kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 111 december 2008 pris 20 kr kritiska eu-fakta nr 111 december Bild: ROBERT NYBERG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 111 december 2008 pris 20 kr kritiska eu-fakta nr 111 december 2008 1 Bild: ROBERT NYBERG"

Transkript

1 kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 111 december 2008 pris 20 kr Bild: ROBERT NYBERG kritiska eu-fakta nr 111 december

2 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 111 December 2008 Kritiska EU-fakta ges ut av Folkrörelsen Nej till EU Ansvarig utgivare: Eva-Britt Svensson Redaktör: Gösta Torstensson Redaktionsutskott: Thomaz Erixzon, Kerstin Nordquist, Eva-Britt Svensson, Gösta Torstensson Redaktionens adress: Kritiska EU-fakta, c/o Torstensson Rondovägen 312, Skogås tel: e-post: Adressändring & prenumeration: Kritiska EU-fakta Pölgatan Göteborg tel: FOLKRÖRELSEN NEJ TILL EU Rikskansli & materialkontor: Pölgatan Göteborg tel: e-post: webbadress: Prenumeration: Fyra nummer 100 kr medlemsskap inkl. prenumeration 200 kr (arbetslösa, pensionärer och studerande 150 kr, familjer 300 kr) Postgiro Nästa nummer utkommer i februari 2009 Manusstopp 1 februari 2009 Tryck: Litorapid Media AB Göteborg 2008 Jan-Erik Gustafsson är ordförande i Folkrörelsen Nej till EU LEDARE Riksdagen körde över demokratin Idet så kallade konvent som under odemokratis ka former arbetade fram EU-konstitutionen, och som senare under total brist på insyn blev Lissabonfördraget drev Sveriges representant Lena Hjelm Wallén (s) jämställdhet som en prioriterad fråga som motiv för en konstitution. Efter att Sveriges riksdag den 20 november röstade för Lissabonfördraget kan man konstatera att fyra kvinnor gjorde avgörande insatser för att få igenom beslutet i strid mot folkviljan och utan föregående folkomröstning. Det är EU:s propagandaminister Margot Wallström (s) som säger sig respektera Irlands nej från i juni, men som José Manuel Barossos bandhund gör tvärtemot, och utan invändningar har sett fram emot att riksdagen ratificerar fördraget i strid med den egna EU-rätten. Det är EU-minister Cecilia Malmström (fp), som uttalat ett stort antal osakligheter om Lissabonfördraget istället för att ta ansvar för den breda debatt, som aldrig blev av, som hon efterlyste i förordet till SNS upplaga av Lissabonfördraget. På sluttampen hävdade hon lögnaktigt att Lissabonfördraget bara var ett simpelt internationellt fördrag, varför folkviljan kunde köras över utan folkomröstning. Det är LO:s ordförande och ledamoten i (s) verkställande utskott Wanja Lundby-Wedin, som skyllde alla problem på regeringen Reinfeldt och valde solidariteten med det överstatliga Europafacket framför att företräda LO-kongressens beslut från i juni om absoluta garantier för vår kollektivavtalsmodell, strejkrätt och arbetsrätt. Det är partiordföranden (s) Mona Sahlin som i Lundby-Wedins ledband krävde rättning i leden i den egna socialdemokratiska riksdagsgruppen för att till vilket pris som helst få igenom Lissabonfördraget. När riksdagen med förkrossande majoritet, och med den socialdemokratiska riksdagsgruppens avgörande medverkan (95 ja, 0 nej, 8 nedlagda röster, 27 frånvarande) sa ja till Lissabonfördra- get, godkände ledamöterna den största grundlagsstridiga maktöverföringen någonsin från den egna riksdagen till EU:s institutioner, samt accepterade EU:s nuvarande anti-fackiga rättsordning och EU-domstolens absoluta och odemokratiska överhöghet. När det kom till kritan så röstade (s)-riksdagsgruppen med den borgerliga regeringen, som man just häcklat. Den socialdemokratiska riksdagsgruppens svek kommer att få stora konsekvenser. För alla är det nu uppenbart att Sveriges ja till Lissabonfördraget markerar en spricka i arbetarrörelsen. På ena sidan står de flesta av LOförbunden, på den andra sidan ledningarna för LO och socialdemokraterna. För LO-förbunden och dess medlemmar börjar nu kampen för att återerövra demokratin och den nationella arbetsrätten i strid mot den nuvarande LO-ledningen knäfall för en otyglad nyliberalism. Annars väntar efter EU:s domstols domar löne- och social dumping. Kampen mot den tilltagande ekonomiska och politiska krisen försvåras, eftersom den nyliberala ekonomiska politiken med en fri och icke snedvriden konkurrens konstitutionaliseras med Lissabonfördraget. Detta leder i sin tur till, trots den djupnande ekonomiska krisen, att fortsatta privata lösningar till samhällelig produktion och tjänster kommer att eftersökas. Men med riksdagens ja är kampen mot Lissabonfördraget inte över. Utan en ny folkomröstning på Irland blir det inget Lissabonfördrag. Denna tror inte ens EU-ledningen kan komma till stånd förrän tidigast hösten Inställningen till Lissabonfördraget kommer därför att återkomma inför valet till EU-parlamentet i juni För oss i Folkrörelsen Nej till EU har kam panjen mot Lissabonfördraget tydliggjort att det inte går att bevara Sveriges nationella självständighet, arbetsrätt, utrikes- och säkerhetspolitik med mera inom ramen för EU. Redan tidigare har nästa namnunderskrifter samlats in för en ny folkomröstning om EU-medlemskapet. Med Lissabonfördraget har argumenten för att lämna EU blivit alltmer uppenbara. 2 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

3 klipp & kommentarer Island på väg in i EU? Islands ekonomiska sammanbrott har brutit ner motståndet mot landets medlemskap i EU. Enligt den norska dagstidningen Klassekampen kommer det konservativa Självständighetspartiet att på sin extrakongress i januari acceptera EU-medlemskap. Därmed finns det en EUvänlig majoritet i Alltinget, det isländska parlamentet. Islands utrikesdepartement har redan utarbetat ett utkast till en EUansökan, som ska kunna lämnas in under våren Irländska protester Dagen innan den svenska riksdagen röstade om Lissabonfördraget lämnade Peoples Movement, Folkrörelsen Nej till EU:s motsvarighet i Irland, över ett brev till Sveriges ambassadör Claes Ljungdahl i Dublin i vilket man protesterade mot att den svenska regeringen beslutat att gå vidare med en ratificering trots att Lissabonfördraget redan har avvisats av det irländska folket på demokratisk väg. Den svenska regeringens beslut att fortsätt med ratificeringen är helt och tydligt tagit i samverkan med EU-kommissionen för att på ett odemokratiskt sätt isolera det irländska folket och för att sätta mer press på oss för att godkänna fördraget, skriver Peoples Movement i protestbrevet. Bakbunden av marknaden Varför måste vi älska budgettaket? frågar sig Ann Charlott Altstadt i en krönika i LO-tidningen. Hon finner det tragikomiskt att den stora frågan för vänsterpartierna inte är hur man ska reglera den destruktiva marknaden, utan huruvida politikerna ska fortsätta vara bakbundna för att inte oroa den. Krönikören finner förklaringen i EU och det tilltänkta inträdet i EMU: Det socialdemokratiska partiet har sålt sin själ till en union vars främsta mål är att underlätta för kapitalet att profitera och parasitera på så många områden som möjligt på samhällskroppen. EU agerar mot tysk skyddslag EU-kommissionen kommer att vidta rättsliga åtgärder mot Tyskland beträffande den omstridda lag som skyddar biltillverkaren Volkswagen från ovälkomna uppköp. Förra året fastslog EU:s domstol att den dåvarande lagen bröt mot EU:s regler. Tyskland ändrade skyddslagen men uppfyllde ändå inte EU:s krav. Kommissionen anser att lagen, som funnits sedan 1960, hindrar det fria flödet av kapital i EU. Före jul ska ett beslut ha fattats, enligt en talesman för kommissionen. Schweiz snart del av Schengen Nyligen godkände EU-ländernas justitieministrar beslutet om att Schweiz ska delta fullt ut i Schengen. Det innebär att personkontrollen vid landgränserna mellan EU-länderna och Schweiz försvinner den 12 december. Kontrollerna vid landets flygplatser tas bort den 29 mars Schweiz är inget EU-land men har slutit vissa bilaterala avtal med EU. I oktober 2004 skrev landet under ett avtal om anslutning till Schengen. Avtalet godkändes därefter i en folkomröstning i juni Partipiskan viner Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning skriver på sin blogg om riksdagens godkännande av Lissabonfördraget: Partipiskan viner i de hårt splittrade partierna. Ledamöter som har röstas in för sin EU-politik får inte rösta efter sin övertygelse. I fråga efter fråga bestämmer en partiledning. Alla andra har bara att rätta in sig i ledet. Folket får finna sig i en riksdag som inte representerar deras intressen. Vi har egentligen ingen fungerande demokrati. Varför ska vi ha så många ledamöter i riksdagen. Det räcker väl med partiledarna? kritiska eu-fakta nr 111 december

4 Riksdagen röstade ja till Lissabonfördraget RIKSDAGEN RÖSTADE klockan den 20 november ja till EU:s Lissabonfördrag. Sverige blev därmed det 25:e av EU:s 27 länder att säga ja till Lissabonfördraget. Lissabonfördraget är, enligt riksdagsmajoriteten, bättre än nu gällande fördrag och stärker EU på viktiga områden. Röstsiffrorna efter maratondebatten blev 243 ja, 39 nej och 13 nedlagda röster. De 39 ledamöter som röstade nej var 20 vänsterpartister, 18 miljöpartister och 1 centerpartist. De 13 som lade ned sin röst var 8 socialdemokrater, 3 kristdemokrater och 2 centerpartister. Lissabonfördraget innebär bland annat nya beslutsregler i EU:s ministerråd, färre EUkommissionärer, mer makt till EU-parlamentet och en permanent ordförande för stats- och regeringschefernas EU-toppmöten. De stora medlemsländerna stärker radikalt sin ställning på de mindre medlemsländernas bekostnad. DET INNEBÄR OCKSÅ att EU går över från enhällighet till majoritetsbeslut på en rad områden. Det handlar framför allt om straffrätt och polissamarbete. Dessutom slås det fast att EU ska utveckla ett gemensamt försvar samtidigt som medlemsstaterna ingår en ömsesidig försvarsförpliktelse av modell Nato och förbinder sig att ställa militära styrkor till EU:s förfogande för militär äventyr i omvärlden. Sammantaget är de förändringar som Lissabonfördraget innehåller de mest omfattande som har skett inom EU sedan Sverige blev medlem i unionen. Genom dem bryts många av de löften om vetorätt, allianfrihet och mellanstatlighet som ja-sidan förde fram i folkomröstningen om medlemskap i EU. När vi nu går från krav på enhällighet till majoritetsbeslut i EU så godkänner vi principen att lagar kan stiftas mot enskilda länders vilja. Vår grundlag är i gungning, säger Marianne Berg, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet för vänsterpartiet. Trots att LO-kongressen liksom flera socialdemokrater krävt att beslutet om Lissabonfördraget skulle skjutas på tills Lavalutredningen om kollektivavtalen var klar, vann inte vänsterpartiets vilandeförklaring något gehör under riksdagens omröstning. Det känns tungt och dystert just nu. Jag hade verkligen hoppats in i det sista på att vi i oppositionen skulle kunna enas om att garantera tryggheten på arbetsmarknaden innan vi godtog Lissabonfördraget, säger Josefin Brink, vänsterpartistisk riksdagsledamot i arbetsmarknadsutskottet. ÄVEN MILJÖPARTIET beklagar riksdagens beslut att anta Lissabonfördraget, trots försöken att få igenom en vilandeförklaring. Riksdagen har nu röstat för ett fördrag som innebär att betydligt fler beslut inom EU blir överstatliga och Sveriges möjligheter att påverka minskar radikalt. Det är att gå baklänges in i framtiden, säger Peter Eriksson, språkrör för miljöpartiet. Jag beklagar att den moderatledda majoriteten har fattat ett så avgörande beslut utan att först fråga svenska folket i en folkomröstning. Nu står hoppet om att den nya EU-grundlagen ska stoppas till Irland och Tjeckien, säger Max Andersson, miljöpartistisk riksdagsledamot i EUnämnden. I TJECKIEN HAR konstitutionella domstolen nyligen meddelat att Lissabonfördraget stämmer överens med den tjeckiska författningen. Men det innebär inte per automatik att det EU-kritiska tjeckiska parlamentet kommer att godkänna fördraget. Irland röstade den 12 juni nej till Lissabonfördraget. Fortfarande är inget sagt om eller när Irland ska ha en ny folkomröstning där Irlands nej till fördraget eventuellt kan bli ett ja. Opinionen mot Lissabonfördraget har blivit ännu starkare sedan folkomröstningen. Och utan ett ja från alla EU:s medlemsländer faller Lissabonfördraget. GÖSTA TORSTENSSON 4 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

5 Fler borgerliga ville gå emot egna partilinjen DET VAR HÅRT TRYCK att följa partilinjen när riksdagen röstade om det nya EU-fördraget. Centerpartisten Sven Bergström var den ende som helt bröt mot sitt partis linje. Det blev lite panik i gruppledningen när jag berättade att jag skulle rösta nej, säger Sven Bergström. De egna väljarna i Gävleborgs län var viktigast: I slutändan vägde min lojalitet med hemmafronten tyngre än trycket att rösta lojalt i enlighet med gruppledningens och regeringens önskemål. Enligt Sven Bergström var påtryckningarna att följa partilinjen starka men något hot om repressalier utsattes han inte för. Dessutom skulle det knappast bita på honom: Jag har väl inte stått högst på partiledningens favoritlista tidigare heller. Jag har varit för självständig och lite för bråkig för att passa in och få de uppdrag man får om man är mer följsam. Eva Selin Lindgren från Göteborg, också centerpartist, tyckte däremot att påtryckningarna kändes olustiga men böjde sig och lade ner sin röst (liksom centerpartisten Per Lodenius och kristdemokraterna Ingemar Vänerlöv, Annelie Enochson och Lennart Sacrédeus). Gruppledningen utövade ett förfärligt tryck. En del människor är väl inte vana vid att folk har olika åsikter, kommenterade hon och tyckte att hon inte fick ett enda hållbart argument för regeringens linje. GÖSTA TORSTENSON Åtta sossar avstod att rösta JAG BEKLAGAR ATT vi tog beslutet. Min linje har varit att skjuta på beslutet, förklarar den tidigare socialdemokratiske socialministern Morgan Johansson efter riksdagens beslut att ratificera Lissabonfördraget. Han liksom många fackliga organisationer skulle helst sett att den svenska modellen för hur kollektivavtalen ska tillämpas hade utretts färdigt och att riksdagsbeslutet kom därefter. Men Morgan Johansson valde ändå att följa partilinjen med hänvisning till den arbetsordning som hans parti kommit överens om i riksdagen och avstod därför från att rösta. Totalt åtta socialdemokratiska ledamöter valde med något skiftande motiveringar att avstå. Förutom Morgan Johansson var det följande s-riksdagsledamöter: Bo Bernhardsson, Leif Pagrotsky, Claes-Göran Brandin, Eva-Lena Jansson, Jan-Olof Larsson, Hans Stenberg och Krister Örnfjäder. NÄR DET GÄLLER vänsterpartiets och miljöpartiets förslag om en folkomröstning var det enbart Leif Pagrotsky som avstod. Värt att notera är att Marita Ulvskog, som kommer att toppa den socialdemokratiska valsedeln vid EU-parlamentsvalet nästa år, röstade ja till Lissabonfördraget. GÖSTA TORSTENSSON Kollektivavtal saknades vid LKAB-bygge DET SAKNADES SVENSKT kollektivavtal i ett fall när LKAB lät bygga sitt nya pelletsverk i Malmberget. Gruvfyran har hittat underentreprenörer som bara betalt cirka hälften av svenska metallarbetares lägsta löner till sina anställda. Vi har hittat avtal som är allt annat än svenska kollektivavtal. Jag skulle betrakta dem som rena och skära slavavtal, säger Thomas Nilsson som är ordförande i Gruvfyran. Det polska företaget Mostostal har varit underentreprenör med 50 anställda för att installera rökgasrening i pelletsverket. I anställningskontraktet som är översatt från polska och som Sveriges Radio fått ta del av står att lönen före skatt skulle vara svenska kronor. I snitt har arbetarna jobbat för 57 kronor per timme. Arbetstagarna skulle själv stå för allt slitage och eventuella Inte högt i tak i riksdagen ANNE-MARIE PÅLSSON, riksdagsledamot för moderaterna, har varit kritisk till hur Lissabonfördraget behandlats och skulle helst velat ha en annan beslutsordning. Ihop med sex andra borgerliga riksdagsledamöter (tre centerpartister och tre kristdemokrater) hade hon skrivit en motion om att Lissabonfördraget bör ses som en grundlagsfråga. MOTIONÄRERNA FÖRESLOG därför att frågan ska tas upp ytterligare en gång, efter mellanliggande val eller underställas en folkomröstning. Man kan tycka att frågan om beslutsformer för detta är närsynt. Vi som värnar demokratin förluster beträffande bland annat arbetskläder och arbetsmaterial. Arbetarna har också fått förbinda sig att hemlighålla anställningsvillkor och löneavtal under kontraktstiden. Nu ska Gruvfyran agera för att de polska arbetarna ska få sina avtalsenliga löner. Det är helt oacceptabelt att vi fortfarande har företag som försöker slå sönder och samman den svenska arbetsmarknaden, säger Thomas Nilsson. MATS NORRSTAD tycker inte så. Grundlagen finns för att tygla den politiska makten", skriver motionärerna. MEN ANNE-MARIE Pålssons invändningar var inte, till skillnad från de andra motionärerna, tillräckligt starka för att hon skulle rösta nej till regeringsförslaget eller lägga ner sin röst. Att gå en egen väg är heller inte något riksdagsledamöterna uppmanas till, enligt Anne-Marie Pålsson. Det är inte högt i tak i frågor som handlar om var riksdagsmajoriteten ska hamna, är hennes erfarenhet efter flera år i riksdagen. GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

