Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor"

Transkript

1 Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2006 ARTIKLAR Carina Järvenhag, Susanne Glennegård, Voff Media TEXTER Linda Bergfeldt, Handikappförbunden Foto Jyrki Siikanen, Voff Media Grafisk form Karin Kindahl, KMK Grafisk Form Tryck Sjuhärads Tryckeri AB, 3000 ex ISBN

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Ingemar Färm: Se till att plocka bort hindren för tillgänglighet 6 Att komma igång gör en projektplan 9 Det tar tid att påverka 12 Svårt nå ut med information 15 Engagera och få igång föreningar 18 Lagarbete drivkraft i lokalt arbete 19 Tips i påverkansarbete 22 Påverkan kan ske på olika nivåer 25 Arbeta med uppsökeri 28 Personliga kontakter behövs vid uppsökeri 29 Anordna studiecirkel 32 Studiecirkel i konsten att påverka på rätt sätt 34 Utbildning en mänsklig rättighet 38 Material 39

4

5 Inledning Handikappförbundens samarbetsorgan har under flera år drivit projekt Vuxenutbildning för alla med stöd från Utbildnings- och kulturdepartementet. Projektets övergripande målsättningar är att all vuxenutbildning ska bli tillgänglig för personer med olika funktionshinder samt att fler med funktionshinder ska rekryteras till treåriga gymnasiestudier. Åren har arbetet till stor del varit inriktat på att stödja handikapprörelsen på läns- och kommunnivå i deras arbete med vuxenutbildningsfrågor. Vuxenutbildning för alla har ordnat konferenser kring vuxenutbildningsfrågor, tagit fram flera informations- och studiecirkelmaterial samt finansierat anställningar av så kallade piloter på länsnivå. Projektet har även delat ut medel till lokal handikapprörelse för att arbeta med exempelvis påverkansarbete, tillgänglighetsfrågor och uppsökande verksamhet. I detta material försöker vi sammanfatta några av de erfarenheter som har gjorts inom Vuxenutbildning för alla. Erfarenheterna har strukturerats i teman som konkretiseras i olika tips och intervjuer. Tipsen är hämtade från redovisningar som har inkommit till Vuxenutbildning för alla och från grupparbeten vid projektets konferenser. Intervjuerna är gjorda med några av dem som har bedrivit verksamheter med stöd från projektet. Förhoppningen är att materialet ska ge inspiration och idéer till fortsatt arbete med olika vuxenutbildningsfrågor. 5

6 Ingemar Färm Se till att plocka bort hinder för delaktighet Handikappförbundens ordförande Ingemar Färm vill se resultat när det gäller möjligheten att studera för vuxna med funktionshinder. Vuxenutbildning är en viktig fråga för hela handikapprörelsen. Många personer med olika funktionsnedsättningar har svårt att klara skolan. Och om du halkar efter i skolan finns risken att du halkar efter resten av livet, säger Ingemar Färm. Ingemar Färm har just haft frukostmöte med politiker på Ersta Hotell och Konferens i Stockholm för att diskutera vuxenutbildning. Han tycker det finns ett stort intresse för dessa frågor från politiskt håll, men säger också att det är dags komma vidare. 6

7 Ända sedan Handikappförbundens samarbetsorgan startade 1942 har vi haft med rätten till arbete som en av våra viktigaste frågor. Men fortfarande är det så att personer med funktionshinder har lägre inkomster, högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå än andra vuxna, säger Ingemar Färm. Han hoppas på en förändring i grunden med den nya nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Planen ska vara genomförd senast 2010 och innebär att människor med funktionshinder ska kunna delta i alla delar av samhällslivet på samma villkor som andra. Den bygger på FN:s standardregler om full delaktighet för alla medborgare. Konkret innebär det att kommuner och myndigheter ska ha en plan för att göra sina verksamheter tillgängliga. Det handlar om att se vilka hindren för delaktighet är och sedan se till att plocka bort dem. Oavsett om det är fysiska hinder eller handlar om attityder och fördomar, säger Ingemar Färm. Vad är det då som främst hindrar personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildning? Ingemar Färm menar att det handlar om både individen och samhället. Många enskilda individer känner ett motstånd mot att börja studera. De har med sig dåliga erfarenheter av skolan i bagaget och tror inte att det är någon idé att försöka igen. Sedan måste också samhället ta sitt ansvar och hjälpa till med läromedel, lokaler och anpassad pedagogik, säger han. Inom projektet Vuxenutbildning för alla har handikapprörelsen på många orter arbetat med uppsökande verksamhet. Det har gett personer med funktionshinder kontakter med till exempel komvux som de annars inte hade fått. I flera fall har det också lett till att man har påbörjat studier. Det behövs särskilda insatser för att motivera till studier. Där har man arbetat mycket målmedvetet och professionellt inom projektet. Under lång tid hade personer med funktionshinder inte alls funnits med i diskussionerna kring vuxenutbildning. Vi kunde till exempel se att deltagandet från personer med funktionsnedsättningar i Kunskapslyftet

8 var mycket lågt. Ända tills vi begärde en särskild del av de statliga medlen, säger Ingemar Färm. Andra positiva effekter som han ser efter fyra år med vuxenutbildningsprojektet är att medvetenheten om frågan har höjts både inom handikapprörelsen och bland utbildningsanordnarna. Det finns en god medvetenhet på politiskt nivå, som håller på att sippra ut i hela systemet. Men varje utbildningsanordnare måste ha en beredskap inför att ta emot en studerande med till exempel en hörselskada. När det gäller kopplingen mellan studier och arbete påpekar Ingemar Färm att det finns stora skillnader i sysselsättningsnivå mellan olika grupper av funktionshindrade. Personer med psoriasis har till exempel högre sysselsättningsnivå än genomsnittet, medan personer med neuropsykiska problem ofta har svårt att få jobb. Det finns alltid en risk att personer med funktionsnedsättningar klumpas ihop till en homogen grupp. Vi måste komma ihåg att det handlar om individer som har olika förutsättningar och behov av stöd, säger han. Från Handikappförbundens sida ser han möjligheter att ställa tuffare krav med ny lagstiftning i ryggen. Den nya diskrimineringslagen utsäger klart och tydligt att det är förbjudet att diskriminera personer med funktionshinder. I framtiden tror jag vi har mycket att vinna på ett närmare samarbete med den nya diskrimineringsombudsmannen eftersom den nya lagen ger oss nya möjligheter att agera. Överhuvudtaget ska Handikappförbundens samarbetsorgan vara en samtalspartner inom samhällets alla områden, säger Ingemar Färm. Han lever som han lär och det är dags för nästa samtal. Cykelhjälmen åker på och Ingemar Färm trampar iväg till nästa möte. 8

9 Att komma igång gör en projektplan Ett bra sätt att komma igång är att utgå från de frågor som engagerar mest. Vad är det för situation vi vill förändra? Vad vill vi åstadkomma? Vilka andra människor och grupper finns det som berörs av frågan i samhället? Finns det andra grupper som redan arbetar med frågan? Vilket arbete har i så fall redan gjorts? Finns det något stöd för de förändringar vi vill åstadkomma, exempelvis lagar och direktiv? Finns det några grupper som motsätter sig de förändringar vi vill göra? Hur tänker de i så fall? Gör en plan för arbetet. En projektplan beskriver hur arbetet ska genomföras och utvärderas. Arbetet underlättas om man utgår från och besvarar ett antal frågor. Det tar tid att göra en plan, men i gengäld brukar arbetet fungera bättre om man på förhand diskuterat igenom nedanstående frågeställningar. Syfte. Varför ska vi göra projektet? Hur vill vi att det ska se ut i framtiden? Syftet kan vara visionärt. Mål. Vad är det vi vill åstadkomma med projektet? Målen ska vara realistiska, mätbara och tidsbestämda. Delmål. Vad kan vi göra för att uppnå vårt mål? Kan målet delas upp i flera olika delar som alla måste uppfyllas för att vi ska nå det? Delmålen ska vara konkreta, mätbara och tidsbestämda. Stäm av delmålen under projektets gång. Målgrupp. Vilka personer berörs av projektet? Vilka personer eller grupper vänder sig projektet till? Fundera även över om det finns någon eller några som kan fungera som samarbetspartners. Kan vi nå ytterligare personer eller grupper genom våra samarbetspartners nätverk? Metod. Vilket arbetssätt ska vi använda för att uppnå våra mål? Hur kommer vi bäst i kontakt med våra målgrupper? Kan vi ringa in målet och delmålen från flera olika håll, det vill säga arbeta på flera olika sätt för att uppnå målet? Tidsplan. Gör en tidsplan. När genomförs vad? Utgå från delmålen. Sätt även ett slutdatum för projektet då målet ska vara uppnått. 9

10 Kunskap. Finns det tillgängliga fakta som berör projektet, exempelvis några undersökningar kring frågan. Har det skrivits några artiklar? Finns det andra som redan har arbetat med frågan? Kan vi göra undersökningar själva? Arbetsgrupp. Vilka personer är intresserade av att delta i projektet? Vem kan fungera som spindel i nätet, det vill säga ha en projektledarroll? Vad tycker var och en inom gruppen att det är roligt att arbeta med? Hur mycket tid har vi att lägga ned på projektet? Vilka tillgångar, i form av exempelvis kunskap och kontaktnät, finns redan idag inom arbetsgruppen? Vem är bra på vad? Finns det dolda talanger inom gruppen som kan utvecklas inom ramen för projektet? Kan vi använda oss av kompetenser utanför projektet? Ansvarsfördelning. Vem gör vad och när ska det vara klart? Vad är det som gör varje person lämplig för respektive uppdrag? Budget. Vad kommer att kosta i projektet? Vad uppgår den totala kostnaden till? Hur kan vi få pengar till projektet? Finns det andra resurser som vi kan använda oss av för att hålla ned kostnaderna? Uppföljning/återrapportering. Bestäm redan från början när, var och hur projektet ska följas upp. Det är viktigt att kontinuerligt stämma av att projektet fortlöper enligt planerna. Hur ska vi kommunicera inom gruppen? När ska vi träffas? Vad har var och en gjort sedan sist? Arbetar alla inom projektet åt samma håll? Respons är även väsentligt för att skapa engagemang och arbetsglädje inom gruppen. Utvärdering. Gör en kontinuerlig utvärdering av delmålen. Är delmålet uppfyllt? Hur har vi arbetat med delmålet? Fungerade det som vi hade tänkt oss? Efter att projektet har slutförts är det också viktigt att sammanfatta erfarenheterna. Vad har vi lärt oss genom projektet? Har vi uppnått de resultat vi förväntade oss? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad har vi lärt oss som kan användas i framtida projekt? Hur kan vi arbeta vidare efter projekttidens slut? Erfarenhetsspridning. Hur kan vi sprida erfarenheterna av vårt projekt? Vilka personer och grupper kan tänkas vara intresserade av vårt arbete? På vilket sätt ska vi sprida våra erfarenheter? Exempelvis genom mun-till-mun metoden, föredrag, hemsidor eller utskick? 10

