Nytt och trendigt inom vindkraften

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nytt och trendigt inom vindkraften"

Transkript

1 Nytt och trendigt inom vindkraften Omvärldsbevakning 2010 Elforsk rapport 10:49 Staffan Engström augusti 2010

2 Nytt och trendigt inom vindkraften Omvärldsbevakning 2010 Elforsk rapport 10:49 Staffan Engström augusti 2010

3 Förord Forskningsprogrammet Vindforsk III är ett samfinansierat program för grundläggande och tillämpad vindkraftsforskning. Energimyndigheten finansierar 50 procent av programmets kostnader. Energiföretag och andra industriföretag med anknytning till vindkraft finansierar den andra hälften. Programmets finansiärer är: ABB, Arise windpower, AQ System, E.ON Elnät, E.ON Vind Sverige, EnergiNorge, Falkenberg Energi, Fortum, Fred. Olsen Renewables, Gothia vind, Göteborg Energi, HS Kraft, Jämtkraft, Karlstads Energi, Luleå Energi, Mälarenergi, o2 Vindkompaniet, Rabbalshede Kraft, Skellefteå Kraft, Statkraft, Stena Renewable, Svenska Kraftnät, Tekniska Verken i Linköping, Triventus, Wallenstam, Varberg Energi, Vattenfall Vindkraft, Vestas Northern Europe, Öresundskraft samt Energimyndigheten. Programmet syftar till att stärka vindkraftens förutsättningar genom att: ta fram generaliserbara resultat kring vindkraftens egenskaper och möjligheter forskningen som bedrivs ska ske på den internationella framkanten inom ett antal teknikområden bevara och stärka kompetensen i befintliga forskargrupper vid universitet, högskolor samt teknikkonsulter stärka rekryteringsbasen till svensk vindkraftindustri synliggöra vindkraftforskningen och sprida dess resultat Programmet är uppdelat i följande verksamhetsområden: Vindresursen och etablering Kostnadseffektiv vindkraftanläggning och projektering Optimal drift och underhåll Vindkraft i kraftsystemet Omvärldsbevakning och standardisering Denna rapport utgör en del av omvärldsbevakningen och sammanfattar aktuella tekniska nyheter och trender inom vindkraftsområdet, med tonvikt på det som är relevant ur ett svenskt perspektiv. Rapporten är skriven av Staffan Engström på Ägir konsult AB. Stockholm augusti 2010 Anders Björck Programledare Vindforsk-III El- och värmeproduktion, Elforsk

4 Sammanfattning Rapporten sammanfattar aktuella tekniska nyheter och trender inom vindkraftsområdet, med tonvikt på det som är relevant ur ett svenskt perspektiv. Tidigare har det varit Europa som lett utvecklingen av vindkraften, som en följd av ett energipolitiskt motiverat intresse att öka andelen förnybar energi. Nytt för 2009 är att det är i Kina som den största marknaden för vindkraftverk finns. Där drivs utvecklingen primärt av behovet av att öka tillgången på elenergi, även om det finns en politiskt motiverad komponent. USA-marknaden är nästan lika stor som den europeiska. Förskjutningen av marknadens tyngdpunkt har även gett utslag i fördelningen på leverantörer. Flera av de traditionellt stora europeiska vindkraftstillverkarna förefaller ha stagnerat i sin tillväxt. Den stora ökningen har i stället skett hos kinesiska leverantörer, där det idag finns tre företag bland de tio största i världen. Det innebär att Kina nu också är det största tillverkarlandet för vindkraftverk. Förskjutningen av marknad och tillverkning gör att även det tekniska initiativet påverkas. Ett påtagligt utslag är ett genombrott för direktdrivna generatorer, dessutom med en modernare teknik med permanentmagneter än den som tidigare varit i stort sett ensam på marknaden. För västvärlden kan det bli bekymmersamt att detta förenas med ett kinesiskt monopol på de sällsynta jordartsmetaller som ingår i magneterna, vilka även används i elbilar. Fenomenet med att tillväxtekonomier tar över det tekniska och kommersiella initiativet i starkt växande branscher tycks vara en del i en trend som omfattar allt från hjärtoperationer enligt löpande band-principen till trafikflygplan. Vindkraften svarade 2009 för 1,6 procent av världens elproduktion (1,9 procent i Sverige). Tio år senare uppskattas den nå drygt 8 procent och därmed snart vara av samma storleksordning som vattenkraft och kärnkraft (16 respektive 14 procent 2008). Den havsbaserade vindkraften svarar för en liten del, för 2014 beräknas andelen till 3 procent av vindkraften globalt. Kostnaderna är för höga för det nuvarande svenska ersättningssystemet med en kombination av ordinarie elpris och elcertifikat. Å andra sidan är förutsättningarna för att bygga vindkraftverk i skog och i viss utsträckning i fjällterräng goda. I stora delar av Sverige behöver vindkraftverken avisning av vingarna, men leverantörerna uppfattar i allmänhet denna marknad som alltför begränsad för att vilja utveckla avisningssystem. Trebladiga, horisontalaxlade vindturbiner är praktiskt taget allenarådande på marknaden. Ett nytt intresse för vertikalaxlade vindturbiner har uppkommit bland annat i Sverige. I början av 2010 restes ett 200 kw vertikalaxlat vindkraftverk i Falkenberg. Generellt är data för det nya svenska verket normala för ett vertikalaxlat verk. Den största fördelen är sannolikt enkelheten, med i princip endast en rörlig del. En stor del av den bärande konstruktionen utgörs av limträ, som är känt för att vara kostnadseffektivt och tåligt mot utmattning.

5 Den dominerande tekniken för att tillverka torn för vindkraftverk har länge varit svetsade stålrörstorn. För att utnyttja materialet på bästa sätt bör de vara koniska. Vid omkring 100 meters höjd uppnår man 4,5 meters bottendiameter för ett vindkraftverk i MW-storlek, vilket sätter gränsen för vägtransporter. Alternativa tekniker är att foga samman plåtarna i tornen helt med skruvförband, torn av förspänd betong, hybrider av stål och betong, fackverkstorn samt även torn av trä. Utvecklingen av vindkraftverkens elsystem drivs till stor del av de ökande kraven på reglerbarhet och tålighet mot störningar, som följer av vindkraftens allt större andel av elproduktionen. Detta har lett till en utveckling mot användning av synkrona generatorer, antingen högvarviga i kombination med en kuggväxel, eller direktdrivna. I båda fallen kombineras de med en elektrisk omriktare, som dimensioneras för kraftverkets hela effekt. De allt större generatorerna motiverar i sig en övergång till högre spänning än de 690 V som länge varit gängse, men omriktare för mellanspänning är än så länge dyrare än lågspända omriktare. En vinst kan göras genom att man slipper placera en transformator i maskinhuset, alternativt kan undvika en grov och dyr lågspänningskabel genom tornet. I ett 10 MW havsbaserat vindkraftverk, som utvecklas av AMSC Windtec, magnetiseras den direktdrivna generatorn med supraledande rotorlindningar, vilket ska leda till en lättare generator. Supraledande statorlindningar kan vara nästa steg. Individuell bladvinkelreglering är en teknik som håller på att införas för att minska utmattningslasterna. Lyckade försök har gjorts att mäta vinden framför turbinen med en medroterande lidar, som utnyttjar laserljus. En ytterligare möjlighet för att minska lasterna på vindkraftverken är att individuellt reglera turbinbladens bakkanter. Relativt sett allt billigare turbinblad leder till att optimeringen av verken förändras, med generellt allt större turbiner för en viss generatoreffekt. För användaren leder det till att utnyttjningstiderna blir allt större. I ett exempel från en tillverkare ökar utnyttjningstiden på en plats med måttliga vindförhållanden från omkring timmar för en tio år gammal konstruktion till närmare timmar för ett nytt verk. Detta bör även leda till att det blir lättare att hantera en viss energiutbyggnad med vindkraft i elnätet, eftersom regler- och överföringsbehovet blir mindre. Växande vindkraftverk leder även till problem att klara transporten på land, särskilt av turbinbladen. Att införa skarvar på turbinbladen är ett sätt att minska transportlängden. För att undvika en fördyrande komposit-kompositskarv har en tillverkare börjat tillverka innerdelen av turbinbladen med en bärande stålstruktur. Det ökar visserligen vikten, men leder sannolikt till en sänkt totalkostnad. Tidigare har det alltid varit regel att vindkraftverken fått underordna sig kraven från redan etablerade intressen. I ett principiellt intressant fall upphandlar det brittiska försvaret ett radarsystem med kravet att det ska kunna övervaka luftrummet över Nordsjön trots närmare ett tusental havsbaserade vindkraftverk.

6 Summary This report summarizes recent news and trends in wind power technology, with emphasis on facts relevant from a Swedish perspective. Earlier Europe has been leader in the development of wind power. This has mainly been due to an interest to increase the share of renewables based on energy policy requirements. During 2009 China emerged as the largest wind power market. In China the development primarily is driven by the need to increase the energy supply, although there is also a politically justified component. The US market is almost as large as the European. The market shift also has influenced the supplier's market shares. Several of the traditionally large European wind turbine manufacturers seem to have stagnated. Instead Chinese manufacturers have increased their shares and exhibit today three out of the ten largest manufacturers of the world. This implies that China now is the largest manufacturer of wind turbines. The shift of market and manufacturing also influences the technological initiative. Remarkable evidence is the breakthrough for direct drive generators, in addition with permanent magnets, a technology that is more up to date than the one hitherto dominating the market. For the West it may be problematic that this is combined with a Chinese monopoly on the rare earth metals that are part of the magnets, also used in electric cars. The phenomena that emerging economies take the technological and commercial initiative in strongly growing areas seems to be part of a trend that involves anything from a production line for heart surgery to commercial aircraft. During 2009 wind power covered 1,9 per cent of the worlds electricity production (1,6 per cent in Sweden). Ten years later it is estimated to have reached 8 per cent and thus be of the same order of magnitude as hydro and nuclear (16 and 14 per cent 2008). Offshore wind only covers a small part, for 2014 the share is estimated at 3 per cent globally. The cost is too high for the current Swedish system with a combination of the ordinary price of electricity and green certificates. On the other hand there are good conditions for building wind turbines in forests and to a certain extent in mountainous areas. In large areas in Sweden there is a need for deicing of the blades, but the manufacturers generally apprehend this market as being too limited to justify the development of deicing systems. Three bladed, horizontal axis wind turbines are today almost universally prevailing on the market. A new interest for vertical axis wind turbines has emerged in e.g. Sweden. During the beginning of 2010 a 200 kw vertical axis wind turbine was erected in Falkenberg. In general the data for the new Swedish wind turbine are normal for vertical axis machines. The greatest advantage is probably the simplicity, with in principle only one moving structure. A major part of the load-carrying construction is made from gluelam, which is known to be cost-effective and resistant towards fatigue. Welded steel tube towers have been the dominating technology for producing towers for wind turbines for a long time. In order to utilize the material in the best possible way, they preferably are made conical. For a MW-size wind turbine a base diameter of 4,5 meters is reached at a hub height of around

7 100 meters. This also is limit for road transportation. Alternative tower technologies are to assemble the steel plates with screw joints only, towers made of pretensioned concrete, steel-concrete hybrids, lattice towers and also wooden towers. The development of the electrical systems of the wind turbines to a large extent is driven by the increased demand for regulation and ability to withstand disturbances that are a consequence of the increasing share of wind power in the electricity production. A consequence has been the trend towards using synchronous generators, either high-speed in combination with a gearbox, or directly driven. In both cases they are combined with an electrical converter, which is dimensioned for the total power of the power plant. The increasing size of the generators per se justifies a transition to higher voltages than the so far prevailing 690 V. However, medium voltage converters are so far more expensive than the ones for low voltage. A premium is to get rid of the transformer in the nacelle, alternatively to avoid a heavy and expensive low voltage cable through the tower. In a 10 MW offshore wind turbine, developed by AMSC Windtec, the direct drive generator is magnetized by super conducting rotor windings, which are assumed to reduce the weight of the generator. Super conducting stator windings may be the next step. Individual blade pitch control is a technology being introduced in order to reduce the fatigue loads. Attempts to use a co-rotating laser based lidar for measuring the wind speed in front of the turbine have been successful. A further possibility for reducing the loads is individual control of the trailing edges of the turbine blades. With time, the turbine blades have tended to become less costly compared to the rest of the design. This leads to changes in the optimization of the wind turbines, with larger turbine diameters for a certain level of generator power. For the user this results in increasing utilization times (yearly production/generator power). In an example from one manufacturer, the utilization time for a medium wind speed site increased from around hours for a ten year old design to almost hours for a new design. This also should result in less problems to handle a certain amount of wind energy production, since the need for regulation and transmission of power is reduced. Larger wind turbines also create problems to handle land transportation, especially of the turbine blades. The introduction of joints is one way to reduce the lengths to be transported. In order to avoid expensive compositecomposite-joints one manufacturer has started to manufacture the inner part with a load-carrying steel structure. This will increase weight, but most likely will decrease the total cost. Earlier the general rule has been to let the already established interests rule over the wind turbines. In a case of principal interest the British defence authorities purchases a radar system with a requirement that it shall be able to survey the airspace above the North Sea in the presence of almost a thousand offshore wind turbines.

8 Innehåll 1 Marknaden och dess inverkan på teknikutvecklingen Fördelning på länder... 1 Fördelning på leverantörer Vart går det tekniska initiativet? Kinesiskt magnetmonopol Vindkraftverk med avisning Havsbaserade vindkraftverk Vilken roll får vindkraften i världen? Torn Svetsade stålrörstorn Alternativa torntyper... 6 Lyftmetoder Elsystem Krav från elnätet... 9 Synkrongeneratorer Snabbgående Direktdrivna Supraledning Omriktare Spänning 10 4 Kontrollsystem Mätning av vind framför turbinen Individuell bladvinkelreglering Reglering av bladbakkant Systemutformning Optimering av turbindiameter efter generatoreffekt Antal steg i kuggväxel Utformning för landtransport Vertikalaxlade vindturbiner 17 7 Omgivningspåverkan Radar som tål vindkraftverk

9 1 Marknaden och dess inverkan på teknikutvecklingen Fördelning på länder Under framväxten av vindkraften är det Europa som i huvudsak har lett utvecklingen, som en följd av ett energipolitiskt motiverat intresse att öka andelen förnybar energi. Fortfarande är det här som den största installerade vindkraftseffekten finns, MW i slutet av 2009 (motsvarande 146 TWh i årsproduktion 2 ), mot totalt MW i världen (332 TWh). Emellertid har marknaderna för nyinstallationerna av vindkraftverk i världen under de senaste åren förändrats snabbt. Medan installationstakten i Europa under treårsperioden ökade med i sammanhanget makliga 14 procent per år, var tillväxten i Kina hela 104 procent på årsbasis, se Fig. 1. Också i USA växte marknaden snabbt, med 37 procent per år. Detta medförde att den kinesiska marknaden nu är den största och att den amerikanska är nästan lika stor som den europeiska MW Sverige Europa USA Kina Världen Figur 1. Effekt för vindkraftverk installerade i Sverige, Europa, USA, Kina och världen under åren Grunddata från BTM Consult. I Kina drivs utvecklingen primärt av behovet av att öka tillgången på elenergi, även om det även finns en politiskt motiverad komponent. 1 Statistikuppgifterna i detta avsnitt hämtas huvudsakligen från World Market Update 2009 och 2008, från BTM Consult ApS, Danmark. 2 Räknar med motsvarande fullasttimmar per år, vilket utgör världsgenomsnittet. 1

10 I Sverige var ökningen ungefär lika omfattande som i världen i övrigt, med över 50 procent per år, vilket dock innebär att den svenska marknaden fortfarande bara svarar för drygt en procent av världsmarknaden. 1.2 Fördelning på leverantörer Dessa drastiska förändringar av marknaderna avspeglar sig inte oväntat även i ändringar på leverantörssidan. De traditionellt stora leverantörerna Vestas, Enercon, Gamesa och Suzlon förefaller ha stagnerat i installerad vindkrafteffekt, medan GE Wind, Siemens och numera Suzlon-ägda REpower fortsätter att öka, se Fig. 2. För fem år sedan hade Vestas en marknadsandel på över 30 procent, och är nu nere på 12 procent. På tio i topp-listan har den stora expansionen i stället tagits över av tre kinesiska företag, Sinovel, Goldwind och Dongfang, vilka tillsammans har 23 procent av världsmarknaden. Det innebär att Kina också är det land som tillverkar det mesta av vindkraften. På topp-listan finns i övrigt två danska, två tyska, ett amerikanskt, ett spanskt och ett indiskt företag. De kinesiska företagen kan vara värda en närmare presentation. Sinovel tillverkar ett 1,5 MW verk i takten 2000 exemplar per år och har även startat serieproduktion av en 3 MW anläggning. Senaste tillskottet är ett 5 MW verk, som kommer att sättas upp både på land och till havs. Goldwinds främsta produkt ett 1,5 MW direktdrivet verk utvecklat av den numera helägda tyska tillverkaren Vensys, som även licensierar tillverkning till de svenska Mattsonföretagen i Uddevalla. Nästa produkt är ett direktdrivet 2,5 MW verk och därefter kommer en 5 MW-modell MW Vestas, DK GE Wind, US Sinovel, PRC Enercon, GE Goldwind, PRC Gamesa, ES Dongfang, PRC Suzlon, IND Siemens, DK REpower, GE Figur 2. Installationerna av vindkraftverk från 2009 års tio största vindkraftstillverkare i världen, med uppgifter även för 2007 och Grunddata från BTM Consult 2

11 Dongfang började med att licenstillverka REpowers 1,5 MW verk och inledde serietillverkning av ett egenutvecklat 2,5 MW verk under Nu utvecklas ett 5 MW verk för havsmarknaden tillsammans med AMSC Windtec, Österrike, vilket ägs av American Superconductor. En annan påtaglig skillnad på leverantörssidan är att andelen Övriga ökat starkt och nu ligger på 18 procent. I denna kategori återfinns inte minst kinesiska företag. En slutsats är att talet om konsolidering av branschen är för tidigt väckt. Vad som nu pågår är i stället en tilltagande fragmentisering, där en förklaring är framväxten av nya marknader. I Västerlandet må det finnas ett ideal med frihandel, men detta omfattas inte av hela världen - i alla fall inte när det gäller det egna landet Vart går det tekniska initiativet? Den gängse modellen för nya vindkraftstillverkare utanför Europa och USA har varit att börja med att på olika sätt få tillgång till europeisk teknologi: köpa licenser, köpa europeiska företag, sätta upp egna utvecklingsavdelningar i Europa. Detta kan ge intrycket av att de kommer att förbli beroende, inte kan bli några allvarliga konkurrenter. Emellertid visar de senaste årens marknadsutveckling att västerlandet kan vara på väg att tappa både den marknadsmässiga dominansen och det utvecklingsmässiga initiativet. Ett exempel är direktdrivna vindkraftverk, där tyska Enercon under snart 20 år varit i praktiken ensam aktör. Nu är det ett flera kinesiska tillverkare som gett sig in på området, och detta med en teknik som i vissa avseenden är överlägsen Enercons. På ett sätt som omvärlden haft svårt att förstå har Enercon byggt generatorer med ålderdomliga tekniska lösningar, som elektrisk magnetisering och därtill med den extremt låga spänningen 400 V även för megawattstora anläggningar. Kineserna har tagit in europeisk teknik med permanentmagneter och högre spänning. Även andra europeiska tillverkare börjar nu reagera, men kineserna ligger före. Tidskriften Economist diskuterade nyligen fenomenet att utvecklingsländer lyckas driva löpande band-principer och storskaligt företagande inom så olika branscher som hjärtoperationer, ståltillverkning och produktion av trafikflygplan. 3 Förklaringen tycks vara nya modeller för företagande, analogt med hur japanerna tog över bilindustrin på 1980-talet genom lean production och just in time. Man måste vara innovativ i en värld där det alltid finns en vietnames eller kambodjan som kan göra jobbet för ännu lägre lön, och där respekten för immateriella rättigheter är så liten att det man tillverkar idag kommer att kopieras av andra inom några månader Kinesiskt magnetmonopol I exemplet med direktdrivna generatorer använder den nya tekniken neodymmagneter innehållande den sällsynta jordartsmetallen med samma namn. Mängden magneter är stora, ungefär ett ton per megawatt effekt, och halten neodym är drygt 25 procent. Samma typ av permanentmagneter används i motorerna till elbilar och många andra tillämpningar. Som en följd av en 3 The world turned upside down. A special report on innovation in emerging markets. The Economist. April 17 th

