Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor"

Transkript

1 Att arbeta med vuxenutbildningsfrågor HANDIKAPPFÖRBUNDENS SAMARBETSORGAN

2 Vuxenutbildning för alla, Handikappförbundens samarbetsorgan Sundbyberg 2006 ARTIKLAR Carina Järvenhag, Susanne Glennegård, Voff Media TEXTER Linda Bergfeldt, Handikappförbunden Foto Jyrki Siikanen, Voff Media Grafisk form Karin Kindahl, KMK Grafisk Form Tryck Sjuhärads Tryckeri AB, 3000 ex ISBN

3 Innehållsförteckning Inledning 5 Ingemar Färm: Se till att plocka bort hindren för tillgänglighet 6 Att komma igång gör en projektplan 9 Det tar tid att påverka 12 Svårt nå ut med information 15 Engagera och få igång föreningar 18 Lagarbete drivkraft i lokalt arbete 19 Tips i påverkansarbete 22 Påverkan kan ske på olika nivåer 25 Arbeta med uppsökeri 28 Personliga kontakter behövs vid uppsökeri 29 Anordna studiecirkel 32 Studiecirkel i konsten att påverka på rätt sätt 34 Utbildning en mänsklig rättighet 38 Material 39

4

5 Inledning Handikappförbundens samarbetsorgan har under flera år drivit projekt Vuxenutbildning för alla med stöd från Utbildnings- och kulturdepartementet. Projektets övergripande målsättningar är att all vuxenutbildning ska bli tillgänglig för personer med olika funktionshinder samt att fler med funktionshinder ska rekryteras till treåriga gymnasiestudier. Åren har arbetet till stor del varit inriktat på att stödja handikapprörelsen på läns- och kommunnivå i deras arbete med vuxenutbildningsfrågor. Vuxenutbildning för alla har ordnat konferenser kring vuxenutbildningsfrågor, tagit fram flera informations- och studiecirkelmaterial samt finansierat anställningar av så kallade piloter på länsnivå. Projektet har även delat ut medel till lokal handikapprörelse för att arbeta med exempelvis påverkansarbete, tillgänglighetsfrågor och uppsökande verksamhet. I detta material försöker vi sammanfatta några av de erfarenheter som har gjorts inom Vuxenutbildning för alla. Erfarenheterna har strukturerats i teman som konkretiseras i olika tips och intervjuer. Tipsen är hämtade från redovisningar som har inkommit till Vuxenutbildning för alla och från grupparbeten vid projektets konferenser. Intervjuerna är gjorda med några av dem som har bedrivit verksamheter med stöd från projektet. Förhoppningen är att materialet ska ge inspiration och idéer till fortsatt arbete med olika vuxenutbildningsfrågor. 5

6 Ingemar Färm Se till att plocka bort hinder för delaktighet Handikappförbundens ordförande Ingemar Färm vill se resultat när det gäller möjligheten att studera för vuxna med funktionshinder. Vuxenutbildning är en viktig fråga för hela handikapprörelsen. Många personer med olika funktionsnedsättningar har svårt att klara skolan. Och om du halkar efter i skolan finns risken att du halkar efter resten av livet, säger Ingemar Färm. Ingemar Färm har just haft frukostmöte med politiker på Ersta Hotell och Konferens i Stockholm för att diskutera vuxenutbildning. Han tycker det finns ett stort intresse för dessa frågor från politiskt håll, men säger också att det är dags komma vidare. 6

7 Ända sedan Handikappförbundens samarbetsorgan startade 1942 har vi haft med rätten till arbete som en av våra viktigaste frågor. Men fortfarande är det så att personer med funktionshinder har lägre inkomster, högre arbetslöshet och lägre utbildningsnivå än andra vuxna, säger Ingemar Färm. Han hoppas på en förändring i grunden med den nya nationella handlingsplanen för handikappolitiken. Planen ska vara genomförd senast 2010 och innebär att människor med funktionshinder ska kunna delta i alla delar av samhällslivet på samma villkor som andra. Den bygger på FN:s standardregler om full delaktighet för alla medborgare. Konkret innebär det att kommuner och myndigheter ska ha en plan för att göra sina verksamheter tillgängliga. Det handlar om att se vilka hindren för delaktighet är och sedan se till att plocka bort dem. Oavsett om det är fysiska hinder eller handlar om attityder och fördomar, säger Ingemar Färm. Vad är det då som främst hindrar personer med funktionshinder att delta i vuxenutbildning? Ingemar Färm menar att det handlar om både individen och samhället. Många enskilda individer känner ett motstånd mot att börja studera. De har med sig dåliga erfarenheter av skolan i bagaget och tror inte att det är någon idé att försöka igen. Sedan måste också samhället ta sitt ansvar och hjälpa till med läromedel, lokaler och anpassad pedagogik, säger han. Inom projektet Vuxenutbildning för alla har handikapprörelsen på många orter arbetat med uppsökande verksamhet. Det har gett personer med funktionshinder kontakter med till exempel komvux som de annars inte hade fått. I flera fall har det också lett till att man har påbörjat studier. Det behövs särskilda insatser för att motivera till studier. Där har man arbetat mycket målmedvetet och professionellt inom projektet. Under lång tid hade personer med funktionshinder inte alls funnits med i diskussionerna kring vuxenutbildning. Vi kunde till exempel se att deltagandet från personer med funktionsnedsättningar i Kunskapslyftet

8 var mycket lågt. Ända tills vi begärde en särskild del av de statliga medlen, säger Ingemar Färm. Andra positiva effekter som han ser efter fyra år med vuxenutbildningsprojektet är att medvetenheten om frågan har höjts både inom handikapprörelsen och bland utbildningsanordnarna. Det finns en god medvetenhet på politiskt nivå, som håller på att sippra ut i hela systemet. Men varje utbildningsanordnare måste ha en beredskap inför att ta emot en studerande med till exempel en hörselskada. När det gäller kopplingen mellan studier och arbete påpekar Ingemar Färm att det finns stora skillnader i sysselsättningsnivå mellan olika grupper av funktionshindrade. Personer med psoriasis har till exempel högre sysselsättningsnivå än genomsnittet, medan personer med neuropsykiska problem ofta har svårt att få jobb. Det finns alltid en risk att personer med funktionsnedsättningar klumpas ihop till en homogen grupp. Vi måste komma ihåg att det handlar om individer som har olika förutsättningar och behov av stöd, säger han. Från Handikappförbundens sida ser han möjligheter att ställa tuffare krav med ny lagstiftning i ryggen. Den nya diskrimineringslagen utsäger klart och tydligt att det är förbjudet att diskriminera personer med funktionshinder. I framtiden tror jag vi har mycket att vinna på ett närmare samarbete med den nya diskrimineringsombudsmannen eftersom den nya lagen ger oss nya möjligheter att agera. Överhuvudtaget ska Handikappförbundens samarbetsorgan vara en samtalspartner inom samhällets alla områden, säger Ingemar Färm. Han lever som han lär och det är dags för nästa samtal. Cykelhjälmen åker på och Ingemar Färm trampar iväg till nästa möte. 8

9 Att komma igång gör en projektplan Ett bra sätt att komma igång är att utgå från de frågor som engagerar mest. Vad är det för situation vi vill förändra? Vad vill vi åstadkomma? Vilka andra människor och grupper finns det som berörs av frågan i samhället? Finns det andra grupper som redan arbetar med frågan? Vilket arbete har i så fall redan gjorts? Finns det något stöd för de förändringar vi vill åstadkomma, exempelvis lagar och direktiv? Finns det några grupper som motsätter sig de förändringar vi vill göra? Hur tänker de i så fall? Gör en plan för arbetet. En projektplan beskriver hur arbetet ska genomföras och utvärderas. Arbetet underlättas om man utgår från och besvarar ett antal frågor. Det tar tid att göra en plan, men i gengäld brukar arbetet fungera bättre om man på förhand diskuterat igenom nedanstående frågeställningar. Syfte. Varför ska vi göra projektet? Hur vill vi att det ska se ut i framtiden? Syftet kan vara visionärt. Mål. Vad är det vi vill åstadkomma med projektet? Målen ska vara realistiska, mätbara och tidsbestämda. Delmål. Vad kan vi göra för att uppnå vårt mål? Kan målet delas upp i flera olika delar som alla måste uppfyllas för att vi ska nå det? Delmålen ska vara konkreta, mätbara och tidsbestämda. Stäm av delmålen under projektets gång. Målgrupp. Vilka personer berörs av projektet? Vilka personer eller grupper vänder sig projektet till? Fundera även över om det finns någon eller några som kan fungera som samarbetspartners. Kan vi nå ytterligare personer eller grupper genom våra samarbetspartners nätverk? Metod. Vilket arbetssätt ska vi använda för att uppnå våra mål? Hur kommer vi bäst i kontakt med våra målgrupper? Kan vi ringa in målet och delmålen från flera olika håll, det vill säga arbeta på flera olika sätt för att uppnå målet? Tidsplan. Gör en tidsplan. När genomförs vad? Utgå från delmålen. Sätt även ett slutdatum för projektet då målet ska vara uppnått. 9

10 Kunskap. Finns det tillgängliga fakta som berör projektet, exempelvis några undersökningar kring frågan. Har det skrivits några artiklar? Finns det andra som redan har arbetat med frågan? Kan vi göra undersökningar själva? Arbetsgrupp. Vilka personer är intresserade av att delta i projektet? Vem kan fungera som spindel i nätet, det vill säga ha en projektledarroll? Vad tycker var och en inom gruppen att det är roligt att arbeta med? Hur mycket tid har vi att lägga ned på projektet? Vilka tillgångar, i form av exempelvis kunskap och kontaktnät, finns redan idag inom arbetsgruppen? Vem är bra på vad? Finns det dolda talanger inom gruppen som kan utvecklas inom ramen för projektet? Kan vi använda oss av kompetenser utanför projektet? Ansvarsfördelning. Vem gör vad och när ska det vara klart? Vad är det som gör varje person lämplig för respektive uppdrag? Budget. Vad kommer att kosta i projektet? Vad uppgår den totala kostnaden till? Hur kan vi få pengar till projektet? Finns det andra resurser som vi kan använda oss av för att hålla ned kostnaderna? Uppföljning/återrapportering. Bestäm redan från början när, var och hur projektet ska följas upp. Det är viktigt att kontinuerligt stämma av att projektet fortlöper enligt planerna. Hur ska vi kommunicera inom gruppen? När ska vi träffas? Vad har var och en gjort sedan sist? Arbetar alla inom projektet åt samma håll? Respons är även väsentligt för att skapa engagemang och arbetsglädje inom gruppen. Utvärdering. Gör en kontinuerlig utvärdering av delmålen. Är delmålet uppfyllt? Hur har vi arbetat med delmålet? Fungerade det som vi hade tänkt oss? Efter att projektet har slutförts är det också viktigt att sammanfatta erfarenheterna. Vad har vi lärt oss genom projektet? Har vi uppnått de resultat vi förväntade oss? Vad fungerade bra? Vad fungerade mindre bra? Vad har vi lärt oss som kan användas i framtida projekt? Hur kan vi arbeta vidare efter projekttidens slut? Erfarenhetsspridning. Hur kan vi sprida erfarenheterna av vårt projekt? Vilka personer och grupper kan tänkas vara intresserade av vårt arbete? På vilket sätt ska vi sprida våra erfarenheter? Exempelvis genom mun-till-mun metoden, föredrag, hemsidor eller utskick? 10

11 Sammanställ svaren på frågorna skriftligt och dela ut inom projektets arbetsgrupp. Den skriftliga projektplanen ska fungera som en röd tråd inom projektet. Det är viktigt att regelbundet gå igenom vad som bestämts och ifrågasätta om det fortlöpande arbetet följer den uppgjorda planen. Våga förändra projektplanen. Det är vanligt att arbetet delvis ändrar riktning under projektets gång på grund av olika omständigheter. Det har kanske uppkommit nya behov, nya delmål eller så har arbetsgruppen förändrats. Diskutera igenom vilka förändringar som har skett och hur de påverkar projektplanen. Om förändringarna är stora är det viktigt att åter gå igenom projektplanen punkt för punkt och vid behov skriva en ny. 11

12 Anke Decker Det tar tid att påverka Nätverk och nyckelpersoner, det är a och o för ett lyckat påverkansarbete. Det märkte Anke Decker när hon skulle engagera handikappföreningar i Kalmar län för frågan om bättre vuxenutbildning för alla. Det gäller att snabbt få ut information till de olika föreningarna, så att de själva blir ambassadörer i arbetet, säger hon. Det var vid årsskiftet som HSO Kalmar fick kronor av projektet Vuxenutbildning för alla. Anke Decker anställdes som pilot på halvtid för att dra igång olika aktiviteter. Vi ses på HSO:s kontor på 12

13 Nygatan 30 i centrala Kalmar. Där sitter också några av de 32 handikappföreningar hon ska informera och engagera i frågan om funktionshinder och vuxenutbildning. Jag har varit bra på att sprida information här i huset. Jag insåg snart att det inte är någon idé att ödsla energi på att övertyga dem som direkt säger att de inte är intresserade. Det kan antingen bero på att föreningen i sig inte är särskild aktiv eller att de anser att frågan om vuxenutbildning inte är aktuell för dem. Det kan i sin tur bero på att medelåldern i föreningen är hög, säger Anke Decker. Hon har ett förflutet som utbildningsledare vid Folkuniversitetet i Kalmar och hade därför redan goda kontakter med utbildningsanordnare. Däremot har hon inte tidigare jobbat med funktionshinderfrågor. Jag märkte på mitt första utskick om vuxenutbildningsprojektet att en del av kontaktpersonerna på föreningarna var inaktuella. Därför har jag gått på flera interna möten för att bygga upp ett eget nätverk. Det gäller att hitta nyckelpersoner som kan driva frågan vidare, säger Anke Decker. Ett annat tips hon vill ge dem som startar ett påverkansarbete är att se till att ha bra arbetsredskap. För henne har den bärbara datorn och mobiltelefonen varit ovärderliga. Det kan tyckas självklart, men det är lätt att glömma sådana praktiska saker. I en verksamhet där många jobbar ideellt är en dator en stor utgift. En utmaning med uppdraget har enligt Anke Decker varit den begränsade tid hon har på sig. Pilotprojektet har beviljats medel året ut. Även om det finns ett stort intresse för vuxenutbildningsfrågor tar det tid att komma igång med konkreta projekt. Och även om man lyckas väcka ett intresse är det inte alltid säkert att det leder till ett resultat. Samtidigt har den korta tiden gjort att jag verkligen fått tänka till vilka instanser det är viktigt att påverka, säger Anke Decker. Hon har bildat en referensgrupp för vuxenutbildningsfrågor med representanter från HSO, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, komvux, Studieförbundet Vuxenskolan, ABF, Högalids folkhögskola och Kunskapsnavet. Gruppen träffas en gång i månaden. 13

14 Den har bidragit till att lyfta frågan. Tillsammans kan vi snabbt se vilka åtgärder som behövs. Ett problem med att göra vuxenutbildning tillgänglig är att frågan blir så personlig. Om en person med psykiska funktionshinder hoppar av komvux anses det bero på hans eller hennes personliga problem. Istället för att se att det här är en grupp i behov av särskilt stöd, säger Anke Decker. Hon tycker också det varit värdefullt att ha med arbetsförmedlingen i referensgruppen eftersom de har ett så stort kontaktnät. De träffar många personer med funktionshinder. Och för att ytterligare öka kontakten med de potentiella deltagarna i vuxenutbildningen har man nu startat en uppsökande verksamhet. Uppsökaren Annika Arvidsson har som målgrupp personer med psykiska funktionshinder i Kalmar. Ett mål med projektet är ju att få fler personer med funktionshinder att verkligen börja studera. Men jag hinner inte träffa enskilda medlemmar i föreningarna. Annika passar bra, eftersom hon redan har ett stort kontaktnät som ledare för dramacirklar för vuxna med psykiska besvär. Även bland föreningarna på länsnivå har intresset för vuxenutbildning varit störst bland dem som har medlemmar med olika former av psykiska funktionshinder. Bland annat RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa), NHR (Neurlogiskt Handikappdes Riksförbund) och ÅSS (Ångestsyndromsällskapet). I april gjorde NHR en granskning av tillgängligheten på ett komvux i Kalmar. Jag tycker det finns ett stort intresse bland utbildningsanordnare, men också en osäkerhet på vad som krävs av dem. Det komvux vi besökte ansåg att de var tillgängliga för personer med rörelsehinder. Men det visade sig att dörröppnaren var felkonstruerad och dörrarna för smala för permobiler, säger Anke Decker. 14

15 Majvor Hansson Svårt nå ut med information Riksförbundet för social och mental hälsa, RSMH, har genomfört flera aktiviteter inom ramen för HSO:s projekt Vuxenutbildning för alla. Majvor Hansson är organisationssekreterare på förbundets centrala kansli. Vuxenutbildning är en viktig fråga för oss. Den som blir psykisk sjuk förlorar ofta hela sin plattform och studier är ett viktig steg på vägen tillbaka, säger hon. RSMH organiserar människor som lider av olika former av psykisk ohälsa. Det kan till exempel vara depression, panikångest och psykoser. Den 15

16 stora frågan för förbundet är att människor med psykiska funktionshinder ska få chansen att komma tillbaka till ett gott liv. Man har omkring medlemmar och förbundskansliet ligger i Örnsberg i södra Stockholm. Vi har ett väldigt lågt medlemsantal med tanke på antalet människor som lider av en psykisk sjukdom. Men många som har en psykisk diagnos lever väldigt isolerade liv och det är ett stort steg att engagera sig i en förening. Det finns fortfarande mycket skamkänslor förknippade med psykisk ohälsa, säger Majvor Hansson. RSMH har hela 140 lokalföreningar över hela landet, som i sin tur är anslutna till 21 distrikt. De flesta inom lokalföreningarna arbetar ideellt samtidigt som de kämpar med den egna sjukdomen. Det gör att det tar tid att samla organisationen kring ett gemensamt projekt. Majvor Hansson tar Vuxenutbildning för alla som ett exempel. Det tar jättelång tid att nå ut med intern information. Jag har skrivit om vuxenutbildning i flera av våra månadsblad och även skickat ut särskild information till våra lokalföreningar. Men informationen har en tendens att fastna hos den som öppnar posten. När man sedan åker ut och träffar styrelse och medlemmar känner de inte till projektet, säger Majvor Hansson. Det mest effektiva sättet att sprida information är enligt henne genom personliga kontakter. Hon informerar så ofta det går om Vuxenutbildning för alla när hon reser runt till lokalföreningarna i andra ärenden. Vi på riksnivå kan inte styra vilka aktiviteter lokalkontoren väljer att arbeta med, vi ger bara tips. Och våra distriktskontor ägnar mycket tid åt att stötta lokalföreningarna. Det kan handla om att man glömt att söka eller får sänkta bidrag eller om olika typer av konflikter. Det är lätt att det blir personliga konflikter av sakfrågor i en organisation där många människor mår dåligt, säger Majvor Hansson. RSMH har jobbat med Vuxenutbildning för alla sedan 2004, och den senaste tiden har projektet börjat märkas på allvar inom organisationen. Ju längre ett projekt håller på desto mer genomslagskraft får det. Det behövs egentligen inte så mycket pengar i början, då handlar det mest om 16

17 att hitta rätt personer på lokal nivå som kan driva frågan. Startsträckan är ungefär två år innan man kommer fram till konkreta projekt. Några av de aktiviteter som RSMH: s lokalföreningar har genomfört är bland annat sju studiecirklar och nio uppsökande verksamheter. Det har också genomförts fem samarbetsprojekt. Bland annat på Gotland där RSMH samarbetar med ABF, Folkuniversitetet och Folkhögskolan i Hemse om att låta funktionshindrade studera i lugnare takt. Uppsökande verksamhet ligger inom våra intresseområden, som handlar om att bryta isolering och ensamhet, säger Majvor Hansson. Hon betonar dock att det för RSMH gäller att skynda långsamt. Det går inte att enbart fokusera på gymnasiestudier. Det är ett alldeles för stort steg för våra medlemmar. En del har väldigt dåliga erfarenheter av skolan. På våra informationsträffar försöker jag väcka intresset för studier mer generellt. Det räcker med att börja i en studiecirkel i vilket ämne som helst. Bara man tagit det första steget för att bryta sin isolering går det lättare sedan, säger hon. Det är ytterst få av medlemmarna i RSMH som överhuvudtaget arbetar. Majvor Hansson uppskattar att det kanske är fem procent, och då är det oftast anställningar med någon form av lönebidrag. I september arrangeras fyra studieorganisatörsutbildningar. Ett av inslagen kommer att handla om Vuxenutbildning för alla. En förändring mot tidigare gemensamma utbildningar är att man nu bjuder in tre fyra personer från varje distrikt. Vi märker att det är svårt att driva frågor vidare för en ensam person. De kan komma hem från en utbildning och vara hur entusiastiska som helst. Men det är kanske inte någon annan som är intresserad av att lyssna eller agera. Vi tror att resultatet blir bättre med en grupp personer från samma distrikt som kan diskutera och entusiasmera varandra, säger Majvor Hansson. 17

18 Engagera och få igång föreningar Prioritera det direkta mötet. Tillvarata alla chanser att komma ut och möta människor personligen för att ge information om olika vuxenutbildningsfrågor. Var påläst. Se till att du har uppdaterad kunskap kring hur vuxenutbildningssituationen ser ut i just din kommun. Se även till att du har bra argument varför det är viktigt att arbeta med vuxenutbildningsfrågor. Anordna ett uppstartsmöte. Bjud in tre personer från varje handikappförening till ett möte och prata om vuxenutbildning. Tänk brett. Om inte styrelsen är intresserad av frågan kanske det finns andra inom föreningen som är det. Använd ditt kontaktnät. Gräv där det går att så! Börja med att försöka engagera dem som redan har, eller snabbt visar sig ha ett intresse. Se till att ge dessa personer/föreningar ditt stöd och din tid. Lägg inte ned energi på att försöka frälsa dem som inte vill prioritera frågan. Se till att skapa utrymme för intresserades engagemang. Var lyhörd för hur och på vilka sätt de personer som är intresserade vill arbeta och engagera sig. Det finns många bra metoder för att nå ett uppställt mål, vägen behöver inte vara den traditionella. Gör en plan för varje ny kontakt. Se till att planera in när och hur uppföljning och återkoppling ska äga rum. Ha tålamod. De flesta frågor kräver långsiktiga strategier och ihärdighet för att de ska kunna säljas in. Mentorskap. Kanske tar du på dig ett slags mentorskap för andra som är intresserade av vuxenutbildningsfrågan men vem stöttar dig? Se till att du har någon att bolla idéer och tankar med. 18

19 Tilda Holstius Erik Markstedt Lagarbete drivkraft i lokalt arbete Tilda Holstius och Erik Markstedt har varit framgångsrika i att engagera handikappföreningar i Uppsala län i frågor som rör vuxenutbildning. Vi är ett bra team som förmår att utnyttja varandras olikheter. Dessutom lär vi av våra misstag, säger Erik Markstedt. 19

20 Tilda Holstius pratar mycket och skrattar gärna. Erik Markstedt är mer eftertänksam och ger kompletterande fakta. Tillsammans har de dragit igång mellan 10 och 15 projekt under den tid de har varit piloter i Uppsala län för Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. Vi kompletterar varandra. Jag blir väldigt entusiastiskt och pratar jättemycket. Ofta blir jag så ivrig att jag glömmer något. Men då finns Erik där med all fakta och siffror i huvudet, säger Tilda Holstius. Erik Markstedt nickar instämmande och säger att de kommer väldigt bra överens trots att de är så olika. Jag är för det mesta väldigt lugn, medan Tilda kan bli väldigt översvallande och är duktig på att motivera människor. Det fungerar väldigt bra på våra informationsträffar, säger han. De har arbetat med Vuxenutbildning för alla sedan Erik startade några månader innan Tilda. Uppdraget var att sprida information och öka engagemanget för frågor om vuxenutbildning inom handikapprörelsen. Bland det första de gjorde var att starta en samverkansgrupp med HSO-representanter från flera kommuner. Vi kände det var viktigt att bolla våra idéer i en grupp om vi skulle lyckas med vårt syfte att inspirera andra, säger Erik Markstedt. Resultatet av de första mötena blev ett beslut att ta fram åtta typfall av personer med funktionshinder, som kunde tänkas vilja studera. Dessa skulle sedan presenteras för studievägledaren i varje kommun. Vi ville se vilken beredskap som fanns inför att ordna det stöd och de hjälpmedel som behövs. Vi vände oss till studievägledaren eftersom man ofta träffar dem först om man vill börja studera, säger Tilda Holstius. Typfallen fick man fram genom att göra intervjuer. De olika funktionshindren gruppen till slut enades om var synskada, hörselskada, neurologiskt funktionshinder, depression, astma/allergi, dyslexi, rörelsehinder och utvecklingsstörning. 20

21 Vi ville täcka in så många olika typer av funktionshinder som möjligt, både synliga och osynliga. Våra typfall fungerade nog som en väckarklocka för flera komvux eftersom de var så konkreta, säger Tilda Holstius. För att engagera fler handikappföreningar i frågor som rör vuxenutbildning har de också arrangerat ett antal informationsträffar. Där har de också gett tips och idéer till projekt som föreningarna själva kan driva vidare. Jag har lärt mig att det tar längre tid än man kanske tror från idé till ett färdigt projekt. Därför har vi inte bara varit med och bollat idéer, utan hjälpt till med såväl projektansökningar som redovisningar. Det räcker inte med ett möte för att få till ett konkret projekt, säger Erik Markstedt. Intresset för vuxenutbildningsfrågor har varit störst inom Riksförbundet Attention, FMLS (Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter) och NHR (Neurologiskt Handikappades Riksförbund) i Uppsala län. Totalt har det arrangerats närmare 15 föreläsningar i bland annat Tierp, Uppsala, Östhammar och Enköping. Det är viktigt att lära av misstagen. Vi hade först en föreläsning här i Uppsala, men det blev ganska dålig uppslutning. När det sedan var dags för HSO i Tierp såg jag till att de fokuserade på att få dit folk. Det kom närmare 60 personer, det var roligt, säger Erik Markstedt. På frågan om vad som varit hans egen drivkraft i projektet säger Erik Markstedt att möjligheten till vuxenutbildning är en fråga om demokrati. Personer med funktionshinder är underrepresenterade när det gäller studier. Att ha en utbildning och ett jobb är grunden för större delaktighet i samhället, säger han. Tilda Holstius menar att det också handlar om att se de enskilda individerna. Om du misslyckas redan i grundskolan får du dåligt självförtroende som du bär med dig resten av livet. Vuxenutbildning ger människor en andra chans! 21

22 UTilda och Eriks fem tips för att engagera lokala föreningar Se till att ni är minst två som jobbar med frågan. Ge konkreta exempel på tidigare lyckade engagemang. Ge alltid återkoppling. Det räcker inte med ett möte. Gör arrangemang tillsammans med externa samarbetspartner. Lär av dina misstag. Tips i påverkansarbete Se till att vuxenutbildningsfrågor blir en stående punkt på styrelsens dagordning i din förening. Koppla vuxenutbildningsfrågan till arbetsmarknadsfrågan. Fler med funktionshinder har lägre utbildning och fler står utanför arbetsmarknaden. Bygg upp kunskap. Ta reda på hur det ser ut inom vuxenutbildningen i din kommun. Vilka utbildningar finns i kommunen? Finns det lärcentra och studievägledare i din kommun? Hur söker man till vuxenutbildningen? Vilket stöd och anpassningar finns att tillgå? På vilka sätt brister det i tillgängligheten för personer med olika funktionshinder? Identifiera metoder. Fundera på vilka metoder som skulle kunna vara verkningsfulla för att få tillstånd förändringar. Inled en dialog och ett samarbete med dem som är ansvariga för vuxenutbildningen i kommunen. Kontakta rektor för vuxenutbildningen, politiker, lärcentra, studievägledare med flera och diskutera kring tillgänglighet. Hur skulle ni kunna samarbeta för att situationen ska bli bättre för vuxna med funktionshinder som vill studera? 22

23 Bilda små referensgrupper där ni bjuder in exempelvis försäkringskassan, arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare och Samhall att delta. Studera kommunens hemsida och annan information riktad till kommuninvånare om vuxenutbildning. Finns det information om möjlighet till anpassningar och stöd vid studier? Ger informationen bra och tydliga uppgifter om vart personer med funktionshinder ska vända sig för att få stöd? Bereds personer med funktionshinder lika möjligheter som andra till olika studier? Är informationen i sig tillgänglig, exempelvis anpassad för personer med synskada eller dyslexi? Bjud in politiker och personer som arbetar med vuxenutbildning till en visning av filmen Vuxenutbildning för alla. Följ gärna upp filmvisningen med diskussion. & O Fler förslag till arbetsmetoder finns i Lathund för handikapprörelsens lokala påverkansarbete samt i Studiematerial för handikapprörelsens lokala påverkansarbete. 23

24 24 Hanna Sejlitz

25 Påverkan kan ske på olika nivåer Att förändra kräver engagemang, tid och kraft. Under en helg fick 20 medlemmar från Unga Hörselskadade lära sig konsten att påverka. Vi ville inspirera våra medlemmar både till att vilja och våga förändra sin verklighet, säger Hanna Sejlitz på Unga Hörselskadade. Varje år har Unga Hörselskadade två kurshelger där medlemmarna bjuds in. Den här gången var temat påverkansarbete. Att lära sig att påverka är ett aktuellt ämne som vi såg att det fanns ett intresse för bland våra medlemmar. Att öka kunskapen kring påverkansarbete stärker också vår organisation, säger Hanna Sejlitz. De 20 deltagarna var mellan 17 och 28 år och kom från hela landet. Att vi väljer en intensivkurs under en helg beror på att vi vill erbjuda alla medlemmar möjlighet att delta oavsett var de bor, säger Hanna Sejlitz. Fyra föreläsare deltog i kursen som delfinansierades av Handikappförbundens samarbetsorgans projekt Vuxenutbildning för alla. En av dem var Sofia Pettersson, medlem i Unga Hörselskadade. Hon studerar på psykologprogrammet i Örebro och berättade om problem hon stött på och hur hon hanterat dem. Hon tröttnade på alla tekniska hjälpmedel som inte fungerade och krävde till slut tillgång till en tolk, vilket hon också fick. Det visar att det går att påverka, säger Hanna Sejlitz. Att unga funktionshindrade ska få det stöd som behövs för att kunna studera på samma villkor som andra, är en viktig fråga för Hanna Sejlitz. Utbildning lägger grunden för hela det fortsatta livet. I dag är det en förutsättning för att kunna konkurrera på arbetsmarknaden. Många unga studerar, eller har gjort det nyligen, och har färska erfarenheter från utbildning. Därför är det viktigt att även yngre får vara med och påverka från sitt perspektiv, säger hon. 25

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST

KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST KULTUR I VÅRD OCH OMSORG LÄTTLÄST Kulturrådet, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 Webbplats: www.kulturradet.se Illustration omslag: Lehån

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Handledning till den lättlästa Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst Studieförbundet Vuxenskolan 2008 Projektledare: Eva Ekengren SV Förbundskansliet Författare: Kitte

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst

Delaktighet. tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad. Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad. Lättläst Delaktighet tillgänglighet och bemötande i Stockholms stad Ett handlingsprogram för HSO Stockholms stad Lättläst Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms stad HSO Stockholms stad AnZ dra upplagan

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD

FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR ELEVRÅD Innehållsförteckning: Guide... 3 Framgångsfaktorer för elevråd... 4 Framgångsfaktorernas metoder... 6 Fungerande grupp... 6 Struktur... 8 Kunskap och kompetenser... 10 Resurser...

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG

STUDIEHANDLEDNING. Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG STUDIEHANDLEDNING Redo för nya perspektiv? GÖR EN ANNAN VÄRLD MÖJLIG Studiehandledning Den här studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller praktiska tips på hur du leder en

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder

Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Stöd i vuxenlivet - Sammanställning av stödinsatser för personer med funktionshinder Falu Kommun Socialförvaltningen LSS-sektionen Det här häftet visar olika vägar till stöd för Dej med funktionshinder.

Läs mer

Varför syns vi inte i statisken?

Varför syns vi inte i statisken? Varför syns vi inte i statisken? personer med funktionsnedsättningar blir osynliga i många undersökningar Vår referens Stefan Johansson stefan.johansson@funkanu.se 08 555 770 78 Datum 2014-03- 16 Funka

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Slutrapport av projektorternas arbete

Slutrapport av projektorternas arbete Slutrapport av projektorternas arbete i projektet Brottsutsatt och funktionsnedsättning 25 februari 2015 Brottsofferjouren Sverige Karin Andersson Sofia Barlind Innehåll Brottsutsatt och funktionsnedsättning...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28)

Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt och flexibelt. (SOU 2009:28) Sundbyberg 2009-08-13 Vår referens: Annika Nyström Karlsson Diarienummer 09-023 Ange diarienummer vid all korrespondens Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Stärkt stöd för

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder

Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Policy för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Målet för Götene kommun är full delaktighet och jämlikhet för att människor med funktionshinder i likhet med andra medborgare skall

Läs mer

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS

Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Intressepolitiskt Program Antaget av ÅSS Förbundstyrelse i februari 2013 Riksförbundet Ångestsyndromsällskapet ÅSS Inledning Förbundet ÅSS är en rikstäckande organisation. Medlemmar är lokalföreningar

Läs mer

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10

Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Kvartalsrapport december 2013- februari 2014 2014-03-10 Från projektledarens horisont Det har varit en tid med många olika aktiviteter, redovisning av projektår tre och planering av projektår fyra. Den

Läs mer

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31)

Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Stockholm 15 oktober 2012 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på utredningen Sänkta trösklar högt i tak (SOU 2012:31) Bakgrunden till förslaget är regeringens beslut att tillsätta

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar

HANDBOK. för ungdomsansvariga i FN-föreningar HANDBOK för ungdomsansvariga i FN-föreningar Svenska FN-förbundet Box 151 15 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 Fax: 08-641 88 76 E-post: info@fn.se webb: www.fn.se Svenska FN-förbundet, september 2011

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA

PROJEKTMALL BAKGRUNDSFAKTA PROJEKTMALL Inledning Detta är ett stöddokument för er som ska skriva en projektansökan. I en projektansökan så ska ni oftast fylla i en ansökan och därefter skicka med en projektplan detta är lite tips

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln!

Välkommen till studiecirkeln! l a i r e t a m l e k r i Studiec s n n fi t e D tt ä s tt e d allti Välkommen till studiecirkeln! Det här är ett studiecirkelmaterial till boken Det finns alltid ett sätt lösningsfokus och adhd som är

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats?

Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper 1. Kan man skapa ett antagningsförfarande som leder till en lyckad utbildningsinsats? Givna frågeställningar; sammanställning av nio grupper Utifrån gruppernas anteckningar har vi satt samman samtliga påståenden och tankar kring frågeställningarna. Det är i stort sett en avskrivning av

Läs mer

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden

Projekt SIA. Stegen in i arbetsmarknaden Projekt SIA Stegen in i arbetsmarknaden 1 FöreningenFuruboda HSOSkåne 1Bakgrund Detfinnsidagca22000människormedfunktionsnedsättningsomärunder30årochsom haraktivitetsersättning(detsomtidigarehetteförtidspension)isverige.knappttretusenur

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV

Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet. In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Umeå Fritid presenterar erfarenheter ur projektet In i Umeå INTEGRATION GENOM FÖRENINGSLIV Genom föreningar erbjuds nyanlända flyktingar och invandrare möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vi vinner

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48

Slutrapport. Sounds and Voices digital delaktighet via. webradio. Fanzingo/Radio Totalnormal. Mobiltelefon 0736 70 72 48 Slutrapport Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Projekttitel Sökande Projektledare E-postadress Sounds and Voices digital delaktighet via webradio Fanzingo/Radio Totalnormal Bodil Lundmark

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080

Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080 HJÄRT- OCH LUNGSJUKAS RIKSFÖRBUND 2009-11-09 Christina Fjellström Lugna Lungor delrapport 2 projekt 2007/080 INLEDNING Hösten 2007 startade Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund projektet Lugna Lungor med

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest

Sjukgymnast. Att hjälpa människor när de behöver det som mest Westerlundska Gymnasiet Samhällsvetenskapligaprogrammet 2012 svenska kurs 2 Amanda Vesterberg SA2B Sjukgymnast Att hjälpa människor när de behöver det som mest Inledning Jag har valt att fördjupa mig i

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Måndag 5 oktober, 2015 Aktivitet MINImässan Biblioteket Sundbyberg Kl. 15:00-18:00, Esplanaden 10, Sundbyberg - Dyslexiförbundet har

Läs mer

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!!

Kom därför till årsmötet och tala om vad DU tycker vi ska göra under 2013!!! Medlemsinfo januari 2013 Aktuella föreningsaktiviteter FUB-café på Oasen på onsdagar kl 18:30-20:30 börjar den 16 januari och sedan 30 januari och 13 februari för att därefter förhoppningsvis fortsätta

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga

Sida 1 av 7. Slutrapport. ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk. Uppsala den 4 december 2012. Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 1 av 7 Slutrapport ULVIS Unga Lär Vuxna Internet på eget Språk Uppsala den 4 december 2012 Serbiska Kulturföreningen Sloga Sida 2 av 7 Inledning Det här är fjärde året i rad som vi får ekonomisk hjälp

Läs mer

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) Handläggare: Jenny Andersson Datum: 2013-09-25 Dnr: PM2-1/1314 Remissvar: Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92) SFS inkommer här med sina synpunkter kring FunkA-utredningens

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Attention behöver din hjälp på café-kvällarna

Attention behöver din hjälp på café-kvällarna Uppsala Augusti 2009 Innehåll Kalendarium... sid 1 Schema för höstens cafékvällar... sid 2 Lista över föreningens förtroendevalda... sid 3 Studiecirkel: Kunskap gör skillnad... sid 4 Information/reklam

Läs mer

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se

NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se. NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se NSPH Nationell Samverkan för f Psykisk HälsaH www.nsph.se NSPHiG Lokalt nätverkn www.nsphig.se Medlemsorganisationer Riksförbundet Attention Riksförbundet för hjälp åt narkotika och läkemedelsberoende

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

som taggar om funktionshinder

som taggar om funktionshinder ORD som taggar om funktionshinder Hur funkar ord som funktionsnedsättning, tillgänglighet, CP, mongo etc? Här finns en lista med ord man kan fundera över nästa gång det är dags att skriva en artikel eller

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN

FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN GUIDE FÖR PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSHINDER I ÄLVDALEN Denna guide är avsedd att ge information om vilka resurser som finns för psykiskt funktionshindrade personer och vart man vänder sig. Guiden finns

Läs mer

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt

Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt Tillsammans gör vi Sverige mer tillgängligt 2 Handisams uppdrag handlar om att få ansvariga på olika nivåer i samhället att inse vinsterna med ett tillgängligt samhälle där alla kan delta jämlikt oavsett

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv

STUDIEHANDLEDNING. Kvalitet ur ett brukarperspektiv STUDIEHANDLEDNING Kvalitet ur ett brukarperspektiv Studiehandledning: Kvalitet ur+ ett brukarperspektiv 1. Starta en studiecirkel Vad är en studiecirkel? En studiecirkel är en grupp människor som träffas

Läs mer

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014

FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 FN:s barnkonvention 25 år Hotel Riverton Göteborg 24 november 2014 Total svarsfrekvens 66,3% (69/104) Vad tyckte du om dagen som helhet? Namn Antal % A. Mycket bra 36 52,2 B. Bra 32 46,4 C. Mindre bra

Läs mer

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig

Studiehandledning. Kortfilm. på dina villkor. gör en annan värld möjlig Studiehandledning Kortfilm på dina villkor gör en annan värld möjlig Kortfilm på dina villkor Studiehandledning Studiehandledningen är ett stöd för dig som cirkelledare och innehåller tankar om hur man

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel

Ett litet steg. Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter. Innehåller handledning och spel Ett litet steg Ett spel om jämställdhet och mänskliga rättigheter Innehåller handledning och spel Ett litet steg Design: Carl Heath Palmecentret Palmecentrets verksamhet inspireras avoch återspeglar Olof

Läs mer

Stort 30-års jubileum 1983-2013

Stort 30-års jubileum 1983-2013 RSMH Mittpunkten Malmö RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA Stort 30-års jubileum 1983-2013 Vi är alla människor, ej bara diagnoser Inflytande - Återhämtning - Självbestämmande Välkomna på konferens,

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

2015-03-24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014

2015-03-24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 2015-03-24 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2014 Antal medlemmar vid årets slut: Vid årets slut hade Attention Sollentuna 353 medlemmar varav 11 st. Var stödmedlemmar. Antal tillkomna medlemmar under året:

Läs mer

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet

1. Studiefrämjandet är... 1. Partipolitiskt bundet X. Religiöst bundet 2. Partipolitiskt och religiöst obundet Tipspromenad Syfte: Syftet med tipspromenaden är att repetera den information som ges på ledarintroduktionen för att deltagarna ska få ökade kunskaper om Studiefrämjandet & Folkbildningen. Tidsåtgång:

Läs mer

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015

Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 Mötesplatser för anhöriga Program våren 2015 taby.se/anhorigstod samtalsgrupper Mötesplatser för anhöriga Anhörigstödet arrangerar mötesplatser där du får information som kan vägleda och inspirera dig.

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-22 Dnr.nr: A2015/ 881/A Vår referens: Mikael Klein/ Sofia Karlsson Arbetsmarknadsdepartementet Remissvar: Matchningsanställningen - nya vägar till jobb Handikappförbunden

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

Omvärldsanalys i praktiken

Omvärldsanalys i praktiken Studieplan till Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Författare: Carina Sommarström, 2013 Studieplan Omvärldsanalys i praktiken av Linda Genf och Johanna Laurent Vi möts dagligen

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog

DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog DISTANSUTBILDNING Omsorgspedagog - med inriktning neuropsykiatri DISTANSUTBILDNING Vad innebär utbildningen? Detta är en utbildning för dig som vill arbeta med människor. Utbildningen ger dig kunskaper

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta

Jobbtorg Strängnäs. Jobbtorgets uppdrag ska omfatta Jobbtorg Strängnäs Jobbtorg Strängnäs är en satsning på ett integrerat samarbete mellan arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd och arbetsförmedlingen. Ett nära samarbete ska också finnas med gymnasieutbildning,

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer