STORSKALIG VINDKRAFT I NORDSJÖN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "STORSKALIG VINDKRAFT I NORDSJÖN"

Transkript

1 STORSKALIG VINDKRAFT I NORDSJÖN FIGUR 1 VINDKRAFTSPARK (GREEN ENERGY REPORTER) Sofia Björnehaag och Rebecka Klintström Energitransporter, MVKN

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Inledning Vindkraftsteknik Teknik för havsbaserad vindkraft Högspänd likström HVDC Miljökonsekvenser för havsbaserad vindkraft Utveckling och framtid för havsbaserad vindkraft i Europa Supergrid Reglerkraft Slutsatser och diskussion Frågor och svar Litteraturförteckning

3 SAMMANFATTNING Rapporten syftar till att redogöra för framtida satsningar på havsbaserad vindkraft i Nordsjön. Med anledning av bland annat EU:s 2020-mål satsas på nya vindkraftsparker vilket ställer krav på teknik, eldistribution och reglerkraft. Hur ska den producerade elen integreras i det befintliga elnätet? Hur ska den överföras in till fastlandet och konsumenterna? På vilket sätt lagras bäst energin från vindkraft så att produktionen kan jämnas ut och följa efterfrågemönster? I Europa är vindkraften för närvarande den snabbast växande förnyelsebara energikällan. Inom EU låg år 2010 den installerade vindkraftseffekten på 84 GW. Ett normalår medför det en produktion på 181 TWh, vilket motsvarar 5.3 % av EU:s energibehov. Sen år 2000 har den havsbaserade vindkraften ökat successivt och motsvarar för närvarande 9.5 % av den totala installerade effekten sett till MW slog Europakommissionen fast att elektricitetsproduktion från havsbaserad vindkraft måste expandera för att EU:s energipolitiska mål ska kunna mötas. För närvarande finns stora projekt planerade, och för att genomföra dessa krävs ny infrastruktur. För överföring från vindkraftsparkerna till nationella elnät planeras ett Supergrid med HVDC-ledningar under vatten, som effektivt ska överföra den producerade elektriciteten. Supergrid innebär stora tekniska utmaningar eftersom HVDC-tekniken inte är lika utvecklad som konventionell växelströmsöverföring. En annan viktig del i utvecklingen av stora havsbaserade vindkraftsparker är reglerkraft. Detta eftersom vindkraft innebär fluktuerande produktion. Det anses att så kallad pumped storage -vattenkraft i Norge kan fungera för detta syfte. Pumped storage innebär att överskottsproduktion från vindkraft används för att pumpa vatten till stora reservoarer, som sedan kan användas för att producera el via vattenkraft i perioder med hög energiefterfrågan då vindkraftverken inte producerar tillräckligt. För att de nya, havsbaserade parkerna ska kunna vara ett tillförlitligt och starkt bidrag till Europas energiförsörjning krävs att elnätens infrastruktur förändras och förbättras. Det planerade HVDC-undervattensnätet är en förutsättning för att en storskalig satsning på vindkraft i Nordsjön ska lyckas. Därför krävs att HVDC-tekniken utvecklas och förbättras, så att multiterminalsystem blir möjliga. Dessutom krävs utbyggnad av icke-fossil reglerkraft för vindkraftsparkerna för att möjliggöra en jämn energiproduktion samt minimera utsläpp. I dagsläget är norsk vattenkraft det mest lovande alternativet. 3

4 1. INLEDNING Behovet av nya energikällor ökar i takt med jordens befolkning och utvecklingsländernas industrialisering. De senaste decennierna har tekniken för att ta tillvara på vindenergi utvecklats, och idag är vindkraft en betydande energikälla. Om bara någon fraktion av de enorma energimängder som finns i vindarna kunde tas till vara skulle världens energibehov kunna tillfredsställas. Nu är så inte fallet, men nuvarande och framtida satsningar på stora havsbaserade vindkraftsparker är ett steg på vägen. Syftet med denna rapport är att redogöra för de framtida satsningar inom havsbaserad vindkraft som planeras i Nordsjön. Med anledning av bland annat EU:s 2020-mål, om minskade utsläpp och ökad andel förnyelsebar energi, satsas på nya havsbaserade vindkraftsparker. Detta ställer krav på teknik, eldistribution och reglerkraft. Hur ska den producerade elen integreras i det befintliga elnät? Hur ska den överföras in till fastlandet och konsumenterna? På vilket sätt lagras bäst energin från vindkraft så att produktionen kan jämnas ut och följa efterfrågemönster? I denna rapport förklaras först tekniken för vindkraftverk i allmänhet och havsbaserad vindkraft i synnerhet. Teknik för överföring av el under vatten med högspänd likström, HVDC, förklaras kort. Dessutom utreds havsbaserad vindkrafts miljöpåverkan med grund i tidigare gjorda studier. Därefter redogörs för planerade projekt inom EU, såsom utbyggnad av ett enormt undervattenselnät, Supergrid, samt för olika alternativ på reglerkraft för de nya vindkraftsparkerna. Slutligen diskuteras vad detta kommer att ha för konsekvenser för Europas framtida energiförsörjning och energimarknad. 2. VINDKRAFTSTEKNIK Vindar uppstår på grund av de temperatur- och tryckskillnader som orsakas av solinstrålningen till jordklotet. Ungefär en procent av den instrålade energin från solen till jordens atmosfär omvandlas till vindenergi. Den största andelen av denna energi finns i vindar på hög höjd och kan inte utnyttjas med dagens teknik för vindelsproduktion. De vindar som kan utnyttjas av vindturbiner är lokala vindar på lägre höjd. Oftast arbetar vindturbinerna i det turbulenta gränsskiktet, som påverkas av ytstrukturer och bebyggelse, mellan marken och den ostörda geostrofiska vinden. Dagens teknik utnyttjar främst vindar över 3 m/s och under 18 m/s. Trots att energiinnehållet är högre vid högre vindhastigheter, uppkommer de så sällan att det inte lönar sig att optimera vindkraftverk för dessa hastigheter. Energiutbytet för de högre vindhastigheterna är alltså litet, trots att effekten i vinden är hög. Vindkraftverk bör optimeras för de vindstyrkor som är mest frekvent förekommande för att högst effekt ska kunna utvinnas, standard ligger runt 9 m/s. (Zellermann, 2011) För att på ett effektivt sätt kunna utnyttja energin i vinden krävs att vindstyrkor modelleras så exakt som möjligt för den aktuella lokaliseringen. För att göra detta krävs noggranna mätningar samt en robust modell. Det har visat sig att vindhastighetens fördelning över tiden bäst kan beskrivas med en Weibullfördelning. Fördelningen används som standardmetod för att modellera vindförhållanden på en specifik plats. Funktionen definieras nedan (Wikipedia). 4

5 Vid modellering av lokala vindhastigheter ger de två Weibullparametrarna, skalparametern, A, och formparametrarna, k, ett bra underlag. Det har visat sig att skalparametern ofta är nära eller lika med två, vilket betyder att en Rayleighfördelning kan användas för en mindre exakt men betydligt enklare modell (Zellermann, 2011). FIGUR 2 VINDHASTIGHETER SOM EN WEIBULLFÖRDELNING (SIDÉN, 2011) Effekten i vinden är proportionell mot vindhastigheten i kubik. En fördubbling av vindhastigheten medför alltså åtta gånger större effekt. Där är massflödet av luft, är vindhastigheten, är luftens densitet och är den genomströmmade arean, det vill säga rotorarean i fallet för en vindturbin. Det är dock omöjligt att utvinna all energi ur vinden. Intuitivt kan detta förstås genom att dra slutsatsen att luften i så fall blir helt stillastående bakom vindkraftverket. Den tyske fysikern Albert Betz formulerade 1920 en lag som begränsar den maximala möjliga effekten som kan utnyttjas av en vindturbin. Betz bevisar att om vinden bromsas upp till en tredjedel av den ostörda vindhastigheten framför turbinen är utbytet som störst. Den maximalt utnyttjbara effekten kan uttryckas som: Där är den fraktion av vindenergin som är möjligt att utnyttja. är 16/27 (59.3 %) av den totala effekten i vinden. Förhållandet beräknas genom att anta en förlustfri vindturbin och göra en energibalans över turbinen (Zellermann, 2011). Den maximala teoretiska effekten fås alltså av Betz lag. Den utvunna elektriska effekten är lägre på grund av aerodynamiska förluster samt förluster vid överföring och omvandling. Förlusterna sker i lager, växellåda, generator och strömriktare. Dagens vindkraftverk har en verkningsgrad på nära 50 %, vilket ligger nära den teoretiska gränsen. Utveckling sker ständigt inom material, driftsäkerhet, estetik och reglerteknik (Sidén, 2011). Vindkraftverk är normalt, som beskrivet ovan, optimerade för den mest frekvent förekommande vindhastigheten. Vid alltför höga vindhastigheter blir påfrestningarna stora på rotorblad och turbin, de aerodynamiska förlusterna blir höga och verkningsgraden lägre. För att inte riskera skador på vindkraftverken måste de stanna då vindhastigheterna blir för höga. Detta görs 5

6 normalt då vindhastigheten överstiger ett förutbestämt värde en viss tidsperiod. För att inte orsaka skador på bromsar och generator, samt för att behålla konstant effekt, används vanligen pitch- eller stallkontroll, vilket innebär att man utnyttjar anfallsvinkeln (den vinkel med vilken vinden träffar rotorbladen,se angle of attack i Figur 3) så att lyftkraften minskar och den aerodynamiska verkningsgraden minskar. Vid stallkontroll utnyttjas det faktum att anfallsvinkeln ökar då vindhastigheten ökar, och blir större än FIGUR 3 STALL-KONTROLL. FIGUREN VISAR UPPLÖSNING AV STRÖMNINGEN VID ÖKAD ANFALLSVINKEL. den optimala vinkeln vid den aktuella vindhastigheten vilket kan ses i. (Figur 4 avser dock flygvingar, varför verkningsgraden är betydligt högre än ett idealt vindkraftverk). Då vinkeln blir tillräckligt stor orsakar det upplösning av strömningen och lyftkraften minskar drastiskt. Vid active stall vinklas rotorbladen så att vinkeln ökar. Pitchkontroll innebär att anfallsvinkeln minskas genom att rotorbladen vinklas så att lyftkraften minskar. Vid pitchkontroll minskar även andra krafter på rotorbladen, vilket är en fördel gentemot stallkontroll, eftersom det betyder stressen på vindkraftverket minskar. Då vindkraftverket står stilla, såsom vid konstruktion, reparationer eller för höga/låga vindhastigheter är bladen vinklade parallellt med vindhastigheten, så att lyftvinkeln är lika med noll. Pitch kan även användas för start av vindkraftverk vid låga vindhastigheter då lyftkraften är liten, genom att bladen vinklas så att lyftkraften ökar (Zellermann, 2011). FIGUR 4 VISAR HUR LYFTKRAFTEN BEROR PÅ ANGLE OF ATTACK, VINKELN MED VILKEN V INDEN TRÄFFAR ROTORBLADEN. VID STALLKONTROLL ÖKA R VINKELN SÅ ATT VERKNINGSGRADEN MINSKAR, VID PITCHKONTROLL MINSKAS VINKELN AKTIVT. Vindkraftverkens generatorer kan vara antingen synkrona eller asynkrona. En synkron generator har samma frekvens, dess rotor roterar synkront, med vindkraftverkets rotorblad. En asynkron generator behöver inte ha samma frekvens. Om vindkraftverket har en synkron generator måste rotorbladen först accelereras innan ström kan genereras. Turbinerna kan 6

7 dessutom ha antingen fixt varvtal eller variabelt varvtal på generatorerna. Oavsett typ behövs en växellåda före generatorn. Enercon har dock utvecklat en generator med roterande stator istället för rotor, som kan drivas utan växellåda. Hela hubben, nosen, på vindkraftverket är då en generator. Tekniken är relativt dyr och kräver mer avancerade reglersystem men sparar en del energi eftersom växellådan utelämnas (Zellermann, 2011). Sedan de första vindkraftverken togs i bruk har effekten hos en turbin ökat från mindre än 50 kw till 2.5 MW. Den största turbin som konstrueras idag är Enercons modell E-126 som har en effekt på 7.58 MW. Den är 198 m hög och rotorn har en diameter på 126 m. Modellen började produceras 2007 och förväntas få efterföljare på 10 MW inom några år (Zellermann, 2011). 2.1 TEKNIK FÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT Byggnation av havsbaserade vindkraftverk lämpar sig bäst i områden med bottendjup på femtio meter eller lägre. De största möjligheterna för projektering av europeisk havsbaserad vindkraft i grunda vatten finns i Nordsjön, Östersjön och Atlanten samt i vissa delar av Medelhavet och Svarta havet. Möjligheterna för projektering i djupare vatten är fler men innebär större ekonomiska kostnader och stora konstruktionssvårigheter (EEA, 2009). Den största fördelen med att bygga vindkraft till havs jämfört med på land är att vindförhållandena är bättre. De genomsnittliga vindhastigheterna är större och det finns ingen terräng som stör vindens rörelse. Det innebär att tornen inte behöver vara lika höga som för utbyggnad till lands. Eftersom havsytan är mer homogen än ett genomsnittligt landskap är vinden mindre turbulent, lättare att modellera och det gör att det är enklare att optimera vindkraftverken. En annan fördel med att bygga till havs är att det finns stora ytor att tillgå utan att vindkraftparkerna stör visuellt (Wizelius, 2002). Nackdelen med att bygga till havs är att det är betydligt mer komplicerat att transportera och montera vindkraftverken. Det krävs speciella fraktfartyg, och verken kan bara monteras om vädret tillåter. Det betyder att byggfasen för havsbaserad vindkraft kräver längre tid och är ekonomiskt mer belastande än för montering på land. Dessutom är det, som tidigare nämnt, endast möjligt att bygga parkerna på relativt grunt vatten med dagens teknik (Wizelius, 2002). Det finns två huvudtekniker för förankring av vindkraftverken. Antingen används gravitationsfundament som syns i Figur 5 längst upp till vänster, eller olika typer av pålningsfundament, såsom monopile (övre raden mitten Figur 5) eller tripod (överst till höger Figur 5). Ett annat alternativ är fackverksfundament (nedre raden vänster Figur 5). 7

8 FIGUR 5. OLIKA TYPER AV FUNDAMENT FÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT (HAMMAR, ANDERSSON, & ROSENBERG, 2008). Gravitationsfundament används främst för grunda lokaliseringar. Eftersom fundamentet har en stor bas är krafterna i sidled höga, och kostnaden stiger i stort sett exponentiellt med djupet. Tekniskt sett är det möjligt att bygga gravitationsfundament för djupare installation, men ekonomiskt är det inte försvarbart. Istället används ofta så kallade monopiles för djup på meter. Monopiles är en relativt enkel teknik som dock kräver rätt typ av botten samt effektiva pålningsredskap. Tripodfundament innebär att belastningen fördelas över en större yta, eftersom det har tre ben istället för ett som monopilefundament. Tripodfundament har i analyser visat sig vara tekniskt och ekonomiskt fördelaktiga vid djup upp till 40 meter. Fackverksfundament är kostnadseffektiva vid större djup framförallt eftersom de inte kräver lika mycket stål. För grundare vatten har de hittills visat sig vara mindre ekonomiskt fördelaktiga än monopiles och tripoder. Eftersom fackverkskonstruktioner används inom andra havsbaserade industrier såsom oljeutvinning är det troligt att de kommer att spela en viktig roll i framtida utveckling av fundament (Hammar, Andersson, & Rosenberg, 2008). För större djup än runt 50 meter är det varken tekniskt, ekonomiskt eller miljömässigt försvarbart med de ovan nämnda fundamenttyperna. Olika typer av flytande fundament som ska fungera för djup på upp till åttahundra meter är under utveckling. Dock innebär förankring med flytande fundament stora problem med instabilitet, och dessutom är det kostsamt med placering på så stora djup. I dagens läge är det ännu inte aktuellt (Zellermann, 2011). 8

9 2.2 HÖGSPÄND LIKSTRÖM HVDC Dagens system för eldistribution använder normalt växelström. Detta system har nackdelen att det medför stora förluster om elen ska överföras längre sträckor och framförallt om detta sker med sjökabel. Storskalig vindkraft till havs medför behov av långdistansöverföring av den producerade elektriciteten under vatten, vilket betyder att ett annat system än den traditionella växelströmmen är att föredra (Mestl, 2011). Högspänd likström, förkortat HVDC, betyder att elektriciteten istället överförs som likström. Eldistribution via HVDC blev möjligt i samband med utveckling av högeffektslikriktare på talet. Idag används HVDC-ledningar vid överföring på längre sträckor, se Figur 6. HVDC har stora fördelar vid överföring under vatten eftersom förlusterna orsakade av resistans i kablarna minskar. Dessutom undviks de höga förluster som beror på kapacitans som uppstår då växelström leds under vatten (Völzke & Lerch, 2005). Som tidigare nämnt innebär användning av högspänningsledningar minskade energiförluster orsakade av resistans i ledningarna, eftersom effektförlusterna är proportionella mot strömmen i kvadrat men inte i större utsträckning beror på spänningen. Om spänningen fördubblas innebär detta att strömmen halveras. Detta i sin tur innebär att förlusterna minskar i förhållande till den levererade effekten. Samma resultat kan uppnås med större ledningar, men detta betyder samtidigt att de blir tyngre och dyrare (Wikipedia). Andra fördelar förutom de minskade förlusterna vid långväga överföring samt ledning under vatten, är att HVDC kan användas i glesbebyggda områden för att utöka nätets kapacitet om nya ledningar är svåra eller dyra att installera. Dessutom är tekniken effektiv för att överföra elektricitet och fungera stabiliserande mellan osynkroniserade växelströmsnät. Ett exempel kan vara elöverföring mellan olika stater där växelströmsnätet använder olika spänning och/eller frekvens (Mestl, 2011). Den stora nackdelen med HVDC är att det inte är lika tillförlitligt och tillgängligt som de mer standardiserade växelströmsnäten. De likriktare och strömväxlare som krävs är dyra och har begränsad kapacitet. För närvarande finns inga mekaniska strömbrytare för högspänningslikström. Utan strömbrytare finns risk att hela nätet dräneras på energi vid ett fel, något som måste kunna förhindras på millisekunder. I motsats till för växelströmssystem är det dessutom svårare att realisera multiterminalsystem samt att utöka systemet. Det är än så länge ovanligt med multiterminalsystem, något som måste förbättras om HVDC ska kunna användas effektivt för energiöverföring från vindkraftsparker i Nordsjön. Trots detta anses HVDC vara den mest lovande tekniken för elöverföring från storskaliga vindkraftsparker i Nordsjön (Macilwain, 2010). FIGUR 6 BEFINTLIGA(RÖDA), UNDER KONSTRUKTION (GRÖNA) OCH PLANERADE (STRECKADE) HVDC-LEDNINGAR I EUROPA (WIKIPEDIA) 9

10 2.3 MILJÖKONSEKVENSER FÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT Byggnation av stora havsbaserade vindkraftsparker innebär naturligtvis påverkan på marina ekosystem. Planerade storskaliga satsningar på vindkraft till havs betyder att effekter på flora och fauna i omgivningen måste utredas. Farhågor finns att djur- och växtliv kan påverkas negativt. En av de största studier som utförts på det marina naturlivet kring vindkraftparker genomfördes i parken OWEZ nära Egmond aan Zee i Holland. Studien omfattade fåglar, fiskar, marina däggdjur och bottenlevande organismer och den visade att vindkraftsparken ökade den biologiska mångfalden samt att den hade ringa negativ effekt på faunan. OWEZ skapade, tvärtemot vissa farhågot, en naturlig livsmiljö för musslor, anemoner, krabbor och andra bottenlevande organismer. Bottenlevande organismer etablerade sig på sandbotten mellan vindkraftverken och andra djur bildade samhällen på vindkraftverkens pyloner. Fiskfaunan vid parken visade sig vara mycket varierande. Bland annat tycktes den ge skydd åt torsk och tumlare återfanns i större utsträckning inne i parken än utanför den (Vattenfall Newsroom, 2011). Den holländska studien visade att fåglar reagerade olika på vindkraftparken. Man fann att havssula undvek parken medan skarven ökade i antal, måsar framstod som helt opåverkade. Det visade sig svårt att fastställa om, och i så fall hur många, fåglar som kolliderar med verken. Observationer och modellberäkningar tyder på att det rörde sig om ett fåtal. Vid jämförelse med liknade studier drog forskarna slutsatsen att vindkraftparkens inverkan på naturlivet hänger samman med dess placering och det omgivande havsdjupet. OWEZ visade sig ha en fördelaktig placering då ett fåtal fåglar flyger på detta avstånd från kusten (Vattenfall, 2010). En undersökning gjord av Naturvårdsverket på småfiskbestånden vid Lillgrund vindkraftspark i Öresund visade att konstruktionsarbetet haft liten eller ingen negativ effekt på förekomsten av och antalet arter småfisk på avståndet hundra meter eller längre ifrån arbetet. Studien visade att det inte går att dra några slutsatser om vindkraftsparken skulle påverka fiskebestånden negativt, istället har förekomsten av småfisk ökat i området (Hammar, Wikström, Börjesson, & Rosenberg, 2008). Enligt Fiskeriverkets fiskundersökning vid Lillgrund, kontrollprogram för Lillgrunds vindkraftspark, har beståndet av strandkrabba ökat på alla stationer, men Lillgrund var den enda station där antalet krabbor överskred antalet fiskar. Detta kan visa att vindkraftverkens fundament gynnar strandkrabborna. För andra arter ses ingen signifikant skillnad i antal observerade bestånd efter byggnationen av Lillgrund (Hammar, Wikström, Börjesson, & Rosenberg, 2008). Vilken inverkan en vindkraftpark har på det marina ekosystem där den placeras, beror alltså främst på var det placeras. En stor park har större direkt påverkan än en mindre, men kan även fungera som ett skydd för vissa arter. Parkerna kan dock naturligtvis även ha annan miljöpåverkan än på ekosystemet i dess närhet. En fördel med parker till havs är att placeringen minskar risken att människor utsätts för störande buller samt skuggor och andra visuella störningar (Hammar, Wikström, Börjesson, & Rosenberg, 2008). 10

11 3. UTVECKLING OCH FRAMTID FÖR HAVSBASERAD VINDKRAFT I EUROPA I Europa är vindkraften för närvarande den snabbast växande förnyelsebara energikällan. En anledning till den snabba tillväxten är att EU:s 2020-mål om minskade koldioxidutsläpp har intensifierat satsningen på förnyelsebar energi (Vattenfall Newsroom, 2011). Inom EU uppgick år 2010 den installerade vindkraftseffekten till 84 GW. Ett normalår medför det en produktion på 181 TWh, vilket motsvarar 5.3 % av EU:s energibehov. Sen år 2000 har den havsbaserade vindkraften ökat successivt och motsvarar för närvarande 9.5 % av den totala installerade effekten sett till MW (EEA, 2009). Without these grids, there will be no meeting of emissions targets in Europe - Georg Adamowitsch, EU kordinatorn för elnätet till havs i Europa. Europakommissionen slog år 2008 fast att havsbaserad vindkraft bör generera ett betydelsefullt bidrag för att möta EU:s energipolitiska mål. Bidraget bör vara i storleksordningen trettio till fyrtio gånger större år 2020 jämfört med dagens installerade kapacitet och hundra gånger större år För närvarande finns planerade och befintliga projekt för installation av 150 GW havsbaserad vindkraft (European Wind Energy Association). I europeiska vatten finns i dagsläget 49 havsbaserade vindkraftsparker med knappt installerade vindturbiner. Den totala kapaciteten för dessa uppgår till ca MW. Under första halvåret 2011 installerades och nätanslöts 101 havsbaserade vindturbiner med en total effekt på 350 MW. Under samma period var elva havsbaserade vindkraftsparker under konstruktion, när verken tas i bruk kommer de motsvara en effekt på MW (European Wind Energy Association). European Wind Energy Association, EWEA, anser att dagens elva havsbaserade elnät bör byggas ut med ytterligare tjugoen elnät. Elnätet byggs bland annat ut för att kunna integrera de förväntade 40 GW från havsbaserad vindkraft år 2020 och 150 GW år Dessa elnät kommer att bidra till en europeisk elektrisk super highway som kommer styras av olika nätoperatörer runt Östersjön och Nordsjön (European Wind Energy Association). 11

12 3.1 SUPERGRID Projektet för undervattenselnät, kallat Supergrid, i Europa är både politiskt och ingenjörsmässig utmanande. I december 2010 skrev tio europeiska ministrar på ett memorandum för utvecklingen av det havsbaserade elnätet i Nordsjön. I inlagan tillkännages att en norsk delegation ska påbörja arbetet med reglerteknik och andra tekniska frågor för att kunna säkra energiförsörjningen i elnätet. Det fastslogs även på vilket sätt nätet skall byggas (se Figur 7). FIGUR 7 ELEN LEDS FÖRST FRÅN EN AC-PLATTFORM TILL EN HVDC-STATION DÄR VÄXELSTRÖMMEN KONVERTERAS TILL LIKSTRÖM. DÄREFTER LEDS DEN VIDARE VIA SJÖKABEL TILL LANDSTATION DÄR ELEN OMVANDLAS TILL VÄXELSTRÖM FÖR ATT PASSA BEFINTLIGT NÄT. Tusentals kilometer undervattenskabel ska läggas till en kostnad av minst en miljon euro per kilometer(macilwain, 2010). Undervattenselnätet, Supergrid, bör till skillnad från landburna elnät använda likström, HVDC, för överföring (se avsnitt 2.2 Högspänd likström HVDC) och därför krävs nya typer av havsoch landbaserade subcentraler, kontrollsystem, konverterare och strömbrytare. Hela projektet beräknas kosta runt 20 miljarder euro. Elnätsutbyggnaden kommer att möjliggöra lagring av energi när energianvändningen är låg och hög elleverans vid efterfråganstoppar. Tanken är att flera olika typer av förnyelsebara energikällor i framtiden ska kunna kopplas till nätet. Om utvecklingen innebär att en väsentlig del av energitillförseln kommer från intermediära källor som är väderberoende, betyder detta att det är viktigt att koppla samman sol-, vind-, tidvattenoch vågenergi och reglerkraft för att kunna uppnå en så jämn energitillförsel som möjligt. En av de mest innovativa projekten har arbetsnamnet Desertec. Desertec ska leverera solenergi från Sahara till städer i Europa (Macilwain, 2010). 3.2 REGLERKRAFT En av de stora utmaningarna med storskalig satsning på vindkraft är hur energin på ett effektivt sätt ska kunna lagras för att utjämna en fluktuerande produktion. Efterfrågan på energi varierar över dygnet och året, vilket inte är något större problem när det gäller fossil energi. Ett kolkraftverk kan relativt enkelt anpassa sin produktion efter efterfrågan, särskilt då det handlar om ett nätverk av kraftverk. 12

13 En av de möjligheter som utreds för att lagra den producerade energin är att använda den till att med hjälp av pumpar lyfta vatten till en högre nivå, lagra det i stora dammar och använda ett klassiskt vattenkraftverk för att producera elektricitet vid efterfråganstoppar. Enligt uppskattningar skulle verkningsgraden ligga på uppåt 85 % för en sådan lösning (Macilwain, 2010). Tekniken för att använda så kallad pumped storage för att lagra energi är välutvecklad och har använts i stor skala sedan 1930-talet då reversibla turbiner för produktion av hydroelektricitet utvecklades. Dessa turbiner kan arbeta både som pumpar och för att generera elektricitet via en generator. Idag har tekniken förfinats, så att turbinerna kan arbeta synkront med nätet då de producerar elektricitet och asynkront då de arbetar som pumpar (Wikipedia). När det handlar om storskalig vindkraft i Nordsjön är det framförallt Norge som är intressant med avseende på lagring av energin i dammar. Redan 2009 färdigställdes en HVDC-länk mellan Norge och Nederländerna, som tillåter överskottsenergi från Nederländerna att lagras i norska dammar och återföras vid behov. För att integrera vindenergin kommer, vilket också utreds i denna rapport, ett mycket stort sådant nät att behövas för att fungera effektivt (Macilwain, 2010). Även Irland har långtgående planer på att bygga dammar för att lagra energi från vindkraft. Projektet Spirit of Ireland har i samarbete med det statliga elnätsbolaget Eirgrid utrett effekterna av utökad vindenergiproduktion. De har kommit fram till att om fossila energikällor ska fungera som reglerkraft för vindenergin i perioder av låg produktion, kommer det att leda till minskad verkningsgrad för olje- och kolkraftverken, ökade kostnader och större utsläpp. Detta beror bland annat på att de teknologier som används för flexibla kraftverk har lägre verkningsgrad än normala, stabilt producerande fossilkraftverk. Dessutom kräver frekventa start- och stoppsekvenser mycket energi, ger större utsläpp och är ekonomiskt belastande. I studien uppskattas att med 3.5 TW irländsk vindenergi kommer kostnaden för reduceringen i verkningsgrad för de fossila kraftverken att vara över 100 miljoner euro, och dessutom tillkommer två miljoner ton emissioner. Utan lagring av vindenergin kommer 14 % av den producerade elen enligt dessa beräkningar att gå förlorad. I modellen för dessa beräkningar har dock inte alternativet med dammar som flexibelt lagrings- och produktionsalternativ analyserats. Spirit of Ireland anser att om ett antal stora dammar med pumped storage byggs, kommer kostnaderna att bli betydligt lägre, och de ökade utsläppen kan undvikas helt (Spirit of Ireland). Det finns även andra alternativ för att jämna ut alternativt lagra vindel. Ett av alternativen är att använda enorma batterier för att lagra energin. Problemet är att även om teknologin är relativt tillgänglig, är kostnaderna i dagsläget väldigt höga. Tekniken att lagra elektricitet i gigantiska batterier används idag bland annat på otillgängliga platser, där energitillförseln plötsligt kan avbrytas. Bland annat i Fairbanks, Alaska, som inte är inkopplat på något regionalt nät och där oljepipelines kan frysa under extremt kalla vintrar, lagras energi i ett batteri för att klara plötsliga black-outs av energitillförsel. Det diskuteras även att lagra energi från förnyelsebara källor såsom vindkraft i komprimerad luft i underjordiska lager (Luoma, 2009). Det alternativ som i dagsläget är ekonomiskt och tekniskt möjligt för vindkraft i Nordsjön är dock att lagra överskottsproduktion i dammar i Norge och möjligen Irland (Macilwain, 2010). 13

14 4. SLUTSATSER OCH DISKUSSION De närmaste årens planerade utbyggnad av vindkraft till havs kommer att innebära nya tekniska utmaningar. För att de nya, havsbaserade parkerna ska kunna vara ett tillförlitligt och starkt bidrag till Europas energiförsörjning krävs att elnätens infrastruktur förändras och förbättras. Det planerade HVDC-undervattensnätet, Supergrid, är en förutsättning för att en storskalig satsning på vindkraft i Nordsjön ska lyckas. Det är mycket viktigt att nätet utvecklas med hänsyn till den internationella infrastrukturen och inte enbart för nationella ändamål, för att göra det möjligt att integrera vindkraft och förenkla elhandel mellan nationer. Utbyggnaden av nätet kompliceras naturligtvis av att det är så många aktörer inblandade: EU, vindkraftsproducenter, nationella intressen och så vidare. Om projektet genomförs på rätt sätt kommer nätet att bidra till en säkrare och jämnare elförsörjning från förnybara källor. Det förutsätter dock ett väl fungerande samarbete mellan olika stater angående bland annat elöverföring och reglerkraft. Vad reglerkraft beträffar anser vi, med de bakgrundsfakta och uppskattningar som gjorts i rapporten, att utbyggnad av så kallad pumped storage i norsk vattenkraft är det mest lovande alternativet. Det krävs ett välutbyggt system för att elproduktionen från vindkraft ska kunna möta efterfrågemönster och inte orsaka ökade utsläpp från ineffektiv reglerkraft från fossila kraftverk. En annan förutsättning för en effektiv och lyckad satsning på vindkraft i Nordsjön är att HVDCtekniken utvecklas och förbättras. Likriktare, strömväxlare och strömbrytare måste förbättras och bli billigare. Dessutom måste tekniken för multiterminalsystem utvecklas. Sammanfattningsvis kan slutsatsen dras att det finns stora möjligheter för storskalig vindkraft i Nordsjön, men det krävs stora resurser och mycket samordningsarbete. En effektiv utbyggnad av HVDC-nät kopplat till stora vindkraftsparker innebär stora ekonomiska och strukturella fördelar, och skulle underlätta en utökad integration med exempelvis solenergi från Nordafrika. 14

15 FRÅGOR OCH SVAR 1. Vilka är fördelarna med HVDC-överföring för elkablar under vatten? HVDC har stora fördelar vid överföring under vatten eftersom förlusterna orsakade av resistans i kablarna minskar. Dessutom undviks de höga förluster som beror på kapacitans som uppstår då växelström leds under vatten. Detta beror på att effektförlusterna är proportionella mot strömmen i kvadrat men inte i större utsträckning beror på spänningen. Samma resultat kan uppnås med större ledningar, men detta betyder samtidigt att de blir tyngre och dyrare. 2. Hur fungerar pumped storage som reglerkraft för vindel? En av de stora utmaningarna med storskalig satsning på vindkraft är hur energin på ett effektivt sätt ska kunna lagras för att utjämna en fluktuerande produktion. En av de möjligheter som utreds för att lagra den producerade energin är att använda den till att med hjälp av pumpar lyfta vatten till en högre nivå, lagra det i stora dammar och använda ett klassiskt vattenkraftverk för att producera elektricitet vid efterfråganstoppar. Enligt uppskattningar skulle verkningsgraden ligga på uppåt 85 % för en sådan lösning. Tekniken för att använda så kallad pumped storage för att lagra energi är välutvecklad och har använts i stor skala sedan 1930-talet då reversibla turbiner för produktion av hydroelektricitet utvecklades. Dessa turbiner kan arbeta både som pumpar och för att generera elektricitet via en generator. Idag har tekniken förfinats, så att turbinerna kan arbeta synkront med nätet då de producerar elektricitet och asynkront då de arbetar som pumpar. 15

16 5. LITTERATURFÖRTECKNING ABB-teknik. (u.d.). Hämtat från den 30 Augusti 2011 EEA. (2009). EEA Technical Report No 6/ An assessment of environmental and economic constraints. Köpenhamn: European Environment Agency. European Wind Energy Association. (u.d.). Hämtat från Offshore Wind: den Green Energy Reporter. (u.d.). Hämtat från den 10 September 2011 Hammar, L., Andersson, S., & Rosenberg, R. (2008). Miljömässig optimering av fundament för havsbaserad vindkraft. Stockholm: Naturvårdsverket. Hammar, L., Wikström, A., Börjesson, P., & Rosenberg, R. (2008). Studier på småfisk vid Lillgrund vindkraftspark - Effektstudier under konstruktionsarbeten och anläggning av gravitationsfundament. Stockholm: Naturvårdsverket. Luoma, J. R. (den 13 Juli 2009). Yale Environment 360. Hämtat från den 15 September 2011 Macilwain, C. (den 2 December 2010). Super-Grid. Nature, ss Mestl, T. (den 26 Maj 2011). Wind Technology and Transmission Prepares for Future Demands. Technology Outlook. Sidén, G. (2011). Introduktion till vindkraftsteknik. Lund. Spirit of Ireland. (u.d.). Hämtat från den 15 September 2011 Vattenfall. (u.d.). Hämtat från den 30 Augusti 2011 Vattenfall. (den 23 December 2010). Hämtat från Vattenfall: den 30 Augusti 2011 Vattenfall Newsroom. (den 19 Augusti 2011). Hämtat från Vindkraftpark i Nordsjön gynnsam för faunan: den Vattenfall Newsroom. (den 3 Augusti 2011). Hämtat från Snabbast växande energislaget i Europa - Vindkraft: den 30 Augusti 2011 Völzke, R., & Lerch, E. (2005). Integration of large-scale windfarms into the german grid. 18th international conference on electricity distribution. Turin. 16

17 Wikipedia. (u.d.). Hämtat från en.wikipedia.org/wiki/windpower den 10 September 2011 Wikipedia. (u.d.). Hämtat från HVDC: en.wikipedia.org/wiki/hvdc den 01 September 2011 Wikipedia. (u.d.). Hämtat från Pumped storage for hydroelectricity: den 1 September 2011 Wizelius, T. (2002). Vindkraft i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur. Zellermann, R. (2011). Fluidenergimaschinen VI - Windturbinenenalagen. Hamburg: Technische Universität Hamburg-Harburg. 17

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25

Vindkraft. Sara Fogelström 2013-10-25 Vindkraft Sara Fogelström 2013-10-25 Historik Vindkraft i världen (MW) I slutet på 2012 var totalt cirka 280 000 MW installerat världen över. Källa: EWEA och GWEC Vindkraft i världen Totalt installerad

Läs mer

Vindkraft, innehåll presentation

Vindkraft, innehåll presentation Vindkraft. Vindkraft, innehåll presentation Vad är vindkraft? Vad är el? Energiläget i Sverige och mål Typer av verk Projektering Byggnation Äga Planerade etableringar i Sverige Projektgarantis erbjudande

Läs mer

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hästar, buller och vindkraft My Helin 15/3-19/3 2010 vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren Hur hästen påverkas av ljud? Hästen är ett väldigt känsligt djur när det gäller ljud och

Läs mer

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1

Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft Anton Repetto 9b 21/5-2010 1 Vindkraft...1 Inledning...3 Bakgrund...4 Frågeställning...5 Metod...5 Slutsats...7 Felkällor...8 Avslutning...8 2 Inledning Fördjupningsveckan i skolan har som tema,

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM

Miljöfysik vt2009. Mikael Syväjärvi, IFM Miljöfysik vt2009 Mikael Syväjärvi, IFM Vind uppstår från solen Solen Värmer upp luft Jorden är rund och roterar Moln ger skillnader i uppvärmning Områden med olika temperaturer Högtryck och lågtryck Luft

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft

Vindens kraft. 15 frågor och svar om vindkraft Vindens kraft 15 frågor och svar om vindkraft Vinden är oändlig, den kostar inget och den skapar inga föroreningar. Det finns vind överallt. Människan har använt vinden i tusentals år. Vinden har fungerat

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010

VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 VINDENERGI Dan Inborr Mathias Björk Högskolen I Östfold, Elektro Energiteknikk, 11.3.2010 SAMMANFATTNING Vinden är en förnybar energikälla, så den tar aldrig slut. För att få ett lönsamt (ekonomiskt) vindkraftverk

Läs mer

byter Vi ser till riktning att tankarna

byter Vi ser till riktning att tankarna Sverige Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids största globala utmaningar. Sida 2 Till stor del

Läs mer

Vindpark Töftedalsfjället

Vindpark Töftedalsfjället Vindpark Töftedalsfjället En förnybar energikälla På Töftedalsfjället omvandlas vindenergi till el. Genom att utnyttja en av jordens förnybara energikällor kan vi ta ytterligare ett steg bort från användandet

Läs mer

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt

Jenny Miltell, 2012. Smarta elnät ABB gör det möjligt Jenny Miltell, 2012 Smarta elnät ABB gör det möjligt Innehåll Världen idag och dagens energi- och klimatutmaning EU:s och Sveriges klimatmål Integration av förnybar energi kräver en energiomställning Vi

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna. Kunskapstest: Energikällorna. Rätt svar står skrivet i orange. 1. Alla använder ordet energi, men inom naturvetenskapen används en definition, dvs. en tydlig förklaring.

Läs mer

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities

Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad. Siemens AG 2012. All rights reserved. Sector Infrastructures & Cities Den smarta stadsdelen Hyllie Lösningar för smarta nät och en hållbar stad Page 1 Smarta nät möjliggör integreringen av förnybara energikällor Vindkraftens utveckling i Sverige, 1982-2011 Lillgrund, Öresund

Läs mer

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk

Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Slutrapport av projektet moment och varvtalsstyrning av vindkraftverk Torbjörn Thiringer Juli 2005 STEM projektnummer: 21450-1 STEM diarienummer: 5210-2003-03864 Institutionen för Energi och Miljö, Chalmers

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft

Vindkraftteknik F1. Disposition. Varför vindkraft Vindkraftteknik F1 Varför vindkraft Disposition Vindkraft i Sverige och övriga världen - Historik och Trender Typer av vindkraftverk Vindkraftverkets delar Grundläggande begrepp Vinden 1 Det bästa med

Läs mer

VINDKRAFT. Alternativ Användning

VINDKRAFT. Alternativ Användning Datum (2012-03-14) VINDKRAFT Alternativ Användning Elev: Andreas Krants Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Alternativa användningssätt för vindkraft är vad denna rapport handlar om, och med alternativ

Läs mer

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen.

Det innebär exempelvis att krav ställts på utsläppsnivåer för maskinparken, energiförbrukningen, kemikalieanvändningen och sophanteringen. Förnybar energi till 50 000 hushåll Vinden är en oändlig resurs att ta vara på. Den energin som får håret på ditt huvud att svalla, löven att rassla och trädkronor att vaja omvandlar vi till el. El som

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Transport av el. Föreläsning 2010-09-29 Energitransporter MVKN10 Svend Frederiksen LTH

Transport av el. Föreläsning 2010-09-29 Energitransporter MVKN10 Svend Frederiksen LTH Transport av el Föreläsning 2010-09-29 Energitransporter MVKN10 Svend Frederiksen LTH När man började ana att elektricitet har enorm användningspotential försöket med kompassnål 1820 För- och nackdelar

Läs mer

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum

SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER. Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum SMÅSKALIG VINDKRAFT FÖR FASTIGHETER Nov 20 th 2013 Morgan Widung, InnoVentum Agenda Definition av Småskalig vindkraft (SWT) Varför är SWT intressant för Fastigheter? Utvecklingen senaste åren : Problem

Läs mer

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät

Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER

Läs mer

Hjuleberg Vindkraftpark

Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg Vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark Hjuleberg vindkraftpark byggdes under 2013-2014 och ligger i Falkenbergs kommun i Hallands län. Vindkraftparken består av tolv Siemens turbiner med en effekt

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre

Lagring av energi. Hanna-Mari Kaarre Lagring av energi Hanna-Mari Kaarre Allmänt Lagring av energi blir allt viktigare då förnybara energikällor, som vind- och solenergi, blir vanligare Produktionen av förnybar energi är oregelbunden, ingen

Läs mer

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA

BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA BEETLE BASIC EKONOMISK LÖSNING STABIL PRESTANDA Översikt DEN MEST EKONOMISKA LÖSNINGEN FÖR BÅDE ON- OCH OFF-GRID Den perfekta lösningen för sommarhusägaren som vill ha varmvatten och/eller el året runt:

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk

Vindkraftverk. Principen bakom vårt vindkraftverk Vindkraftverk Min grupp har gjort ett speciellt vindkraftverk som är inspirerat av det flygande vindkraftverket Buoyant airborne turbine. Det som gör vårt vindkraftverk annorlunda jämfört med andra är

Läs mer

Bilaga 3. Teknisk beskrivning

Bilaga 3. Teknisk beskrivning Bilaga 3 Teknisk beskrivning Teknisk Beskrivning Teknisk Data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt 6 stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen

LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen LATHUND olika begrepp som förekommer i branschen Januari 2010 Siffror 1 TWh = 1 000 GWh = 1 000 000 MWh = 1 000 000 000 kwh Sveriges totala elproduktionseffekt år 2009 = cirka 34 000 MW Sveriges sammanlagda

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk.

Vertical Wind. Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Vertical Wind Vertical Wind kan idag offerera nyckelfärdiga 200kW system i parker om 1-5 vindkraftverk per ställverk. Det första 12kW kraftverket startades i December 2006 vilket var startskottet för kommersialiseringen

Läs mer

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi

Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Vindkra( förutsä0ningar och ekonomi Storlek E0 2 MW vindkra(verk har en tornhöjd på 80-100 meter och en rotordiameter på 80-100 meter De största verk som är i kommersiell dri( i Sverige har e0 100 meter

Läs mer

WindformerTM. Vindkraften blir storskalig. Mikael Dahlgren, Harry Frank, Mats Leijon, Fredrik Owman, Lars Walfridsson

WindformerTM. Vindkraften blir storskalig. Mikael Dahlgren, Harry Frank, Mats Leijon, Fredrik Owman, Lars Walfridsson WindformerTM Vindkraften blir storskalig Mikael Dahlgren, Harry Frank, Mats Leijon, Fredrik Owman, Lars Walfridsson Sporrad av ny teknik har tyglandet av vindkraft för generering av elektrisk energi överträffat

Läs mer

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion storrun vindkraft Storrun Trondheim Östersund Oslo Stockholm Faktaruta Antal vindkraftverk 12 Typ nordex N90 2,5 MW Rotordiameter 90 m Totalhöjd 125 m Total installerad effekt 30 MW Förväntad årlig elproduktion

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del.

Allmänna anvisningar: Del A och B: För att påskynda rättningen skall nytt blad användas till varje ny del. Vindkraftteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen 41No1B En2, En3 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2012-03-14 Tid: 9-13 Hjälpmedel:

Läs mer

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun

Årsrapport 2013. Brahehus 4. Mörbylånga Kommun Årsrapport 213 Brahehus 4 Mörbylånga Kommun SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller produktionsstatistik och analyser för teknisk och kommersiell förvaltning av Brahehus 4 under perioden 213-1-1 213-12-31.

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft

SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Vindkraft SKELLEFTEÅ KRAFT FÖRETAGSPRESENTATIONina Bergström, Skellefteå Kraft Min bakgrund Teknik & Utveckling 10 personer 2 civilingenjörer Teknisk Fysik 2 civilingenjörer Elektro 2 civilingenjörer Maskinteknik

Läs mer

Solenergi och vindkraft i energisystemet

Solenergi och vindkraft i energisystemet Solenergi och vindkraft i energisystemet Skånes Vindkraftsakademi Malmö 18 Mars 2015 Martin Lindholm New Technology & Innovation Manager E.ON Climate & Renewables Agenda Introduktion Technology & Innovation

Läs mer

* Elförsörjning med solceller

* Elförsörjning med solceller * Elförsörjning med solceller Kort version Denna utrustning får endast demonstreras av personal. Vad kan man använda elenergin från solcellen till Vad händer med elenergin från solcellen om man inte använder

Läs mer

Lagring av energi från vindkraft

Lagring av energi från vindkraft EXAMENSARBETE 15 P Datum (2012-04-15) Lagring av energi från vindkraft Bild: ABB Elev:Axel Lumbojev Handledare: Anna Josefsson Sammanfattning Vindkraften är en intermittent kraftkälla, den fungerar bara

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE FÖRSLAG TILL YTTRANDE 1(3) jáäà Ñ êî~äíåáåöéå Datum 2006-01-17 Handläggare Olle Nordell olle.nordell@landskrona.se Er Referens Vår Referens Miljönämnden Landskrona kommun Planeringsunderlag för utbyggnad

Läs mer

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner

Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Bilaga 5 Fördelar med tillstånd utan fasta positioner Sammanfattning fördelar med att inte koordinatsätta Energiutbytet blir så högt som möjligt i förhållande till omgivningspåverkan - Rätt vindkraftverk

Läs mer

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12

VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR, VINDENERGI OCH VINDKRAFTVERK LATORP 2008-02-12 VINDAR OCH VINDENERGI VINDKRAFTVERK JBA VIND VINDKRAFTEN I VÄRLDEN VINDAR OCH VINDENERGI VAR KOMMER VINDEN FRÅN? HUR MYCKET BLÅSER DET? VINDEN VARIERAR

Läs mer

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012

Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 Utförd av IUC Sverige AB Juni 2012 SEK - Samhällsekonomisk kalkyl Beräkningen omfattas av verklig sysselsättning och dess ekonomiska effekter vid investering i Havsbaserad vindkraft Modell som använts:

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW

Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW Horisontella vindkraftverk 1,25-3,6 MW INSTALLATION OCH BRUKSANVISNING MW VÄLKOMMEN! Tack för att du köpt ett horisontellt vindkraftverk från Eco Production, en förnybar energikälla, en generator som använder

Läs mer

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila

Tillståndsprocessen. Allmänt om vindkraft 2009-11-02. Vindkraft Sätila Vindkraft Sätila - samråd enligt Miljöbalken med anledning av planerad vindkraftpark på fastigheterna Lygnersvider 1:31, Svansjökulle 1:9, 1:5, Ryda 1:32, Sätila 3:3, 4:2, 5:1 och Sätila Hede 1:5, 1:10,

Läs mer

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com

V112-3.0 MW. En vindturbin som passar hela världen. vestas.com V112-3.0 MW En vindturbin som passar hela världen vestas.com VI LEVERERAR TILLFÖRLITLIG VINDKRAFT EN EFFEKTIV, PÅLITLIG VINDTURBIN SOM PASSAR I HELA VÄRLDEN Effektiv och pålitlig V112-3.0 MW är en effektiv,

Läs mer

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Vindkraft Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång! Klimatförändring är ett faktum V i t ä n k e r p å m o r g o n d a g e n s e n e r g i b e h o v -

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

***** Testa laddbara batterier

***** Testa laddbara batterier ***** Testa laddbara batterier Kort version Ett laddbart batteri laddar man upp med energi från solceller eller från elnätet. Men får man tillbaka lika mycket energi som man stoppar in? Så här kan du göra

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

Havsbaserad vindkraft i Östersjön

Havsbaserad vindkraft i Östersjön Havsbaserad vindkraft i Östersjön Inventering av frågeställningar och analys av förutsättningar för lönsamhet Henrik Malmberg 2012-12-10 Innehåll INLEDNING... 2 SYFTE... 2 OM FÖRFATTAREN... 2 INVENTERING

Läs mer

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Världens första koldioxidfria fordonsfabrik. Ett samarbete för framtiden. Volvo Lastvagnars fabrik i Tuve utanför Göteborg byggdes 1982 och är 87 000 kvadratmeter stor. Där produceras varje år över 20

Läs mer

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar

Storflohöjden Bräcke kommun. Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk. Bygglovshandlingar Storflohöjden Bräcke kommun Projektbeskrivning för etablering av vindkraftverk Bygglovshandlingar Mars 2011 www.jamtvind.se 1 Innehållsförteckning Innehåll Inledning 3 Lokalisering 3 Vägar 4 Vindförutsättningar

Läs mer

Projektarbete MTM 431

Projektarbete MTM 431 Projektarbete MTM 431 VINDKRAFT Teori: Funktion, Hur mycket energi kan utvinnas vid olika vindhastigheter?, turbintyper Statistik; Vindförhållanden i Sverige. Variation över året, även sett på Sverige

Läs mer

Vindkraft och elbilar på Öland år 2020

Vindkraft och elbilar på Öland år 2020 Vindkraft och elbilar på Öland år 2020 Kan laddning av elbilar lösa ett framtida flaskhalsproblem på Öland? Fredrik Martinsson: Civ.ing Energisystem Uppsala Universitet Handledare: Gunnar Grusell, Svensk

Läs mer

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten

Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Samrådsunderlag enligt MB och PBL inför samråd med allmänheten Uppförande av vindkraftverk på fastigheten Dal 1:1 Gåsevadsholm Fideikommiss AB avser att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken och planoch

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv

Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Hot mot energiförsörjningen i ett globalt perspektiv Sophie Grape Avdelningen för Tillämpad kärnfysik, Uppsala universitet sophie.grape@fysast.uu.se Innehåll Krav på framtidens energiförsörjning Riskerna

Läs mer

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON

FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON FÖRNYBAR ENERGI FÖR IDAG OCH IMORGON VINDKRAFT I SVERIGE Både EU och Sverige har formulerat ambitiösa mål som anger en kraftigt ökad utbyggnad av förnybar energi. EU har som mål att 20 procent av energin

Läs mer

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening

Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Förstudie till solcellsanläggning vid Prästbolet 1:4, Hjo kommun för Knäpplan vind II ekonomisk förening Innehållsförteckning: sida 1. Inledning och idé 2 2. Val av plats 2 3. Anläggningens storlek 3 4.

Läs mer

Vattenkraft. En oändlig energi.

Vattenkraft. En oändlig energi. Vattenkraft. En oändlig energi. Med hundra års erfarenhet har vi fokus på framtiden Skellefteå Krafts historia började med ett vattenkraftverk i Finnforsfallet utanför Skellefteå. Det blev Skellefteälvens

Läs mer

Vindkraft. Sammanfattning

Vindkraft. Sammanfattning Av: Petter Dyverfeldt och Tomas Westin Vindkraft Sammanfattning Människan har under alla tider utnyttjat vinden som kraft. Från 1271 f.kr. finns en beskrivning från främre Orienten av ett vindkraftverk

Läs mer

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO

VINDKRAFT GLEMMINGEBRO VINDKRAFT GLEMMINGEBRO OM VINDKRAFT Vindkraftverk, anläggning som omvandlar vindenergi till el. Den vanligaste typen har en vindturbin med horisontell axel och tre (ibland två) smala blad. Global årsproduktion

Läs mer

Vindkraft - Teknik och projektering 2009-09-30. Julien Gutknecht Origination, E.ON Vind Sverige AB Julien.Gutknecht@eon.

Vindkraft - Teknik och projektering 2009-09-30. Julien Gutknecht Origination, E.ON Vind Sverige AB Julien.Gutknecht@eon. Vindkraft - Teknik och projektering 2009-09-30 Julien Gutknecht Origination, E.ON Vind Sverige AB Julien.Gutknecht@eon.se 0703-47 54 95 Upplägg Introduktion till E.ON Vindkraft i världen och i Sverige

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Energy [r]evolution - sammanfattning

Energy [r]evolution - sammanfattning Energy [r]evolution - sammanfattning Introduktion För att hålla den globala temperaturförändringen så långt som möjligt under 2 C (jämfört med 1990 års nivåer) och minska risken för allvarliga klimatförändringar

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008

ÅRSREDOVISNING 2008. Istad Vind AB. Årsredovisning 2008 ÅRSREDOVISNING 2008 Istad Vind AB Årsredovisning 2008 Styrelsen för Istad Vind AB avger härmed årsredovisning för 2008, bolagets andra verksamhetsår. Stämma äger rum den 23 maj kl. 12.00 i Albökegården.

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet.

Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. 3 Utgåva KÄRN KRAFT Sol, ved, vind, muskelkraft och strömmande vatten var de enda större energikällor människan hade tillgång till, ända fram till 1700-talet. Med ångmaskinens hjälp utvecklades industrisamhället

Läs mer

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter

Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Vindkraft, en ren energikälla som skapar arbetstillfällen och exportintäkter Stefan Karlsson Marknadschef, Renewable Energy, AB SKF Stockholm, 2014-01-23 Aktuell status, Vindkraft i Sverige Vindkraft svarar

Läs mer

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25

Elbilens utmaningar och möjligheter. Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Elbilens utmaningar och möjligheter Per Kågeson Nature Associates 2010-11-25 Verkningsgrad hos elbil % Transmissionsförluster på nätet 8 Förluster vid laddning av batterierna 5 Batteriernas självurladdning

Läs mer

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten

Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Hur utvecklas vindbranschen i Sverige? Eric Birksten Varför vindkraft? Möjligheter Utbyggnaden Ekonomi Våra frågor 2 Våra budskap Billigaste förnybara energikällan som finns att tillgå Bidrar till försörjningstrygghet

Läs mer

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden

Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013. Vindkraft/El från vinden Sammanställt av Göte Niklasson juli 2013 Vindkraft/El från vinden Vad är vind? Solen värmer land och hav. Varm luft är lättare än kall. Det blir tryckskillnader- låg- och högtryck. För att utjämna mellan

Läs mer

Energiteknik vid Uppsala Universitet

Energiteknik vid Uppsala Universitet Energiteknik vid Uppsala Universitet Vindkraft, vågkraft och strömkraft - potential och dagsläge Centrum för förnybar elenergiomvandling Marten.grabbe@angstrom.uu.se Rafael.Waters@angstrom.uu.se Energi

Läs mer

RÄKNA MED VINDKRAFTEN

RÄKNA MED VINDKRAFTEN Vi skulle kunna ha betydligt mer vindkraft i Sverige. Med hjälp av vattenkraften kan de oberäkneliga vindarna jämnas ut. Men miljöhänsyn begränsar utbyggnaden. RÄKNA MED VINDKRAFTEN AV LENNART SÖDER Den

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer