Ett hem att växa i. Studiehandledning för familjehemsutbildare

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett hem att växa i. Studiehandledning för familjehemsutbildare"

Transkript

1 Ett hem att växa i Studiehandledning för familjehemsutbildare

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. ISBN Artikelnummer Publicerad juni 2014

3 Förord Denna studiehandledning är en del av Socialstyrelsens utbildningsmaterial för jour- och familjehem Ett hem att växa i. Utbildningsmaterialet består även av en lärobok som utgör kunskapsunderlaget och är riktad till familjehemmen samt ett presentationsmaterial för kursledare. Utbildningen är en del i regeringens och Socialstyrelsens satsning Program för trygg och säker vård i familjehem och hem för vård eller boende. Syftet med att ta fram utbildningen var att ge kommunerna förutsättningar att erbjuda familje- och jourhem likvärdig utbildning av god kvalitet. Utbildningsmaterialet bygger på barnkonventionen, aktuell lagstiftning, forskning samt erfarenheter från socialtjänst och familjehem om vad familjehem behöver för att klara sitt uppdrag. Det har tagits fram i samverkan med representanter för socialtjänsten och familjehem, forskare samt regionala och nationella aktörer. Barns erfarenheter har tagits till vara i materialet. Studiehandledningen består dels av allmänna frågor av intresse för familjehemsutbildare, dels av ett detaljerat förslag på utbildningsprogram som ska vara ett stöd för kursledaren. Kunskaper förmedlas genom teoretiska genomgångar, övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte. Studiehandledningen har utformats i nära samarbete med erfarna familjehemsutbildare som generöst har delat med sig av sin erfarenhet och medverkat i utformningen av programmet. Vi vill rikta ett särskilt stort tack till Birgitta Blomgren, Stockholm, som har bidragit med texter i den allmänna delen av studiehandledningen. Vi vill också tacka Inger Erikson, Stockholm, Eva Kollberg och Marie Holmqvist, Västra Hisingen Göteborg, Ann-Christine Rosenlund och Lena Nylin, Malmö, Helene Sjöblom-Andersson och Jorun Nilsen, Karlskrona, Ingrid Löfstrand, FOU Norrbotten, Ann-Helen Nordberg, Boden, Anna Svennblad och Hanna Zetterman, Familjepoolen, Sollentuna, Ingvar Wånge och Yvonne Thorell, Norrköping, Karla Ortega, Malmö, Ulla Omberg, Eskilstuna, Yvonne Thulin, Strängnäs samt Karin Bertilsson KAK (Köping, Arboga, Kungsör). Projektledare på Socialstyrelsen har varit Solveig Freby som tillsammans med Gunnel Rönnols ansvarat för att ta fram utbildningsmaterialet. För Socialstyrelsen Sven Ohlman Avdelningschef Avdelningen för Kunskapsstyrning

4

5 Innehåll Förord... 3 Inledning... 7 En likvärdig utbildning av hög kvalitet... 7 Syfte och mål... 7 Målgrupp... 7 En studiehandledning som komplement till läroboken... 7 Upplägg och innehåll... 8 Bakgrund och utgångspunkter Varför behövs ett nationellt utbildningsmaterial?...11 Ett arbete i flera steg...11 Kartläggning...12 Slutsatser om utbildningens innehåll och upplägg...15 Att utbilda familjehemsföräldrar Grundkompetens...16 Gruppdynamik och rollen som ledare...18 Vuxenlärande...21 Att stimulera till kunskap och insikt Muntlig genomgång och presentationsteknik...23 Övningar...24 Film...25 Förberedelser och upplägg Utbildningsgruppernas sammansättning...27 Utbildningsgruppernas storlek...28 Utbildningen föreslås utspridd över tid...28 Lokaler och annat praktiskt...29 Kursintyg...29 Extra tillägg...29 Utbildningsprogram Första mötet Familjehemsvården och barnen...32 Andra mötet Ett uppdrag i samverkan med barnet i fokus...44 Tredje mötet Att stödja barns behov av närhet, anknytning och omsorg...54 Fjärde mötet Att hantera kriser, separationer och förluster...67 Femte mötet Livslånga relationer och ursprungsfamiljens betydelse...79 Sjätte mötet Barns skolgång och hälsa...87

6 Sjunde mötet Att fostra och vägleda Åttonde mötet Vardagen i familjehemmet Referenser Bilagor Exempel på inbjudan Exempel på del av utredning (BBIC-mall) Kursutvärdering Ett hem att växa Exempel på kursintyg

7 Inledning Inledning En likvärdig utbildning av hög kvalitet Sedan den 1 januari 2013 är kommunen skyldig att erbjuda familjehemmen den utbildning som de behöver. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag tagit fram ett nationellt material för grundutbildning av familjehem Ett hem att växa i för att stödja kommunerna i deras arbete. Utbildningsmaterialet ger socialtjänsten möjlighet att skapa bättre förutsättningar för familjehem att tillsammans med andra berörda se till att barn och unga får det stöd och den hjälp de har rätt till. Det bygger på barnkonventionen, aktuell lagstiftning, forskning samt erfarenheter från socialtjänst och familjehem om vad jour- och familjehem behöver för att klara sitt uppdrag. Barnens erfarenheter har även tagits till vara. Syfte och mål Utbildningsmaterialet ska ge alla kommuner förutsättningar att erbjuda jouroch familjehemmen en likvärdig utbildning som håller god kvalitet så att alla barn och unga får en god vård och omsorg. Utbildningen förväntas ge familjehemmen följande: Allmänna kunskaper om familjehemsvård, barnen och uppdraget Kunskap om ramarna för uppdraget lagstiftning, ansvar, roller, samarbete, villkor etc. Kunskap om familjehemsplacerade barns rättigheter och behov, samt hur dessa kan mötas Möjlighet att förbereda sig på hur den egna familjen påverkas, bland annat de biologiska barnen. Målgrupp Detta är en grundutbildning som vänder sig till alla typer av familjehem för barn i alla åldrar både jourhem och hem som tar emot barn för stadigvarande vård och fostran. I den senare kategorin finns både släktinghem och familjehem som inte har någon tidigare relation till barnet. Utbildningen ger nödvändiga grundkunskaper som alla familjehem behöver. En studiehandledning som komplement till läroboken Utbildningsmaterialet består av en lärobok till familjehemmen och en studiehandledning till familjehemsutbildare. ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 7

8 Inledning Läroboken, eller Familjehemmets bok som den också kallas, förmedlar kunskaper inom de områden som bedöms relevanta för familjehem och utgör kunskapsunderlaget för utbildningen. Teoretiska kunskaper varvas med berättelser, exempel från verkliga livet, barns erfarenheter och reflektionsfrågor samt konkreta råd och tips om hur man kan tänka och handla. Studiehandledningen riktar sig till den som ska anordna och hålla i utbildning för familjehem. Den förmedlar kunskaper om vad som är viktigt att tänka på i samband med utbildningen och ska ses som ett komplement till läroboken. Förslag ges på upplägg av utbildningen i sin helhet, men också för varje utbildningstillfälle. Studiehandledningen ger tydliga instruktioner för varje utbildningstillfälle som stöd för den som genomför utbildningen. Kunskaper förmedlas genom teoretiska genomgångar, övningar, diskussioner och erfarenhetsutbyte. Utgångspunkten är att programmet ska genomföras i sin helhet. Det är viktigt att hela kunskapsunderlaget förmedlas, men övningar och andra moment kan anpassas utifrån kursledarnas och deltagarnas önskemål. Till studiehandledningen finns även powerpointbilder som följer det föreslagna utbildningsprogrammet samt mall för inbjudan till familjehemmen, utvärderingsformulär och kursintyg. Mallar och powerpointbilder kan du ladda ner från Socialstyrelsens webbplats Mallarna hittar du även som bilagor i denna studiehandledning. Läroboken riktar sig alltså till familjehemmen, men är också tänkt att utgöra kunskapsbasen för den som ska hålla i själva familjehemsutbildningen. Det är i läroboken som utbildaren får all information om utbildningens innehåll. Denna studiehandledning fokuserar på upplägget och genomförandet. Läroboken och studiehandledningen syftar till att tillsammans förmedla de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna genomföra en grundutbildning för familjehem utifrån materialet. Beroende på kursledarens tidigare kompetens kan fördjupning behövas kring kursens innehållsmässiga teman, men också kring rollen som utbildare och kursledare. Socialnämnden ansvarar för att all personal har lämplig utbildning och erfarenhet 1. Upplägg och innehåll Utbildningsprogrammet är, liksom läroboken, uppdelat i åtta delar som i huvudsak följer de olika kapitlen i boken. Den beräknade tidsåtgången är 24 timmar. Rekommendationen är att utbildningen fördelas på åtta tillfällen à tre timmar, men varje utbildningsansvarig bestämmer själv hur utbildningen ska läggas upp. Nedan följer en kort beskrivning av utbildningens innehåll. För övrig information om innehållet hänvisas till Familjehemmets bok. 1 Familjehemsvården och barnen Detta avsnitt ska ge en introduktion till utbildningen, men också till själva uppdraget att vara familjehemsförälder. Varför behöver familjehem utbildas 1 3 kap 3 SoL 8 ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

9 Inledning och vad behöver man lära sig? Allmänna kunskaper om vad familjehemsvård är och varför barn placeras förmedlas. Risk- och skyddsfaktorer behandlas liksom familjehems förväntningar och utmaningar. Slutligen tar vi del av barns och ungas egna erfarenheter av familjehemsvård och synpunkter på vad som är viktigt för familjehemsföräldrar att tänka på. 2 Ett uppdrag i samverkan med barnet i fokus Detta avsnitt ska ge kunskaper om ramarna för uppdraget som familjehemsförälder. Det är kunskaper som familjehemmen behöver för att kunna samarbeta på ett bra sätt med socialtjänst, föräldrar och andra parter som till exempel skola och BUP. Vi går igenom barnets rättigheter och barnkonventionens innebörd, lagstiftningen och socialtjänstens arbete inför, under och vid avslut av en placering. Socialtjänstens och familjehemmets uppdrag och roller behandlas, liksom familjehemmets villkor och rättigheter. Även grunderna i BBIC (Barns behov i centrum) behandlas. 3 Att stödja barns behov av närhet, anknytning och omsorg Syftet med avsnittet är att ge baskunskaper om barns utveckling ur ett anknytningsperspektiv. Anknytningens betydelse för våra relationer behandlas, särskilt kopplat till de placerade barnen och familjehemsuppdrag. Hur utvecklas anknytning och hur kan den påverkas? Vad kan man göra för att samspelet ska bli positivt? 4 Att hantera kriser, separationer och förluster Barn som bor i familjehem har varit med om stora förändringar, förluster och kriser i livet. Avsnittet ska ge kunskaper om hur det kan påverka barnet. Syftet är att förbereda familjehemsföräldern för detta och bidra till ökade möjligheter att möta barnens reaktioner och behov på ett relevant sätt. 5 Livslånga relationer och ursprungsfamiljens betydelse Avsnittet behandlar ursprungsfamiljens och föräldrarnas betydelse för barnet, familjehemmets och socialtjänstens ansvar i förhållande till biologiska föräldrar samt lagstiftningens intentioner. Olika dilemman belyses. Barns behov av att få ha kvar kontakten med viktiga personer under hela sitt liv tas upp. 6 Barns skolgång och hälsa Placerade barns skolgång och hälsa behöver uppmärksammas bättre. Forskning har visat att en positiv skolgång är en viktig skyddsfaktor för barn. Hälsan hos barn som bor i familjehem behöver också bli bättre omhändertagen. Avsnittet syftar till att ge kunskaper om detta och vad man som familjehemsförälder kan göra för att stötta barnets skolgång och bidra till en god hälsa för honom eller henne. ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 9

10 Inledning 7 Att vägleda och fostra Syftet med avsnittet är att förmedla kunskap om hur man kan vägleda och fostra barn på ett konstruktivt sätt. Olika åldrar och sammanhang behandlas. Särskilt fokus läggs på tonårstiden och hantering av beteendeproblem. 8 Vardagen i familjehemmet Uppdraget som familjehemsförälder innebär olika utmaningar och glädjeämnen. Den egna familjen påverkas på olika sätt. Avsnittet tar upp de egna barnens situation liksom annat man kan behöva förbereda sig på. Vad kan man göra för att förebygga och hantera stress och påfrestningar? Avslutningsvis kommer vi in på hur viktigt det är för ungdomar att få ett gott stöd när de flyttar ifrån familjehemmet och att de kan behöva fortsatt kontakt även efter utflytt. 10 ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

11 Bakgrund och utgångspunkter Bakgrund och utgångspunkter Varför behövs ett nationellt utbildningsmaterial? Många barn och ungdomar som placeras i familjehem har stora och komplexa behov. Familjehemmets uppgift är att ge barnet en god vård och i samverkan med socialtjänst och andra berörda se till att barnet får sina behov tillgodosedda. Målet är att alla barn och unga i familjehem och hem för vård eller boende, så kallade HVB, ska få bästa möjliga förutsättningar i vuxenlivet. Det innebär att vården ska vara trygg, säker, ändamålsenlig och präglas av kontinuitet. Det är väl dokumenterat att samhället inte alltid lever upp till detta mål. Utbildning och annat stöd till familjehemmen är en viktig del i arbetet med att förbättra vården. Flera statliga utredningar har konstaterat att alla kommuner inte har haft möjlighet att erbjuda utbildning till sina familjehem. Skillnaderna har varit stora över landet både vad gäller utbudet av utbildning och utbildningens innehåll. Större kommuner har ofta haft bättre möjligheter att erbjuda utbildning än små. Syftet med ett nationellt utbildningsmaterial är att ge alla kommuner förutsättningar att erbjuda jour- och familjehemmen en likvärdig utbildning som håller god kvalitet. Materialet har tagits fram inom ramen för regeringsuppdraget Trygg och säker vård för barn och unga i familjehem och på HVB. Utöver detta utbildningsmaterial har Socialstyrelsen publicerat föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller HVBhem 2, en handbok om socialtjänstens ansvar samt en vägledning om placerade barns skolgång och hälsa. En bedömningsmetod för rekrytering av familjehem har även tagits fram (BRA-fam). Ett arbete i flera steg Utbildningsmaterialet är ett resultat av omfattande samverkan med aktörer inom familjehemsvård på nationell, regional och lokal nivå. En grupp erfarna familjehemsutbildare från kommuner och nätverk i landet har varit knutna till arbetet under hela projekttiden. Samverkan kring förslag på innehåll och upplägg har även skett med ett antal familjehem och familjehemsorganisationer samt med representanter för SKL, Allmänna Barnhuset och Barnombudsmannen. Även svenska forskare inom området har lämnat synpunkter. Därutöver har fyra forskare och experter lämnat skriftligt underlag till hälften av avsnitten i Familjehemmets bok. 2 SOSFS 2012:11 ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 11

12 Bakgrund och utgångspunkter Barns erfarenheter har tagits till vara genom rapporter och litteratur samt genom Socialstyrelsens ungdomsråd. Materialet grundar sig på bästa tillgängliga kunskap om vad en familjehemsutbildning bör innehålla och hur den bör läggas upp. Utbildningsmaterialet har tagits fram i olika steg enligt följande: Kartläggning och analys hösten 2011 Framtagande av ett testmaterial våren 2012 Testning av materialet hösten 2012 Färdigställande av materialet våren 2013 Utbildning av utbildare hösten 2013 och våren 2014 Kartläggning Inventering av befintligt utbildningsmaterial En del av kartläggningen har bestått i att ta del av det utbildningsmaterial som använts ute i landet under senare år. Utbildningsmaterial från 34 av landets kommuner har samlats in. PRIDE 3 är den internationellt mest kända utbildningen som används i Sverige. Den kombinerar teoretisk kunskap med praktiska inlevelseövningar. Utbildningen integreras med utredning av hemmets lämplighet för uppdrag som familjehemsförälder. De socialtjänstrepresentanter som deltagit i referensgrupperna uttryckte relativt samstämt att nackdelarna med integrerad utbildning och utredning är större än fördelarna. Ett fåtal kommuner använder PRIDE i sin helhet. Forskning visar att det inte finns ett vetenskapligt stöd för att PRIDE har effekt vad gäller utfallet av vården för barnens del [1]. Det betyder däremot inte att utbildningen saknar värde vad beträffar att ge familjehemmen förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Den tydliga fokuseringen på ramar, uppdrag, roller och samarbete uppfattas som värdefullt, liksom att förmedla målen för utbildningen och kunskap om de kompetensområden som lyfts i utbildningen [2, 3]. En återkommande kritik mot PRIDE är dock att materialet alltför lite fokuserar på att ge familjehemsföräldrar konkreta redskap för att hantera beteendeproblem hos barn [2, 3]. Bodil Rasmusson och Margareta Regnér, forskare vid Institutionen för socialt arbete, Lunds respektive Göteborgs universitet, har genomfört en studie om metoder som används för att utreda familjehem [4]. De har kommit fram till att utbildningsdelen i PRIDE bygger på vedertagna teorier, kunskap om barns behov och föräldraskap och håller en god kvalitet. Forskarna är dock mer tveksamma till att använda PRIDE i utredningssyfte. 4 De flesta kommuner använder egna material, som är mer eller mindre inspirerade av PRIDE, men också andra material. Det finns en stor variation. Gemensamt för de befintliga utbildningsmaterialen är att information och teoretiska genomgångar varvas med övningar. De utbildningsmaterial som 3 Parent Resource for Information, Development, Education 4 Muntliga uppgifter vid sammanträffande med forskarna ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

13 Bakgrund och utgångspunkter används följs upp genom kursutvärderingar, men de är inte vetenskapligt utvärderade. Förslaget till program/kursplan som finns i denna studiehandledning har i stora delar hämtat sin form från Malmö stads utbildningsmaterial för familjehem. Familjehemsguiden A Ö som finns i Familjehemmets bok har också hämtats därifrån och ifrån Stockholms stads utbildningsmaterial, men har vidarutvecklats av Socialstyrelsen. Forskningsbaserad kunskap Kunskapsunderlaget bygger på underlag från forskare och litteraturstudier. Fyra forskare och experter inom området har som tidigare nämnts lämnat skriftligt underlag till hälften av avsnitten i utbildningsmaterialet (se vidare förordet till läroboken). Socialstyrelsens tidigare genomförda systematiska kunskapsöversikt om utredning och bedömning av familjehem har även ansetts ha relevans för utbildning av familjehemsföräldrar [1]. Den bedömningsmetod (BRA-fam) [5] som tagits fram på basis av denna kunskapsöversikt och kompletterande databassökningar bygger till stor del på utvecklingsekologisk teori och kunskap om risk- och skyddsfaktorer, vilket också är en viktig kunskapsgrund för utbildningsmaterialet. Enligt dessa synsätt sker barns och ungas utveckling i ett sammanhang och i samspel med omgivningen. De faktorer som finns i barnets omgivning ökar eller minskar risken för positiv respektive negativ utveckling i ett komplicerat samspel. Svensk forskning om skolgångens betydelse som skyddsfaktor för barns utveckling samt den kunskap som finns om brister inom detta område för placerade barn blir därför viktigt att belysa i en utbildning för familjehem [6]. Även placerade barns hälsa behöver uppmärksammas bättre än vad som vanligtvis sker idag. Kunskaper om betydelsen av barns förutsättningar för att knyta an till en person som kan tillgodose deras behov blir också viktiga utifrån dessa perspektiv, varför anknytningsteori blir en given utgångspunkt i materialet. Eftersom forskningen om familjehem är begränsad har kunskap hämtats från forskning om vanliga föräldrar och vad som kännetecknar ett gott föräldraskap. Forskning pekar även på att erfarenheter från evidensbaserade föräldrastödprogram och utbildningar kan överföras till utbildning av familjehem [7]. Flera av dessa föräldrastödsprogram bygger på social inlärningsteori 5, enligt vilken människor lär sig och utvecklar beteenden genom att dessa uppmärksammas och belönas. Positiv förstärkning i kontakten människor emellan är enligt denna teori viktigt för att utveckla goda relationer. Litteraturgenomgång om familjehemsutbildningar En kompletterande litteratursökning i relevanta databaser om effekter av familjehemsutbildning har genomförts. Genomgången av de tio artiklar som bedömts som relevanta visade en i huvudsak samstämmig bild av forskningsläget. Det finns få utvärderingar av familjehemsutbildningars effekter på vården och det går inte att dra några generella slutsatser. Det är stora skillna- 5 Komet, Cope, The incredible years m.fl. ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 13

14 Bakgrund och utgångspunkter der mellan de olika utbildningsprogrammen och svårt att göra jämförelser. Utvärderingarnas kvalitet brister även i vissa fall [8]. Litteraturgenomgången har dock gett viss vägledning. Ett stort problem inom familjehemsvården är svårigheten att rekrytera och behålla familjehem. Forskning har visat att ett gott samarbete med socialtjänsten bidrar till att en placering faller väl ut [7, 9]. Förutsättningarna för ett gott samarbete ökar om uppdraget och rollen som familjehemsförälder är tydlig och kommunikationen med socialtjänsten är god. Tillräcklig information om barnet, bra stöd från socialtjänsten och en känsla av att arbeta i team har också stor betydelse. Sammanbrott i vården är ett vanligt utfallsmått i utvärderingar och är ett problem inom familjehemsvården [10, 11]. Både svensk och internationell forskning visar att risken för sammanbrott ökar om placeringen gäller barn och ungdomar med beteendeproblem. Flera studier pekar på att utbildning till familjehem bör innehålla moment som ger familjehemmen verktyg och strategier för att hantera beteendeproblem hos barn och unga [7]. Ett utbildningsprogram som heter KEEP 6 syftar till att ge familjehemsföräldrar redskap och strategier för att bättre hantera beteendeproblem hos barn 7 12 år. KEEP bygger på MTFC 7 som är ett behandlingsprogram för utagerande tonåringar i familjehem. KEEP har i amerikanska studier visat sig ha positiv effekt på familjehemsföräldrars förhållningssätt och bedöms kunna minska risken för sammanbrott i vården [7, 12, 13]. Tilläggas kan att KEEP inte är en grundutbildning inför en placering utan ges till familjehem under pågående placering. Teoretiska utgångspunkter för lärande Vad gäller upplägg av familjehemsutbildningar tar vi vår utgångspunkt dels i erfarenheten från de familjehemsutbildningar vi tagit del av, dels i teorier om vuxenlärande. Enligt forskaren Knut Illeris omfattar allt lärande två olika processer. Det handlar dels om en samspelsprocess mellan individen och dess omgivning, dels om ett inre mentalt tillägnande av kunskap och bearbetning. Tillsammans leder de till att nya kunskaper integreras med tidigare kunskaper. Lärandet har tre dimensioner innehållsdimensionen, drivkraftsdimensionen och samspelsdimensionen [14]. Upplägget av utbildningen bör möta dessa dimensioner, dvs. söka deltagarnas motivation och egen drivkraft och stimulera till samspel och erfarenhetsutbyte. Ett antagande om vuxenutbildning är också att deltagarnas egna erfarenheter är en viktig utgångspunkt. Övningar som innehåller rollspel, problemlösning, diskussioner, och egen reflektion stimulerar lärande och integrering av kunskap. Detta är ett viktigt komplement till teoretiska genomgångar [15]. I linje med dessa tankegångar varvar de familjehemsutbildningar som ingått i den tidigare nämnda kartläggningen, utan undantag, teoretisk genomgång med gruppdiskussioner, övningar och erfarenhetsutbyte. 6 Keeping Foster Parents Trained and Supported 7 Multidimensional Treatment Foster Care 14 ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

15 Bakgrund och utgångspunkter Inhämtade erfarenheter och synpunkter Erfarenheter och önskemål om vad en utbildning bör innehålla har som redan nämnts också hämtats in från professionella, familjehemsorganisationer, enskilda familjehem och placerade barn och unga. Sammanfattningsvis har framkommit att utbildningen bör innehålla följande delar: Allmänna kunskaper om familjehemsvård, barnen och uppdraget Kunskap om ramarna för uppdraget lagstiftning, ansvar, roller, samarbete, villkor etc. Kunskap om familjehemsplacerade barns rättigheter och behov samt hur dessa kan mötas Möjlighet att få förbereda sig på hur den egna familjen, bland annat de biologiska barnen, påverkas Det har samstämmigt framkommit från referenspersonerna att fokus i utbildningen bör ligga på erfarenhetsutbyte, övningar och handfasta kunskaper som stöd i uppdraget. Förutom att förmedla fakta och teoretiska kunskaper ska utbildningen syfta till att ge ökad förståelse och inlevelse samt praktiska redskap. Det har också framförts att materialet bör vara lättillgängligt och pedagogiskt utformat. Slutsatser om utbildningens innehåll och upplägg De kunskapsområden som har identifierats i forskning och litteratursökning finns i hög grad med i befintliga svenska utbildningsmaterial och överensstämmer i stor utsträckning med de önskemål som socialtjänstföreträdare och familjehem har uttryckt. Ett hem att växa i lägger dock större vikt vid barns hälsa och skolgång, samt att förmedla mer handfasta verktyg för hur familjehemsföräldrar kan arbeta för att bryta ett destruktivt beteende hos barn och att utveckla ett positivt samspel. Eftersom forskningen om familjehemsutbildning är begränsad bygger upplägget av programmet och de konkreta anvisningarna som ges i studiehandledningen i huvudsak på erfarenheter från praktiker, framför allt de erfarna experter och familjehemsutbildare som varit med och tagit fram materialet Testning av materialet För att så långt möjligt säkerställa utbildningsmaterialets kvalitet och användbarhet genomfördes under hösten 2012 pilotutbildningar på nio orter i landet utifrån en testversion av materialet. Utbildningarna hölls med hjälp av de familjehemsutbildare som deltagit i arbetet med att ta fram materialet. 114 familjehemsföräldrar deltog i pilotutbildningarna. Utifrån erfarenheter och synpunkter från medverkande familjehem och utbildare har materialet reviderats och färdigställts under våren ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 15

16 Att utbilda familjehemsföräldrar Att utbilda familjehemsföräldrar Att utbilda familjehemsföräldrar är ett utmanande och stimulerande uppdrag, där du kan använda de kunskaper och erfarenheter du har om familjehemsvård och de placerade barnen på ett nytt sätt. Både forskning [2] och erfarenhet pekar på att kursledarens kompetens är viktig för utbildningens kvalitet. Engagemanget och intresset för familjehemmen och de barn som de tar hand om spelar också stor roll i sammanhanget. Erfarenheten visar att det är en fördel att utbildningen leds av två personer. Kursledarteamet föreslås bestå av en familjehemssekreterare och en familjehemsförälder alternativt två familjehemssekreterare. Uppgiften kräver, utöver grundkompetens inom området, även andra färdigheter. I detta avsnitt tas några av dessa upp. Grundkompetens När det gäller kompetenskravet för dig som ska leda utbildning för familjehem gäller bestämmelserna i 3 kap 3 andra stycket SoL. De innebär att socialnämnden ansvarar för att personal som anlitas har lämplig utbildning och erfarenhet. Socialstyrelsen anser att det är nödvändigt att ha erfarenhet av familjehemsvård för att vara lämplig att utbilda familjehemsföräldrar antingen som familjehemssekreterare eller som familjehemsförälder. Som familjehemssekreterare har du sannolikt den formella kompetens som krävs för arbetet. Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd 8 bör personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden som rör barn och unga ha kunskaper och färdigheter inom följande områden: Barns och ungas utveckling och behov Utredning Samtal och relationer Samverkan Regelverk och rättsutveckling Insatser Uppföljning och utvärdering Den personal som arbetar med utredning av familjehem och jourhem samt planering och uppföljning av placerade barn bör dessutom ha kunskap om de särskilda behov som barn och unga i familjehem eller HVB kan ha arbetssätt och behandlingsmetoder i vården av barn och unga som är baserade på bästa tillgängliga kunskap 9. 8 SOSFS 2006:14 och 9 SOSFS 2012:11 16 ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

17 Att utbilda familjehemsföräldrar Det är viktigt att en kursledare som är familjehemsförälder har gedigen erfarenhet av vad uppdraget innebär och är väl förtrogen med hur familjehemsvården bedrivs. Att själv ha deltagit i familjehemsutbildning är en bra erfarenhet. Många familjehemsutbildare anser att kombinationen av en familjehemssekreterare och en familjehemsförälder är utmärkt. Familjehemsföräldern kan illustrera teoretiska genomgångar med egna exempel. Vi vet också av erfarenhet att en familjehemsförälders deltagande är uppskattat av de flesta gruppdeltagare. Ibland kan det dock vara svårt att rekrytera lämpliga familjehem. Ett alternativ kan då vara att bjuda in en familjehemsförälder till ett eller några av mötena. Det är en fördel att som familjehemsutbildare ha erfarenhet av att leda grupper. Självklart är inte en duktig familjehemssekreterare eller familjehemsförälder per automatik är en bra kursledare. Ytterligare färdigheter och kunskaper behöver erövras bland annat kring samarbete, gruppdynamik, roller och vuxenlärande samt kanske också kring de teman som behandlas. Socialnämnden ansvarar, som ovan nämns, för att personal som anlitas har lämplig kompetens. Samarbete kursledarna emellan Att känna sig trygg i rollen som kursledare är viktigt för att gruppen ska kunna arbeta och fungera optimalt. Ett bra samarbete där kursledarna ömsesidigt kan stödja varandra är en viktig del i detta. Kursledarparet fungerar även som samarbetsmodell för deltagarna. Det är en fördel om kursledarna känner varandra och har arbetat tillsammans tidigare och ännu bättre om de haft möjlighet att välja varandra. Detta är dock inte alltid möjligt. Inledningsvis behöver man dock ofta lägga särskild tid och uppmärksamhet på samarbetet. Nedan följer tips för samarbetet: Ha respekt för varandras styrkor och svagheter. Det underlättar samarbetet och möjligheten till ömsesidigt stöd. Ta tillvara varandras styrkor. En del kursledare kan till sin natur vara uppgiftsorienterade, dvs. inriktade på att se till att alla kursmoment och allt innehåll kommer med. Andra kan vara processorienterade, dvs. ha mer fokus på att gruppen arbetar och hur. En del känner sig mer bekväma i den ena av rollerna, för andra har det inte så stor betydelse man känner helt enkelt att man kan växla utifrån vad situationen kräver. Båda rollerna behövs och det är viktigt att prata med varandra om detta för att hitta en balans som fungerar. Glöm inte att ni är ett team. Att ha kommit överens om vem som ansvarar för vad i själva upplägget betyder inte att man kan koppla av när ens partner håller i ett avsnitt kanske behöver något förtydligas eller rent av rättas till. Ögonkontakt kan vara bra för att se om behov finns av att släppa in den andre. Bestäm turtagning och regler i förväg. Det är bra att prata igenom hur man ska göra om man vill inflika något i den andres genomgång. ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 17

18 Att utbilda familjehemsföräldrar Vissa kanske vill prata färdigt först, medan det för andra inte är något problem att bli avbruten. Gruppdynamik och rollen som ledare En grupp kan ses som ett system och individerna i gruppen som olika delar i systemet. Helheten i systemet påverkas om någon av delarna förändras. Det betyder att enskilda deltagares tankar, känslor och handlingar på så sätt påverkar helheten och alla de andra i gruppen. Det gäller både kursledare och övriga deltagare och handlar om gruppdynamik en process som också kan beskrivas på följande sätt: Det kraftfält av relationer som finns mellan medlemmarna i en liten grupp och som ligger till grund för den ömsesidiga påverkan som sker inom gruppen 10 Som kursledare behöver du ha kunskap om hur grupper fungerar och hur du kan förhålla dig till såväl gruppmedlemmar som den gruppdynamik som uppstår i gruppen. Ledarens uppgift är att samordna gruppen och stå för normerna och strukturen för arbetet samt att vara en förebild. Kursledaren har större formell makt i gruppen än övriga deltagare. Ditt handlande får därigenom större genomslagskraft [16]. Att skapa ett gynnsamt gruppklimat För att förstå vad som påverkar en grupp och dess medlemmar behövs kunskap om såväl strukturen som processen. Grupprocessen påverkas av den struktur som skapas. Gruppstrukturen handlar om hur gruppen är uppbyggd med normer, relationer, roller, yttre ramar och mål. Även ledarskap och makt hör hit. Gruppstruktur handlar om vad som finns och är oftast synligt. Grupprocesser är vad som inträffar i en grupp vad deltagarna gör, hur de beter sig i förhållande till varandra och vilka konsekvenser det får i gruppen. Grupprocesser handlar även om att lära känna varandra, kommunicera, uttrycka åsikter, ställa upp mål, fatta beslut och hantera konflikter. Till skillnad mot gruppstrukturen är grupprocessen något som sker och oftast inte går att ta på på samma sätt som strukturen 11. Kursledarnas uppgift är att försök skapa ett positivt klimat som underlättar lärandet. En tydlig struktur främjar processen. Ibland behöver du klargöra de strukturella förutsättningarna och ibland handlar det om att komma överens med gruppen om vad som ska gälla. Nedan följer några exempel på frågor som du behöver informera om inför utbildningen och vid första mötet. Mål och syfte med utbildningen i sin helhet likväl som för varje utbildningstillfälle 10 Nationalencyklopedin 11 C Grubbström, Mälardalens högskola ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

19 Att utbilda familjehemsföräldrar De yttre ramarna såsom kursupplägg, tid, plats etc. Regler och överenskommelser som ska gälla för gruppens arbete Den första punkten framgår inledningsvis i materialet. De yttre ramarna samt regler och överenskommelser återkommer vi till under avsnittet Förberedelser och upplägg samt under programmet för första mötet. Kommunikation och känslomässig trygghet Ett positivt klimat som underlättar lärande kännetecknas bland annat av en öppen och respektfull kommunikation. Deltagarna måste känna att de kan komma till tals och att alla tankar och frågor är tillåtna. Alla måste ha respekt för varandras åsikter och känna trygghet i att inget som sägs i gruppen kommer att spridas utanför den. Det handlar om att skapa känslomässig trygghet [17]. Gruppdeltagarna behöver få känna att de är accepterade utifrån sina förutsättningar och att det i gruppen finns utrymme för var och en. Familjehemsföräldrar eller blivande familjehemsföräldrar har i regel mycket skiftande erfarenheter vad gäller såväl utbildning och arbete som etnisk bakgrund, religion och livserfarenheter. Deltagare kan bära med sig bilder från sin egen skoltid som kanske inte varit helt positiva. Detta behöver du som kursledare vara observant på. Att bekräfta deltagarna när de kommer med ett inlägg, att ibland vända sig till den som kanske spontant inte säger så mycket (dock utan press eller krav) och ge positiv respons och uppmuntran är exempel på sådant som bidrar till att deltagarna känner att deras närvaro är viktig. De förslag på överenskommelser som återfinns under programmet för första mötet syftar till att skapa förutsättningar för känslomässig trygghet och en öppen och respektfull kommunikation enligt ovan. Det kan vara bra att under kursens gång påminna om överenskommelserna. De kan t.ex. finnas uppskrivna på ett blädderblock i lokalen. Formella och informella roller I en grupp kan finnas roller av formell eller informell karaktär [17]. De formella rollerna kursledarrollen och rollen som deltagare är givna. Händer det att kursledaren bli utmanad i sin roll av någon i gruppen, någon som kanske vill se sig som en informell ledare, är det viktigt att kursledarna tillsammans ser till att ha kontroll över situationen och fortsätter att ansvara för gruppens arbete. De informella rollerna är relationsorienterade och ett led i ett socialt samspel, knutna till vissa situationer. Vissa roller ser ut att ständigt återkomma i olika grupper. Exempel på några av dessa s.k. standardroller som kan finnas i en utbildningsgrupp är följande: Monopol-på-uppmärksamheten den person som hela tiden måste vara i fokus, som måste kommentera allt och vars röst hörs nästan hela tiden. ETT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING 19

20 Att utbilda familjehemsföräldrar Tips! Vänd dig till övriga gruppdeltagare och fråga efter deras åsikter: Det skulle vara intressant att höra vad övriga i gruppen tycker! Ibland kan du tvingas negligera honom eller henne. Den ambitiöse den som vill veta allt och som efterfrågar information och statistik som du inte har. Ofta är han eller hon långt före alla andra i kursmaterialet. Tips! Låt dig inte stressas kan varken du eller någon annan i gruppen svara direkt, säg att du återkommer när du tagit reda på mer. Om hon eller han vill föra en diskussion om något i materialet och som ni ännu inte kommit till, men som du vet att ni kommer att ägna mycket tid till senare avstyr diskussionen och förklara att ni återkommer till detta. Buffeln här hittar du exempelvis den som utmanar genom att komma med plumpa kommenterarer. Tips! Du kan be honom eller henne förklara sig eller tvärt om negligera det sagda. Om det är något som är värt att diskutera fråga de övriga i gruppen om vad de tycker. Om han eller hon uttalar något som strider mot lagstiftning eller riktlinjer inom familjehemsvården är det viktigt att du markerar avstånd till detta. Clownen den som i alla situationer vill skämta och komma med lustiga kommentarer. Inte sällan sker detta i samband med övningar och rollspel. Tips! Att använda humor är naturligtvis inte fel och att skratta kan ibland vara väldigt befriande, men kommer det på fel ställe är det olyckligt och det bästa är att negligera det hela och inte skratta med. Märker du att han eller hon förstör en övning genom att skämta säg ifrån, vänligt men bestämt. Konflikter i gruppen Ibland händer det att det blir konflikter i en grupp eller att vissa personer upplevs som problematiska. Konflikter kan dels handla om arbetet i gruppen och innehållet i kursen, dels om mänskliga drivkrafter. Konflikter brukar kunna lösas, men om gruppen fastnar i denna fas och om kursledare inte förmår hjälpa gruppen vidare kan lärandet bli lidande. Som kursledare måste du våga se och ta tag i konflikter när de inträffar. Ibland kan du ta upp frågor direkt med gruppen, ibland behöver kursledarna tillsammans diskutera sig fram till hur en konflikt ska hanteras. Ibland kan en konflikt lösas genom att ni tillsammans går tillbaka till den överenskommelse som alla i gruppen accepterat. 20 ETTT HEM ATT VÄXA I STUDIEHANDLEDNING

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Ett hem att växa i. familjehemmets bok. Grundutbildning för jour- och familjehem

Ett hem att växa i. familjehemmets bok. Grundutbildning för jour- och familjehem Ett hem att växa i familjehemmets bok Grundutbildning för jour- och familjehem 1 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr:

Sid 1 (6) Uppdragsutbildningsplan Datum: 2014-06-10 Dnr: Sid 1 (6) Uppdragsutbildning för yrkesverksamma inom socialtjänstens enheter för barn och unga i Norrbotten Syftet med kurserna inom uppdragsutbildningen är att ge deltagarna möjligheten att utveckla sina

Läs mer

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar

Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Ledarskapsutbildning Steg 2 Kommunikation 3 dagar Nercia - en värld av relationer, kompetens och massor med inspiration! Nercia har utbildat människor, och bidragit till kompetensutveckling i en mängd

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Varför just jag? kommer

Varför just jag? kommer Är du beredd? Individuell utbildning i krishantering Varför just jag? Alla företag kan drabbas av en kris och du kan komma att få en aktiv och betydelsefull roll i en sådan situation. Har du rätt kunskap

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd

BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd BARNS BEHOV I CENTRUM en säkrare väg till skydd och stöd foto omslag Matton, sid 4 Matton och Ingram tryckeri Edita Västra Aros 2008 text Per Lindberg, Jupiter och Kjerstin Bergman grafisk form Marie Edström

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan

SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan SÅ BLIR DU VÄRLDENS BÄSTA IDROTTSFÖRÄLDER Lärgruppsplan Hur föräldrar stödjer sina barn att bli vinnare i livet genom idrott Idrott kan vara en fantastisk upplevelse mellan barn och ungdomar och deras

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården

Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Kurser 2014 kompetensutveckling inom den sociala barn och ungdomsvården Ni ges nu möjlighet att anmäla er till fyra olika kurser. Anmälan är bindande och kan överlåtas till annan person. Max antal platser

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Lärande för och med barn inom idrotten

Lärande för och med barn inom idrotten Lärande för och med barn inom idrotten Barnkultur ger barn möjlighet att få lära och växa genom lärande med många sinnen och utifrån sina förutsättningar och mognad. Alla barn är aktiva och lär med och

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet

Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens Skolledare Ettårigt ledarskapsprogram för chefer inom utbildningsväsendet Framtidens skolledare är ett ledarskapsprogram med ett tydligt mål: att rusta Sverige med skolledare i världsklass.

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Effectiveness Consultants kursprogram

Effectiveness Consultants kursprogram Effectiveness Consultants kursprogram vår utbildningsfilosofi Varje människa har utrustats med en unik förmåga att använda sina egna upplevelser och erfarenheter som en källa till inlärning och fördjupade

Läs mer

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC

Avsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi

Läs mer

Kommunikation för chefer och ledare 3 dagar

Kommunikation för chefer och ledare 3 dagar Kommunikation för chefer och ledare 3 dagar Nercia Utbildning AB I Sverige finns ca 1600 utbildningsföretag med olika utbud av program och kurser, de flesta med ett redan färdigt upplägg som sedan anpassas

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB

Checklista utbildningar och andra möten. Best practice 2013, Mongara AB Checklista utbildningar och andra möten Best practice 2013, Mongara AB Vi vill med detta dokument ge dig som håller föreläsningar, informationsmöten och utbildningar några tips som ger dig möjlighet att

Läs mer

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap 2014-04-03 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap VÄLKOMMEN Varmt välkommen till kursen Personligt ledarskap! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer

Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer 1(10) Utredning - Länsgemensam rekrytering av familjehem och kontaktfamiljer Inledning, förslag Förslaget är att det inrättas en länsgemensam enhet som ansvarar för rekrytering och utbildning av familjehem

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Junibacken. Tallkotten BARN OCH UTBLIDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Junibacken Tallkotten Normer och värden Lpfö 98 Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Fryxellska skolans Värdegrund Kultur Trygghet Glädje Ansvar Respekt och hänsyn Lärande/utveckling - På Fryx är trygghet centralt för en god arbetsmiljö för elever och vuxna. Vi har ett tillåtande klimat

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201

Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201 Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring

Läs mer

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-03-26 Diarienummer SCN-2015-0142 Socialnämnden Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB Förslag till beslut Socialnämnden föreslås

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

inför grupp. Dramaturgi Retorik

inför grupp. Dramaturgi Retorik KURSprogram Agera Kommunikation AB är, sedan företagets start 2003, en flitigt anlitad partner till företag, myndigheter, kommuner och organisationer som vill kompetensutveckla sina medarbetare inom praktisk

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK

Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Saab EDS Järfälla 31 januar 2014 COACHING OCH KONSTRUKTIV FEEDBACK Ladda ner bilderna här: www.planb.se/samtal PlanB teamet Kasper Arentoft Sanna Turesson Jonas Lidman Team kompetenser: bl.a. processledning,

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun

Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun 2011-04-27 SN 127 SOCIALFÖRVALTNINGEN Kvalitetsmål för barn- och familjeavdelningen i Tjörns kommun Den kommunala socialförvaltningens barn- och familjeavdelning ska verka för att på barn och unga växer

Läs mer

Dialog Gott bemötande

Dialog Gott bemötande Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV

Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV Salutogen Organisering, Ledning och Verksamhetsutveckling, SOLV 8 dagar med förändringskunskap och processverktyg, 2015-2016 Tror du att: Lärande och utveckling är nödvändigt för att hantera krävande uppgifter

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap

Information om ledarskapskursen. Personligt ledarskap 2015-03-01 Information om ledarskapskursen Personligt ledarskap I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och annan praktisk information. Kursen är en av ledarskapskurserna i Dalarnas

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

UTBILDNING: Leda människor i projekt

UTBILDNING: Leda människor i projekt UTBILDNING: Leda människor i projekt Introduktion Kursen ger projektledare en unik möjlighet att utveckla god kompetens i att leda och hantera människor i projekt. Kursen ger dig insikter, väl beprövade

Läs mer

Ledarskap i klassrummet

Ledarskap i klassrummet Ledarskap i klassrummet Örebro 2010-12-01 Pernilla Starck pernilla.starck@telia.com 2010-12-02 1 Hörnsten 2 I klassrummet Ledarskap i klassrummet Att utveckla kunskaper om och erfarenheter av ett ledarskap

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Äventyrspedagogik i förskolan

Äventyrspedagogik i förskolan Äventyrspedagogik i förskolan Här nedan beskrivs hur man genom att arbeta med äventyrspedagogik i förskolan kan utgå från läroplanen för förskolan (Lpfö 98, reviderad 2010). Sammanställningen är gjord

Läs mer