12 uttalad kinesisk statlig strategi, och som en följd av västvärldens brist på en sådan, kontrollerar nu Kina 95 procent av produktionen av sällsynta jordartsmetaller, från kinesiska gruvor och gruvor i andra delar av världen. 4 Avsikten är utnyttja tillgången för kinesisk industri och begränsa andra länders möjligheter, genom att kontrollera exporten. Detta exempel visar att ett innovativt företagande även kan stödja sig på en stark statsmakt, som agerar målmedvetet. Bara hälften av jordens tillgångar av sällsynta jordartsmetaller finns på kinesisk jord, och de är inte fullt så sällsynta som namnet gör gällande. Neodym är i själva verket vanligare i jordskorpan än både koppar och nickel. Ofta utvinns det ur mineralet bastnäsit, uppkallat efter Bastnäs i trakten av Grängesberg. Men att öppna nya gruvor tar tid, och ett kinesiskt monopol kan därför få stora konsekvenser, även om det med tiden bli övergående. Förutom i Kina finns det idag gruvor i Afrika. Ytterligare fyndigheter finns i Sydamerika. Att öppna en ny gruva tar storleksordningen 2-3 år Vindkraftverk med avisning I stora delar av Sverige och övriga Norden utsätts turbinbladen för nedisning och behöver vara utrustade med avisningsutrustning om man inte ska riskera månadslånga stillestånd. Detta problem accentueras med de allt större och högre verken, som under en större del av året kommer att sticka upp i de låga moln som vid temperaturer under noll grader ger isbildning. Större delen av världens vindkraftverk är emellertid inte utsatta för ispåslag, vilket gör att det i flertalet fall är svårt att få turbinleverantörerna att engagera sig i problemet. Ett undantag är Skelleftekrafts projekt Uljabuouda där turbinleverantören Winwind utrustar verken med elektrisk bladuppvärmning som är en vidare utveckling av det tidigare finska KAT-systemet. 6 Enercon har ett system med uppvärmning av luften inuti bladen, vilket ger en begränsad kapacitet. Behovet av avisning bör skiljas från begreppet vindkraftverk i kallt klimat, vilket inte behöver vara förknippat med isbildning. De renodlade kallt klimatproblemen är förhållandevis enkla att lösa, i princip genom val av rätt stålkvaliteter samt viss uppvärmning. 1.4 Havsbaserade vindkraftverk Under en period framstod havsbaserade vindkraftverk i åtminstone den svenska debatten som den allenarådande lösningen för att få substantiella energibidrag från vindkraften. Sedan dess har man insett att havsbaserade vindkraftverk inte bara är dyrare än vindkraftverk på land, utan mycket dyrare. BTM Consult anger i år kostnaden för havsbaserade vindkraftsutbyggnader till euro per kw medan den landbaserade klarar sig med Visserligen får man ut fler fullasttimmar till havs, men även 4 Eize de Vries. Rare-earth materials: China s high tech trump cards? Renewable Energy World. March-April Volume 13, number 2. 5 Mikael Dahlgren, ABB Corporate Research. Telefonsamtal 16 augusti Pasi Valasjärvi. Project Uljabuouda, experiences from first artic multi megawatt project using ice prevention system for blade heating. EWEC 2010, April 2010, Warzawa, Poland. 4

13 underhållet är betydligt dyrare. Till havs behöver man under dessa förutsättningar få ungefär en krona per kilowattimme, medan det för den landbaserade räcker med hälften. Det står därmed klart att det inte är möjligt att finansiera havsbaserad vindkraft under de ekonomiska betingelser som ges av svenska elpriser och elcertifikat. Å andra sidan är möjligheterna för att lokalisera vindkraftverk i skog och i viss utsträckning i fjällterräng betydligt gynnsammare än man tidigare trodde. För många andra europeiska länder är dock den reella potentialen på land högst begränsad, och där är den havsbaserade vindkraften en nödvändighet. Liknande förhållanden gäller även i andra delar av världen. I slutet av 2009 fanns det MW havsbaserad vindkraft i världen, eller 1,3 procent av den totala utbyggnaden. Fram till 2014 prognoseras en utbyggnad till MW, eller 3 procent. Den havsbaserade marknaden uppskattas inte något år överstiga 6 procent av utbyggnaden det året. Prognosen inbegriper 880 MW ytterligare utbyggnad i Sverige, vilket under nuvarande förutsättningar är osannolikt. 1.5 Vilken roll får vindkraften i världen? I sammanhanget kan det vara intressant att studera vilken roll vindkraften får i världens energiförsörjning. Under 2009 var dess andel av producerad el 1,6 procent, i Sverige 1,9 procent. För 2014 ger BTM Consult en prognos om 4,0 procent och för 2019 en uppskattning om 8,4 procent. Som jämförelse svarade vattenkraften år 2008 för 15,6 procent ( ,1 procent) och kärnkraften 13,6 procent ( ,6 procent). 7 Den relativa minskningen av dessa kraftslags betydelse beror i första hand på att den stora tillväxten av elkonsumtionen i första hand täcks av fossilbaserad kraft. Under de senaste åren har dessutom kärnkraften minskat med ett par procentenheter i nominella tal. Men på något decenniums sikt ser alltså vindkraften ut få en produktion av samma storleksordning som vattenkraft och kärnkraft. 7 BP Statistical review of world energy

14 2 Torn Vinden bromsas kraftigt över skog, och det innebär omvänt att den tilltar ordentligt med ökande höjd över träden. Vindkraftverk i skogsterräng, som blivit vanligt i Sverige och även i Tyskland, motiverar därför att tornen byggs högre än som varit vanligt tidigare, då tumregeln varit att använda torn med samma höjd som det nominella måttet för turbindiametern. 2.1 Svetsade stålrörstorn Den dominerande tekniken är stålrörstorn, vilka sätts samman av cylindrar tillverkade av rundbockade, hopsvetsade plåtar. Flera sådana cylindrar bildar tillsammans en tornsektion, som avslutas med en påsvetsad fläns i vardera änden. Sektionerna fästs till varandra med skruvförband och i botten till tornfundamentet, i toppen till maskinhuset. Plåten ytbehandlas och tornen inreds med lejdare, kabelsteger etc. Materialet utnyttjas bäst om tornen görs koniska, med den största diametern närmast marken. Högre höjd medför en större bottendiameter. Även med dispens går det dock inte att transportera tornsektioner med större diameter än omkring 4,5 meter på vanliga vägar. Lokala förhållanden kan göra gränsen ännu snävare. Om man av transportskäl tvingas begränsa diametern under den optimala, så blir materialåtgången och därmed kostnaden större. Gränsen går vid omkring 100 meters tornhöjd. 2.2 Alternativa torntyper Ett sätt att komma runt problemet med den begränsade diametern är att helt sätta samman tornet med skruvförband. Då tillkommer kostnaden för dessa, men flänsarna bortfaller. De utmattningsbegränsande svetsarna försvinner också, och man kan använda bättre plåtkvaliteter. Denna utveckling har precis kommit igång. Svensk forskning bedrivs vid Luleå tekniska universitet. 8 Förspända betongtorn har länge varit en alternativ teknik. Till en början alltid glidformsgjutna, på senare år oftare sammansatta av betongelement tillverkade i fabrik, vilket gör det lättare att få kontrollerade förhållanden. Tekniskt fungerar bägge alternativen på samma sätt, eftersom det är förspänningen som ger dragstyrkan. Hybridtorn, som består av en nederdel av betong och en överdel av stålrör, är en av de tekniker som tillgripits för att komma åt problemen med transporten av konventionella ståltorn. Mycket höga torn, med upp till 150 meters höjd, utförs i Tyskland ofta som fackverkstorn, vilka till utseendet liknar kraftledningsstolpar. En svårighet i 8 Veljkovic, Milan. V-223 Höghållfasta torn. Vindforsks programkonferens maj

15 vårt klimat är risken för nedisning, som tidvis kan förhindra tillträdet till maskinhuset. På senare tid har torn även byggts av trä, vilket i relation till styrkan är ett ekonomiskt konstruktionsmaterial. Det trätorn som visas i Fig. 3 har tillkommit i samarbete med Martinsons Byggsystem, Bygdsiljum. Figur 3. Ett trätorn byggt av Timber Tower, Tyskland 9 för ett Vensys 1,5 MW verk. Till vänster lyfts en träpanel på plats, till höger det färdiga tornet. De ekonomiska förutsättningarna för olika torntyper studeras i ett pågående Vindforsk-projekt V-342, Höga torn för vindkraftverk. Ägir konsult. Rapport planerad i september

16 2.3 Lyftmetoder Traditionellt sätts torn och maskineri till vindkraftverk på plats med hjälp av en mobilkran. De allt större turbinerna och högre tornen medför behov av de största kranar som finns på marknaden. Nackdelar med dessa är höga etableringskostnader, restriktioner för vindstyrka vid lyft (5-8 m/s) och att de allra största kranarna av band-typ kräver hela 12,5 m bredd på vägen mellan de olika turbinplatserna. För lyft över 150 meter kan man behöva använda lyfttorn, vilket är en teknik som tidigare använts i Sverige för Maglarp och Näsudden II och i Norge av Scanwind. Nackdelar med denna teknik är att den är personalkrävande och tar längre tid än med mobilkran. Kostnaden är idag betydligt högre än med mobilkran. 8

17 3 Elsystem 3.1 Krav från elnätet När vindkraftens andel av elproduktionen blir allt större måste även vindkraftverken medverka till elnätets stabilitet vid störningar. Svenska Kraftnäts aktuella föreskrifter innehåller krav på olika nivåer beroende på om vindkraftinstallationen överstiger 1,5, 25 eller 100 MW. 11 På kontinenten gäller likartade och generellt strängare regler. På Bornholm, som blivit ett försöksområde för att pröva möjligheterna att driva elnät med en mycket stor andel vindkraft, görs försök att klara frekvensreglering med vindkraft. Det innebär att man temporärt måste kunna öka effekten på vindkraftverken, vilket kan ske genom elektrisk bromsning eller genom att i grundläget köra verket på en något reducerad effekt. Dessa krav är svåra och i vissa fall omöjliga att uppfylla med dagens vanliga generatorteknik, dubbelmatade, släpringade asynkrongeneratorer (DFIG). 3.2 Synkrongeneratorer Snabbgående I generatorer med DFIG-teknik är det endast rotorströmmen som omriktas. Detta gör att omriktaren endast behöver dimensioneras för cirka 30 procent av generatorns fulla effekt. Om man i stället använder en synkrongenerator måste all effekt gå genom omriktaren, som därför blir motsvarande större. Till följd av marknadsutvecklingen är omriktare emellertid numera inte så dyra som tidigare. Med denna lösning ökar möjligheterna att klara stränga störningskrav från elnätsägare och systemansvariga, och vindkraftverken kan till och med stötta nätet. Andra fördelar är att man slipper underhållet av släpringar och att permanentmagnetiserade generatorer tack vare sin kompakta uppbyggnad är förhållandevis billiga. Dessutom har de hög verkningsgrad, särskilt vid dellast, vilket är särskilt betydelsefullt vid vindkraftstillämpningar. Flertalet stora leverantörer använder denna teknik i sina senaste modeller. Exempel är GE, Gamesa, Siemens och Vestas Direktdrivna Man kan idag tala om ett genombrott för direktdrivna generatorer för vindkraftverk, där Enercon som tidigare nämnts under många år varit ensam aktör av någon betydelse. Av de tio största leverantörerna arbetar numera hälften med tillverkning eller utveckling av direktdrivna verk. GE har införlivat Scanwind, med uppgift att ta fram en kommersiell direktdriven anläggning för havsbasering. Goldwind i Kina producerar turbiner utvecklade av det idag helägda tyska Vensys. Siemens har tagit fram en kommersiell 3 MW- 11 Affärsverket svenska kraftnäts föreskrifter och allmänna råd om driftsäkerhetsteknisk utformning av produktionsanläggningar. SvKFS 2005:2. 9

18 anläggning med en ytterrotor-generator, som i vindkraftssammanhang först demonstrerades i den svenska NewGen-generatorn. Denna väntar fortfarande på en storskalig tillämpning, sedan det tidigare projektet tillsammans med Scanwind sprack. Även Vestas uppges utveckla ett direktdrivet verk Supraledning AMSC Windtec, Österrike, som ägs av American Superconductor, utvecklar ett havsbaserat vindkraftverk med en 10 MW direktdriven generator, där rotorn magnetiseras med supraledande lindningar. 12 Fördelar anges vara att man kan uppnå en högre magnetisk flödestäthet än med konventionell elektrisk magnetisering. Därmed kan luftgapet göras större och kraven på den mekaniska strukturens styvhet därmed minskas, eftersom större deformationer kan accepteras. Man slipper också kostnaden för permanentmagneter, som annars är det gängse valet idag. Verkningsgraden anges till 96 procent före omriktaren, vilket snarast är lågt. Förmodligen är det bättre om man kan få supraledning i statorlindningen. Det kan vara nästa steg. 3.3 Omriktare Spänning Traditionellt används 690 V omriktare i vindkraftverk, trots att omriktare med högre spänning funnits inom industrin i 30 år. Vid några megawatts effekt är det annars naturligt att utföra generatorn för högre spänning. Idag har Areva Multibrid en omriktare för mellanspänning (3,3 kv) i sitt 5 MW verk, vilket också gäller för det kommande verket från holländska Darwind, numera ägt av kinesiska XEMC. Fördelar med högre spänning är att man slipper placera en transformator i maskinhuset, vilken ju innebär en viss risk. Alternativt undviker man den grova och dyrbara kabeln i tornet, som annars behövs vid lägre spänning. Med mellanspänning får man en kompaktare och lättare omriktare, men en genomgång 13 visar att kostnaden fortfarande är 25 procent högre än för lågspänning. Mellanspänningsutrustningen är också känsligare för fukt och kräver avjoniserat kylvatten. Verkningsgraden ligger på samma nivå för bägge, 97,5 procent. 12 Anton Wolf, AMSC Windtec. Design of the Seatitan wind turbine with HTS generator. EWEC2010, April 2010, Warzawa, Poland. 13 Anders Troedson, The Switch, USA. Comparison of low voltage and medium voltage wind turbine drive trains. EWEC2010, April 2010, Warzawa, Poland. 10

19 4 Kontrollsystem 4.1 Mätning av vind framför turbinen Att kunna mäta vindhastigheten framför turbinen är en gammal dröm, som prövades redan på Maglarpsverket Då användes en sodar, vilken mäter vindhastigheten genom att skicka ut ljudpulser, som reflekteras mot strukturer i vinden. Störningsnivån blev dock så hög att några användbara resultat inte nåddes inom det begränsade experimentet. I ett nutida försök användes i stället en lidar (laserbaserad), som monterats medroterande i turbinens nav. 15 Utrustningen fungerade med god tillförlitlighet under ett flera månader långt försök Mätningarna kan användas för reglerändamål och bör då kunna minska lasterna jämfört med dagens metoder, som innebär att reglersystemet får reagera på det som vinden redan ställt till med (effekt, krafter, moment e.d.). Resultaten kan även användas för girstyrning av verket och för att mäta vind-effektsambandet på ett mer precist sätt än med dagens mätmaster. 4.2 Individuell bladvinkelreglering Sedan gammalt tillämpas kollektiv bladvinkelreglering, vilket innebär att alla bladen får samma vinkel. Genom att överlagra en individuell reglering av bladvinkeln kan man enligt teorin minska utmattningslasterna med omkring 30 procent. Denna teknik tillämpas numera av större vindturbinleverantörer som GE, Enercon och Vestas, vilka emellertid är förtegna om teknikens möjligheter och problem. Inom det stora, EU-stödda Upwind-projektet studeras individuell bladvinkelreglering genom praktiska försök på medelstora (42 m turbindiameter) vindturbiner vid den amerikanska forskningsstationen NREL, som tillhandahåller försöksresultat utan kommersiella begränsningar. 16 Resultaten bekräftar så här långt att man kan uppnå den önskade reduktionen. Försök genomförs på både två- och trebladiga turbiner. Tvåbladiga verk har på nytt blivit aktuella för mycket stora havsbaserade verk, där den individuella bladvinkelregleringen kan ersätta den dyra och ibland problematiska gungleden som annars används på dessa. 4.3 Reglering av bladbakkant Enligt beräkningar kan man minska utmattningslasterna på vindturbiner med 50 procent om man kan reglera bladets bakkant. Regleringen förutsätts vara både individuell för respektive blad och dessutom med olika utslag för olika 14 Sodarförsök. Erfarenheter från vindkraftverken vid Maglarp och Näsudden. Statens energiverk. 1990:R4. 15 T. Mikkelsen et al. Risö DTU, Lidar wind speed measurements from a rotating spinner. EWEC2010, April 2010, Warzawa, Poland. 16 E. Bossanyi, Garrad Hassan & Partners. Progress with field testing of individual pitch control. EWEC2010, April 2010, Warzawa, Poland. 11

20 Figur 4. Reglerbar bladbakkant enligt Risö DTU. Genom att släppa på tryckluft i den övre raden med håligheter får man profilen att enligt nedre bilden böja sig nedåt. avsnitt av bladets längd. I ett nu provat utförande utförs bakkanten av gummi med kanaler, som kan tillföras tryckluft och därigenom få bakkanten till en bladprofil med 1 m korda att böja sig uppåt eller nedåt 12 mm, se Fig Vindtunnelförsök har visat att man få en ändring av lyftkraftskoefficienten Cl med 0,2, vilket räcker för att ge den önskade inverkan på regleringen. Responstiden anges till 0,1 sekund. Tidigare har försök gjorts med en bakkant av piezoelektriskt material, som böjer sig åt endera hållet när den utsätts för en elektrisk spänning. Olika möjligheter finns för att styra regleringen av bladbakkanten, exempelvis genom att utnyttja signalen från en lidar enligt det tidigare beskrivna försöket. 17 Helge Aagaard Madsen et al, Risö DTU. The potentials of a controllable rubber trailing edge flap (CRTEF). EWEC2010, April 2010, Warzawa, Poland. 12

Höga torn för vindkraftverk

Höga torn för vindkraftverk Höga torn för vindkraftverk Vilka torntyper är intressanta? Vad kostar höjden? Staffan Engström Framtidens vindkraft Göteborg 9 oktober 2013 Favorit i repris! q Baseras på Elforsk-rapport 2010:48 q Med

Läs mer

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION

Varför Vind? GENERAL PRESENTATION Varför Vind? 1 Norrköping november 2014 1 Vindkraft, ganska enkelt En maskin som omvandlar vindens rörelsenergi till el Generatoreffekt, ca 3-5 MW Producerar < 10 GWh el/år Tornhöjd ca 120-140 meter Rotordiameter

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Staffan Engström. Vindforsk seminarium Vattenfall 15 juni 2010

Staffan Engström. Vindforsk seminarium Vattenfall 15 juni 2010 Höga torn för vindkraftverk Staffan Engström Vindforsk seminarium Vattenfall 15 juni 2010 Höga torn för vindkraftverk Inventera torntyper Under lika förutsättningar dimensionera torn för användning i skog

Läs mer

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi

Näringslivstillväxt inom vindenergin. Matthias Rapp Svensk Vindenergi Näringslivstillväxt inom vindenergin Matthias Rapp Svensk Vindenergi Power Väst CHALMERS 21 JANUARI 2010 Svensk Vindenergi 124 medlemsföretag Internationella kraftbolag Kommunala kraftbolag Projekteringsföretag

Läs mer

eller

eller www.vindenergi.org eller www.vindforsk.se Vindforsk II Några fakta 3 år under 2006 2007 2008 med ca 15 milj/ år i ett gemensamt statligt industriellt program. Två rubriker: Grundläggande forskning (100%

Läs mer

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar

Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Förnybar elproduktion - Drivkrafter Behov av mer elproduktion Ökad konsumtion Minskat beroende av import Utbyte av föråldrade anläggningar Behov av förnybara energikällor Omställning till ett hållbart

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla - Fredrik Dolff Noden för näringslivs- och affärsutveckling Västra Götalandsregionen, Miljösavdelningen 010-441 40 33 fredrik.dahlstrom.dolff@vgregion.se

Läs mer

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas?

vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? vilken roll kommer vindenergi att spela i det svenska energisystemet? hur många TWh kommer att produceras 2050? och var kommer det att byggas? IVA seminarium 8 april 2013 Matthias Rapp agenda Internationell

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04

Vindkraft. Sara Fogelström 2011-05-04 Vindkraft Sara Fogelström 2011-05-04 Historik Vindkraft i världen (MW) 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 MW 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 I slutet på 2010

Läs mer

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet

V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet V90-1,8 MW & 2,0 MW Bygger på erfarenhet Nyskapande rotorbladsteknik Optimal effektivitet OptiSpeed *-generatorn i vindkraftverken V90-1,8 MW och V90-2,0 MW är modifierade varianter av generatorn i Vestas

Läs mer

Övningstentamen. Syfte med tentamen

Övningstentamen. Syfte med tentamen Övningstentamen Syfte med tentamen Inte primärt få fram värden Lösningarna ska vara så tydliga att läraren blir övertygadatt du kan tillräckligt för att bli godkänd eller högre betyg. Obegriplig lösning

Läs mer

Vågkraft Ett framtida alternativ?

Vågkraft Ett framtida alternativ? Vågkraft Ett framtida alternativ? Per Holmberg, Vattenfall Research & Development AB Elforskdagen, 2010.10.28 Innehåll 1. Elforskprojektet 2. Varför vågkraft? 3. Vågresurser och vågkraftspotentialer 4.

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vision för en svensk vindkraftsindustri

Vision för en svensk vindkraftsindustri Vision för en svensk vindkraftsindustri Presenterad på Chalmers seminarium för Gröna jobb Stefan Karlsson Global Segment Manager Renewable Energy 2012-02-24 Tillväxten i vindkraftsindustrin har just börjat..

Läs mer

Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk

Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk Sandra Eriksson Docent, Universitetslektor Avdelningen för Elektricitetslära Institutionen för Teknikvetenskaper Uppsala Universitet Projektering &

Läs mer

Varför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden

Varför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden Varför blåser det och hur mycket energi finns det i vinden Agenda Globala cirkulationer konceptuell modell Krafter som påverkar luftens rörelse Vinden som resurs Energiutvinning Rotorbladet Global cirkulation

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare

Power Väst. Henrik Aleryd - projektledare Henrik Aleryd - projektledare EU: 20% förnybar energi år 2020 Sverige: 50% förnybar energi år 2020 Sverige: Planeringsmål 30 TWh vindkraft Elcertifikatsystemet säger: 25 TWh förnybart 2020 Av detta beräknas

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID

SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID Vindkraft är framtidens energikälla En oändlig naturresurs Ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ 2020 ska 50 % av Sveriges energi

Läs mer

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet

Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Elforsk 14 juni 2013 Vattenkraften har en centrala roll i kraftsystemet Vattenkraft används för att reglera ut förbrukningsvariationer. 1-7 januari 2011. Reglering med vattenkraft är billig vilket ger

Läs mer

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen

Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Indikatorer för utvecklingen av de Europeiska energisystemen Filip Johnsson NEPP:s vinterkonferens 2018 Stockholm, 2018 Division of Energy Technology Department of Space, Earth and Environment Chalmers

Läs mer

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB

Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft. Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Nya driftförutsättningar för Svensk kärnkraft Kjell Ringdahl EON Kärnkraft Sverige AB Innehåll 1.Förändringar i det Svenska energisystemet 2.Nuvarande förutsättningar 3.Internationella studier/erfarenheter

Läs mer

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se. Pathways to Sustainable European Energy Systems förbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö filip.johnsson@chalmers.se Pathways to Sustainable European Energy Systems Fuel and Cement Emissions Global fossil fuel and cement emissions:

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

3/2014 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

3/2014 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 3/214 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR 3/214 VÄRLDENS STÖRSTA VINDKRAFTVERK ÄR DANSKT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR NOTISER Vattenfall

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater

Utveckling av energimarknader i EU. politik och framgångsrika medlemsstater Utveckling av energimarknader i EU Utveckling av energimarknader i EU politik och framgångsrika medlemsstater Jonas Norrman & Anders Ahlbäck Vision för Västsverige Visionen är att göra Västsverige till

Läs mer

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem

Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Halmstad 2011-02-17 Vindkraft i Halland - möjligheter och problem Göran Sidén Lektor i elkraftteknik Högskolan i Halmstad Bild: www.svif25ar.se Halländsk pionjär Roland Bengtsson i Tågarp, Falkenberg,

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers

När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers När blir det elbrist i Europa och Sverige? Fredrik Dolff, Västra Götalandsregionen Staffan Jacobsson, Chalmers 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020

Läs mer

Vindforsk IV 2013-04-01 2017-12-31

Vindforsk IV 2013-04-01 2017-12-31 Diarienr 2013-001159 Programbeskrivning för programmet Vindforsk IV 2013-04-01 2017-12-31 Beslutsdatum 2013-10-15 Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Programmets inriktning 4 2.1 Inledning... 4 2.2 Syfte...

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co. Februari 2012 Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Februari 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Februari 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Februari 2012, hotell

Läs mer

Repowering, Life-Time-Extension, Renovering

Repowering, Life-Time-Extension, Renovering Repowering, Life-Time-Extension, Renovering Vestas Service Sweden; Fredrik Eskilsson, Business Development Service Business Development Team Service Business Development Team lead!2 Repowering En ny början

Läs mer

Vindforsk IV update of ongoing projects

Vindforsk IV update of ongoing projects Vindforsk IV update of ongoing projects A collaborative program between the Swedish Energy Agency and Energiforsk , Vindforsk IV shall strengthen the knowledge and competence needed to build, integrate

Läs mer

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi?

ENKLAV utbildning 2016-03-21. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Vindkraftsutbildning. Projektet Varför bygger vi? Vindkraftsutbildning ENKLAV utbildning Sven Ruin 2016-03-09/10 Gävle Projektet Varför bygger vi? Produktion Foto: Henrik 121 Wikimedia Vindkraftsutbildning Vindkraftsutbildning Processen Miljöpåverkan

Läs mer

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion

Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Utmaningar och möjligheter vid 100% förnybar elproduktion Uppsala StandUp for Wind 6 oktober 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Projektering & Etablering Konstruktion & Produktion

Läs mer

Ger vindkraften någon nytta?

Ger vindkraften någon nytta? Ger vindkraften någon nytta? Fredrik Dolff och Henrik Aleryd Noden för Näringslivs- och affärsutveckling, Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk sprider kunskap och information

Läs mer

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA

PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA PILOTPROJEKT HAVSNÄS FÖRST AV DE STORA ROLAND LORD PROJEKTCHEF 2010-02-04 1 VINDKRAFT I KALLT KLIMAT FÖRETAGET Helägt dotterbolag till RES Bildades 2002 Säte i Göteborg, lokalkontor i Östersund Cirka 30

Läs mer

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN

Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Dali Urban DEN MEST INNOVATIVA TURBIN DESIGNEN Översikt Dali Urban har utvecklats för optimal prestanda vid låga vindhastigheter. Konen runt generatorn, eller the Venturi duct accelererar vind hastigheten

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige

Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige Vindkraftens roll i omställningen av energisystemet i Sverige 100% förnybart 2040 Energikommissionens arbete ledde 2016 fram till en energiöverenskommelse i Sverige. Målet i den är att Sverige ska ha 100%

Läs mer

Vindkraft och miljö. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv

Vindkraft och miljö. Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv Vindkraft och miljö Vindkraftens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv och vikten av ett helhetsperspektiv 2015-05-12 1 Miljöpåverkan från vindkraft? Klimat Resursutnyttjande Biologisk mångfald Avfall

Läs mer

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy.

Goda förutsättningar för ökad lönsamhet. Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101. Answers for energy. Goda förutsättningar för ökad lönsamhet Direktdrivet vindkraftverk SWT-3.0-101 Answers for energy. Hur kan man få bästa möjliga prestanda med bara hälften så många delar? 2 I takt med att vindkraftanläggningar

Läs mer

Hur uthållig är det nordiska elsystemet för låga systempriser? Frank Krönert

Hur uthållig är det nordiska elsystemet för låga systempriser? Frank Krönert Hur uthållig är det nordiska elsystemet för låga systempriser? Frank Krönert 1 Kostnadsstruktur för svensk kärnkraft 5 5 Illustrativt CAPEX 4 Cost [EUR/MWh] 4 3 3 2, 2 4,2,1 2,3 4,6 19,5 Cost 2, 2 [EUR/MWh]

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult

Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Erfarenheter från ljuddämpning av ett vindkraftverk i Kåphult Jennie Mantefors Arise Windpower AB Halmstad 1 december Arise Windpower AB Ett energibolag som producerar och säljer el från egna landbaserade

Läs mer

Presentation of the Inwido Group

Presentation of the Inwido Group Presentation of the Inwido Group Sven-Gunnar Schough, CEO February, 2007 Vision & Mission Letting in the light - the one-stop-shop for closing the building Being the preferred partner - as the number one

Läs mer

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers

Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers CHALMERS Energiforskningens roll i klimatfrågan exempel från Chalmers Thore Berntsson, Styrkeområdesledare Energi, Chalmers Energiinitiativ 2010-03-05 CHALMERS World Other Sectors Road Electricity Transport

Läs mer

Nätverket för vindbruk

Nätverket för vindbruk Nätverket för vindbruk Balingsholm onsdag 2 oktober 2013 Tomas Hallberg Svensk Vindenergi Valvindar i branschen Svensk Vindenergi Prognos för vindkraftsutbyggnad Ekonomiska förutsättningar för branschen

Läs mer

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet

Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Pathways to Sustainable European Energy Systems Elen och elsystemet spelar en allt mer central roll i omställningen av energisystemet Filip Johnsson, Chalmers Thomas Unger, Profu NEPP 4/2, 216 Europa (EU-27+NO+CH):

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K

VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K. VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K VVKV med 10kW nominell effekt vid 10m/s av typ V10K VVKV med 50kW nominell effekt vid 10m/s av typ V50K 1 GGRail AB kan som första företag i Skandinaven presentera en helt ny typ av innovativa mindre vindkraftverk.

Läs mer

Solar eclipse (Friday)

Solar eclipse (Friday) Solar eclipse 215-3-2 (Friday) Ett aktuellt exempel Installed PV capacity in central Europé is aproxemately 87 MW. 2 mars 215, 8:4-12:5 CET a solar eclipse occur. With a clear blue sky around 3 MW of PV

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Horisontella Vindkraftverk 1-200 kw

Horisontella Vindkraftverk 1-200 kw Horisontella Vindkraftverk 1-200 kw VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder vinden som kraftkälla! Eco Productions

Läs mer

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden

Balansering av elsystemet - nu och i framtiden Balansering av elsystemet - nu och i framtiden Svenska kraftnät, Anna Jäderström Gasmarknadsrådet 13 september Kraftbalansen Ett uppdrag i regeringens instruktion till Svenska kraftnät Kraftbalansen/Effektbalansen

Läs mer

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt

V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt V90-3,0 MW Banar vägen till högre effekt Nyskapande rotorbladsteknik 3 44 meter nyskapande rotorbladsteknik I vår strävan att lyfta effektiviteten hos V90 har vi satsat på genomgripande förändringar av

Läs mer

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK

BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK BROMSIDÉER FÖR VINDKRAFTVERK Utvecklingen av ren energi fokuseras allt mer på vindkraftverk, vilket innebär att det blir allt viktigare att få ut största möjliga verkningsgrad av dessa. Mängden användbar

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Globala energitrender, klimat - och lite vatten

Globala energitrender, klimat - och lite vatten , klimat - och lite vatten Markus Wråke International Water Day 2014 Stockholm March 21 Källor när inget annat anges är IEA Global energitillförsel - en tråkig historia Världens energitillförsel är lika

Läs mer

Hittsjön. Vindkraftspark. Samrådsunderlag

Hittsjön. Vindkraftspark. Samrådsunderlag Hittsjön Vindkraftspark Samrådsunderlag Maj 2009 Lantmäteriverket,Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-20074. Karta: Terrängkartan Lantmäteriverket,Gävle 2009. Medgivande MEDGIV- 2009-20077. Karta:

Läs mer

Vindkraft på Chalmers och i världen

Vindkraft på Chalmers och i världen Vindkraft på Chalmers och i världen Ola Carlson Svenskt vindkraftstekniskt centrum Avdelningen för elteknik Institutionen för energi och miljö Chalmers tekniska högskola 120920 Sveriges elförsörjning

Läs mer

Från global utblick till situationen i (Väst-) Sverige

Från global utblick till situationen i (Väst-) Sverige Från global utblick till situationen i (Väst-) Sverige Henrik Aleryd Noden för näringslivs- och affärsutveckling & Power Väst Västra Götalandsregionen, Miljöavdelningen/Innovatum 0520-28 93 31, Henrik

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program

ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program ERS (Electrical Road System) Slide-in project within FFI program FFI Fordonsstrategisk forskning och innovation What is slide-in? Slide-in, is a name that forsknings-, is used to innovations- explain,

Läs mer

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning

Röbergsfjällets vindpark. Projektbeskrivning Röbergsfjällets vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING RÖBERGSFJÄLLET 2/6 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING

DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING DALI LIFESTYLE EN UNIK ALLT-I-TRÄ LÖSNING Översikt Dali Lifestyle är en unik allt-i-trä kombination av torn och turbin. Det är en helt integrerad, nätansluten vindkraftslösning som tilltalar såväl miljö-

Läs mer

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se

Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten

Energimyndighetens arbete med vindkraft. Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Energimyndighetens arbete med vindkraft Anders Björck och Fredrik Dahlström Energimyndigheten Vårt uppdrag Energimyndigheten ska som nationell expertmyndighet vara pådrivande i arbetet med att främja en

Läs mer

Bioenergi Sveriges största energislag!

Bioenergi Sveriges största energislag! Bioenergi Sveriges största energislag! 36 procent 2016 Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Svenska Bioenergiföreningen bildades 1980 Vi är

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Bättre logistik och vindkraft i kallt klimat

Bättre logistik och vindkraft i kallt klimat Tests Bättre logistik och vindkraft i kallt klimat Power Väst, Centralhuset Göteborg 9 oktober 2013 Magnus Ingerby Project Management magnus.ingerby@enercon.de +46 702 91 10 17 Innehåll 1. ENERCON 2. Kallt

Läs mer

Energiteknik vid Uppsala Universitet

Energiteknik vid Uppsala Universitet Energiteknik vid Uppsala Universitet Vindkraft, vågkraft och strömkraft - potential och dagsläge Centrum för förnybar elenergiomvandling Marten.grabbe@angstrom.uu.se Rafael.Waters@angstrom.uu.se Energi

Läs mer

DALI XII DALIFANT XX UNIKA TRÄTORN

DALI XII DALIFANT XX UNIKA TRÄTORN DALI XII DALIFANT XX UNIKA TRÄTORN Översikt Våra innovativa trätorn har utvecklats för att passa alla våra vindturbinmodeller. Trätorn är ett miljövänligare alternativ till traditionella ståltorn genom

Läs mer

Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska

Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska Den här presentationen kommer att handla om något som numer är ett hett ämnesområde nere på kontinenten nämligen power-to-gas eller på svenska el-till-gas, som då alltså är ett sätt att lagra energi. 1

Läs mer

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002

Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002 Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna

Läs mer

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk

Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Regional satsning på småskalig vindkraft i sydöstra Sverige inom Nätverk för vindbruk Energimyndigheten Intelligent Energy Europe start 2008-12, avslut 2011-03 Småskalig vindkraft Genomförande - Kalmar

Läs mer

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar?

Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Klimatutmaningen eller marknadsmässighet - vad ska egentligen styra energisektorns investeringar? Gustav Melin, SVEBIO DI-Värmedagen, Stockholm 2016-06-01 2015 var varmaste året hittills Är biomassa och

Läs mer

Händelser i kraftsystemet v v

Händelser i kraftsystemet v v Händelser i kraftsystemet v47 213 v13 214 Händelser i kraftsystemet > Låg förbrukning jämfört med tidigare vintrar. Effektreserv utnyttjades inte. > Fortum varit tvungen att ta flera tuffa kabelavbrott

Läs mer

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export Staffan Jacobsson, Chalmers tekniska högskola Stefan Ivarsson, SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut OECD Europas elproduktion 2013

Läs mer