H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår

Transkript

1 04/2011 H ankeiten Svenska handelshögskolans studentkår Matköerna på Amica Vad säger Amica om kösystemet och den omdiskuterade kvaliteten på maten? s. 10 Att rätta tenter kan göra en tokig Åke Finne, Susanna Taimitarha och Henrik Palmén kommenterar arbetet kring tenträttelser s. 18 Shswebs chefredaktör Lukas Lundin s. 16 Casetävling på Hanaholmen s. 6 Kåren sparar pengar s. 14

2 9 2 Hankeiten 04/2011

3 Ledare Misstagen för oss vidare TEXT Sara Brännäs FOTO Niklas Ahlqvist Under det gångna året har jag funderat en del på utmaningar och de lärdomar vi får av att ta ansvar, ställa krav på oss själva och utsätta oss för svårare situationer. Livet är ju en evig inlärningsprocess vi lär oss nya saker varje dag, också sådana saker som för oss framåt och gör oss klokare, kanske till och med förändrar oss för all framtid. Det finns förstås många sätt att lära sig saker på. Den trygga människan lär sig genom observationer. Hon läser, skriver, memorerar: så här ser världen ut och det här är min plats på jorden. En annan väljer att gå en mera riskfylld väg, hoppar i vattnet och ser hur långt hon kan simma. När vi tar risker prövar vi oss själva. Det kan gå tokigt, misstag kan ske, men vi har åtminstone försökt, och oberoende hur det går, så har vi lärt oss något av det. Alla utsätts vi för svåra situationer ibland. Och alla tvingas vi någon gång hoppa i för att se vad vi kan åstadkomma. För det som verkligen tar oss framåt i livet är prövningar. Det är bara genom prövningar som vi kan lära oss vem vi är och vad vi klarar av, vad vi verkligen kan och vad vi borde göra hur vi borde leva. Det här året har på många sätt varit ett av de mest lärorika åren under mitt liv, både vad gäller mig själv och mina färdigheter. Det finns som sagt många sätt att lära sig saker på, men det bästa sättet att lära sig är att vara aktiv. Att göra misstag låter inte särskilt trevligt, men när jag tänker tillbaka är det just misstagen som lärt mig mest. CHEFREDAKTÖR Sara Brännäs chefred@shs.fi REDAKTÖRER Lukas Eriksson Wilma Halén Tor-Oskar Karlberg Amanda Lindqvist Anneli Nylund Carolina Karvonen Karl-Johan Sigurdson LAYOUT Sara Brännäs ÖVRIGA MEDVERKANDE Erik Johansson Sebastian Kihlman Tiina Hanhirova Jessica Taxell ANSVARIG UTGIVARE Svenska handelshögskolans studentkår Sanduddsgatan 7 A, II vån HELSINGFORS UPPLAGA 2050 TRYCKERI PAGROUP Innehåll Casetävlingen på Hanaholmen 10 Amica 12 HankOff 14 Studentkårens strama budget 15 Näringslivskolumn 16 Gurugulisen Lukas Lundin 18 Tenträttelser 21 Lyran 22 SRI - Socially responsible investment 25 Sefes hälsning 26 HankenEs goes Silicon Valley 28 SSHV:s resa till Belgien 3 Hankeiten 04/2011 3

4 TEXT Jenny Söderman ILLUSTRATIONER Sebastian Kihlman Då vi började året var ett av våra största mål att förbättra SHS och Hankens rykte bland andra högskolor och studerande. När någon kommer upp till en och säger Vi trodde ni alltid gick med näsan i vädret, men ni är faktiskt helt okej, vet man att man gjort ett gott jobb. Vi har knutit kontakter med många Kylteriföreningar runtom Finland och hoppas att denna utveckling fortsätter nästa år. Ett exempel på verksamhet som denna är Kyltereiden huippukokous som ordnades av oss för andra gången. Mycket fokus har legat på att få fler samarbetsföretag och på den internationellaverksamheten, samt intressebevakning på många sektorer. I samband med riksdagsvalet på våren ordnade vi en paneldebatt i Hankens festsal och deltog aktivt i FSF:s kampanj för att indexbinda studiestödet. Styrelseåret har dock inte varit helt smärtfritt: rörrenoveringen på Casa har orsakat mycket huvudbry och stökiga kårutrymmen. Som tur har det projektet avslutats och kåren har återgått till sin normala verksamhet. I höst ordnade vi för första gången både Hanken Network Day och Nordic Case Competition. På Hanken Network Day hade studenterna en möjlighet att bekanta sig med Hankens och kårens samarbetsföretag i en avslappnande omgivning. Under casetävlingen fick deltagarna samarbeta med studerande från KY, och vi hade även några representanter från Handels på plats (mer om casetävlingen på s. 6). Båda evenemangen har fått mycket bra respons, och vi har stora hopp om att dessa blir årligen återkommande. Styrelsen har också haft det roligt i år, vi har gått på många årsfester och representerat aktivt på Casa. Det har varit ett tungt år, men vi är nöjda och glada för den insats vi gjort. Som det sägs i skidning: Väsynyt mutta onnellinen. Vi vill tacka för ett fantastiskt år och samtidigt önska lycka till åt vår nya styrelsebildare, Rasmus Musse Savander! Jenny Söderman Internationella ärenden & Projekt Styrelsen 2011 MARS Styrelsen träffar NHHS och SASSE i Bergen Kulturutskottet ordnar Stand-up kväll Academic Classic: SHS-KY ishockeymatch FEBRUARI 24.2 Hankens årsfest Universums bästa fest APRIL Inför riksdagsvalet Paneldebatt: Framtid? 4 Hankeiten 04/2011

5 MAJ 28.5 Kyltereiden huippukokous SEPTEMBER 22.9 Hanken Network Day SHS surfresa OKTOBER Nya Shsweb lanseras Legenda öppnar igen NOVEMBER Sampo Bank Nordic Case Competition Kårföretag Kårsponsor 5 Hankeiten 04/2011 5

6 Casetävling på Hanaholmen På den natursköna Hanaholmen ordnades Sampo Bank Nordic Case Competition för första gången den november. SHS och KY ordnade tävlingen i samarbete med Sampo Bank och Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland. I tävlingen deltog femton studerande från Hanken och Aalto Universitets Handelshögskola. TEXT och FOTO Tor-Oskar Karlberg Under den första av de tre dagarna fick deltagarna mingla med Sampo banks topp-anställda, de delades upp i fem team på tre personer, alla med medlemmar från de båda skolorna. Teamen tilldelades sedan ett tudelat case som skulle lösas på 24 timmar. Ett nordiskt projekt Grunderna till Sampo Bank Nordic Case Competition lades redan på våren då Jenny Söderman, styrelseansvarig för internationella ärenden & projekt, samt huvudarrangör för Case tävlingen, började planera ett evenemang som skulle främja samarbetet mellan nordiska ekonomistuderande. På våren fick jag veta att jag skall kontakta Hanaholmens kulturcentrum för Sverige och Finland och så tog jag även kontakt med KY, beskriver Söderman projektets tidiga faser. KY i sin tur kontaktade Mikael Ahtokari, hankenalumn och utvecklingschef inom Employer Branding på Danske Bank Finland. På hösten blev arbetet mer intensivt och verkställandet av planerna drog igång, marknadsföringen började och datum fastslogs. Planen var att 30 studerande skulle få delta i tävlingen, tio från Hanken, tio från Aalto Handelshögskola och tio från Handelshögskolan i Stockholm (HHS). -Till en början fick man pressa lite för att få folk att ansöka men till slut så fick vi rätt så många ansökningar, berättar Söderman. Ansökningarna från HHS hade dock blivit allt för få till följd av mer eller mindre misslyckad marknadsföring där, varefter man beslöt att slopa det svenska deltagandet och istället bjuda in några observatörer från HHS för att följa med tävlingen, networka och diskutera orsakerna till det låga intresset för tävlingen i HHS. För Odd Lyssarides, observatör och studerande vid HHS var det en självklarhet att tacka ja till inbjudan. Resor, logi, måltider och urfinskt kvällsprogram (bastu) ordnades av Hanaholmens kulturcentrum. Dessutom hade vi tid att åka in till centrum på fredag, så då de andra jobbade med presentationerna så hade vi kul på stan, beskriver Lyssarides. Den hektiska veckan före tävlingen hade Söderman spenderat dagarna på Hanaholmen sysselsatt med förberedelser. Under tävlingen var även Niklas Korhonen, styrelseansvarig för Näringsliv och Underhåll och KY:s representant Aamer Chaichee närvarande och hjälpte till. Så när deltagarna anlände var det bara att köra igång. Sampo Bank med på notan Enligt Ahtokari var det naturligt för Sampo Bank att gå med i samarbetet eftersom de har erfarenhet av liknande projekt och anser att det är mycket viktigt att skapa kontakter och växelverkan mellan studerande och potentiella arbetsgivare redan under studietiden. Ahtokari tycker också att det är väldigt intressant att se hur studerande löser aktuella case. Som samarbetspartner blev Sampo Banks lott att utveckla realistiska och utmanande case till tävlingen. De fick även göra det slutliga valet av deltagarna på basis av ansökningarna och ställde även upp med en jury bestående av experter inom finan- 6 Hankeiten 04/2011

7 TOP 3 1 isolution Andreas Johansson, Tero Merentie, Katrin Vatiska 2 G4 Lukas Eriksson, Hanna Hovi, Philip Ramberg 3 Bankify Isa Nyytäjä, Reeti Saarinen, Sebastian Sandberg Mikael Ahtokari fungerade som Sampo Banks representant Vinnarteamet isolution från vänster: Katrin Vatiska, Tero Merentie, Andreas Johansson siering, riskhanterin, business-utveckling och marknadsföring. 24 timmar i sträck Eftersom caset var delat i två delar behövde inte deltagarna jobba hela natten igenom utan det hade reserverats tid för sömn på kulturcentrets hotell och för måltider i Restaurang Johannes, vilka Hanaholmens kulturcentrum bjöd på. På kvällarna fanns det även tid för nöjen och diskussioner vilket man kunde utnyttja till att diskutera caset eller till att ha roligt. Päivi Piirala, sjätte årets studerande på Aalto Handelshögskola och en av delatagrna i tävlingen, arbetar på Sampo Bank och sökte med för att få en trevlig erfarenhet och för att lära sig mer om banking och samarbete. Det var mycket intressant och lärorikt att jobba med nya människor, även om det tog sin tid att lära sig hur de andra arbetar, berättar Piirala då hon beskriver samarbetet inom teamet. och diskuterade den, sedan delade de upp arbetet så gott de kunde. Presentation av lösningen ansåg hon vara det lättaste och det bästa var definitivt att man lärde sig väldigt mycket på en kort tid. Hon upplevde också att hon utvecklat sin förmåga att arbeta i grupp samt lärt sig arbeta under väldigt hård tidspress. Det att vi övade presentationsteknik kan komma till nytta vid en arbetsintervju, säger Piirala. På fredag kväll inlämnades den andra lös- I Piiralas team sköttes arbetet så att de först studerade den information de fått Som arrangörer fungerade Niklas Korhonen och Jenny Söderman från SHS samt Aamer Chaichee från KY 7 Hankeiten 04/2011 7

8 ningen och sedan fick teamen tid att förbereda morgondagens presentation. Och vinnarna är... På lördagen var det då dags för teamen att i två omgångar presentera sina lösningar för den allsmäktige juryn. Då handlade det inte endast om ekonomisk kunskap, utan här kunde man även dra hem poäng med en god och övertygande presentation. Efter presentationen hade juryn även tid att ställa knepiga frågor till teamen för att se hur bra de kunde försvara sina resonemang. Då alla team haft båda sina presentationer var det dags för lunch. Därpå återförenades alla i Tage-salen för att få höra juryns beslut. Den här gången var det team isolution (Andreas Johansson, Hanken; Katrin Vatiska, Aalto; Tero Merentie, Hanken), som tog hem segern och belönades med var sin ipad2. Dessutom tillkom en inbjudan till lunch med Sampo Banks management åt de tre bästa lagen. Deltagarna i det vinnande teamet var mycket nöjda med sin seger och förklarade att det var ett effektivt samarbete, där man inte ställde sig emot varandra utan strävade mot en gemensam lösning, som låg bakom framgången. -Juryn gillade att vi använde de siffror vi fick och verkligen räknade ut vad som skulle vara klokast, berättar de glada vinnarna. Med den andra lösningen hade de litet tur då de redan kvällen innan råkat diskutera det ämne som behandlades i del två av caset vilket gav dem ett litet försprång. De tror också att deras arbete blev effektivare i och med att de kunde kommunicera på finska istället för engelska, vilket var tävlingens officiella språk. -Det är nog känslan av att lyckas och belönas för sitt slit som är det bästa med att vinna, förklarade de. Då resultaten var offentliggjorda så fick teamen en möjlighet att ta emot direkt feedback av juryn och sedan var det bara att söka sig hemåt för att ladda batterierna innan efterfesten som ordnades på KY senare samma kväll. På nytt nästa år? Då jag frågar Söderman om det planerats Den kritiska juryn bestod av experter från Sampo Bank liknande evenemang för framtiden så avslöjar hon att de hoppas kunna göra en tradition av det här och att man nu fått erfarenhet om hur en case tävling i samarbete med andra nordiska universitet bör ordnas och att det säkert skulle satsas mer på marknadsföringen utomlands nästa gång. -Vi vill nog ändå ta en titt på den feedback vi fått innan vi fattar några beslut, säger Söderman Deltagarna ser ut att ha upplevt det som givande, och skulle definitivt rekommendera det åt sina bekanta även om de själv inte nödvändigtsvis skulle anse sig kunna få ut så mycket mer av att vara med en gång till. Även Sampo Bank skulle gärna vara med och ordna ett liknande evenemang igen enligt Ahtokari, även om de också gärna kollar igenom den feedback de får först. 8 Hankeiten 04/2011

9 9 Hankeiten 04/2011 9

10 AMICA Vad försiggår bakom kulisserna? TEXT Lukas Eriksson FOTO Sara Brännäs Lunchrastaurangen Amica är alltid ett hett diskussionsämne på Hanken. Någon förargar sig över att porslinskaffekopparna är slut, en annan suckar djupt då en ny plåt salamipizza dröjer några extra minuter en regnig fredag, en tredje förundrar sig över kombinationen banan-lök vid salladsbordet. Och förstås, klassikern, de ändlösa trådarna på ShsWeb och hektiska meningsutbytena gällande det senfärdiga kösystemet. Dessa angreppspunkter är inte nya, men vad är det då egentligen som föregår bakom kulisserna? Varför ser Amica ut precis som vi idag upplever den? Långsamma köer och prisavvikelser Den första synpunkten som dyker upp då Hankens lunchrestaurang berörs är i allmänhet kösystemet; i en tråd på ShsWeb från oktober står det att läsa Matkön WTF? IGEN fick man stå halvvägs i aulan för att få sin halvbrända pizzabit. Ord och inga visor, så att säga. De långa köerna är ett stort problem som både irriterar samt försvårar planeringen av vardagen för mången hankeit. Vad är då egentligen roten till all ondska? Varför förlöper köandet långsamt? Den nyblivna (fr.o.m. augusti) föreståndaren för Amica på Hanken Marina Elmén-Selén menar att de långa köerna i huvudsak beror på att ett system med flera köer i dagsläget inte är möjligt. - Den absolut största orsaken är att det bara är en kö. Det äter omkring 500 personer på Hanken dagligen, då det bara finns en kö stockar det sig lätt. I dagsläget går det heller inte att införa flera köer eller kassor då lokalen ser ut som den gör. Kö- Matkön WTF? IGEN fick man stå halvvägs i aulan för att få sin halvbrända pizzabit. andet mildras förstås om folk betalar med kontanter eller kuponger men den absolut största orsaken är att det bara finns en kö, förklarar Marina. 10 Hankeiten 04/2011

11 För att undvika de långa köerna vallfärdar vissa hankeiter kring lunchtid till andra sidan Arkadiagatan där både köerna och kassapparaterna är flera till antalet och man tar åt sig av maten själv. Förutom det smidigare kösystemet så slås många av insikten att det till och med är billigare. Lunchen kostar mindre samtidigt som det för studerande essentiella lunchkaffet är subventionerat. Vad hände med The Law of One Price, en av grundstenarna i marknadsekonomin? Borde inte Amicas studerandelunch prissättas lika på båda sidorna av Arkadiagatan? - Vad gäller prisskillnaden så grundar det sig på de enskilda kontrakten som Hanken och Kauppis gjort upp med Amica. Villkoren och bestämmelserna i dessa kan avvika från varandra, klargör Marina. - Vi skulle också gärna se ett system med flera köer där man kan ta åt sig av maten själv, vilket är dagens melodi. Detta är dock tyvärr inte möjligt på Hanken, tilllägger Marina. Ombyggnad? För att kunna införa ett mera följsamt kösystem skulle det alltså behövas en omstrukturering av själva restauranglokalen i Hanken, något som dock Amica inte ansvarar för. -Fazer Amica är anlitade för att driva sin verksamhet i de lokaler som finns och ansvarar inte för själva utrymmenas struktur. Men vi försöker förstås utnyttja dem på bästa sätt. I samband med delegationsvalet under november månad uppkom det vallöften kring matköns effektivering, huruvida dessa kommer att förverkligas är mera Vi skulle också gärna se ett system med flera köer där man kan ta åt sig av maten själv, vilket är dagens melodi. oklart. Frågan kvarstår dock, vad kan man göra för att råda bot på det eländiga köandet? Det finns många ändringar som skulle underlätta och förbättra köandet och situationen i matsalen. Varför måste exempelvis vattenkranen vara belägen på det troligen mest svåråtkomliga stället i hela lokalen? Om man efter att ha fått sin mat vill fylla på sitt glas krävs det i det närmaste en slalomåkares välutarbetade strategi för att komma fram. Kranen kunde istället finnas till exempel längs fönstret. Det samma gäller salladsbordet. Placeringen av detta, d.v.s. mitt i matsalen, är tämligen besynnerlig och komplicerar köandet ytterligare. Det mest kritiska är emellertid själva matdisken, en ombyggnad av denna så att ett flerkösys- tem skulle vara möjligt är förstås det som skulle ha störst inverkan på matserveringens effektivitet. Detta är självfallet också en kostnadsfråga, samt en fråga gällande vad som de facto är möjligt att ändra på rent praktiskt. Hankenbyggnaden är som bekant kulturskyddad i syfte att bevara dess värdefulla kulturarv. Större ändringar måste således granskas och tillåtas av museiverket. Den allmänna uppfattningen hos gemene hankeit är att bestämmelserna är ytterst strikta så att knappt en planka får bytas ut. Enligt Mauno Lindroos, förvaltningsdirektör på Hanken, stämmer detta emellertid inte till fullo. Kulturmärkningen torde inte förhindra exempelvis de ovan nämnda ändringsförslagen, matdiskens ombyggnad inkluderad. - Detta är en allmän o seg missuppfattning. Bevarandet av Hankens värdefulla miljö hindrar inte sådana ändringar inne i matsalen, på en principiell nivå. Vem är det då som beslutar om förändring av interiören i Hankenbyggnaden? Hur går processen till? I informella sammanhang lyfts ofta matrådet fram som en central aktör, detta är emellertid inte något beslutande organ utan för enbart fram studerandenas och personalens åsikt. 11 Hankeiten 04/

12 - Processen är den att Amica, som driver lunchrestaurangen, planerar ändringar tillsammans med Hankens fastighetschef och, vid större ändringar, arkitekt Johannes von Martens, som ansvarat för planeringen av totalrenoveringen av huset Beslut om större ändringar, som kräver betydande ekonomiska satsningar, tas av rektor, annars beslutar jag tillsammans med ovan nämnda personer, och i allmänhet efter diskussioner med representanter för användarna, d.v.s. det s.k. matrådet, förklarar Mauno. Mera husmanskost? Det är svårt att driva en skolmatsal utan att det uppkommer klagomål på maten, dess kvalitet och variation. I samma ShsWeb-tråd som nämndes tidigare uttrycks även denna aspekt: det andra problemet. Jag kan själv bevittna om att maten blivit mycket, och då menar jag mycket sämre. Och faktum är väl att varje hankeit någon gång förundrat sig över vad som egentligen serveras på lunchbordet. Men hur väljs då egentligen matutbudet på Amica och hur kan detta påverkas? -Fazer Amica är ett stort företag, det görs upp matlistor varifrån enskilda restauranger kan välja olika maträtter. Alternativen är sist och slutligen inte så många, det finns omkring 8 alternativ på listan varifrån vi på Hanken väljer 5 per dag, förklarar Marina Elmén-Selén. Med jämna mellanrum delas enkäter ut för att evaluera den allmänna åsikten gällande matens kvalitet och restaurangens service. Har dessa någon verklig inverkan på Amicas förhållningssätt, eller är de komiskt fumliga översättningarna från finskan det ända som man får ut av dessa? Finns det något faktiskt exempel på förändringar som kommit till stånd på basen av dessa? -Ett utomstående företag anlitas för att analysera enkäterna, resultaten distribueras sedan först till företaget och sedan till de enskilda restaurangerna. Svaren jämförs med övriga restauranger och med tidigare enkäter, på Hanken görs detta tillsammans med matrådet. Jag har som sagt endast varit på Hanken sedan augusti. Tidigare jobbade jag på Arkada, där kom det önskemål om mindre exotisk mat, d.v.s. mera husmanskostinriktad bespisning, vilket också infördes. Sammanfattningsvis kan konstateras att det de facto skulle vara praktiskt möjligt att omstrukturera Hankens matsal så att de seglivade köerna kunde effektiveras. Detta är förstås en fråga om resurser och prioriteringar. Om man är missnöjd med matens kvalitet eller andra omständigheter så lönar det sig att svara på utvärderingsenkäterna då tillfälle ges. Mycket kan sägas om Hankens lunchrestaurang Amica, men en sak är emellertid säker: man vet aldrig lika säkert att helgen står inför dörren som när man äter en perjantaipizza i Hanken! 12 Hankeiten 04/2011

13 Hankens äldsta klubb vaknade till liv TEXT Karl-Johan Sigurdson FOTO HankOff Reservofficerare vid Svenska Handelshögskolans Studentkår, även kända som Hankens Officerare, förkortat HankOff, är återupplivat. Klubben, som år 1955 grundades av löjtnant Björn Carlsson, lektor i matematik vid Hanken, har legat i dvala sedan HankOff återupptäcktes av studentkårens nya kanslist, Edward Lundell, och har sedan hösten igen blivit en klubb på studentkåren. En högst levande klubb, dessutom. Edward Lundell blev en färdig underlöjtnant från Dagsvik på våren 2011, och sökte och fick därefter jobbet som kanslist på SHS, vilket var lämpligt eftersom planen var att börja studera på Hanken senare samma höst. Via bekanta på annat håll blev han dessutom tipsad om att gå med i Hankens reservofficersklubb: HankOff. Men då studierna och arbetet väl började, märkte han att klubben hade runnit ut i sanden. Det fanns ingen aktivitet efter att den senaste ordföranden tagit examen 2008, säger Lundell Det fanns alltså ingen som drivit vidare den en gång livsprudlande klubben. Efter att ha organiserat studentkårens arkiv och funnit gamla protokoll från HankOffs tidigare äventyr, bestämde sig Edward dock att skaka liv i de gamla traditionerna och samla ihop det femtiotal reservofficerare som i dag går på Hanken. Och vilka traditioner att damma av, sedan! HankOff är inte bara Svenska Handelshögskolans äldsta klubb, utan också Finlands äldsta svenskspråkiga akademiska reservofficersklubb. Den 4 februari 1955, tio år efter kriget, samlade löjtnant lektor Björn Carlsson ihop officerare på skolan för att fylla den lucka som finns i vårt finlandssvenska studentliv. HankOff bröt marken för fler finlandssvenska reservofficersklubbar på andra skolor, och intresset för dessa var under en lång tid mycket stort. Men HankOff har under sin femtiosex år långa historia också haft sina nedgångar. Lundells avdamning av klubben är nämligen inte den första. Klubben försvann också under några år på nittiotalet. Att det nystartade HankOff skulle tappa momentum och dö ut är däremot ingenting Edward oroar sig för. I motsats har han och de andra 27 medlemmarna ljusa visioner för framtiden. Man planerar att ha exkursioner av millitär karaktär för medlemmarna, och anordna aktiviteter med samma tema för såväl medlemmar som andra studerande på SHS. Redan i oktober träffades HankOff på en skyttebana i Helsingfors och övade pistolskytte. Därefter samlades man i Casas bastu och drack en eller flera öl. Målet är att involvera så många hankeiter som möjligt med det gemensamma millitära intresset och att ha roligt. 13 Hankeiten 04/

14 Ont om pengar på studentkårens träd TEXT Wilma Halén I dessa ekonomiskt sett svåra tider har också studentkåren blivit påverkad av den besvärliga ekonomin, och blivit tvungen att göra en budgetnedskärning. Att budgeten inte kommer att hålla märktes redan i somras, och sedan dess har det gjorts kraftiga åtstramningar. I och med att läget med euron inte är särskilt muntert för tillfället, är det relativt utmanande att hitta samarbetspartner som skulle vara villiga att understöda verksamheten. Dessutom skrivs det kortare kontrakt, vilket också leder till mer arbete för kåren. Näringslivsutskottet har förhandlat med närmare 200 företag i hopp om att finna fler intresserade. De har verkligen gjort ett jättebra jobb, menar kårens styrelseordförande Cia Gundersby om NU. År 2009, då Hanken och SHS firade sitt jubileumsår, var det lättare att få understöd utifrån. Då uppgick näringslivsintäkterna till euro, medan det i år skulle ha varit meningen att få intäkter på Det var ett orealistiskt mål att man skulle få euro mer i år, efter jubileumsåret, säger Gundersby. Från förra året har ett par viktiga samarbetspartners hoppat av, vilket också bidrar till de sänkta intäkterna. Sparprogrammet nödvändigt Kårens intäkter består av två delar, den ena delen av kåravgiften, som alla närvaroanmälda studerande betalar, och den andra kommer från alla kårens samarbetspartners, det vill säga näringslivet. Näringslivsintäkterna utgör ca 40 procent av budgeten, och tillsammans med kåravgiftsintäkterna blir kårens årliga budget ca euro. Som tur reagerade man i ett tidigt skede på att budgeten inte kommer att hålla, och styrelsen började göra upp ett sparprogram på begäran av delegationen. Delegationsordförande Mikko Toukkari är väldigt nöjd med hur hårt styrelsen jobbade för att få fram ett förnuftigt program, samt hur samarbetet mellan styrelsen och delegationen fungerade. Sparprogrammet var nödvändigt, det var det rätta att göra, vilket delegationen har poängerat genom hela processen, övertygar Toukkari. I praktiken går det till så att styrelsen lägger fram ett förslag, varefter delegationen godkänner förslaget, om det anses tillräckligt bra. Styrelsen kom fram till att man måste spara i många små kostnader för att upprätta balansen, allt som allt gäller det som måste sparas. Alla sparar För att budgeten ska hålla, måste alla organ spara. Bland annat har kostnaderna för styrelsens representation gått ner för 14 Hankeiten 04/2011

15 att kåren inte mera understöder dem till 100 %, berättar Ellen Kivikari, studentkårens generalsekreterare. Klubb- och projektbidrag är till för att sporra till utökad verksamhet, inte för att betala hela evenemang. I och med budgetrestriktionen har styrelsen tagit en striktare linje om hur man ansöker om understöd, säger Kivikari. Till exempel är styrelsen striktare med att ansökningarna bör komma inom utsatt tid, och att ansökningarnas innehåll är enligt direktiven. Också under styrelsens möten får deltagarna hädanefter ta med sig egna smörgåsar. Enligt Gundersby går det inte att skära ner i mera, de har gjort allt man kan. Det finns en risk för underskott, men nedskärningarna torde hålla, anser Gundersby om slutåret. Både styrelse- och delegationsordförande är ense om att man i framtiden ska eftersträva en så ändamålsenlig och hållbar budget som möjligt. Däremot hoppas Toukkari att en kåravgiftshöjning, utöver en viss naturlig inflationsjustering, är något de kan undvika, medan Gundersby tror att de nog blir tvungna att höja den, i och med att många andra organisationer och stiftelser höjer sina medlemsavgifter, bland dem SHVS, det vill säga Studenternas Hälsovårdstiftelse. Även SSI (Svenska Studerandes Intresseförening) kommer troligtvis att höja sin medlemsavgift, vilket också pressar SHS att höja kåravgiften. För tillfället gäller det bara att hoppas på att sparprogrammet hålls inom sina ramar till årets slut, och att nästa budget inte vållar lika stora problem som denna. Lyckligtvis har vi sakkunniga och ambitiösa kåraktiva och styrelsemedlemmar som har gjort sitt yttersta för att nedskärningen inte skall influera kårmedlemmarna alltför hårt. Har du hittat din passion? Det sägs att en entreprenör behöver egenskaper som mod, kreativitet samt ett sinne för helheter och möjligheter istället för begränsningar och hinder. Mest av allt behövs ett modigt (men inte dumdristigt) risktagande och en stark drivkraft som leder till aktiv handling. För några år sedan träffade jag en framgångsrik svensk företagare på ett ashtanga yoga center i Thailand där jag arbetade som yogalärare. Jag var tjänstledig, reste runt världen och studerade yoga både på vita palmstränder och i dammiga indiska småstäder. Svenskens företagarhistoria inspirerade mig och påminde mig om hur viktigt det är att man gör det man brinner för. När jag kom hem till Finland startade jag mitt eget företag som fokuserar på yoga och coaching. Jag jobbade redan som yogalärare och hade studerat coaching på fritiden redan i flera år tillsammans med min australiensiska coach. Bakom mig lämnade jag flera år av management consulting och förmansroller främst inom B2B försäljning. De arbetserfarenheter jag hade i bagaget samt magisterspappren från Hanken utgjorde basen för mitt nya företag. Idag handlar mitt jobb som coach och yogalärare främst om att dela med mig det jag brinner för. Inom coachingen arbetar vi med metoder för definering av målsättningar samt medsätt att nå förändringar både inom arbetet professionellt och/eller privat. Det är inte alltid lätt att hitta det man brinner för men har man en genuin vilja finns det enkla och inspirerande metoder. Att lära sig kommunicera med respekt för den andra parten är även en viktig del av coaching. Nyckeln ligger i hur väl man lyssnar till den andra. Även förmän och team nytta av denna del av coachingen det finns många sätt att hitta bättre sätt att kommunicera och arbeta tillsammans. Just nu coachar jag ett 15 personers försäljningsteam inom utbildningsbranschen. Vi träffas varannan vecka med var och en och jag stöder dem att utvecklas samt uppnå målsättningar och budgeter. Det är belönande att se att även ledningen ser coachingen som viktigt för teamets framgång. KOLUMN Företagandet gav mig en ny sorts frihet att skapa min egen väg. Redan under studieråren hade jag nytta av följande ord: Tro inte att de framgångsrika aldrig misslyckats. De har misslyckats mångfallt mer än du. Skillnaden är att de varje gång stigit upp igen och fortsatt framåt. De ger aldrig upp, utan brinner för det de tror på. Hur väljer du? TEXT Anna Laurin Titel: Personal coach Egenföretagare Utexamineringsår: 2008 Cecilia Gundersby och Mikko Toukkari har arbetat för att få ihop ett fungerande sparprogram. FOTO Max Edin 15 Hankeiten 04/