Vindkraft och miljö. Vindvals lägesrapport 2015

Transkript

1 Vindkraft och miljö Vindvals lägesrapport 2015

2 VINDVAL ETT KUNSKAPSPROGRAM Vindval är ett kunskapsprogram som tar fram och förmedlar fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Programmet startade 2005 och har under de första etapperna genomfört 30 forskningsprojekt. Nuvarande etapp av Vindval löper fram till 30 juni Vindval finansieras av Energimyndigheten och drivs av Naturvårdsverket. naturvardsverket.se/vindval

3 VINDVAL FÖLJER UPP UTBYGGNADEN AV VINDKRAFT Välkommen till Vindkraft och miljö Vindvals lägesrapport Sedan programmets start 2005 har elproduktionen från vindkraft mer än tiodubblats och uppgick till närmare 11,5 TWh för år Samtidigt har produktionskostnaderna för den landsbaserade vindkraften minskat, vilket gör att utbyggnaden har goda förutsättningar att fortsätta. Vindkraften har blivit en allt viktigare del av landets elproduktion och en viktig energikälla i arbetet med att minska utsläppen av koldioxid. Syftet med programmet Vindval har från start varit att ta fram kunskap som belyser frågor om vindkraftens påverkan på människors intressen, natur och miljö. Resultaten ska kunna användas som underlag för miljökonsekvensbeskrivningar och i planerings- och tillståndsprocesser inför vindkraftsetableringar. Så har också skett. Utvärderingen av programmets två första etapper visar att Vindvals rapporter har haft stort genomslag i tillståndsprövningen. Det gäller framför allt de syntesrapporter som tagits fram, där experter har bedömt de samlade forskningsresultatet och erfarenheterna av vindkraftens effekter nationellt och internationellt inom fyra olika områden människor, fåglar och fladdermöss, marint liv samt levande däggdjur. I denna lägesrapport följer vi kortfattat upp erfarenheter och kunskap inom följande områden: fåglar och fladdermöss, vindkraft och rennäring, vindkraft i marin miljö, lokal nytta av vindkraftutbyggnad, deltagande landskapsanalys samt ekologisk riskbedömning. Den nuvarande etappen av Vindval inleddes 2014 och pågår fram till Från Vindvals projekt kommer erfarenheter och ny kunskap att förmedlas från parker som är i drift. Liksom tidigare ställer Vindval höga krav vid vetenskaplig granskning av forskningsansökningar och forskningsresultat, samt vid beslut om att godkänna publicering av projektens resultat. Januari 2015 Kerstin Jansbo Programchef för Vindval Kjell Grip Ordförande i Vindvals styrgrupp Lars Andersson Chef för Energimyndighetens vindenhet

4 INNEHÅLL VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ FÅGLAR OCH FLADDERMÖSS Tuffa krav skyddar fladdermöss... 4 «Vindkraften har ett oförtjänt dåligt rykte»... 7 Bra inventeringar kan skydda kungsörnar VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ MÄNNISKORS INTRESSEN Vindkraftens lokala nytta viktig Vindkraften ger många regionala arbeten «Ge plats för både fakta och värderingar» VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ MARINT LIV Vindkraftens effekter på marint liv Ekologisk riskbedömning i vindkraftssammanhang VINDKRAFTENS PÅVERKAN PÅ LANDLEVANDE DÄGGDJUR Renar störs under byggfasen... men vad händer när vindkraftverken är i drift? Vindkraft och rennäring Hur använder en myndighet forskningsresultat? Vindkraften möter annat motstånd än andra kraftslag Kunskap samlas i kontrollprogram Kan bättre teknik minska buller? Biologisk mångfald i ledningsgator Mer information

5 Vindkraftverk kan utgöra en fara för fåglar och fladdermöss. Därför är det viktigt att placera verken rätt. Med hjälp av kunskap om hur fåglar och fladdermöss beter sig kan riskerna minimeras. Vilka miljöer som bör undvikas och vilka arter som påverkas i olika områden framgår av Vindvals syntesrapport Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss (rapportnummer 6467). Den har fått stort genomslag och används av såväl domstolar som sökande vid prövning. Rapporten används även av myndigheters handläggare och konsulter inför inventering och tillståndsgivning. FALUPROJEKTET Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss En syntesrapport JENS RYDELL, HENRI ENGSTRÖM, ANDERS HEDENSTRÖM, JESPER KYED LARSEN, JAN PETTERSSON & MARTIN GREEN RAPPORT 3

6 TUFFA KRAV SKYDDAR FLADDERMÖSS I genomsnitt dödas ett tiotal fladdermöss årligen vid varje vindkraftverk. Den uppskattningen görs i den senaste forskningen och är högre än tidigare bedömningar som gjorts inom Vindval. Men problemet kan lösas om anläggningar byggs där risken är mindre och att de stängs av när det är svaga vindar då fladdermössen kan tänkas jaga i närheten av vindkraftverken. Fladdermöss lever länge och reproducerar sig långsamt. Detta gör att kraftigt ökad dödlighet kan få allvarliga konsekvenser på sikt. Bilden visar en barbastell. 4

7 När syntesrapporten om Fåglar och fladdermöss skrevs 2011 gjordes uppskattningen att varje vindkraftverk dödar ungefär tre fladdermöss per år. Men senare studier har visat att dödligheten hos fladdermöss är tre fyra gånger högre. Det finns lösningar på problemet: Genom att inte bygga på platser med hög risk för fladdermöss, och/eller stänga av verken när det är svaga vindar kan dödligheten hos fladdermöss minska med mellan 50 och 95 procent. Jens Rydell, ansvarig för den del av rapporten som handlar om fladdermöss, säger att de vanligaste frågorna han fått från kommuner och länsstyrelsen är vilka krav som ska ställas på inventeringar av fladdermöss och kontrollprogram för vindkraftverk. Vindbolag kan till exempel höra av sig och fråga om de verkligen behöver göra en inventering i Norrland. Svaret är i allmänhet ja enligt Jens Rydell, men det beror på hur naturen ser ut och om det gjorts inventeringar intill. «Det var klokt att ta ett samlat grepp inför vindkraftutbyggnaden. Att utbilda folk på länsstyrelser och kommuner och vindbolag samordnat och att det drivits från statlig nivå.» Jens Rydell, docent i zoologi Men frågorna har blivit färre med åren. Kunskapen har ökat hos dem som jobbar med frågorna och dessutom finns en samsyn mellan myndigheter och projektörer, säger han. Han påpekar att syntesrapporten har fått ett internationellt genomslag och att den konferens om vindkraft och miljöeffekter som Vindval anordnade 2013 var viktig. Den satte oss på världskartan. Jag möts av stor respekt när jag talar om vindkraft i utlandet. I masten till vänster finns en ultraljudsdetektor. Den spelar automatiskt in fladdermössens ultraljud vilket gör det enkelt att bedöma om fladdermöss vistas vid vindkraftverken och då är i riskzonen. Vad är viktigast att arbeta vidare med när det gäller vindkraft och fladdermöss? Att sammanställa kontrollprogrammen. De kan visa vad stoppreglering, att stänga av verken vid svaga vindar, har fått för effekt på fladdermöss vid svenska verk och hur metoden bör användas i fortsättningen. Erfarenheter från Tyskland och USA tyder på att dödligheten vid stoppreglering kan minska med procent. Jens Rydell anser att kontrollprogrammen kan förbättras och bli mer precisa. Visar det sig att det ska vara minst 15 grader varmt för att insekterna ska svärma och locka fladdermöss då behöver inte vindkraftverken stängas av om det är kallare. Innan en rekommendation ändras är det dock bra att ha siffror till stöd. De experiment som gjorts i Tyskland och USA har inte alltid tagit in temperaturaspekten, utan bara handlat om att stänga av verken vid 5-6 sekundmeter. Det återstår även att utvärdera hur vindkraftverk 5

8 i barrskog i norr påverkar fladdermöss. När vi skrev syntesrapporten kunde vi inte bedöma hur fladdermöss påverkas i sådan skogsmiljö, det måste följas upp. Finns det ny kunskap när det gäller hur och var inventeringar bör göras? Vi anser numera att inventeringar ska göras överallt, möjligen med undantag för fjällvärlden. Inventeringar som har gjorts i Norrland visade på mycket mer fladdermöss och fler arter än vad vi tidigare trott fanns. Det räcker att göra inventering under ett år, två-tre gånger under vår, sommar och höst. Fladdermössen är vanedjur, vilket också gör att hållbarheten för en inventering är lång. Flera vindprojekt i Sverige har strukits för att barbastellen, en hotad fladdermusart, finns i området. Jens Rydell menar att detta bör undersökas närmare. Kunskapsläget är fortfarande dåligt när det gäller den här arten. Forskning skulle kunna visa om en annan riskvärdering är aktuell. Vad vet vi om fladdermöss i marina områden? Det är angeläget att fortsätta det arbete som Ingemar Ahlén påbörjade i syfte att ta reda på om vindkraftverken till havs utgör en lika stor risk som de på land. Att hänga en fladdermusdetektor på verket är varken dyrt eller svårt och mer tillförlitligt än att göra avsökningar av vatten. Om resultatet visar att fladdermöss är aktiva kring havsbaserade verk när det är vindstilla och verken inte heller snurrar då är det ingen fara. Den kunskapen kan vi hämta från kontrollprogrammen. Finns det ett bra skydd för fladdermöss med de regler vi tillämpar? Kraven på bolagen är tuffa men rimliga. I mina kontakter med forskare från andra EU-länder samt USA och Kanada, möter jag ofta reaktionen hur kan det komma sig att ni lyckas hantera vindkraft och fladdermöss så bra i Sverige?. Vi har en tydlig gång med inventering, miljöprövning, villkor och kontrollprogram. I England och USA kan vindbolagen hägna in områden så att människor inte får tillträde. Det försämrar möjligheten till kontroll. I USA är de hotade arterna skyddade. Men för vanliga arter har naturvården den omöjliga uppgiften att bevisa effekter på populationsnivå. I några länder i Sydeuropa producerar biologer och myndigheten mycket dokument, men det resulterar inte i något. Vindkraftverken drivs som vanligt. TEXT: KAJSA OLSSON JENS RYDELL Docent i zoologi och expert på fladdermöss. Tidigare forskare vid biologiska institutionen, Lunds universitet. 6

9 «VINDKRAFTEN HAR ETT OFÖRTJÄNT DÅLIGT RYKTE» «Min personliga uppfattning är att vi ägnar för mycket energi och resurser åt enstaka dödsfall för enskilda arter, och för lite åt att skydda själva livsmiljöerna. Det behövs en helhetssyn. Ta kungsörnen vill vi skydda och bevara kungsörnsstammen, då ska vi skydda de miljöer där kungsörnen trivs.» Martin Green, forskare Forskaren Martin Green har fått många frågor sedan rapporten om hur vindkraften påverkar fåglar gavs ut. Oftast handlar det om skyddsavstånd till boplats, spelplats eller fågellokal. I Vindvals syntesrapport om fåglar finns en tabell för buffertzoner till boplatser och häckningslokaler som ger mått på hur långt det bör vara till ett vindkraftverk. Men det är viktigt att läsa den kringliggande texten för att få en helhetsbild. Det räcker inte att bara använda tabellen, säger Martin Green. Det står tydligt i rapporten att skyddsavstånden inte är vetenskapligt belagda. De bygger på försiktighetsprincipen och är ursprungligen baserade på rekommendationer från Sveriges Ornitologiska Förening. Men i och med att flera domstolar har hänvisat till rekommendationerna blir de praxis och får en formell betydelse. Det finns inget vetenskapligt stöd för att vi inte ska bygga vindkraft inom två kilometer från örnbon. Exakt var gränsen hamnar är en kompromiss mellan olika intressen. Grunden för detta ligger i logiken med att ju längre bort, desto mindre risk. En hel del frågor till Martin Green handlar om skogs- 7

10 FÖRSIKTIGHETSPRINCIPEN Det finns tre särskilda principer som ska vara vägledande när försiktighetsprincipen används. [KOM (2000)]. En så fullständig vetenskaplig bedömning som möjligt görs och graden av vetenskaplig osäkerhet ska fastställas så långt det går. Även risken och möjliga konsekvenser av att inte vidta åtgärder ska bedömas. Alla berörda parter ska delta i studien av försiktighetsåtgärderna när resultaten från den vetenskapliga bedömningen och/eller riskbedömningen finns tillgängliga. höns, framför allt tjäder som är en vanlig fågel norr om Mälardalen. Vi vet inte mycket om hur tjädern påverkas av vindkraft, men vi vet att den trivs i uppvuxen skog. Det viktigaste för tjädern är att man låter skogen vara. En och annan tjäder kan kollidera med tornet, men tjädern är talrik. Det skjuts runt tjädrar varje år. Låter man skogen vara så opåverkad som möjligt är sannolikheten för negativ påverkan vid vindkraftetablering troligen låg. Jag är kritisk till att man generellt ska ha skyddsavstånd till spelplats för tjäder när det gäller en vindkraftetablering men inte när det gäller andra former av exploatering. Att det finns restriktioner för vindkraft, men inte för skogsbruk som påverkar mer innebär enligt Martin Green att vi silar mygg och sväljer kameler. Han är också kritisk till antalsgränser som är svåra att omsätta i praktiken. Exempelvis när det gäller skyddsavstånd till tjäderspelplatser, att spel med över fem tuppar ska skyddas såsom det uttrycks både i Sveriges Ornitologiska Förenings vindkraftpolicy och i syntesrapporten. Vid en inventering ena dagen kan man se fyra tjädrar, nästa dag sex. Tjäderspel sker heller inte på en fixerad geografisk punkt utan det handlar snarare om ett lite större område, och de flesta spelplatser är inte kända. Ju längre söder ut desto ovanligare är tjädern. En spelplats i Skåne har därmed ett högre regionalt skyddsvärde än en slumpvis vald tjäderspelplats i norra Sverige. De forskningsresultat som tillkommit sedan syntes- 8

11 rapporten skrevs ( ) har i stort förstärkt stödet för det allmänna innehållet i rapporten när det gäller fåglar, anser Martin Green som därför inte ser något behov av att revidera syntesrapporten just nu. Att nattskärran och andra nattaktiva fåglar som ugglor, inte tas upp närmare i syntesrapporten beror på att utbyggnaden av vindkraft i skog, då rapporten skrevs, inte hade kommit lika långt som den gjort i dag. Därmed saknades kunskap, och frågorna hade då heller inte väckts i någon större omfattning. Visst kan man säga att vi behöver mer kunskap om nattskärror och vindkraft vi har ju ingen kunskap alls om detta. Men kunskapsläget bör öka successivt i takt med att kontrollprogram genomförs och utvärderas. En av de viktigare uppgifterna nu, är att ta vara på den kunskap som kommer fram genom de kontrollprogram som tas fram för vindkraftsanläggningar Det vore bra om resultaten från programmen samlades ihop och blev tillgängliga publikt, så att alla intresserade kan se vad som är gjort. Viktigt följa upp kontrollprogram Genom att samla resultat exempelvis om tjäder och nattskärra men även om andra arter från flera olika platser, finns en möjlighet att testa resultaten statistiskt och vetenskapligt. Även om det bara handlar om ett fåtal ställen, är den kunskapen bättre än ingen alls, hävdar Martin Green. Detta kräver att myndigheterna sköter kontrollprogrammen på ett bra sätt, och är mer medvetna om vikten av att följa upp och utvärdera dem. Men jag är ganska kritisk till hur det hanteras på sina håll så här långt. En annan förändring på senare år är att vindkraftverken som byggs ofta är högre. Då ökar risken för fåglar. Fler fåglar förolyckas vid högre (och större) verk. Det är en kunskap, som kommit till efter att rapporten skrevs. Å andra sidan producerar högre verk mer el. Så i relation till den mängd el som produceras, blir dödligheten för fåglar lägre. De senaste åren har det tagits fram olika tekniska lösningar för att upptäcka fåglar och stoppa verken när en rovfågel kommer i närheten. Men det är problematiskt att kunna stoppa och starta verken snabbt och effektivt, utan ökat slitage. Sätter man gränsen för exempelvis 200 meter, tar det inte många sekunder för en örn att flyga den sträckan. Alternativet är ett längre avstånd, men då får verken stå stilla större delen av tiden, om det är mycket örn i området. Artskyddsförordningen som säger att det är förbjudet att avsiktligt döda eller skada fåglar är omdiskuterad i vindkraftsammanhang. Vissa andra verksamheter jordbruk och skogsbruk är automatiskt undantagna. Det är konstigt att artskyddsförordningen åberopas när det gäller vindkraft, medan skogsbruket har ett frikort. Om syftet är bästa möjliga fågelskydd så är detta helt ologiskt. På den internationell konferens om vindkraft och miljöeffekter i Stockholm 2013 (CWE 2013 som arrangerades av Vindval) höll du en workshop om kontrollprogram för fåglar och frågade om vi talar för mycket om vindkraft. Vad menade du med det? Vindkraften har ett oförtjänt dåligt rykte när det gäller fåglar. Det är mycket som påverkar fåglar på ett negativt sätt, men i debatten är det ofta bara vindkraften som lyfts fram. Om det är fåglarna man vill skydda, så är det den samlade påverkan som borde vara intressant från alla typer av exploatering. >> En längre version av intervjun med Martin Green finns på Vindvals webbplats, naturvardsverket.se/vindval TEXT: KAJSA OLSSON MARTIN GREEN Fågelforskare, Lunds universitet. Huvudförfattare till fågeldelen av syntesrapporten Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. 9

12 BRA INVENTERINGAR KAN SKYDDA KUNGSÖRNAR Hur kungsörnar påverkas av vindkraftsetablering har varit fokus för ett forskningsprojekt inom Vindval vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Bland annat studerades örnarnas flygmönster och jaktbeteenden. Betydelsen av kungsörnas hemområden, biotopval och rörelser för vindkraftsetablering. (Oktober 2013, rapportnr 6589) Projektledare: Tim Hipkiss, forskare vid institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU. Västernorrlands skogsland under 2010 och Örnarna har sedan följts under maximalt två år. Det I projektet märktes 43 kungsörnar med GPS-sändare. Analysen visade att fåglarna föredrar att jaga vid branta sluttningar. Vindkraftanläggningar bör placeras minst 50 meter från sådana partier. Höglänta platåer med tät ungskog skulle däremot innebära lägre risk för örnar, eftersom de sällan jagar över tät ungskog. Kungsörnen jagar mycket på kalhyggen och därför är det bättre om vindkraftverken inte står inom eller i direkt anslutning till hyggen. Märkningen av fåglarna gjordes i Västerbotten och visade att kungsörnarna ibland genomförde långa vandringsrörelser både sommar och vinter. Enligt rapporten är de buffertzoner på 2 3 kilometer från örnbon som bland annat domstolar hänvisar till en otillräcklig metod. Buffertzoner bör i stället anpassas efter hur örnarna använder landskapet. Detta kräver noggranna inventeringsinsatser för att undersöka hur örnarna rör sig inom sina revir, säger Tim Hipkiss. TEXT: KAJSA OLSSON I november 2014 beviljade Vindval medel för att fortsätta insamlingen av nya positionsdata, både från kungsörnar med äldre satellitsändare och med nya sändare. Projektet leds av Birger Hörnfeldt vid SLU och forskarna kommer att bearbeta, analysera och utvärdera de nya data som kommer in med fokus på örnarnas flyghöjder och hur de utnyttjar sina livsmiljöer inom och utanför vindparker och i kontrollområden. En slutrapport planeras till juni

13 Den största påverkan uppstår när vindkraftverken anläggs, alltså under en relativt kort period. De flesta negativa effekter kan minimeras genom olika teknikåtgärder. Vindvals studier har visat att lokala förhållanden har stor betydelse för hur det marina livet påverkas. Det är viktigt med noggrann planering för att undvika etablering i särskilt känsliga områden eller byggande vid vissa tidpunkter på året. De forskningsresultat som tillkommit sedan syntesrapporten Vindkraftens effekter på marint liv (rapportnummer 6488) publicerades har i stort förstärkt stödet för innehållet i rapporten. FALUPROJEKTET Vindkraftens effekter på marint liv En syntesrapport LENA BERGSTRÖM, LENA KAUTSKY, TORLEIF MALM, HANS OHLSSON, MAGNUS WAHLBERG, RUTGER ROSENBERG & NASTASSJA ÅSTRAND CAPETILLO RAPPORT 11

14 VINDKRAFTENS EFFEKTER PÅ MARINT LIV Vindval bidrar med kunskap om hur en storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft kan komma att påverka det marina livet på landskapsnivå och om beteendet förändras hos de djur som lever invid fundamenten. Syntesrapporten Vindkraftens effekter på marint liv publicerades 2012 och har fått stort genomslag. Rapporten ger berörda intressenter och allmänhet möjlighet att skaffa en kunskapsgrund att stå på. Den åberopas av såväl domstolar som sökande vid prövning av vindkraftsärenden, den används av myndigheters handläggare och konsulter inför inventering och tillståndsgivning. De forskningsresultat som tillkommit sedan syntesrapporten skrevs har i stort förstärkt stödet för det allmänna innehållet i rapporten när det gäller fiskar, marina däggdjur och marint liv i övrigt. Det finns därför inte något behov av att revidera syntesrapporten just nu. Vindkraften har som ny verksamhet mötts med stor skepsis när det gäller påverkan på den marina miljön. Det är mycket som kan påverka det marina livet på ett negativt sätt, och i debatten lyfts ofta vindkraften fram som ett hot. Påverkansfaktorer Yt- och flyttrålning Kvävedeposition Vattenburet kväve Flodburet organiskt material Flodburet slam Deposition av icke syntetiskt bly (Pb) Tillförsel av vattenburen fosfor Fiske med garn Bottentrålning Deposition av icke-syntetiskt kadmium (Cd) Undervattensljud, vindkraft i drift Rankning av storleken på alla potentiella påverkansfaktorer (52 stycken) på Östersjöns marina miljö byggd på Baltic Sea Impact Index värden (BSII). Figuren ger inte en bild av den relativa skadligheten av olika påverkansfaktorer, men den ger en överblick av påverkanskällorna i Östersjön. Olika fiskemetoder och närsalttillförsel orsakar minskad biologisk mångfald och övergödning har rankats som de största påverkansfaktorerna. Undervattensljud från vindkraftparker i drift har rankats som påverkansfaktor 48. (Källa: HELCOM 2010) 12

15 Om det är det marina livet man oroar sig för, så är det den samlade påverkan från alla typer av exploatering som borde vara intressant. (Se grafen om BSII) Liten påverkan på fiskar Vindkraftens påverkan på lek- och uppväxtområden för fiskar lyfts ofta fram som ett allvarligt problem. Det man vet är att de flesta djur tydligt påverkas under byggnadsfasen av en vindkraftsanläggning, då störningar från exempelvis pålning, grävning, sprängning och fyllning är påtaglig. Det finns ännu inga studier som visar på långvarigt allvarliga effekter av vindkraftsparker på fisk under driftsfasen. Däremot är kunskaperna om de sammanlagda effekterna av flera vindkraftsanläggningar inom ett havsområde ännu inte klarlagda. Stressande faktorer som påverkar fisk eller andra djur kan komma ifrån olika vindkraftsanläggningar, men de är minst lika vanliga från andra källor såsom fartygstrafik, fiske, eller försvarets övningar samt från tillförsel av närsalter och andra föroreningar. Till exempel kan pålningsarbeten vid en vindkraftsanläggning vara lika stressande som att försvaret utför sprängningar i närheten. Det finns också positiva sammanlagda effekter av vindkraftsutbyggnad. Vindkraftparken Lillgrund har skapat hårdbottenytor mitt i södra Öresund, där sådana livsmiljöer, som passar vissa arter tidigare inte fanns. Vindkraftens bidrag till både negativa och positiva effekter blir dock märkbara först med en mycket storskalig utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Sett till påverkan på fiskar saknas ännu mycket kunskap 13

16 «Det är främst pålningsarbetena under byggfasen som oroar, eftersom tumlare då lämnar området. Det har emellertid visat sig att tumlarna efter en kortare eller längre tid återkommer.» Vägning av tumlare i Fjord & Bælt, ett besöksmål och forskningsinstitut i Danmark. om effekterna från olika verksamheter. Fisket i sig är den enskilda marina verksamhet som har störst påverkan på de marina ekosystemen enligt den internationella Helsingforskommissionen (HELCOM). Om fiske inom ett vindkraftsområde förbjuds blir sannolikt etableringen av en vindkraftspark positiv för den fisk som finns i området. År 2012 genomförde Greenpeace en enkätundersökning med landets fjorton kustlän. Resultatet visade att det bedrivs organiserat fiske i alla marina områden med Natura 2000-skydd. I elva av länen bedrevs yrkesfiske i områdena och i fem län även bottentrålning. Att det finns restriktioner för vindkraft i Natura 2000-områden, men inte för fiske, innebär att man inte skiljer stort från smått vilket är en följd av att vindkraft och fiske regleras genom olika regelverk. Kunskapen om effekter på fisk vid vindkraftetablering kommer att öka i takt med att kontrollprogram för anläggningar i olika länder genomförs och utvärderas. Om ansvariga myndigheter ser till att kontrollprogrammen följs upp och utvärderas på ett bra sätt kan resultat samlas från flera olika platser och testas statistiskt och vetenskapligt.. Här finns idag brister på flera håll. Kontrollprogrammen måste också utformas på ett sätt så att såväl verkliga som uteblivna effekter av anläggningen kan skiljas från annan påverkan. Tumlare störs bara under kort tid Det finns en växande oro över hur den lilla valarten tumlare, som förekommer i Östersjön och på Västkusten kommer att påverkas av den planerade storskaliga utbyggnaden av havsbaserad vindkraft. Det är främst pålningsarbetena under byggfasen som oroar, eftersom tumlare då lämnar området. Det har emellertid visat sig att tumlarna efter en kortare eller längre tid återkommer. Idag finns det dessutom metoder för att till viss del reducera undervattensljud och andra störningar i samband med undervattensarbeten. Vattenfall genomför för närvarande ett stort forskningsprojekt om hur tumlare påverkas av undervattensljud i samband med pålning. Under 2014 kommer en delrapportering och projektet ska vara slutredovisat under Ett av de största och allvarligaste hoten mot tumlare i svenska vatten är annars fisket, eftersom djuren kan fastna i fiskenät och drunkna. Andra hot är miljögifter och på längre sikt klimatförändringar. Tumlarpopulationen i 14

17 svenska vatten längs västkusten klassas idag som sårbar. Populationen i Östersjön är däremot klassad som akut hotad. Att marina däggdjur också kan gynnas av havsbaserad vindkraft har nyligen visats i en studie från Holland, där knubbsälar utvecklat ett beteende där de letar mat genom att simma på ett visst sätt mellan olika vindkraftsverk i en park för att fånga fisk, som ansamlats vid fundamenten. Vindkraften bedöms tuffare än annan verksamhet Artskyddsförordningen som skyddar hotade arter är omdiskuterad i vindkraftsammanhang. I Sverige tolkas förordningen, enligt vindkraftsbranschen, hårdare för vindkraft än för andra verksamheter. Fiske och jakt är delvis undantagna i artskyddsförordningen. Bestämmelser med motsvarande innebörd finns i jakt- och fiskeförordningarna. Vindkraftbranschen upplever även att tillståndsprövningarna har blivit mer oförutsebara, och att de i många fall har gått mot en striktare bedömning av artskyddsförordningen. Försiktighetsprincipen har dessutom hävdats i förhållande till vindkraftens okända effekter samtidigt som fiskets kända effekter på samma populationer inte beaktats. >> En mer utförlig version av texten finns på Vindvals webbplats, naturvardsverket.se/vindval KJELL GRIP Kjell Grip har mer än 30 års erfarenhet som tjänsteman i statlig förvaltning inom området skydd och förvaltning av kust- och havsområdenas miljö och resurser. Utbildning som lärare och vidareutbildad i marin biologi och ekologi. Tidigare miljösekreterare i Helsingforskommissionen HELCOM, Finland. Kjell Grip är ordförande för Vindval sedan programmets start TEXT: KJELL GRIP REFERENSER HELCOM, Ecosystem health of the Baltic Sea. HELCOM holistic assessment. Baltic Sea Environment Proceedings No Naturvårdsverket, Vägledning om vindkraftsetablering i Natura 2000-områden till havs. Regeringsuppdrag Naturvårdsverket, Vindkraftens effekter på marint liv. En syntesrapport. Rapport

18 EKOLOGISK RISKBEDÖMNING I VINDKRAFTSSAMMANHANG Hur bedömer man risken för att en specifik skyddsvärd art ska minska eller att ett vindkraftprojekt ska ha annan ekologisk påverkan? Att göra en riskbedömning har fördelar i samband med miljökonsekvensbeskrivningar. Riskbedömningen ger ofta kvantitativa resultat och tydliggör osäkerheter i bedömningen. Per definition är risk en funktion av sannolikhet och konsekvens. Risken kan därför anses oacceptabel både vid relativt låga sannolikheter om incidenten medför katastrofala effekter eller när en incident med lindriga konsekvenser har väldigt hög sannolikhet att inträffa, om och om igen. Ett vanligt sätt att formulera riskbegreppet är hur sannolikt är det att en oacceptabel skada inträffar?. Om sannolikheten överskrider ett gränsvärde anses risken oacceptabelt hög. Fördelarna med ekologisk riskbedömning jämfört med vanliga bedömningar i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) är att riskbedömning i regel är mer kvantitativ, transparent och tydliggör osäkerheter i bedömningen. Riskerna graderas I en riskbedömning identifieras först receptorn (till exempel en population av en hotad art) och de specifika effekter som vindkraftsprojektet eventuellt kan medföra (exempelvis pålningsskador, kollisioner eller habitatförlust). Därefter beräknas sannolikheten för att varje specifik effekt ska inträffa inom ett bestämt tidsintervall med simuleringsmetoder, respektive hur stor betydelse varje möjlig effekt har på den berörda populationen, det vill säga konsekvensen. När både sannolikhet och konsekvens är skattade kan risken bestämmas. Beroende på vilken ingångsdata man haft tillgång till kan risken beskrivas antingen som ett kvantitativt sannolikhetsvärde med konfidensintervall för en oacceptabel risknivå, eller som en mer kvalitativt kategoriserad risk från obetydlig till hög. Slutligen utvecklas skyddsåtgärder för att minska de risker som enligt beräkningarna visat sig vara oacceptabelt höga. Att föreslagna åtgärder har önskad effekt måste kontrolleras i ett efterföljande kontrollprogram. Det är oftast ekologiskt relevant att bedöma risker på populationsnivå. TEXT: KJELL GRIP OCH LINUS HAMMAR Linus Hammar arbetar vid Havs- och vattenmyndigheten, och ingår i Vindvals referensgrupp. 16

19 Det finns stora kunskapsluckor när det gäller hur landlevande däggdjur påverkas av utbyggnaden av vindkraft. Framför allt handlar det om samlade effekter av habitatförändringar och olika typer av störning. Tillfartsvägar till vindkraftverken gör att tillgängligheten för friluftsliv, jakt och nöjestrafik ökar. Det är väl känt att störningar från sådan mänsklig aktivitet kan påverka älg, hjort, tamren samt stora rovdjur. I syntesrapporten Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur (rapportnummer 6499) redovisas de tillgängliga kunskaperna. En slutsats är att det behövs bättre uppföljning av de förändringar som vindkraftetablering kan innebära för framförallt vilda djur och ren. FALUPROJEKTET Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur En syntesrapport RAPPORT 17

20 18

21 RENAR STÖRS UNDER BYGGFASEN Renar undviker områden nära mänsklig aktivitet och utbyggnad, i synnerhet under senare delen av vintersäsongen. Dessutom undviker de vägarna under byggfasen och är renarna i närheten av vägarna rörde de sig snabbare. Det visar en studie som gjordes under byggfasen av två vindkraftparker i Malå kommun i Västerbotten. I studien ingår bygget av vindkraftparkerna Storlidens med åtta verk och Jokkmokkslidens med tio verk. Att renar undviker områden nära störning har visats i tidigare forskning de senaste decennierna. Kalvningssäsongen på försommaren är en extra känslig period. Anna Skarin vid SLU har analyserat renarnas rörelsemönster genom spillningsinventering och med GPSsändare på 45 av renarna. Under byggtiden undvek renarna de passager som ligger mellan 0 och 4 kilometer från de berg där vindkraftsparkerna uppfördes. På längre avstånd, 4 till 8 kilometer, påverkades inte användningen av passagerna. Om vindkraftparker uppförs i renskötselområden på höjder och berg där rennäringen inte störs, är det mycket viktigt att också planera vägar och kraftledningar så att de inte stör renarnas vandringsvägar mellan olika områden, skriver forskarna. Ett av områdena, Jokkmokksliden där beteskvaliteten är sämre, användes mindre redan före byggstart. Skillnaden mellan åren före och under byggstart var ganska liten. På Storliden, där betet är bättre, var skillnaden mycket större. Renarna undvek en buffertzon på 3,5 kilometer runt anläggningarna. Även kraftledningarna undveks, men bara under det första årets byggfas. MEN VAD HÄNDER NÄR VINDKRAFTVERKEN ÄR I DRIFT? När en vindkraftpark har etablerats är det mindre mänsklig aktivitet i området jämfört med byggfasen. Anna Skarin fortsätter nu studierna tillsammans med forskare från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, Dalarnas Högskola och forskningscentret Grid-Arendal, Norge samt renskötare i ett uppföljande projekt som ska undersöka hur renar och rennäring påverkas under driftfasen. Undersökningen baseras på GPS-data, spillningsinventering och renskötarnas kunskap om hur renar och renskötare använder områden kring vindkraftsparker i driftsfas. Det är bra att vi får en fortsättning på detta projekt så att vi kan studera påverkan under driftsfasen av vindkraft, säger Anna Skarin Vindkraftverken är inte den första exploateringen i det 19

22 studerade skogsområdet som används för sommarbete och för kalvning under försommaren. Skogsbruk, samt gruvoch täktverksamhet präglar området sedan tidigare. Det finns riksvägar genom området, och en kraftledningsgata som breddades under byggnadsfasens studier. Utbyggnad av flera vindkraftsparker, liksom eller annan exploatering, i renbetesområden, kan få konsekvenser för en sameby som inte ANNA SKARIN Anna Skarin är forskare vid SLU, avdelning Renskötsel. Hon har deltagit i Vindvals syntesarbete om vindkraft och landlevande däggdjur och ledde projektet Renar och Vindkraft, studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby. kunde förutses vid utbyggnad av bara en vindkraftspark. De kumulativa effekterna av påverkan från flera verksamheter är i dag svåra att förutspå. Det behövs mer kunskap om hur renarna påverkas av olika verksamheter för att kunna planera för och driva en hållbar rennäring. För att beskriva detta avser forskarna bland annat att ta fram GIS-kartor som visar den samlade påverkan på renbetesmark ur ett historiskt perspektiv med en tidshorisont på 100 år. Vi planerar att kartera infrastrukturen vid olika tidsepoker tidigt 1900-tal, mitten av 1900-talet, sent 1900-tal samt början av 2000-talet. Vi kommer också att försöka bedöma hur påverkan kan komma att se ut i framtiden genom att kartera ett framtidsscenario femtio år framåt i tiden. Projektet pågår till 31 december TEXT: KAJSA OLSSON 20

23 VINDKRAFT OCH RENNÄRING För tio år sedan fanns bara enstaka vindkraftverk i renskötselområdet. Nu har cirka 500 vindkraftverk byggts och ytterligare runt verk har fått tillstånd. Varför sägs det ofta att vindkraft och rennäring är en känslig fråga? Renskötseln är ju inte bara en näring utan en central del av den samiska kulturen och en livsstil för de samer som bedriver renskötsel. Det är många som gör anspråk på samebyarnas betesmarker. Vindkraften är ett av de senare inslagen. För tio år sedan fanns bara något enstaka vindkraftverk i renskötselområdet. Nu har cirka 500 vindkraftverk byggts och ytterligare cirka har fått tillstånd. Dessutom finns ansökningar som omfattar ytterligare några tusen vindkraftverk inom renskötselområdet enligt webbplatsen Vindbrukskollen. Nya gruvor och kraftledningar planeras också. Sammantaget gör det att varje nytt intrång blir allt svårare för samebyarna att hantera. En annan aspekt som jag tror bidrar till att det är en känslig fråga är att forskningsunderlaget MARIA BERGSTÉN Maria Bergstén är sedan 2005 konsult vid Enetjärn Natur. Hennes fokusområde är rennäring och vindkraft. Hon har lett MKB-uppdrag (miljökonsekvensbeskrivning), varit projektledare för VindRen och arbetat med flera uppföljningsstudier. Maria Bergstén ingår i Vindvals referensgrupp. 21

24 fortfarande är tunt och att olika forskargrupper drar olika slutsatser. Går det att dra slutsatser från en etablering till en annan, eller är förhållandena specifika för varje sameby, varje betesområde, varje vindkraftetablering? Utifrån de studier som gjorts hittills så kan man dra vissa generella slutsatser, men i huvudsak anser jag att det inte går att överföra slutsatserna rakt av från dessa till andra vindkraftetableringar. Det är till exempel svårt att överföra resultat från en studie som är gjord i åretruntmarkerna till en etablering i vinterbetesmarkerna och vice versa. Jag hoppas dock innerligt att det kommer forskning som är generellt överförbar. Vad är det som utgör störst påfrestning för rennäringen? Gruvdrift, skogsbruk, vindkraft, rovdjurstryck, turism eller är det de samlade effekterna? Det ser olika ut mellan olika samebyar, men helt klart är de kumulativa effekterna mycket viktiga. Skogsbruket är i en klass för sig eftersom påverkan är så storskalig. Kan kompensation, exempelvis stödutfodring, lösa problem på kort och lång sikt? Jag tror inte att stödutfodring eller pengar är en långsiktig lösning. Renarna mår bäst av naturligt bete och av att ströva fritt. Det bästa vore om det fanns alternativa marker att tillgå, men tyvärr tror jag att de är svåra att hitta. Däremot ser jag potentialer i att återskapa bra betesmarker, inte minst på marker som nyttjats hårt av skogsbruket. Min önskan är att verksamhetsutövare tar ett stort ansvar i dialogen med samebyarna i syfte att göra så litet intrång som möjligt, men också att vi blir bättre på att återskapa goda betesmarker. TEXT: KAJSA OLSSON 22

25 Etablering av vindkraft kan påverka människors livsmiljö. Syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen (rapportnummer 6497) sammanställer forskning som tar upp människors upplevelser av ljud från vindkraft och andra upplevda besvär. Ett annat forskningsområde i rapporten är landskapet och landskapsanalyser, samt hur vindkraften påverkar den lokala ekonomin. Metoder för att skapa dialog i vindkraftprocessen tas också upp. Rapporten innehåller kunskap som är direkt tillämpbar i dialog- och beslutsprocessen om vindkraft för handläggare på länsstyrelser och kommuner, beslutsfattare och projektörer samt till allmänheten. FALUPROJEKTET Vindkraftens påverkan på människors intressen En syntesrapport RAPPORT 23

26 VINDKRAFTENS LOKALA NYTTA VIKTIG Den storskaliga vindkraftens intåg sätter nytt fokus på frågor om lokal nytta kopplad till utbyggnaden. Det gäller inte minst i de norra delarna av landet. I syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen från 2012 konstateras att det finns en tydlig koppling mellan graden av acceptans för vindkraft och dess lokala förankring i fall då markägande och lokalt företagande går hand i hand med utbyggnaden. Utgångspunkten för dessa slutsatser var bland annat rapporten Vindkraft i Jämtland en studie relaterad till turism av Bosse Bodén vid Etour på Mittuniversitetet i Östersund från I en ny studie från 2014 har han nu gått vidare på det lokala temat. I rapporten Lokal nytta av vindkraft dras slutsatsen att mer fokus behöver sättas på frågor om lokal nytta där vindkraften byggs ut. «Våra exempel visar att lokal nytta är viktigt om man vill uppnå acceptens för en utbyggnad.» Bosse Bodén, forskare Bakgrunden till projektet är den kraftiga vindkraftsutbyggnaden som just nu sker i Jämtland, och det starka intresset som fortfarande finns för att få till stånd nya stora vindkraftsparker i regionen. Utgångspunkt för arbetet har varit riksdagens beslutade planeringsram för vindkraft på 30 TWh till år 2020 och de jämtländska kommunernas översiktsplaner. Projektet har skett i samverkan med en grupp regionalt verksamma vindkraftsintressenter, och har bedrivits med stöd från Energimyndigheten genom Nätverket för vindbruk. Våra exempel visar att lokal nytta är viktigt om man vill uppnå acceptans för en utbyggnad. Utbyggnaden går DELADE UPPFATTNINGAR OM VINDKRAFTENS PÅVERKAN Det finns ingen entydig bild av besökarnas syn på hur vindkraft påverkar upplevelsen av fjällandskapet. Det visar enkäten Besök och besökare i fjällen (2014) från turismforskningsinstitutet ETOUR vid Mittuniversitetet. Mellan 32 och 51 procent av de tillfrågade uppger att påverkan är negativ i stor eller mycket stor utsträckning. Mellan 11 och 28 procent av de som svarat säger att de påverkas lite eller inte alls och ungefär var femte svarar vet ej. 24

27 Marian Stranne hade stängt sin tomatodling i jämtländska Görvik och startade istället mat och boende för vindkraftrallarna. I byn med 50 invånare har åtta personer haft sin försörjning i tre år. också smidigare om man utgår från lokal nytta när ny vindkraft planeras, säger Bosse Bodén. I Sverige finns det inget speciellt regelverk för att öka den lokala nyttan när vindkraften byggs ut. Så är det inte överallt, enligt rapportens internationella utblick. I exempelvis Danmark finns ett särskilt regelverk kopplat till frågan om att lokalt öka acceptansen för förnybar energi. Här finns bland annat regler för kompensation ifall vindkraft påverkar intilliggande fastigheters värde, regler som ger närboende rätt att köpa in sig i vindkraftsprojekten och stöd till kommuner för kompensationsåtgärder vid nya etableringar vad gäller påverkan på miljö och rekreation. I grannlandet Norge har kommunerna rätt att införa en kommunal fastighetsskatt för kommersiell verksamhet. Enligt rapportförfattarna används denna möjlighet som en utgångspunkt i diskussionerna om frivilliga överenskommelser med de som bygger vindkraften. Ett annat exempel är Tyskland där kommuner får del av elproduktionen i form av en lokal företagsskatt, enligt rapporten. I storstadsregionerna bor det mycket folk, vilket är en fördel i fråga om regional utveckling. Andra delar av landet har fördelar vad gäller naturresurser det tycker jag borde få sätta några små spår i lokalsamhället, så att det finns utvecklingsmedel kopplat lokalt när vindkraften byggs ut, säger Bosse Bodén. TEXT: ANNIKA NILSSON BOSSE BODÉN Bosse Bodén, Fil Dr, Ekonomi, Mittuniversitetet Östersund. Medförfattare till kapitlet Ekonomi och verksamheter i Vindvals syntesrapport Vindkraftens påverkan på människors intressen. 25

28 VINDKRAFTEN GER MÅNGA REGIONALA ARBETEN Mörttjärnsbergets vindpark i Bräcke kommun, 37 vindkraftverk Årsarbeten Varav regionala Multiplikatoreffekt Varav regionala Förprojektering Projektering Avverkning Servicebyggnad Vägar, kranplaner Intern el, opto Kraftledning och anslutning En tydlig trend för vindkraften är att de regionala arbetena blir allt fler. Torn & turbin, fundament Vid bygget av Mörttjärnsbergets vindpark med 37 verk var nära hälften av de 221 årsarbetena lokala/regionala. Om även externa arbeten kopplade till bygget räknas in uppkom över 120 lokala/regionala årsarbeten (se diagrammet ovan). Totalt i Jämtlands län med gränstrakter utfördes 600 Transporter, hamnarbete Site Facility Services Boendeservice vid vindpark Källa: Arbetskraftsförsörjning och sysselsättningseffekter vid etablering av vindkraft (2014), Nätverket för vindbruk, Energimyndigheten. årsarbeten i vindkraftbranschen 2013 och 2014 var det uppemot årsarbeten. Det motsvarar så många som sysselsattes av de stora privata arbetsgivarna Skistar och Jämtkraft. Uppgifterna kommer från Vindkraftcentrum.se i Hammerdal, ett projekt med uppdrag att vindkraftbranschens investeringar i så hög grad som möjligt ska komma befolkningen i regionen till del i form av jobb och företagande. 26

29 «GE PLATS FÖR BÅDE FAKTA OCH VÄRDERINGAR» Genom att bredda analysen av landskap i projekteringen för vindkraft går det att få en bättre dialog kring kunskap och tolkningar och balans i beslutsfattandet. Grunden i så kallad deltagande landskapsanalys är att inte bara lyssna till planerare, exploatörer och experter, utan även ta med allmänheten. En bygd står alltid i förbindelse med andra platser och påverkas på gott och ont av beslut och handlingar i omvärlden. Deltagande landskapsanalys handlar varken om att betrakta allmänheten och platsen som strikt lokala angelägenheter eller att se platsbundna tolkningar som irrelevanta. Det lokala, nationella eller internationella hänger ihop. Det säger Tom Mels vid Uppsala universitet, Campus Gotland. Han har skrivit Deltagande landskapsanalys för vindkraft (rapportnummer 6625) tillsammans med Sanna Mels. Det är en idéskrift som granskar hur landskapsanalyser tas fram, och hur en deltagande landskapsanalys kan utformas. Planering sker nästan alltid i skarven mellan enskilda och allmänna intressen. Deltagande landskapsanalys söker en bättre dialog om kunskap, tolkningar och balans i beslutsfattandet. Det kan åstadkommas genom att ge såväl planerare, exploatörer och experter som allmänhet en tydlig röst i en gemensam dialog. 27

30 Rapporten beskriver olika typer av landskapsanalyser. Resultatet av analysen beror på vilken metod som har använts. Metoder som beskriver landskapets struktur, landmärken, kartor och bilder är välutvecklade för att synliggöra officiellt erkända natur- och kulturvärden. Det kan kallas expertens landskapsvision. Om den blir tongivande i beslutsfattande och planering och man åsidosätter vardagsupplevelser knutna till landskapet ökar risken för konflikter. För att fånga hur boende och brukare uppfattar landskapet, som plats och vardagslandskap, krävs andra tillvägagångssätt. En deltagande landskapsanalys kan då vara ett komplement till specialisternas analys. Tanken är att experternas arbete inte sker i avskildhet, utan i samarbete med allmänheten. En ständig dialog under arbetet ska göra processen mer transparent. Olika tolkningar och värderingar bakom en landskapsanalys kommer fram och då framstår slutprodukten inte som en bergfast faktasamling, som en kalkyl ur en maskin, utan som en tolkning där av människor skapade fakta och värderingar båda får plats, säger Tom Mels. Figuren nedan visar olika nivåer av deltagande och vad de innebär. Att involvera boende och berörda kräver tid och resurser. I många fall har det varit en anledning till att avgränsa medborgarnas deltagande till remisser. Mål för deltagande Löfte Redskap Informera Att förse allmänheten med balanserad information och objektiva fakta som hjälper dem att förstå problem, alternativ, rättigheter, skyldigheter, möjligheter och/eller lösningar. Vi håller er informerade. Det här är vår avsikt (målet är egentligen inte deltagande utan upplysning eller t.o.m. påverkning) Faktablad Ej interaktiva webbsidor Öppet hus Utställningar Annonser Anslag Konsultera Att få in allmänhetens respons på analyser, alternativ och/eller beslut (inga garantier för verklig hänsyn till allmänhetens perspektiv) Vi håller er informerade, lyssnar och erkänner intressen och strävanden. Vi ger återkopplingar på hur allmänhetens deltagande påverkar beslut. Remisser Enkäter Fokusgrupper Offentliga informationsmöten Involvera Att arbeta med allmänheten i varje steg i processen, främst för att säkerställa att allmänhetens önskningar och behov genomgående uppfattas och beaktas. Vi ska arbeta med er för att säkerställa att era strävanden och intressen direkt återspeglas i alternativen som utvecklas. Vi ger återkopplingar på hur allmänhetens deltagande påverkar beslut. Workshops Deltagande röstning Interaktiva webbsidor Samarbeta Att arbeta med allmänheten i varje steg i beslutsprocessen, inklusive vid utveckling av alternativ och avgöranden kring en önskad lösning. Innebär en omfördelning av makt. Vi räknar med er för råd och nyskapande idéer vid problemlösning. Vi inkluderar era yttranden och rekommendationer så mycket som möjligt i besluten. Rådgivande medborgarkommitté Byggande av samförstånd Deltagande beslutsprocesser Bemyndiga Att ge allmänheten beslutsfattanderätt. Vi kommer att tillämpa det som ni beslutar. Ni får en majoritetsröst i beslutsfattande. Medborgarkommittér (Sluten) omröstning Deltagande beslutsbefogenheter Källa: Med vissa anpassningar och tillägg, efter International Association for Public Participation (IAP2), Chambers 2006, Solcum 2003, samt Wilcox

31 Hur hanterar man blandningen av fakta och känslor i information och samtal om vindkraft? Gränsdragningen mellan fakta och värderingar är problematisk, särskilt i ett landskapssammanhang. Här görs alltid tolkningar. Det är möjligt att kartera eller att genomföra olika mätningar i landskapet, men vill man få ett helhetsgrepp är det ofrånkomligt att subjektiva aspekter ges utrymme. Den skarpa gränsdragningen mellan fakta och känslor är i sig ett hinder. När fakta levereras som orubbliga sanningar och allt annat avfärdas som irrelevanta känslor kan vi överlåta planeringen helt till mätapparater. Men allt tyder på att tolkningar inte är irrelevanta utan ständigt närvarande. Finns det nackdelar med att låta allmänhetens uppfattning styra? Det är farligt att idealisera allmänheten eller det lokala sammanhanget. Allmänheten är sällan en enhetlig grupp. Det kan finnas stora intressemotsättningar och ojämna maktpositioner mellan olika grupper och individer på lokal nivå. Om vissa av dessa särintressen felaktigt behandlas som allmänhetens vilja förvärras lokala förutsättningar för demokratiska beslut. Det är från rättslig och rättvisesynpunkt heller inte aktuellt att en lokal allmänhet ska styra. Energiförsörjning ska betraktas i ett större geografiskt, socialt, och miljömässigt sammanhang. «Landskapskonventionen ser allmänhetens deltagande som ett komplement till experternas, som kommer i första rummet.» Kan du ge några goda exempel där deltagande landskapsanalyser har genomförts? Det finns några fall där deltagande tycks ha fått större utrymme, som till exempel i arbetet kring Siljan i Dalarna, som beskrivs i syntesrapporten Vindkraftens påverkan på människors intressen, samt Kristianstad i Skåne. På dessa platser och internationellt kan vi se att vissa aspekter av deltagande landskapsanalyser har tillvaratagits. TEXT: KAJSA OLSSON TOM MELS Tom Mels, docent i kulturgeografi, Uppsala universitet, Campus Gotland. Tom Mels var samordnare för kapitlet Landskap i Vindkraftens påverkan på människors intressen (2012) och har även skrivit Vindvalrapporten Deltagande landskapsanalys för vindkraft (2014) tillsammans med Sanna Mels. 29

32 HUR ANVÄNDER EN MYNDIGHET FORSKNINGSRESULTAT? Vindval är ett omfattande forskningsprogram, även med internationella mått mätt. Hur kommer kunskapen som till nytta på myndigheter och hur hanteras att olika forskare ibland ger olika svar? «Vi på myndigheterna får leva med att det i princip aldrig finns ett entydigt och slutgiltigt svar. Vi får agera på den kunskap som finns vid ett givet tillfälle.» Mycket av den kunskap som vi i Sverige har om vindkraftens miljöeffekter kommer från Vindval. Programmet är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket och har gett ut en lång rad rapporter där forskningsresultat inom olika ämnen. Eva Thörnelöf är chef för avdelningen Analys och forskning vid Naturvårdsverket, den av myndigheterna som publicerar rapporterna. På baksidan av rapporterna står det Rapporten uttrycker inte nödvändigtvis Naturvårdsverkets ställningstagande. Författaren svarar själv för innehållet. Varför står det så? Rapporterna redovisar resultat från en eller flera forskningssatsningar som fått bidrag helt eller delvis från Vindval. Bidragsgivaren har ingen inverkan på forskningens genomförande eller forskningsresultaten och ska inte heller ha det. Resultaten presenteras utan bearbetning eller värdering från myndigheten. Detta får var och en ta till sig och värdera ensamt eller tillsammans med annan kunskap. Ska inte myndigheter använda sig av den forskning som tas fram? Jo, det är mycket viktigt för en myndighet att fortlöpande ta till sig nya forskningsrön och ha bästa tillgängliga kunskap som underlag för beslutsfattande, vägledning och andra ställningstaganden. Men det är sällan ett enskilt forskningsresultat leder till omedelbar revidering eller omvärdering av ett ställningstagande från myndighetens sida. Vilken grund använder en myndighet för ställningstaganden? Myndigheten kan behöva väga samman resultat från flera forskningsstudier 30