Produktkatalog. Vad Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete kan göra för er. En metod att förebygga stress och depressiva symtom

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Produktkatalog. Vad Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete kan göra för er. En metod att förebygga stress och depressiva symtom"

Transkript

1 DISA bland tonårstjejer En metod att förebygga stress och depressiva symtom DISADISADISADISADISADISA DISADISADISADISADISADISA Produktkatalog Vad Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete kan göra för er

2 Innehåll Förord 3 Verktyg och metoder för tillämpat folkhälsoarbete Vägledande samspel 4 Friska barn 4 Skolpaket stöd i arbetet med tobak- och alkoholprevention 5 Barnkonventionen ett redskap i verksamhetsutveckling 5 DISA 6 Motiverande samtal (MI) 6 Depression i samband med förlossning 7 Handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor 7 Livsstilssamtal inom primärvården 7 Sluta-röka-linjen Alkohollinjen 8 Community readiness 9 Hälsokonsekvensbedömning 9 Jämlikhetsverktyg 10 Mall för utvärderingsstöd 10 Checklista för folkhälsoarbete och folkhälsoprocesser 11 Processbeskrivning av folkhälsoarbete 11 Kollegial granskning Peer review 11 Uppdragsutbildningar Vägledande samspel, vägledarutbildning 12 Vägledande samspel, vägledarutbildning med inriktning mot etniska minoriteter 13 Vägledande samspel, handledarutbildning 14 Unplugged 15 SOTIS (Samtal om Tobak I Skolan) 16 DISA, grupphandledarutbildning (steg 2) 18 Motiverande samtal (MI), grundutbildning 17 Motiverande samtal (MI), fortsättningsutbildning 19 EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) 20 Folkhälsoarbete från teori till praktik 21 Att börja arbeta som projektledare 22 Hälsokommunikatörsutbildning 23 Presentationsteknik och PowerPoint

3 Förord Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete (TFA) inom Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet arbetar med kartläggning, metodutveckling, utbildning, utvärdering och forskning inom folkhälsoområdet. Avdelningens övergripande mål är att bidra till en förbättrad hälsa i befolkningen genom att på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet bedriva strategiskt och praktiskt folkhälsoarbete. Syftet med denna produktkatalog är att presentera arbetssätt, metoder och verktyg som arbetats fram och används inom avdelningen. Vidare presenteras kursutbud och upplägg av det stöd som erbjuds folkhälsoaktörer på olika nivåer i landets kommuner, landsting/regioner eller andra organisationer. Ett antal metoder och verktyg har tagits fram i samarbete med andra avdelningar inom Institutionen för folkhälsovetenskap och framtida utbildningsinsatser sker i vissa fall tillsammans med personal från dessa avdelningar. Utöver de verktyg, metoder och utbildningar som presenteras i produktkatalogen kan TFA bistå med att leda workshops inom folkhälsoområdet, ta fram handlingsprogram eller riktlinjer samt utvärdera planerade eller befintligliga insatser. TFA erbjuder också konsultativt stöd till projektledare, tjänstemän och andra folkhälsoaktörer på lokal eller regional nivå. För mer och fördjupad information kontakta respektive kontaktperson. Produktkatalogen ger endast förslag på utformningen av konsultativt stöd och utbildningar. Ett mer exakt upplägg och eventuella kostnader diskuteras i samband med förfrågningar utifrån beställande aktörs önskemål och behov. Foto: Nils Larsson Personalen vid Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete, augusti

4 Verktyg och metoder för tillämpat folkhälsoarbete Vägledande samspel Metoden Vägledande samspel syftar till att utveckla och stärka det positiva samspelet mellan föräldrar och barn, men har också utvecklats till att gälla pedagoger eller andra vuxna och barn samt vårdpersonal och patienter. Programmet härrör från International Child Development Program (ICDP) och är anpassat till svenska förhållanden. Vägledande samspel är ett program som i praktiken omsätter FN:s Barnkonventions intentioner om delaktighet. Personal inom barnhälsovård, förskola och skola, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Kort informationsfilm Vägledarutbildning för förskola och skola Vägledarutbildning med inriktning mot etniska minoriteter Handledarutbildning Nätverksträffar Konsultativt stöd till chefer inför genomförande av utbildningar För närmare beskrivning av utbildningarna se sid Lene Lindberg, tfn , e-post Fia Simon, tfn , e-post Iréne Sundelin, tfn , e-post Friska barn Verktyget Friska barn syftar till att skapa en hälsofrämjande miljö i förskolan genom att stödja rutiner och förhållningssätt kring matvanor och måltidssituationer samt kring rörelsevanor och utevistelse. Metoden bygger på diskussionsträffar i personalgruppen med utgångspunkt från ett studiematerial. Träffarna resulterar i att personalgruppen gemensamt identifierar styrkor och svagheter i arbetet kring mat- och rörelsevanor. Gruppen formulerar och dokumenterar befintliga och önskvärda förhållningssätt till matvanor, måltider, rörelsevanor och utevistelse samt bestämmer vilka styrkor eller svagheter som ska följas upp i verksamhetsplanen. Processtöd vid genomförande och implementering av Friska barn En halvdagsutbildning för diskussionshandledare Utvärdering eller stöd till utvärdering av implementering av Friska barn Maria Wikland, tfn , e-post Andrea Friedl, tfn e-post Kort informationsfilm Chefer, pedagoger och måltidspersonal inom förskolan. 4

5 Skolpaket stöd i arbetet med tobakoch alkoholprevention Undervisningsprogrammet Unplugged, Samtal om tobak i skolan (SOTIS) och stöd i tobakspolicyarbete är tre olika metoder eller arbetssätt som syftar till att stödja skolans arbete inom alkohol-, narkotika- och tobaksområdet. Att använda sig av hela paket rekommenderas men skolan kan också välja att endast använda sig av en eller två metoder. Lärare och skolsköterskor i högstadiet. Unplugged Unplugged är ett lärarlett program som baseras på en kognitiv modell om socialt inflytande. Programmet är uppbyggt runt tolv lektioner som innehåller många praktiska övningar och eleverna är aktiva i undervisningen. Unplugged har utvärderats i sju Europeiska länder inklusive Sverige. Samtal om tobak i skolan (SOTIS) SOTIS är en metod för att samtala med tonåringar om tobak. Samtalet anpassas utifrån elevens erfarenheter av tobaksbruk för att stärka tobaksfrihet eller att begränsa ett redan påbörjat bruk. Metoden syftar framförallt till att skapa förutsättningar för och höja motivationen till beteendeförändring och riktar sig till skolsköterskor på högstadiet och gymnasiet. Stöd till Tobakspolicy Ett komplement till Unplugged och SOTIS är en hälsofrämjande skolpolicy när det gäller alla droger inklusive tobak. Eleverna lär sig bäst i konkreta situationer både i klassrummet och på skolgården. Därför erbjuds ett konsultativt stöd till skolor i arbetet med att ta fram en tobakspolicy. Två och en halv dagars utbildning i Unplugged för lärare Endags utbildning i SOTIS för skolsköterskor Konsultativt stöd vid utformning av tobakspolicy och handlingsprogram för drogförebyggande arbete inom skolan För närmare beskrivning av utbildningarna se sid Charlotte Jansson, tfn , e-post Kort informationsfilm Barnkonventionen ett redskap i verksamhetsutveckling Alla offentliga verksamheter är skyldiga att arbeta för att förbättra tillämpningen av FN:s konvention om barnets rättigheter genom att beakta Barnkonventionen i policys, handlingsoch verksamhetsplaner, budget och andra styrdokument. Politiker, verksamhetsansvariga, tjänstemän och personal inom offentlig sektor. Konsultativt och verksamhetsanpassat stöd i form av insamling av barnens egna synpunkter som sedan används som behovs- och planeringsunderlag eller vid utformning av information. Workshops för att utveckla organisationens arbete med Barnkonventionen Ludmilla von Zweigbergk, tfn e-post Gunnar Åberg, tfn e-post 5

6 Motiverande samtal (MI) MI är en evidensbaserad samtalsmetod som är användbar för att hjälpa människor till livsstilsförändringar. MI innefattar såväl ett förhållningssätt som konkreta samtalsstrategier. Metoden bygger på samarbete där individens syn på sin situation och livsstil är i fokus. Personal inom primärvården, elevhälsan, ungdomsmottagningar och socialtjänsten. En halvdags introduktion i MI Fyra dagars grundutbildning Två dagars fördjupningsutbildning Grupphandledning på inspelade samtal. Inför handledningen kodas samtalet för att mäta olika färdigheter i MI Nätverksträffar För närmare beskrivning av utbildningarna se sid Marie Illerbrand, e-post Astri Brandell Eklund, tfn , e-post Kort informationsfilm DISA DISA är en evidensbaserad metod med rötter i kognitiv beteendeteori som syftar till att hjälpa tonårstjejer att förstå och hantera negativa tankar samt ge dem verktyg för att hantera stress och förebygga depressiva tankar. Under tio lektioner arbetar man i grupp med ett material där flickorna, steg för steg, lär sig att känna igen och förstå sina känslor, tankar och handlingar. Målet är att ge dem färdigheter som hjälper dem att ändra sättet de hanterar stressfulla situationer på och därigenom ändra sin sinnesstämning. DISA är uppbyggt av kognitiva tekniker för att förändra negativa tankemönster, övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter, kommunikationsträning och träning av olika problemlösningsstrategier samt övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket. Utbildade DISA-gruppledare. DISADISADISADISADISADISA DISADISADISADISADISADISA Handledarutbildning som ger kompetens för att utbilda DISA-gruppledare. Kursen vänder sig till den som har utbildats i DISA metoden (steg 1) och önskar få kompetens för att utbilda gruppledare. Årlig nationell nätverksträff för alla som arbetar med DISA-metoden. En dag fylld av inspiration och erfarenhetsutbyte. För närmare beskrivning av handledarutbildningen se sid 16. Viktoria Jonze, tfn , e-post Kort informationsfilm DISA bland tonårstjejer En metod att förebygga stress och depressiva symtom 6

7 Depression i samband med förlossning Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) är ett självskattningsformulär som syftar till att tidigt upptäcka de kvinnor som är i behov av samtalsstöd med sin BVC-sjuksköterska. Nedstämdhet eller depression efter förlossning påverkar förhållandet mellan mor och barn och därmed barnets känslomässiga och kognitiva utveckling. EPDS är utvärderad i Sverige och 80 procent av de kvinnor som erbjöds en samtalsserie av BVC- sjuksköterskan upplevde förbättring. Tredagars utbildning i metoden Metodhandledning och uppföljning efter avslutad utbildning För närmare beskrivning av utbildningen se sidan19. Fia Simon, tfn e-post Personal inom barnhälsovården. Handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor Handlingsprogrammet för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor är tänkt att vara ett stöd och en vägledning för verksamheter inom SLL vid utformandet av egna handlingsplaner för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor och deras barn. Programmet berör framförallt själva omhändertagandet och bemötandet av våldsutsatta kvinnor men innehåller också fakta och diskussionspunkter om hinder för att upptäcka våld, hur man kan ställa frågar om våld m.m. Politiker, beslutsfattare inom SLL, verksamhetschefer och personal inom hälso- och sjukvården. Personal från samverkansmyndigheter och organisationer. Föreläsning om tillämpningen av handlingsprogrammet och dess innehåll och aspekter som är viktiga i bemötande av våldsutsatta kvinnor. Ulrika Eskner Skoger, tfn e-post Livsstilssamtal inom primärvården Hälsoremissen är en handbok för vårdcentraler som planerar att arbeta hälsofrämjande i samverkan med olika aktörer i kommunen eller lokalsamhället. Med hälsoremissen som stöd i ett livsstilssamtal formulerar patienten tillsammans med vårdgivaren mål och delmål för önskad beteendeförändring. Man diskuterar olika aktiviteter som kan hjälpa patienten att ändra sin livsstil och patienten tar sedan själv kontakt med en lämplig remissinstans. En utgångspunkt för hälsoremissen är individens egenmakt, empowerment. Vårdpersonal i primärvården, vårdplanerare och politiker. Utbildning och workshop i användandet av hälsoremissen Jenny Sydhoff, tfn e-post Kort informationsfilm 7

8 Sluta-röka-linjen Sluta-röka-linjen är en nationell kostnadsfri stödlinje för de som vill sluta röka eller snusa. Personal inom hälso- och sjukvården är också välkomna att hänvisa eller remittera rökande och snusande patienter till linjen. Utvärderingar visar att stöd i alla former förbättrar chanserna till ett gott resultat och enligt självrapporterad data är 35 procent tobaksfria efter 12 månader. Sluta-röka-linjen kan exklusivt sköta tobaksavvänjningen men en bra modell är om vården följer upp stopp beslutet. En form av stöd som Sluta-röka-linjen erbjuder är proaktivitet, vilket innebär att en behandlare ringer upp med vissa intervaller efter överenskommelse. Behandlarna som arbetar på linjen har en bakgrund i vård/tandvård och hälsopedagogik. Metoden är klientcentrerad och behandlarna är väl skolade i motiverande samtal (MI). Linjen är öppen 51 timmar i veckan, måndagtorsdag kl. 9-20, fredag kl och nås kostnadsfritt från fast telefoni. Med mobiler nås linjen också men den som ringer betalar då ordinarie operatörs taxa. Personal i primärvården samt samordnare/ hälso- och sjukvårdsutvecklare och planerare. Tobaksavvänjningsstöd vid spontan kontakt från individer eller via remiss från hälso-och sjukvården. Handledning av personal inom hälso- och sjukvården som arbetar med tobaksavvänjning. Maria Rankka, tfn e-post Alkohollinjen Alkohollinjen är en nationell verksamhet som erbjuder stöd för den som börjat fundera över sina egna eller någon annans alkoholvanor. All kontakt sker per telefon, det är kostnadsfritt och den som ringer kan vara anonym. Personer som inte har för omfattande alkoholproblem och anhöriga. Huvudmetoden är Motiverande samtal (MI) med inslag av KBT. För klienter är syftet att öka motivationen till förändring. Behandlingen anpassas efter hur allvarliga alkoholproblemen är och vilka förändringar klienten är beredd att genomföra. För anhöriga är syftet att öka motivation och förmåga att hantera sin egen situation men även att stödja den anhörige till en förändring. Kort informationsfilm Bland rådgivarna på Alkohollinjen finns folkhälsovetare, hälsopedagoger, psykologer och sjuksköterskor. Alla har utbildats för att arbeta med telefonrådgivning för personer med alkoholproblem och anhöriga. Alkohollinjen är öppen måndag-torsdag kl och fredag kl De som vill ha flera kontakter med Alkohollinjen kan välja mellan att ringa själva eller att bli uppringda av en rådgivare på tid de kommit överens om. Personer som behöver annat eller mer omfattande stöd än vad Alkohollinjen kan ge erbjuds hänvisning till sådan verksamhet. Kerstin Damström Thakker, tfn e-post 8

9 Community readiness Community readiness är ett verktyg för att mäta beredskapen eller förändringsbenägenheten i en verksamhet vid utveckling och implementering av hälsofrämjande eller sjukdomsförebyggande insatser. Graden av förändringsbenägenhet bedöms genom telefonintervjuer med utvalda nyckelpersoner. Verktyget kan utöver att mäta förändringsbenägenheten hjälpa till att identifiera resurser, vilka arbetsinsatser som är lämpliga samt identifiera hinder. Folkhälsoplanerare, preventionssamordnare, brottsförebyggare eller motsvarande tjänstemän som ansvarar för planering av folkhälsoinsatser på kommunal eller regional nivå. Intervjuer med utvalda nyckelpersoner i verksamheten Konsultativt stöd i det efterkommande arbetet med att öka verksamhetens förändringsbenägenhet Uppföljningsintervjuer för att följa utvecklingen eller utvärdera det pågående arbetet Mårten Åhström. tfn e-post Kort informationsfilm Hälsokonsekvensbedömning Hälsokonsekvensbedömningar (HKB) syftar till att ge beslutsfattare kunskap om de samlade hälsoeffekterna av ett politiskt beslut. En viktig länk i ett systematiskt folkhälsoarbete är att systematiskt värdera de potentiella positiva och negativa hälsokonsekvenser, av en föreslagen policy, ett program, en plan eller ett projekt. Politiker och tjänstemän i landsting, kommuner och andra organisationer. Kortare föreläsningar om HKB, dess syfte och användningsområde Halv- eller heldagsutbildning i Hälsokonsekvensbedömningar med teoretisk genomgång och praktisk övning i metoden Konsultativt stöd i genomförandet av HKB i ett beslutsärende Mårten Åhström. tfn e-post 9

10 Jämlikhetsverktyg Syftet med verktyget är att vara till hjälp att bevaka jämlikhetsperspektivet då insatser som kan påverka människors hälsa planeras, eller nyligen har startat. Jämlikhetsverktyget kan hjälpa till att medvetandegöra hur den planerade insatsen påverkar hälsan i olika grupper i befolkningen och hur den strategi som används påverkar hälsoskillnader som råder. Det ger också information om hur den planerade insatsen kan kompletteras eller utvecklas för att främja jämlikhet i hälsa i befolkningen samt belyser insatsens långsiktighet och betydelsen av uppföljning samt feedback till politiker, och berörda tjänstemän. Politiker och tjänstemän som ansvarar för planering av folkhälsoinsatser på kommunal eller regional nivå. Kort informationsfilm Föreläsning om att arbeta för att planera för en jämlik hälsa och bakgrundsfaktorer som kan leda oss till en mer jämlik hälsa. Föreläsning med fokus på praktiska exempel från hur jämlikhetsverktyget använts i Nynäshamns kommun samt viss teori om jämlikhet och jämlik hälsa. Halv- eller heldagsutbildning i Jämlikhetsverktyget med tillhörande checklista. Teoretisk genomgång och praktisk övning i verktyg och checklista. Konsultativt stöd i projektplaneringen för att få ett tydligare jämlikhetsperspektiv. Mårten Åhström. tfn e-post Mall för utvärderingsstöd Syftet med mallen är att ge stöd vid uppföljning av folkhälsosatsningar genom att hjälpa till att skapa en struktur samt ge stöd till användandet av indikatorer för det folkhälsoarbete som bedrivs. Mallen fylls i digitalt och den säkerställer också att perspektivet jämlikhet i hälsa beaktas i uppföljningen. Folkhälsoplanerare, preventionssamordnare, brottsförebyggare eller motsvarande tjänstemän som ansvarar för planering av folkhälsoinsatser på kommunal eller regional nivå. Konsultativt stöd i planeringen av en uppföljning/utvärdering samt stöd under genomförandet. Avdelningen för tillämpat folkhälsoarbete går igenom ifylld mall och ger skriftlig feedback på upplägg av utvärdering, förslag på indikatorer och förslag på hur man kan gå vidare för att göra en bra utvärdering. Mårten Åhström. tfn e-post Kort informationsfilm 10

11 Checklista för folkhälsoarbete och folkhälsoprocesser Materialet är uppdelat i fyra delar: att planera, att genomföra, att följa upp och utvärdera, samt att beskriva folkhälsoarbete. För varje del ges rekommendationer om hur arbetet kan dokumenteras. Checklistan är att betrakta som en bruttolista att välja lämpliga delar av. Den kan också fungera som ett stöd till den digitala processbeskrivningsmall som presenteras nedan och som stöd för den som är ny i projektledarrollen. Kort informationsfilm Projektledare, folkhälsoplanerare, preventionssamordnare, brottsförebyggare eller motsvarande tjänstemän som ansvarar för planering av folkhälsoinsatser på kommunal eller regional nivå. Utbildning och workshop i användandet av checklistan Utbildning i projektledarrollen Jenny Sydhoff, tfn e-post Processbeskrivning av folkhälsoarbete En processbeskrivning görs för att förstå olika skeenden i arbetet och för att kunna dra lärdom inför kommande uppgifter, såväl enskilt som i en arbetsgrupp. Processbeskrivningsmallen är datorbaserad och tänkt att användas för systematisk beskrivning av folkhälsoarbete. Mallen är indelad i tre områden: planering, genomförande och uppföljning och kan användas för processbeskrivning, reflektion enskilt eller i grupp, kvalitetssäkring, uppföljning, utvärdering och avrapportering. Den kan användas i sin helhet eller i lämpliga delar, efter ifyllarens behov. Projektledare, folkhälsoplanerare, preventionssamordnare, brottsförebyggare eller motsvarande tjänstemän som ansvarar för planering av folkhälsoinsatser på kommunal eller regional nivå. Utbildning och workshop i användandet av mallen Utbildning i projektledarrollen För närmare beskrivning av utbildningen se sidan 22. Jenny Sydhoff, tfn e-post Kollegial granskning Peer review Kollegial granskning bygger på att utvärdering och systematisk analys utförs av en granskningsgrupp som arbetar inom verksamhet liknande den som granskas. Den lärandeprocess som hänger samman med att granska stannar då hos de som är verksamma, istället för hos forskare eller inhyrda konsulter. Metoden är uppbyggd som en granskningscykel i elva steg som följer varandra. Alla granskningar behöver inte gå igenom exakt samma mönster. Processen ska främst ses som rådgi- vande och icke kontrollerande. Kollegial granskning kan användas för folkhälsoarbete inom landsting, kommuner eller andra organisationer. Projektledare, folkhälsoplanerare, preventionssamordnare, brottsförebyggare eller motsvarande tjänstemän som ansvarar för planering av folkhälsoinsatser samt politiker på kommunal eller regional nivå. Utbildning och workshop i användandet av metoden Jenny Sydhoff, tfn e-post 11

12 Uppdragsutbildningar Kursnamn: Vägledande samspel, vägledarutbildning Vem ska gå kursen: Personal inom förskola, skola, socialtjänst eller barnhälsovård. Kursens syfte: Att skapa förståelse för betydelsen av ett positivt samspel samt ge kunskap om hur man kan arbeta för att stärka och vägleda föräldrar i samspelet med sina barn. Kursens mål: Deltagarna ska efter avslutad utbildning: känna till fördelarna med ett positivt samspel enligt Vägledande samspel. öka sin analysförmåga av samspel mellan vuxna och barn med hjälp av de tre dialogerna. öka sin förmåga att uppmärksamma och svara på barnens behov. kunna bredda föräldrarnas erfarenhet så att de kan få bättre inlevelse och empati med barnen. Kursupplägg: Teori i form av kortare föreläsningar och presentationer. Praktiska övningar och reflektion kring den egna praktiken. Observation av den egna praktiken genom videoinspelning. Hemuppgifter Kursinnehåll: 1. Bärande komponenter enligt Vägledande samspel. 2. Teoretisk bakgrund och aktuell utvecklingspsykologi. 3. Uppmärksammande av lyhördhet och de sju principerna för att utveckla lyhördhet. 4. Visning av egna och andras inspelade videos av samspel mellan vuxna och barn. 5. Uppleva och diskutera gränserna mellan privat, personlig eller professionell förmedling. 6. Egen kulturanalys. Varifrån kommer jag och vad innebär det för samspelet med barn? 7. Metodhandledning med koppling till det egna vardagsarbetet. Omfång i tid: 4 dagar grundutbildning samt 20 timmar metodhandledning efter avslutad kurs. Antal platser: 15 Förkunskaper: Inga Kontaktperson: Lene Lindberg, tfn , e-post Fia Simon, tfn , e-post Iréne Sundelin, tfn , e-post 12

13 Kursnamn: Vägledande samspel, vägledarutbildning med inriktning mot etniska minoriteter Vem ska gå kursen: Personal inom barnhälsovård, öppen förskola eller socialtjänst, där föräldragruppsverksamhet förekommer och där det finns ett behov av att grupperna hålls på föräldrarnas modersmål. Kursens syfte: Att skapa förståelse för betydelsen av ett positivt samspel samt ge kunskap om hur man kan arbeta för att stärka och vägleda föräldrar med annat modersmål i samspelet med sina barn. Kursens mål: Deltagarna ska efter avslutad utbildning: känna till fördelarna med ett positivt samspel enligt Vägledande samspel. öka sin analysförmåga av samspel mellan vuxna och barn med hjälp av de tre dialogerna. öka sin förmåga att uppmärksamma och svara på barnens behov. kunna bredda föräldrarnas erfarenhet så att de kan få bättre inlevelse och empati med barnen. känna sig bekväma med att rekrytera till och hålla föräldragrupp tillsammans med tolk. Kursupplägg: Teori i form av kortare föreläsningar och presentationer. Praktiska övningar och reflektion kring den egna praktiken. Observation av den egna praktiken genom videoinspelning. Hemuppgifter Kursinnehåll 1. Bärande komponenter enligt Vägledande samspel. 2. Teoretisk bakgrund och aktuell utvecklingspsykologi. 3. Uppmärksammande av lyhördhet och de sju principerna för att utveckla lyhördhet. 4. Visning av egna och andras inspelade videos av samspel mellan vuxna och barn. 5. Uppleva och diskutera gränserna mellan privat, personlig eller professionell förmedling. 6. Egen kulturanalys. Varifrån kommer jag och vad innebär det för samspelet med barn? 7. Metodhandledning med koppling till det egna vardagsarbetet 8. Erfarenheter av att rekrytera till och hålla föräldragrupp tillsammans med tolk. Omfång i tid: 5 dagar grundutbildning samt 20 timmar metodhandledning efter avslutad kurs. Antal platser: 15 Förkunskaper: Inga Kontaktperson: Lene Lindberg, tfn , e-post Fia Simon, tfn , e-post Iréne Sundelin, tfn , e-post 13

14 Kursnamn: Vägledande samspel, handledarutbildning Vem ska gå kursen: Personal inom förskola, skola, socialtjänst eller barnhälsovård. Kursens syfte: Att utbilda utbildare i Vägledande samspel på den egna arbetsplatsen och ge stöd i arbetet med att utveckla en strategi för vidmakthållande. Kursens mål: Deltagarna ska efter avslutad utbildning: öka sin förmåga att uppmärksamma och svara på kursdeltagarnas behov. få en känsla för hur olika pedagogiska inslag kan användas. få en känsla för hur Vägledande samspel kan kombineras med annat värdegrundsarbete. känna till principerna för implementering i enlighet med Vägledande samspel. stärkas i tilltron till den egna förmågan att vara utbildare i Vägledande samspel. Kursupplägg: Teori i form av kortare föreläsningar och presentationer. Observation av den egna praktiken genom videoinspelning. Praktiska uppgifter och reflektion över den egna praktiken. Hemuppgifter i enlighet med rollen som pedagog och för att stärka implementeringen, samt återföring och feedback. Kursinnehåll 1. Bärande komponenter i ett positivt samspel på ett utvidgat sätt. 2. Fördjupning av den teoretiska bakgrunden med koppling till aktuell utvecklingspsykologi. 3. Fördjupning av de sju principerna för att utveckla lyhördhet. 4. Uppleva och diskutera skillnaderna mellan video, skriftliga uppgifter och rollspel. 5. Metodhandledning med koppling till egen genomförd utbildning i Vägledande samspel. 6. Fördjupning av principerna för implementering och att ge stöd till chefer. Omfång i tid: 3 dagar grundutbildning samt regelbundna nätverksträffar Antal platser: 15 Förkunskaper: Utbildad vägledare I Vägledande samspel Kontaktperson: Lene Lindberg, tfn , e-post Fia Simon, tfn , e-post Iréne Sundelin, tfn , e-post 14

15 Kursnamn: Unplugged Vem ska gå kursen: Lärare, årskurs 7-9 som undervisar i livskunskap eller ANT (alkohol, narkotika och tobak). Kursens syfte: Att ge lärare kunskap och färdigheter för att leda ett skolbaserat drogpreventionsprogram. Kursens mål: Deltagarna ska efter avslutad utbildning ha insikt i programmets undervisningsmetodik och erfarenhet av olika övningsmoment. Kursupplägg: Teori i form av kortare föreläsningar och presentationer. Praktiska gruppövningar, i form av uppgifter och aktiviteter från Unplugged programmet. Kursinnehåll 1. Introduktion till Unpluggeds bakgrund och forskningsresultat från den Europiska studien. 2. Genomgång av de tolv lektionerna. Omfång i tid 2,5 dagar, uppdelat på två heldagar och en halvdagsuppföljning 3-6 månader efter avslutad ut bildning. Antal platser: 20 Förkunskaper: Pedagogisk utbildning och erfarenhet av att undervisa ungdomar. Kontaktperson: Charlotte Jansson, tfn , e-post 15

16 Kursnamn: SOTIS (Samtal om Tobak I Skolan) Vem ska gå kursen: Skolsköterskor på högstadiet och gymnasiet. Kursens syfte: Underlätta det tobakspreventiva arbetet inom elevhälsan genom strukturerade samtal. Kursens mål Deltagarna ska efter avslutad utbildning: Ha en fördjupad förståelse för SOTIS manualen och dess upplägg. Kursupplägg: Teori, i form av kortare föreläsningar och presentationer. Praktiska övningar i form av rollspel. Kursinnehåll Aktuella fakta inom tobak och ungdomar. Resultat från en svensk kontrollerad studie där SOTIS tillämpats på 20 högstadieskolor. Genomgång av SOTIS metoden. Omfång i tid: 1 dag Antal platser: 20 Förkunskaper: Inga men fördelaktigt med kunskap i Motiverande samtal. Kontaktperson: Charlotte Jansson, tfn , e-post 16

17 Kursnamn: DISA, grupphandledarutbildning (steg 2) Vem ska gå kursen: Kursen vänder sig till dig som har utbildats i DISA-metoden (steg 1) och nu önskar få utbildning för att själv utbilda DISA- gruppledare. Kursens syfte: Att utveckla praktiska färdigheter i att utbilda personal i DISA- metoden. Kursens mål: Deltagarna ska efter avslutad utbildning: öka sin medvetenhet om sitt eget och andras sätt att lära sig. utveckla sin egen presentationsteknik. Kursupplägg: Teori, i form av kortare föreläsningar och presentationer. Praktiska övningar, i form av pedagogiska tekniker och förhållningssätt. Grupparbeten Hemuppgifter mellan utbildningsdagarna Omfång i tid: 3 dagar samt 3 handledningstillfällen. Antal platser: 20 Förkunskaper: Erfarenhet av att leda DISA-grupper samt kognitiv- och/eller pedagogiskutbildning. Kontaktperson: Viktoria Jonze, tfn , e-post 17

18 Kursnamn: Motiverande samtal (MI), grundutbildning Vem ska gå kursen: Personal inom primärvård, elevhälsa, ungdomsmottagning, socialtjänst. Kursens syfte: Att ge kursdeltagarna en introduktion till begrepp och verktyg i MI, samt att de mer självständigt ska kunna använda dessa i sitt patient/klientarbete. Kursens mål: Efter avslutad utbildning ska deltagarna praktiskt kunna använda sig av MI i sitt ordinarie arbete. Kursupplägg: Teori varvas med upplevelsebaserade övningar. Kodning och utskrift av ett MI-samtal för att se hur mycket MI som tillämpas. Kursinnehåll: 1. Historia 2. MI-anda och principer. 3. Kommunikationsfärdigheter 4. Känna igen, locka fram & förstärka förändringsprat. 5. Verktyg och strategier. 6. Gruppövningar 7. Observationer av den egna praktiken. Omfång i tid: 4 dagar, uppdelat enligt modellen under en fyra månaders period. Antal platser: 20 Förkunskaper: Inga Kontaktperson: Karin Schloss, tfn , e-post 18

19 Kursnamn: Motiverande samtal (MI), fördjupningsutbildning Vem ska gå kursen: Personal inom primärvård, elevhälsa, ungdomsmottagning, socialtjänst. Kursens syfte: Att fördjupa deltagarnas kunskaper och färdigheter i MI samt lägga till nya perspektiv. Kursens mål: Efter avslutad utbildning ska deltagarna ha en fördjupad förståelse av MI i teori och praktik. Kursupplägg: Teori varvas med upplevelsebaserade övningar och demonstrationer. Kodning och utskrift av ett MI-samtal. Kursinnehåll 1. Förändringsyttranden att utveckla förmågan att locka fram, bekräfta och förstärka dessa. 2. Vad kan utlösa motstånd och hur bemöter vi det. 3. Stabiliserande och drivande reflektioner. 4. Egna erfarenheter av MI. Omfång i tid: 2 dagar Antal platser: 20 Förkunskaper: Grundutbildning i MI Kontaktperson: Astri Brandell Eklund, tfn , e-post 19

20 Kursnamn: EPDS (Edinburgh Postnatal Depression Scale) Vem ska gå kursen: Personal inom barnhälsovården. Kursens syfte: Att öka kunskapen om användandet av metoden i praktiken. Kursens mål: Deltagaren ska öka sin kunskap om EPDS och användandet av metoden inom ramen för sin yrkesroll. (Förhållningssätt och samtalsmetodik är grunden i utbildningen.) Kursupplägg: Användandet av metoden. Praktiska övningar i form av rollspel. Videofilmning av samtal. Kursinnehåll 1. Introduktion till EPDS och forskningen bakom metoden. 2. Fördjupad kunskap om depression och andra psykiatriska diagnoser. 3. Samtalsmetodiken lyssnande samtal. Omfång i tid: 3 dagar utspridda med 3-4 veckors mellanrum, 15 timmars handledning under sex månader efter avslutad utbildning. Uppföljning sex månader efter avslutad handledning. Antal platser: 20 Förkunskaper: Inga Kontaktperson: Fia Simon, tfn , e-post 20

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling

Alkohollinjen pågående och planerad utveckling 1 Alkohollinjen pågående och planerad utveckling Presentation på CES frukostseminarium om alkohol 2015-04-15 Kerstin Damström Thakker, Driftsansvarig 1 2 Vad Alkohollinjen kan erbjuda: 1 Utbildade rådgivare

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling

Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad. Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Förebyggande strategier exempel från Göteborgs stad Maria Martini, Utvecklingsledare ANDT Kunskapskällar'n, Social Utveckling Trestad2 Det övergripande syftet var att minska cannabisanvändande bland ungdomar

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

DISA din inre styrka aktiveras

DISA din inre styrka aktiveras DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Utbildningspaket 2014

Utbildningspaket 2014 Utbildningspaket 2014 Utbildningarna vänder sig till yrkesverksamma inom kommun och landsting som i sin yrkesroll träffar föräldrar med kognitiva svårigheter eller deras barn. Det kan vara yrkesverksamma

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa?

Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Delaktighet och inflytande finns det någon koppling till hälsa? Suzanne Nilsson, utredare, enheten för uppväxtvillkor och hälsosamt åldrande Statens folkhälsoinstitut Vår uppgift att främja hälsa samt

Läs mer

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS)

Hälsofrämjande primärvård. Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården. Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) Hälsofrämjande primärvård Ett verktyg som stöd till en hälsofrämjande utveckling av primärvården Temagrupp Hälsofrämjande primärvård (HFS) 2013 1 Nya möjligheter till en hälsofrämjande primärvård En hälsoinriktad

Läs mer

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA -

HÄLSA - FOLKHÄLSA. HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - VERKSAMHETSPL AN 2015 1 HÄLSA - FOLKHÄLSA HÄLSA - en resurs i vardagen för individen FOLKHÄLSA - hälsotillståndet i befolkningen som helhet eller i grupper i befolkningen God folkhälsa, ett mål för samhället

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-10-01 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016.

Kursplanen är fastställd av Nämnden för omvårdnadsutbildning att gälla från och med , höstterminen 2016. Medicinska fakulteten DSKN43, Barns och ungdomars hälsa och ohälsa, 13,5 högskolepoäng Health and Ill-Health in Children and Adolescents, 13.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

Insatser från Barnhälsovården

Insatser från Barnhälsovården Insatser från Barnhälsovården - vid tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn (och deras föräldrar). Victoria Laag Leg. psykolog Samordnare/verksamhetsutvecklare Barnhälsovårdens centrala utvecklingsteam

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt om dessa riktlinjer... 3 2. Allmänt om folkhälsoarbete... 4 2.1 Hälsans bestämningsfaktorer... 4 2.2 Skillnaden mellan folkhälsa

Läs mer

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-09-01 De nationella riktlinjerna 2014-09-01 2 Varför riktlinjer för

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost Ärendenummer Sso 221/2011 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 Välkommen till Eklunda förskola 3 Vision 3 Organisation 3 2. Sammanfattning

Läs mer

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se

Programfolder 2014. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund. www.halsokallanfyrbodal.se Programfolder 2014 En resurs för personal som arbetar med barns och ungas hälsa samt rättigheter. En offentlig verksamhet i Fyrbodals kommunalförbund www.halsokallanfyrbodal.se Hälsokällan - en verksamhet

Läs mer

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor)

KOD. Totalt antal sidor (inklusive denna sida) 6. Tidpunkt för inlämning. Studentens kod (fylls i av studenten och ska anges på alla inlämnade sidor) Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor (inklusive

Läs mer

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Enkla råd/tobak Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Läs mer

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-11-12 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? De viktigaste

Läs mer

Handlingsplan för barn och unga

Handlingsplan för barn och unga Handlingsplan för barn och unga Barnkonventionen I Jönköpings län 2013 Innehållsförteckning Landstingsdirektörens ord... 3 Barnkonventionen i Landstinget i Jönköpings län... 4 Begrepp... 5 Kunskap om barnkonventionen...

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Självhjälp genom hälsostöd. Datum:

Självhjälp genom hälsostöd. Datum: Självhjälp genom hälsostöd Datum: Välkommen! Utbildning om Självhjälp genom hälsostöd Syfte Presentera produkten Självhjälp genom hälsostöd (HS) Gå igenom hur ni kan utbilda personal i att använda HS Förbereda

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Datum 2015-09-15 Ärende nr.2015-261.77 Verksamhetsplan 2016-2017 Lokalt folkhälsoarbete Tibro kommun 543 80 TIBRO www.tibro.se kommun@tibro.se Växel: 0504-180 00 Innehållsförteckning Tibro kommuns folkhälsoarbete...

Läs mer

Evidensbaserad praktik

Evidensbaserad praktik positionspapper Evidensbaserad praktik i socialtjänst och hälso- och sjukvård Förord För att klienter, brukare och patienter ska få tillgång till bästa möjliga vård och omsorg och för att välfärdsresurser

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT

ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT ALKOHOLLINJEN ÅRSRAPPORT 2015 Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin Box 1497, 171 29 Solna ces@sll.se Alkohollinjen årsrapport 2015 Stockholm juni 2016 Årsrappporten kan laddas ned från Folkhälsoguiden

Läs mer

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016

Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd. 19 september 2016 Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd 19 september 2016 Välkommen! Utbildning om Kultur- och språkanpassad hälsoinformation och Självhjälp genom hälsostöd Syfte: Presentera

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder hur kan de hjälpa mig som tobaksavvänjare Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2013-09-23 Det här ska jag prata om Socialstyrelsens nationella

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

NYA BHV-PROGRAMMET 2015

NYA BHV-PROGRAMMET 2015 NYA BHV-PROGRAMMET 2015 VARFÖR? Styrande dokument borttagna Olika i landet Ny kunskap Ökade krav på evidens VILKA? Socialstyrelsen Landets BHV-enheter + specialister Rikshandboken Arbetsgrupper professionen

Läs mer

Lärarhandledning Hälsopedagogik

Lärarhandledning Hälsopedagogik Lärarhandledning Hälsopedagogik Får kopieras 1 72 ISBN 978-91-47-11592-1 Rune Johansson, Lars Skärgren och Liber AB Redaktion: Anders Wigzell Omslagsbild: Maja Modén Produktion: Adam Dahl Får kopieras

Läs mer

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Benjamins plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvarig för planen Förskolechefen Vår vision På förskolan

Läs mer

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik

Dokumentation. Barnets rättigheter - från teori till praktik Barnets rättigheter - från teori till praktik 18 september - 11 december 2013 Dokumentation Tillfälle 4-11 december Jättebra och inspirerande. Bra upplägg. Nu är jag peppad att jobba vidare och jag har

Läs mer

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande

Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Stockholm 2011-09-27 Hälsofrämjande skolutveckling hälsa integrerat med lärande Ingela Sjöberg, folkhälsostrateg Kommunförbundet Skåne Vad är viktigast för hälsan? Levnadsvillkor: Trygg uppväxt Utbildning

Läs mer

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012 Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 procent av planerat förändringsarbete efter tre år. Utan sådan kunskap

Läs mer

Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten. statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen

Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten. statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen Försöksverksamhet med hälsocoacher! Utbildningsplan för verksamma inom försöksverksamheten statens folkhälsoinstitut i samarbete med socialstyrelsen Bakgrund Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder

Främjande insatser Namn Kränkande behandling och ålder Parkens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision En förskola för alla, där

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till skolan Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till skolan Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida) om ett

Läs mer

Hälsokommunikatörsutbildning 2010. Beskrivning och uppföljning. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:5

Hälsokommunikatörsutbildning 2010. Beskrivning och uppföljning. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:5 Hälsokommunikatörsutbildning 2010 Beskrivning och uppföljning Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011:5 1 Karolinska Institutets folkhälsoakademi (KFA) etablerades den 1 januari 2009 i samband med

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2015/2016 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Ansvarig för planen Carina Hägglund, Nina Edgren och Rasha Karim Läroplanen för förskolan, Lpfö 98 Förskolan vilar på demokratins

Läs mer

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa

Max18skolan årskurs 4-6. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet

Max18skolan årskurs 7-9. Delaktighet Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera

Läs mer

Brännans förskoleområde

Brännans förskoleområde Del 1 Brännans förskoleområde Orkesterns förskola avd Näktergalen Förskolans namn Läsåret 2015-2016 2015-08-10 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor,

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:

Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn: Självhjälp genom hälsostöd Plats: Datum: Namn: Välkommen! Utbildning om Självhjälp genom hälsostöd Syfte: presentera produkten Självhjälp genom hälsostöd och hur ni kan använda det som insats. Utbildningens

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar

Barn och unga önskar en rökfri skolgård. kort information till föräldrar Barn och unga önskar en rökfri skolgård kort information till föräldrar A Ett övergripande syfte med broschyren är att den ska bidra till att uppnå de nationella delmålen (se broschyrens inre baksida)

Läs mer

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Täcklunda förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.

innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan

Läs mer

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Västergårdarnas Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Krukis motivation och behandling

Krukis motivation och behandling Krukis motivation och behandling KVALITETSUTVECKLING AV MOTIVERANDE SAMTAL Elizabeth Hjälmarstedt verksamhetsledare Jonas Rengensjö projektledare MI The Capital of Scandinavia Krukis som bas för förändringsarbete

Läs mer

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng

Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng Sjuksköterskeprogrammet, 180 högskolepoäng KURSPLAN Folkhälsovetenskap, 30 hp Nivå: Grundnivå Fastställd av Högskolenämnden 2008-04-04 Reviderad kursplan gällande för studenter i VK - 07 Folkhälsovetenskap

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

samverkan motivera agerar

samverkan motivera agerar NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och

Läs mer

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Rademachergatans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalkooperativet Sälungens Förskola I Ur och Skurs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg FOLKHÄLSOPROGRAM. Arbetsmaterial Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 l a i r e t a m s t e Arb 2 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdrag för implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Regional Levnadsvanedag för fysioterapeuter och dietister, Skövde 14 11 06 WHO konferens i Ottawa

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249

Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa. Folkhälsoplan 2015-2018. Vimmerby kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Kultur- och fritidsförvaltning Folkhälsa Folkhälsoplan 2015-2018 Vimmerby kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15 249 Folkhälsoplanen 2015-2018 Folkhälsoplanens mål och därmed handlingsplan bygger

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan

Plan för arbete med likabehandling. Öppna förskolan Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande behandling,

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

2014-09-18 Nf 149/2012. Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun 2014-09-18 Nf 149/2012 Policy för bemötande av brukarens känslor, relationer och sexualitet Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Inledning... 1 Syfte...

Läs mer

Barn som är närstående

Barn som är närstående Barn som är närstående VÄGLEDNING OCH ANSVARSNIVÅER FÖR VERKSAMHETSANPASSADE RUTINER FÖR INFORMATION, RÅD OCH STÖD Vägledning vill ge underlag och inspiration till utveckling av rutiner för det vardagliga

Läs mer

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se

Kurser. Våren 2015. Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Kurser Våren 2015 Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habiltering.se Autismcenter för barn & ungdom, Stadshagsvägen 7, 1 tr, 112 50 Stockholm www.habilitering.nu

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Förskolan Vibytorp och Förskolan Kompassen 2015-2016 Vision ALLA på vår förskola ska känna sig trygga, sedda, bekräftade, respekterade, bemötas och

Läs mer