11 Sammanställ svaren på frågorna skriftligt och dela ut inom projektets arbetsgrupp. Den skriftliga projektplanen ska fungera som en röd tråd inom projektet. Det är viktigt att regelbundet gå igenom vad som bestämts och ifrågasätta om det fortlöpande arbetet följer den uppgjorda planen. Våga förändra projektplanen. Det är vanligt att arbetet delvis ändrar riktning under projektets gång på grund av olika omständigheter. Det har kanske uppkommit nya behov, nya delmål eller så har arbetsgruppen förändrats. Diskutera igenom vilka förändringar som har skett och hur de påverkar projektplanen. Om förändringarna är stora är det viktigt att åter gå igenom projektplanen punkt för punkt och vid behov skriva en ny. 11

12 Anke Decker Det tar tid att påverka Nätverk och nyckelpersoner, det är a och o för ett lyckat påverkansarbete. Det märkte Anke Decker när hon skulle engagera handikappföreningar i Kalmar län för frågan om bättre vuxenutbildning för alla. Det gäller att snabbt få ut information till de olika föreningarna, så att de själva blir ambassadörer i arbetet, säger hon. Det var vid årsskiftet som HSO Kalmar fick kronor av projektet Vuxenutbildning för alla. Anke Decker anställdes som pilot på halvtid för att dra igång olika aktiviteter. Vi ses på HSO:s kontor på 12

13 Nygatan 30 i centrala Kalmar. Där sitter också några av de 32 handikappföreningar hon ska informera och engagera i frågan om funktionshinder och vuxenutbildning. Jag har varit bra på att sprida information här i huset. Jag insåg snart att det inte är någon idé att ödsla energi på att övertyga dem som direkt säger att de inte är intresserade. Det kan antingen bero på att föreningen i sig inte är särskild aktiv eller att de anser att frågan om vuxenutbildning inte är aktuell för dem. Det kan i sin tur bero på att medelåldern i föreningen är hög, säger Anke Decker. Hon har ett förflutet som utbildningsledare vid Folkuniversitetet i Kalmar och hade därför redan goda kontakter med utbildningsanordnare. Däremot har hon inte tidigare jobbat med funktionshinderfrågor. Jag märkte på mitt första utskick om vuxenutbildningsprojektet att en del av kontaktpersonerna på föreningarna var inaktuella. Därför har jag gått på flera interna möten för att bygga upp ett eget nätverk. Det gäller att hitta nyckelpersoner som kan driva frågan vidare, säger Anke Decker. Ett annat tips hon vill ge dem som startar ett påverkansarbete är att se till att ha bra arbetsredskap. För henne har den bärbara datorn och mobiltelefonen varit ovärderliga. Det kan tyckas självklart, men det är lätt att glömma sådana praktiska saker. I en verksamhet där många jobbar ideellt är en dator en stor utgift. En utmaning med uppdraget har enligt Anke Decker varit den begränsade tid hon har på sig. Pilotprojektet har beviljats medel året ut. Även om det finns ett stort intresse för vuxenutbildningsfrågor tar det tid att komma igång med konkreta projekt. Och även om man lyckas väcka ett intresse är det inte alltid säkert att det leder till ett resultat. Samtidigt har den korta tiden gjort att jag verkligen fått tänka till vilka instanser det är viktigt att påverka, säger Anke Decker. Hon har bildat en referensgrupp för vuxenutbildningsfrågor med representanter från HSO, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, komvux, Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Högalids folkhögskola och Kunskapsnavet. Gruppen träffas en gång i månaden. 13

14 Den har bidragit till att lyfta frågan. Tillsammans kan vi snabbt se vilka åtgärder som behövs. Ett problem med att göra vuxenutbildning tillgänglig är att frågan blir så personlig. Om en person med psykiska funktionshinder hoppar av komvux anses det bero på hans eller hennes personliga problem. Istället för att se att det här är en grupp i behov av särskilt stöd, säger Anke Decker. Hon tycker också det varit värdefullt att ha med arbetsförmedlingen i referensgruppen eftersom de har ett så stort kontaktnät. De träffar många personer med funktionshinder. Och för att ytterligare öka kontakten med de potentiella deltagarna i vuxenutbildningen har man nu startat en uppsökande verksamhet. Uppsökaren Annika Arvidsson har som målgrupp personer med psykiska funktionshinder i Kalmar. Ett mål med projektet är ju att få fler personer med funktionshinder att verkligen börja studera. Men jag hinner inte träffa enskilda medlemmar i föreningarna. Annika passar bra, eftersom hon redan har ett stort kontaktnät som ledare för dramacirklar för vuxna med psykiska besvär. Även bland föreningarna på länsnivå har intresset för vuxenutbildning varit störst bland dem som har medlemmar med olika former av psykiska funktionshinder. Bland annat RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), NHR (Neurlogiskt Handikappdes Riksförbund) och ÅSS (Ångestsyndromsällskapet). I april gjorde NHR en granskning av tillgängligheten på ett komvux i Kalmar. Jag tycker det finns ett stort intresse bland utbildningsanordnare, men också en osäkerhet på vad som krävs av dem. Det komvux vi besökte ansåg att de var tillgängliga för personer med rörelsehinder. Men det visade sig att dörröppnaren var felkonstruerad och dörrarna för smala för permobiler, säger Anke Decker. 14

15 Majvor Hansson Svårt nå ut med information Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, har genomfört flera aktiviteter inom ramen för HSO:s projekt Vuxenutbildning för alla. Majvor Hansson är organisationssekreterare på förbundets centrala kansli. Vuxenutbildning är en viktig fråga för oss. Den som blir psykisk sjuk förlorar ofta hela sin plattform och studier är ett viktig steg på vägen tillbaka, säger hon. RSMH organiserar människor som lider av olika former av psykisk ohälsa. Det kan till exempel vara depression, panikångest och psykoser. Den 15

16 stora frågan för förbundet är att människor med psykiska funktionshinder ska få chansen att komma tillbaka till ett gott liv. Man har omkring medlemmar och förbundskansliet ligger i Örnsberg i södra Stockholm. Vi har ett väldigt lågt medlemsantal med tanke på antalet människor som lider av en psykisk sjukdom. Men många som har en psykisk diagnos lever väldigt isolerade liv och det är ett stort steg att engagera sig i en förening. Det finns fortfarande mycket skamkänslor förknippade med psykisk ohälsa, säger Majvor Hansson. RSMH har hela 140 lokalföreningar över hela landet, som i sin tur är anslutna till 21 distrikt. De flesta inom lokalföreningarna arbetar ideellt samtidigt som de kämpar med den egna sjukdomen. Det gör att det tar tid att samla organisationen kring ett gemensamt projekt. Majvor Hansson tar Vuxenutbildning för alla som ett exempel. Det tar jättelång tid att nå ut med intern information. Jag har skrivit om vuxenutbildning i flera av våra månadsblad och även skickat ut särskild information till våra lokalföreningar. Men informationen har en tendens att fastna hos den som öppnar posten. När man sedan åker ut och träffar styrelse och medlemmar känner de inte till projektet, säger Majvor Hansson. Det mest effektiva sättet att sprida information är enligt henne genom personliga kontakter. Hon informerar så ofta det går om Vuxenutbildning för alla när hon reser runt till lokalföreningarna i andra ärenden. Vi på riksnivå kan inte styra vilka aktiviteter lokalkontoren väljer att arbeta med, vi ger bara tips. Och våra distriktskontor ägnar mycket tid åt att stötta lokalföreningarna. Det kan handla om att man glömt att söka eller får sänkta bidrag eller om olika typer av konflikter. Det är lätt att det blir personliga konflikter av sakfrågor i en organisation där många människor mår dåligt, säger Majvor Hansson. RSMH har jobbat med Vuxenutbildning för alla sedan 2004, och den senaste tiden har projektet börjat märkas på allvar inom organisationen. Ju längre ett projekt håller på desto mer genomslagskraft får det. Det behövs egentligen inte så mycket pengar i början, då handlar det mest om 16

17 att hitta rätt personer på lokal nivå som kan driva frågan. Startsträckan är ungefär två år innan man kommer fram till konkreta projekt. Några av de aktiviteter som RSMH: s lokalföreningar har genomfört är bland annat sju studiecirklar och nio uppsökande verksamheter. Det har också genomförts fem samarbetsprojekt. Bland annat på Gotland där RSMH samarbetar med ABF, Folkuniversitetet och Folkhögskolan i Hemse om att låta funktionshindrade studera i lugnare takt. Uppsökande verksamhet ligger inom våra intresseområden, som handlar om att bryta isolering och ensamhet, säger Majvor Hansson. Hon betonar dock att det för RSMH gäller att skynda långsamt. Det går inte att enbart fokusera på gymnasiestudier. Det är ett alldeles för stort steg för våra medlemmar. En del har väldigt dåliga erfarenheter av skolan. På våra informationsträffar försöker jag väcka intresset för studier mer generellt. Det räcker med att börja i en studiecirkel i vilket ämne som helst. Bara man tagit det första steget för att bryta sin isolering går det lättare sedan, säger hon. Det är ytterst få av medlemmarna i RSMH som överhuvudtaget arbetar. Majvor Hansson uppskattar att det kanske är fem procent, och då är det oftast anställningar med någon form av lönebidrag. I september arrangeras fyra studieorganisatörsutbildningar. Ett av inslagen kommer att handla om Vuxenutbildning för alla. En förändring mot tidigare gemensamma utbildningar är att man nu bjuder in tre fyra personer från varje distrikt. Vi märker att det är svårt att driva frågor vidare för en ensam person. De kan komma hem från en utbildning och vara hur entusiastiska som helst. Men det är kanske inte någon annan som är intresserad av att lyssna eller agera. Vi tror att resultatet blir bättre med en grupp personer från samma distrikt som kan diskutera och entusiasmera varandra, säger Majvor Hansson. 17

18 Engagera och få igång föreningar Prioritera det direkta mötet. Tillvarata alla chanser att komma ut och möta människor personligen för att ge information om olika vuxenutbildningsfrågor. Var påläst. Se till att du har uppdaterad kunskap kring hur vuxenutbildningssituationen ser ut i just din kommun. Se även till att du har bra argument varför det är viktigt att arbeta med vuxenutbildningsfrågor. Anordna ett uppstartsmöte. Bjud in tre personer från varje handikappförening till ett möte och prata om vuxenutbildning. Tänk brett. Om inte styrelsen är intresserad av frågan kanske det finns andra inom föreningen som är det. Använd ditt kontaktnät. Gräv där det går att så! Börja med att försöka engagera dem som redan har, eller snabbt visar sig ha ett intresse. Se till att ge dessa personer/föreningar ditt stöd och din tid. Lägg inte ned energi på att försöka frälsa dem som inte vill prioritera frågan. Se till att skapa utrymme för intresserades engagemang. Var lyhörd för hur och på vilka sätt de personer som är intresserade vill arbeta och engagera sig. Det finns många bra metoder för att nå ett uppställt mål, vägen behöver inte vara den traditionella. Gör en plan för varje ny kontakt. Se till att planera in när och hur uppföljning och återkoppling ska äga rum. Ha tålamod. De flesta frågor kräver långsiktiga strategier och ihärdighet för att de ska kunna säljas in. Mentorskap. Kanske tar du på dig ett slags mentorskap för andra som är intresserade av vuxenutbildningsfrågan men vem stöttar dig? Se till att du har någon att bolla idéer och tankar med. 18

19 Tilda Holstius Erik Markstedt Lagarbete drivkraft i lokalt arbete Tilda Holstius och Erik Markstedt har varit framgångsrika i att engagera handikappföreningar i Uppsala län i frågor som rör vuxenutbildning. Vi är ett bra team som förmår att utnyttja varandras olikheter. Dessutom lär vi av våra misstag, säger Erik Markstedt. 19

20 Tilda Holstius pratar mycket och skrattar gärna. Erik Markstedt är mer eftertänksam och ger kompletterande fakta. Tillsammans har de dragit igång mellan 10 och 15 projekt under den tid de har varit piloter i Uppsala län för Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Vi kompletterar varandra. Jag blir väldigt entusiastiskt och pratar jättemycket. Ofta blir jag så ivrig att jag glömmer något. Men då finns Erik där med all fakta och siffror i huvudet, säger Tilda Holstius. Erik Markstedt nickar instämmande och säger att de kommer väldigt bra överens trots att de är så olika. Jag är för det mesta väldigt lugn, medan Tilda kan bli väldigt översvallande och är duktig på att motivera människor. Det fungerar väldigt bra på våra informationsträffar, säger han. De har arbetat med Vuxenutbildning för alla sedan Erik startade några månader innan Tilda. Uppdraget var att sprida information och öka engagemanget för frågor om vuxenutbildning inom handikapprörelsen. Bland det första de gjorde var att starta en samverkansgrupp med HSO-representanter från flera kommuner. Vi kände det var viktigt att bolla våra idéer i en grupp om vi skulle lyckas med vårt syfte att inspirera andra, säger Erik Markstedt. Resultatet av de första mötena blev ett beslut att ta fram åtta typfall av personer med funktionshinder, som kunde tänkas vilja studera. Dessa skulle sedan presenteras för studievägledaren i varje kommun. Vi ville se vilken beredskap som fanns inför att ordna det stöd och de hjälpmedel som behövs. Vi vände oss till studievägledaren eftersom man ofta träffar dem först om man vill börja studera, säger Tilda Holstius. Typfallen fick man fram genom att göra intervjuer. De olika funktionshindren gruppen till slut enades om var synskada, hörselskada, neurologiskt funktionshinder, depression, astma/allergi, dyslexi, rörelsehinder och utvecklingsstörning. 20

21 Vi ville täcka in så många olika typer av funktionshinder som möjligt, både synliga och osynliga. Våra typfall fungerade nog som en väckarklocka för flera komvux eftersom de var så konkreta, säger Tilda Holstius. För att engagera fler handikappföreningar i frågor som rör vuxenutbildning har de också arrangerat ett antal informationsträffar. Där har de också gett tips och idéer till projekt som föreningarna själva kan driva vidare. Jag har lärt mig att det tar längre tid än man kanske tror från idé till ett färdigt projekt. Därför har vi inte bara varit med och bollat idéer, utan hjälpt till med såväl projektansökningar som redovisningar. Det räcker inte med ett möte för att få till ett konkret projekt, säger Erik Markstedt. Intresset för vuxenutbildningsfrågor har varit störst inom Riksförbundet Attention, FMLS (Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter) och NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) i Uppsala län. Totalt har det arrangerats närmare 15 föreläsningar i bland annat Tierp, Uppsala, Östhammar och Enköping. Det är viktigt att lära av misstagen. Vi hade först en föreläsning här i Uppsala, men det blev ganska dålig uppslutning. När det sedan var dags för HSO i Tierp såg jag till att de fokuserade på att få dit folk. Det kom närmare 60 personer, det var roligt, säger Erik Markstedt. På frågan om vad som varit hans egen drivkraft i projektet säger Erik Markstedt att möjligheten till vuxenutbildning är en fråga om demokrati. Personer med funktionshinder är underrepresenterade när det gäller studier. Att ha en utbildning och ett jobb är grunden för större delaktighet i samhället, säger han. Tilda Holstius menar att det också handlar om att se de enskilda individerna. Om du misslyckas redan i grundskolan får du dåligt självförtroende som du bär med dig resten av livet. Vuxenutbildning ger människor en andra chans! 21

22 UTilda och Eriks fem tips för att engagera lokala föreningar Se till att ni är minst två som jobbar med frågan. Ge konkreta exempel på tidigare lyckade engagemang. Ge alltid återkoppling. Det räcker inte med ett möte. Gör arrangemang tillsammans med externa samarbetspartner. Lär av dina misstag. Tips i påverkansarbete Se till att vuxenutbildningsfrågor blir en stående punkt på styrelsens dagordning i din förening. Koppla vuxenutbildningsfrågan till arbetsmarknadsfrågan. Fler med funktionshinder har lägre utbildning och fler står utanför arbetsmarknaden. Bygg upp kunskap. Ta reda på hur det ser ut inom vuxenutbildningen i din kommun. Vilka utbildningar finns i kommunen? Finns det lärcentra och studievägledare i din kommun? Hur söker man till vuxenutbildningen? Vilket stöd och anpassningar finns att tillgå? På vilka sätt brister det i tillgängligheten för personer med olika funktionshinder? Identifiera metoder. Fundera på vilka metoder som skulle kunna vara verkningsfulla för att få tillstånd förändringar. Inled en dialog och ett samarbete med dem som är ansvariga för vuxenutbildningen i kommunen. Kontakta rektor för vuxenutbildningen, politiker, lärcentra, studievägledare med flera och diskutera kring tillgänglighet. Hur skulle ni kunna samarbeta för att situationen ska bli bättre för vuxna med funktionshinder som vill studera? 22

23 Bilda små referensgrupper där ni bjuder in exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare och Samhall att delta. Studera kommunens hemsida och annan information riktad till kommuninvånare om vuxenutbildning. Finns det information om möjlighet till anpassningar och stöd vid studier? Ger informationen bra och tydliga uppgifter om vart personer med funktionshinder ska vända sig för att få stöd? Bereds personer med funktionshinder lika möjligheter som andra till olika studier? Är informationen i sig tillgänglig, exempelvis anpassad för personer med synskada eller dyslexi? Bjud in politiker och personer som arbetar med vuxenutbildning till en visning av filmen Vuxenutbildning för alla. Följ gärna upp filmvisningen med diskussion. & O Fler förslag till arbetsmetoder finns i Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete samt i Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. 23

24 24 Hanna Sejlitz

25 Påverkan kan ske på olika nivåer Att förändra kräver engagemang, tid och kraft. Under en helg fick 20 medlemmar från Unga Hörselskadade lära sig konsten att påverka. Vi ville inspirera våra medlemmar både till att vilja och våga förändra sin verklighet, säger Hanna Sejlitz på Unga Hörselskadade. Varje år har Unga Hörselskadade två kurshelger där medlemmarna bjuds in. Den här gången var temat påverkansarbete. Att lära sig att påverka är ett aktuellt ämne som vi såg att det fanns ett intresse för bland våra medlemmar. Att öka kunskapen kring påverkansarbete stärker också vår organisation, säger Hanna Sejlitz. De 20 deltagarna var mellan 17 och 28 år och kom från hela landet. Att vi väljer en intensivkurs under en helg beror på att vi vill erbjuda alla medlemmar möjlighet att delta oavsett var de bor, säger Hanna Sejlitz. Fyra föreläsare deltog i kursen som delfinansierades av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. En av dem var Sofia Pettersson, medlem i Unga Hörselskadade. Hon studerar på psykologprogrammet i Örebro och berättade om problem hon stött på och hur hon hanterat dem. Hon tröttnade på alla tekniska hjälpmedel som inte fungerade och krävde till slut tillgång till en tolk, vilket hon också fick. Det visar att det går att påverka, säger Hanna Sejlitz. Att unga funktionshindrade ska få det stöd som behövs för att kunna studera på samma villkor som andra, är en viktig fråga för Hanna Sejlitz. Utbildning lägger grunden för hela det fortsatta livet. I dag är det en förutsättning för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Många unga studerar, eller har gjort det nyligen, och har färska erfarenheter från utbildning. Därför är det viktigt att även yngre får vara med och påverka från sitt perspektiv, säger hon. 25

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket

LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens

Läs mer

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT

FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Varför en studiecirkel? FRÅN KUNSKAP TILL HET DEBATT Studiecirklar har länge bedrivits inom S-kvinnor. Kunskap och lärande är en viktig del av kvinnors frigörelse, därför är studiecirkeln en utmärkt klubbverksamhet.

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg

En delutvärdering av integrationsprojektet. Mitt nya land. Christin Holmberg En delutvärdering av integrationsprojektet Mitt nya land Christin Holmberg Utvärderingen bygger på en längre intervju med projektledaren, tre telefonintervjuer med klienter samt intervjuer med två faddrar

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län

Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms län Ett handlingsprogram för HSO i Stockholms län LättLäst Innehåll Förord... 5 Varför ett handlingsprogram?... 7 Tillgänglighet... 8 Bemötande...

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad

Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter. - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Att stärka arbetet inom och lärandet mellan arbetsmarknadsenheter - Att utveckla och vårda arbetslivskontakter 100415 Kristianstad Syfte: att dela erfarenheter kring och skapa bättre förutsättningar för

Läs mer

Minnesanteckningar från AU för Rådet för funktionshinderfrågor

Minnesanteckningar från AU för Rådet för funktionshinderfrågor Eskilstuna kommun Minnesanteckningar Rådet för funktionshinder frågor 2013-01-16 Anna-Maarit Tirkkonen Tfn 016-710 24 28, 073-950 65 89 e-post: anna-maarit.tirkkonen@eskilstuna.se Närvarande Joel Hamberg

Läs mer

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom

Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Fredagsmys. Arbetsplan för en studiecirkel om barnfattigdom Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om barnfattigdom. Syftet är att öka

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård

Studiehandledning. Riktlinjer för god njursjukvård Studiehandledning Riktlinjer för god njursjukvård Välkommen till......en studiecirkel om våra riktlinjer Det här är en studiehandledning som kan användas för att planera och hålla i en studiecirkel kring

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av nästan 20 lokalföreningar, med totalt 2500 unga medlemmar. Reacta står upp för att varje barn och ung

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Att göra en studieplan

Att göra en studieplan 1 Att göra en studieplan Stöd och hjälp! Denna studieplan är gjord som ett stöd för studiecirklar. Den ska fungera som hjälp för att göra det tydligare för er som vill arbeta med studiematerialet och som

Läs mer

Effektivt påverkansarbete

Effektivt påverkansarbete Hela världen i Uppsala stift Foto: Kristina Strand Larsson Effektivt påverkansarbete Vår utgångspunkt är att allt påverkansarbete vill en förändring, politisk förändring eller en förändring i attityd eller

Läs mer

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö

Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Flexibelt lärande för kvinnliga nätverk i Habo/Mullsjö Folkuniversitetet 2013-01-09 Henrik Hermansson henrik.hermansson@folkuniversitetet.se 036-166401 2. Projektets syfte Tidigare har vi med stöd av Folkbildningsrådet

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013

Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Förbundsstyrelsens förslag till Handlingsplan NHRs förbundskongresskongress den 13-15 september 2013 Handlingsplanen för Neurologiskt Handikappades Riksförbund, NHR, är vägledande för vilka frågor vi ska

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning

Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 22 2013 06 08 Beteckning ENHETEN FÖR ARBETE OCH SYSSELSÄTTNING KENNETH NILSSON ENHETSCHEF Kenneth Nilsson Ert datum Er beteckning Välkommen till Enheten för Arbete och Sysselsättning 2014 I slutet på 1990

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21

Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 Minnesanteckningar från kommunikatörsmöte 2014-01-21 22 förbund och närmare 30 deltagare. Gemensam valstrategi Handikappförbundens kongress fastställde en gemensam valstrategi med ambitionen att alla medlemsförbund

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete.

Tillsammans är vi som starkast och därför har vi tagit fram ett kit som aktivister inom Latinamerikagrupperna kan använda i sitt arbete. Medlemsveckan arrangeras två gånger per år och innebär att vi lyfter fram allt det fantastiska en får ut av att vara engagerad i Latinamerikagrupperna med syftet att värva fler medlemmar till föreningen

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Glödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland.

Glödlampan. hsod.se. Sörmland. I detta nummer. Ordförande har ordet. Ny mandatperiod i LRFF. Presentation Synskadades förening Sörmland. Glödlampan December 2014 Sörmland Representanter till LRFF 2015-2018 I detta nummer Ordförande har ordet Lena Talman Solveig Fredriksson Ulf Nordström Helge Andersson Ny mandatperiod i LRFF Christer Arnrup

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2016

Verksamhetsplan 2015-2016 Verksamhetsplan 2015-2016 Riksorganisationen Reacta Reacta är en ideell riksorganisation bestående av ca 20 lokalföreningar & hälsoråd, med totalt 2000 unga medlemmar. Föreningar som ansluter sig till

Läs mer

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation

Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Uppfödarutbildningen på distans stfb Organisation Studiefrämjandet Småland-Gotland Projektledare Jennie Krafft e-postadress jennie.krafft@studieframjandet.se Tel 036-440 1210, 0708-162599 Syfte och deltagare

Läs mer

Studiehandledning till Nyckeln till arbete

Studiehandledning till Nyckeln till arbete Studiehandledning till Nyckeln till arbete STUDIECIRKEL OM NYCKELN TILL ARBETE 2014 gav Handikappförbunden ut skriften Nyckeln till arbete. Den vänder sig till arbetssökande med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

Arbetsplan. Förslag planering:

Arbetsplan. Förslag planering: Arbetsplan Vi använder följande referenslitteratur: Civilförsvarsförbundets egna skrifter samt, om cirkeldeltagarna vill, även boken Styrelsearbete i ideella föreningar författad av David Gustafsson. Sammankomst

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel Partistyrelsens kansli Stockholm 2011-11-08 Barnfattigdom Arbetsplan för en studiecirkel 2 (8) Ta ut riktningen i en studiecirkel Det här är en arbetsplan som hjälper er att genomföra en studiecirkel om

Läs mer

Om möten, mötesplatser och arenor

Om möten, mötesplatser och arenor Om möten, mötesplatser och arenor 58 Röster om folkbildning och demokrati Några röster Många med mig är vana att arbeta väldigt konkret. Det här sättet att arbeta i nätverk kan bli mycket frustrerande

Läs mer

Att skapa en mobil webbplats

Att skapa en mobil webbplats Att skapa en mobil webbplats Studieförbundet Vuxenskolan (SV), Örebro län 2012-12-11 Jimmy Olsson jimmy.olsson@sv.se 073-5347316 2. Projektets syfte Användandet av applikationer och mobila webbplatser

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Att vara ambassadör i Hjärnkoll

Att vara ambassadör i Hjärnkoll Detta dokument beskriver riktlinjerna för uppgiften som i kampanjen Hjärnkoll. Det utgör grunden för en gemensam överenskommelse som sluts mellan varje enskild och Hjärnkolls projektadministration under

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

Landsbygd 2.0. Vad är det?

Landsbygd 2.0. Vad är det? Landsbygd 2.0 Vad är det? 1 Historien bakom Blir landsbygdens invånare äldre, färre och dummare? Nej, men tyvärr är det många som tror det. På landsbygden bor vi längre ifrån varandra och de stora avstånden

Läs mer

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!!

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!! Medlemsinfo januari 2013 Aktuella föreningsaktiviteter FUB-café på Oasen på onsdagar kl 18:30-20:30 börjar den 16 januari och sedan 30 januari och 13 februari för att därefter förhoppningsvis fortsätta

Läs mer

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD

EXTRA KRAFT. Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD EXTRA KRAFT Extra kraft EN PRESENTATION AV SIUS, SÄRSKILT INTRODUKTIONS- OCH UPPFÖLJNINGSSTÖD 1 2 EXTRA KRAFT EXTRA KRAFT 3 Ibland behövs det extra kraft för att rätt person och rätt arbetsgivare ska hitta

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande

Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande Karriärplanering Övning 08: Professionellt nätverkande 1. Lär dig från dem som varit i samma situation Ett av de bästa sätten att få värdefulla kontakter är att nätverka med din högskolas alumner. De har

Läs mer

FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet

FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet FN:s konvention - ett verktyg i påverkansarbetet Projektbeskrivning I januari 2009 trädde FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige. FN:s konvention

Läs mer

Till dig som bryr dig

Till dig som bryr dig Till dig som bryr dig i Uppdrag från regeringen Regeringen har tagit initiativ till en rikstäckande satsning för att öka kunskapen om och förändra attityder till psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter

Från rättighet till handling. Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter Från rättighet till handling Hur kommuner, landsting och regioner tillsammans med lokal funktionshindersrörelse kan arbeta för mänskliga rättigheter Materialet ger förslag på hur handlingsplaner byggda

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan

Politik i praktiken. Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan Politik i praktiken Ett studiematerial från Folkpartiet liberalerna framtaget i

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014

Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Riksförbundet FUBs verksamhetsplan år 2014 Förra året bestämde förbundsstämman vilken inriktning FUBs verksamhet ska ha. Förbundsstämman beslutade att FUB under åren 2014 till 2016 ska följa de här fem

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT

STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT STUDIECIRKELUPPLÄGG MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR OM HUR VI TILLSAMMANS KAN LÄRA OSS MER OM, PÅVERKA OCH MINSKA VÅRT KLIMATAVTRYCK MED FOKUS PÅ MAT 1 MAKTEN ÖVER MATEN 5-10 TRÄFFAR MOT EN KLIMATSMART,

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar

INSPIRATIONSMATERIAL. - Ungdomar INSPIRATIONSMATERIAL - Ungdomar Hej! Det du nu har framför dig är Ung NU- projektets inspirationsmaterial Ett material som du kan använda för att påverka något du tycker är fel eller försöka genomföra

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Att fråga är att våga Hur gör man när man värvar? Argument till din hjälp när du vill övertyga Material att använda när du värvar Vem är det du vill

Att fråga är att våga Hur gör man när man värvar? Argument till din hjälp när du vill övertyga Material att använda när du värvar Vem är det du vill Värvarmanual 2012 Att fråga är att våga Hur gör man när man värvar? Argument till din hjälp när du vill övertyga Material att använda när du värvar Vem är det du vill värva och vem möter du? Så här får

Läs mer