en allvarlig tankeställare till alla de som för fem år sedan propagerade för införandet av euron i Sverige. Nu blottas de avgörande svagheterna i hela EMUkonstruktionen. En av centralbankernas viktigaste uppgifter är att fungera som lender of last resort för det finansiella systemet. När en finansiell kollaps hotar skall centralbanken kunna ställa upp med erforderliga lån i (i princip) obegränsad omfattning. Den aktuella krisen har tydligt visat hur viktig denna funktion är. I Sverige uppgår till exempel den redan beslutade utlåningen från Riksbanken till bortåt 350 miljarder kronor, alltså cirka procent av BNP. Denna likvidisering av ekonomin är helt nödvändig. Men centralbankens agerande räcker sällan, något som också visas av dagens kris. Det krävs även att staten ställer upp med garantier för spararnas pengar, och/eller allmänna finansiella stimulanser för ekonomin. Även detta sker nu i land efter land, där staterna både tillgriper stimulanskapacitet av gammalt keynesianskt snitt, dels utfärdar bindande insättargarantier. UTAN DESSA STIMULANSPAKET och utan dessa garantier skulle troligen det finansiella systemet både i USA och Europa nu befinna sig på randen av en total kollaps, med oöverblickbara konsekvenser för ekonomi och sysselsättning. Och vad har nu detta att göra med EMU? Jo, en avgörande, men sällan debatterad svaghet med EMU är att dess centralbank, ECB, inte kan tillhandahålla likviditet i den omfattning som till exempel Riksbanken kan. ECB har ingen möjlighet att ensamt låna ut stora summor till konkurshotade banker. Dess kapitalbas är löjligt liten (ca 4 miljarder euro) och den europeiska bankkrisen är redan så svår att denna kapitalbas inte räcker till för att lösa tänkbara förluster. För en tid sedan sökte den tyska Bundesbank åta sig rollen genom att göra om den så kallade Likobanken till en EU-institution, med en kraftigt ökad kapitalbas. Planen stupade på att de tyska bankerna inte ville vara med att riskera sina pengar för att stödja andra länders bankproblem. TILL DETTA KOMMER att EMUområdet inte heller kan förlita sig på en gemensam finanspolitik. Det finns helt enkelt inga gemensamma skattemedel, ingen gemensam finansminister, som kan ställa upp och garantera insättarnas sparmedel i en krissituation. Detta tvingar det finansiella systemet att basera sig på lösa överenskommelser mellan deltagande regeringar. Och det finns troligen gränser för hur långt till exempel tyska skattebetalare är villiga att sanera en kollaps i till exempel det italienska bankväsendet. Det som nu sker kommer EU-entusiasterna att använda som ett argument för att föra mer makt till EU:s institutioner. Det kommer att komma förslag om en gemensam skattepolitik, och på kraftigt ökad makt till ECB. Så brukar man resonera i EU-sammanhang. När svagheterna blottas i en politisk konstruktion, som till exempel EMU, omprövas aldrig den ursprungliga planen. Istället tolkas svagheterna som ett bevis på att man måste gå ännu längre i den politiska integrationen och på allvar realisera projektet om Europas Förenta Stater. Vad man glömmer är emellertid att den nuvarande krisen uppstod i USA, med världens största ekonomi, världens största valuta, en stark centralbank och en i långa stycken gemensam skattebas. Ett ännu mer centraliserat EMU är ingen garanti mot ett finansiellt sammanbrott. Det är trots allt de små staterna med egna valutor: Sverige, Norge och Danmark, som hittills klarat sig bäst. Så småningom kommer denna lärdom att sprida sig även till det politiska etablissemanget. KOMMER EURON ATT kollapsa? Inte på ett bra tag. Alltför mycket politiskt kapital har investerats i projektet för att man skulle våga ifrågasätta klokheten. Men den nuvarande krisen kommer på allvar att resa frågan, om man verkligen kan ha en fungerande valutaunion bestående av självständiga stater. Själv tror jag det är omöjligt. Frågan är då vad som segrar i längden, valutaunionen eller självständigheten. Min tro är att på kort sikt vinner den förra, på lång sikt den senare. SÖREN WIBE 10 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

11 EU:s handelsavtal innebär nykolonialism EU-KOMMISSIONEN HAR sedan september 2002 förhandlat s.k. ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) med regioner i utvecklingsländerna. Avtalen skall ersätta det så kallade Cotonou-avtalet som år 2000 slöts mellan EU och 77 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS). I avtalen kräver EU att länderna bland annat ska avveckla i stort sett alla tullavgifter på varor från EU. I år har EU lyckats förhandla till sig 35 EPA-avtal. Man måste fråga sig varför fattiga länder påtvingas dessa avtal med EU. Det går tillbaka till en EU-förordning från 13 november 2007 som upphävde AVS-ländernas dåvarande tillgång till den europeiska marknaden. Under de sista 30 åren har AVS-länderna i princip kunnat exportera varor tullfritt till den europeiska marknaden utan att krav på att öppna sina egna marknader har ställts av EU. DÄRTILL KOMMER OJÄMLIKA konkurrensförhållanden att frånta AVS-länderna möjligheten att skydda sin egen produktion. Lokala varor riskerar därmed på kort tid bli totalt utkonkurrerade av produkter från EU-länderna. Den nya förordningen betyder att EU kommer att radikalt begränsa marknadstillträdet, om AVS-länderna inte accepterar EU:s diktat. För till exempel Ghana och Elfenbenskusten är det särskilt exporten av ananas, kakao, tonfisk, bananer, grönsaker och aluminium, som drabbas av EU-tull. Detta betyder i sin tur stora ekonomiska problem och ett hot mot livsmedelsförsörjningen i dessa länder. Dessutom tappar länderna tullintäkter. För länder som Ghana, Gambia och Senegal utgör dessa procent av den offentliga budgeten. När jag i oktober förra året besökte Ghana krävde demonstranter från fackföreningar och näringsliv att Ghanas regering skulle vägra skriva under det slutliga EPAavtalet. Jerry Addo, en av ledarna inom Ghanas LO, uttryckte till mig att de flesta inhemska aktörer inser att en ökad frihandel med EPA-avtalet kommer att vara förödande för jordbrukssektorn, den lilla förädlingsindustri som finns och för servicesektorn. EU kräver att införseltull slopas på 80 procent av EU:s export till regionen. BARA SLOPADE införseltull innebär ett bortfall av 40 procent av de totala tullintäkterna, vilket är mycket kännbart för ett fattigt land som Ghana. Det är intäkter som länderna idag använder för att bygga ut sin redan dåliga kapacitet av skolor, sjukhus, hälsovård och övrig infrastruktur. Liberaliseringen av varuhandeln är bara den ena sidan av saken. I förhandlingarna ställer EU-kommissionen krav på tillträde för västerländska tjänsteföretag samt en liberalisering av upphandlings-, konkurrensoch investeringsregler. Från de fattiga ländernas förhandlare är irritationen stor över hur EUkommissionen genom påtryckningar och till exempel genom hot om reducerat bistånd aggressivt driver förhandlingarna för att få sin vilja tillgodosedd. Ghanas LO noterar att med krav på liberalisering av upphandlings-, konkurrens- och investeringsregler försöker EUkommissionen för in olösta WTO-frågor i förhandlingarna. Man skriver att vi noterar med stor förbittring att dessa är frågor som EU och andra rika industrialiserade länder försökt driva igenom på WTO-nivå och som faktiskt ledde till en kollaps under ministerförhandlingar vid WTO-mötet in Cancun, samtidigt som alla utvecklingsländer avvisade dessa frågor. Man menar att EU är ute efter att gynna sina egna företag, så att de utan nationell reglering och utan begränsning skall få tillträde till de västafrikanska marknaderna. GENERALSEKRETERAREN för Ghanas LO, Kwasi Adu Amankva, säger att man är övertygad om att EPA-avtalet innebär långtgående negativa konsekvenser för inhemsk produktion, det näringslivet och lokala sysselsättningen och att det därför innebär ett hot mot den nationella utvecklingen. Liberaliseringen betyder en allvarlig begränsning av AVSländernas politiska marginaler att reglera marknaderna till fördel för lokala producenter och lokal industri. I en situation av förvärrad livsmedelskris, som enligt FAO har kastat ut ytterligare 100 miljoner människor i fattigdom kommer EPA-avtalen att bli en katastrof för världens fattiga. EPA-avtalen innebär i praktiken en nykolonialisering, som avser att göra AVS-länderna beroende av EU. Världens fattigaste får betala priset för att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Vad anser regeringen och LO om EPA-avtalen? Sedan riksdagen antog den så kallade globalpropositionen är ju fattigdomsbekämpningen hörnstenen i svensk utvecklings- och biståndspolitik. Eller är den hittillsvarande tystnade från det officiella Sverige om EPA-avtalet ett uttryck för att regering, riksdag och fackföreningsrörelsen ensidigt har lämnat över förhandlingarna till EU-kommissionen? JAN-ERIK GUSTAFSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

12 folkrörelsen nej till eu Kallelse till medlemskonferens Riksstyrelsen för Folkrörelsen Nej till EU kallar till medlemskonferens mars 2009 i Stockholm. Tema för konferensen är det kommande valet till EU-parlamentet den forsatta kampen mot Lissabonfördraget och EUdomstolens antifackliga domar. Närmare information meddelas lokalgrupperna efter årsskiftet. Vem är det på bilden? Stockholmsdistriktets stämma/årsmöte Alla medlemmar i Stockholms län är välkomna till stämma/årsmöte för Folkrörelsen Nej till EU i Stockholms län lördagen 28 februari 2009 klockan Plats: Solidaritetsrörelsens hus, Tegelviksgatan 40. Motioner till stämman ska vara styrelsen tillhanda senast 26 januari (nejtilleu.sthlm@telia.com, Nej till EU, Tegelviksgatan 40, Stockholm). Nominera till distriktsstyrelsen, kontakta valberedningen via Gunnel Bergcrantz telefon eller Bengt Jönsson, telefon Distriktsstyrelsen Vem är det på bilden? Mejla ditt svar till kef@nejtilleu.se. Den första som gissar rätt vinner ett exemplar av Gösta Torstenssons bok "Mer eller mindre demokrati?". Folkrörelsens studieresa till Bryssel 12 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008 Foto: HÅKAN OLBRINK DEN 9-14 NOVEMBER anordnade Folkrörelsen Nej till EU en studieresa till Bryssel, på inbjudan av Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för vänsterpartiet och vice ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. I EU-parlamentet träffade gruppen Eva-Britt Svensson som engagerat berättade om hur det är att vara EU-parlamentariker och Brian Carty från Sinn Fein som berättade om varför irländarna röstat nej till Lissabonfördraget. Dessutom besöktes LO/TCO/SACO:s lobbykontor och Sveriges ständiga representation vid EU (se bilden). Gruppen blev också politiskt guidad i Bryssels pompösa EUkvarter och reseledaren Gösta Torstensson föreläste om Lissabonfördraget och Lavaldomen.

13 Kristin Linderoth, SSU: Det går att förändra saker, men det krävs att vi är många! KRISTIN LINDEROTH ÄR 26 år och bosatt i Lund. Hon är studerande och förbundsstyrelseledamot i det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU. Hur ser du på det svenska EU-medlemskapet? EU-medlemskapet har inneburit att makten över politiken flyttats ännu längre bort från människor. Stora förändringar som berör folken i Europa genomförs utan att vi varken har insyn eller inflytande. Genom medlemskapet i EU har man fått människor att acceptera förändringar som tidigare skulle varit otänkbara, ett exempel är att den svenska alliansfriheten i praktiken avskaffats utan att människor fått ta ställning till det, eller att den svenska flyktingpolitiken blivit alltmer rasistisk. Gradvis urholkas den svenska modellen och det blir allt svårare för Sverige att föra en egen politik och vara en självständig röst i världen. EU är ett marknadsliberalt projekt där den fria rörligheten för varor och kapital står över allt annat. Medlemskapet i EU innebär således att den ekonomiska politiken som ska föras i Sverige redan är beslutad, vilket är djupt odemokratiskt. Tycker du att Sverige ska fortsätta vara medlem i EU? Jag har i drygt 10 år ansett att Sverige bör lämna EU, men är idag mer övertygad än någonsin. Steg för steg ser vi att ja-sidans löften om garantier och undantag för den svenska modellen bara var tomt prat. Är man för jämlikhet finns det ingen anledning att vilja delta i ett projekt som inte leder till att vanliga människors villkor förbättras. Många EU-förespråkare påstår att det går att förändra EU inifrån, men det är att handskas vårdslöst med sanningen. I grunden är EU ett högerprojekt och för mig som socialdemokrat är det därför självklart att förespråka utträde. VILKA ALTERNATIV FINNS det till medlemskap i EU? Det är inte av naturen givet att det måste finnas en europeisk union. Självklart samarbetade vi med andra länder även innan vi gick med i EU. Jag vill se samarbeten grundade på folkens och arbetarnas intressen, inte på det europeiska kapitalets intressen. Det framställs ofta som att man är mot internationellt samarbete om man är mot EU. Det är snarare tvärtom. Jag vill att Sverige ska bedriva en aktiv utrikespolitik och ha en stark röst i den Värva dina bekanta att bli medlemmar i Folkrörelsen Nej till EU En förkrossande majoritet i riksdagen sumpade den 20 november möjligheten att påverka EU, om inte till det bättre, åtminstone till något mindre dåligt. Beslutet om Lissabonfördraget togs utan folkomröstning och i praktiken utan en offentlig debatt. Vårt svar måste bli att organisera oss bättre. Bli därför medlem i folkrörelsen Nej till EU. Det koster 200 kr per år (150 kr om du är studerande, arbetslös eller pensionär). Medlemmar får också vår tidning Kritiska EU-fakta minst fem gånger per år. Skriv namn och adress på de personer som är intresserade att bli medlemmar, klipp ut eller kopiera och skicka till Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, Göteborg. Namn Adress världspolitiska debatten, men detta försvåras genom EU-medlemskapet. Varför är du medlem i Folkrörelsen Nej till EU? För mig räcker det inte att vara med i en EU-kritisk organisation, det enda rimliga kravet är att vi ska lämna EU. Utträdeskravet behandlas av många socialdemokratiska företrädare som något som tillhör det förgångna, medan det i själva verket blir mer aktuellt hela tiden, särskilt när de svenska kollektivavtalen hotas genom ratificeringen av Lissabonfördraget. Att gå med i Folkrörelsen Nej till EU är ett sätt att visa att det finns socialdemokrater som aktivt kämpar för ett utträde ur EU. TYCKER DU ATT fler ska bli medlemmar i Folkrörelsen Nej till EU? Ja, det tycker jag. Det finns en utbredd kritik mot EU-projektet i Sverige, men kritiken måste omsättas i handling för att en förändring ska vara möjlig. Många känner nog en stor uppgivenhet, men de enda som gynnas om vi är passiva är den ekonomiska och politiska makten. Jag tror att det går att förändra saker, men det krävs att vi är många! GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

14 insändare & debatt Hans Nilsson: EU tar från de fattiga I MIN GARDEROB hänger en del kläder som verkar ha krympt. De är lite för fina för att kasta bort. I stället skänker jag dem till välgörenhet. De ideella organisationerna säljer begagnade saker för 600 miljoner kronor årligen. Överskottet går till socialt arbete i Sverige och till bistånd. Det känns bra att mina gamla kläder kan göra nytta hos andra. Jag slipper att bygga på sopberget samtidigt som pengarna som försäljningen inbringar kan lindra nöd. NU KRÄVER EU att den ideella försäljningen ska momsbeläggas och därmed försämra Röda korsets, Myrornas och övriga organisationers möjlighet att hjälpa behövande. Jag har redan betalat moms på jackan som hänger i garderoben. Varför ska svenska staten tvingas av EU att ta ut moms en gång till om jag skänker bort den? Detta är ytterligare ett i raden av exempel som visar hur EUväldet får katastrofala följder för den nationella suveräniteten. I NOVEMBER RÖSTADE riksdagen att godkänna EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. Fördraget innebär att EU:s lagar gäller i alla medlemsländer. Endast i undantagsfall, på något område som brysselbyråkraterna förbisett, kan vi själva bestämma i Sverige. Junilistan vill begränsa EUsamarbetet till att gälla ett fåtal gränsöverskridande frågor som miljö, och att skapa en väl fungerande inre marknad. Vi anser att svenska folket skulle fått folkomrösta om EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. Riksdagen har inte getts rätten att fatta ett sånt avgörande beslut om Sveriges framtid. HANS NILSSON, Junilistan Tommy Carlsson: Ingen sosse röstade nej SOM VÄNTAT ANTOG riskdagen med stor majoritet Lissabonfördraget. Av de 295 närvarande riskdagsmännen röstade hel 243 för att förslaget skulle antas. Det var endast 39 ledamöter som röstade nej. Omröstningen gällde om beslutet skulle tas nu eller vänta. Ett ja betydde ratificering av fördraget. Ett nej betydde att förslaget att godkänna Lissabonfördraget skulle vila i minst tolv månader, så att undantag kunde skriva in för att rädda den svenska modellen. Fördraget påverkar alla svenska arbetare. Det var Byggnads, genom bygget i Vaxholm, som var bland de första att se EU:s och detta fördrags negativa kon- sekvenser för den svenska modellen. Men ingen av de riksdagsmän som tillhör Byggnads röstade emot ratificering nu. Sanningen är att inte en enda socialdemokrat röstade nej. DET FINNS SEX riksdagsmän som tillhör Byggnads. Lars Mejern Larsson, Värmland, Ronny Olander, Skåne södra, och Gunnar Sandberg, Jämtland, röstade för Lissabonfördraget. Claes-Göran Brandin, Göteborg, och Hans Stenberg, Västernorrland, avstod från att rösta. Anders Carlsson, Skåne västra, var inte närvarande vid denna viktiga omröstning i riksdagen. TOMMY CARLSSON, Malmö Sören Wibe: DN bluffar om Irland EN ARTIKEL I DAGENS Nyheter nyligen visste att berätta att det var okunskap som låg bakom nejresultatet i den irländska omröstningen. Så visade en stor offentlig undersökning nämligen. Detta är naturligtvis drömnyheter för alla EU-kramare, och just den slutsats man vill ha. Denna okunskap legitimerar att man gör en ny omröstning, något som troligen kommer att ske hösten Jag beställde undersökningen och dess slutsatser är sannerligen häpnadsväckande. Det fanns en fråga om varför man röstat som man gjorde, och där hade ja-röstarna vanligen svarat att EU är bra för Irland, Fördraget är bra för Irland, Fördraget är bra för Europa osv. Det var idel ädla skäl. En stor del av nej-röstarna hade likalydande svar, fast tvärtom, det vill säga Fördraget är dåligt för Irland, Vår neutralitet går förlorad osv. MEN EN STOR DEL av nej-röstarna hade också svarat att Jag vet för lite om vad Lissabonfördraget egentligen innehåller, fördraget är för komplext och liknande. Och eftersom detta inte fanns med bland ja-svaren så konkluderar undersökningen att bristande kunskap om fördraget, speciellt på nej-sidan, var den avgörande orsaken till utgången av folkomröstningen. Men tänk nu efter. Vilken människa som röstat Ja till ett fördrag skulle säga att ett skäl var att han/hon visste för lite, eller att fördraget var för komplext? Ingen. Förmodligen är sanningen den, att båda grupperna hade en begränsad kunskap, men att nej-röstarna var ärliga nog att erkänna detta. Ja-sägarna låtsades att de visste, ty det är ju genant att erkänna att man röstat för något som man egentligen inte vet något om. I undersökningen fanns emellertid en tabell där ja- och nejröstarnas mer objektiva kunskaper om Lissabonfördraget kunde testas. Där frågade man om vissa saker ingick i fördraget eller ej. Där framgår helt tydligt att nejsidan vet mer. Ta till exempel frågan Innehåller Lissabonfördraget en stärkt roll för de nationella parlamenten? Rätt svar är naturligtvis nej, eftersom de små elementen av förstärkning inte uppväger den maktförlust som sker. På denna fråga svarade nejröstarna klart bättre än ja-sidan. EN ANNAN FRÅGA var om Lissabonfördraget innehöll Arbetstagarnas rättigheter. Även här blir svaret Nej, något sådan finns ej med i fördraget. Däremot finns en bekännelse till EG-domstolens fasta rättspraxis, och den har, som bekant i flera nyligen avkunnade domar gått rakt på tvärs mot arbetstagarnas rättigheter, som de definieras i ILO-konventionen. Så när jag summerar detta kan jag bara konstatera att vad gäller den konkreta sakkunskapen, så vinner nej-sidan. Men jag törs lova, att vi ofta framöver kommer att få höra att Irland röstade nej för att okunskapen dominerade på nej-sidan. Det är nog en illusion att tro annat än att det är den slutsats EU-etablissemanget alltid kommer att dra då en omröstning går dem emot. SÖREN WIBE, Junilistan 14 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

15 Eva-Britt Svensson: Veto mot skilsmässa GEMENSAMMA skilsmässoregler inom EU! Kan det vara något? Att Sverige tillsammans med exempelvis Malta, där det uttryckligen är förbjudet att skiljas, ska komma överens om ett gemensamt regelverk? Verkar det vara något nytt påhitt som EU-motståndare har fantiserat ihop? Ja, det kan man kanske tro, men det är betydligt allvarligare än så. Frågan är på EU:s dagordning. Det är ett förslag till direktiv som kommissionen lämnat om ett gemensamt regelverk, det så kallade skilsmässodirektivet. EU-parlamentets utskott för fri- och medborgerliga rättigheter har röstat för förslaget och vid senaste sessionen i Strasbourg var det dags för hela parlamentet att ta ställning i frågan. VÄNSTERGRUPPEN RÖSTADE nej. Av de svenska parlamentarikerna avstod två svenska ledamöter från att rösta men alla övriga svenska ledamöter röstade emot förslaget. Alla utom en. Feministiskt initiativs ledamot röstade för! Det är bara att konstatera att det inte alltid finns likhetstecken mellan att kalla sig för feminist och att agera för en feministisk politik. Svenska regeringen har för en gångs skull utnyttjat vetorätten. Regeringens uppfattning är att en skilsmässa i princip ska vara en oinskränkt rättighet, något som en enig riksdag befarar skulle inskränkas om svenska domstolar tvingades tillämpa andra EU-länders lagar. Det är bra att Sverige lagt in sitt veto. Men trots att Sverige stoppat förslaget så är frågan fortfarande aktuell eftersom nio EU-länder vill gå vidare med så kallat förstärkt samarbete. Men kan vi då i Sverige andas ut och konstatera att rätten till skilsmässa inte kommer att inskränkas genom EU-direktiv? Tyvärr inte! För om Lissabonfördraget godkänns så är vi tillbaka i ärendet igen. Och då utan att kunna använda oss av vetorätten. Enligt kapitel 3, artikel 81 i fördraget så kommer delar av civil- och familjerätt att bli överstatlig. SOM VANLIGT I EU-sammanhang är texten luddig och tolkningsbar så det är idag omöjligt att definitivt avgöra vilka delar av civil- och familjerätten som blir överstatlig. Men riskerna för att exempelvis gemensamma skilsmässoregler blir överstatliga är mycket stora. Argumentet för ett gemensamt regelverk på området är nämligen att den fria rörligheten kräver det. För att den inre marknaden ska fungera optimalt, så måste medborgarna veta vad som händer vid en eventuell skilsmässa om man gift sig med en medborgare från annat EU-land. Och vi vet ju alla att den fria rörligheten går före allt annat. EVA-BRITT SVENSSON Vänsterpartiet Bengt Josefsson: Fascismen är här EU ÄR INTE LÄNGRE ens formellt en demokratisk organisation. Och väldigt många av de som stödjer EU motsätter sig det demokratiska styrelseskicket. Vi måste våga se sanningen. Och hantera sanningen klokt. Kanhända är det Margot Wallströms mångårigt naiva, eller genomtänkta, inhamrande av EU:s ökade öppenhet som gör att mest synligt socialdemokrater förlorat insikten om det verkliga begreppet demokrati. Som gjort att de i EU-sammanhang godtar demokrati som enbart en form av yttrandefrihet och öppenhet. Fastän demokrati är ett mångt djupare begrepp som är grunden för hela det goda samhället. Det som faktiskt många demokratiska moderater och andra borgerliga värdekonservativa förstår och som gör dem sympatiska även för mig som vänstersinnad. Det fanns ännu chans för riksdagen att skjuta upp behandlingen av Lissabonfördraget 20 november. Kom ihåg att i en demokrati finns inte längre Lissabonfördraget eftersom Irland i EU:s enda beslutande folkomröstning sagt nej till fördraget. Enligt EU:s egna lagar hittills har Irland nu utnyttjat vetorätten och inget Lissabonfördrag skulle egentligen funnits för riksdagen att ta ställning till. TIDIGARE HAR ÄVEN folken i Frankrike och Nederländerna i folkomröstningar sagt nej till Lissabonfördraget (som då kallades EU-konstitution) men blivit överkörda av sina parlament på samma sätt som även folken i Sverige och Irland nu blir. Hur kan det bli så? Jo. Förklaringen är att parlamenten inte längre agerar demokratiskt i frågor där EU-staten vill ha ökat inflytande. Så enkelt är det. Sveriges riksdag anser sig inte längre ha befogenhet att företräda svenska folket när EU:s högsta makthavare, EU-kommissionen, kräver någonting annat. Ett godkännande av Lissabonfördraget är ett godkännande av en ny EU-grundlag som behövs för att ytterligare överföra makt uppåt i hierarkin. Demokratiförnekande svenska riksdagspolitiker trycker på Ja-knappen när EU-politiker i högre rang ålägger dem att göra detta. ORDET FASCISM FINNS utförligt beskrivet i olika uppslagsverk. Betydelsen är enkel. Övre eliten ur politik, fack och näringsliv samverkar för att skapa sig själva lagar och makt över vanligt folk eftersom man anser vanliga människor för dumma att inse sitt eget bästa, på samma gång som eliten anser sig värdiga ha det ekonomiskt och livsmässigt bättre än vanligt folk just för att de är dugligare än vanligt folk. Ett ja till Lissabonfördraget är ett ja till den nya europeiska fascismen som så många socialdemokrater tror på. På samma sätt som så många socialdemokrater en gång satsade på nazismen (ej detsamma som fascismen) som det godas företrädare mot den konkurrerande kommunismen. För mig finns det nu, efter många månaders tänkande, bekräftat av riksdagens väntade ja till Lissabonfördraget, endast en väg. Vi måste förändra Nej till EU till en öppet antifascistisk rörelse med inriktningen att i första hand stötta Irland i deras kamp för snart EU:s enda demokrati. BENGT JOSEFSSON Skellefteå besök kritiska eu-fakta nr 111 december

16 Posttidning B Avsändare: Kritiska EU-fakta Pölgatan Göteborg LARS-ERIK HÅKANSSON/Lissabontrassel 16 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras

EU kan heller inte skryta med någon kvinno- eller hbtq-vänlig politik. Generellt negligeras och nedprioriteras Vänsterpartiet i EU Fotograf: GUE/NGL Vi i Vänsterpartiet är kritiska till hur Europeiska unionen fungerar idag. Därför kämpar vi för att påverka utvecklingen inom EU till det bättre. Våra tre främsta

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0243/2017 31.3.2017 FÖRSLAG TILL RESOLUTION som avslutning på debatten om förhandlingarna med Förenade kungariket efter landets anmälan om sin avsikt att utträda

Läs mer

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER

EU-VALET 2019 PÅ 10 MINUTER EU-VALET 2019 EU PÅ 10 MINUTER Det här är EU Sverige är en av 28 * medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors

Mauno Koivistoseminarium. Helsingfors Ingvar Carlsson Mauno Koivistoseminarium Helsingfors 25.11.2017 Det är en stor ära för mig att få medverka vid detta Mauno Kovistoseminrium. Mauno Koivisto är en av de stora ledargestalterna och statsmännen

Läs mer

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland.

Sverige i EU. Finland. Estland. Lettland. Sverige. Litauen Irland. Danmark. Nederländerna. Storbritannien (förhandlar om utträde) Tyskland. EU PÅ 10 MINUTER Sverige i EU Sverige är en av 28 medlemmar i Europeiska unionen, EU. Det är över tjugo år sedan Sverige gick med det var den 1 januari 1995. Medlemskapet innebär att Sverige samarbetar

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING

RÄTTSLIG GRUND BESKRIVNING MELLANSTATLIGA BESLUTSFÖRFARANDEN Inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, liksom på flera andra områden såsom fördjupat samarbete, vissa utnämningar och översyn av fördragen, ser beslutsförfarandet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Valet mellan människa och marknad

Valet mellan människa och marknad DA GRANSKAR Valet mellan människa och marknad Den svenska modellen är bra, säger regeringen hemma i Sverige. Men i EU-parlamentet tycker det blå laget att lika villkor för lika arbete är ett hinder mot

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING

KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING. 8b/2005 KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING KONSTITUTIONEN OCH FOLKOMRÖSTNINGARNA, EN LÄGESBESKRIVNING Det konstitutionella fördragets ikraftträdande 8b/2005 KONSTI TUTIONEN OCH FOLK OMRÖST NINGARNA, EN LÄGES BESKRIVNING Fördraget om en konstitution

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Fakta om undersökningarna

Fakta om undersökningarna - - 9 EU företagens eller medborgarnas projekt? Välkomna! Anders Ydstedt, Svensk Tidskrift Christina Riksén, Stiftelsen Sverige i Europa Allmänhetens respektive företagares syn på EUfrågor Örjan Hultåker,

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld

Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon. Ulf Bjereld Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinion Fortsatt stabilitet i svensk Nato-opinIon Ulf Bjereld S verige samarbetar allt närmare med Nato. Under året har den svenska Natodebatten främst kretsat kring Sveriges

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 106 november 2007 gratis kritiska eu-fakta nr 106 november 2007 1 Bild: LARS-ERIK HÅKANSSON

kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 106 november 2007 gratis kritiska eu-fakta nr 106 november 2007 1 Bild: LARS-ERIK HÅKANSSON kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 106 november 2007 gratis Bild: LARS-ERIK HÅKANSSON kritiska eu-fakta nr 106 november 2007 1 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 106 November 2007 Kritiska EU-fakta

Läs mer

kritiska eu-fakta Nej till EU-staten utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 92 augusti 2004 valfritt pris kritiska eu-fakta nr 92 augusti 2004 1

kritiska eu-fakta Nej till EU-staten utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 92 augusti 2004 valfritt pris kritiska eu-fakta nr 92 augusti 2004 1 kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 92 augusti 2004 valfritt pris Nej till EU-staten kritiska eu-fakta nr 92 augusti 2004 1 Bild: ROBERT NYBERG KRITISKA EU-FAKTA Nummer 92 Augusti 2004

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum

TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Lektion 26 SCIC 28/03/2014 TEMA: RÄTTVISA OCH MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER: Schengen, asyl, visum Besök mellan 10:00 11:00 av... Ur mitt brev till Catrine: Mina frågor: A. Rädda barnen kritiska till asylregler

Läs mer

EU-rätt Vad är EU-rätt?

EU-rätt Vad är EU-rätt? EU och arbetsrätten EU:s uppbyggnad och regelverk Per-Ola Ohlsson EU-rätt Vad är EU-rätt? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Vad är EU? En blandning av över- och mellanstatlighet Exklusiv,

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 15.6.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0049/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Republiken Italiens senat över förslaget till rådets förordning

Läs mer

Materialet framtaget i Projekt Mitt val.

Materialet framtaget i Projekt Mitt val. För mer demokrati 2 Materialet framtaget i Projekt Mitt val. Ett projekt i samverkan med FUB och Riks-Klippan med stöd från Allmänna Arvsfonden och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. Projektledare:

Läs mer

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera

Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera Vikten av att vikta rätt Den här artikeln skrevs före det chockerande mordet på Anna Lindh. Avsikten var att så sakligt som möjligt försöka sortera upp argumenten inför folkomröstningen för de väljare

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron?

PROMEMoria. Nr 1. Juni 2013. Kan Sverige tvingas att gå med i euron? PROMEMoria Nr 1. Juni 2013 Kan Sverige tvingas att gå med i euron? Promemoria nr 1. Juni 2013. Skribent: Gösta Torstensson. Utgivare: Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, 414 60 Göteborg. För mer information:

Läs mer

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114 Conseil UE Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PUBLIC PV/CONS 76 RELEX 1114 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: 3587:e mötet i Europeiska unionens råd (utrikes frågor)

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas!

Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! Grödinge 2009-11-12 Folkrörelsen Nej till EU - Botkyrka: Lissabonfördraget träder inte i kraft nu. Folkrätten måste följas! 1. EU:s fördrag som folkrättslig överenskommelse Ett gällande fördrag som Nicefördraget

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av

Läs mer

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa

Ett rött Europa. för jobb och rättvisa Ett rött Europa för jobb och rättvisa 2 Fotografer: Nils Sjöstedt sid 1, Bea Tigerhielm sid 5, 9, 11, Jonas Lundborg sid 7, Lars-Örjan Josefsson sid 13 och Jeanette Larsson sid 15. Ett rött Europa för

Läs mer

Frågor och svar om. Lissabonfördraget

Frågor och svar om. Lissabonfördraget Frågor och svar om Lissabonfördraget Detta material är ett underlag till vänsterpartiets kampanj för en folkomröstning om EU:s nya grundlag. Det är först och främst tänkt att användas av kampanjaktivister

Läs mer

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest?

Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som behöver det mest? Är Sverige till Salu?? Ja idag är Sverige till salu! Vill vi ha det så? Frågan är - vilket Sverige vill vi leva i. Vill vi leva i ett Sverige där girigheten får råda, där den tar över omtanken om de som

Läs mer

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

RP 12/2011 rd. Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt RP 12/2011 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av en ändring av artikel 136 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för framställningar 28.11.2014 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Ärende: Framställning 0824/2008, ingiven av Kroum Kroumov, bulgarisk medborgare, och undertecknad av ytterligare

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.3.2018 COM(2018) 167 final 2018/0079 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för kommissionen att på unionens vägnar godkänna den globala pakten för säker,

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

EUROPEISKA CENTRALBANKEN 8.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 20 april 2009 om ett

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag

2 EU på 10 minuter. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla om kvaliteten på badvattnet

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare

EU och småföretagen. - EU-valet och Sveriges småföretagare EU och småföretagen - och Sveriges småföretagare EU och Småföretagen Sammanfattning Så många som sju av tio svenska småföretagare uppger att de kommer att rösta i den 7 juni. De viktigaste frågorna är

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Bilderna på omslaget finns också inne i broschyren. Där kan du läsa vad de föreställer. Sveriges riksdag på lättläst svenska Innehåll Sveriges riksdag och demokratin...3

Läs mer

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla.

Stockholm 2014-05-21. Rättvisa villkor. För alla. Stockholm 2014-05-21 Rättvisa villkor. För alla. 2(8) Rättvisa villkor. För alla. Femton år med ett högerdominerat styre har slagit hårt mot EU. Europa halkar efter. Arbetslösheten har skjutit i höjden,

Läs mer

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister

Riksdagens protokoll 1994/95:5. Torsdagen den 6 oktober. Protokoll 1994/95:5. Kl Prövning av förslaget om statsminister Riksdagens protokoll 1994/95:5 Torsdagen den Protokoll 1994/95:5 Kl. 14.00 14.17 1 Prövning av förslaget om statsminister Anf. 1 TALMANNEN: Tisdagen den 4 oktober föreslog jag riksdagen att till statsminister

Läs mer

En halv miljard. människor påverkas. av hur du röstar! Val till Europaparlamentet 7 juni Fackliga Samhällsbyggarna

En halv miljard. människor påverkas. av hur du röstar! Val till Europaparlamentet 7 juni Fackliga Samhällsbyggarna En halv miljard människor påverkas av hur du röstar! Val till Europaparlamentet 7 juni Fackliga Samhällsbyggarna Valet för dig och alla andra i EU! Mellan den 4-7 juni är det val i alla EUs 27 länder.

Läs mer

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP

JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP JA! TILL ETT AKTIVT MEDBORGARSKAP Lättläst Guide till det aktiva medborgarskapet Om du är medborgare i ett EU-land är du också EU-medborgare. Den 26 maj 2019 är det val till Europaparlamentet i Sverige.

Läs mer

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A

6426/15 ehe/ee/ab 1 DG B 3A Europeiska unionens råd Interinstitutionellt ärende: 2014/0258 (NLE) 2014/0259 (NLE) Bryssel den 26 februari 2015 (OR. en) 6426/15 SOC 91 EMPL 43 MIGR 11 JAI 103 A-PUNKTSNOT från: Rådets generalsekretariat

Läs mer

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm

JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm 1 JO sidan 1 av 7 Riksdagens ombudsmän JO Box 16327 103 26 Stockholm Denna skrivelse skall i laga ordning registreras av registrator, begär med vändande e-post dnr till voulf56@gmail.com som bekräftelse

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för rättsliga frågor 27.5.2011 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0043/2011) Ärende: Motiverat yttrande från Dáil Éireann i Irland över förslaget till rådets direktiv om

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för internationell handel 2016/0052(NLE) 7.6.2016 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om förslaget till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48)

LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse (Ds 2007:48) Dokument YTTRANDE Datum Referens: Strategisk samordning/leif Dergel 2008-03-17 Direkttel: 08-782 91 91 E-post: leif.dergel@tco.se Sida Statsrådsberedningen 103 33 STOCKHOLM LISSABONFÖRDRAGET Departementsskrivelse

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

14991/18 ADD 1 1 ECOMP.3 LIMITE SV

14991/18 ADD 1 1 ECOMP.3 LIMITE SV Europeiska unionens råd Bryssel den 17 december 2018 (OR. en) 14991/18 ADD 1 LIMITE PV CONS 65 COMPET 834 IND 381 MI 913 RECH 513 ESPACE 72 UTKAST TILL PROTOKOLL EUROPEISKA UNIONENS RÅD (konkurrenskraft:

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22)

Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22) Utlåtande 2004: RI (Dnr 314-2977/2003) Biltullar Motion av Jan Björklund m.fl. (fp) (2003:22) Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta följande Motion (2003:22) av Jan Björklund m.fl. (fp) om

Läs mer

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN

LÄTTLÄST SVENSKA RÖSTA PÅ KD GÖR EU LAGOM IGEN RÖSTA PÅ KD LÄTTLÄST SVENSKA GÖR EU LAGOM IGEN SARA SKYTTEDAL och DAVID LEGA är högst upp på vår lista i EU-valet. De är båda två allt annat än lagom. Sara och David är två starka topp-kandidater. De ska

Läs mer

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?

Lissabonfördraget. Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen? Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft

Läs mer

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO Den inre marknaden och arbetskraftens rörlighet Miljökrav och sociala krav (Artikel 18.2 OU) Artikel 18

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) 12062/3/04 REV 3 ADD 1. Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) SOC 382 CODEC 968 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 15 november 2004 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2003/0184 (COD) 12062/3/04 REV 3 ADD 1 SOC 382 CODEC 968 RÅDETS MOTIVERING Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 18.05.2001 KOM(2001) 266 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om komplettering av bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 1107/96 om registrering

Läs mer

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma.

d) För att man lättare ska kunna ta hand om lokala problem där de som situationen rör får bestämma. 1. a) En statschef definieras internationellt som landets främsta företrädare att representera landet. I Sverige har Statschefen ej någon politisk makt, däremot i exempelvis USA är den folkvalda presidenten

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.12.2018 COM(2018) 891 final 2018/0435 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 428/2009 genom att bevilja

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor DEFINITIVT FÖRSLAG 0000/0000(COS) 17 april 2001 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens rekommendation om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas

Läs mer