6 Brian Carty, politisk rådgivare i Sinn Fein: "EU-ledarna måste börja lyssna till folken" DEN 12 JUNI FOLKOMRÖSTADE Irland om Lissabonfördraget. Då röstade 53,4 procent nej och 46,6 procent röstade ja. Omröstningsresultatet utlöste panik både hos det irländska och europeiska politiska etablissemanget, menar Brian Carty från det irländska vänsterpartiet Sinn Fein, en av de ledande organisationerna inom den irländska nejkampanjen och det enda partiet i det irländska parlamentet som är motståndare till Lissabonfördraget. (Sinn Fein har fyra av de 166 parlamentsplatserna.) Etablissemanget hade inte förväntat sig ett nej och framför allt inte ett så tydligt nej. Det var ett högt valdeltagande, mycket högre än det brukar vara i folkomröstningar och även folk som inte brukar rösta i de ordinarie valen deltog. Det gick upp för många att Lissabonfördraget var något vi måste säga nej till. Folk i marginaliserade områden röstade nej, övervägande kvinnor och ungdomar röstade nej, berättar Brian Carty. NEJ-SIDAN VANN ÖVER hela Irland. När alla röster från Donegal i norr till Cork i söder hade räknats visade det sig att bara 10 av 43 valkretsar hade en majoritet för ja. Också i Dublin röstade de flesta nej. I vissa delar av huvudstaden, de som ligger bortom de glassiga bank- och turistkvarteren, röstade dubbelt så många nej som ja. Men det var främst från landsbygden och från arbetarklassen i städerna som nej-rösterna kom. 74 procent av arbetarna (manual workers) röstade nej. Ja-rösterna återfanns framför allt bland de välbeställda och etablerade i samhället. EN VIKTIG FÖRKLARING till vår framgång var att vi hade lång tid att förbereda oss inför folkomröstningen Frankrike och Holland röstade nej till EU:s konstitution Eftersom Lissabonfördraget och den nedröstade konstitutionen i stort sett är samma sak var det lätt att omsätta erfarenheterna från kontinenten på irländska förhållanden, säger Brian Carty. Han arbetar i Bryssel som politisk rådgivare till Mary Lou McDonald, en av Sinn Feins två EU-parlamentariker. Mary Lou McDonald, som kommer från Dublin, representerar Irland, medan Bairbre de Brún är invald i EU-parlamentet som en av Storbritanniens ledamöter. Hon kommer från Belfast i Nordirland (eller The Six Counties, som republikanska Sinn Fein säger). BRIAN CARTY PEKAR på att redan innan holländare och fransmän sade nej till förslaget till EUkonstitution hade Sinn Fein tagit ett strategiskt beslut om ett progressivt nej i Irland. För oss var det viktigt att sätta in folkomröstningen i ett större sammanhang. Vi ville samla alla vänsterkrafter, progressiva och fackföreningar mot fördraget. Nej-kampanjen enades därför om att driva frågor om demokrati, nationell suveränitet, antimilitarism, den offentliga sektorn och fackliga frågor bildades CAEUC, The Campaign Against the EU Constitution, som en bred koalition av progressiva organisationer, fredsrörelsen, fackliga aktivister och olika vänsterpartier. I CAEUC ingår förutom Sinn Fein till exempel Peoples Movement, motsvarigheten till Folkrörelsen Nej till EU i Sverige. DET FANNS AKTIVISTER i olika progressiva politiska rörelser som drivit frågor mot en gemensam europeisk försvarsmakt och liknande. Vi breddade detta och argumenterade för den offentliga sektorn, om arbetares rättigheter och internationell handel. Vi drev dessa frågor eftersom de inte hade varit på dagordningen inför omröstningen. Det handlade om sociala och ekonomiska rättigheter och som sagt om den offentliga sektorn och arbetares rättigheter. Om demokrati, om de små länderna inom unionen och deras suveränitet, om centraliseringen av makt inom EU. Internationell handel och hur EU vill ha mer att säga till om vid slutandet av internationella avtal. Det handlar också om u-länderna och hur dessa inte får komma till tals. Naturligtvis också om EU:s militarisering, vilket alltid varit en kontroversiell fråga när det gäller Irlands relation till EU. I SLUTSKEDET AV den irländska folkomröstningskampanjen fick EU-domstolens antifackliga avgöranden i Viking-, Vaxholmsoch Ruffertmålen ett betydande genomslag. Det gjorde att fackföreningsrörelsen förstod att det var ett problem med EU. Ett växande antal fackförbund trotsade den irländska LO-ledningen och uppmanade sina med- Foto: BÖRJE GRAF 6 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

7 lemmar att rösta nej. EU-motståndet i Irland domineras av vänsterkrafter men här finns också en liten katolsk högerorganisation och marknadsliberalerna i Libertas. Med de borgerliga nej-krafterna slöt vi en slags ömsesidig borgfred. Dessa drev framför allt skattefrågan. Vårt nej var klart avgränsat från deras nej, men vi lät dem hållas på sin kant. Vi koncentrerade oss på våra frågor och koncentrerade oss på att attackera regeringen och andra politiska partier på ja-sidan. LISSABONANHÄNGARNA körde med argument som att Irland behöver goodwill i de andra EU-länderna De sa också att om vi inte säger ja blir vi marginaliserade i EU men de kunde inte komma med ett enda konkret skäl till varför vi skulle ha Lissabonfördraget, säger Brian Carty. Nej-sidan fokuserade på fördraget och dess innehåll. De lyckades hålla debatten till sakfrågor. Brian Carty menar att jasidan inte hade något att sätta emot nej-sidans argument. Vi lyckades vrida debatten till att handla om Lissabonfördraget. Vi visade att de inte hade några bra argument. Brian Carty är bekymrad över den irländska regeringens och andra EU-länders totala brist på respekt för folkomröstningsresultatet. Allt sedan EU-toppmötet i juni, bara några dagar efter den irländska folkomröstningen, har EU-ledarna otåligt väntat på ett besked från den irländska regeringen om vad man avser att göra. Ett första besked väntades på toppmötet i oktober, men eftersom regeringen i Dublin trevar sig fram på politiskt minerad mark, begärde och beviljades man ytterligare anstånd till EUtoppmötet i december. ENLIGT EU:S EGET regelverk innebär det irländska nejet att Lissabonfördraget har fallit. För att det ska kunna träda i kraft förutsätts nämligen att det godkänns i samtliga 27 medlemsländer. Men Tyskland och Frankrike, EU:s ledande stormakter, kräver att Irland håller en andra omröstning med utgångspunkt i ett tilläggsprotokoll. Enligt den brittiska tidningen Financial Times kommer övriga EU-länder att eventuellt erbjuda Irland ytterligare garantier inom områden som beskattning, försvar och familjerätt (aborter). Ett sådant förtydligande, i form av ett förklarande protokoll, skulle inte kräva godkännande av övriga EU-länders parlament. Det räcker att EU-ländernas regeringschefer godkänner det. NÅGRA VECKOR EFTER folkomröstningen presenterade Sinn Fein ett stort antal ändringsförslag av Lissabonfördraget. Några exempel: Alla medlemsländerna ska ha en permanent kommissionär. Medlemsländerna nuvarande röststyrka i ministerrådet ska bibehållas. Borttagande av alla möjligheter för unionen att ändra fördragen utan godkännande av samtliga nationella parlament. Ett protokoll om säkerställer den irländska neutraliteten ska bifogas fördraget. Nya klausuler som säkerställer löntagarnas rättigheter, till exempel det sociala protokoll som Europafacket har föreslagit. Nya skrivningar i fördraget för att för att förhindra att sjukvård, utbildning och andra offentliga tjänster förvandlas till handelsvaror. De föreslagna förändringarna utgör inte Sinn Feins hela reformprogram av EU. Snarare är de det minimum som vi tror skulle kunna vara acceptabelt för de irländska väljarna. Det är kortsiktiga strategiska reformer som är förnuftiga, praktiska och genomförbara i samband med kommande regeringsförhandlingar, säger Brian Carty. DEN IRLÄNDSKA REGERINGEN har varit mån om att poängtera att man ännu inte tagit ställning till någon handlingsplan utan endast undersöker olika alternativ. Brian Cowen, den irländske premiärministern, har sagt att det inte finns något intresse för ett nytt fördrag bland de andra regeringscheferna i EU. Men saken är den att de inte kan fortsätta utan stöd av de irländska väljarna. Brian Cowen måste respektera resultatet av folkomröstningen, engagera den politiska och folkliga opinionen i EU, och börja bygga en allians för en bättre uppgörelse. När Europeiska rådet träffas i december måste han begära en ny förhandlingsrunda och ett nytt fördrag, säger Brian Carty. Nya fördragsförhandlingar är den enda vägen framåt. BRIAN CARTY MENAR att det europeiska och irländska etablissemangets trixanden snarast har stärkt nej-sidan. Om det vore folkomröstning idag skulle ännu fler rösta emot Lissabonfördraget. I stället för att försöka hitta andra metoder för att tvinga igenom en fördragstext som har blivit förkastad i Irland, Frankrike och Holland, måste EU-ledarna lyssna till vad folken säger. Det finns nu en möjlighet för den oro som finns bland folken inom hela EU att komma till tals. EU-ledarna måste gripa denna möjlighet och leverera, säger Brian Carty. I den politiska och mediala debatten anser de flesta att den troligaste lösningen på det irländska problemet är att det irländska folket får en ny chans att ta ställning till Lissabonfördraget. Även om det tycks finnas ett starkt krav från de dominerande EU-länderna att detta sker redan under våren 2009, förefaller nog hösten 2009 som mest sannolikt. PEADAR Ó BROIN, forskare vid irländska Institute of International and European Affairs, säger till Dagens Nyheter att det verkar föga sannolikt med en folkomröstning under våren. Samma bedömning gör Brian Carty. En ny folkomröstning är sannolik, konstaterar han. Datum är ej fastställt men troligen kommer den att ske någon gång nästa höst. GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

8 Osäkert om och när Tjeckien godkänner Lissabonfördraget TJECKIEN KAN BLI andra EU-landet efter Irland som säger nej till Lissabonfördraget. Osäkerheten är stor för hur det tjeckiska överhuset ska rösta. Faktum är att Lissabonfördraget inte är så populärt i Tjeckien, säger Tjeckiens EUminister Alexandr Vondra. För den tjeckiska koalitionsregeringen, som stödjer Lissabonfördraget, kommer den närmaste tiden att gå i ovisshetens tecken huruvida landets parlament, som består av två kamrar, kommer att godkänna Lissabonfördraget eller inte. Första prövningen skedde när Tjeckiens konstitutionella domstol den 25 november lämnade sitt utlåtande om fördraget. Domstolen har kommit fram till att Lissabonfördraget är förenligt med den tjeckiska författningen. 8 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008 Granskningen gäller inte hela fördraget utan bara sex punkter som har väckt kritik från en grupp ledamöter av det tjeckiska parlamentets överhus. Tjeckiens premiärminister Mirek Topolánek säger i ett uttalande att domstolsutslaget innebär att processen för att godkänna Lissabonfördraget kan fortsätta och att han förväntar sig en fortsatt debatt. I DET TJECKISKA överhuset finns en grupp ledamöter som motsätter sig att landet antar det nya EU-fördraget. Motståndet består av ledamöter tillhörande det regerande liberalkonservativa partiet ODS och kommunisterna i KSCM som befinner sig i opposition. Alexandr Vondra kan inte ge några säkra besked om utgången av omröstningen i överhuset. Faktum är att det i vårt parti ODS finns en stark EU-skeptisk falang. För att det tjeckiska parlamentet ska anta Lissabonfördraget krävs att det stöds av minst 60 procent av samtliga valda ledamöter i underhuset och 60 procent de närvarande i överhuset. Förhandstipset är att fördraget kommer att antas i underhuset men att det är betydligt mer osäkert i överhuset. En undersökning som presenterades 4 november av den tjeckiska nyhetsbyrån CTK visar att 55 procent av tjeckerna vill att parlamentet inte godkänner Lissabonfördraget. 45 procent är för ett godkännande. De två största partierna liberalkonservativa ODS och socialdemokraterna tycks gå i otakt väljarna. Medan ODS har många ledamöter i parlamentet med en EU-skeptisk inställning är 60 procent av deras väljare för fördraget. Det omvända gäller för de EU-positiva socialdemokraterna där säger 57 procent av de socialdemokratiska väljarna nej till samma fördrag. Alexandr Vondra medger att det är mycket svårt att förutspå utgången om det genomfördes en folkomröstning om Lissabonfördraget i dag. TIDIGARE HAR premiärminister Mirek Topolanek sagt att Tjeckien inte kommer godkänna fördraget i år. Men efter domstolens besked vill han inte svara på frågan om när Tjeckien ska godkänna fördraget uppger tjeckiska tidningen Ceske Noviny. Den konstitutionella domstolen har inte granskat Lissabonfördraget i sin helhet, utan bara de delar som fått invändningar. En möjlighet är nu att EU-kritiker i parlamentet eller landets EU-skeptiske president kommer med invändningar mot andra delar i fördraget, vilket kan leda till att konstitutionella domstolen åter inleder en granskning. Tjeckien kan bli ett större problem än Irland när det gäller ratificeringen av Lissabonfördraget, förutspådde den tyske socialdemokraten Jo Leinen efter att en delegation från EU-parlamentet besökte Prag för några veckor sedan. SOM TILLTRÄDANDE ordförandeland i EU kommer Tjeckien att efter årsskiftet få leda förhandlingar med den irländska regeringen om möjligheten att få ett irländskt ja till Lissabonfördraget i en andra folkomröstning. Tjeckiens president Vaclav Klaus uttalade i samband med ett officiellt statsbesök i Irland för några veckor sedan sitt gillande av det irländska nejet samt sitt stöd till Declan Ganley, den EU-kritiska högerorganisationen Libertas ledare. GÖSTA TORSTENSSON

9 KRÖNIKA Lönlöst att tala för döva öron INGEN ÄR MER DÖV än den som inte vill höra. Det är ett gammalt ordstäv som aktualiserats mer än kanske någonsin under det senaste året. Enligt Mona Sahlin och majoriteten i den socialdemokratiska riksdagsgruppen är Lissabonfördraget bättre än det nuvarande Nicefördraget eftersom det gör EU:s rättighetsstadga juridiskt bindande och därmed rider spärr mot framtida Lavaldomar. Att detta påstående är osanning, eller icke med verkliga förhållandet överensstämmande, har jag skrivit om i flera böcker och stort antal artiklar alltsedan Lavaldomen avkunnades för snart ett år sedan. Bland annat har jag redovisat att Mona Sahlins partikamrat, EU-kommissionären Margot Wallström, i ett skriftligt svar på en fråga som vänsterpartiets EU-parlamentariker Eva-Britt Svensson ställt till EU-kommissionen visar att Lissabonfördraget inte ändrar någonting i sak: När det gäller förhållandet mellan grundläggande rättigheter och de fyra grundläggande friheterna [fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital] har EG-domstolen utvecklat tydliga principer. Kommissionen anser att denna rättspraxis inte på något sätt kommer att påverkas genom att stadgan görs juridiskt bindande. JAG HAR OCKSÅ påtalat att advokat Ulf Öberg, som mot lön företrädde Byggnads och Elektrikerna vid EU-domstolen i Lavalmålet, har tillintetgjort LO-ledningens försäkran om att Lissabonfördraget är en barrikad mot nya antifackliga domar: Sanningen är att varken antagandet eller förkastandet av Lissabonfördraget skulle spela någon som helst roll i förhållande till de problem som har uppstått efter EU-domstolens dom i Lavalmålet. Men Mona Sahlin vill inte höra på den saken. Hon är döv på det örat. ISTÄLLET HAR DEN socialdemokratiska partiordföranden och andra företrädare för det socialdemokratiska EU-etablissemanget uppträtt som något av arbetarrörelsen svar på Jehovas vittnen, som oavsett vad som sker i den verkliga världen trosvisst rabblar det nya fördraget är bättre än det nuvarande; det nya fördraget är bättre Men att Lissabonfördraget inte utgör någon som helst garanti för fackliga rättigheter såsom kollektivavtal och konflikträtt, bekräftas av Pernilla Lindh, svensk domare i EU-domstolen, i en intervju i senaste numret av Kommunalarbetaren. Enligt henne har EU-domstolen vid elva tillfällen, däribland Lavalmålet, direkt hänvisat till EU:s rättighetsstadga. Den spelar mycket stor roll för domstolens bedömning. Som jag ser det är stadgan bindande redan i dag. Skillnaden om den skrivs in i Lissabonfördraget vore att det blir svart på vitt att stadgan är bindande. Men någon skillnad i praktiken blir det alltså inte för domstolens bedömning jämfört med i dag, säger Pernilla Lindh. LISSABONFÖRDRAGET UTGÖR således inget värn mot kommande Lavaldomar. Precis tvärtom. Att säga ja till Lissabonfördraget är i realiteten att säga ja till Lavaldomen. Med Lissabonfördraget, närmare bestämt EU:s rättighetsstadga som medföljer fördraget som ett protokoll, får EU-domstolen grundlagsfäst befogenhet att pröva och tolka arbetstagarnas eller deras organisationers rätt att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk. I anslutning till rättighetsstadgan refereras det till EU-domstolens rättspraxis enligt följande: Det följer emellertid av en väl etablerad rättspraxis att dessa rättigheter kan begränsas, särskilt inom ramen för en gemensam organisation av marknaden [...] De grundläggande rättigheter Lissabonfördraget innehåller, till exempel rätten till kollektiva åtgärder, kan således begränsas med hänvisning till den inre marknaden med fri rörlighet för varor, kapital, tjänster och arbetskraft. Det vill säga precis det EU-domstolen gjorde i Lavaldomen. GENOM ATT RIKSDAGEN med förkrossande majoritet, och med den socialdemokratiska riksdagsgruppens avgörande medverkan [102 ja, 0 nej och 8 nedlagda röster], ratificerat Lissabonfördraget så har man också godkänt EU:s nuvarande antifackliga rättsordning och EU-domstolens odemokratiska överhöghet. Lönlöst att tala för döva öron, lyder ett annat gammalt talesätt. Men att Mona Sahlin vägrar lyssna på kritiska röster och kommenderar villkorslös ja-röstning till Lissabonfördraget, är för att tala med stridbara ledare i byggfacket ett svek mot svenska löntagare. Mona Sahlins politiska dövhet tror jag att socialdemokraterna kommer att få betala dyrt, mycket dyrt för i framtiden. GÖSTA TORSTENSSON redaktör för Kritiska EU-fakta kritiska eu-fakta nr 111 december

10 Finanskrisen är inget argument för Sverige att gå med i EMU DET SOM NU HÄNDER på de finansiella marknaderna bör ge en allvarlig tankeställare till alla de som för fem år sedan propagerade för införandet av euron i Sverige. Nu blottas de avgörande svagheterna i hela EMUkonstruktionen. En av centralbankernas viktigaste uppgifter är att fungera som lender of last resort för det finansiella systemet. När en finansiell kollaps hotar skall centralbanken kunna ställa upp med erforderliga lån i (i princip) obegränsad omfattning. Den aktuella krisen har tydligt visat hur viktig denna funktion är. I Sverige uppgår till exempel den redan beslutade utlåningen från Riksbanken till bortåt 350 miljarder kronor, alltså cirka procent av BNP. Denna likvidisering av ekonomin är helt nödvändig. Men centralbankens agerande räcker sällan, något som också visas av dagens kris. Det krävs även att staten ställer upp med garantier för spararnas pengar, och/eller allmänna finansiella stimulanser för ekonomin. Även detta sker nu i land efter land, där staterna både tillgriper stimulanskapacitet av gammalt keynesianskt snitt, dels utfärdar bindande insättargarantier. UTAN DESSA STIMULANSPAKET och utan dessa garantier skulle troligen det finansiella systemet både i USA och Europa nu befinna sig på randen av en total kollaps, med oöverblickbara konsekvenser för ekonomi och sysselsättning. Och vad har nu detta att göra med EMU? Jo, en avgörande, men sällan debatterad svaghet med EMU är att dess centralbank, ECB, inte kan tillhandahålla likviditet i den omfattning som till exempel Riksbanken kan. ECB har ingen möjlighet att ensamt låna ut stora summor till konkurshotade banker. Dess kapitalbas är löjligt liten (ca 4 miljarder euro) och den europeiska bankkrisen är redan så svår att denna kapitalbas inte räcker till för att lösa tänkbara förluster. För en tid sedan sökte den tyska Bundesbank åta sig rollen genom att göra om den så kallade Likobanken till en EU-institution, med en kraftigt ökad kapitalbas. Planen stupade på att de tyska bankerna inte ville vara med att riskera sina pengar för att stödja andra länders bankproblem. TILL DETTA KOMMER att EMUområdet inte heller kan förlita sig på en gemensam finanspolitik. Det finns helt enkelt inga gemensamma skattemedel, ingen gemensam finansminister, som kan ställa upp och garantera insättarnas sparmedel i en krissituation. Detta tvingar det finansiella systemet att basera sig på lösa överenskommelser mellan deltagande regeringar. Och det finns troligen gränser för hur långt till exempel tyska skattebetalare är villiga att sanera en kollaps i till exempel det italienska bankväsendet. Det som nu sker kommer EU-entusiasterna att använda som ett argument för att föra mer makt till EU:s institutioner. Det kommer att komma förslag om en gemensam skattepolitik, och på kraftigt ökad makt till ECB. Så brukar man resonera i EU-sammanhang. När svagheterna blottas i en politisk konstruktion, som till exempel EMU, omprövas aldrig den ursprungliga planen. Istället tolkas svagheterna som ett bevis på att man måste gå ännu längre i den politiska integrationen och på allvar realisera projektet om Europas Förenta Stater. Vad man glömmer är emellertid att den nuvarande krisen uppstod i USA, med världens största ekonomi, världens största valuta, en stark centralbank och en i långa stycken gemensam skattebas. Ett ännu mer centraliserat EMU är ingen garanti mot ett finansiellt sammanbrott. Det är trots allt de små staterna med egna valutor: Sverige, Norge och Danmark, som hittills klarat sig bäst. Så småningom kommer denna lärdom att sprida sig även till det politiska etablissemanget. KOMMER EURON ATT kollapsa? Inte på ett bra tag. Alltför mycket politiskt kapital har investerats i projektet för att man skulle våga ifrågasätta klokheten. Men den nuvarande krisen kommer på allvar att resa frågan, om man verkligen kan ha en fungerande valutaunion bestående av självständiga stater. Själv tror jag det är omöjligt. Frågan är då vad som segrar i längden, valutaunionen eller självständigheten. Min tro är att på kort sikt vinner den förra, på lång sikt den senare. SÖREN WIBE 10 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

11 EU:s handelsavtal innebär nykolonialism EU-KOMMISSIONEN HAR sedan september 2002 förhandlat s.k. ekonomiska partnerskapsavtal (EPA) med regioner i utvecklingsländerna. Avtalen skall ersätta det så kallade Cotonou-avtalet som år 2000 slöts mellan EU och 77 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS). I avtalen kräver EU att länderna bland annat ska avveckla i stort sett alla tullavgifter på varor från EU. I år har EU lyckats förhandla till sig 35 EPA-avtal. Man måste fråga sig varför fattiga länder påtvingas dessa avtal med EU. Det går tillbaka till en EU-förordning från 13 november 2007 som upphävde AVS-ländernas dåvarande tillgång till den europeiska marknaden. Under de sista 30 åren har AVS-länderna i princip kunnat exportera varor tullfritt till den europeiska marknaden utan att krav på att öppna sina egna marknader har ställts av EU. DÄRTILL KOMMER OJÄMLIKA konkurrensförhållanden att frånta AVS-länderna möjligheten att skydda sin egen produktion. Lokala varor riskerar därmed på kort tid bli totalt utkonkurrerade av produkter från EU-länderna. Den nya förordningen betyder att EU kommer att radikalt begränsa marknadstillträdet, om AVS-länderna inte accepterar EU:s diktat. För till exempel Ghana och Elfenbenskusten är det särskilt exporten av ananas, kakao, tonfisk, bananer, grönsaker och aluminium, som drabbas av EU-tull. Detta betyder i sin tur stora ekonomiska problem och ett hot mot livsmedelsförsörjningen i dessa länder. Dessutom tappar länderna tullintäkter. För länder som Ghana, Gambia och Senegal utgör dessa procent av den offentliga budgeten. När jag i oktober förra året besökte Ghana krävde demonstranter från fackföreningar och näringsliv att Ghanas regering skulle vägra skriva under det slutliga EPAavtalet. Jerry Addo, en av ledarna inom Ghanas LO, uttryckte till mig att de flesta inhemska aktörer inser att en ökad frihandel med EPA-avtalet kommer att vara förödande för jordbrukssektorn, den lilla förädlingsindustri som finns och för servicesektorn. EU kräver att införseltull slopas på 80 procent av EU:s export till regionen. BARA SLOPADE införseltull innebär ett bortfall av 40 procent av de totala tullintäkterna, vilket är mycket kännbart för ett fattigt land som Ghana. Det är intäkter som länderna idag använder för att bygga ut sin redan dåliga kapacitet av skolor, sjukhus, hälsovård och övrig infrastruktur. Liberaliseringen av varuhandeln är bara den ena sidan av saken. I förhandlingarna ställer EU-kommissionen krav på tillträde för västerländska tjänsteföretag samt en liberalisering av upphandlings-, konkurrensoch investeringsregler. Från de fattiga ländernas förhandlare är irritationen stor över hur EUkommissionen genom påtryckningar och till exempel genom hot om reducerat bistånd aggressivt driver förhandlingarna för att få sin vilja tillgodosedd. Ghanas LO noterar att med krav på liberalisering av upphandlings-, konkurrens- och investeringsregler försöker EUkommissionen för in olösta WTO-frågor i förhandlingarna. Man skriver att vi noterar med stor förbittring att dessa är frågor som EU och andra rika industrialiserade länder försökt driva igenom på WTO-nivå och som faktiskt ledde till en kollaps under ministerförhandlingar vid WTO-mötet in Cancun, samtidigt som alla utvecklingsländer avvisade dessa frågor. Man menar att EU är ute efter att gynna sina egna företag, så att de utan nationell reglering och utan begränsning skall få tillträde till de västafrikanska marknaderna. GENERALSEKRETERAREN för Ghanas LO, Kwasi Adu Amankva, säger att man är övertygad om att EPA-avtalet innebär långtgående negativa konsekvenser för inhemsk produktion, det näringslivet och lokala sysselsättningen och att det därför innebär ett hot mot den nationella utvecklingen. Liberaliseringen betyder en allvarlig begränsning av AVSländernas politiska marginaler att reglera marknaderna till fördel för lokala producenter och lokal industri. I en situation av förvärrad livsmedelskris, som enligt FAO har kastat ut ytterligare 100 miljoner människor i fattigdom kommer EPA-avtalen att bli en katastrof för världens fattiga. EPA-avtalen innebär i praktiken en nykolonialisering, som avser att göra AVS-länderna beroende av EU. Världens fattigaste får betala priset för att EU skall bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi. Vad anser regeringen och LO om EPA-avtalen? Sedan riksdagen antog den så kallade globalpropositionen är ju fattigdomsbekämpningen hörnstenen i svensk utvecklings- och biståndspolitik. Eller är den hittillsvarande tystnade från det officiella Sverige om EPA-avtalet ett uttryck för att regering, riksdag och fackföreningsrörelsen ensidigt har lämnat över förhandlingarna till EU-kommissionen? JAN-ERIK GUSTAFSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

12 folkrörelsen nej till eu Kallelse till medlemskonferens Riksstyrelsen för Folkrörelsen Nej till EU kallar till medlemskonferens mars 2009 i Stockholm. Tema för konferensen är det kommande valet till EU-parlamentet den forsatta kampen mot Lissabonfördraget och EUdomstolens antifackliga domar. Närmare information meddelas lokalgrupperna efter årsskiftet. Vem är det på bilden? Stockholmsdistriktets stämma/årsmöte Alla medlemmar i Stockholms län är välkomna till stämma/årsmöte för Folkrörelsen Nej till EU i Stockholms län lördagen 28 februari 2009 klockan Plats: Solidaritetsrörelsens hus, Tegelviksgatan 40. Motioner till stämman ska vara styrelsen tillhanda senast 26 januari Nej till EU, Tegelviksgatan 40, Stockholm). Nominera till distriktsstyrelsen, kontakta valberedningen via Gunnel Bergcrantz telefon eller Bengt Jönsson, telefon Distriktsstyrelsen Vem är det på bilden? Mejla ditt svar till Den första som gissar rätt vinner ett exemplar av Gösta Torstenssons bok "Mer eller mindre demokrati?". Folkrörelsens studieresa till Bryssel 12 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008 Foto: HÅKAN OLBRINK DEN 9-14 NOVEMBER anordnade Folkrörelsen Nej till EU en studieresa till Bryssel, på inbjudan av Eva-Britt Svensson, EU-parlamentariker för vänsterpartiet och vice ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. I EU-parlamentet träffade gruppen Eva-Britt Svensson som engagerat berättade om hur det är att vara EU-parlamentariker och Brian Carty från Sinn Fein som berättade om varför irländarna röstat nej till Lissabonfördraget. Dessutom besöktes LO/TCO/SACO:s lobbykontor och Sveriges ständiga representation vid EU (se bilden). Gruppen blev också politiskt guidad i Bryssels pompösa EUkvarter och reseledaren Gösta Torstensson föreläste om Lissabonfördraget och Lavaldomen.

13 Kristin Linderoth, SSU: Det går att förändra saker, men det krävs att vi är många! KRISTIN LINDEROTH ÄR 26 år och bosatt i Lund. Hon är studerande och förbundsstyrelseledamot i det socialdemokratiska ungdomsförbundet, SSU. Hur ser du på det svenska EU-medlemskapet? EU-medlemskapet har inneburit att makten över politiken flyttats ännu längre bort från människor. Stora förändringar som berör folken i Europa genomförs utan att vi varken har insyn eller inflytande. Genom medlemskapet i EU har man fått människor att acceptera förändringar som tidigare skulle varit otänkbara, ett exempel är att den svenska alliansfriheten i praktiken avskaffats utan att människor fått ta ställning till det, eller att den svenska flyktingpolitiken blivit alltmer rasistisk. Gradvis urholkas den svenska modellen och det blir allt svårare för Sverige att föra en egen politik och vara en självständig röst i världen. EU är ett marknadsliberalt projekt där den fria rörligheten för varor och kapital står över allt annat. Medlemskapet i EU innebär således att den ekonomiska politiken som ska föras i Sverige redan är beslutad, vilket är djupt odemokratiskt. Tycker du att Sverige ska fortsätta vara medlem i EU? Jag har i drygt 10 år ansett att Sverige bör lämna EU, men är idag mer övertygad än någonsin. Steg för steg ser vi att ja-sidans löften om garantier och undantag för den svenska modellen bara var tomt prat. Är man för jämlikhet finns det ingen anledning att vilja delta i ett projekt som inte leder till att vanliga människors villkor förbättras. Många EU-förespråkare påstår att det går att förändra EU inifrån, men det är att handskas vårdslöst med sanningen. I grunden är EU ett högerprojekt och för mig som socialdemokrat är det därför självklart att förespråka utträde. VILKA ALTERNATIV FINNS det till medlemskap i EU? Det är inte av naturen givet att det måste finnas en europeisk union. Självklart samarbetade vi med andra länder även innan vi gick med i EU. Jag vill se samarbeten grundade på folkens och arbetarnas intressen, inte på det europeiska kapitalets intressen. Det framställs ofta som att man är mot internationellt samarbete om man är mot EU. Det är snarare tvärtom. Jag vill att Sverige ska bedriva en aktiv utrikespolitik och ha en stark röst i den Värva dina bekanta att bli medlemmar i Folkrörelsen Nej till EU En förkrossande majoritet i riksdagen sumpade den 20 november möjligheten att påverka EU, om inte till det bättre, åtminstone till något mindre dåligt. Beslutet om Lissabonfördraget togs utan folkomröstning och i praktiken utan en offentlig debatt. Vårt svar måste bli att organisera oss bättre. Bli därför medlem i folkrörelsen Nej till EU. Det koster 200 kr per år (150 kr om du är studerande, arbetslös eller pensionär). Medlemmar får också vår tidning Kritiska EU-fakta minst fem gånger per år. Skriv namn och adress på de personer som är intresserade att bli medlemmar, klipp ut eller kopiera och skicka till Folkrörelsen Nej till EU, Pölgatan 5, Göteborg. Namn Adress världspolitiska debatten, men detta försvåras genom EU-medlemskapet. Varför är du medlem i Folkrörelsen Nej till EU? För mig räcker det inte att vara med i en EU-kritisk organisation, det enda rimliga kravet är att vi ska lämna EU. Utträdeskravet behandlas av många socialdemokratiska företrädare som något som tillhör det förgångna, medan det i själva verket blir mer aktuellt hela tiden, särskilt när de svenska kollektivavtalen hotas genom ratificeringen av Lissabonfördraget. Att gå med i Folkrörelsen Nej till EU är ett sätt att visa att det finns socialdemokrater som aktivt kämpar för ett utträde ur EU. TYCKER DU ATT fler ska bli medlemmar i Folkrörelsen Nej till EU? Ja, det tycker jag. Det finns en utbredd kritik mot EU-projektet i Sverige, men kritiken måste omsättas i handling för att en förändring ska vara möjlig. Många känner nog en stor uppgivenhet, men de enda som gynnas om vi är passiva är den ekonomiska och politiska makten. Jag tror att det går att förändra saker, men det krävs att vi är många! GÖSTA TORSTENSSON kritiska eu-fakta nr 111 december

14 insändare & debatt Hans Nilsson: EU tar från de fattiga I MIN GARDEROB hänger en del kläder som verkar ha krympt. De är lite för fina för att kasta bort. I stället skänker jag dem till välgörenhet. De ideella organisationerna säljer begagnade saker för 600 miljoner kronor årligen. Överskottet går till socialt arbete i Sverige och till bistånd. Det känns bra att mina gamla kläder kan göra nytta hos andra. Jag slipper att bygga på sopberget samtidigt som pengarna som försäljningen inbringar kan lindra nöd. NU KRÄVER EU att den ideella försäljningen ska momsbeläggas och därmed försämra Röda korsets, Myrornas och övriga organisationers möjlighet att hjälpa behövande. Jag har redan betalat moms på jackan som hänger i garderoben. Varför ska svenska staten tvingas av EU att ta ut moms en gång till om jag skänker bort den? Detta är ytterligare ett i raden av exempel som visar hur EUväldet får katastrofala följder för den nationella suveräniteten. I NOVEMBER RÖSTADE riksdagen att godkänna EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. Fördraget innebär att EU:s lagar gäller i alla medlemsländer. Endast i undantagsfall, på något område som brysselbyråkraterna förbisett, kan vi själva bestämma i Sverige. Junilistan vill begränsa EUsamarbetet till att gälla ett fåtal gränsöverskridande frågor som miljö, och att skapa en väl fungerande inre marknad. Vi anser att svenska folket skulle fått folkomrösta om EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget. Riksdagen har inte getts rätten att fatta ett sånt avgörande beslut om Sveriges framtid. HANS NILSSON, Junilistan Tommy Carlsson: Ingen sosse röstade nej SOM VÄNTAT ANTOG riskdagen med stor majoritet Lissabonfördraget. Av de 295 närvarande riskdagsmännen röstade hel 243 för att förslaget skulle antas. Det var endast 39 ledamöter som röstade nej. Omröstningen gällde om beslutet skulle tas nu eller vänta. Ett ja betydde ratificering av fördraget. Ett nej betydde att förslaget att godkänna Lissabonfördraget skulle vila i minst tolv månader, så att undantag kunde skriva in för att rädda den svenska modellen. Fördraget påverkar alla svenska arbetare. Det var Byggnads, genom bygget i Vaxholm, som var bland de första att se EU:s och detta fördrags negativa kon- sekvenser för den svenska modellen. Men ingen av de riksdagsmän som tillhör Byggnads röstade emot ratificering nu. Sanningen är att inte en enda socialdemokrat röstade nej. DET FINNS SEX riksdagsmän som tillhör Byggnads. Lars Mejern Larsson, Värmland, Ronny Olander, Skåne södra, och Gunnar Sandberg, Jämtland, röstade för Lissabonfördraget. Claes-Göran Brandin, Göteborg, och Hans Stenberg, Västernorrland, avstod från att rösta. Anders Carlsson, Skåne västra, var inte närvarande vid denna viktiga omröstning i riksdagen. TOMMY CARLSSON, Malmö Sören Wibe: DN bluffar om Irland EN ARTIKEL I DAGENS Nyheter nyligen visste att berätta att det var okunskap som låg bakom nejresultatet i den irländska omröstningen. Så visade en stor offentlig undersökning nämligen. Detta är naturligtvis drömnyheter för alla EU-kramare, och just den slutsats man vill ha. Denna okunskap legitimerar att man gör en ny omröstning, något som troligen kommer att ske hösten Jag beställde undersökningen och dess slutsatser är sannerligen häpnadsväckande. Det fanns en fråga om varför man röstat som man gjorde, och där hade ja-röstarna vanligen svarat att EU är bra för Irland, Fördraget är bra för Irland, Fördraget är bra för Europa osv. Det var idel ädla skäl. En stor del av nej-röstarna hade likalydande svar, fast tvärtom, det vill säga Fördraget är dåligt för Irland, Vår neutralitet går förlorad osv. MEN EN STOR DEL av nej-röstarna hade också svarat att Jag vet för lite om vad Lissabonfördraget egentligen innehåller, fördraget är för komplext och liknande. Och eftersom detta inte fanns med bland ja-svaren så konkluderar undersökningen att bristande kunskap om fördraget, speciellt på nej-sidan, var den avgörande orsaken till utgången av folkomröstningen. Men tänk nu efter. Vilken människa som röstat Ja till ett fördrag skulle säga att ett skäl var att han/hon visste för lite, eller att fördraget var för komplext? Ingen. Förmodligen är sanningen den, att båda grupperna hade en begränsad kunskap, men att nej-röstarna var ärliga nog att erkänna detta. Ja-sägarna låtsades att de visste, ty det är ju genant att erkänna att man röstat för något som man egentligen inte vet något om. I undersökningen fanns emellertid en tabell där ja- och nejröstarnas mer objektiva kunskaper om Lissabonfördraget kunde testas. Där frågade man om vissa saker ingick i fördraget eller ej. Där framgår helt tydligt att nejsidan vet mer. Ta till exempel frågan Innehåller Lissabonfördraget en stärkt roll för de nationella parlamenten? Rätt svar är naturligtvis nej, eftersom de små elementen av förstärkning inte uppväger den maktförlust som sker. På denna fråga svarade nejröstarna klart bättre än ja-sidan. EN ANNAN FRÅGA var om Lissabonfördraget innehöll Arbetstagarnas rättigheter. Även här blir svaret Nej, något sådan finns ej med i fördraget. Däremot finns en bekännelse till EG-domstolens fasta rättspraxis, och den har, som bekant i flera nyligen avkunnade domar gått rakt på tvärs mot arbetstagarnas rättigheter, som de definieras i ILO-konventionen. Så när jag summerar detta kan jag bara konstatera att vad gäller den konkreta sakkunskapen, så vinner nej-sidan. Men jag törs lova, att vi ofta framöver kommer att få höra att Irland röstade nej för att okunskapen dominerade på nej-sidan. Det är nog en illusion att tro annat än att det är den slutsats EU-etablissemanget alltid kommer att dra då en omröstning går dem emot. SÖREN WIBE, Junilistan 14 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

15 Eva-Britt Svensson: Veto mot skilsmässa GEMENSAMMA skilsmässoregler inom EU! Kan det vara något? Att Sverige tillsammans med exempelvis Malta, där det uttryckligen är förbjudet att skiljas, ska komma överens om ett gemensamt regelverk? Verkar det vara något nytt påhitt som EU-motståndare har fantiserat ihop? Ja, det kan man kanske tro, men det är betydligt allvarligare än så. Frågan är på EU:s dagordning. Det är ett förslag till direktiv som kommissionen lämnat om ett gemensamt regelverk, det så kallade skilsmässodirektivet. EU-parlamentets utskott för fri- och medborgerliga rättigheter har röstat för förslaget och vid senaste sessionen i Strasbourg var det dags för hela parlamentet att ta ställning i frågan. VÄNSTERGRUPPEN RÖSTADE nej. Av de svenska parlamentarikerna avstod två svenska ledamöter från att rösta men alla övriga svenska ledamöter röstade emot förslaget. Alla utom en. Feministiskt initiativs ledamot röstade för! Det är bara att konstatera att det inte alltid finns likhetstecken mellan att kalla sig för feminist och att agera för en feministisk politik. Svenska regeringen har för en gångs skull utnyttjat vetorätten. Regeringens uppfattning är att en skilsmässa i princip ska vara en oinskränkt rättighet, något som en enig riksdag befarar skulle inskränkas om svenska domstolar tvingades tillämpa andra EU-länders lagar. Det är bra att Sverige lagt in sitt veto. Men trots att Sverige stoppat förslaget så är frågan fortfarande aktuell eftersom nio EU-länder vill gå vidare med så kallat förstärkt samarbete. Men kan vi då i Sverige andas ut och konstatera att rätten till skilsmässa inte kommer att inskränkas genom EU-direktiv? Tyvärr inte! För om Lissabonfördraget godkänns så är vi tillbaka i ärendet igen. Och då utan att kunna använda oss av vetorätten. Enligt kapitel 3, artikel 81 i fördraget så kommer delar av civil- och familjerätt att bli överstatlig. SOM VANLIGT I EU-sammanhang är texten luddig och tolkningsbar så det är idag omöjligt att definitivt avgöra vilka delar av civil- och familjerätten som blir överstatlig. Men riskerna för att exempelvis gemensamma skilsmässoregler blir överstatliga är mycket stora. Argumentet för ett gemensamt regelverk på området är nämligen att den fria rörligheten kräver det. För att den inre marknaden ska fungera optimalt, så måste medborgarna veta vad som händer vid en eventuell skilsmässa om man gift sig med en medborgare från annat EU-land. Och vi vet ju alla att den fria rörligheten går före allt annat. EVA-BRITT SVENSSON Vänsterpartiet Bengt Josefsson: Fascismen är här EU ÄR INTE LÄNGRE ens formellt en demokratisk organisation. Och väldigt många av de som stödjer EU motsätter sig det demokratiska styrelseskicket. Vi måste våga se sanningen. Och hantera sanningen klokt. Kanhända är det Margot Wallströms mångårigt naiva, eller genomtänkta, inhamrande av EU:s ökade öppenhet som gör att mest synligt socialdemokrater förlorat insikten om det verkliga begreppet demokrati. Som gjort att de i EU-sammanhang godtar demokrati som enbart en form av yttrandefrihet och öppenhet. Fastän demokrati är ett mångt djupare begrepp som är grunden för hela det goda samhället. Det som faktiskt många demokratiska moderater och andra borgerliga värdekonservativa förstår och som gör dem sympatiska även för mig som vänstersinnad. Det fanns ännu chans för riksdagen att skjuta upp behandlingen av Lissabonfördraget 20 november. Kom ihåg att i en demokrati finns inte längre Lissabonfördraget eftersom Irland i EU:s enda beslutande folkomröstning sagt nej till fördraget. Enligt EU:s egna lagar hittills har Irland nu utnyttjat vetorätten och inget Lissabonfördrag skulle egentligen funnits för riksdagen att ta ställning till. TIDIGARE HAR ÄVEN folken i Frankrike och Nederländerna i folkomröstningar sagt nej till Lissabonfördraget (som då kallades EU-konstitution) men blivit överkörda av sina parlament på samma sätt som även folken i Sverige och Irland nu blir. Hur kan det bli så? Jo. Förklaringen är att parlamenten inte längre agerar demokratiskt i frågor där EU-staten vill ha ökat inflytande. Så enkelt är det. Sveriges riksdag anser sig inte längre ha befogenhet att företräda svenska folket när EU:s högsta makthavare, EU-kommissionen, kräver någonting annat. Ett godkännande av Lissabonfördraget är ett godkännande av en ny EU-grundlag som behövs för att ytterligare överföra makt uppåt i hierarkin. Demokratiförnekande svenska riksdagspolitiker trycker på Ja-knappen när EU-politiker i högre rang ålägger dem att göra detta. ORDET FASCISM FINNS utförligt beskrivet i olika uppslagsverk. Betydelsen är enkel. Övre eliten ur politik, fack och näringsliv samverkar för att skapa sig själva lagar och makt över vanligt folk eftersom man anser vanliga människor för dumma att inse sitt eget bästa, på samma gång som eliten anser sig värdiga ha det ekonomiskt och livsmässigt bättre än vanligt folk just för att de är dugligare än vanligt folk. Ett ja till Lissabonfördraget är ett ja till den nya europeiska fascismen som så många socialdemokrater tror på. På samma sätt som så många socialdemokrater en gång satsade på nazismen (ej detsamma som fascismen) som det godas företrädare mot den konkurrerande kommunismen. För mig finns det nu, efter många månaders tänkande, bekräftat av riksdagens väntade ja till Lissabonfördraget, endast en väg. Vi måste förändra Nej till EU till en öppet antifascistisk rörelse med inriktningen att i första hand stötta Irland i deras kamp för snart EU:s enda demokrati. BENGT JOSEFSSON Skellefteå besök kritiska eu-fakta nr 111 december

16 Posttidning B Avsändare: Kritiska EU-fakta Pölgatan Göteborg LARS-ERIK HÅKANSSON/Lissabontrassel 16 kritiska eu-fakta nr 111 december 2008

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta. (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/) Lektion 15 SCIC 10/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Offentlig upphandling är byråkrati till ingen nytta (http://www.dn.se/debatt/offentlig-upphandling-ar-byrakrati-till-ingennytta/)

Läs mer

fibsverige 35:- Striden om kollektkollektiv

fibsverige 35:- Striden om kollektkollektiv fibsverige 35:- n e m m i t i 14 i ti Striden om kollektkollektiv fib 13 Socialdemokaterna har bestämt sig för att villkorslöst säga ja till EU:s nya fördrag, Lissabonfördraget. Detta orsakar stor turbulens

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

EU-Valet 2009. Hur går valet till?

EU-Valet 2009. Hur går valet till? EU-Valet 2009 Hur mycket vet du egentligen om Europaparlamentet och om röstningen som sker den 7 juni? Vad är en talesman, och vad gör ledamöterna för någonting? Vad innebär att Sverige skall bli ordförande

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 22 oktober 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER

MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER Grödinge 07-08-29 MYGLET MED EU:S KONSTITUTIONSFÖRSLAG FORTSÄTTER: FOLKOMRÖSTA OM EU:S NYA GRUNDLAG! 1. REFORMFÖRDRAGET: KONSTITUTIONSFÖRSLAGET I NYA KLÄDER 1.1 ALLMÄNT EU:s stats- och regeringschefer

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet

Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sveriges kostnader på grund av EU-medlemskapet Sverige har förlorat ca 1200 miljarder kronor, sedan vi gick med i EU. Vårt land förlorar varje år ca 100 miljarder kronor som en följd av vårt EU-medlemskap.

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010

Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april 2010 Fakta snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FakTaBlaD FRÅn EU- UPPlySnInGEn VID SVERIGES RIkSDaG april

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG

Det finns bred enighet bland EU:s. Språken i EU DEBATT AXEL MOBERG DEBATT Språken i EU AXEL MOBERG Vilka av EU:s snart tjugo officiella språk ska fungera som arbetsspråk? Den svenska regeringen har föreslagit att ett medlemsland måste betala varje gång det önskar sitt

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

[eu och facket] nyhetsbrev för folkrörelsen nej till eu:s fackliga nätverk nummer 1 augusti 2009

[eu och facket] nyhetsbrev för folkrörelsen nej till eu:s fackliga nätverk nummer 1 augusti 2009 nyhetsbrev för folkrörelsen nej till eu:s fackliga nätverk nummer 1 augusti 2009 [eu och facket] Bli med i Folkrörelsen Nej till EU:s Fackliga Nätverk Lavaldomen och EU:s utstationeringsdirektiv visar

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige

Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Socialförsäkringsutskottets betänkande 2005/06:SfU3 Återsändande av tredjelandsmedborgare via Sverige Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2004/05:168 Återsändande av

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA.

Seger för ett hållbart fiske! Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Går det verkligen att göra Skillnad i EU-politiken? svaret är JA. Seger för ett hållart fiske! Miljöpartiets Isaella Lövin har gjort avtryck i förändringen av EU:s fiskepolitik. Här får du veta hur det

Läs mer

Lönesänkarpartiet moderaterna

Lönesänkarpartiet moderaterna Lönesänkarpartiet moderaterna En granskning av moderaternas politik för otrygga jobb -Byggnads agerande är en skamfläck för hela LO. Här har ett skolbygge upphandlats enligt alla konstens regler. Fredrik

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE

Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Förbundsstyrelsens förslag till EU-UTTALANDE Ung Vänsters Riksting 0 april 0 0 0 0 0 0 Inledning Den Europeiska Unionen har haft en betydande roll för den politiska utvecklingen i världen under de senaste

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Jonas Sjöstedt. EUs nya konstitution. centralstyre och marknadsliberalism

Jonas Sjöstedt. EUs nya konstitution. centralstyre och marknadsliberalism Jonas Sjöstedt EUs nya konstitution centralstyre och marknadsliberalism Innehåll Respektera folkviljan...3 Från fördrag till konstitution...5 Ett mer överstatligt EU...9 Mer makt till de stora... 11 Så

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor...

Förord. Innehåll. Göteborg i juli 2003. Ingela Mårtensson Ordförande i Folkrörelsen Nej till EU. Demokrati och inflytande... Ekonomiska frågor... Förord I debatten om EMU finns en mängd frågor och påståenden. Här presenterar Folkrörelsen Nej till EU de vanligaste frågorna på såväl ja- som nej-sidan samt våra svar. Därefter följer EMUfakta med korta

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader

Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader Motion 1. SFSF och Europa Europa står inför stora utmaningar. Det finns skäl till oro för demokratin och freden. När detta skrivs har vi tre månader kvar till valen till EU-parlamentet. När motionen diskuteras

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling 8.7.2015 B8-0000/2015 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen om Ecuadors

Läs mer

Kritik av bankunionen. Hjälporganisationer varnar för EU-politik som skapar fattigdom

Kritik av bankunionen. Hjälporganisationer varnar för EU-politik som skapar fattigdom Grödinge 2013-10-24 Kritik av bankunionen. Hjälporganisationer varnar för EU-politik som skapar fattigdom 1. Bankunionen - Lissabonfördraget - finansministrarna Den 12 september 2012 lade EU-kommissionen

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen

Lektion 16 SCIC 17/01/2014. TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling. A. Den svenska modellen Lektion 16 SCIC 17/01/2014 TEMA: FÖRETAG: konkurrens, offentlig upphandling A. Den svenska modellen En viktig del i den svenska modellen är att löner och trygghet på arbetsmarknaden sköts genom förhandlingar

Läs mer

[eu och facket] Skit i Lavaldomen. Spola Littorin!

[eu och facket] Skit i Lavaldomen. Spola Littorin! nyhetsbrev för folkrörelsen nej till eu:s fackliga nätverk nummer 8 februari 2010 [eu och facket] Nu måste motståndet resas! Som en följd av EU-domstolens avgörande i Lavalmålet - den fackliga blockaden

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare

DYRARE ATT BO. Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare DYRARE ATT BO Så skulle vänsterpartiernas politik drabba Sveriges villa- och radhusägare Inledning Villaägarna det är vårt folk Gunnar Sträng, tidigare socialdemokratisk finansminister Inför höstens val

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

EU:s nya grundlagsförslag Reformfördraget i telegramform. 56 punkter om den omdöpta EU-konstitutionen

EU:s nya grundlagsförslag Reformfördraget i telegramform. 56 punkter om den omdöpta EU-konstitutionen EU:s nya grundlagsförslag Reformfördraget i telegramform 56 punkter om den omdöpta EU-konstitutionen Av Hans Lindqvist Ordförande i EU-kritiska Centernätverket Augusti 2007 1 Innehållsförteckning EU:s

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

Bild: ROBERT NYBERG. kritiska eu-fakta. utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 86 september 2003 gratis. kritiska eu-fakta nr 86 september 2003 1

Bild: ROBERT NYBERG. kritiska eu-fakta. utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 86 september 2003 gratis. kritiska eu-fakta nr 86 september 2003 1 Bild: ROBERT NYBERG kritiska eu-fakta utges av Folkrörelsen Nej till EU nr 86 september 2003 gratis kritiska eu-fakta nr 86 september 2003 1 KRITISKA EU-FAKTA Nummer 86 September 2003 Kritiska EU-fakta

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Utlåtande Fackligt-politiskt arbete motionerna B24 B30, utom B24 4:e och 5:e att-satserna Motionerna B24 1:a att-satsen och B28 vill stärka den fackligpolitiska samverkan. Motion B30 vill att IF Metall

Läs mer

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Rnr 35.14 1(5) Stockholm 21 augusti 2014 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande (SOU 2014:19) Lärarnas Riksförbund har

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 28.9.2010 2010/0183(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga

Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Stockholm 2014-08-26 Vallöfte: 90-dagarsgaranti för alla unga Socialdemokraterna presenterar idag ett viktigt vallöfte: Vid regeringsskifte kommer en 90-dagarsgaranti för alla unga att införas. Genomförandet

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012

Viviane Reding. bjuder in till dialog. fokus. EU:s vice ordförande. en tidning från eu-kommissionen #7 2012 europa fokus #7 2012 i detta nummer en dag på eu:s call center möt olle & olle allt om medborgaråret så kan du påverka eu en tidning från eu-kommissionen EU:s vice ordförande Viviane Reding bjuder in till

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 19.2.2009 KOM(2009) 72 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska gemenskapen ska inta i AVS EG-ministerrådet beträffande

Läs mer

Sveriges riksdag på lättläst svenska

Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska 2 Sveriges riksdag på lättläst svenska Sveriges riksdag på lättläst svenska Webbplats www.riksdagen.se Postadress Sveriges riksdag, 100 12 Stockholm Besöksadresser

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer