Innehåll. Välkommen till Nyfiken på energi 3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll. Välkommen till Nyfiken på energi 3"

Transkript

1 Nyfiken på energi?

2 2 Innehåll Välkommen till Nyfiken på energi 3 Två stora utmaningar i vår tid 4 En jord som blir allt varmare 5 och en värld som behöver allt mer energi 6 Energi och energikällor 8 Energi vad är det? 9 Lagrade och flödande energikällor 10 Från biobränslen till vind 12 Energi i världen 14 Framtidens energi 15 Bra att veta om energi 16 Energi och effekt 17 Volt och watt 17 Räkna ut vad elen kostar 17 Du kan bidra energismarta tips 19 Energi från A till Ö 20 Detta är E.ON 26 Världens största privata energiföretag 27 Mer än 100 år i Sverige 27 Ljus, kraft och värme 28 Fotboll, simkunnighet och språkutveckling 30 Visste du att 32 Mer information 34 eon.se 35 utbudet.se 35

3 3 Välkommen till nyfiken på energi En succé vi inte ens hade vågat drömma om. Det handlar om broschyren Hur?, som såg dagens ljus Sedan dess har Hur? tryckts om vid flera tillfällen. Totalt har nästan exemplar distribuerats till skolor i hela Sverige via Utbudet. Många elever och lärare har hört av sig till E.ON med synpunkter på vad i broschyren som är bra och vad som kan bli ännu bättre. Dessa synpunkter har vi tagit till oss. Resultatet håller du i dina händer. En nyhet är att trycksaken har bytt namn till Nyfiken på energi, eftersom det är vad de flesta elever och lärare kallar den. En annan förändring är att broschyren innehåller betydligt mer fakta och information är tidigare och därmed består av fler sidor. Ett exempel på detta är kapitlet Energi från A till Ö, som är en uppslagsdel om energi och energianvändning. En tredje nyhet är att vi har delat upp innehållet i två huvudgrupper. Den första avdelningen består av fakta om energi. Den andra avdelningen handlar om E.ON: vilka vi är, vad vi arbetar med och hur arbetet går till. Vi hoppas att du tycker att dessa förändringar har gjort en av Sveriges populäraste skolbroschyrer om energi ännu bättre. Trevlig och lärorik läsning!

4 4 Två stora utmaningar i vår tid

5 5 En jord som blir allt varmare Höjning av havsytan. Störningar i ekosystemen. Ökad risk för torka, bränder, stormar, värmeböljor och översvämningar. Temperaturhöjningen på jorden är en av de största utmaningarna i vår tid. FNs klimatpanel bedömer att medeltemperaturen kan komma att öka med upp till sex grader under de närmaste 100 åren. Vid förbränning av fossila bränslen bildas bland annat koldioxid. Koldioxid är en växthusgas. Det innebär att koldioxiden håller kvar värmen i atmosfären. Därmed bidrar koldioxid till att förändra klimatet. Växthuseffekten berör alla. Orsaken är att koldioxidutsläpp som sker på andra sidan jordklotet påverkar oss i Sverige och omvänt. Det är nödvändigt att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser. Och det gäller att agera snabbt. Därför har EU-kommissionen satt upp tre klimatmål för Europa 2020: att minska koldioxidutsläppen med 20 procent, att förnybar energi ska stå för 20 procent av den totala användningen och att öka energieffektiviseringen med 20 procent. Var och en av oss som bor i Sverige kan relativt enkelt påverka drygt hälften av de egna koldioxidutsläppen. Det sker genom att vi gör förändringar och medvetna val inom tre viktiga områden: vilka bränslen som finns i våra bilar, hur mycket el vi använder och hur vi värmer våra hus.

6 6 och en värld som behöver allt mer energi Temperaturhöjningen på jorden är en av mänsklighetens största utmaningar. Lägg därtill att människan använder allt mer energi. Den totala energianvändningen i världen har mer än fördubblats sedan En orsak till det är att världens befolkning ökar med omkring 80 miljoner människor per år. Och fler människor betyder ökad energianvändning även om den största befolkningstillväxten sker i länder där energianvändningen är begränsad. En annan anledning till att människan använder allt mer energi är att fler och fler länder blir industrialiserade. Kina och Indien, för att ta två exempel, har på kort tid förvandlats från ekonomier som i huvudsak byggde på jordbruk till viktiga industriländer. Flera av de energikällor som används i dag kommer förr eller senare att ta slut. Denna energi måste ersättas, dels genom sol, vind och andra förnybara energikällor, dels genom att vi använder resurserna på ett klokt och ansvarsfullt sätt. EU-kommissionen beskriver omvärldens krav på energiföretagen med hjälp av en triangel. Ett av kraven är konkurrenskraftig energi, det vill säga energi som är prisvärd för kunden. En annan viktig förutsättning är säker energitillförsel. Med detta menas att energin ska nå fram till användaren på ett tryggt och effektivt sätt. Det tredje kravet på energiföretagen sammanfattas i orden miljö och klimat, vilket innebär att energin ska påverka vår jord i så liten omfattning som möjligt. Var och en av oss kan dra sitt strå till stacken. I den här broschyren finner du fakta, tips och råd som gör dig energismart. Säker energitillförsel Konkurrenskraftig energi Miljö och klimat

7 7

8 8 Energi energikällor

9 9 Energi vad är det? Energi är ett samlingsbegrepp på det som får föremål eller ämnen att ändra sitt läge, sin rörelse eller sitt tillstånd. Energi går inte att ta på, se på, spara eller att sätta in i en hylla. Alla energikällor och all energi alstras i ett slutet system på jorden och i universum. Vi kan inte tillverka ny energi. Däremot är det möjligt att omvandla den energi som redan finns till andra energiformer. Energi kan inte förstöras Begreppet energi fanns redan på 1600-talet. Längre fram ökade förståelsen för hur olika energi former samverkar, vilket kunde förklara en rad egenskaper i naturen. Bland annat förstod dåtidens människor sambanden mellan arbete, värme och rörelse, det vill säga energi i olika former. Energi kan inte förstöras, endast omvandlas. Energi kan heller inte nyskapas, utan endast övergå från en energiform till en annan. Det här innebär att den energi vi använder alltid övergår till en annan energiform i sin slutform, oftast värme. Ett exempel är glödlampan, som omvandlar elektrisk energi till ljus. Ett annat är att kärnreaktioner i solen, det vill säga sammanslagning av atomkärnor, ger ljus och värme. I sin berömda formel E=mc 2 visade Albert Einstein att det finns ett samband mellan energi (E), massa (m) och ljusets hastighet (c). Det betyder att massa är likvärdigt med energi som kan omvandlas till andra energiformer. Einsteins idéer låg till grund för utvecklingen inom flera områden. Solen ger liv Solen är den största och viktigaste energikällan i vår del av universum. Solenergi skapar, tillsammans med koldioxid i luften, växter som ger oss mat (kemisk energi). Maten ger oss muskelkraft (rörelseenergi). Med muskelkraft går det att sparka en boll som förflyttar sig upp i krysset (rörelseenergi). Eldas bollen upp får vi värmeenergi. Av den solstrålning som når jorden reflekteras cirka 30 procent ut i rymden. Den återstående solstrålningen är mycket stark. Detta kan illustreras med en yta i Sahara som motsvarar två hela Sverige. Solstrålningen som når denna yta på ett år motsvarar jordens samlade energianvändning Energi omvandlas Energi går inte att lagra i någon i större utsträckning, utom i exempelvis vattenmagasin och oljecisterner. Energin omvandlas när vi startar någon form av process. Det kan handla om vatten som rinner i ett vattenkraftverk eller vind som driver turbiner i ett vindkraftverk. Glödlampans uppgift är att skapa ljus. När lampan omvandlar elektrisk energi till ljus bildas värme, som en restprodukt. I alla energiomvandlingar finns det ett spill av energi. Utmaningen ligger i att hålla nere spillet när vi använder energi.

10 10 Lagrade och flödande energikällor Det finns två typer av energikällor: lagrade och flödande. De lagrade kommer att ta slut en dag, medan de flödande energikällorna är förnybara.

11 11 Lagrade energikällor inte förnybara Fossilt betyder att energikällorna har bildats under lång tid i jorden. Fossila energikällor består av kolföreningar av rester från djur och växter och har bildats under lång tid. Olja, till exempel, bildades för mellan 50 och 500 miljoner år sedan. Fossila bränslen kommer att ta slut en dag. Orsaken är att de återbildas mycket långsamt eller inte alls. Lagrade energikällor Kol Naturgas Olja Torv (långsamt förnybar) Uran Flödande energikällor förnybara Förnybara källor är energi som ständigt flödar, det vill säga befinner sig i rörelse. Ett exempel är energin i solstrålningen. Solstrålningen ger upphov till temperaturskillnader, vilket är den största orsaken till att vind uppstår. Samma sak gäller andra väderfenomen, bland annat sådana som ger oss regn och vatten till vattenkraft. Förnybara energikällor Biobränsle Geotermisk energi (till viss del förnybar) Jordvärme Sol Vatten Vind

12 12 Från biobränslen till vind Vi människor använder ett stort antal energikällor för att värma bostäder och kontor, laga mat, tillverka saker och så vidare. Nedan finner du information om de vanligaste energikällorna. För översiktlighetens skull är de placerade i bokstavsordning. Biobränslen Biobränslen har använts sedan urminnes tider. De har betytt mycket för människans överlevnad. Fram till slutet av 1800-talet var ved den viktigaste energikällan. Som biobränslen räknas trädbränslen, åkerbränslen och olika sorters avfall, inklusive så kallade returlutar inom massa- och pappersindustrin. Torv har långsam tillväxt och betraktas ibland som ett biobränsle. Användningen av biobränsle, främst för produktion av värme, har ökat kraftigt under den senaste tioårsperioden, både i Sverige och utomlands. Tillgången på biobränslen är god och återväxten av ny skog är större än det som avverkas. En svår avvägning handlar om hur åkerarealer ska användas till mat eller energi? En annan är att se till att ekosystemet inte rubbas av allt för stora uttag av skogsråvaror. Energigaser Energigaser används för el- och värmeproduktion och som fordonsbränsle. Energigaser utgör cirka tre procent av den totala energianvändningen i Sverige att jämföra med 25 procent i Centraleuropa. Gas kan även framställas från biomassa (biogas). Användningen av biogas ökar i Sverige, främst för transporter. En annan energigas är vätgas. Naturgasen har spelat en viktig roll för förbättrad miljö, eftersom den ofta ersätter olja och kol. Naturgasen är ett fossilt bränsle, men i likhet med gasol innebär förbränning av naturgas att utsläppen av koldioxid minskar med procent jämfört med användning av olja och kol. Kol Kol är världens största lagrade energiresurs. Av allt lagrat fossilt bränsle i världen svarar kolet för närmare 70 procent. Tillgångarna beräknas räcka i flera hundra år med nuvarande användningsnivå. I slutet av 1800-talet övertog kol vedens roll som världens viktigaste energikälla. Samtidigt blev kolet avgörande för den industriella utvecklingen. Fram till 1960-talet var kol världens mest använda energiresurs. Därefter tog oljan över. I slutet av 1990-talet svarade kolet för omkring en tredjedel av världens energibehov. Olja Olja är den mest använda energikällan i världen. Bränslet används för att generera el och värme och som drivmedel i bilar, bussar och lastbilar. Olja är ett fossilt bränsle. Denna energikälla bildades av havsdjur och växter som levde på havens bottnar för flera hundra miljoner år sedan. Under högt tryck och hög temperatur omvandlades avlagringarna till kolväten. Oljeindustrin såg dagens ljus i USA på talet. Vid den här tiden var fotogen, som användes till belysning, den viktigaste oljeprodukten. I början av 1900-talet utvecklades förbränningsmotorn, vilket ökade efterfrågan på bensin. Olja började även användas för uppvärmning och längre fram även för produktion av elenergi i kraftverk.

13 13 Sol Solen är vår närmaste stjärna och vårt solsystems centrum. Den är upphovet till allt liv och till de flesta energikällor som människan har använt och använder. Solen är i sin helhet gasformig och består till största delen av väte. I solens inre sker kärnreaktioner, när vätet genom sammanslagning omvandlas till helium. Därmed frigörs stora mängder energi, som når oss på jorden i form av solstrålning. Solen är människans äldsta energikälla. Dess energi har sedan tidens början lagrats i växter i marken och påverkat vind och nederbörd något som genom människans utveckling har kommit att användas för energiutvinning. Uran Uran är den energiråvara som används i ett kärnkraftverk. Ämnet finns i berggrunden i alla världsdelar och i små mängder i världshaven. I sitt naturliga tillstånd är uranet svagt radioaktivt. Ett kärnkraftverk producerar el genom att utnyttja den värmeenergi som uppstår när atomkärnor av uran klyvs. Värmen används därefter på olika sätt för omvandling till elenergi via en turbin. När kärnbränslet har använts måste det tas om hand. Orsaken är att ämnet avger farlig strålning. Avfallet förvaras först i ett mellanlager i 30 år. Därefter kapslas det in för att slutförvaras i en särskild anläggning 500 meter ner i berggrunden. Avfallet ska hållas åtskilt från allt levande i minst år. Sveriges första kommersiella kärnkraftverk togs i drift Sedan dess har det byggts ytterligare elva kärnkraftreaktorer i Sverige. Två reaktorer (Barsebäck 1 och 2) har tagits ur drift. Vatten Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att avdunsta och bilda moln, som sedan ger nederbörd i form av regn eller snö. Den nederbörd som faller kan samlas i vattenmagasin och utnyttjas för produktion av vattenkraft. Vattenkraften svarar för ungefär hälften av den svenska elproduktionen och utgör tillsammans med kärnkraften basen i det svenska energisystemet. Vattenkraft är en ren och förnybar energiform utan utsläpp till luft och vatten. Redan under antiken fanns vattenhjul som utförde mekaniskt arbete. I Sydeuropa och Kina har sådana vattenhjul varit i bruk i mer än år. I Sverige skrevs på 1200-talet lagar som beskriver hur vattenkvarnar ska konstrueras. Det första moderna vattenkraftverket för elproduktion i Sverige togs i drift i Västergötland Vind Varför blåser det? Svaret är att skillnader i temperaturen på olika platser ger upphov till tryckskillnader, som i sin tur gör att luftmassor förflyttas och vindar uppstår. Vinden har många användningsområden. Redan år 4000 före Kristus satte egyptierna segel på papyrusbåtar i Nilen. Väderkvarnar var i bruk på 900-talet i Mellanöstern. På 1880-talet i USA pumpades vatten med hjälp av vindhjul. I Sverige kom diskussionen om vindkraft som möjlig energikälla igång på allvar i samband med oljepriskrisen på 1970-talet och med debatten inför kärnkraftomröstningen Vindkraft är den förnybara energikälla som för närvarande ökar mest i världen med omkring 30 procent per år. >> Läs mer på eon.se/nyfiken

14 14 Energi i världen Den teknik vi har i dag har tagit mellan 15 och 30 år att utveckla. Lika lång tid kan det ta att utveckla framtida tekniker. Därför kommer dagens energisystem att till stor del finnas kvar under lång tid. De fossila energikällorna är ändliga, vilket betyder att de tar slut en dag. Det finns två skäl till att de så småningom måste ersättas. Fossila energikällor förnyas inte i samma takt som de förbrukas. Dessutom påverkar fossila energikällor miljön på ett negativt sätt. Men det är en kapplöpning mot tiden. Världens energibehov väntas öka med över 50 procent fram till 2030, enligt International Energy Agency. Lägg därtill att vi människor förorsakar utsläpp av 24 miljarder ton koldioxid varje år. Klimatfrågorna och frågorna om framtidens energiförsörjning berör hela världen. Det tar lång tid att utveckla ny teknik och lära sig dra nytta av den. Därför måste vi använda jordens energikällor på ett klokt sätt. Länder, företag, organisationer och enskilda medborgare alla har ett gemensamt ansvar för framtiden och kommande generationer.

15 15 Framtidens energi Vilka energikällor kommer att användas i framtiden? Det är svårt att säga med säkerhet i dag. Forskare över hela världen arbetar med olika möjligheter. Här är några exempel på lösningar som kan bli verklighet och några som är lite mer spektakulära även om utvecklingsarbetet i vissa fall kan komma att ta lång tid. Antimateria Motsatsen till vanlig materia runt omkring oss är så kallad antimateria. Forskare har lyckats framställa en liten mängd antiväte som, om den möter vanligt väte, förintas och avger energi. Det är osäkert om denna energi någonsin kan användas praktiskt. Artificiell fotosyntes Med hjälp av fotosyntesens princip skulle det kunna vara möjligt att, med solljus och vatten, direkt omvandla vatten till vätgas och syrgas. Bränsleceller/vätgas När vätgas och syrgas förenas bildas vatten och energi. Denna reaktion används i bränsleceller. Tekniken har utvecklats till fordon och elproduktion. Bränslecellerna är ännu för dyra för att användas i större skala. Fusionsteknologi I dagens kärnkraftverk används fissionsteknik, vilket betyder klyvning av atomer. Fusion är det omvända, det vill säga att atomkärnor slås ihop något som sker på solen där vätekärnor förenas och bildar helium samt energi. Därmed bildas en tyngre kärna och energi. Kanske blir fusion en viktig energikälla i framtiden. Saltvattenkraft När vatten med olika saltinnehåll möts uppstår ett så kallat osmotiskt tryck. En idé är att, med hjälp av särskild teknik, använda detta tryck för att producera el. Försök bedrivs på Norges västkust, där vatten i älvarna möter det betydligt saltare vattnet i havet. Satellitel Forskare funderar på om det är möjligt att överföra energi till en satellit. Därefter reflekterar satelliten energin till en mottagare i en annan del av världen. Supraledarteknik Supraledning är en egenskap hos ett material som innebär att det elektriska motståndet under vissa förutsättningar är lika med noll. Tillämpningarna är många från att överföra elenergi utan förluster till att använda material med supraledande egenskaper vid lagringen av energi i ett svänghjul, vilket då kan göras utan förluster. Tidvattenkraft Månens och solens dragningskrafter skapar tidvattenströmmar. Tekniken bygger på samma princip som för vindkraft, fast vänd upp och ner. Det innebär exempelvis att rotorblad i vattnet driver turbiner, som i sin tur genererar el. Vågkraft Energiinnehållet i havets vågor är stort på vissa platser. På så sätt kan vågornas kraft användas till att producera el med olika tekniker. Vätgas Vätgas anses av flera vara framtidens bränsle för fordon. Det pågår flera utvecklings- och samarbets projekt där bussar och andra fordon ska drivas med vätgas. Vätgas är liksom elenergi en energi bärare och måste framställas från en väterik källa. I dag används naturgas, men också vatten genom elektrolys (sönderdelning) till vätgas och syrgas. När ren vätgas används blir den enda restprodukten rent vatten.

16 16 Bra att veta om energi

17 17 Energi och effekt Energi kan inte förbrukas eller förstöras, utan bara omvandlas till andra energiformer. Energi kan exempelvis mätas i kilowattimmar (kwh). Energi per tidsenhet benämns effekt. Effekt kan mätas i watt (W). För att få fram den totala energianvändningen multiplicerar du effekten med tiden. Exempel: en spisplatta som har effekten watt (en kilowatt) och är påslagen en timme har förbrukat en kilowattimme (kwh) elenergi. Volt och watt V (volt) anger den elektriska spänningen. kv (kilovolt) volt. W (watt) anger effekt (energi per tidsenhet). kw (kilowatt) watt. MW (megawatt) watt. GW (gigawatt) watt. TW (terawatt) watt. 1 kwh (kilowattimme) 1 kilowatt under en timme. 1 MWh (megawattimme) kilowattimmar. 1 GWh (gigawattimme) kilowattimmar. 1 TWh (terawattimme) kilowattimmar. Räkna ut vad elen kostar Vill du veta vad det kostar att ha en lampa tänd i en timme? Så här räknar du. 1. På all elutrustning anges effekten i watt eller kilowatt. Läs på en glödlampa hur många watt den är märkt med. Exempel i detta fall: 40 watt. 2. Ta reda på hur mycket elen kostar per kilowattimme. Be dina föräldrar se efter på elräkningen. Exempel i detta fall: en krona. 3. Multiplicera effekten (i kilowatt) med hur länge lampan är tänd. Du får fram förbrukningen i kilowattimmar. 40/1 000 x 100 öre = 4 öre per timme som lampan är tänd. Vill du veta hur länge denna lampa kan lysa för en krona dividerar du en kilowattimme (1 000) med 40 watt /40 = 25 timmar. För en krona har du ljus från lampan i 25 timmar.

18 18 Du kan bidra Gör det verkligen någon skillnad om just jag sparar energi? Kanske har du ställt dig den frågan. Svaret är: ja, definitivt. Genom att vara energismart i vardagen kan du och din familj spara både energi och pengar. Ett annat sätt att göra en insats är att ställa krav både på företag som producerar energi och företag som tillverkar produkter som använder energi. Hjälper alla till uppnår vi stora förbättringar. Här är tre exempel: Om alla hushåll i Sverige byter en glödlampa per rum mot en lågenergilampa kan vi försörja alla villor i Kalmar län med hushållsel. Om alla hushåll i Sverige sänker inomhustemperaturen en grad sparar vi energi motsvarande oljepannors årsförbrukning. Om alla hushåll i Sverige kör tre kilometer mindre med bilen i veckan motsvarar det alla koldioxidutsläpp från Skånes kollektivtrafik under tre år.

19 19 35 energismarta tips Det är enkelt att spara energi. Genom att använda energin effektivt bidrar du och din familj till en bättre miljö. Dessutom finns det en hel del pengar att spara. Gå gärna igenom och bocka av tipsen nedan med dina föräldrar. På så sätt blir hela hushållet energismart. Uppvärmning Genom att sänka inomhustemperaturen med två grader går det att spara procent av energikostnaderna. Täta dragiga fönster och ytterdörrar. Stäng dörrar till kalla utrymmen. Vädra snabbt och med tvärdrag. Låt inte ett fönster stå på glänt en längre tid. Se till att element vid fönster är avstängda en halvtimme efter vädring. Möblera inte för nära elementen. Komplettera direktverkande elvärmesystem med modern reglerutrustning. Komforten höjs och förbrukningen minskar med upp till tio procent. En elinstallatör kan hjälpa till. Matlagning Använd kokkärl med plan botten. Välj platta efter kastrullens eller stekpannans storlek. Koka upp med tättslutande lock. Undvik att stormkoka. Utnyttja eftervärmen hos plattor och ugn. Mikrovågsugnen hushållar med energin. Använd inte köksfläkten längre än nödvändigt. Belysning Byt till lågenergilampor inomhus. En vanlig glödlampa drar fem gånger så mycket ström som en lågenergilampa. Lågenergilampor ger dessutom ett bättre ljus för växter. Byt till lågenergilampor utomhus. Hushållet sparar kronor per lampbyte, räknat på ljustimmar. Släck glödlamporna i de rum där ingen vistas. Matförvaring Matförvaring använder mycket energi, framför allt om utrustningen är gammal. Byt ut den så använder du energin effektivt. Kontrollera att kondensorn på baksidan av kylen och frysen är dammfri. Damm fungerar som isolering och ökar elförbrukningen. Placera skåpen så att luft kan cirkulera runt om, och inte intill, spis eller ugn. Sval omgivning är lika med lägre energianvändning. Varje grads extra kyla ökar energiförbrukningen med cirka tio procent för kylen och sju procent för frysen. 18 minusgrader i frysen och sex plusgrader i kylskåpet räcker. Frosta av regelbundet. Annars arbetar kylaggregatet i onödan. Ställ inte in varm mat i kylen. Att kyla ner mat är energikrävande. Tvätt och disk Justera och täta kranarna. Tvätta alltid med full maskin. Slopa förtvätten om det är möjligt. Centrifugera med högt varvtal. Övertorka inte tvätten i tumlaren. Anslut diskmaskinen till kallvatten. Kör diskmaskinen när den är full. Handdiska inte under rinnande vatten. Disken behöver oftast inte sköljas i varmt vatten före disk i maskin. Använd inte torkprogrammet i onödan. Rengöring Duscha istället för att bada. Byt till snålspolande kranar och duschmunstycken.

20 20 Energi från A till Ö A Ampere (A) Mått på hur mycket ström som går genom en ledning. Biosfär Den del av jorden och dess atmosfär som innehåller levande organismer. B Ansvar Alla har ett ansvar när det gäller energi. Ett viktigt ansvarsområde för energiföretaget är att hjälpa till att utveckla morgondagens energisystem, så att det blir långvariga och hållbara energilösningar. Biobränsle Bränsle som är organiskt, exempelvis ved, spannmål och pellets. Biobränsle används till el, värme, gas och flytande bränslen. Bioenergi Intresset för att använda bioenergi ökar i takt med kraven på förnybara energikällor. Biobränsle är en förnybar energikälla. Till biobränslen hör bland annat trädbränslen, åkerbränslen och olika sorters avfall som trä, matrester och papper. Biogas Den gas som uppstår när organiskt material bryts ner i syrefri miljö. Biologisk mångfald Alla arter av växter och djur som finns på jorden. Biomassa Material av biologiskt ursprung. C D Brunkol Brännbar bergart som innehåller viktprocent av grundämnet kol. Stora tillgångar finns bland annat i Tyskland. Bränsle Ämne med bunden energi som kan utnyttjas för omvandling till värme eller annan energiform. Bränslecell Teknik för direkt omvandling av kemisk energi till elektrisk energi. CO 2 (koldioxid) Växthusgas med en molekyl bestående av en kolatom och två syreatomer. Koldioxid är en naturlig, färglös gas som bland annat finns i vår utandningsluft. Koldioxid är en viktig del i fotosyntesen. Koldioxid bildas vid all förbränning av organiska ämnen (innehåller grundämnet kol, C) och är en av flera växthusgaser som kan påverka klimatet. Dammar El kan inte enkelt lagras på ett storskaligt sätt, vilket däremot vatten kan. Det vatten som bildas vid snösmältning och regn sparas i stora vattenmagasin. Magasinen tappas sedan av i vattenkraftverk under de delar av året när vattentillrinningen är liten och elbehovet är som störst, främst på vintern.

21 21 E Effekt (watt, W) Förmågan att avge eller använda energi under viss tid. Elektrisk energi Energi som avges eller upptas när elektroner vandrar i ett fast ämne, en vätska eller i ett vakuum. Elhandelsföretag Företag som köper el från elproducenterna eller på elbörsen och säljer vidare till kunder. Elpris Vad det kostar att producera och transportera elen till kunden samt hur mycket vi betalar i statliga skatter och avgifter. Elproducenter Bolag som producerar el. Emissioner Utsläpp till omgivningen. Energi Ett samlingsbegrepp på det som får föremål eller ämnen att ändra sitt läge eller sitt tillstånd. Mäts i Joule (J) eller i kilowattimmar. Energiform I vilken form energi uppträder vid ett visst tillfälle, exempelvis värme. Energikälla Det som kan omvandlas till en energiform, exempelvis vatten, olja och uran. Energibärare Ämne eller material som är lämpat för att transportera energi. Exempel: elenergi och vätgas samt bränslen som kol, olja och ved. Energigröda Odlad gröda. Används som energibärare. Energiomvandling Process där tillförd energi omvandlas till energi av annat slag. Energirådgivning Tips om hur det går att använda energin på ett effektivare sätt utan att sänka komforten. Att vara energismart är bra för plånboken, hushållar med energitillgångarna och ger en bättre miljö. Energiskatt Statlig punktskatt på el och fossila bränslen. Energiskog Träd eller buskar som odlas för att användas till energiråvara. Energisystem Hela systemet av anordningar och anläggningar som tillgodoser behovet av energi. Kan vara ett hus, en fabrik eller ett samhälle. Energitillgång Den verkliga förekomsten av energiråvara. Energiutnyttjningsgrad Förhållandet mellan faktisk producerad och teoretiskt möjlig produktion av elenergi. Energibalans Jämvikt mellan tillförd och använd energi.

22 22 Energi från A till Ö F Fission Klyvning av atomkärnor som används för att utvinna energi. Fjärrvärme System för central produktion av värme som leds ut till anslutna fastigheter i rörledningar med varmt vatten. Fjärrvärme är effektivt med bra driftekonomi och har mindre negativ påverkan på miljön än om varje enskilt hus använder en egen värmepanna. Ett värmeverk kan använda olika typer av bränsle, som biobränslen, gas och avfall. Fossilt bränsle Bränsle, exempelvis kol och olja, som har bildats av biologiskt material under äldre geologiska perioder. Fotosyntes Solenergi som tillsammans med vatten, koldioxid och mineralämnen omvandlas till biomassa. Fusion Atomkärnor som slås samman för att utvinna energi. Förnybar energi Energi som ständigt flödar, det vill säga befinner sig i rörelse, som till exempel energin i solstrålningen. G H Gas Energigaser finns i olika former, bland annat naturgas, gasol, biogas och vätgas. Gas är en effektiv energiform som ofta används direkt i industriprocesser, men också för el- och värmeproduktion samt som bränsle till fordon. Naturgasen spelar en viktig roll för förbättrad miljö, eftersom den ofta ersätter olja och kol. Biogas är en förnybar energigas som utvinns i anläggningar för bland annat avfallsbehandling. Vätgas finns inte naturligt i naturen utan måste framställas från en väterik källa, exempelvis ett fossilt bränsle eller från vatten. Användningen av biogas ökar. Vätgas kommer att vara en viktig energibärare i framtiden. Geotermisk energi Värme som hämtats från jordens inre, oftast flera hundra meter under jordytan. Hydrologi Läran om vattenförhållandena i naturen, dess kretslopp, avdunstning och förekomst. Vattenkraften drar nytta av detta kretslopp. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att avdunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Den nederbörd som faller kan samlas i dammar och vattenmagasin och utnyttjas för elproduktion i vattenkraftverk. Hållbarhet Ett hållbart energisystem är viktigt för klimatet och miljön. Produktion av el och värme med förnybara energilösningar bidrar till ett klimatsmart och hållbart samhälle.

23 23 I J K Investeringar I takt med att samhället utvecklas måste energibolagen finna nya lösningar för framtiden. Det sker i form av satsningar på tryggare elleveranser samt upprustning och modernisering av kraftverk. Jordvärme Geotermi, eller jordvärme, är en förnybar energikälla som används mycket i vissa länder, exempelvis Island och Ungern. Varmt vatten hämtas från jordens inre och används i kombination med en värmepump för uppvärmning och elproduktion. Joule (J) Energi mäts i Joule (J) eller i kilowattimmar. Kol Den finns stora mängder kol i världen. En ny och möjlig teknik är att avskilja och lagra koldioxid när kol används som energikälla. Kraftvärmeverk Kraftverk som producerar el och värme. L M Livscykel Livscykel, eller från vaggan till graven, är ett begrepp som har införts för att följa och analysera en produkt eller anläggning under hela dess livslängd. Livscykelanalys innebär att man får en bild av den totala miljöpåverkan eller energianvändningen. Livscykelanalys En metod där man försöker värdera den miljöpåverkan en produkt eller aktivitet leder till. Lågenergilampor Mycket ljus med lite energi. Morgondagens energilösningar Arbetet med morgondagens energi börjar i dag. Vi måste studera hur vi lever, vilka behov som finns i dag och i framtiden samt hur samhället utvecklas. Därefter kan vi dra slutsatser om morgondagen och redan nu börja arbeta för framtida energilösningar. Det är stora projekt som kräver ny teknik, stora resurser och mycket tid. Kärnenergi Energi som frigörs vid kärnreaktioner och kärnsönderfall. Kärnkraft I ett kärnkraftverk klyvs atomkärnor av uran. När kärnorna klyvs bildas värme som direkt eller indirekt hettar upp vatten till ånga. Ångan driver en turbin som i sin tur genererar el. Kärnkraften kommer att finnas kvar under lång tid. I många länder sker en utbyggnad eftersom elproduktionen vid kärnkraft är en process utan koldioxidutsläpp. SKB (Svensk Kärnbränslehantering) tar hand om den svenska kärnkraftens radioaktiva avfall. Förvaret ska byggas ut för att också ta emot radioaktivt avfall från rivningen av kärnkraftverken. Läs mer på skb.se N Naturgas Brännbar gas som förekommer i porösa bergarter. I ett globalt perspektiv är naturgasen en viktig energikälla. Nord Pool Gemensam norsk-svensk-finsk elbörs, där elbolag handlar med el. Nät Den el som konsumenterna använder transporteras via ett elnät som räcker tre varv runt jorden.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet

Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. Elektricitet Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord just nu. Exempelvis ved, rapsolja, biogas, men även från organiskt avfall. Biogas Gas, huvudsakligen metan,

Läs mer

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket FJÄRRVÄRME VATTEN ELNÄT ÅTERVINNING ELFÖRSÄLJNING BIOGAS VINDKRAFT Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket Adress: Varvsallén 14, Härnösand För att studiebesöket skall bli så värdefullt som möjligt är det

Läs mer

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25

ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 ENKEL Geografi 7-9 ~ del 2 25 Icke förnybara energikällor Fossila bränsle Olja, kol och gas är fossila bränslen. De bildades för väldigt lång tid sedan av döda växter och djur, som pressats ihop i jordskorpan.

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen!

Energismarta tips. Tänkvärt! Bra för både miljön och plånboken. Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Tänkvärt! Tillsammans kan vi spara energi och sänka kostnaderna i bostadsrättsföreningen! Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön.

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete.

Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. Vad är arbete i fysikens mening? Arbete är att en kraft flyttar något en viss vägsträcka. Vägen är i kraftens riktning. Arbete = kraft väg Vilken är enheten för

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Vill du bli ett EnergiGeni? Bra att veta och kul att kunna om energi. Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9.

Vill du bli ett EnergiGeni? Bra att veta och kul att kunna om energi. Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9. Vill du bli ett EnergiGeni? Bra att veta och kul att kunna om energi. Ett utbildningsmaterial om energi för dig i årskurs 4-9. Välkommen till en värld full av energi Vad är energi egentligen? Vilka fördelar

Läs mer

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Grupp 1 Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft Vid vattenkraftverken har man byggt jättelika vattenmagasin. Varför? Grupp 2 Kärnkraft (fusion och fission) Fusionsprocessen pågår ständigt på solen och

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken

Energismarta tips. Bra för både miljön och plånboken Energismarta tips Bra för både miljön och plånboken Smarta energitips som både sparar pengar och är bra för miljön. Vet du att du gör en insats för miljön, bara genom att leva ditt vanliga vardagsliv?

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Klimatbokslut 2007. Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. Klimatbokslut 2007 Klimatbokslut 2007. Om hur små steg kan göra stor skillnad. 2 Innehållsförteckning Lämnar du ett stort eller litet avtryck efter dig? 4-5 Så här kan vi tillsammans minska ditt fotspår.

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag.

Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Energismart, javisst! Tips för en energieffektivare vardag. Det är lätt att vara energismart, bara man vet hur. Vi vet att många idag vill leva lite energismartare både för den egna hushållskassans och

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på

Repetition energi. OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på Repetition energi OBS. repetitionen innehåller inte allt Mer info finns på www.naturenergi.pbworks.com Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom + energi,

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Innovate.on Koldioxid Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid Koldioxidfotspår, E.ON Sverige 2007 Totalt 1 295 000 ton. Värmeproduktion 43 % 0,3 % Hantering och distribution

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

EL det effektivaste sättet att ta vara på energi Information till Sveriges elkunder SVENSK ENERGI är de svenska elföretagens samlade röst. En uppgift är att bidra i elföretagens dialog med elkunderna. EL det effektivaste sättet att ta vara på energi

Läs mer

Några enkla energispartips för både plånbok och miljö.

Några enkla energispartips för både plånbok och miljö. www.eon.se 020 22 24 24 Ny energi Inom E.ON tar vi hand om 35 miljoner kunder, vilket gör oss till Europas största privatägda energiföretag. I Sverige levererar vi el, gas och värme och tack vare vår långa

Läs mer

Jino klass 9a Energi&Energianvändning

Jino klass 9a Energi&Energianvändning Jino klass 9a Energi&Energianvändning 1) Energi är en rörelse eller en förmåga till rörelse. Energi kan varken tillverkas eller förstöras. Det kan bara omvandlas från en form till en annan. Det kallas

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Instuderingsfrå gor el och energi å k5

Instuderingsfrå gor el och energi å k5 Instuderingsfrå gor el och energi å k5 1.Vad uppfann Thomas Alva Edison? Glödlampan, men han hade också över 1000 patent på andra uppfinningar. 2. Ungefär när visades glödlamporna upp för vanligt folk

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut

Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut Från kol och olja till sol och vind? om hur en omställning till ett hållbart energisystem kan se ut 7 oktober 2013 Dr. Jon-Erik Dahlin Bildkällor: t.v.: Alan Zomerfeld WC, ö.t.h.: U.S. Air Force PD, n.t.h.:

Läs mer

Allmänna energispartips för hushåll

Allmänna energispartips för hushåll Allmänna energispartips för hushåll I ett hushåll fördelas energiförbrukningen ungefär enligt bilden nedan. Nedan följer ett antal tips på hur man kan spara på den energin. I de flesta fall har det att

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Om klimat, miljö och energi

Om klimat, miljö och energi Om klimat, miljö och energi Årskurs 4-6 Bild/framsida Inledning Den här lektionen handlar om hur energiförsörjningen fungerar, vilka energikällor som finns och hur klimatet påverkas av vår energianvändning.

Läs mer

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1641 av Penilla Gunther (KD) Inriktningen av energipolitiken Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Extremt väder i Göteborg Vädret i Göteborg kommer att bli annorlunda eftersom jordens klimat ändras. Att klimatet ändras beror till stor

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar

Läs mer

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning

Fredspartiet. Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Fredspartiet Innehållsförteckning Kort inledning Fakta om kärnkraft Argument Argument Motargument Argument Handlingsplan Avslut och sammanfattning Inledning För oss i Fredspartiet är det viktigt att kärnkraft

Läs mer

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper

Checklistor och exempeltexter. Naturvetenskapens texttyper Checklistor och exempeltexter Naturvetenskapens texttyper checklista argumenterande text Checklista för argumenterande text Tes Vilken åsikt har du? eller vilken fråga vill du driva? Argument För att motivera

Läs mer

Energi & Atom- och kärnfysik

Energi & Atom- och kärnfysik ! Energi & Atom- och kärnfysik Facit Energi s. 149 1. Vad är energi? Förmåga att utföra arbete. 2. Vad händer med energin när ett arbets görs? Den omvandlas till andra energiformer. 3. Vad är arbete i

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

det är så mycket man kan göra med el.

det är så mycket man kan göra med el. det är så mycket man kan göra med el. Förr värmde man sig vid öppen eld. Sen med kaminer och kakelugnar. Och man slutade jobba när det blev mörkt. Förr i världen levde folk nära naturen på ett helt annat

Läs mer

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning.

10 energiråd. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. Energirådgivningen är ett kommunalt samarbete om opartisk och kostnadsfri rådgivning. 25 kommuner i Stockholmsregionen deltar i samarbetet, som samordnas av Kommunförbundet Stockholms län. Botkyrka Danderyd

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005.

Klimatbokslut 2005. Klimatbokslut 2005. Insatser och investeringar i Sverige under 2005. Klimatbokslut 2005 Klimatbokslut 2005 Insatser och investeringar i Sverige under 2005. 2 3 För oss på E.ON Sverige är det extra angeläget att vara öppna med vårt arbete att reducera de klimatpåverkande

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el

Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan NTA, Kretsar kring el Energi Detta ska du kunna! Koll på NO kapitel 5 Energi, sidan 68-83 Ge exempel på vad du och samhället använder energi till. Sidan 70,72 Förstå vad energiprincipen är. Sidan 70-71 Beskriv de olika energiformerna.

Läs mer

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR) Albedo Ett mått på en ytas förmåga att reflektera solens strålar och kasta tillbaka ljuset till rymden. När måttet är 1.00 betyder det att 100% reflekteras. Havsytans X är 0.08 medan nysnö har 0.9 (reflekterar

Läs mer

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning!

Spara el. Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! Spara el Enkla och konkreta tips på hur du kan banta din elräkning! 1 Det går åt mindre energi om du kokar upp en liter vatten i vattenkokaren än på spisen. Ha lock på kastrullen så ofta du kan och se

Läs mer

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft

SOLENERGI. Solvärme, solel, solkraft SOLENERGI Solvärme, solel, solkraft Innehållsförteckning Historik/användning s. 2 Miljöpåverkan s. 6 Solvärme s. 7 Solel s. 10 Solkraft s. 16 Fördelar s. 18 Nackdelar s. 19 Framtid s. 20 Källförteckning

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten)

Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och symbol korten i ordning (de blå korten) Lägg Storhet och enhetskorten i ordning (de gula korten) 4 Lägg symbol och enhets korten i ordning (de orange korten) 4 Placera energislagen i ordning,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Kärnkraft Innehållsförteckning: Sid. 2-3: Kärnkraftens Historia Sid. 4-5: Fission Sid. 6-7: Energiomvandlingar Sid. 12-13: Kärnkraftens framtid Sid. 14-15: Källförteckning Sid. 16-17: Bildkällor Sid.

Läs mer

Energibalans för kroppen, jorden och samhället

Energibalans för kroppen, jorden och samhället Energibalans för kroppen, jorden och samhället Fysikdagar Karlstad 7oktober 2010 Mats Areskoug Energibalans för kroppen, samhället och jorden. Energiprincipen säger att energi är oförstörbar och inte kan

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

Energi VT-13. 1 av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Energi VT-13 Syfte: Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former. Världens energibehov tillgodoses idag till stor del genom kol och olja, de så kallade fossila energikällorna.de

Läs mer

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå

Bergvärme & Jordvärme. Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Bergvärme & Jordvärme Anton Svedlund EE1C, Kaplanskolan, Skellefteå Innehållsförteckning Sida 2-3 - Kort historik Sida 4-5 - Utvinning av Bergvärme Sida 6-7 - Utvinning av Jordvärme Sida 8-11 - Värmepump

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen

The Sustainable City. 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen The Sustainable City 100 procent lokalt förnybar energi i Västra Hamnen E.ON möter de växande städernas miljöproblem med klimatsmarta och långsiktiga infrastrukturlösningar. Vi bygger morgondagens energisystem

Läs mer

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20

Dala Energi Elnät. Nyheter från. Gott Nytt År! Smart och hållbart JANUARI 2013. Dala Energi www.dalaenergi.se Tel 0247-738 20 För oss är saken klar. Vi vill vara med och bygga det hållbara samhället. Att skapa en trygg energi- försörjning som minskar utsläppen av koldioxid. Om vi tillsammans blir smartare i hur vi använder energin

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer