Vad är ett hållbart evenemang?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är ett hållbart evenemang?"

Transkript

1 Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University f Agricultural Sciences Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- ch jrdbruksvetenskap Vad är ett hållbart evenemang? Eurvisin Sng Cntest i Malmö våren 2013 i rampljuset What is a Sustainable Event? Eurvisin Sng Cntest in Malmö Spring 2013 in the Sptlight Petter Hjelte Aleksandra Larssn Institutinen för arbetsvetenskap, eknmi & miljöpsyklgi Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU, 15 hp Avancerad nivå, A1E, Alnarp 2013

2 Vad är ett hållbart evenemang? What is a sustainable event? Petter Hjelte Aleksandra Larssn Handledare: Examinatr: Carline Hägerhäll, SLU, AEM Mats Gyllin, SLU, AEM Omfattning: 15 hp Nivå ch fördjupning: Avancerad nivå, A1E Kurstitel: Individuell kurs - Magisterexamensarbete i hållbar stadsutveckling Kurskd: IN 0938 Prgram/utbildning: Hållbar stadsutveckling / Generell magisterexamen i landskapsplanering Utgivningsrt: Alnarp Utgivningsår: 2013 Omslagsbild: Författarnas privata bilder arrangerade av Niklas Laurin Serietitel: Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU Elektrnisk publicering: Nyckelrd: Hållbarhet, Eurvisin Sng Cntest (ESC), evenemang, ISO 20121, hållbarhetsindikatrer, nyckeltal Sveriges lantbruksuniversitet Swedish University f Agricultural Sciences Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- ch jrdbruksvetenskap Institutinen för arbetsvetenskap, eknmi & miljöpsyklgi

3 FÖRORD Vi vill passa på att tacka alla sm gjrt denna uppsats möjlig. Dessa persner utgörs bland annat av alla de sm ställde upp ch lät sig intervjuas under en perid då tidspressen var påtaglig. Ett extra strt tack går till Susanna Winblad på Miljöförvaltningen i Malmö sm delade med sig av värderlig infrmatin, samt underlättade vid kntaktandet av övriga intervjuade persner. Ett strt tack riktas även till vår handledare Carline Hägerhäll sm stöttat ss ch givit gda råd under prcessens gång. Ett sista tack går till våra vänner sm ställt upp med råd ch stöd under en hektisk tid. Tack för att Ni gjrde detta görbart! Petter Hjelte Aleksandra Larssn Maj 2013 Malmö

4 SAMMANFATTNING Hållbarhet är ett begrepp sm har fått en allt större ch viktigare betydelse i samband med evenemang. Denna genmslagskraft berr på flera skäl såsm etiska, strukturella ch marknadsföringsmässiga. Tack vare utvecklingen har många rganisatiner fått upp ögnen för detta fenmen ch Malmö stad ch Regin Skåne, sm bär huvudansvaret för Eurvisin Sng Cntests kringaktiviteter, är inga undantag. Ett mål sm Malmö stad har under sitt värdskap är att ISO-certifiera rganisatinens arbete vid kringaktiviteter i samband med musiktävlingen. Huvudsyftet med denna studie är att undersöka vad ett hållbart evenemang är. I studien identifieras även hindrande faktrer för hållbarhetsarbete i samband med evenemang samt passande nyckeltal för hållbara evenemang. Detta görs genm en fallstudie bestående av en metdkmbinatin sm bland annat innehåller intervjuer med nyckelpersner samt analys av betydelsefulla dkument. Vidare analyseras materialet ifrån de kvalitativa intervjuerna ch dkumenten varefter de mest relevanta utsagrna för att besvara huvudfrågeställningen, Vad är ett hållbart evenemang?, lyfts fram. Under intervjuernas gång framgick det att den temprära rganisatinen i samband med Eurvisin Sng Cntest hade utgått ifrån liknande tillvägagångsätt sm hade använts i samband med Malmöfestivalens hållbarhetsarbete år Infrmatin, kunskap ch förståelse visade sig vara tre viktiga ledstjärnr till att mtivera de intervjuade nyckelpersnerna att uppnå ett fungerande hållbarhetsarbete. Resultatet av vår studie tydliggör att det är viktigt att arrangörsrganisatinen ska vara lyhörd, stötta ch följa upp hållbarhetsarbetet under hela prcessen. Respndenternas svar på vad de anser att ett hållbart evenemang innebär skiljer sig åt, vilket inte var helt väntat med tanke på deras skiftande arbetsrller. Generellt är fkus på eklgiska faktrer både i de analyserade dkumenten ch i intervjuerna. En gemensam syn inm rganisatinen på vad hållbarhet innebär ch hur det kan uppnås utgör en annan viktig grund för ett välfungerande hållbarhetsarbete sm lyfts fram. Arrangören av ett hållbart evenemang bör ha ett välfungerande hållbarhetsarbete i vardagen för att ambitinerna ska vara trvärdiga. Vidare bör arrangören vara en förebild ch leva sm den lär men måste ckså göra det lätt för besökarna att göra hållbara val. Att ställa krav på hållbarhetsarbete, trts att det tar längre tid ch är mer kstsamt, kan ge hållbara resultat. Sm en del av studiens resultat identifierades även sju nyckeltal för hållbara evenemang. Dessa handlar m allt ifrån avfall till kunskap för att mfatta hela bredden av evenemangets påverkan ur ett hållbarhetsperspektiv. I studien har även ett större antal hinder för hållbarhetsarbete i samband med ESC identifierats. Dessa lyfter bland annat en alltför begränsad tidsram, svårigheter i implementeringen av hållbarhetsarbetet samt bristande tillgång eller för långa leveranstider på hållbara prdukter.

5 ABSTRACT Sustainability is a cncept that has gtten a bigger and mre prminent imprtance in event planning. This impact is due t ethical, structural and marketable reasns amng thers. Thanks t this develpment, this phenmenn has caught the eye f several rganizatins, and the City f Malmö and Skåne Reginal Cuncil wh bear the main respnsibility fr the Eurvisin Sng Cntest s belnging rund activities, are n exceptin. One f the gals the City f Malmö has during its hsting is t btain an ISO certificate fr the rund activities related t the music cntest. The field f study fr sustainable events is relatively undiscvered, but the theretical backgrund used in the study highlights the imprtance f having sustainability as an ambitin thrughut every step in the prcess within an rganizatin. Indicatrs and key numbers are seen as imprtant tls fr estimating the events negative effects and t see if the develpment is headed in the right directin. The main purpse f this study has been t describe what a sustainable event is. The study als identifies factrs which culd be an bstructin t wrking with sustainability in relatin t events, and key numbers fitting fr such. This is dne thrugh a case study that cnsists f a scientific cmbinatin f methds such as interviews with key persns and analysis f significant dcuments. Furthermre, the material is analyzed thrugh the qualitative interviews and dcuments, whse mst relevant abstracts will be used t answer the main questin f this study, What is a sustainable event? During the interviews it was discvered that the temprary rganizatin during the Eurvisin Sng Cntest had cme ut f similar ways f wrking during the Malmö festival s wrk fr sustainability in Infrmatin, knwledge and understanding turned ut t be three imprtant guidelines fr the interviewed peple as mtivatin fr a well wrking sustainability prject. The result f ur study clarifies the imprtance f being attentive, supprtive and t fllw up the wrk fr sustainability thrughut the entire prcess. The respndents answers t what they think a sustainable event is differ frm ne and ther, which was nt unexpected cnsidering their different fields f wrk. The general fcus in the analyzed dcuments and interviews has been the eclgical aspects. A mutual agreement within the rganizatin n what sustainability means and hw it can be achieved is anther imprtant base fr a well functining wrk prcess fr sustainability. An rganizer f a sustainable event shuld have a well wrking methd fr sustainability in the everyday acts f wrk t raise the credibility fr its ambitins. Furthermre, the arranges shuld be a rle mdel and set a gd example while at the same time making it easy fr the visitrs f an event t make sustainable chices. T have standards and demands n wrk fr sustainability, despite the fact that it is less time- and cst efficient, can give sustainable results. As a part f the result f the study, seven key numbers were identified as imprtant fr sustainable events. There were numbers n everything between waste prducts t knwledge t be able t grasp the width f the event s effects frm a sustainability perspective. The study als highlights and identifies a few bstacles in the wrk with sustainability in cnnectins t the Eurvisin Sng Cntest. These include a limited timetable, difficulties in the implementatin f the wrk fr sustainability and the lack f accessibility fr sustainable prducts.

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INTRODUKTION Inledning Bakgrund Värdstaden Malmö Malmö, Eurpas Green Rm Prblemdiskussin Syfte Frskningsfrågr Avgränsningar TEORI & FORSKNING Hållbar utveckling Tre dimensiner av hållbarhet Att skapa hållbarhet Indikatrer ch nyckeltal för hållbar utveckling Om hållbara evenemang Hållbarhetscertifiering Hållbarhet ch evenemang ur lika perspektiv Tre identifierade nyckelkaraktärer för hållbarhet ch evenemang Pådrivande ch hindrande faktrer Sammanfattning av studiens teretiska bakgrund METOD Vetenskaplig utgångspunkt Mtiv för val av metd Fallstudie Kvalitativ textanalys Diskursanalys Kvalitativa intervjuer Observatin Användning av tidigare kunskaper Kritisk granskning av metden EMPIRI & ANALYS Redgörelse för viktiga aspekter sm lyfts fram under intervjuerna Fråga: Vad anser du att ett hållbart evenemang innebär? Fråga: Vilka tre generella faktrer anser du är viktigast för att ett evenemang ska klass sm hållbart? Fråga: Hur arbetar du i din rll för att evenemangets hållbarhetsmål ska kunna uppnås? Fråga: Har rganisatinen kring ESC fungerat bra? Redgörelse för viktiga aspekter sm lyfts fram i ffentliga dkument: SAMMANFATTADE RESULTAT Vad kräver hållbara evenemang? Hinder för hållbarhetsarbete i evenemang Nyckeltal för hållbara evenemang AVSLUTANDE DISKUSSION Vad är då ett hållbart evenemang? Förslag på framtida frskning... 45

7 REFERENSER Tryckta källr Otryckta källr BILAGOR Bilaga 1 Abrahamsn, Annika & Kraft, Mnika Bilaga 2 Herkel, Linda Bilaga 3 Karlssn, Karin Bilaga 4 Winblad, Susanna Bilaga 5 Löfvander, Erik Bilaga 6 Mirza, Vian Bilaga 7 Löfmark, Karl Bilaga 8 Fjällström, Magnus Bilaga 9 Jankvic, Suzana Bilaga 10 Författarnas arbetsfördelning... 57

8 1. INTRODUKTION Detta kapitel består dels av en inledning men även av en krtfattad bakgrund där hållbarhetsbegreppet intrduceras. Även histrien ch upplägget för musiktävlingen Eurvisin Sng Cntest beskrivs. I bakgrundsavsnittet ges även insikt i Malmös värdskap ch vidare presenteras studiens prblemdiskussin, syfte ch frskningsfrågr. I det avslutande avsnittet i detta kapitel beskrivs studiens avgränsningar. 1.1 Inledning Cngratulatins, yu are already late (Abrahamssn, 2013). Ovanstående citat ska ha varit det första sm Christer Björkman, huvudansvarig prducent för Eurvisin Sng Cntest (ESC) 2013, fick höra efter att Lreen hade vunnit finalen i Azerbajdzjans huvudstad Baku, i maj Knappt ett år senare var det nu dags för världens sjätte största arrangemang att kmma till Sverige igen ch efter många turer fram ch tillbaka valdes Malmö sm värdstad för den internatinella flkfesten, Eurvisin Sng Cntest. Med ett besöksantal sm förväntades uppnå under en tvåveckrsperid, ett flertal tevesändningar ch en större mängd mfattande kringaktiviteter std arrangörerna inför en rad utmaningar. Arrangörerna för årets ESC utgjrdes dels av Eurpean Bradcasting Unin (EBU) ch Sverige Televisin (SVT) sm tillsammans ansvarade för radi- ch tevesändningarna. Värdskapet hade Malmö stad ch Regin Skåne tillsammans huvudansvaret för, vilket innebar att de ansvarade för evenemangets kringaktiviteter. Dessa aktiviteter mfattade bland annat det sm ägde rum på Gustav Adlf trg, Hyllie trg, i Flkets Park ch på Slagthuset, i Malmö. Ett av målen med Regin Skåne ch Malmö stads gemensamma arbete var att arbetet skulle kunna certifieras enligt ISO-standard Denna internatinella standard är utvecklad för utfrmningen av hållbara evenemang vilka på senare år har fått str uppmärksamhet. Det var alltså arrangörerna Malmö stad ch Regin Skåne, sm skulle certifieras ch inte hela evenemanget. Därmed faller det arbete sm SVT ch EBU gjrde i Malmö Arena utanför certifieringens ch även denna studies mfattning. Med bakgrund i att hållbarhet är ett av Malmö stads främsta ledrd valde vi i denna studie att fkusera på ch utreda hur de van nämnda arrangörerna för värdskapet planerade att styra dessa kringaktiviteter i en hållbar riktning. Därför valde vi att analysera Malmö stads ch Regin Skånes uttalanden ch ageranden för att på så vis klargöra vad ett hållbart evenemang anses vara. Vilka mål hade identifierats? Vilka centrala aspekter lyftes fram? Vilka hinder hade identifierats? Vi valde detta uppsatsämne för att klargöra hur hållbarhetsarbete kan appliceras på evenemangsmrådet, vilket är ett relativt utfrskat mråde i dagsläget. Studiens mål var att kartlägga vad ett hållbart evenemang kan vara, men även att identifiera mätbara faktrer för hållbara evenemang samt identifiera hinder för hållbarhetsarbete inm evenemang. 1.2 Bakgrund Sedan hållbarhetsbegreppet lyftes fram i FN:s dkument Our cmmn future (Brundtlandskmmissinen, 1987), i Sverige mer känd sm Brundtlandsrapprten, har 1

9 lika miljöplicys ch hållbarhetsmål tagits fram ch applicerats inm en mängd lika verksamheter. Detta fenmen har nu även spridits till evenemangsbranschen. I maj 2013, när Malmö std sm värdstad för Eurvisin Sng Cntest, var det tänkt att hållbarhetsambitinerna skulle vara tydligare än de någnsin har varit. ESC är en musiktävling där eurpeiska länder, inklusive Israel, tävlar sinsemellan. Priset är ära, internatinell uppmärksamhet men även värdskapet för nästa års tävling vilket kräver gedigen planering samt stra eknmiska ch mänskliga resurser. Tävlingen kan krtfattat beskrivas sm en internatinell flkfest ch har arrangerats en gång per år sedan startåret Länderna sm ställer upp i tävlingen deltar med en låt vardera ch det lands artist sm vinner får i sin tur äran att arrangera nästa års evenemang. ESC direktsänds både på teve ch radi under delfinalerna ch under den stra finalen. Denna uppmärksammade shw sänds främst i Eurpa men även i andra delar av världen ch statistik tyder på att över 100 miljner människr tittar på den stra finalen. Genm åren har ett flertal kända artister ställt upp i tävlingen ch välkända grupper ch artister sm ABBA, Celine Din ch Juli Iglesias startade sina internatinella karriärer genm sitt deltagande i ESC (Eurvisin, 2013a). Varje land sm deltar bestämmer individuellt vilken låt ch artist sm ska representera deras land. Detta val kan göras på ett flertal sätt ch detta ber på att det finns lika tillvägagångssätt för urvalsprcessen i varje land. Vissa länder använder sig av en speciell jury sm själva väljer ut en lämplig kandidat medan andra, sm exempelvis Sverige, anrdnar deltävlingar (Meldifestivalen) där tevetittarna kan rösta genm att ringa eller sms:a på sin favrit (Anderssn & Niedmysl, 2009) Värdstaden Malmö Malmö är Sveriges tredje största stad med en stadigt ökande beflkning sm i dagsläget uppgår till invånare, varav 40 % är utlandsfödda. Malmö består av invånare sm har ursprung i mer än 174 länder ch runt 150 lika språk talas i staden. Under de senaste årtindena har staden genmgått en fysisk mvandling då ett flertal stra industrier har lagts ner ch mindre företag har fått ta allt större plats. Kckumskranen mnterades ner ch ett nytt landmärke, i frm av skyskrapan Turning Trs, restes. Denna visuella förändring visar ett nytt kapitel i Malmös histria då kunskapsutveckling ch hållbarhetsarbete har blivit två viktiga fkusmråden i stadsutvecklingen. Sm en del i denna förändring har bland annat Malmö Högskla byggts ch ett flertal eklgiskt hållbara bstadsmråden har tagit frm i stadslandskapet (Malmöbusiness, 2013). Om det skulle bli Malmö eller Stckhlm sm skulle vara värdstad för Eurvisin Sng Cntest diskuterades länge. Orsaken till att Malmö slutligen valdes är enligt Martin Österdahl, exekutiv prducent på SVT, att staden har gda infrastrukturella förutsättningar ch för att staden tidigare hade anrdnat både Meldifestivalen ch ESC med gda resultat. Enligt Christer Björkman är även den trivsamma stämning sm tidigare skapats i Malmö Arena vid liknande evenemang en viktig aspekt värd att nämna till varför ltten föll på Malmö (Eurvisin, 2013b). Det fanns även andra förutsättningar förutm de infrastrukturella ch värdskapsmässiga sm ytterligare förstärkte bilden av Malmö sm en passande stad för evenemanget. Att uppnå idén av prjektet sm stimulerande för integratin ch förståelse förenklades av stadens mångkulturella beflkning. Den 2

10 gegrafiska närheten till Danmark medför dessutm att ett extra land skulle kunna få strt publikstöd under tävlingen vilket ytterligare är en psitiv faktr för stämningen. Närheten till två flygplatser samt gda tågförbindelser mellan stadskärnan ch Malmö Arena var även aspekter sm ansågs vara gynnsamma vid val av Malmö sm värdstad. Diskussiner fördes även kring risken att delegatinsbussarna ch besökare skulle fastna i trafiken ifall ESC arrangerades i Stckhlm. I ett tidigt skede planerades det vilka mråden i staden sm kunde användas för evenemangets kringaktiviteter. Tidigare erfarenheter av att använda urbana mråden i samband med liknande prjekt gjrde att passande platser kunde finnas utan att någt nytt sm kanske inte skulle användas efter evenemanget behövde byggas upp eller byggas m (Strvik-Gren, 2012). Malmö valdes alltså till värdstad för evenemanget av van nämnda anledningar. Platserna för de kringaktiviteter sm Malmö stad ch Regin Skåne gemensamt har ansvar för utgjrdes av ttalt av fyra mråden. Nrr m centralstatinen ligger Slagthuset där Eurclub var en mötesplats för alla med ackreditering till evenemanget. På Gustav Adlfs trg mitt i Malmös stadskärna fanns Eurvisin Village där bland annat en ffentlig scen ch restaurang placerats. På Mriskan i Flkets Park placerades Eur Fan Café sm var en mötesplats för ESCentusiaster. Malmö Arena i stadens södra del är platsen där själva musiktävlingen hölls. I anslutning till Arenan ligger även Presscentret Eurclub, Slagthuset Eurvisin Village, Gustav Adlfs trg Eur Fan Café, Mriskan i Flkets Park Malmö Arena, Hyllie trg Figur 1: Karta över de platser där ESC-aktiviteterna sker i Malmö. Figur mdifierad av författarna. där mycket av evenemangets administrativa verksamhet skedde. (Gatukntr Malmö stad, 2013) Malmö, Eurpas Green Rm Malmö har alltså redan genmgått en inter-urban förändring ch gått från att ses sm en industristad till en kunskapsstad. Den nya ch mest mfattande utmaningen i anslutning med förändringen är att skapa hållbarhet i staden. På Malmö stads fficiella hemsida beskrivs bland annat att Malmö år 2020 ska vara världsbäst på hållbar stadsutveckling. Redan nu går det att utskilja ett antal gda exempel i staden sm tyder på att hållbar stadsutveckling fått ta allt större plats, vilket Västra Hamnen ch Ekstaden Augustenbrg är exempel på. Framtidsplanerna är att denna riktning av stadsutveckling ska bli standard ch inte enbart piltprjekt. Genm utveckling av kmpetens ch teknik ska nya sätt att utveckla städer hållbart skapas. År 2020 hppas Malmö vara en säker, grön, tät, multifunktinell ch blandad stad. Staden ska bli klimatsmart genm energieffektivisering, ökat användande av förnybar energi, minskade utsläpp av växthusgaser, en utveckling av 3

11 transprtsystemet samt anpassning till pågående klimatförändringar. Stadsmiljön ska bli bättre genm smart användning av resurser, exempelvis genm återanvändning av gammal industrimark. Staden ska bli tystare ch renare genm att fler persner cyklar eller åker kllektivt istället för att köra bil. Stadens gröna ch blå egenskaper ska förbättras genm att mer grönska ch vatten inkluderas i stadsmiljön. En annan viktig aspekt av framtidens hållbara Malmö är att stadens naturresurser såsm jrdbruksmark ch vatten skyddas. Även andra förbättrande åtgärder ska införas exempelvis ska knsumtinen ch prduktinen vara resurssnål vilket dessutm medför att avfallsmängden kan minska. Genm hållbar upphandling ska färre farliga avfall finnas i mlpp ch mer eklgiska ch närprducerade varr ska användas (Miljöförvaltningen Malmö stad, 2009). Ansvaret för hållbarhetsarbetet faller till str del på Malmö stads egen rganisatin men givetvis har även invånare ch verksamheter viktiga rller i detta mfattande arbete. För att kntrllera att utvecklingen går åt rätt håll tas nyckeltal fram av Miljönämnden, vilket medför att det blir enklare att kmmunicera hur miljöläget i staden ser ut. Dessa tal kan även jämföras med de uppsatta reginala ch natinella miljökvalitetsmålen. Denna eftersträvade utveckling ska göra att Malmö utvecklar ett epitet sm den hållbara staden vilket gör den attraktivare för både bende, besökare ch näringsliv (Miljöförvaltningen Malmö stad, 2009). Varje år lckar Malmöfestivalens många ch varierande aktiviteter tusentals besökare. Ett ökat flöde i staden påverkar den ur ett flertal miljöperspektiv, ett av de mest framträdande exemplen är avfall, vilket vlymmässigt ökar radikalt i samband med festivalen. Malmö stad ligger i framkant gällande hållbarhetsambitiner ch började år 2012 att arrangera Malmöfestivalen enligt en internatinell standard, ISO Dck blev festivalen inte certifierad i enlighet med denna standard, men däremt lyckades arrangörerna i Lndn ISO-certifiera Smmar-OS 2012 (Malmö stad, 2013a). Nu år 2013, valde Malmö stad ch Regin Skåne att ta hållbarhetsambitinerna steget längre. Målet var att certifiera Malmö stads ch Regin Skånes värdskap i samband med ESC i Malmö ch i enighet med ISO På Malmö stads fficiella hemsida finns en lista över attribut sm anses göra staden till Eurpas Green Rm (Malmö stad, 2013b). Bland dessa finns infrmatin m att: Var fjärde resa görs med cykel Evenemangen i Malmö ska ge inte sluka energi Snart srterar alla matavfall ch äppelskruttarna blir bigas i bussen Malmö är Sveriges första Fairtrade City I Malmö väljer många familjer att dela bil istället för att ha en egen Med hjälp av dess attribut ska budskapet m Malmö sm en hållbar stad kmmuniceras ut. Malmö stad såg hållbarhetsarbetet under ESC sm ytterligare ett sådant attribut vilket uttrycks sm Resultatet ska leda till ett mer hållbart evenemang ch i längden ett mer hållbart samhälle (Malmö stad, 2013c). 4

12 1.3 Prblemdiskussin ESC har arrangerats i en uppsjö städer sedan startåret 1956, men år 2013 tg alltså Malmö ett nytt grepp kring evenemanget. Malmö hade sm mål att väva in ett innvativt synsätt angående hållbarhet i samband med ESC, vilket skulle utveckla evenemanget ch göra det till en förebild inm evenemangsbranschen. Hållbarhetsdiskussinen sm har sin grund i den internatinella plitikens finrum står till synes väldigt långt från ESC vars utgångspunkt i en histrisk kntext lägger vikt vid att skapa eurpeisk gemenskap snarare än att fkusera på mål för hållbarhet. Tidigare år har trligtvis diskussinen angående ESC fkuserat på eknmiska aspekter, däribland turism ch näringsliv. En prblemdiskussin då kan ha handlat m hur de generella mål sm satts för evenemanget ska uppnås men när hållbarhetsarbetet nu var i fkus fick arrangörerna ytterligare en aspekt att ta hänsyn till. Kunde det bli samma kvalitet, glam, flkfest ch trivsel m man håller hårt på hållbarhetsambitinerna? När vet man att man har uppnått önskvärt resultat? Är merkstnaden värd resultatet? 1.4 Syfte Syftet med denna studie är att klargöra vad ett hållbart evenemang innebär genm att utreda tillvägagångssätt för hållbarhet bland mrådesansvariga inm prjektrganisatinen för kringaktiviteterna med ESC. Studiens lägger även fkus på identifikatin av nyckeltal för utvärdering av ett så kallat hållbart evenemang, där ESC i Malmö är utgångspunkten. 1.5 Frskningsfrågr Utifrån det valda syftet har vi valt att utgå ifrån en huvudfråga samt tre underfrågr för att få en önskvärd substans till denna studie: Vad är ett hållbart evenemang? Hur har begreppet hållbarhet diskuterats på kmmunal nivå i Malmö ch i samband med Eurvisin Sng Cntest i Malmö? Vilka hinder för hållbarhetsarbete vid evenemang kan identifieras? Vilka nyckeltal kan anses passande för att mäta ifall ett evenemang är hållbart? För att huvudsakligen få svar på vanstående frågr valde vi att genmföra kvalitativa intervjuer med nyckelpersner sm vi anser har en viktig rll i samband med Eurvisin Sng Cntest. Deras svar gav ss ett brett empiriskt material samt en gd grund inför vår analys. Vi valde även att analysera fficiella dkument ch uttalanden vilka berörde hållbarhetsarbetet i samband med evenemanget. 1.6 Avgränsningar Evenemang finns av lika typer där bland annat besökarantal, tidsram, gegrafisk mfattning samt behv av fysiska förändringar av stadsmiljön skiljer dem åt. Detta medför att en avgränsning gällande dessa vanstående faktrer behöver göras då inte alla typer av evenemang är av samma struktur. Denna studie är därför enbart jämförbar med evenemang med strukturer sm liknar Eurvisin Sng Cntests upplägg. Detta upplägg mfattar ett besöksantal på ungefär , en tvåveckrs tidsram, samt att evenemanget är beläget i 5

13 en urban plats med en fysiskt avgränsad gegrafisk struktur. Evenemanget medför inga större bestående förändringar i stadslandskapet till skillnad från evenemang med större mfattning, likt exempelvis Olympiska Spelen. Andra typer av evenemang kmmer nämnas i uppsatsen för att visa exempel på hur lika evenemangsstrukturer kan se ut. Dck kmmer inga djupgående beskrivningar av dessa evenemang ges utan de kmmer endast användas i exemplifierande syfte. Eurvisin Sng Cntest i Malmö var ett evenemang sm invlverade en mängd lika aktörer sm hade skilda ansvarsmråden. Eurpean Bradcasting Unin (EBU) hade huvudansvaret för samrdningen av de mediala sändningarna internatinellt samt stöttade SVT sm hade ansvaret för prduktinen av musikarrangemanget. Dessa nämnda aktörer vars arbete skedde på Malmö Arena faller utanför studiens avgränsning. Vi valde att fkusera på Malmö stad ch Regin Skånes arbete med aktiviteterna kring Eurvisin Sng Cntest vilket är det arbete sm skulle certifieras enligt ISO Därmed låg fkus på tre punkter: den temprära rganisatinen, besökarnas beteende samt de aktiviteter sm erbjöds besökarna. Aktiviteterna var de sm ägde rum på Gustav Adlfs trg (Eurvisin Village), Hyllie trg, Slagthuset (Eurclub) ch i Flkets Park. Det var på dessa platser sm Malmö stad ch Regin Skåne kunde påverka aktiviteterna i en hållbar riktning. 6

14 2. TEORI & FORSKNING Detta kapitel förklaras inledningsvis hållbarhetsbegreppet grundligt ch därefter beskrivs innebörden av indikatrer samt nyckeltal i hållbarhetsarbete. Vidare klargörs länken mellan hållbarhet ch evenemang. Avslutningsvis identifieras ch förklaras nyckelkaraktärer men även hinder ch pådrivande faktrer för hållbarhetsarbete inm evenemangsbranschen. 2.1 Hållbar utveckling There is n single and simple sustainable pathway (Pernecky, 2013 s. 20). Enligt Brundtlandskmmissinen handlar arbetet för att skapa en hållbar utveckling m att alstra en psitiv framtid där människrs aktiva val kan göra världen mer välmående, säker ch rättvis. För att alla människr ska kunna få ett gtt liv måste samhället förändras då jrdens resurser är begränsade ch måste därför fördelas mer jämlikt ch nyttjas mer sparsamt. Jrdens eklgiska kapital ch förutsättningar avgör därmed även vilken scial ch eknmisk utveckling sm kan skapas (Jagers, 2005). En hållbar utveckling definierades av Brundtlandsrapprten sm en utveckling sm tillfredsställer dagens behv utan att äventyra kmmande generatiners möjlighet att tillfredsställa sina behv (Sundqvist, 2003 s.51). Budskapet var att överutnyttjande av resurser ch slöseri i världens rika delar tillsammans med fattigdm i tredje världen skapar miljöprblemen. För att lösa prblemen måste samhällsutvecklingen integrera eklgiska, eknmiska ch sciala aspekter på ett hållbart sätt (Sundqvist, 2003) Tre dimensiner av hållbarhet Scialt hållbar utveckling handlar i grunden m två saker, säkerställandet av alla människrs mest grundläggande behv ch tillfredsställandet av människrs önskan m ett gtt liv. Den sciala hållbarheten är starkt kpplad till den eklgiska eftersm fattigdm fta leder till ett hållbart brukande av naturresurser. Ambitinen m förbättrad livskvalitet för jrdens invånare påverkar ckså miljön eftersm då människrs anspråk blir större ökar även resursförbrukningen. För att skapa en eknmiskt hållbar utveckling glbalt krävs stra förändringar. Snabbare eknmisk tillväxt, lägre räntenivåer, överföring av tekniska lösningar ch större biståndsarbete kan allt vara sätt att göra världen mer eknmiskt rättvis. Dck måste det finnas vissa begränsningar, exempelvis måste tillväxten ske inm gränsen för de eklgiska förutsättningar sm finns. Därför måste tillväxten knsumera mindre material ch energi samt vara rättvis ch behvsstyrd. För att en eklgiskt hållbar utveckling ska skapas måste beslutsfattare såsm plitiker vid varje enskilt beslut uppskatta dess påverkan på miljön. En av utmaningarna är att avgöra när eksystemens bärkraft överskrids. Det finns inte klara gränsdragningar utan detta påverkas av både teknikutveckling men ckså av hur miljöresurserna rganiseras scialt (Jagers, 2005) Att skapa hållbarhet Att det finns definitiner av vad hållbarhet är innebär inte att det finns enkla sätt att uppnå det. Vad är det sm ska uppnås egentligen, ch hur? Vissa människr verkar tr att många 7

15 av miljöprblemen sm finns idag är frånkmliga men en vanlig idé är ckså att den tekniska utvecklingen till slut ska lösa prblemen. I Brundtlandsrapprten finns andra delar sm är viktiga för att skapa en lösning. Ökad kunskap är viktigt dels för att det kan öka chansen att människr ändrar ett negativt beteende men ckså viktigt för att skaffa infrmatin m vilka verksamheter sm förstör miljön (Jagers, 2005). Dck är det inte bara kunskap sm styr vårt agerande utan det är fta skillnad på vår intentin ch vårt egentliga handlande. Ett mer miljövänligt handlande kräver kunskap men även att vi ändrar våra vanr. Vårt handlande styrs av medvetna ch medvetna val ch i vilken mån våra handlingar är planerade påverkas i sin tur av exempelvis vår stressnivå. Högre stressnivå ger högre handlingsberedskap vilket leder till impulsivt handlande (Sundqvist, 2003). För att veta vilken effekt lika typer av verksamheter har på miljön krävs frskning, grundliga undersökningar ch mätningar på lkal nivå. Olika eksystem har lika gränsvärden sm inte får uppnås, därför krävs en kntinuerlig prcess sm tar fram kunskap m vår närmiljö (Söderqvist et al, 2004). Förbättrade institutiner är avgörande för att undvika många av de prblem vi ställs inför idag. Institutiner på internatinell, reginal ch lkal nivå kan genm styrande av resursanvändning, äganderätt ch övervakning lägga grunden för ett bättre agerande. En förändrad livsstil hs jrdens beflkning är nödvändig för att minska resursanvändandet. När dessutm en str del av världens beflkning vill höja sin levnadsstandard blir denna aspekt allt viktigare (Jagers, 2005). Någt sm mtverkar en förändring av livsstil är hur vi uppfattar miljöprblemen. Även m människans sinnen är välutvecklade uppfattar vi inte förändringar i znskikt, klimat eller grundvattennivå (Sundqvist, 2003). Därför är det viktigt att vårt handlandes negativa effekter synliggörs på ett tydligt sätt för att underlätta en förändring av livsstil. Ett ökat internatinellt samarbete är viktigt för att få en översikt över hur mycket resurser sm finns att tillgå glbalt samt hur str del av dessa sm brukas. Dessa samarbeten är ckså viktiga för att resurser ska kunna fördelas mer jämlikt samt för att gemensamma avtal enklare ska kunna följas upp (Jagers, 2005) Indikatrer ch nyckeltal för hållbar utveckling För att kunna avgöra m en utveckling är hållbar eller inte behöver detta mätas på någt sätt. Först därefter kan passande åtgärder identifieras. Begreppet hållbar utveckling är sm bekant flerdimensinellt ch kmplext vilket inte underlättar vid mätprcesser. Därför brukar indikatrer användas sm ett verktyg sm visar m utvecklingen är på rätt spår. En indikatr är en variabel vars värde fastställs genm mätningar eller bservatiner ch sm är specifikt för en plats vid en tidpunkt. En indikatr består fta av ett antal mätvärden sm vägs samman samt analyseras ch sm tillsammans är passande för att indikera tillståndet på ett visst mråde. Dessa kan sedan aggregeras för att passa på lika skalnivåer, lkalt, natinellt eller glbalt. Indikatrer kan vara enkla i frm av en kvt eller mer kmplexa i frm av en större simuleringsmdell. En indikatr kan vara kvalitativ eller kvantitativ. Den ska vara lättlkad, jämförbar, visa trender, reagera på förändringar, praktiskt mätbar ch passande för den avsedda mätningen. Det viktigaste är att den ger indikatiner på tillstånd ch förändringar i ett system ch därmed ger underlag till beslutsfattande. I de kmplexa system sm en hållbar utveckling bygger på är det därför viktigt att de väljs med msrg så att de kan användas för prgnser ch för att ge 8

16 varningssignaler vid negativ utveckling. För att indikatrer ska kunna användas måste data finnas tillgängligt eller vara möjligt att skapa (Söderqvist et al, 2004). För att skapa en indikatr behövs alltså passande mätvärden väljas ut, så kallade nyckeltal. Catasús et al (2008) definierar nyckeltal sm tal sm vi intresserar ss för (ibid, s.16), alltså ett tal sm talar m någt viktigt för någn. Shahin & Mahbd (2007) kpplar samman begreppet nyckeltal med de mål sm satts för en specifik verksamhet. Ofta handlar grundläggande mål m fördelning av resurser ch m hur verksamheten kan bli framgångsrik. Därför är målsättningen bland det första en rganisatin ska frmulera vilket handlar m två viktiga aspekter, att se till att det sm ska bli gjrt klaras av ch att det görs med de medel sm finns att tillgå. Vidare menar de att nyckeltal kan skapas utifrån de mål sm sätts för verksamheten. När man vet vad sm ska uppnås är det enklare att identifiera aspekter sm kan mätas för att avgöra m man uppnått målet. Nyckeltal ska frmuleras på ett sätt sm göra de passande för vidare analys. Det kan enligt Shahin & Mahbd (2007) uppnås genm användandet av SMART-mdellen. Enligt denna ska mål ch därmed även nyckeltal vara: Specifika De ska vara så detaljerade sm möjligt, dest mer specifika ju enklare att identifiera vad sm gick fel. Mätbara För att kunna avgöra utvecklingen måste nyckeltal kunna mätas, kvalitativt eller kvantitativt. De ska därför vara så knkreta ch tydliga sm möjligt. Accepterade Nyckeltal bör vara lagm utmanande för att mtivera, inte avskräcka. Realistiska Omständigheter kan avgöra m en viss målsättning är realistisk eller inte, vilket är någt sm bör tas i beaktning. Med realistiska mål är det fta lättare att bli tilldelad de resurser sm behövs för att uppnå målen. Tidsatta När mål eller nyckeltal ska uppnås bör det finnas en tidsram för att utvecklingen enklare ska kunna avgöras. Denna tidsram underlättar även vid identifieringen av eventuella delmål på vägen fram till målet. Nyckeltal ska enligt Catasús et al (2008) ge uttryck för verkligheten så sm vi uppfattar den, men är samtidigt en förenkling av verkligheten då den inte mfattar de relatiner ch den kmplexa verklighet sm påverkar rganisatiner. Eftersm nyckeltal används sm underlag vid beslutsfattande ska de vara infrmativa ch ge perspektiv på faktrn sm diskuteras. Helst ska nyckeltalet jämföras med någt ch därmed bli en kvt, exempelvis mängd restavfall per persn. Nyckeltal ska mbilisera intresse, underlätta för analys samt leda till handling. Den sm utfrmar nyckeltal måste därför göra aktiva val vid knstruktinen så att nyckeltalet blir användbart för den sm ska använda det i sin verksamhet. Det ska skapa en histria m ett tillstånd vilket ger användaren förståelse för detta. Lyckas detta kan talet vara ett bra hjälpmedel för styrning av en verksamhet. Det finns enligt Catasús et al (2008) tre generella prblem med nyckeltal: 1. Eftersm det är en förenkling av verkligheten tas inte alla aspekter med, vilket gör att en helhetsbedömning är svår att göra m inte ett flertal nyckeltal kmpletterar varandra. 2. Det mvända prblemet kan uppstå då för många nyckeltal skapar ett infrmatinsöversktt, därmed försvinner 9

17 den förenklande funktinen. 3. Om sättet att beräkna nyckeltalet förändras är det fta svårt att beräkna den egentliga förändringen av tillståndet. Nyckeltal kan enligt Catasús et al (2008) ha ett antal lika funktiner ch syften: Lärande nyckeltal handlar m hur nyckeltal kan användas för att förstå samband mellan lika aspekter i en verksamhet. Genm att mäta en viss faktr kan en förståelse för hur en aspekt kan påverka en annan, exempelvis förhållande mellan ålder ch sjukskrivning. Kntrllerande nyckeltal används fta i en verksamhet för att varna m att en betydande gräns under- eller överskrids. För att använda ett kntrllerande nyckeltal måste ett gränsvärde därmed identifieras. Det kan exempel vara att när en persn har fler än 3 sjukskrivningar på ett år meddelas chefen. Belöningsnyckeltal kan användas sm grund för lika belöningssystem inm en verksamhet. Uppnås exempelvis en viss effektivitet sm beskrivits genm ett nyckeltal genmförs belöningen. Mbiliserande nyckeltal används för att skapa fkus på eller intresse för en viss ambitin. Exempelvis kan ett högre antal utbildningsdagar per anställd driva på utbildningsarbetet. Legitimerande nyckeltal kan användas genm att nyckeltal publiceras för att visa upp ett legitimt yttre ch därmed kan exempelvis kritik undvikas. Nyckeltal för extern rapprtering kan användas på lika sätt. Det kan handla m att rganisatinen vill visa upp delar av verksamheten för mvärlden eller att beskriva de samband sm påverkar verksamhetens värdeskapande. Extern rapprtering kan dck även vara ett verktyg för intern kmmunikatin då den intresserar persnalen. 2.2 Om hållbara evenemang Medvetenheten m dagens miljösituatin har ökat. Denna ökning har bidragit till att termerna hållbara eller gröna evenemang används mer frekvent. Benämning används dels för att ge uttryck för en ambitin m att minska evenemangets påverkan men ckså sm marknadsföring. Genm att använda sig av denna krta ch kncisa benämning lyckas dessa evenemang framstå sm ansvarstagande ch innvativa (Pernecky, 2013). Ett natinellt exempel på ett evenemang sm marknadsförs med dessa miljöambitiner Figur 2: Dessa fyra bilder är exempel på hur lika verksamheter ch evenemang försöker marknadsföra sig sm hållbara eller gröna. Kllaget är sammansatt av författarna för att visa på det ökade intresset för hållbara evenemang. är Way Out West (WOW) i Götebrg. Musikfestivalen sm varar i tre dagar belyser gärna att de inför miljöförbättrande åtgärder inm exempelvis energi, mat ch avfall. Med många kända namn på spelschemat ch tusentals besökare har WOW-rganisatinen sm 10

18 ambitin att påverka artister ch besökare att välja miljövänliga resealternativ (Way ut west, 2013a) års festival hade WOW ges veggie sm slgan eftersm endast vegetarisk mat såldes på evenemangsmrådet, vilket fick str medial uppmärksamhet (Way ut west, 2013b) Hållbarhetscertifiering The Internatinal Organizatin fr Standardizatin (ISO) har 164 medlemsländer runtm i hela världen. Organisatinen har certifieringar inm en mängd lika verksamhetsmråden såsm: tillverkning, kvalitetledning, hållbarhet samt trygghet ch säkerhet. Generellt ska ISO vara ett praktiskt verktyg för scialt, eknmiskt ch eklgiskt hållbar ledning av evenemang. Vid evenemang samlas människr i stra grupper vilket medför att påverkan på mgivningen ökar. Påverkan mfattar allt från vatten- ch energiförbrukning till en ökad mängd avfall. För att minimera denna påverkan tar ISO fram lämpliga verktyg sm kan användas i ett evenemangs alla steg. Dessa verktyg riktas mt evenemangets samtliga intressenter såsm: rganisatör, ägare, arbetsstyrka ch deltagare. ISOs standarder är välkända ch beprövade vilket medför att användningen av dem kan ge en knkurrensfördel. Standarden för hållbara evenemang bygger på en appliceringsmdell sm benämns sm Plan-D-Check-Act. Den innehåller 12 etapper sm ska avklaras för att lyckas med certifieringen (ISO, 2012). Nedan presenteras tabellen: Identifiera ch engagera berörda parter Bestämma mfattningen på ledningssystemet Planera Definiera styrande principer för hållbar utveckling Etablera ch dkumentera plicyn Tilldela rller ch kmmunicera ut ansvar Identifiera prblem, upprätta mål ch planera hur de ska uppnås Tilldela resurser ch säkerställ att tillräcklig kmpetens samt medvetenhet finns Genmföra Upprätthåll intern ch extern kmmunikatin Skapa dkumentatin ch rutiner sm behövs för effektivitet i rganisatinens arbete Upprätta ch genmför prcesser för verksamhetsstyrning Utvärdera Agera Övervaka ch utvärdera rganisatinens arbete genm interna revisiner ch genmgång av ledningsarbete Identifiera avvikelser ch rätta till dessa Figur 3: Hållbar evenemangsledning enligt ISO Författarnas egen översättning. t clauses and subclauses in the Omfattningsmässigt kan ISO-standarden appliceras på både större ch mindre evenemang. standard). Genm användandet skapas ett gemensamt språk för hållbar styrning av evenemang. Det gör även det möjligt att enklare jämföra vilken påverkan lika evenemang har. Berende på 11

19 var ett evenemang genmförs finns lika hållbarhetsutmaningar att ta hänsyn till. Dck anpassas arbetet efter de förutsättningar sm finns på platsen ch avsett lkalisering kan ISO-standarden appliceras. Berende av i vilket syfte standardisering görs kan den ge både interna vinster genm förbättringar av arbetsprcessen ch externa i frm av fördelar för intressenter ch knsumenter (ISO, 2012) Hållbarhet ch evenemang ur lika perspektiv Stadsfestivaler ch andra evenemang inm ett avgränsat gegrafiskt mråde kan ge en bild av att mrådet är attraktivt ch dynamiskt. Byggnader ch landmärken har mestadels används för att tydliggöra ett mrådes attribut ch kulturhistria, vilket har medfört att ett flertal rter ch städer valde att bygga nya pampiga besöksmnument sm exempelvis sprthallar ch arenr för att kunna lcka nya besökare genm att erbjuda nya besöksmål. (Anderssn & Niedmysl, 2009). Att arrangera lika srters evenemang har sedan länge varit en av de mest använda metderna för att ett specifikt urbant mråde ska kunna få natinell ch internatinell uppmärksamhet. Det finns gtt m exempel i litteraturen vilka ytterligare stärker tesen att urbana mråden knkurrerar med varandra för att få möjligheten att arrangera lika evenemang. Olympiska Spelen är det mest strskaliga idrttsevenemanget samt att det är det mest uppmärksammade internatinellt ch har vid ett flertal tillfällen benämnts sm jrdens största shw (Anderssn & Niedmysl, 2009). Smmar-OS i Lndn 2012 har benämnts sm The greenest games in mdern time (Pernecky, 2013 s.18) på grund av natinens ch huvudstadens miljöinsats. Men vägen dit var lång: människr fick flytta för att det behövdes yta, gränsbarriärer uppstd ch en natinell debatt m plariseringen i samband med de fysiska förändringar sm OS krävde spred sig sm en löpeld i Strbritannien. Trts de negativa effekterna gick ändå Olympiska Spelen i Lndn till histrien eftersm evenemanget kunde klassas sm just hållbart (ibid). Megaevenemang inm sprt, musik ch underhållningsbranschen leder till att knkurrensen m spnsrer, eknmiska medel, mänskliga resurser ch besökare ökar. Detta i sin tur leder till en internatinell kapprustning för att få uppmärksamhet från ett flertal mediala kanaler. Det ligger i tidens anda att diskutera hållbarhet ch marknadsföra sig med begreppet inm ett flertal samhällsnivåer. Hållbara evenemang innebär dels kravfyllda uppgifter för arrangörerna, men begreppet asscieras ckså någnting sm är tilltalande i besökarnas ögn då begreppet i sig signalerar någt psitivt. Det är dck ett kmplext begrepp eftersm det bygger på ett kncept sm består av ett flertal dimensiner sm måste kunna samrdnas med varandra för att hållbarhet ska uppnås. Inm evenemangsbranschen går det enligt Pernecky (2013) att se hållbarhet ur två skilda perspektiv. Enligt det första perspektivet kan evenemang användas för att höja medvetenheten m miljöprblem samt att skapa en plattfrm där dessa kan kmmuniceras ch diskuteras. Dessa evenemang drivs fta av en vilja m att minimera den påverkan evenemanget har på miljön. Detta engagemang visar att rganisatören är innvativ ch medveten vilket ckså bidrar till en marknadsföring av evenemanget. Enligt det andra perspektivet anses hela evenemangsbranschen utgöra ett prblem för miljön. Detta resnemang mfattar allt från enskilda prdukter sm används till det peratinella arbetet. Därför måste mfattande förändringar införas sm minimerar evenemangens negativa påverkan. En viktig del i detta arbete är skapandet av en ISO-standard specifikt anpassad 12

20 för hållbara evenemang, Den internatinella standarden kan användas sm en riktlinje för arrangörer sm genm tillämpningen kan få kunskap m hur man bör arbeta för att för att kunna väva in miljöaspekter ch scialt ansvarstagande i evenemangsplaneringen. Att arrangera evenemang enligt denna standard innebär att arrangörerna måste ta hänsyn till ytterligare aspekter sm exempelvis berör närprduktin, avfallshantering eller energianvändning (Pernecky, 2013) Tre identifierade nyckelkaraktärer för hållbarhet ch evenemang Becker (2012) har identifierat tre nyckelkaraktärer vilka enligt hans teri bildar den samtida innebörden av begreppet hållbarhet. Dessa nyckelkaraktärer är väsentliga att beskriva då de identifierar hur lika synvinklar uppkmmer i samband med att hållbarhet inkluderas i evenemang. 1. Hållbarhet sm en frtsättning innebär att någnting bevaras eller frtsätter existera, exempelvis ett kretslpp. Becker betnar att det finns två möjliga tlkningar av karaktären: för det första kan en frtsättning innebära en förmåga hs ett system, en enhet eller prcess för att upprätthålla sig själv. För det andra kan en frtsättning syfta på en människas förmåga att upprätthålla ett system, en enhet eller prcess. För att ytterligare tydliggöra innebörden av denna nyckelkaraktär tar Becker upp skgen sm ett exempel. Eftersm skg anses vara en eknmisk vinstkälla för människr eftersm material kan utvinnas ch säljas. Med tanke på att evenemang är scialt knstruerade fenmen, kan det inte knstateras att evenemang kan upprätthålla sig själva. Men genm att applicera naturch samhällsvetenskaplig frskning, kan mänskliga handlingar ch beslut ingå sm en del av systemet. Ökningen av mega-evenemang ch den ökade efterfrågan på arrangörer inm nöjesindustrin kan påverka andra system, enheter ch prcesser. Eklgiska ftavtryck, gegrafisk mstrukturering ch miljöförstörelse är enbart ett fåtal exempel på effekter sm ökar i takt med den växande evenemangsbranschen. Ovanstående synsätt sm beskrivs för att närma sig en definitin av hållbarhet har främst uppmärksammats av frskare sm skriver m evenemang ch dess möjliga effekter. 2. Hållbarhet sm en inriktning innebär att man diskuterar begreppet sm någnting nrmativt ch psitivt sm vi människr strävar efter att kunna uppnå. Agenda 21 är ett handlingsprgram sm antg vid FN:s miljö- ch utvecklingsknferens år 1992 ch enligt dkumenten sm ingår i handlingsprgrammet kan tydliga uttalanden utläsas m att hållbar utveckling bör anses vara en internatinell priritering. ISO-standarden sätter riktlinjer för vilka tillvägagångssätt sm är de mesta väsentliga att använda vid hållbara evenemang ch ställer därmed nya krav ch mål för att hållbarhet ska kunna inkluderas redan vid planeringsfasen. Majriteten av tidigare frskning är av denna karaktär ch grundar sig i en nrmativ teri där hållbarhets ses sm en inriktning. 3. Hållbarhet sm en grundläggande princip syftar på skillnaderna mellan två relatinsstrukturer, den mellan människr samt den mellan människr ch naturen. Becker pängterar i detta fall att det är betydelsefullt att inte bara anta att hållbarhet är en frtsättning av någnting. Han anser att m hållbarhet skall kunna ses sm en grundläggande princip måste de grundläggande relatinerna mellan människr bejakas. Denna nyckelkaraktär är den minst 13

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier

Komplettering av ansökan Att fläta samman socialt och ekologiskt i framtidens städer, projekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana och Regionala Studier Kmplettering av ansökan Att fläta samman scialt ch eklgiskt i framtidens städer, prjekt P21, KTH, Avdelningen för Urbana ch Reginala Studier I följande kmplettering av tidigare ansökan till Delegatinen

Läs mer

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson PROJEKTPLAN Prjektnamn: Vägledning för ett hälssamt åldrande Senirguiden Prjektansvarig: Avdelning: Kunskapsutveckling Enhet: Uppväxtvillkr ch hälssamt åldrande Prjektplan Juni 2010 upprättades: Upprättad

Läs mer

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet

Folkhälsoplan 2012-2014 BRÅ- och Folkhälsorådet Flkhälsplan 2012-2014 BRÅ- ch Flkhälsrådet I Nrdanstigs kmmun anser vi att brttsförebyggande arbete ch en väl utvecklad flkhälsa är viktiga framgångsfaktrer för att göra kmmunen trygg ch attraktiv att

Läs mer

Nordiskt Forum Malmö 2014

Nordiskt Forum Malmö 2014 Nrdiskt Frum Malmö 2014 - New actin n wmen s rights Den nrdiska kvinnrörelsen bjuder in till Nrdiskt Frum Malmö 2014 new actin n wmen s rights. Knferensen är en frtsättning på de nrdiska knferenser sm

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor

KOMMUNIKATIONSPLAN. Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT. Revisionshistorik. Bilagor KOMMUNIKATIONSPLAN Digital Agenda för Västra Mälardalen samt Tillgänglighet till Hållbar IT Prjektägare:, Mikael Lagergren Prjektledare: Per Fröling ch Mttagare: Deltagare i prjektet ch andra intressenter.

Läs mer

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB

Checklista förändringsledning best practice Mongara AB Checklista förändringsledning best practice Mngara AB Detta dkument ska ses sm ett underlag för vilka frågeställningar vi jbbar med inm ramen för förändringsledning. I dkumentet har vi valt att se prcessen

Läs mer

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation.

Förskolechefen har under läsåret utbildat personalen i pedagogisk dokumentation. Kvalitetsredvisning Läsåret 2012/2013 - Redvisning av resultat - Kristallens förskla, Brgmästarens förskla, Karlsviks förskla Försklechef Catarina Ek Systematiskt kvalitetsarbete Kristallens förskla, Brgmästarens

Läs mer

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI

NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI NÄTVERKET FÖR EN CIRKULÄR EKONOMI HISTORIK Cradle Net grundades 2009 med syfte att tillämpa ch sprida infrmatin m cirkulär eknmi i Sverige. Nätverket har sedan starten fått mycket uppmärksamhet i media

Läs mer

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens?

Vad är kompetens och vad är rätt kompetens? Vad är kmpetens ch vad är rätt kmpetens? Det är dags att börja med att definiera detta. Om du ställer frågan vad behöver man kunna för att utföra sina arbetsuppgifter så blir det ftast lite lättare. Det

Läs mer

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé. Sida 1 / 5 PROJEKTPLAN Det är bligatriskt att ta fram en prjektplan för prjektet. Prjektplanen utgör underlag för priritering mellan ansökningar ch för beslut m stöd. Prjektplanen ska ha följande innehåll:

Läs mer

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek Förslag på samarbetsrganisatin för gemensam plattfrm för natinellt digitalt flkbiblitek 1 Inledning ch bakgrund Kmmunakuten AB har fått i uppdrag att arbeta fram ett förslag på samarbetsrganisatin för

Läs mer

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd

Kommunikationsplan Miljö- och samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Kmmunikatinsplan Miljö- ch samhällsnytta 2011-2012 - Vi skapar ren välfärd Sammanfattning Avfall Sverige 1 planerar att genmföra en pininsbildande kampanj riktad mt samhällsintressenter på lika nivåer

Läs mer

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor

Internationalisering inom fyrkantens gymnasieskolor Internatinalisering inm fyrkantens gymnasiesklr Ett gymnasiearbete av Lina Anderssn ch Lina Hedberg Gymnasiearbete Bden 2016 Handledare: Åsa Lundgren Sammanfattning Den här undersökningen handlar m internatinalisering

Läs mer

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV, VID CHALMERS OCH GÖTEBORGS UNIVERSITET FASTSTÄLLD: 2011-05-19 1 INNEHÅLL 1.Kmmunikatinsstrategins syfte, mfattning ch gränser... 3 2.Övergripande

Läs mer

Workshop kulturstrategi för Nacka

Workshop kulturstrategi för Nacka Wrkshp kulturstrategi för Nacka Wrkshp: Syftet med wrkshppen var att inleda prcessen med att ta fram en kulturstrategi för Nacka kmmun. Närvarande: Olika kulturchefer i Nacka kmmun. Wrkshppen leddes av

Läs mer

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola

Återrapportering: Miljöledningsarbetet vid universitet och högskola GÖTEBORGS UNIVERSITET RAPPORT 2007-05-30Dnr A9 1448/06 Återrapprtering: Miljöledningsarbetet vid universitet ch högskla - Anpassade riktlinjer, mål ch indikatrer, sm verkar för hållbar utveckling. GÖTEBORGS

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020

Yttrande från Stockholmsregionen om EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Yttrande från Stckhlmsreginen m EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016-2020 Bakm detta yttrande står Stckhlmsreginens Eurpaförening (SEF) 1 sm företräder en av Eurpas mest knkurrenskraftiga ch hållbara

Läs mer

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025

DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Statens museer för världskultur 2015-12-21 Dnr 467/2015 DIGITALISERINGSPLAN 2016-2025 Plan för digitalisering av Världskulturmuseernas samlingar Södra vägen 54 Bx 5306, 402 27 Götebrg Telefn: 010-456 11

Läs mer

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN

LEKTIONSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Makten över maten - Ett flkbildningsmaterial från Latinamerikagrupperna LEKTINSUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN Här presenteras ett lektinsupplägg sm på fem lektiner sm ger bakgrund, inspiratin ch kunskap m hur

Läs mer

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015

Sätra skolas kvalitetsredovisning 2014-2015 Grundskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(12) 2015-06-03 Sätra sklas kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Sätra skla är en F-6 skla ch har under läsåret 2014-2015 haft 169 elever. Dessa

Läs mer

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s

Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Verksamhetsbera ttelse 2014 Campus Alingsa s Innehåll INLEDNING... 3 1. UTBILDNINGAR... 4 1.1 Högre utbildning... 5 1.2 Yrkeshögskla... 6 2. SAMVERKAN OCH UTVECKLING... 6 2.1 Westum... 6 2.1.1 KOBRA...

Läs mer

Vad betyder hållbar utveckling?

Vad betyder hållbar utveckling? Exempel från: Håll Sverige Rent Stiftelsen Håll Sverige Rent är en ideell rganisatin sm verkar för att minska nedskräpning, främja återvinning ch öka miljömedvetenheten. Vad betyder hållbar utveckling?

Läs mer

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn

Riktlinjer för upphandling av konsulttjänster och entreprenader inom mark, anläggnings och byggsektorn Tekniska nämnden 2012 01 26 3 10 Tekniska nämndens arbetsutsktt 2012 01 12 13 25 Dnr 2011/937.05 Riktlinjer för upphandling av knsulttjänster ch entreprenader inm mark, anläggnings ch byggsektrn Ärendebeskrivning

Läs mer

Avsiktsförklaring och riktlinjer

Avsiktsförklaring och riktlinjer Fastställd av kmmunfullmäktige 2005-03-29 Avsiktsförklaring ch riktlinjer Umeå kmmuns samverkan med den sciala frivilligsektrn Innehåll Om samverkan med den sciala frivilligsektrn Bakgrund... 3 Definitiner...

Läs mer

Bredbandspolicy för Skurups kommun

Bredbandspolicy för Skurups kommun Plicy 1 (11) Bredbandsplicy för Skurups kmmun Kmpletteringsdkument - IT-infrastrukturprgram, Skurups kmmun, 2002 - En förutsättning för BAS-satsningen Sammanfattning Medbrgares, företags ch rganisatiners

Läs mer

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 Sveriges Arkitekter Swedish Assciatin f Architects VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter 2015 2016 2 Sveriges Arkitekters visin ch långsiktiga mål Visin: Sveriges Arkitekter gör skillnad i samhället för

Läs mer

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX

Avfallsplan. för Piteå Kommun. Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljökonsekvensbeskrivning. Antagen av kommunfullmäktige 2010-XX-XX Avfallsplan för Piteå Kmmun 2010 2020 Bilaga 2 Miljöbedömning inklusive miljöknsekvensbeskrivning Antagen av kmmunfullmäktige 2010-XX-XX 1 Definitiner ch begrepp Miljöbedömning av planer ch prgram är den

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025

Vård- och omsorgsnämndens plan för funktionshinder 2016-2025 Vård- ch msrgsnämndens plan för funktinshinder 2016-2025 INLEDNING 3 Visin.3 Värdegrund ch nämndens mål 3 Verksamhetsidé.3 KOMMUNGEMENSAMT ARBETE.4 Eknmi 5 Jämställdhet.5 Histrik.7 Övergripande mvärldsperspektiv.8

Läs mer

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185)

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Svar på mtin från Emil Brberg (V) m.fl Städning av vårdlkaler i egen regi (LiÖ 2015-185) Mtinärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlkaler utgör en viktig del för att skapa en gd inmhusmiljö för

Läs mer

Turismutbildning 2.0

Turismutbildning 2.0 Mittuniversitetet Implementering av utbildningsstrategin Sandra Wall-Reinius 2013-03-25 Turismutbildning 2.0 Statusrapprt Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Bakgrund 1.1 Prblemfrmulering 1.2 Prjektets

Läs mer

YH och internationalisering

YH och internationalisering YH ch internatinalisering Myndigheten för yrkeshögsklan ISBN-nr: 978-91-87073-25-0 Dnr: MYH 2015/140 Omslagsbild: Bildarkivet 1 (10) Datum: 2014-12-16 Dnr: MYH 2015/140 Rapprt Yrkeshögsklan ch internatinalisering

Läs mer

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad

Lägesrapport 3 för planeringsprojekt som har fått stöd av Delegationen för hållbara städer Väsby Sjöstad Stadsbyggnadskntret 2013-03-28 Fredrik Drtte 08-590 971 65 Dnr Fax 08-590 733 37 BN/2009:370 Fredrik.Drtte@upplandsvasby.se /Adressat/ Lägesrapprt 3 för planeringsprjekt sm har fått stöd av Delegatinen

Läs mer

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekter Sveriges Arkitekter stämma 2014 Föredragningspunkt 4 VERKSAMHETSPROGRAM 2015-2016 SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM 2015-2016 Sveriges Arkitekters stämma anger genm detta verksamhetsprgram

Läs mer

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination)

Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat. Christer Johansson, Umeå kommun (adminstration) Angéla Ekman-Nätt(koordination) Kvalitetsprgram ÖN Wrkshp - Kvalitetsprgram ÖN Sammanställning av praktiska övningar Byggandet på Ön kmmer trligen att bli ett av de största byggprjekten i Umeås histria. Byggbranschen i Umeå, via Nätverket

Läs mer

Folkhälsoplan för 2015

Folkhälsoplan för 2015 Flkhälsplan för 2015 antagen i Kmmunfullmäktige 2015-02-19 Flkhälsplan med inriktning ch pririteringar inför 2015 Inledning Kmmunfullmäktige antg 090625 Flkhälsplitisk plicy för Västra Götaland att gälla

Läs mer

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun

Till samtliga partier representerade med kommunalråd i Uppsala kommun 2014 04 17 Till samtliga partier representerade med kmmunalråd i Uppsala kmmun I Uppsala finns ett starkt engagemang för natur ch miljö. Naturskyddsföreningen Uppsala har över 6000 medlemmar ch vill bidra

Läs mer

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009

PERSONALSTRATEGI. för 2009-2013 KORSHOLMS KOMMUN. Godkänd av kommunfullmäktige 9.6.2005 Uppdaterad av kommunstyrelsen 18.8.2009 KORSHOLMS KOMMUN Gda arbetsplatser Rätt dimensinerad persnal Rätt kmpetens Mtiverad ch engagerad persnal med vilja att utvecklas i sitt arbete Ledarskap Hälssamma arbets- platser Med-arbetarskap Lön ch

Läs mer

Att ta emot internationella gäster på Vilda

Att ta emot internationella gäster på Vilda Att ta emt internatinella gäster på Vilda Visst är det häftigt, att ni ska få skapa årets lägerupplevelse tillsammans med scuter från ett helt annat land? Att ha internatinella scutgäster är rligt, spännande

Läs mer

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN Referens Britt Wennerström, 036-102013 ~~ 0706-384158 "~' Beteckning R19013 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Ispiragera-Kreativa uttrycksmöjligheter för ett inkludrande samhälle Prjektägare:

Läs mer

Förstudie XBRL Finansiell information

Förstudie XBRL Finansiell information N001 (7) 1 (13) IT-standardiseringsrådet 2014-02-18 Patrick Lindén, +46 8 555 521 56 patrick.linden@sis.se Förstudie XBRL Finansiell infrmatin IT-standardiseringsrådet - ärende N001 XBRL Finansiell infrmatin

Läs mer

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO 13. Utvecklingssamtal hs IOGT-NTO Syfte Att få rganisatinen att fungera bättre. Att bidra till medarbetarnas persnliga utveckling. Att stämma av mt mål. Att stämma av samarbetet mellan rganisatinsgrenarna

Läs mer

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt

A!& REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN. Förstudie kring LIGHTer Region Jönköping (F-LIGHT) Swerea SWECAST AB 2014-10 2015-04 Nytt Referens Karalina Brg A!& ~~ 2014-08-22 Beteckning R8214 Antal sidr 1(3) Underlag till prjektbeslut Prjektnamn: Prjektägare: År ch månad för prjektstart: Ar ch månad för prjektavslut: Status: Förstudie

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2004

Kvalitetsredovisning 2004 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 SÄTERS KOMMUN Barn- ch utbildningsförvaltningen Kvalitetsredvisning 2004 1 Säters kmmun, Kvalitetsredvisning 2004 1. Inledning...4 2. Bakgrund...4 3. Organisatin...4

Läs mer

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015 Läs m Stiftelsen Skgssällskapets ch närstående stiftelsers anslag för frskning ch kunskapsutveckling, kmmunikatin ch kunskapsspridning; m ansökan, granskning av ansökningar ch kmmunikatin kpplad till prjekten.

Läs mer

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21

GÖTEBORGS STADSKANSLI Koncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt

Läs mer

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Bankernas betydelse för nyföretagande i stad och landsbygd. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping Bankernas betydelse för nyföretagande i stad ch landsbygd Mikaela Backman Internatinella Handelshögsklan i Jönköping Bakgrund I en perfekt värld skulle alla lönsamma prjekt bli finansierade. Studier visar

Läs mer

Regional samverkanskurs 2014

Regional samverkanskurs 2014 L Ä N S S T Y R E L S E N I Ö R E B R O L Ä N Reginal samverkanskurs 2014 Dnr: 455-5818-2014 1 Bakgrund Den första reginala samverkanskursen genmfördes år 1995. RSK 2014 genmfördes 6-11 nvember, den 15:nde

Läs mer

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29

Riktlinjer för informationssäkerhet. ver 1.0. Antagen av Kommunstyrelsen 2013-05-29 Riktlinjer för infrmatinssäkerhet ver 1.0 Antagen av Kmmunstyrelsen 2013-05-29 sid 2 (7) 1. Inledning Tanums kmmuns övergripande styrdkument inm IT-mrådet är IT-plicy för Tanums kmmun. Plicyn är antagen

Läs mer

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården

Forumsgrupp Framtidens Biskopsgården Frumsgrupp Framtidens Biskpsgården SScialdemkraterna Biskpsgården All förändring börjar med en tanke. Vi vill förändra vår egen ch andras bild av vårat Biskpsgården ch vad det innebär att b här. Vi har

Läs mer

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna

Att bli en kompetent kravställare av kompetens och öka anställningsbarhet hos medarbetarna Att bli en kmpetent kravställare av kmpetens ch öka anställningsbarhet hs medarbetarna Hur kan vi i praktiken agera för att underlätta att strategi ch perativ förmåga ska kunna gå hand i hand inm ramen

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 Samverkansavtal SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013 1 Vimmerby kmmun vill skapa förutsättningar för ett psitivt arbetsklimat, en gd hälsa ch en gd arbetsmiljö, där inflytande, delaktighet ch utveckling

Läs mer

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden

Metodhandbok. för arbete med unga och lokalt ledd utveckling på landsbygden Metdhandbk för arbete med unga ch lkalt ledd utveckling på landsbygden INNEHÅLL U LAND Ung på landsbygden Varför unga i lkal utveckling på landsbygden? Paraplyprjektens upplägg Ungdmscachens rll Unga ambassadörer

Läs mer

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna

1(2) För kännedom; Fullmäktiges. presidium. uppföljning. barn- och. iakttagelser: finns. lokalt. Behov. Omorganisering. g renodlat tjänsterna SLUTDOKUMENTT 2013-03-12 1(2) För kännedm; Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Kmmunstyrelsen Barn- ch utbildningsnämnden Barn- ch utbildningsnämndens verksamhet i östra kmmundelen samt uppföljning

Läs mer

Fastställd av Ålands landskapsregering

Fastställd av Ålands landskapsregering RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER I UNDERVISNINGEN Fastställd av Ålands landskapsregering Beslut nr 5 U2, 8.1.2013 Innehåll Bakgrund ch syfte... 3 Definitin... 3 Fördelar... 3 Syfte ch målsättningar...

Läs mer

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015

Fritidshemmets uppdrag och utmaningar. ALP observatörsutbildning 10 september 2015 Fritidshemmets uppdrag ch utmaningar ALP bservatörsutbildning 10 september 2015 Samtala två ch två- Vad tänker du på när du tänker på fritidshem? Innehållet vi skall ta ss an är Fritidshemmets styrdkument

Läs mer

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning

Kravspecifikation / Uppdragsbeskrivning Kravspecifikatin / Uppdragsbeskrivning Prjektledare / Utvecklare Knsulttjänst för prjektledning ch kmpetensförstärkning i Sametingets IT Utvecklingsprjekt Bakgrund Sametinget bedriver några starkt utvecklingsinriktade

Läs mer

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning 2014-2015 Förskla Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2015-07-02 Smultrnbackens Förskla kvalitetsredvisning 2014-2015 1. Organisatin Smultrnbackens förskla bildar tillsammans med Åshammars förskla ett

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (11) Rev 2016-03-18 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2016 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska

Läs mer

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin

Upplägg 2013-12-01. Syftet med konferensen. Vad är föräldrastöd. Frågan om evidens. Nationella föräldrastödsstrategin Upplägg Syftet med knferensen Vad är föräldrastöd Frågan m evidens Natinella föräldrastödsstrategin Några exempel från prjekt sm fått stimulansmedel.ch så ska vi se en film 1 Föräldrar spelar rll En varm

Läs mer

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen Prjektet Tbaksfri ungdm i Västra Götalandsreginen Sammanfattning Syfte ch metd Syftet med prjektet har varit att ge medarbetarna i Flktandvården Västra Götaland bättre förutsättningar att på ett effektivt

Läs mer

Sammanställning av diskussionskarusellen

Sammanställning av diskussionskarusellen Sammanställning av diskussinskarusellen Bilaga 1 Uppgiften var: Att summera, srtera ch lyfta fram det viktigaste i vad alla sagt kring varje specifik fråga, samt dkumentera det skriftligt. Obs! Samtliga

Läs mer

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

KALLELSE 1(1) 2015-10-09. Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A KALLELSE 1(1) 2015-10-09 Parlamentariska nämnden extra sammanträde Tid: 2015-10-16, kl 09:00-12:00 Plats: Reginens hus, sal A Ärenden Val av prtklljusterare Fastställande av dagrdning Anmälan av prtkll

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten

Identifiera, förebygga och motverka osakliga könsskillnader i kärnverksamheten 1 (5) Avdelningen för gemensamma kundfrågr 2015-02-27 Ändringsdatum Serienummer Versin Identifiera, förebygga ch mtverka sakliga könsskillnader i kärnverksamheten Målgrupp De här riktlinjerna riktar sig

Läs mer

Förskolan Västanvind

Förskolan Västanvind Försklan Västanvind Västanvinds plan mt diskriminering ch kränkande behandling (likabehandlingsplan) 2015-05-25 Visin Västanvind är en förskla där alla avsett kön, etnisk bakgrund, religin, funktinshinder,

Läs mer

Auktorisering och grupphantering. Projektplan

Auktorisering och grupphantering. Projektplan SUNET Auktrisering ch grupphantering Prjektplan Sid 1 (8) SUNET Innehåll Auktrisering ch grupphantering... 1 Prjektplan... 1 Prjektdirektiv... 3 Mål... 4 Prjektmål... 4 Effektmål... 4 Avgränsningar...

Läs mer

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden

Yttrande över Strategi för konkurrenskraft inom högprioriterade vårdområden HSN 2010-10-19 p 11 1 (2) Häls- ch sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-09-30 HSN 1006-0574 Handläggare: Henrik Almkvist Yttrande över Strategi för knkurrenskraft inm högpririterade vårdmråden

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan för F-3 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT

Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan 2011-2014 med verksamhetsåret 2014 HÅLLBAR TILLVÄXT Verksamhetsplan Del 1 Inriktning 2011-2014 Den här verksamhetsplanen är vårt interna styrdkument för denna mandatperid. Inledningsvis

Läs mer

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015

Likabehandlingsplan. mot diskriminering och kränkande behandling samt. Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt Årlig plan åk 4-9 läsåret 2014/2015 Bergums skla Likabehandlingsplan mt diskriminering ch kränkande behandling samt årlig plan för läsåret

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6 Kvalitetsredvisning ch verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalsklan f-6 Kvalitetsredvisning 2012/2013 Varje huvudman inm sklväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt ch kntinuerligt planera,

Läs mer

SFI- En brygga till livet i Sverige?

SFI- En brygga till livet i Sverige? SFI- En brygga till livet i Sverige? En analys av undervisningen i svenska för invandrare 2001-05-08 Förrd Ett gtt företagsklimat består av lika delar. De flesta tänker autmatiskt på skatter, regleringar

Läs mer

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm.

Översyn av kosten och hela matsituationen. Stimulansbidrag. Krögaren Leif Mannerström involverad. Maten distribueras varm. BOLLEBYGD Mycket liten kmmun i Västra Götaland, i närheten av Brås. 8,2 tusen inv., varav,3 tusen 65+ (6,2 %), därav 337 80+ (4, %). Andelen äldre ch äldre-äldre är ungefär sm genmsnittet för landet. Andelen

Läs mer

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16 2015-09-25 1 (6) Rnnie Palmqvist Rektr Arbetsplan Sunne Gymnasieskla/Brby Sklan med de stra möjligheterna 2015-09-25 2 (6) 1. Kunskap ch kmpetens 1.1 Bakgrund tlkning av sklans uppdrag Utbildningens vid

Läs mer

Växtverk & Framtidstro!

Växtverk & Framtidstro! 2010 Växtverk & Framtidstr! Rapprt från en förstudie m ungdmar, delaktighet ch framtidstr i Hallstahammar Med stöd av Leader Nrra Mälarstranden LMK Pedagg 2010-11-04 ! Rapprt Växtverk & framtidstr Bakgrund

Läs mer

Innehållsförteckning. 2. Inledning

Innehållsförteckning. 2. Inledning Innehållsförteckning 1. Framtidsvisin för Näringsliv/Besöksnäring Kiruna är en destinatin ch kmmun i världsklass. Genm ett kundrienterat värdskap, innvativt företagarklimat, gränslös samverkan ch trygg

Läs mer

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever

Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Barn- ch sklförvaltning Lunds stad Riktlinjer för arbete med nyanlända elever Adress: Arkivgatan 5 222 29 Lund Telefn vx: 046-35 50 00 Telefax: 046-35 83 66 E-pst:mats.dahl @lund.se Internet: www.lund.se

Läs mer

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län

-boken. Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007. Doris Thornlund, projektledare Länsstyrelsen i Norrbottens län -bken Jämställdhet i arbetslivet 2002-2007 Dris Thrnlund, prjektledare Länsstyrelsen i Nrrbttens län Titel: JA -bken, Länsstyrelsens rapprtserie 12/2007 Författare: Dris Thrnlund, Länsstyrelsen i Nrrbttens

Läs mer

Del 5: Rekommendationer och projektrapport

Del 5: Rekommendationer och projektrapport Arkiveringsrekmmendatiner Del 5: Rekmmendatiner ch prjektrapprt fi2 förvaltningsinfrmatin infrmatinsleveranser Prjektet Arkiveringsrekmmendatiner syftar till att ge en genmlysning av knsekvenser för dagens

Läs mer

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014.

Anteckningar ifrån Dialog för ett lärande Väsby 18 november 2014. Anteckningar ifrån Dialg för ett lärande Väsby 18 nvember 2014. Grupp: Organisatin ch styrning Målstyrning med hjälp av systematiskt kvalitetsarbete Mål Hur? - Stimulera systematiskt kvalitetsarbete -

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag

Trafikförsörjningsprogram för Skåne 2012 Förslag 2011-11-24 Trafikförsörjningsprgram för Skåne 2012 Förslag 2 Innehåll Förrd...3 1 Förutsättningar ch ramverk...4 1.1 Ny lag 1/1 2012...4 1.2 Planering ch beslut inm kllektivtrafiken i Skåne...4 1.3 Utvecklad

Läs mer

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg Lkalt LP- arbete: från nrm till levande verktyg LPstöd2016 Februari 2015 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen Grunderna för lärplanen Grunderna för lärplanen för den grundläggande utbildningen 2014

Läs mer

Integration och mångfald _

Integration och mångfald _ Integratin ch mångfald _ Lärdmar från Växtkraft Mål 3 i Stckhlms län Oktber 2006 Tmas Stavbm Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2 1.1 NY PROGRAMPERIOD 2007-2013 3 2. Integratinsplitikens inriktning 4 2.1

Läs mer

Remiss Miljöprogram för byggnader

Remiss Miljöprogram för byggnader 2012-08-27 Enligt Sändlista Remiss Miljöprgram för byggnader Miljö- ch stadsbyggnadsnämnden har beslutat att bifgat förslag till Miljöprgram för byggnader ska remitteras brett med målsättning att det ska

Läs mer

Fokus inköp Att styra inköp för 300 miljoner på Tingsryds kommun

Fokus inköp Att styra inköp för 300 miljoner på Tingsryds kommun Examensarbete Fkus inköp Att styra inköp för 300 miljner på Tingsryds kmmun Författare: Malin Eklund 890823 Crinne Sjöbäck 920122 Handledare: Vernica Svenssn-Ülgen Examinatr: Fredrik Karlssn Termin: VT15

Läs mer

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011

POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 POLICY FÖR BARNKONVENTIONEN I KUNGSBACKA KOMMUN 2007-2011 Kungsbacka kmmuns plicy Alla beslut ch allt arbete i Kungsbacka kmmun sm rör barn ch ungdmar ska utgå från ch göras i enlighet med FN:s knventin

Läs mer

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND 2014-2017 30.09.2013 INNEHÅLL BAKGRUND... 2 SYFTE OCH MÅLSÄTTNINGAR... 3 Syfte... 3 Visin... 3 Övergripande mål... 3 Utvecklingsmråden... 3 TYNGDPUNKTSOMRÅDEN...

Läs mer

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016

Bildningsförvaltningens pedagogiska IKT-strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 Rapprt 1 (5) Datum 2013-06-03 Förslag till; Bildningsförvaltningens pedaggiska IKT-strategi för sklutveckling med hjälp av digitala verktyg 2013-2016 IT i sig kan inte förbättra elevernas lärande, däremt

Läs mer

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut

Strategi för Campus Helsingborg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Dnr HBG 2011/334 1 BESLUT 2011-11-30 Campus Helsingbrgs Styrelse Strategi för Campus Helsingbrg, Lunds universitet 2012-2014, inklusive tidigare fattade beslut Lunds universitetsstyrelses beslut m Campus

Läs mer

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun

Hållbart ledarskap i Alvesta kommun Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Trun Israelssn Jessica Rström Dkumentinfrmatin Titel: Innehåll: Dkumentet är sammanställt av: Prjektbeställare: Färdigställd: Hållbart ledarskap i Alvesta kmmun Resultat

Läs mer

Vem bör göra vad i sjukvården? Kuratorers syn på sin yrkesroll utifrån holistisk rehabilitering.

Vem bör göra vad i sjukvården? Kuratorers syn på sin yrkesroll utifrån holistisk rehabilitering. Vem bör göra vad i sjukvården? Kuratrers syn på sin yrkesrll utifrån hlistisk rehabilitering. Karina Mattssn Magisteruppsats HT -15 Handledare: Helena Hanssn, med.dr. ch lektr i scialt arbete ABSTRACT

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten

Vetlanda kommun. Granskning av Överförmyndarverksamheten Revisinsrapprt 2013 Genmförd på uppdrag av de förtrendevalda revisrerna i Vetlanda kmmun Vetlanda kmmun Granskning av Överförmyndarverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

Ledning för kvalitet i vård och omsorg Ledning för kvalitet i vård ch msrg Förrd Denna skrift riktar sig till förtrendevalda, vårdgivare ch chefer med ansvar för vård ch msrg. Syftet är att stimulera till att utvecklingen av kvalitetssystem

Läs mer

Lokal arbetsplan Trevnaden

Lokal arbetsplan Trevnaden Lkal arbetsplan Trevnaden Verksamhetsåret Strängnäs kmmun kmmun@strangnas.se Bankgir 621-6907 Försklans uppdrag utdrag från LpFö98: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA

Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Versin 1.0 Verksamhetsplan 2015-2016 KSA Verksamhetsidé KSA Västerås är en idrttsförening sm har sin bas i kreansk kampsprt. Idag erbjuder föreningen träning inm följande kampsprter: Hapkid, Haidng Gumd

Läs mer

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012)

Företagsinkubatorn ÅTC Växthuset (I kraft t.o.m. 2012) Företagsinkubatrn ÅTC Växthuset (I kraft t..m. 2012) Verksamhetens utfrmning Inkubatrn är ett verktyg, en prcess för att utveckla idéer. Företagsinkubatrn på Åland kallas Växthuset. Utgångspunkten är alltid

Läs mer

Investerings prospekt

Investerings prospekt Investerings prspekt En intrduktin Net Sales pr merg Tel. +46 70 369 82 22 Isafjrdsgatan 22, B5tr. Fax:+ 46 8 755 03 98 inf@netsales.se När mer eget kapital behövs I många skeden i ett företags utveckling

Läs mer

av den 29 november 2010

av den 29 november 2010 Eurpeiska byrån för luftfartssäkerhet 29 nv 2010 YTTRANDE nr 06/2010 FRÅN EUROPEISKA BYRÅN FÖR LUFTFARTSSÄKERHET av den 29 nvember 2010 m möjligheten till ändring av kmmissinens förrdning (EG) nr 2042/2003

Läs mer

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor

Skarpnäcks stadsdelsförvaltning. Likabehandlingsplan Sida 1 (9) Västra Bagarmossens förskolor Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Västra Bagarmssens försklr Likabehandlingsplan Sida 1 (9) 2015-09-05 Västra Bagarmssens försklr Bx 51 17 121 17 Jhanneshv Telefn 08-50815000 stckhlm.se Sida 2 (9) Vår likabehandlingsvisin

Läs mer

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden

Underlag inför mål och budget 2015-2017 för. Miljönämnden Underlag inför mål ch budget 2015-2017 för Miljönämnden Miljö- ch samhällsbyggnadsförvaltningen/ APRIL 2014 Innehåll Visin ch mål... 3 Nöjda invånare... 4 Hållbar samhällsutveckling... 5 Attraktiv arbetsgivare...

Läs mer