Ombud och offentligt biträde: Frank Thorstensson Advokatfirman Wilensky & Partners Stora Nygatan Malmö

Transkript

1 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM Mål nr I MALMÖ UM Migrationsdomstolen, Avd 4 Meddelad i Noah Tunbjer Malmö Sida l (8) KLAGANDE Khaled Agab Hassan, Ombud och offentligt biträde: Frank Thorstensson Advokatfirman Wilensky & Partners Stora Nygatan Malmö MOTPART Migrationsverket Förvaltningsprocessenheten i Malmö Box Malmö ÖVERKLAGAT BESLUT Migrationsverkets beslut den 26 mars 2011, dnr , se bilaga l SAKEN Uppehållstillstånd DOMSLUT 1. Migrationsdomstolen beviljar Khaled Agab Hassan permanent uppehållstillstånd 2. Migrationsdomstolen förklarar att Khaled Agab Hassan är flykting och beviljar honom resedokument. 3. Migrationsdomstolen bestämmer att ersättning enligt lagen om offentligt biträde ska betalas till Frank Thorstensson med kr (l l 194 kr arbete, 642 kr tidsspillan, l 478 kr utlägg och kr mervärdesskatt). Dok. Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 4522 Kalendegatan måndag - fredat; Malmö E-post: forvaltningsrattenimalmo(adom.se 08:00-16:00

2 l Sida FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM U M I MALMÖ YRKANDEN M.M. KhaledAgab Massan Knäled Agab Hassan yrkar att han ska beviljas uppehållstillstånd samt flyktingstatusförklaring och resedokument. Khaled Agab Hassan anför bl.a. följande. Han är en oregistrerad bidoon. Hans sju barn saknar alla handlingar och han själv har inte ens ett vigselbevis. De handlingar som han har gett in är de enda han som bidoon har haft möjlighet att få. Någon gång i juni-juli 2009 hände något som han inte tidigare har berättat om. Han blev gripen av polisen när han sålde vattenmeloner vid vägkanten, de förhörde honom och anklagade honom för att inte ha något tillstånd till verksamheten. Polisen svor åt honom och sade att han inte fick arbeta. Han utsattes för mycket kränkande behandling av polisen. Han är beredd att genomgå en undersökning för att bekräfta de skador han ådrog sig av polisens behandling. Han vill egentligen inte berätta om detta och har aldrig tidigare nämnt det för någon människa. Han ar beduin och skäms över att berätta om händelsen, i synnerhet för en kvinna såsom utredaren på Migrationsverket. På grund av skammen sökte han heller aldrig någon läkarvård för det inträffade. Efter fyra dagar blev han frisläppt och han fick skriva under en försäkran om att aldrig mer arbeta och att inte berätta för någon om vad som hänt honom hos polisen. När polisen i oktober 2010 grep de tre vännerna i gästhuset fanns många andra besökare på plats, ändå grep man bara dessa tre. Med tanke på att polisen därefter också sökte efter honom i hemmet måste polisens agerande vara kopplat till att deras grupp skrev slagord på byggnader. Polisen sökte honom första gången den 15 oktober 2010 och därefter vid tre ytterligare

3 Sida 3 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ tillfällen. Polismännen frågar bland annat hans äldsta son om var han befinner sig. Genom kontakt med sin kusin i hemlandet har han fått veta att ingen av de tre som greps ännu har återvänt till sina hem. Myndigheterna för inte register över bidooner och har inte full vetskap om exakt var bidooner som exempelvis hans kusiner bor. Mot denna bakgrund kunde han hålla sig gömd hos kusinerna under en begränsad tid utan att myndigheterna hittade honom. Pengarna till flykten fick han ihop genom att hans hustru sålde allt sitt guld vilket motsvarade nästan hälften av de $ som smugglaren krävde. Hustrun hade dessutom sparat lite pengar till nödsituationer. Mannen som hade gästhuset samt släktingar och vänner bidrog dessutom med pengar. Även om hans släktingar också är oregistrerade bidooner har han en stor familj och hade smugglaren begärt mer betalning hade de samlat in pengar från ännu fler personer. Under resan hade han själv aldrig passet i sin hand, smugglaren skötte allting och var den som lämnade fram passen vid kontrollerna i Turkiet och Danmark. Han tittade aldrig i passet men smugglaren sade att bilden i passet liknade honom. När de lämnade Kuwait var de klädda i arabiska kläder men när de var under transit i Turkiet bytte de till mer europeiska kläder. Vid ett återvändande riskerar han att på nytt utsättas för förföljelse från myndigheternas sida. Han riskerar också att bestraffas för den illegala utresan. Han lider av diabetes och saknar möjlighet att betala för den vård han behöver. Eftersom han är bidoon och inte finns i några register skulle han sannolikt inte släppas in i Kuwait och det föreligger därför ett pratiskt verkställighetshinder av icke övergående natur anses föreligga.

4 Sida 4 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM ÖM I MALMÖ Migrationsverket Migrationsverket anser att överklagandet ska avslås och anför bl.a. följande. De dokument som Khaled Agab Hassan gett in är av så låg dokumentteknisk kvalitet att de varken styrker eller gör hans uppgivna identitet sannolik. Khaled Agab Hassan har inte gett in något pass eller andra resehandlingar och det kan inte anses utrett när och hur han reste ut ur Kuwait eller att han har rest ut illegalt. Vad Khaled Agab Hassan uppgett om hur han passerat resekontrollerna är inte trovärdigt. Mot denna bakgrund vidhåller Migrationsverket att Khaled Agab Hassan inte kan anses ha gjort sannolikt att han är en bidoon. Av tillgänglig landinformation framgår att det finns två kategorier av bidooner, registrerade och oregistrerade. De registrerade har bättre möjligheter att få tillgång till arbete, skola, sjukvård och kan också få resehandlingar utfärdade. Om domstolen skulle bedöma det sannolikt att Khaled Agab Hassan är bidoon får omständigheterna i målet anses tala för att han tillhör de registrerade. De oregistrerade bidoonerna lever under så eländiga förhållanden att han sannolikt inte skulle kunnat skrapa ihop $ om han tillhörde denna grupp. Khaled Agab Hassan eller hans vänner har inte tagits på bar gärning i samband med att de skrivit på husväggarna. Det är inte klarlagt varför hans vänner greps eller att det skulle finnas någon koppling till det politiska engagemanget. Den uppgivna politiska verksamheten har också varit på en mycket låg nivå och det kan inte anses sannolikt att myndigheterna skulle ha ett särskilt intresse för honom vid ett återvändande. Khaled Agab Hassans val av utreseort talar också för att han inte kände någon allvarlig sub-

5 Sida 5 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ jektiv fruktan, i så fall hade han sannolikt valt en mindre välbevakad utreseort. Khaled Agab Hassans ohälsa är inte av så allvarligt slag att den skulle kunna ge skäl för uppehållstillstånd. Det kan inte heller anses klarlagt att något praktiskt verkställighetshinder föreligger då Khaled Agab Hassan inte har gjort sannolik sin identitet eller vilken status han har i landet. Målets handläggning Migrationsdomstolen har hållit muntlig förhandling. DOMSKÄL Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet. Khaled Agab Hassan har anfört att han i hemlandet utsatts för allvarlig diskriminering och övergrepp från myndighetsföreträdare på grund av att han är bidoon. Khaled Agab Hassan har vidare uppgett sig vara eftersökt av polisen då han deltagit i otillåten politisk verksamhet. Vid ett återvändande fruktar Khaled Agab Hassan fortsatta övergrepp från myndigheterna och i värsta fall för sitt liv. Migrationsdomstolen har i första hand att ta ställning till om Khaled Agab Hassan kan anses ha gjort sannolikt att han är bidoon och i så fall om han tillhör de oregistrerade eller registrerade inom denna samhällsgrupp. Migrationsdomstolen anser i likhet med Migrationsverket att de handlingar Khaled Agab Hassan har gett in till styrkande av sin identitet är av enkel beskaffenhet och att dessa inte i sig kan styrka eller göra hans identitet sannolik. Av Migrationsverkets ID-enhets utredning framgår emellertid att

6 Sida 6 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM U M I MALMÖ ingivet födelsebevis i någon mån talar för att det är en äkta handling medan referenser saknas för bidoonkort och hälsokort varför någon äkthetsbedömning inte kunde göras avseende dessa. Migrationsdomstolen anser emellertid att ingivet bidoonkort får anses överrensstämma till sin karaktär och utformning med vad som framgår av rapporteringen (Lifos nr 20879), varför kortet inte kan frankännas allt värde trots att det är av enkel beskaffenhet. Vidare framgår av landinformationen i målet att bidooner i Kuwait i allmänhet har stora svårigheter att erhålla identitetshandlingar av högre kvalitet eller annan dokumentation i form av vigselbevis, körkort eller liknande. En bidoon från Kuwait kan således i de flesta fall inte antas ha någon möjlighet att med handlingar från hemlandet göra sin identitet och grupptillhörighet sannolik. En sammanvägd bedömning av Khaled Agab Hassans egen berättelse och vad som framgår av de ingivna handlingarna måste därför göras. Khaled Agab Hassan har såväl under utredningen hos Migrationsverket som vid den muntliga förhandlingen beskrivit de förhållanden vilka han och hans familj som oregistrerade bidooner levt under i Kuwait. Han har beskrivit hur de förvägrats skolgång, sjukvård och rätten att arbeta i det kuwaitiska samhället. Vidare har han berättat om hur hans far försökt utfå medborgarskap men inte lyckats samt hur familjen varit beroende av enskilda kuwaitiers välvilja för att klara försörjningen. Khaled Agab Hassans berättelse i denna del har varit detaljerad, sammanhängande och utan inbördes motstridigheter. Vad Khaled Agab Hassan uppgett överrensstämmer också väl med vad som framgår av tillgänglig landinformation om bidooners situation i Kuwait. Migrationsverket har ifrågasatt att Khaled Agab Hassan, om han vore en oregistrerad bidoon, skulle kunnat få ihop en så stor summa som $ för att finansiera sin flykt. Migrationsdomstolen finner emellertid inte anledning att ifrågasätta att Khaled Agab Hassan även som oregistrerad bidoon på angivet sätt kunde samla ihop det belopp som smugglaren krävde. Migrationsdomstolen anser mot denna bakgrund

7 Sida? FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ att vad Khaled Agab Hassan anfört är tillräckligt för att göra sannolikt att han är en oregistrerad bidoon. Förhållandena för särskilt de oregistrerade bidoonerna i Kuwait är mycket svåra. Den omfattande systematiska diskriminering som gruppen enligt tillgänglig landinformation utsätts för i form av bl.a. begränsningar att förtjäna sitt uppehälle, uteslutande från utbildningssystemet och inskränkningar i tillgången till sjukvård kan vara att jämställa med förföljelse i utlänningslagens mening. I samband med den muntliga förhandlingen har Khaled Agab Hassan dessutom lämnat nya uppgifter om hur han 2009 greps av polisen då han som bidoon inte tilläts arbeta. Khaled Agab Hassan har varit mycket ingående redogjort för vad som utspelade sig under tiden han var frihetsberövad och de allvarliga övergrepp som han då utsattes för och beskskrivningen har enligt migrationsdomstolen präglats av trovärdighet. Khaled Agab Hassan har därutöver lämnat en rimlig förklaring till varför han inte tidigare berättat om händelsen varför det enligt migrationsdomstolen finns anledning att fästa tilltro till hans uppgifter. Migrationsdomstolen gör alltså bedömningen att Khaled Agab Hassan tillhör gruppen oregistrerade bidooner i Kuwait vilka utsätts för allvarlig diskriminering i samhället. Därutöver har Khaled Agab Hassan gjort sannolikt att han personligen på grund av sin tillhörighet till denna samhällsgrupp i hemlandet har gripits av polis och utsatts för allvarliga övergrepp. Mot denna bakgrund anser Migrationsdomstolen att Khaled Agab Hassan gjort sannolikt att han redan på denna grund hyser en välgrundad fruktan för att, om han återvänder till Kuwait, på nytt skulle komma att utsättas för sådan förföljelse i egenskap av oregistrerad bidoon som utgör skäl för flyktingskap. Något som tyder på att ett relevant och rimligt internflyktsalternativ skulle finnas för Khaled Agab Hassan har inte visats. Det har inte heller framkommit att Khaled Agab Hassan omfattas av någon av uteslutandegrunderna i 4 kap. 2 b utlänningslagen. Khaled Agab Hassan ska

8 Sida 8 FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM UM I MALMÖ därmed beviljas permanent uppehållstillstånd samt flyktingförklaring och resedokument. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 3110) / OP7 f f * Smet Svensso I avgörandet har även nämndemännen Einar Critén, Ingegärd Hagelin och Vlado Somljacan deltagit.

9 Migrationsverket Asylprövningsenhet l i Malmö Beslut Beteckning Linda Norling /11 Ärende om uppehållstillstånd m.m. Sökande Agab Kassan, Khaled, född , m, medborgare i Okänt Adress: Tjädervägen 2c Lgh 025, Ekenässjön Offentligt biträde: Frank Thorstensson, Advokatfirman Wilensky & Partners, Stora Nygatan Malmö Beslut Migrationsverket beslutar att avslå ansökan om uppehålls- och arbetstillstånd inte bevilja flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring avslå ansökan om resedokument utvisa dig, med stöd av 8 kap. 7 utlänningslagen (2005:716) utvisningen ska verkställas genom att du reser till Kuwait, om du inte visar att något annat land kan ta emot dig bevilja det offentliga biträdet Frank Thorstensson trettontusenniohundratjugofyra (13 924) kronor i ersättning, varav kronor är moms. Staten står för ersättningen till Frank Thorstensson och den betalas ut av Migrationsverket. Migrationsverket Asylprövnlngsenhel 1! Malmö Besöksadress Östra Farmvågen 5 Postadress Box 3147 SE Malmö Telefon Telefax E-post migra1ionsverket@migrationsvbrket.s0 Hemsida Organlsalionsnr Dokumerrtid:

10 Beteckning /11 Ansökan m. m. Du reste in i Sverige den 2 november 2010 och ansökte om asyl samma dag. Senare har du även ansökt om resedokument. Eftersom du har åberopat skyddsskäl ska Migrationsverket, utöver ditt behov av skydd, även pröva din rätt att få flyktingstatusförklaring, alternativ skyddsstatusförklaring eller övrig skyddsstatusförklaring. Som grund för din ansökan åberopar du i huvudsak följande. Du har krävt bidooners rättigheter genom att skriva om ditt missnöje på myndighetsbyggnader. Vid ett återvändande till Kuwait riskerar du att bli förföljd, misshandlad, fängslad, torterad eller dödad utan en rättvis rättegång då du är en regimfientlig bidoon som har lämnat landet illegalt. För att styrka din identitet har du inkommit med bidoonkort, bevis över din födsel och hälsokort. En språkanalys har genomförts i ärendet. Av analysrapporten framgår att din språkliga bakgrund med mycket hög säkerhetsgrad bedöms vara i Kuwait. Din uppgivna språkliga bakgrund bedöms ha mycket hög sannolikhetsgrad. Till stöd för ditt skyddsbehov har du inkommit med kallelse till polis i Kuwait daterad 12 oktober I ärendet har asylutredning genomförts och slutyttrande har inkommit från det offentliga biträdet. Skälen för beslutet identitet och hemvist Migrationsverket har vid sin prövning att först ta ställning till om den sökande gjort sin identitet och sitt uppgivna medborgarskap eller hemland sannolikt (Migrationsöverdomstolen UM ). Migrationsverket konstaterar att det bevis om födsel och det hälsokort som du har inkommit med inte är fotoförsedda. Därmed kan de inte styrka eller göra din identitet sannolik. Beträffade id-kortet för bidooner är detta av så enkel beskaffenhet att inte heller det kan styrka eller göra din identitet sannolik. Du har således inte styrkt eller gjort sannolik din identitet. Då id-kortet för bidooner har ett lågt bevisvärde, då en språkanalys inte kan visa att en person är bidoon och då Migrationsverket nedan har ifrågasatt din allmänna trovärdighet har du enligt Migrationsverkets bedömning inte heller styrkt eller gjort sannolikt att du är bidoon (statslös från Kuwait). Migrationsverket konstaterar att det är okänt vilket medborgarskap du har. Därför ändrar verket sin registrering i utlänningsdatabasen angående ditt medborgarskap från "statslös" till "okänt". Migrationsverket bedömer dock att du genom resultatet från språkanalysen har gjort sannolikt att din språkliga bakgrund är hemmahörande i Kuwait. Då det inte har framkommit att du skulle vara hemmahörande i något annat land prövas därför ditt ärende mot förhållandena i Kuwait, där du själv anfört att du är Ookumerrtid:

11 Beteckning /11 hemmahörande. Rättsregler rörande skyddsbehov, statusförklaring och resedokument Av 4 kap. l utlänningslagen framgår att med flykting avses en utlänning som befinner sig utanför det land som utlänningen är medborgare i, därför att han eller hon känner välgrundad fruktan för att förföljas på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, eller på grund av kön, sexuell läggning eller annan tillhörighet till en viss samhällsgrupp. För att bedömas som flykting ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd eller på grund av sin fruktan inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon riskerar att utsättas för förföljelsen eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot förföljelse från enskilda personer. En flykting har rätt att få resedokument enligt 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning. En flykting ska enligt 4 kap. 3 utlänningslagen erhålla flyktingstatusförklaring. En utlänning som inte är flykting bedöms som alternativt skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 utlänningslagen, om han eller hon har lämnat sitt land därför att det finns grundad anledning att anta att han eller hon i hemlandet skulle löpa risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller han eller hon som civilperson skulle löpa en allvarlig och personlig risk att skadas på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. För att bedömas som alternativt skyddsbehövande ska han eller hon inte kunna använda sig av sitt lands skydd, eller på grund av den risk som nämns ovan, inte vilja göra det. Det är ingen skillnad om det är myndigheterna som är ansvariga för att han eller hon löper sådan risk eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot att utsättas för sådan risk genom handlingar från enskilda personer. En person som är alternativt skyddsbehövande ska enligt 4 kap. 3 a första stycket utlänningslagen erhålla alternativ skyddsstatusförklaring. En utlänning som inte är flykting eller alternativt skyddsbehövande bedöms som övrig skyddsbehövande enligt 4 kap. 2 a utlänningslagen, om han eller hon lämnat sitt land därför att han eller hon behöver skydd på grund av en yttre eller inre väpnad konflikt eller på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet känner välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp, eller inte kan återvända till sitt hemland på grund av en miljökatastrof. Det är ingen skillnad om det är landets myndigheter som inte kan ge skydd i en konflikt eller om myndigheterna inte kan antas erbjuda trygghet mot övergrepp från enskilda personer. En person som är övrig skyddsbehövande ska enligt 4 kap 3 a andra stycket utlänningslagen erhålla övrig skyddsstatusförklaring. Dokumentid:

12 Beteckning /11 Flyktingar, alternativt skyddsbehövande och den som bedöms vara övrig skyddsbehövande har enligt 5 kap. l utlänningslagen rätt till uppehållstillstånd. Migrationsverkets bedömning avseende skyddsbehov, statusförklaring och resedokument Som skäl för din asylansökan har du sammanfattningsvis anfört följande. Du är av arabisk etnicitet och muslim. Du har haft din hemvist i Al Janra. Du har jobbat med får, du arbetade åt din pappas vänner. Anledningen till att du är bidoon är att du ärvt det av din far. Ni var från början fårherdar och nomader. Din pappa var under eller 1960-talet bland dem som inte räknades som medborgare. Din pappa har försökt att erhålla medborgarskap i Kuwait men har inte fått det. Din pappa dog Det var helt omöjligt för honom att bli medborgare. Han fick inte medborgarskap och du kommer inte heller att få det. Det är meningslöst att ansöka om medborgarskap. Du har inte ansökt om medborgarskap. Sedan 1960-talet beviljar inte Kuwait någon bidoon medborgarskap, med undantag från fotbollsstjärnor. Därför har du inte försökt om att bli medborgare i Kuwait. Informerad av Migrationsverkets utredare om att det finns rapporter om bidooner som har ansökt och blivit medborgare i Kuwait har du uppgett att det är möjligt och att de personerna kanske har varit med i militären eller i poliskåren länge. Det är inte alla som kan bli medborgare. Du börjar bli gammal. Du har många barn och de frågar varför de inte får gå i skola. De undrar varför ni inte har saker som andra personer har. Dina barn är inte småbarn längre. De har inte levt ett acceptabelt liv. Om de blir sjuka har ni inte råd med sjukvård. Allt du behöver är ett land att leva i tillsammans med dina barn, så dina barn kan gå i skola och skaffa sig jobb. Du lider själv av diabetes och medicinen är dyr. Kuwaitiska medborgare får diabetesmedicinen gratis medan du måste betala dyrt för den. Det är orättvist. Myndigheterna bryr sig inte om lagen. Man kan riskera att straffas hårt för småsaker. Personer började sedan skriva på byggnader om de rättigheter som de ville erhålla. Som bidoon får man inte ens registrera sitt äktenskap. Djuren behandlas bättre än bidooner i Kuwait. I mars 2010 var det en demonstration utanför parlamentet. Polisen kom till platsen, slog demonstranterna och grep dem. Du och andra män träffades och diskuterade i "gästhus" att ni ville ha samma rättigheter som de kuwaitiska medborgarna. Er grupp var liten, ni bestod av fem personer inklusive dig. Det går inte att kräva rättigheter inom lagliga kanaler. Ni ansåg att situationen för er inte kunde fortsätta så som den var. Därför tänkte även ni skriva på myndighetsbyggnader, där ni vet att beslutsfattare körde förbi. Varannan eller var tredje dag skrev ni något. Ni skrev olika saker, bland annat att ni behöver rättvisa, att ni är deras barn eller syskon, att ni är födda i Kuwait precis som de kuwaitiska medborgarna. Ni visste vad detta skulle leda till. Den 15 oktober 2010 skulle ni träffas på en visst ställe klockan 20 för att Dokummfld:

13 Beteckning /11 börja skriva. När du lite försenad kom dit fick du reda på an poliserna hade tagit de andra tre killarna i din grupp. På platsen var bara två killar kvar, som inte var med i din grupp. Dessa personer brukade komma till gästhuset. De berättade för dig att de hade sett när personer i din grupp hade blivit gripna och att poliserna frågat efter dig. Du vet inte vad som har hänt med de personer som blev gripna i din grupp. Du begav dig direkt därifrån och ringde då din kusin som sade att poliserna hade frågat efter dig i din bostad vid 20-tiden samma dag. Din fru sade till poliserna att du var ute och att hon inte visste när du kom hem. Poliserna sade inte något mer. De sade inte varför de frågade efter dig. Din familj vet inte om din politiska verksamhet. Du tog dig direkt till ladan där fåren var. Du var i sovrummet som fanns intill ladan. Din kusin kom med mat till dig. Du befann dig där i två dagar. Därefter började du flytta runt hos dina olika kusiner fram till den l november 2010, då sade din kusin att detta var den sista natten och att du sedan skulle fly därifrån. Under de två veckorna som du gömde dig hade du inte direktkontakt med din fru, men via din kusin hade du kontakt med henne. Din kusin berättade då om din familjs situation. Din kusin berättade inte om huruvida han kände till kallelsen under den tiden. På fråga om någon var hemma hos dig och sökte efter dig under de två veckorna som du var gömd och om det hände något annat har du uppgett att du bara fick höra att poliserna sökte dig, du vet inte när eller vid hur många tillfällen. Du tror att det är säkerhetspolisen som sökt efter dig. Det gäller ju landets säkerhet. Polisen brukar kalla och sedan överlämna ärendet till säkerhetstjänsten. Du lämnade Kuwait den 2 november Du flög från Kuwaits internationella flygplats. Smugglaren ordnade allting. Han tog hand om pass och biljett. Passet var grönt, ett saudiarabiskt pass. Förmodligen var det förfalskat. Du tittade inte i passet och vet därför inte om det var ditt fotografi och dina personuppgifter i passet. Du lämnade aldrig något fotografi till smugglaren. Du tror att smugglaren hade kontakter med personer på flygplatsen. Ni blev aldrig kontrollerade på något sätt utan gick bara rakt förbi säkerhetskontrollen. Smugglaren pratade och skrattade tillsammans med en av de som brukade stämpla passen. Det verkade som om de kände varandra. Tjänstemannen önskade smugglaren en trevlig resa. Efter att du kom till Sverige har du fått kallelsen till polisen hitskickad, som är inlämnad till verket. Du vet inte när familjen fick kallelsen. Av kallelsen framgår följande. Handlingen är daterad den 12 oktober Du är kallad till polishuset och du ska infinna dig där den 13 oktober Handlingen är utfärdad av inrikesdepartementet. Stämpeln innehåller ett namn på en officer. Vidare har du uppgett att poliserna kom hem till din bostad med kallelsen, men du vet inte när det var. Du har inte haft någon direktkontakt med din fru sedan du kom till Sverige. Det är din kusin som du har haft kontakt med. Han berättade inget om kallelsen. Då Migrationsverkets utredare under utredningen anförde att stämpeln på handlingen ser ut att vara utskriven från en dator uppgav du att stämpeln är stämplad på handlingen och inte utskriven från dator. När utredaren vidare konstaterade att kallelsen skulle vara utfärdad den 12 oktober, du skulle inställa dig hos Dokumorrtld:

14 Beteckning /11 myndigheten den 13 oktober 2010 och att du den IS oktober 2010 ännu inte hade erhållit kallelsen har du uppgett att myndigheterna inte är så noga med datum. De behöver inte ha lämnat kallelsen i förväg, innan du skulle ha inställt dig hos dem enligt kallelsen, utan kan ha väntat med att gripa dig. Kallelser är helt värdelösa i praktiken. Myndigheterna skriver ett datum men agerar sedan på ett annat sätt. De väntar med att gripa hela gruppen för att inte riskera att någon ska gömma sig. Kallelsen är ett bevis på att myndigheterna arbetar. Du vet inte vad myndigheterna tänkte när de skrev kallelsen eller varför de skickade den sent. De hade redan tagit dina kompisar och sökt efter dig innan poliserna överlämnade din kallelse. Med handlingen vill du visa att myndigheterna söker dig. Vid ett återvändande till Kuwait riskerar du fängelse och där behandlas man illa. Du riskerar fängelse eftersom du har lämnat landet illegalt och att du har ställt krav mot regeringen angående din avsaknad av rättigheter. Du riskerar även att inte bli insläppt i Kuwait eftersom du inte är medborgare i landet och inte har några kuwaitiska handlingar. Det var redan dåligt innan du lämnade landet, du behandlades illa. Om du återvänder kommer det att bli mycket värre. Ni kräver inte mer än att bli registrerade och behandlade som vanliga medborgare. Ni har inga stora politiska program och tänker inte förändra stora saker i landet. Ni vill bara leva som andra. När Migrationsverket prövar en ansökan krävs det att två olika förutsättningar är uppfyllda för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Den ena förutsättningen är att de skäl som den sökande åberopar är tillräckliga för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda. Den andra förutsättningen är att den sökande gör sin asylberättelse sannolik och trovärdig (prop :25 s 98). Den sökande kan göra sin berättelse sannolik antingen genom inlämnad skriftlig bevisning eller genom att han eller hon bedöms vara trovärdig och därför ska tillerkännas bevislättnadsregeln om tvivelsmålets fördel (benefit of the doubt). En sökandes berättelse bör godtas om den är sammanhängande, detaljerad och inte är inbördes motstridig, samt överensstämmer med aktuell landinformation. (Jfr Migrationsöverdomstolen UM och ) Migrationsverket har först att ta ställning till om du genom inlämnad skriftlig bevis har gjort sannolikt ett skyddsbehov. Så som ovan angivits har du till stöd för ditt skyddsbehov inkommit med en handling till styrkande av att du kallats till polisen. Migrationsverkets ID-enhet har undersökt den i ärendet inlämnade kallelsen. Av ID-enhetens utlåtande framgår huvudsakligen följande. Kallelsen består av ett vanligt vitt kontorspapper och är av enkel beskaffenhet. De uppgifter som är iförda med blått och tjänstemannens signatur i den nedre vänstra delen är skrivna med blå bläckpenna. Statsvapnet, den svarta texten och stämpeln i den nedre vänstra delen av kallelsen som ska föreställa en bläckstämpel med tjänstemannens namnuppgift och grad är framställda i en bläckstråleskrivare vid ett och samma tillfälle. Man förväntar sig möjligen att en kallelse ska vara producerad i någon typ av värdetryck och inte i bläckstråleskrivare, som är OokumenM:

15 Beteckning /11 tillgänglig för alla på den öppna marknaden. Man förväntar sig inte heller att en bläckstämpel är producerad med en bläckstråleskrivare. Om man spekulerar i an originalhandlingarna var slut och därför kopierar upp ett antal så ska en bläckstämpel fortfarande vara en bläckstämpel och inte framställd med hjälp av en skrivare. Normalt går det till så att tjänstemannen tar en kallelse, fyller i de nödvändiga uppgifterna, stämplar den med en bläckstämpel och signerar. Även om referenser för den aktuella handungen saknas, så har kallelsen en låg trovärdighet på grund av dess enkla utformning, brist på säkringar och stämpeln. Resultatet av undersökningen talar i någon mån för att kallelsen inte är att betrakta som en äkta handling. ID-enhetens utlåtande har kommunicerats med dig via ditt offentliga biträde. Du vidhåller att handlingen är äkta. Att Migrationsverket saknar referensmaterial ska inte läggas dig emot. Det anges i utlåtandet att kallelsen i någon mån inte är att betrakta som en äkta handling, vilket är synnerligen vagt. Den ska därmed anses som äkta till motsatsen bevisats. Mot bakgrund av vad Migrationsverket anfört ovan ifrågasätter verket ändock handlingens äkthet. Verket anser att handlingen är av mycket enkel beskaffenhet och att den har ett lågt bevisvärde. Migrationsverket bedömer vidare att denna skriftliga bevisning inte kan göra ditt behov av skydd i Sverige sannolikt. Verket har därefter att göra en bedömning av din muntliga berättelse. Migrationsverket bedömer inledningsvis att du inte har gjort sannolikt att du skulle vara av sådant intresse för myndigheterna som du gör gällande enbart på grund av att du ska ha krävt dina rättigheter genom att skriva ditt budskap på myndighetsbyggnader. Det har i ärendet inte framkommit att du skulle ha varit politiskt aktiv i någon större omfattning. Vidare konstaterar Migrationsverket att du inte vet vad som har hänt med de personer i din grupp som ska ha blivit gripna av polisen. Därtill är omständigheten att personerna ska ha blivit gripna andrahandsuppgifter. Vidare har det varken angetts varför myndigheterna frågade efter dig i din bostad eller varför myndigheterna kallade dig. Du vet inte när eller vid hur många tillfällen polisen sökte efter dig. Omständigheten att polisen ska ha frågat efter dig i din bostad rör sig enbart om andrahandsuppgifter. Därtill framstår det enligt Migrationsverkets bedömning inte som sannolikt att de kuwaitiska myndigheterna utfärdade en kallelse till dig den 12 oktober 2010 om att du skulle inställa dig hos dem den 13 oktober 2010, men att du den 15 oktober 2010 ännu inte hade erhållit kallelsen, trots att du vid den tiden bodde kvar i din bostad. Dina förklaringar till detta, att myndigheterna inte är så noga med datum, att de inte behöver ha lämnat kallelsen innan du skulle ha inställt dig hos dem, att kallelser är helt värdelösa i praktiken, att myndigheterna skriver ett datum men agerar sedan på ett annat sätt samt att de väntar med att gripa hela gruppen för att inte riskera att någon ska gömma sig, finner Migrationsverket inte är rimliga. Det är således enligt Migrationsverkets bedömning inte sannolikt att de kuwaitiska myndigheterna ska ha överlämnat en kallelse gällande dig efter att Dokumwitid: