Malmö valde tunnskikt

Transkript

1 Nr Malmö valde tunnskikt Vi har använt ett mycket flexibelt bindemedel med polymermodifiering i både bindlager och slitlager. Lars-Bertil Olsson, Skanska Remixing är resurssnålt, kostnadseffektivt och skonsamt för miljön Lemminkäinen Komplett og mektig etter Mestakjøp Fortæl vejenes gode historier Foto: Ole Jais Stopp&belägg Nyheter för beläggningsbranschen

2 Ledare Fokus på förändring Infrastruktur i allmänhet och vägar i synnerhet bidrar inte bara till en stark ekonomi utan skapar även stabilitet inför framtiden. Tveklöst är det så att en konservativ bransch som vår är i stort behov av just förändring för att få till den nödvändiga tillväxten samt mer väg för pengarna den träffande slogan som samarbetsprojektet Förändring i Anläggningsbranschen (FIA) brukar använda. Det är uppenbart så att för tillfället förändras samhället runt oss i en exponentiell fart och individer och organisationer har svårt att hänga med i utvecklingen. Tänk bara hur internet har förändrat hur vi som både privatpersoner och företag kommunicerar och interagerar via till exempel Facebook, twitter och bloggar. Våra barns generation ser redan nu på kommunikation på ett helt annat sätt än de flesta av oss äldre gör. Någon klok person har sagt att man inte kan styra förändring utan bara försöka ligga i framkant eller helst steget före, och det är vår stora utmaning. Andra visionärer förespråkar att de företag som kommer att vara framgångsrika i framtiden är sådana som anammar de nya värderingarna och lär av det som händer på webben samt organiserar sig därefter. De hävdar att framtidens organisationer måste riva nuvarande hierarkiska strukturer och vara bättre anpassade till människorna som arbetar i dem. Vi måste kort sagt utmana invanda beteenden och lära från gräsrötterna Challenge Dogma och Learn from the fringe, som det talas om i USA. Utvecklingen i Mellanöstern under det senaste halvåret är ett belysande exempel på kraften i dessa påståenden. Frågan är om detta också är framtiden för vägbranschen? Jag är lite skeptisk, men att snabbt kunna anpassa sig till och helst leda en förändring är nog ändå en absolut nödvändighet för att vara framgångsrik. I denna komplexa förändring ser jag samtidigt infrastrukturen som en viktig balans i ett allt snabbare snurrande samhälle. Infrastruktur i allmänhet och vägar i synnerhet bidrar inte bara till en stark ekonomi utan skapar även stabilitet inför framtiden. Det skapar jobb och trygghet samt kommer att finnas kvar som en viktig del i ett väl fungerande och hållbart samhälle mycket långt fram i tiden. Förmodligen långt efter att Ipads och Iphones hamnat i byrålådan! Säsongen har nu dragit igång ordentligt efter en något trög och sen start. Jag hoppas att några av de intressanta utvecklingsprojekt som beskrivs i detta nummer av Stopp&belägg kommer att visa sig vara goda exempel på Nynas ambition att tillsammans med våra partners leda utveckling och förändring på vägsidan. Peter Bäcklund Business Area Director, Bitumen Nordic Foto: Gösta Rising 2 Stopp&belägg ett nyhetsmagasin från Nynas ansvarig utgivare: Peter Bäcklund chefredaktör: Hans Östlin, mobil , e-post: hans.ostlin@nynas.com Redaktion och projektledning: Hedengren Media, layout: FormaMedia AB adress: Stopp&belägg, Nynas AB, box 10702, Stockholm, Sverige telefon: telefax: internet: Stopp&belägg utkommer 3 ggr per år. Tidningen distribueras kostnadsfritt inom Norden till alla med yrkesmässigt, politiskt eller ideellt intresse för utvecklingen inom området vägar och vägbeläggning. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Stopp&belägg trycks på miljömärkt papper hos Åtta.45 Tryckeri AB, Solna. På omslaget: Lars-Bertil Olsson, Skanska, leder beläggningsarbetet på Trelleborgsvägen in mot Malmö. Foto: Ole Jais. Stopp&belägg Innehåll 4 Malmö valde tunnskikt 6 högtflygande beläggningar 8 återvinning med hög kvalitet 10 lemminkäinen Norge 11 englandstur 12 limma klistret rätt 14 konferencen Vinderveje 15 koldteknik gavner miljøet 16 tankgruppen i nya händer

3 UTBLICK Tänk kallt SE I april sjösatte Nynas en kampanj Cold mix campaign som lanseras i hela Europa. Fokus ligger på kallteknik och kallåtervinning samt hållbara beläggningar. Förutom annonser och applikationsbroschyrer genomförs olika aktiviteter för att utveckla eller förbättra såväl produkter och koncept som utbildningar och temadagar. Det här är ett viktigt bidrag för att branschen ska välja lösningar som ligger i linje med en hållbar utveckling, säger Shadi Tentak som ansvarar för den svenska delen av kampanjen. Hållbarhet i Istanbul Subjectmatter, Name, Division SE Den juni 2012 genomförs den femte upplagan av Eurasphalt & Eurobitume Congress i Istanbul. När denna för branschen så viktiga konferens anordnades för fyra år sedan var temat Vägar för livet. Den här gången fokuserar man på den mest aktuella aspekten av detta övergripande tema, närmare bestämt hållbarhet. Sven Fahlström Bland de centrala områden som ska presenteras och diskuteras ingår anpassning till klimatförändring, hållbarhet och prestanda, energi och koldioxid, resursanvändning och återvinning samt ansvarsfull och miljöanpassad upphandling. Nynas kommer att vara med och visa upp sig och även presentera en del nyheter. Trots att konferensen ligger ett år fram i tiden finns det anledning för alla intresserade att redan nu börja planera resan. Eurasphalt & Eurobitume Congress är en viktig mötesplats för branschen, menar Sven Fahlström på Nynas. Information för ökad säkerhet SE Ett viktigt inslag i Nynas säkerhetsarbete är de träffar som hålls regelbundet med chaufförer och personal på asfaltverken. En av de frågor som kommer att behandlas lite extra den här säsongen är förekomsten av svavelväte vid förvaring av bitumen. Det är ett fenomen som är känt sedan tidigare men vi tror ändå att det finns anledning att informera kring detta och därmed höja medvetenheten i branschen, menar Nynas försäljningschef Matz Wiklund. Nynas har nyligen genomfört mätningar i tankar på raffinaderier, bitumendepåer och asfaltverk. Dessutom har mätningar utförts vid lastning av bitumen till bil. Resultaten visar som förväntat höga värden i lagringstankar, men koncentrationer över gällande hygieniskt gränsvärde har även uppmätts i biltankar samt i tankar på asfaltverk. Däremot visar de mätningar som gjorts vid utlastning av bitumen att chaufförerna inte exponeras för koncentrationer över gällande gränsvärden. Vi vill ändå lyfta upp frågan eftersom vi tror att kunskaperna om de risker som finns har minskat bland de som Emulsionstillverkning flyttas från Södertälje till Västerås SE Nynas har sedan 2007 förnyat och byggt ut sin produktionskapacitet för emulsioner. Tillståndet att tillverka i Södertälje upphörde 2010 och ny lokaliseringsplats blev Västerås. I väntan på att den nya anläggningen tas i drift finns en mobil anläggning på plats i Västerås för att serva kunderna. Första leveransen ägde rum 4 maj och gick till Norge. Sedan dess har leveranserna fortsatt, men på grund av den temporära lösningen bör man vara medveten om att alla produkter inte kan levereras direkt. Mer information får du av din kontaktperson på säljavdelningen eller från personalen på anläggningen i Västerås. Satsningen på emulsioner ingår i Nynas långsiktiga strategi för att möta den ökade efterfrågan på uppgraderade produkter i Norden och är dessutom ett led i vår fortsatta strävan att utveckla Performance Programme, säger Linda Johansson på Bitumen Nordic. berörs. För den som vill ha mer detaljerad information går det utmärkt att kontakta mig eller någon av mina medarbetare på svenska säljavdelningen, säger Matz Wiklund. Svavelväte och bitumen Svavelväte, eller vätesulfid (H2S), är en färglös giftig gas som bland annat kan bildas vid varmförvaring eller transport av bitumen, främst vid lagring under en längre period. Gasen är känd för att lukta som ruttna ägg, men giftigheten är lömsk då exponering snabbt avtrubbar luktsinnet. Dessutom tycks bitumenlukten kamouflera lukten av ruttna ägg. Hygieniska gränsvärden Hygieniskt gränsvärde anger högsta godtagbara halt av en luftförorening i inandningsluften. Det finns gränsvärden för cirka 350 ämnen. Vid halter som är lägre än det hygieniska gränsvärdet, anses en person vara skyddad mot skador även om den utsätts för exponering under lång tid. Den individuella känsligheten kan dock variera och såväl arbetstyngd som exponering för andra luftföroreningar kan inverka. Mer information finns på Arbetsmiljöverkets hemsida: Bra beläggningar viktigast SE Kritik på teknik 2010 heter en rapport som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerade i höstas. Rapporten bygger på en stor enkätundersökning om hur medborgarna ser på kommunens service när det gäller till exempel gator och vägar. Bland slutsatserna framkommer att: 40% anser att det är bra standard på kommunernas gator och vägar. De som bor centralt är i allmänhet mer nöjda än de som bor utanför tätorten. 54% tycker att snöröjning och halkbekämpning sköts bra. 25% tycker att den nuvarande trafiksäkerheten är bra. 51% menar att kommunen främst ska satsa på underhåll av asfalten om man får mindre pengar till underhåll av gator och vägar (bland övriga svar kan nämnas att snöröjning och halkbekämpning fick 40 % och hastighetsdämpande åtgärder 6%). Rapporten kan laddas ner på: nyheter_2010_1/kritik_pa_teknik_1 Stopp&belägg

4 Malmö valde tunnsk istället för gummiasf Lagom till sommaren kunde trafikanterna glädjas åt att betongvägen in mot Malmö fått en ny asfaltbeläggning. Det är ett bra exempel på hur samarbetet kan fungera mellan kund, leverantör och kundens kund. Text: Uriel Hedengren Foto: Ole Jais Peter Lindelöf räknar med att risken för att asfalten spricker undanröjs tack vare den flexibla beläggningen. SE Det finns relativt gott om gamla betongvägar i södra Sverige. I flera fall har Trafikverket valt att lägga gummiasfalt på betongen för att undvika reflektionssprickor. Det gäller även på E6 in mot Malmö från Trelleborg, en av de mest trafikerade vägarna med upp emot fordon per dygn på sina håll. Det finns dock ett vägavsnitt på drygt en kilometer, med två körfält i varje riktning, där Malmö stad är väghållare. Beläggningen har passerat 40-årsstrecket och situationen har försämrats snabbt de senaste åren med sprickor och potthål som blivit allt dyrare att åtgärda. Det har varit på tapeten ganska länge att något måste göras och i år beslutade vi att rusta upp vägen, säger Peter Lindelöf, verksamhetsansvarig för underhållsbeläggningar på Malmö gatukontor. Peter Lindelöf och hans kolleger gick noga igenom de olika alternativen. På den del av Trelleborgsvägen som fick gummiasfalt för några år sedan kan man ana att skarvarna börjar slå igenom, så vi valde en tunnskiktslösning som kombinerar det mjuka bindemedlets flexibilitet med den tålighet som polymermodifieringen medför. Dessutom finns ett bindlager under med samma bindemedel. I början av maj var arbetet igång och i slutet av månaden fanns den nya asfalten på plats. Foto: Krister Persson 4 Stopp&belägg

5 Vad tycker entreprenören? Skanska har utvecklat en slitstark och flexibel asfaltmassa som innehåller ett mjukt bindemedel med en hög andel polymerer. Text: Uriel Hedengren ikt alt Foto: Ole Jais Vår förhoppning är att den här flexibla beläggningen ska vara självläkande och att den tar upp eventuella rörelser i vägkroppen. Därmed undanröjs risken att asfalten spricker, menar Peter Lindelöf. Projektet i korthet Beläggningsarbetet på Trelleborgsvägen utfördes mellan 2 och 20 maj, totalt kvadratmeter. Eftersom betongen bearbetades maskinellt för att plattorna skulle spricka utfördes vibrationsmätningar på husen runt omkring. Det gjordes också noggranna undersökningar för att undvika att näraliggande rörledningar skadades. Entreprenaden omfattade både bindlager (60 mm) och slitlager (20 mm). Bindlagret består av en konventionell asfaltmassa, Durabind 22, med en hög andel polymermodifierat bindemedel. På toppen ligger ett tunnskiktslager, Durachip 11, även det med polymermodifierat bindemedel. Nynas Endura F1 är ett premiumbindemedel med tixotropa egenskaper, som medger snabb återgång till ursprunglig viskositet efter en deformation. Det innebär att man kan ha en förhållandevis hög bindemedelshalt utan risk för separation, upp emot 9% jämfört med 7% i en vanlig tunnskiktsbeläggning. Reflektionssprickor i asfaltbeläggningar som ligger på betongvägar är väl dokumenterat. Orsaken till sprickorna är att betongen rör sig, vilket i sin tur gör att den styva asfalten spricker. Det finns olika upplägg för att undvika problemet. Genom att använda ett mjukt polymermodifierat bindemedel blir beläggningen flexibel och anpassas till rörelserna underifrån. En annan metod är att minska spänningen i betongen innan asfalten läggs ut, genom att slå sönder den så att det bildas stora mängder mikrosprickor. För att nå ett optimalt resultat använde Skanska bägge metoderna på Trelleborgsvägen. Betongplattorna bearbetades med en speciell utrustning som lånades från Tyskland. Vi har använt ett mycket flexibelt bindemedel med polymermodifiering i både bindlager och slitlager. Dessutom valde vi att lägga ett tunnskikt på toppen vilket gör att såväl beläggningstiden som mängden massa halveras, säger Skanskas projektchef Lars- Bertil Olsson. Skanska har testat den här tekniken i ett par års tid med mycket lovande resultat. Förklaringen till den goda beständigheten är bland annat att man kan tillföra en högre bindemedelshalt. De tester vi har gjort indikerar att massan står emot slitage väldigt bra. En styrka i sammanhanget är att asfaltläggaren sprider ut den modifierade emulsionen, upp emot 1,5 kilo per kvadratmeter, varefter den stenrika massan läggs på direkt. På så sätt fäster allt mycket bättre. SE Betongplattorna bearbetades med en speciell utrustning som lånades från Tyskland. Dessutom krävdes en del manuellt arbete för att få bort armering som stack upp. Lars-Bertil Olsson menar att lösningen med ett mjukt polymermodifierat bindemedel är ett bra alternativ till gummiasfalt och även lämpligt i andra fall då man behöver en flexibel lösning med bra beständighet. Fördelen jämfört med gummiasfalt är att det inte krävs någon specialutrustning samt att asfaltverket kan köra på full kapacitet eftersom övrig produktion inte störs. Det blir dessutom billigare genom att vi använder ett tunnskikt, vilket gör det lönsamt att lägga även på mindre ytor. Foto: Krister Persson Foto: Ole Jais De tester vi har gjort indikerar att massan står emot slitage väldigt bra. Lars-Bertil Olsson, Skanska Stopp&belägg

6 Högtflygande beläggningar Med jämna mellanrum utförs omfattande beläggningsarbeten på våra flygplatser. Det är uppdrag som skiljer sig en hel del jämfört med när en väg ska asfalteras. Stopp&belägg har tittat närmare på tre aktuella objekt. Text: Uriel Hedengren Foto: Per Pettersson Det gäller att göra rätt Med tanke på flygplanens tyngd och hastighet är det inte förvånande att det ställs speciellt stora krav på beläggningens bärighet, friktion, jämnhet och ytbeskaffenhet. Bärighet. Avgör hur stora plan som kan landa och tas emot på flygplatsen. Friktion. För låg friktion minskar flygsäkerheten vid start och landning. Jämnhet. Ojämna banor leder till materialutmattning i planen, förkortad livslängd hos beläggningen samt försämrad komfort för passagerarna. Dessutom längre stoppsträcka vid landning och svårigheter att läsa av instrumenten i cockpit. Ytbeskaffenhet. Dålig ytbeskaffenhet leder till snabb nedbrytning och därmed höga underhållskostnader. Flygplatsen i Luleå är Sveriges femte största med cirka en miljon passagerare per år. 6 Slamförsegling i Luleå Anders Lantto säger att slamförsegling är en snabb och kostnadseffektiv metod för att föryngra beläggningen. Det är en stor fördel i Luleå eftersom det är ljust dygnet runt, vilket gör att man slipper störa flygtrafiken så mycket. Stopp&belägg SE I samband med pågående banreparationer har flygplatsledningen i Luleå beslutat att även åtgärda skuldrorna där en del av de viktiga banljusen sitter. Skuldrorna kantar start- och landningsbanorna och kan jämföras med vägrenen på en motorväg. Beläggningen har börjat torka ut och fått en del sprickor. Totalt handlar det om cirka kvadratmeter som vi ska slamförsegla i sommar, säger Anders Lantto, arbetsledare hos Skanska och bas för landets mest erfarna team på slamförseglingar. Praktiskt går det till så att stenmaterial, vatten, bitumen och cement mixas i blandaren. När massan lagts på den aktuella ytan fördelas den ut med en speciell utrustning så att man får en tjocklek på 2-3 millimeter. Temperaturen ligger så lågt som 40 grader, eftersom man använder en emulsion. Anders Lantto och hans team under ett beläggningsjobb på Visby flygplats. Slamförsegling, eller slurry, är en billig metod för att föryngra beläggningen tack vare att den effektivt fyller upp sprickor och mindre håligheter. Det gör att man kan skjuta fram en omläggning av det översta lagret ytterligare några år. Metoden används även på mindre vägar samt vägrenar på motorvägar, konstaterar Anders Lantto. Skanska har uppdraget att löpande göra förseglingsarbeten på alla Sveriges större flygplatser och använder då delvis slurrytekniken. Den förekommer även på andra flygplatser runt om i världen eftersom banorna blir vattentäta och får bra friktion.

7 Både standard och PMB i Stockholm SE Start- och landningsbanan på Bromma uppfyller i dagsläget inte gällande krav på banans profil och åtgärder måste sättas in för att man ska leva upp till regelverket. Fräsningar för justeringar av banan görs för att säkerställa flygsäkerheten, eftersom banan trafikeras efter varje beläggningsskift. Vi kommer att lägga nya bindlager, som mest sju lager, och slutligen göra en omtoppning av hela banan. Genom att använda maskinstyrning säkerställs att fräsningen hamnar på rätt ställe, med rätt nivå och får en bra jämnhet, säger Peabs platschef Patrik Carlsson. Det karakteristiska flygtornet på Bromma. Flygtrafiken på Bromma är intensiv med närmare två miljoner passagerare per år samt drygt starter och landningar. SE Sundsvall Härnösand Airport, även kallad Midlanda, har årligen cirka passagerare, vilket motsvarar över 6000 landningar. Av säkerhetsskäl läggs ett nytt slitlager vart femtonde år och i sommar är det dags igen. Det är hög tid eftersom banan börjar bli sliten med stensläpp som följd. Under de fyra veckor som arbetet pågår ska vi lägga ungefär ton asfaltmassa på kvadratmeter, säger Melker Granström, projektansvarig hos Peab Asfalt. Av naturliga skäl ställs väldigt höga krav på start- och landningsbanans asfalt. Det gäller att ytan är tillräckligt hård med bra friktion samt att beläggningen står emot flygbränsle och andra kemikalier. Därför är det viktigt att vi väljer rätt stentyp, inte hårdast möjliga utan den med bäst friktion. Beläggningen får ju inte slitas ner och bli blank utan måste ha ett visst friktionsvärde även efter flera år. I entreprenaden har man valt ett polymermodifierat bindemedel för att massan ska bli slitstark. Innan man kunde fastställa den slutliga Totalt ska ton asfaltmassa läggas ut. Arbetet drar igång 13 juni och pågår sedan nattetid i fem veckor för att inte störa flygtrafiken. Utmaningen är att ta fram en asfaltmassa som klarar kraven på friktion och textur. Därför har vi lagt flera provytor och gjort beständighetsmätningar för att beläggningen ska klara avisningsvätskan som används vintertid. Slitlagret måste ha en grov yta för att uppnå den nödvändiga friktionen, vilket gör att vi har justerat kornkurvan för att klara dessa specifika krav för flygfält. Samtidigt gäller det att inte få en för öppen yta så att det finns risk för stensläpp. Det ställer i sin tur krav på underhållet, bland annat att det görs en försegling efter 3-5 år. Patrik Carlsson är även inblandad i ett projekt som ska genomföras på Arlanda i sommar. Det är en av taxibanorna som ska få asfalt istället för den nuvarande betongbeläggningen, totalt cirka ton massa. Där satsar man på en polymer- Polymermodifierat i Sundsvall Efter långa förberedelser är Melker Granström, Peab Asfalt, och Jens Moberg från Swedavia redo att dra igång renoveringsarbetet på den två kilometer långa rullbanan. modifierad beläggning eftersom flygplatsen är mer högtrafikerad och tar emot större och tyngre plan än på Bromma. Tanken är att vi ska testa flera polymerer på olika delar av taxibanan. På så sätt kan Swedavia, som äger och driver banan, göra en utvärdering av vilken typ som passar bäst. mixen av sten och bindemedel gjordes en rad tester och utvärderingar. Dessutom kommer delar av banan att nivåfräsas och justeras innan det nya slitlagret läggs för att ytan ska bli så jämn som möjligt. Jämför man med ett beläggningsarbete på en väg är allt mer tillspetsat för en flygplats. Som entreprenör måste vi garantera att slutresultatet klarar de högt ställda kraven på bärighet, friktion, jämnhet och ytbeskaffenhet, sammanfattar Melker Granström. Patrik Carlsson, till vänster, på Arlanda tillsammans med kollegan Jonny Härdfeldt. Stopp&belägg

8 Återvinning med hög kvalitet Foto: Dan Pöhner 8 Det började som ett misslyckande, men idag är remixingtekniken med SBS-emulsion en etablerad beläggningsteknik som används i hela branschen. Text: Uriel Hedengren Lennart Holmqvist har haft en central roll i utvecklingen av remixingtekniken med SBSemulsion. Stopp&belägg SE Samtliga ledande entreprenörer bedriver ett intensivt utvecklingsarbete för att få fram mer miljöanpassade och resurssnåla tekniker. Ett lyckat exempel är Remixing med SBS-emulsion. Våra inledande försök slutade dock inget vidare. När vi för flera år sedan testade den nya massan i Helsingborgs hamn bröt inte emulsionen som vi räknat med, säger Lennart Holmqvist, teknisk chef för PEAB Asfalt. Samtidigt visste Lennart och hans kolleger att man var på rätt väg och försöken fortsatte med oförminskad kraft. Så småningom, när alla pusselbitar hamnat på plats, visade det sig att man lyckats utveckla en miljöanpassad återvinningsmetod med ovanligt hög kvalitet. Under 2007 gjorde vi en förstudie i samarbete med dåvarande Vägverket där det även ingick laboratorieförsök. Dessa visade att beständigheten förbättras avsevärt vid remixing med SBS-polymermodifierad emulsion. Det var också startskottet för ett SBUF-projekt som drog igång 2009 under ledning av Lennart Holmqvist. Vi utförde tre provsträckor på väg 574 vid Arboga där vi jämförde olika remixingmetoder, både med och utan SBS-emulsion. Borrprover togs såväl på den ursprungliga beläggningen som på de nylagda sträckorna. Proverna testades i laboratorium, bland annat med Cantabro, Prall och ITSR, för att kunna bedöma faktorer som packning, nötning, mekanisk påverkan och vattenkänslighet. Resultatet talar sitt tydliga språk. När emulsionen blandas med den uppfrästa asfalten sker en ångexplosion som sänker viskositeten, vilket gör att den återvunna asfaltmassan blir smidig och lättarbetad. Det ger en mer homogen beläggning med minskad risk för punktvisa områden med under- eller överskott på bindemedel. Tack vare att emulsionen innehåller aminer uppnås väldigt bra vidhäftning. Lennart Holmqvist menar att metoden med SBS-emulsion också ska användas vid utförande av Remixing Plus-tekniken, som innebär att ett nytt lager asfalt läggs på det återvunna materialet. Då får vi en rejält förbättrad beständighet hos det remixade asfaltmaterialet till skillnad från tidigare då beläggningen många gånger bara fungerade som en kosmetisk åtgärd. Låt oss inte heller glömma miljöaspekten. Metoden är resurssnål med hundraprocentig återvinning på plats, vilket gör att det inte behövs några transporter av det uppfrästa materialet. Det krävs inte heller några nya maskiner och tillverkningssätt eller andra kostsamma investeringar. Viktiga resultat Tillsatsen av SBS-emulsion gör massan mer lättpackad till följd av dess lägre viskositet, vilket resulterar i lägre hålrumshalt. Ett lågt hålrum borgar för högre beständighet. En tillsättning av SBS-emulsion vid remixing har avsevärt förbättrat vattenkänsligheten. Produktionsegenskaperna förbättras och därigenom kan en mer homogen beläggning produceras. Detta bidrar till minskad risk för punktvis skadebild. SBS-bitumen med sin höga inre kohesion och flexibilitet bidrar till en avsevärt förbättrad beständighet hos det remixade asfaltmaterialet. (Källa: SBUF Rapport Remixing med SBS-emulsion. Etapp 1)

9 UTBLICK Remixing i praktiken SE Sträckan Askersund-Lerbäck på riksväg 50 ingår i den så kallade Bergslagsdiagonalen. Det är en 9-metersväg, drygt en mil lång, som har fått en hel del spårbildning på senare år. Den 30 maj drog Peabs läggarlag igång beläggningsarbetet och tre veckor senare fanns den nya beläggningen på plats, totalt ungefär kvadratmeter. Vi gjorde en remixing direkt på vägen. Metoden innebär att den befintliga beläggningen värms med heater, fräses ner några centimeter och blandas med ny asfaltmassa och modifierad SBSemulsion innan massan läggs ut och komprimeras, säger Peabs platschef Pierre Larsson. Hur stora tillskott handlar det om? Vi tillförde i runda tal 25 kilo ny massa per kvadratmeter för att komma upp ordentligt i nivå på grund av spårbildningen samt drygt ett kilo SBS-emulsion per kvadratmeter. Hur kommer trafikanterna att uppleva förändringen? Förutom att vägen blivit väldigt jämn och fin har vi märkt att den här metoden även leder till en viss reducering av ljudnivån. Dessutom är det en resurssnål och kostnadseffektiv metod som är skonsam för miljön, avslutar Pierre Larsson. Pierre Larsson är nöjd med resultatet på väg 50 och betonar remixingteknikens fördelar när det gäller kostnadseffektivitet och miljöanpassning. Foto: Dan Pöhner Några av pristagarna i kategori drift samlade under FIA-dagen, från vänster: Malin Löfsjögård (juryns ordförande), Jan Nordstrand (Trafikverket), Anncatrin Elversson (Peab), Peter Svensson (Peab), Magnus Olsson (Peab), Catharina Elmsäter-Svärd (infrastrukturminister). Välförtjänt kvalitetspris SE I samband med FIA-dagen den 24 mars delades traditionsenligt kvalitetspris ut till anläggningsprojekt som är föredömen vad gäller produktkvalitet och effektiva processer. I kategorin drift belönades Trafikverkets och PEAB:s arbete med väghållningen inom driftområde Bjäre Åsbo (funktionsentreprenad). Juryn imponerades av helhetssynen och fokuseringen på kunderna när det gäller driften av drygt 120 mil väg, 204 broar samt rastplatser, pumpstationer och cirka 2200 belysningsarmaturer. Genom att sätta trafikanten i fokus i det dagliga arbetet har man skapat ökad effektivitet och stor kundnytta. Det har varit mycket god och systematisk samverkan i alla led, menade FIA:s ordförande Åsa Söderström Jerring. Fokus på funktionskrav SE Syftet med Nynas produktkoncept Performance Programme är att tillföra mervärde i form av funktionella egenskaper hos den färdiga beläggningen. Det har visat sig vara rätt väg att gå och nu kommer de konkreta resultaten. Så här säger försäljningschef Matz Wiklund: Produktutvecklingen sker på bred front. Det gäller allt från emulsioner för limning och återvinning till polymermodifierat bitumen för såväl återvunnit material som ABT. Genom ett nära samarbete med våra kunder har vi kunnat Rätt beläggning för en hållbar utveckling. Genom att välja funktionsbeläggningar och rätt asfaltsteknik får vi vägar med en förlängd livslängd, minskad energiåtgång och CO 2 -utsläpp som på sikt bidrar till ett hållbarare samhälle. Bitumen med rätt funktionalitet hittar du i Nynas Performance Programme, med kategorierna Regular, Extra och Premium. Ta kontakt med med din säljrepresentant så får du hjälp att hitta rätt bitumen. Nynas_Rätt_beläggning_A5.indd lansera specialutvecklade produkter för till exempel hamnar, flygplatser och högtrafikerade vägar samt för beläggningar med extra stora krav på flexibilitet. Mer information på (gå till Bitumen, därefter Publications och slutligen Site profiles ). Stopp&belägg

10 Lemminkäinen Norge AS Komplett og mektig etter Mesta-kjøp Asfaltfabrikken og hele området her skal ut på salg. Veldig bra oppstilling på dette anlegget, sier Thor Willy Hansen, Lemminkäinens avdelingssjef i Harstad. Finn Halvor Skaardal kunne beordre flaggheising og feiring dagen før nasjonaldagen. 16. mai ble oppkjøpet av Mesta Industri AS godkjent av Konkurransetilsynet. På ett vilkår: Lemminkäinen Norge AS må selge asfaltfabrikken i Harstad. Tekst og foto: Yngve Jacobsen Å forene to ulike kulturer i ett selskap blir spennende utfordringer. Samtidig får vi tilført ny verdifull kompetanse. Oppkjøpet gjør oss til en mer komplett asfaltentreprenør, sier en strålende fornøyd Finn Halvor Skaardal, toppsjef i nye Lemminkäinen Norge. 10 Stopp&belägg Vi valgte å akseptere dette vilkåret. Dermed kunne overtagelsen og sammenslutningen påbegynnes umiddelbart. Tirsdag 31. mai var den nye ledergruppen på plass. Etter denne dato er Lemminkäinen i førersetet, sier administrerende direktør Finn Halvor Skaardal strålende fornøyd til Stopp&belägg. Vi har håndplukket de beste fra begge selskapene i ledergruppen. Selv fortsetter jeg som administrerende direktør, opplyser Skaardal. Han presiserer at det er to likeverdige selskaper som nå har smeltet sammen og at dette skal gjenspeiles i ledelsens sammensetning. Han sier videre at Mestas styrke har vært Lemminkäinens svakhet. Mesta Industri er sterk på mobile verk, pukk og grus. Vi er best på stasjonære verk. Slik utfyller vi hverandre. Oppkjøpet gjør oss til en mer komplett asfaltentreprenør. Den samlede virksomheten får økt konkurransekraft, en styrket organisasjon og bedre geografisk dekning. Sammenslutningen setter oss i stand til å konkurrere om oppdrag i nye områder, og vi får større kapasitet til å utføre arbeider for eksisterende kunder, framholder Skaardal. Foto: Lemminkäinen Oppkjøpsplanene holdt på å gå i vasken, hvorfor? Konkurransetilsynet mente det var for mange overlappende virksomheter flere steder og sa først nei til oppkjøp. Vi fikk anledning til å forklare situasjonen og var villige til å gjøre tiltak. Det ble asfaltfabrikken i Harstad som måtte utgå, hvorfor akkurat denne virksomheten? Konkurransetilsynet begrunner dette med at asfaltmarkedet i Nord-Norge er preget av høy konsentrasjon, og at dette ytterligere ville bli forsterket ved at antall aktører reduseres fra tre til to gjennom vårt oppkjøp. Siden Harstad har overlapping i asfaltmarkedet, anså Konkurransetilsynet at vi var for dominerende i dette markedsområdet. Har dere kjøpere for hånden? Vi har ingen konkrete kjøpere, men flere interessenter har meldt seg. Fabrikken i Harstad er et godt verk, reklamerer Skaardal. Hva føler du nå? Dette er en stor og viktig begivenhet. Jeg er veldig glad for at vi fikk dette gjennom. Klingenaffæren i Trøndelag bidro nok til at denne saken ble behandlet svært nøye av Konkurransetilsynet. Oppkjøpet av Mesta Industri er i tråd med overordnet strategi i Lemminkäinen. Å forene to ulike kulturer i ett selskap vil mange mene blir den største utfordringen. Lemminkäinen beholder mannskap og alt rulllende materiell i Harstad. Jeg tror det er en utfordring vi skal klare. Husk at et selskap som Lemminkäinen, som er spredt over hele landet, faktisk i dag har forskjellige kulturer. Så kulturbygging er noe som må jobbes med hele tiden. Samtidig får vi tilført ny kompetanse, noe som betyr fornying og styrking av organisasjonen. Det er bra for oss og bra for våre kunder. Rykker opp på tredjeplass Skaardal overtar 165 Mesta-ansatte og har nå til sammen 465 ansatte i sin faste stall. Oppkjøpet gjør Lemminkäinen til den tredje største asfaltentreprenøren i Norge etter NCC Roads (2) og Veidekke Industri (1). Sammenslutningen får ingen konsekvens for avtaler som Mesta Industri har inngått med kunder og leverandører, blir det sagt.

11 Her er noen kommentarer fra asfaltbransjen: Tor Heimdahl, kommunikasjonssjef NCC Roads AS Norge: Vi registrerer Lemminkäinens oppkjøp av Mesta Industri. Med oppkjøpet styrker Lemminkäinen sin posisjon i det norske markedet, men vi fokuserer på vår egen virksomhet og konkurransekraft. Harald Lausund, administrerende direktør Veidekke Industri AS: Vi har svart på mange spørsmål fra konkurransetilsynet i denne forbindelse og sagt at det er greit for oss. Vi forholder oss nøytralt positive og har ikke satt oss på bakbeina. Jeg har ingen store betenkeligheter og ønsker dem lykke til. Lars Erik Hauer, direktør veg-og transportavdelingen i Vegdirektoratet: I utgangspunktet ønsker vi flest mulig aktører. Vi tar Konkurransetilsynets vedtak til etterretning. Asfaltfabrikk til salgs Asfaltfabrikken og hele området her skal ut på salg, sier Thor Willy Hansen, Lemminkäinens avdelingssjef i Harstad. Avdelingen har åtte-ti fast ansatte og sysselsetter over 20 mann i driftssesongen, derav to på asfaltfabrikken som ligger i naturskjønne omgivelser halvannen mil utenfor byen. Salget omfatter ikke mannskap og rullende materiell. Det får likevel konsekvenser for Harstad-avdelingen: Vi mister et sentralt beliggende produksjonssted. Til gjengjeld får vi nå tilgang på Mestas asfaltfabrikk i Lødingen Vestbygd der vi også har et høykvalitets pukkverk. Men det er ganske langt dit. Alternativt kan vi kjøpe masser fra Nordasfalts asfaltfabrikk i Narvik (12 mil). Asfaltfabrikken som nå er til salgs ble bygd som mobilverk (Amomatic) i 2006 og sto i Tønsberg før det ble rigget opp som permanent verk i Harstad i Lemminkäinen har fått beskjed fra Konkurransetilsynet om at fabrikken i Harstad må selges. Lemminkainen hadde ingen kontrakter for Statens vegvesen i Nord- Norge i inneværende sesong. Overtakelsen av Mestas om lag ti kontrakter kommer derfor godt med. I Harstad hadde Thor Willy Hansen planlagt sesongen med ett lag mindre i år enn tidligere. Ser ikke bort fra at vi må bemanne oss opp igjen. Mesta hadde utstyr for fresing og anriking. Dette manglet vi. Nå blir vi komplett, sier avdelingssjefen. Anne-Gry Steen Johansen (nr. to fra v.) syntes besøk på laboratoriet var særlig nyttig og interessant ettersom hun selv jobber i laboratoriet på Isola. Englandstur til vinnerne av sikkerhetskonkurranse Logistikksjef Ola Mossblad i Nynas AS har gjort sikkerhet til en dyd og sikkerhetskonkurranser for gode kunder til en fast tradisjon. De heldige vinnerne får en tur med både faglig og sosialt påfyll i premie. Tekst: Yngve Jacobsen Ola Mossblad har lagt opp konkurransen slik: Deltakerne får ti spørsmål om sikkerhet og bitumenhåndtering som må besvares og sendes inn til Nynas. Trukket ut som vinnere blir fire blant dem som har svart rett på alle spørsmålene og en blant alle innsendte forslag. Dermed bærer det av sted med Ola i spissen for fem glade kunder (vel fortjent de har jo jobbet hardt for saken, dette er ikke bare flaks) til en av Nynas virksomheter. Her er det lagt opp til en blanding av faglig og sosialt program. Tre slike evenement er blitt gjennomført hittil. I fjor høst gikk turen til Nynas raffineri i Eastham utenfor Liverpool. Ola forteller: Vi var borte oktober. Paul Lamb, som er Helse og sikkerhetsansvarlig i Storbritannia, tok vel hånd om oss under vårt dagsbesøk på raffineriet. På det utenomfaglige plan fikk vi med oss et toppoppgjør på Anfield Road stadion mellom Liverpool og Blackburn som endte med 2-1 til hjemmelaget Liverpool. Kundene var kjempefornøyde og så var vi. Jo visst, dette var en kjempeopplevelse, sier Anne-Gry Steen Johansen. Vi utvekslet erfaringer om bitumen. For mitt vedkommende var vårt besøk på laboratoriet særlig nyttig og interessant ettersom jeg jobber i laboratoriet på Isola. Man blir mer bevisst på rutiner og prosedyrer ting man ikke tenker så mye over i det daglige arbeidet etter et slikt besøk, sier Anne-Gry Steen Johansen. Hun syntes det var hyggelig å treffe andre i samme bransje og et høydepunkt var selvsagt kampen mellom Liverpool og Blackburn, formidler den fotballinteresserte moren til to gutter som begge er Liverpoolfans. Ola Mossblad opplyser at ny sikkerhetskonkurranse starter opp i mai og avsluttes 15. juni, og da går turen til Dundee. Foto: Ola Mossblad Foto: Ola Mossblad Toppoppgjøret på Anfield Road stadion mellom Liverpool og Blackburn som endte med 2-1 til hjemmelaget Liverpool var en utenomfaglig høydare for Englandsfarerne. Stopp&belägg

12 Limma klistret rätt Foto: Krister Persson Ett nytt SBUF-projekt ska utvärdera mätmetoder, produkter och utförande för att minimera risken för kvalitetsproblem i samband med klistring. Text: Uriel Hedengren 12 Stopp&belägg Limträbalkar är hoplimmade av kortare och smalare brädor för att de ska bli starkare än hela brädor. På motsvarande sätt gäller det att säkerställa att ett nytt beläggningslager häftar fast ordentligt och samverkar med den gamla vägkonstruktionen. Det gör att bärigheten i konstruktionen kan förbättras samtidigt som det blir tätt mellan lagren så att det inte tränger in vatten och syre. För att få den här effekten används klister. I de flesta fall går det bra, men det finns också en del exempel under SE senare år då vidhäftningen inte varit tillräcklig. En orsak kan vara att man lagt för små mängder klister eller att underlaget är smutsigt, vilket i värsta fall leder till att beläggningen släpper längre fram, men det finns även andra orsaker. Det här är ett område som ska studeras på både bredden och djupet i ett nyligen startat SBUF-projekt under ledning av Bo Sävinger på NCC Roads. Projektet inkluderar en rad olika delar. Inledningsvis har vi gjort en Ordet är fritt Det är viktigt att koppla limningen till funktion. Vi lägger ut allt dyrare beläggningslager, till exempel med PMB och specialsten, men säkerställer inte alltid att det nya lagret kommer att samverka med de gamla lagren. Krister Persson, Nynas En av de illustrationer som Bo Sävinger använder när han är ute och pratar om klistring. litteraturstudie* för att samla in de erfarenheter som finns runt om i världen. Vi har också inventerat de mätmetoder som används för att kunna bedöma hur dessa fungerar och vad de egentligen mäter. Nu går arbetet vidare med att praktiskt utvärdera mätmetoder, samt i nästa steg, att titta på de klister som används och hur dessa fungerar på kort och lång tid. I uppdraget ingår också att studera själva utförandet och hur detta styrs och kontrolleras. Målsättningen är att vi ska få fram en bra bild av hur vi utför en limning, hur klistret fungerar samt hur vi mäter resultatet. Förhoppning-

13 UTBLICK Emulsionen sprids ut med självklistrande läggare vid tunnskiktsbeläggning. Årets sjåfør Nynas årlige sikkerhetsmøte for sjåfører ble avholdt i Drammen 28. april. Som vanlig ble en kunde invitert til å snakke om sikkerhet ut fra et kundeperspektiv. I år var det Geir Bartholsen fra Veidekke Industri som fikk denne invitasjonen. Noe helt nytt på agendaen var premiering av Årets sjåfør på Nynas-depotet på Holmen. Hensikten med dette er å vektlegge sikkerhet i alle ledd. Utvelgelsen skjer etter følgende kriterier: Sikkerhet ved lasting, ansvarsbevissthet, hjelpsomhet, samarbeidsevne og evne til å søke lærdom. Årets sjåfør må også ha innpodet Nynas verdinormer (Proaktiv, Samarbeidende og Dedikert). Vinner ble Terje Nettum, sjåfør hos Gran Taralrud. Premien ble overrakt av Kjell Arne Juul, adm. direktør i Nynas AS. Årets sjåfør 2011: Terje Nettum, sjåfør hos Gran Taralrud. Klistra eller limma? Det finns en del osäkerhet kring vilket begrepp som är det rätta klistring eller limning? Språkligt betyder det förstås samma sak. Ibland väljer man ändå att göra en distinktion eftersom det kan dyka upp en del negativa associationer när det talas om klistring, inte minst hos beställarsidan. Limning sägs därför vara en förbättrad klistring. Ett exempel är tunnskiktsbeläggningar (TSK) då man påför en hög halt modifierad emulsion för att säkerställa att det tunna lagret verkligen binds fast ordentligt i den befintliga konstruktionen. en är att höja kunskapsnivån och få en samsyn i branschen på vad som krävs för att upprätthålla en hög kvalitet med avseende på allt från tillsatser till metoder och kostnader, menar Bo Sävinger och avslutar: En stor fördel är att det finns en referensgrupp knuten till projektet där det ingår representanter från hela branschen, bland annat Trafikverket, Skanska, Peab, VTI och Nynas. På så sätt skapas goda förutsättningar för ett fruktbart erfarenhetsutbyte samtidigt som kunskapen snabbt och effektivt förs ut till alla som berörs. * SBUF: Projekt limning del 1a. Teknisk sjef Jon Borge Finset (38 år) er ansatt som teknisk sjef i Nynas AS. Han til trådte stillingen i august Finset er utdannet kjemiingeniør og har tolv års praksis fra Veidekkes laboratorium på Ås. Her arbeidet han særskilt med PMB, emulsjoner og kaldteknikk. Da Veidekke besluttet å flytte laboratoriet til Trondheim, ønsket han ikke å flytte med av familiære grunner. Da jeg ble tilbudt stillingen i Nynas, var valget enkelt, sier Jon Borge Finset som er bosatt med kone og to barn på Nesodden og dyrker friluftsliv og sykling på fritida. Veidekke Industri I 1967 kjøpte Veidekke asfaltselskapet Korsbrekke & Lorck. Forstavelsene Ko-lo har siden den gang vært en del av navnet til konsernets asfaltselskap. Men nå er det slutt. Veidekke, som fyller 75 år i år, vil rendyrke profilen. Navneendring var et ønske fra mange ansatte, forteller Harald Lausund, som ikke lenger er administrerende direktør i Kolo Veidekke, men Veidekke Industri. Navneendringen ble gjort gjeldende fra første mars Vejarbejderes sikkerhed på tapetet Mellem 3 og 12 vejarbejdere omkommer hvert år i Danmark, fordi trafikanter ikke sætter farten tilstrækkeligt ned, når de passerer vejarbejde. Derfor samlede Brancheforeningen for Trafiksikkerhed & Vejservice Vejdirektoratet, Arbejdstilsynet, 3F, Havarikommissionen, Rådet for Sikker Trafik og Dansk Vejforening til en rundbordssamtale, som fandt sted den 30. maj 2011 i København. Vi kan ikke bare lade stå til. Vi er nødt til at skabe større respekt for hastighedsbegrænsninger i forbindelse med vejarbejde, siger Michael Stisen, som er formand for Brancheforeningen for Trafiksikkerhed & Vejservice og divisionsdirektør i Arkil A/S. Hastighedsbegrænsningerne er ikke sat lavt for at genere nogen, men for at øge sikkerheden for såvel vore folk som trafikanterne. Vore folk skal ikke arbejde med livet som indsats. Michael Stisen mener, at det kan blive nødvendigt med stærekasser, som afslører fartsyndere. Den metode er hurtig og effektiv, men ikke den rigtige løsning på længere sigt. Jeg håber, at vi med fælles indsats kan skabe mere forståelsen for, at vejarbejde faktisk er til gavn for alle. Vejarbejdere skal ikke arbejde med livet som indsats, siger brancheforeningsformand Michael Stisen forud for rundbordssamtale om sikkerhed i forbindelse med vejarbejde. Stopp&belägg

14 Konferencen Vinderveje: Fortæl vejenes gode historier Fortæl ikke kun om teknik. Fortæl også borgerne og politikere om den velfærd i form af smukke byer og blomstrende erhvervsliv, der følger med gode veje. Konferencen Vinderveje fokuserede på at få gode historier ud. Tekst: Mette Bender Rettidig omhu. Forbered dit budskab grundigt og i god tid, anbefalede rådmand for Teknik og miljø i Aarhus Kommune Laura Hay. 14 Stopp&belägg Vejbranchen må gerne fortælle om detaljer, procent og kilo, men det er ikke nok. Fortæl også om værdier, følelser og alt det, som gode veje betyder for borgeren, byen og samfundet. Sådan lød det gennemgående budskab ved konferencen Vinderveje, som foregik i Odense den 12. maj. Målet var at belyse, hvordan teknikere og eksperter bedst får hul på kommunikationen med borgere og politikere. Veje kan virke som et kedeligt emne. Men når de ikke fungerer, så påvirker det hele vores hverdag, sagde dagens første oplægsholder teknisk direktør i Svendborg Kommune Kjeld Bussborg-Johansen. Hans pointe var, at teknikere i forvaltninger og virksomheder ikke kun skal tale til modtagernes hoveder, men også til deres hjerter. Vi skal fortælle om konsekvenserne af manglende vedligeholdelse, og vi skal være bedre til at skabe alliancer og være på forkant. Sådan kan vi påvirke politikernes beslutninger og skabe de reaktioner, som vi ønsker, sagde Kjeld Bussborg-Johansen. Fra Aarhus Kommune mødte rådmand for Teknik og Miljø Laura Hay op og fortalte om sin succes med at få politikerne i tale ved netop at fremlægge de økonomiske konsekvenser for kommunens budgetter ved ikke at prioritere vejene nu og her. Hjulpet af en hård vinter, som synliggjorde vejenes dårlige tilstand, kom vi igennem med det budskab, at vedligeholdelse af veje ikke står i modsætning til at prioritere børn og ældre. Dårlige veje har kolossale konsekvenser for økonomi, infrastruktur og vækst. Gode veje gør derimod en kommune attraktiv at bo og arbejde i, sagde hun. Michael Aakjer Nielsen er konsulent i Maan Consult og talte om at sætte borgeren i centrum. Tal i øjenhøjde og i forståeligt sprog. Vær ærlig og husk at inddrage alle medarbejdere, så forvaltningen ikke taler med flere tunger, anbefalede han. Kommunalreporter Karsten Hüttel fra Fyns Stiftstidende var enig: I skubber folk fra jer med uforståelige ord som trafik- og mobili- Tilhørerne lyttede til en lang række oplægsholdere, hvoraf flere anbefalede teknikere at tale i et sprog, som alle forstår. tetsplan. Få jeres budskaber ud til de borgere, som det drejer sig om, sagde han i sit oplæg. Nynas arbejder for bedre kommunikation Bag konferencen stod blandt andet Asfaltindustriens Arbejdsgruppe for PR og Kommunikation med direktør i Nynas Danmark Anders Kargo som tovholder. De øvrige arrangører var ingeniørvirksomheden Grontmij, Dansk Vejforening og Kommunalteknisk Chefforening. I forbindelse med konferencen havde Nynas Danmark sponseret en undersøgelse, som blev foretaget af Byggeriets Dagblad Licitation med hjælp fra Opinionsanalyse A/S. Undersøgelsen dokumenterede, at borgere ikke kender til og derfor ikke tager stilling til den løbende vedligeholdelse af vejene i en kommune. Vi skal have borgerne til at forstå, at et vedligeholdt vejnet forbedrer blandt andet trafiksikkerhed og huspriser. Det er en vigtig pointe, at for sen vedligeholdelse er langt dyrere. Det kan være dyrt at være fattig. Det skal vi i branchen være bedre til at fortælle, og derfor nytter det ikke, at vi kun fokuserer på det tekniske. Vi skal oversætte vores budskaber, så alle forstår, mener Anders Kargo.

15 Koldteknik gavner miljøet Emulsioner af vand og bitumen er at foretrække som klæbemiddel mellem vejenes asfaltlag. Koldteknik med emulsion er bedre for vejarbejdere og for miljø, men stadigvæk dyrere end de to andre mulige metoder. Tekst: Mette Bender Bitumenemulsion som bindelag eller overfladebehandling kræver ikke opvarmning og er derfor mere skånsom for vejarbejdere og miljø. Bedre for vejarbejderne. Bedre for miljøet. Men desværre også noget dyrere. Colas Danmark anbefaler bitumenemulsioner som klæbemiddel mellem bærelag og slidlag og til overfladebehandling. Emulsioner med vand har mange miljømæssige fordele, men er dyrere og teknisk noget mere krævende. Derfor vælger mange af vore kunder en af de andre mulige metoder, som er mere skadelige, siger civilingeniør Martin Korsgaard fra Colas centrallaboratorium i Viborg. Han fornemmer en lidt voksende parathed til at betale lidt mere for emulgeret klæbelag eller overfladebehandling og dermed tage hensyn til blandt andet arbejdsmiljøet for vejarbejderne. Heldigvis beder enkelte kommuner og andre kunder i dag specifikt om koldteknik, men det er ikke mange. Hvis metoden skal vinde frem, kræver det god vilje og bevidste valg fra kundernes side. De skal ganske enkelt være parate til at betale mere for at skåne vejarbejdere og miljø, siger Martin Korsgaard. Bitumenemulsion er en af tre mulige metoder, når det kommer til klæbelag, forklarer han. Alle tre teknologier går ud på at holde bitumenmassen blød, mens den bliver lagt ud. Når den hærder igen, er den slidstærk og holder sammen på asfaltens lag trods stor belastning fra trafik og vejr. En anden metode er opvarmning af bitumen til mellem 150 og 170 grader. Ved denne temperatur er bitumen mere medgørlig, men varmen indebærer en risiko for forbrænding for de folk, der lægger massen ud. Fordelen ved emulsionsteknik er sammenlignet med opvarmet bitumen, at den emulgerede og ikke opvarmede bitumen afgiver væsentligt færre dampe. Martin Korsgaard forklarer videre om den tredje metode, som også kræver en vis opvarmning, men hvor bitumenmassen primært er blødgjort af opløsningsmidler, der så fordamper efter udlægning og efterlader bitumenmassen fast. Her er dampene både usunde og brandfarlige for vejarbejderne, og opløsningsmidlerne er heller ikke gode for miljøet. Emulsioner er den mest miljøvenlige metode. En gammel teknik Emulsion er ingen ny metode inden for asfaltindustrien. Vi har altid lavet emulsioner i Colas. Helt tilbage til Faktisk er navnet Colas en forkortelse for cold asphalt, oplyser Martin Korsgaard. Han forklarer, at en emulsion er en blanding af to væsker, som normalt ikke opløser sig i hinanden. Fra køkkenet kender vi emulsioner som mayonnaise eller margarine. En del cremer og andre kosmetiske produkter er også emulsioner. I bitumenemulsioner blander vi vand og bitumen ved hjælp af en såkaldt emulgator, som forhindrer bitumen i at klumpe, når den kommer i kontakt med vand. Emulsionen er dyrere at transportere, fordi kun procent er bitumen, mens procent er vand, som skal fordampe igen. Det er svært at gøre emulsionerne konkurrencedygtige, for de to andre metoder er teknologisk set væsentligt enklere. Sådan er det bare. Alligevel håber jeg, at emulsionerne vinder frem, siger Martin Korsgaard. tons asfalt Asfaltproduktion Opdelt efter kundegrupper Produktion af asfalt stiger i Danmark 2004 UTBLICK Produktionen af asfalt er omsider begyndt at stige igen. I 2009 nåede vi et historisk lavpunkt på 2,5 millioner tons. I 2010 var produktionen steget med 17 procent til 2,9 millioner tons, oplyser direktør fra Asfaltindustrien i Danmark, Anders Hundahl. Fremgangen imponerer særligt, fordi sæsonen i 2010 på grund af tidlig og hård vinter var usædvanligt kort. Den danske asfaltindustri kan primært takke den danske stat for denne fremgang i produktionen. Staten bevilgede i milliarder kroner, som skal gå til forbedring af infrastrukturen i Danmark i en periode, som varer frem til Selv om midlerne i denne fond primært går til udvikling af den kollektive trafik, har der også været råd til at udvide vejnettet og dermed puste til aktiviteten i vejsektoren. I 2010 fik Vejdirektoratet så ekstra 2,7 milliarder kroner til vedligeholdelse af det statslige vejnet i en fireårig periode fra 2010 til 2013, og det betyder, at mange statslige veje i disse år får fornyet sine efterhånden ret slidte belægninger. Man kan sige, at staten i disse år holder hånden under et marked, hvis produktion er halveret siden 70 erne. Dengang lå den årlige produktion på omkring 6 millioner. Fra starten af 2000-tallet har den ligget på 3 millioner tons med 2009 som absolut lavpunkt, siger Anders Hundahl. Det er især kommunernes besparelser på vejområdet, der er årsag til krisen i den danske asfaltbranche. Omkring en milliard kroner er forsvundet på de samlede kommunale budgetter over nogle år, og det har vi naturligvis mærket meget tydeligt. Kommunerne har reelt beskåret vedligeholdelse af det kommunale vejnet med omkring en tredjedel. Dette fald har medført et kæmpe efterslæb, som stadig vokser, forklarer han. Anders Hundahl tilføjer, at de stigende råvarepriser ikke ligefrem hjælper på branchens situation. Prisen på bitumen er i realiteten fordoblet over de sidste tre år. Denne himmelflugt er en meget stor udfordring for branchen, siger han Statsveje Amtsveje* Kommuneveje Øvrige *) Fra 2007 er Amterne nedlagt og deres veje er blevet delt i et 20/80-forhold mellem staten og kommunerne. Stopp&belägg

16 Marknadstidning B Tankgruppen i nya händer Årligen utförs cirka 16 miljoner kvadratmeter med någon form av tankbeläggning i Sverige. Det gäller i första hand ytbehandling på befintlig asfaltbeläggning eller grus, förseglingar samt indränkning av makadam. Text: Uriel Hedengren SE Tankgruppen är en specialistgrupp som bildades för cirka 15 år sedan på initiativ av dåvarande Vägverket. Uppdraget är bland annat att samordna utvecklingsprojekt och arrangera seminarier för att stimulera kunskapsspridningen. På så sätt vill man säkerställa att tankbeläggningar utvecklas för att möta dagens krav på allt från beständighet och prestanda till kostnadseffektivitet och miljöanpassning. I samband med årets första möte valde Tankgruppen Rickard Melin till ny ordförande. Rickard är till vardags sektionschef på Trafikverket med ansvar för underhållet av beläggningar och vägmarkering inom region Syd och Väst. Under en stor del av sitt yrkesliv har han arbetat med emulsionstillverkning och kallteknik. Varför har du valt att engagera dig i Tankgruppen? Tankgruppen är ett bra forum för att utveckla produkter, regelverk och användningsområden. I gruppen finns representanter från beställare, utförare samt material- och maskinleverantörer, vilket ger oss stora möjligheter att driva frågor inom tankverksamheten i Sverige. Rickard Melin, nyvald ordförande för Tankgruppen. Under det kommande året finns flera utmaningar som kommer att engagera Tankgruppens medlemmar. Det gäller bland annat nya regelverk via REACH, Europaspecifikationer och påverkan från trafikanterna. Vår ambition är att förbättra produkter och utförande för att kunna nyttja tankbeläggningar inom alla delar av vägnätet där det finns potential. Det handlar om att se möjligheterna att använda tankbeläggningar på vägar med mer trafik än idag, men även på lågtrafikerade delar där man nu väljer att lägga asfaltmassa, menar Rickard Melin. Tankbeläggningar är en metod med rötter ända tillbaka till sent 1800-tal, som fortfarande spelar en viktig roll för det lågtrafikerade vägnätet. Det beror på att metoden är kostnadseffektiv och mindre miljöbelastande än konventionell asfaltmassa samtidigt som den har många positiva effekter för såväl trafiksäkerhet som de tekniska egenskaperna på vägen. Framtiden ser ljus ut. En framgångsfaktor är att branschen lyckas med nyrekrytering av personal och erfarenhetsöverföring med tanke på att det finns ett stort inslag av hantverkskunnande i utförandet, summerar Rickard Melin. Vart vill du ha nästa nummer av Stopp&belägg? Stämmer namn och adress, behöver du inget göra. Du får nästa nummer direkt med posten. Har du däremot bytt jobb eller adress kan du sända in denna svarstalong. Tveka inte heller att sända in svarstalongen om någon Du känner önskar få Stopp&belägg. Skicka talongen till: Stopp&belägg Nynas AB, box 10700, Stockholm tel: , fax: mail: olof.hagglund@nynas.com I Norge till: Nynas AS Tollbugata 39 B, 3044 Drammen tel: , fax: mail: kjell.arne.juul@nynas.com I Danmark till: Nynas A/S Lyngbyvej 20, 2100 København Ø tel: , fax: mail: anders.kargo@nynas.com l Jag har ny adress l Skicka Stopp&belägg till en kollega l Jag vill bli struken ur ert register Om du får tidningen sedan tidigare är vi tacksamma om du anger din gamla adress när du skickar kupongen. Oavsett om du faxar, postar eller mailar! 16 Stopp&belägg Namn: Företag: Adress: Telefon: E-post: