C B S a v e E a r t h Fund

Transkript

1 C B S a v e E a r t h Fund Kvartalsuppdatering per 30 september 2016 Placera (Avanza) rekommenderar CB Save Earth Fund som en av två attraktiva miljöfonder att investera i. Fondens utveckling* och AUM NAV per (EUR) EUR Q ,9 % YTD ,6 % Per år, 5 år +11,7 % AUM (milj.) 22,90 SEK +8,6 % +7,8 % +12,8 % 221,1. Klass RC 14,70 Klass IC 14,43 Klass ID (utd. 6% / år) 10,34 *Klass RC

2 Strategin och teamet Kort om CB Save Earth Fund Teamet En global miljöfond, tre megatrender: förnybar energi, miljöteknik och vattenhantering Strategin lanserades 2008 Koncentrerad portfölj och lång placeringshorisont Jämförelseindex: MSCI World Net Mål: Carl Bernadotte, Portföljförvaltare & ägare >30 års erfarenhet Född 1955 Äger andelar i CB Save Earth Fund Marcus Grimfors, Portföljförvaltare 8 års erfarenhet Född 1981 Äger andelar i CB Save Earth Fund Lägre standardavvikelse än index Överavkasta mot index över 12 månader Kort om CB Fonder Alexander Jansson, Portföljförvaltare & vd 8 års erfarenhet Född 1983 Äger andelar i CB Save Earth Fund Grundades 1994 Familjeägt svenskt bolag under tillsyn av Finansinspektionen Viktor Sonebäck, Intern KTH Född 1993 Ledord i förvaltningen: aktiv, etisk och långsiktig All förvaltning omfattas av ett etiskt och hållbart ramverk Portföljförvaltningen bedrivs från Stockholm; all fondadministration sker i Luxemburg Ludvig Pucek, Intern KTH Född

3 Strategin: Investerings-case tre megatrender Tre megatrender och en global exponering Vattenhantering Förnybar energi Miljöteknik Investeringsområden Exempel på bolag Rening Danaher Investeringsområden Exempel på bolag Vind Vestas Wind Investeringsområden Exempel på bolag Energilagring Tesla Distribution American Water Works Sol First Solar Energiinfrastruktur Legrand Besparing/effektivisering Halma Avloppsvattenhantering Geberit Vattenkraft Andritz Bioenergi Novozymes Geotermisk energi Nibe Energieffektivisering Kingspan Material Mayr-Melnhof Återvinning/avfallshantering Tomra Systems 3

4 Analys och seminarium Analys: Paradigmskifte i energisektorn Energisektorn går från råvarubaserad till teknikbaserad. Det innebär att i framtiden kommer högre efterfrågan leda till lägre priser på energi. Seminarium: Paradigmskifte i energisektorn Tomas Kåberger professor i energi och miljö vid Chalmers Tekniska Högskola föreläste på vårt kontor vid två tillfällen i september om att energimarknaden går från råvaror till teknik, varför det kommer att gå snabbare än vad många tror och vilka implikationerna blir. 4

5 Utveckling: Fonden och index De senaste 12 månaderna har fonden avkastat +15 %, vilket är 4 %-enheter bättre än jämförelseindex MSCI World Net. De senaste tre månaderna är fonden +6 %, vilket är 2 %-enheter bättre än jämförelseindex. Fonden relativt index, 1 år (EUR) ,8% Fonden relativt index, 3 månader (EUR) CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 10,6% 5,9% 3,7% CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep jun-16 aug-16 7% 6% 5% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net 3% 2% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net 2,2% 4% 3% 3,8% 1% 2% 1% -1% -1% -2% sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16-2% jun-16 aug-16 Källa: MSCI, CB Fonder *Data per

6 Utveckling: Fonden och index Fonden och jämförelseindex, sedan fondstart (EUR) jun-08 jun-09 jun-10 jun-11 jun-12 jun-13 jun-14 jun-15 jun-16 Vattenindex (S&P Global Water) MSCI World Net CB Save Earth Fund RC Index för miljöteknik (CTIUS) Index för förnybar energi (Wilderhill) +121% +93% +47% +46% -37% Index för förnybar energi (inklusive beskattade utdelningar): WilderHill New Energy Global Innovation Index. Vattenindex (inklusive beskattade utdelningar): S&P Global Water Index Index för miljöteknik (inklusive beskattade utdelningar): The Cleantech Index. Världsindex (inklusive beskattade utdelningar): MSCI World Källa: MSCI, S&P, CB Fonder, Reuters, Bloomberg Dagsdata för perioden , i EUR. 6

7 Avkastning per år Utveckling: Fonden och index CB Save Earth Fund har avkastat +4,7 % per år sedan fondstart i juni 2008, vilket är bättre än två av de tre sektorer fonden investerar i (vattenindex +9,6 %, index för miljöteknik +4,6 % och index för förnybar energi -5,5 % per år). Risken i fonden är väsentligt lägre än för respektive av de sektorer den investerar i samt jämfört med världsindex; fondens Sharpekvot den riskjusterade avkastningen är 0,37, även det bättre än två av de tre sektorer fonden investerar i. Avkastning och risk, sedan fondstart (EUR) Sharpe, sedan fondstart (EUR) 12% 1 Vattenindex (S&P Global Water) Vattenindex (S&P Global Water) 0,55 8% MSCI World Net 6% 4% CB Save Earth Fund Index för miljöteknik (CTIUS) MSCI World Net 0,48 2% CB Save Earth Fund 0,37-2% -4% Index för miljöteknik (CTIUSTR) 0,20 Index för förnybar energi (Wilderhill) -6% -8% 5% 1 15% 2 25% Index för förnybar energi (Wilderhill) -0,23 Standardavvikelse Källa: MSCI, S&P, CB Fonder, Reuters, Bloomberg Dagsdata för perioden , i EUR. 7

8 Avkastning per år Utveckling: Fonden och andra miljöfonder CB Save Earth Fund har som mål att erbjuda investerare ett lågriskalternativ inom ett segment som karakteriseras av hög risk. Fonden har sedan starten 2008 haft en klart lägre risk än konkurrenterna och samtidigt en konkurrenskraftig avkastning, därav fondens realtivt höga Sharpekvot. Vattensektorn har utvecklats överlägset bäst av de tre miljösektorerna, men fonden har trots det en konkurrenskraftig Sharpekvot även jämfört med vattenfonderna. Avkastning och risk, sedan fondstart (EUR) 8% 6% 4% Sharpe, sedan fondstart (EUR) Pictet - Water RobecoSAM Sust. Water Fund CB Save Earth Fund 0,40 0,40 0,38 2% CB Save Earth Fund Parvest Global Env. C C Schroder Gl. Climate Change 0,27 0,34 Handelsbanken Hållb. Energi 0,12-2% Nordea Klimatfond 0,10-4% SAM Sustainable Climate 0,07-6% 5% 1 15% 2 25% 3 DNB Renewable Energy BlackRock New Energy -0,17-0,09 Standardavvikelse CB Save Earth Fund Handelsbanken Hållb. Energi DNB Renewable Energy BlackRock New Energy Nordea Klimatfond SAM Sustainable Climate Allianz Global EcoTrends Schroder Gl. Climate Change Parvest Global Env. C C RobecoSAM Sust. Water Fund Pictet - Water Allianz Global EcoTrends -0,17 Källa: Bloomberg, CB Fonder Dagsdata för perioden , i EUR. 8

9 Portföljen: Bidragsgivare Största och minsta bidragsgivare Q (EUR) -0,4% -0,2% 0, 0,2% 0,4% 0,6% 0,8% Bolag Bidrag, % Portföljvikt*, % Utveckling, % Geberit Vestas Wind Xylem +0,85 +0,53 +0,51 6,0 3,0 3,2 +14,9 +20,4 +16,6 American Water Works First Solar SunPower -0,25-0,27-0,31 1,8 1,1 0,5-12,9-19,4-43,0 *Genomsnittligt värde under Q3 2016; Källa: Bloomberg, CB Fonder Schweiziska Geberit fondens största innehav och marknadsledande tillverkare av produkter till sanitets- och VVS-branschen står sedan förvärvet av Sanitec bakom välkända märken som bl a IDO och Ifö. Bolaget är exponerat mot en svag byggkonjunktur i Europa men har tack vare en hög marknadsandel och exponering mot rätt marknader (Tyskland och Schweiz står för ca 50 % av försäljningen) levererat en organisk försäljningstillväxt på 4-6 % de senaste åren, vilket är i linje med bolagets målsättning på medellång sikt. Aktien steg 15 % under kvartalet, i EUR. Danska Vestas världens näst största leverantör av vindturbiner levererade en stark rapport för det andra kvartalet, som av ledningen beskrevs som ett perfekt kvartal och där utsikterna för den amerikanska marknaden beskrevs med mycket, mycket hög aktivitetsnivå. EBIT-marginalen landade på 15,6 %, vilket få verkstadsbolag kan konkurrera med. Aktien steg 20 % under kvartalet, i EUR. Amerikanska Xylem tillverkare av pumpar, filter och analysinstrument till vattensektorn är främst exponerat mot kommunala vattenbolag, från vilka bolaget börjar se en ökad efterfrågan bl a p g a ökade infrastrukturinvesteringar. Den organiska tillväxten uppgick under det andra kvartalet till 2 % och vinsten per aktie steg med 12 %, med en rörelsemarginal på 13 %. Aktien steg 17 % under kvartalet, i EUR. Det amerikanska vatteninfrastrukturbolaget American Water Works som tar betalt för att transportera vatten till sina 15 miljoner kunder i USA missgynnades av två karakteristiker som kännetecknar infrastrukturbolag: konjunkturokänslig verksamhet respektive hög och stabil utdelning. Detta mot bakgrund av en marknadsrotation från defensiva ( bond proxies ) till mer cykliska bolag. Aktien tappade 13 % under kvartalet, i EUR. Amerikanska First Solar och SunPower båda globalt ledande tillverkare av solpaneler var under fortsatt press under kvartalet p g a överkapacitet i solsektorn och kraftigt fallande priser på solpaneler (vilket är positivt för sektorn på lång sikt men plågsamt för bolagen på kort sikt). Tillväxten i solsektorn är ca 30 % på årsbasis, vilket gör det svårt för bolagen att tjäna pengar (jmf. vindsektorn som växer 10 % på årsbasis med lönsamma bolag). Vi har sålt vårt innehav i SunPower. First Solar tappade 19 % under kvartalet och SunPower 43 %, i EUR. 9

10 Portföljen: Innehav De 20 största bolagsexponeringarna, per Aktie Land Sektor Marknadsvärde mdr Andel av AUM Geberit Schw eiz Vatten 14,4 6,2% Andritz Österrike Förnybar energi 5,0 3,6% Vestas Wind Danmark Förnybar energi 16,5 3,4% Xylem USA Vatten 8,3 3,4% Pentair USA Vatten 10,0 3,2% Danaher Corp USA Vatten 48,6 3,1% Idex Corp USA Vatten 6,3 3, Nibe Sverige Förnybar energi 3,5 3, Aalberts Industries Nederländerna Vatten 3,3 2,7% Halma Plc Storbritannien Vatten 4,7 2,2% Legrand Frankrike Miljöteknik 13,6 2,2% Infineon Technologies Tyskland Miljöteknik 18,2 2, Novozymes Danmark Miljöteknik 12,2 1,9% SGS Schw eiz Miljöteknik 15,5 1,7% A.O. Smith USA Vatten 7,5 1,7% American Water Works USA Vatten 11,4 1,7% Autodesk USA Miljöteknik 14,5 1,4% Tomra Systems Norge Miljöteknik 1,5 1,4% Eurofins Scientific Frankrike Miljöteknik 6,9 1,3% Continental Tyskland Miljöteknik 36,6 1,3% Median/Summa 10,7 50,3% Omsättningstillväxt, portföljen och index 12% 1 8% 6% 4% 2% -2% -4% -6% 35% 3 25% 2 15% 1 5% 1 1 7% 3% CB Save Earth Fund MSCI World 6% 2% 5% 1% 9% -3% Average EPS-tillväxt, portföljen och index 11% 8% CB Save Earth Fund MSCI World 7% 4% 2% 6% 3 5% 18% 8% 13% 2% 4% 5% 2016E 9% -5% -3% Average E Exponering mot stora bolag med lång historik. Koncentrerad portfölj: de 20 största exponeringarna utgör 50 % av portföljen. Strukturell tillväxt genomgående högre tillväxt än index. Källa: Deutsche Bank, Bloomberg, CB Fonder 10

11 Portföljen: Geografisk och sektorfördelning Sektorfördelning, 36 månader Industri (53%) IT (12%) Allmännyttigt (1) Hälsovård (7%) Material (6%) Övriga (8%) Kassa* (3%) Förnybar energi (1) Miljöteknik (39%) Vattenhantering (48%) Kassa* (3%) Per Geografisk fördelning, 36 månader USA (28%) Schweiz (8%) Storbritannien (7%) Frankrike (6%) Tyskland (6%) Danmark (5%) Irland (5%) Nederländerna (5%) Österrike (4%) Belgien (4%) Övriga (18%) Kassa* (3%) Asien (1) Europa (56%) Nordamerika (29%) RoW (1%) Kassa* (3%) Per Källa: Bloomberg, CB Fonder *Inklusive kassa i underliggande fonder 11

12 Exempel på portföljbolag: Geberit Marknadsledande aktör inom sanitet och VVS Försäljning per marknad/region Organisk tillväxt per år Medel sedan år 2000: +5,2 % 1. Tyskland (36,5 %) 2. Schweiz (12,9 %) 3. Benelux (7,7 %) 4. Italien (7,4 %) 5. Central-/Östeuropa (7,0 %) 6. Österrike (6,4 %) 7. Norden (4,8 %) 8. Frankrike (4,2 %) 9. Storbritannien/Irland (3,6 %) 10. Iberiska halvön (0,7 %) 11. Amerika (3,5 %) 12. Fjärran Östern/Stilla havet (3,2 %) 13. Mellanöstern/Afrika (2,1 %) Mål på medellång sikt: +4-6 % Källa: Berenberg, CB Fonder Geberit organisk tillväxt Källa: Geberit, CB Fonder Byggkonjunktur och Geberits omsättning i Europa Index 2009 = 100 Marknadsledande aktör inom sanitet och VVS i Europa (som står för >90 % av bolagets försäljning). Känd under märkena IDO och Ifö i Norden. Organisk tillväxt på 4-6 % per år sedan 2010 trots en mycket svag byggmarknad i Europa. Geberit omsättning i Europa, valutajusterat Total byggnadskonstruktion Total byggnadsrenovering Totalt nybyggande Hög kvalitet: ROE och ROCE >25 %; vinstmarginal ~20 %. Källa: Geberit, CB Fonder Källa: Geberit, Berenberg, CB Fonder 12

13 Exempel på portföljbolag: Vestas Marknadsledande position inom vindturbiner Marknadsandelar 2015 (onshore och offshore), % Ökande andel intäkter från service ett tecken på mognad EBIT-fördelning 2015 Höga marginaler inom service Källa: Navigant Research, CB Fonder Goldwind 12,8% Vestas 12, GE 9,2% Siemens 7,7% Gamesa 5,5% Enercon 5,1% United Power 4,7% Ming Yang 3,8% Envision 3,5% Haizhuang 3,4% Other 32,3% Källa: Nordea Markets, Kepler Cheuvreux Mer uthållig tillväxt i branschen ett tecken på mognad Installerad vindkraftskapacitet kumulativ och årlig Marknadsledande position inom vindturbiner. Ny ledning och omstrukturering har fått bolaget på fötter igen. Ett bra exempel på en mer mogen bransch: innevarande år förväntas 27 % av rörelsevinsten komma från service och annan verksamhet av återkommande karaktär. Sedan 2014 har bolaget börjat ge utdelning även det ett tecken på mognad. Källa: Navigant Research, Vestas, Nordea Markets, Kepler Cheuvreux, CB Fonder Källa: Kepler Cheuvreux 13

14 Riskprofil: Standardavvikelse och beta Standardavvikelse konsekvent lägre än index* Standardavvikelse på rullande 12 veckor, 3 år 3 Standardavvikelse, 1-8 år 25% 2 15% CB Save Earth Fund RC MSCI World Sedan start 5 år 12% 15% 14% 18% 1 5% sep-13 dec-13 mar-14 jun-14 sep-14 dec-14 mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 mar-16 jun-16 sep-16 Beta mot MSCI World Net konsekvent <1* Beta på rullande 12 veckor, 3 år 3 år 15% 13% 1 år 17% 15% 5% 1 15% 2 Stök MSCI World Net CB Save Earth Fund Beta, 1-8 år 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 Sep-13 Dec-13 Mar-14 Jun-14 Sep-14 Dec-14 Mar-15 Jun-15 Sep-15 Dec-15 Mar-16 Jun-16 Sep-16 Sedan start 5 år 3 år 1 år 0,68 0,71 0,69 0,76 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 Stök CB Save Earth Fund Källa: MSCI, CB Fonder *Veckodata i EUR 14

15 Riskprofil: Motståndskraft i nedgång Fonden har konsekvent klarat sig bra i nedgång, relativt MSCI World Vår målsättning är att fonden ska vara ett alternativ med låg risk inom ett segment som karakteriseras av hög risk; att fonden konsekvent klarat sig bättre eller i linje med MSCI World i fallande marknad är ett bevis för det. Fonden jämfört med MSCI World under de största nedgångsperioderna (EUR) Även den senaste nedgångsperioden har fonden överavkastat mot index: +3,4 % MSCI World Net Källa: MSCI, CB Fonder *Tidsperioden är anpassad till fondens start i juni

16 Analys: Allokering Världen vs EM och Sverige MSCI Emerging Markets relativt MSCI World Net, 15 år i samma valuta Emerging Markets (EM) överavkastade kraftigt mot världsindex under perioden De senaste fem åren har EM underavkastat mot världsindex och är fortsatt i negativ trend MSCI EM vs MSCI World Net 5 Sep-01 Sep-03 Sep-05 Sep-07 Sep-09 Sep-11 Sep-13 Sep-15 Sverige har över tid varit en enastående aktiemarknad och har överavkastat väsentligt mot det breda världsindexet, MSCI World Net. En del av förklaringen ligger i de många och framgångsrika exportbolagen, som framförallt kunde dra nytta av den gyllene perioden i EM Sedan 2011 då tillväxten i EM började mattas av har Sverige underavkastat mot världsindex och är fortsatt i negativ trend. MSCI Sverige relativt MSCI World Net, 15 år i samma valuta MSCI Sweden vs MSCI World Net Sep-01 Sep-03 Sep-05 Sep-07 Sep-09 Sep-11 Sep-13 Sep-15 Källa: MSCI, CB Fonder 16

17 Analys: Allokering SEF vs Sverige Fonden (SEF) relativt MSCI Sweden Net, 3 år i EUR Fonden (SEF) relativt MSCI Sweden Net, 1 år i EUR CB Save Earth Fund RC MSCI Sweden Net sep-13 sep-14 sep-15 sep CB Save Earth Fund RC MSCI Sweden Net 80 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 Nyckeltal (3 år)* SEF Sweden Värdeutveckling, % Standardavvikelse, % Sharpe () Största nedgång, % Beta mot MSCI Sweden Alfa mot MSCI Sweden, % per år +33,0 10,8 +0,93-19,3 +0,23 +9,02 +12,9 20,4 +0,20-27,8 Nyckeltal (1 år)* SEF Sweden Värdeutveckling, % Standardavvikelse, % Sharpe () Största nedgång, % Beta mot MSCI Sweden Alfa mot MSCI Sweden, % per år +14,8 11,0 +1,35-14,9 +0,32 +13,77 +3,2 24,2 +0,13-21,1 Källa: MSCI, CB Fonder *Data per

18 Överakastning mot MSCI World Analys: En mer mogen sektor Lägre variation mellan miljösektorerna talar för mognad MSCI World är nästan aldrig bäst; varje år (med knappt undantag för 2011 och 2014) har en miljösektor gett bättre avkastning, varför förutsättningarna för aktiv allokering är goda. Vattensektorn är en bra bas i vår portfölj; miljöteknik och förnybar energi (i synnerhet) är komplement. Skillnaden i avkastning mellan de tre sektorerna har minskat över tid och konvergerat med utvecklingen för världsindex det ser vi som ett tecken på att miljösektorn har mognat. Respektive sektors överavkastning mot MSCI World Net per kalenderår Sektorerna förnybar energi och miljöteknik utvecklas alltmer i linje med världsindex ett tecken på att de har mognat Miljöteknik Förnybar energi Vatten Källa: Reuters, Bloomberg, S&P, MSCI, CB Fonder. Data per

19 Analys: En mer mogen sektor Hur påverkar ett fallande oljepris? Sedan toppen i juni 2014 har oljepriset fallit 55 % i USD. Stora nedgångar i oljepriset har sedan 2008 alltid medfört kräftgång för miljösektorn i allmänhet och förnybar energi i synnerhet den här gången har sektorerna stått emot bättre. Tabellen visar de fyra största nedgångarna i oljepriset det senaste decenniet och hur respektive miljösektor har utvecklats relativt världsindex under samma period. I samtliga fall har förnybar energi och miljöteknik klarat sig sämre än världsindex, men den här gången har de båda sektorerna klarat sig bättre än tidigare trots att nedgången i oljepriset är den näst största ett tecken på mognad och mindre känslighet för externa chocker. Vattensektorn är relativt oberoende av oljepriset. Fonden har klarat sig väsentligt bättre än MSCI World Energy index (olje- och gasbolag) sedan toppen i oljepriset och kan ses som en bra hedge mot ev. fortsatt kräftgång för bolag inom fossil energi (hot i form av stranded assets m m). Fonden erbjuder en bra hedge mot oljeprisfallet (EUR) % 110 Tabellen visar de fyra största oljeprisfallen (i USD) under det senaste decenniet och respektive sektorindex utveckling relativt världsindex under samma period CB Save Earth Fund RC World Energy 60 jun-14 sep-14 dec-14 mar-15 jun-15 sep-15 dec-15 mar-16 jun-16 sep-16 Källa: MSCI, CB Fonder -15% Överavkastning mot världsindex Period Oljepris Förnybar Miljöteknik Vatten % -3-16% % -3-13% 4% % -17% -9% 3% % -2 4% Källa: MSCI, S&P, Reuters, Bloomberg, CB Fonder 19

20 Analys: Teknikskiften är inte linjära, de är exponentiella Priset på solpaneler har fallit 99 % sedan 1976; 80 % sedan Varje gång produktionen dubblas faller priserna med ca 20 % (Swansons lag). Priset på solpaneler och batterier följer samma inlärningskurva Batterier följer samma inlärningskurva och kommer att falla snabbt i pris i takt med ökad efterfrågan, bl a drivet av elbilar. Energimarknaden går allt mer mot att vara teknikbaserad, vilket innebär att desto större efterfrågan desto lägre priser (jmf Moores lag). Källa: Bloomberg New Energy Finance, Maycock, Battery University, MIIT Teknikskiften sker ofta enligt den s k S- kurvan, vilken innebär en progressiv snarare än en linjär adaption. När den nya tekniken får 10 % av marknaden är det game-over : den nya tekniken substituerar den gamla. Historien är full av teknikskiften de är omöjliga att förutspå men när de väl inträffar har de visat sig gå allt snabbare. Förnybar energi är fortfarande marginellt, men historien talar för att teknikskiftet kan gå snabbt. % Adaptionskurva för färg-teve i USA Adaption på den amerikanska marknaden (per 1997) Källa: Technology Futures, Inc 20 Källa: Forbes Magazine

21 Analys: Teknikskiften är inte linjära, de är exponentiella Historiskt har nya tekniker substituerat gamla, inte kompletterat; gamla tekniker (fossil energi) blir dyrare och mer svårtillgängliga medan nya tekniker blir billigare och mer lätt tillgängliga därav vattenfalls-utvecklingen. Prognosen är blind : nya tekniker är nästintill omöjliga att förutse; lika lite som vi idag vet om kommande decenniers tekniker, lika lite visste vi om solenergi för ett par decennier sedan. Energiproduktionens tidsepoker: historien talar för substitution Källa: IEA, EIA, Citi Research 21

22 Analys: Teknikskiften IT och förnybar energi Det amerikanska IT-bolaget Gartner använder sig av en s k Hype cycle för att beskriva en tekniks mognad och adaption, vilken både IT-sektorn och sektorn för förnybar energi har följt. Gartners Hype Cycle Både IT och förnybar energi har följt den vanliga utvecklingen för en ny sektor: boom och bust följt av en långsiktigt sund utveckling. Kraschen (2000 resp. 2007) för båda sektorerna var ungefär lika kraftig, mätt som underavkastning mot MSCI World. Återhämtningen (2006 resp. 2012), mätt som överavkastning mot World, är ungefär den samma för förnybar energi som för IT vid samma tidpunkt från botten. Den bakomliggande drivkraften är teknikskifte som drivs av kraftigt fallande priser. Källa: Digital Tech Diary, Gartner Underavkastning mot World sedan toppen för respektive sektor Antal månader MSCI World IT, underavkastning WilderHill New Energy Index, underavkastning -4 Överavkastning mot World sedan botten för respektive sektor 6 MSCI World IT, överavkastning 5 WilderHill New Energy Index, överavkastning Källa: CB Fonder, Bloomberg, MSCI 2 1 Antal månader

23 Nedgång från toppen Analys: Marknaden tidigare nedgångar i USA Studie av historiska nedgångar för S&P 500, dagsdata i USD Antal dagar Ny topp per ! Startdatum för fallen Källa: S&P, CB Fonder Data från till

24 Utveckling från ny topp Analys: Marknaden positiv signal efter ny topp Studie av uppgångar efter ny topp för S&P 500, dagsdata i USD Antal handelsdagar Datum för ny topp S&P 500 utveckling 1 mån 3 mån 6 mån 12 mån Medel sedan % 2% 4% 9% Medel sedan ny topp 1% 2% 6% 11% Värsta scenario efter ny topp -6% -11% -12% -9% Bästa scenario efter ny topp 4% 1 15% 37% % 3% 11% 17% I 18 fall av 19 har man tjänat pengar om man investerade efter ny topp och behöll investeringen i 180 handelsdagar. Snittavkastningen på 12 månader efter nytt ATH är 11,4 %, att jämföra med 8,7 % som är snittavkastningen sedan 1950 för samma period. Nedgången var mest lik nedgången återhämtningen efter ny topp 1985 var kraftigare än snittet. Källa: S&P, CB Fonder Data från till

25 Analys: Marknaden långsiktig trend Realutveckling (inflationsjusterat) och långsiktig trend (lokal valuta, inkl. utd.)* = Året innan större nedgång +X,X% = Långsiktig trend. Avk. p.a USA (MSCI USA) 1600 Storbritannien (MSCI UK) , ,7% Frankrike (MSCI France) 1600 Schweiz (MSCI Switzerland) ,5% ,4% Källa: MSCI, inflation.eu, CB Fonder *Logaritmisk skala 25

26 Analys: Marknaden långsiktig trend 15 Avvikelse från trend för respektive marknad MSCI USA 10 MSCI UK MSCI France 5 MSCI Switzerland Vår take: Åren före tidigare stora nedgångar (här: 1972, 1986, 1989, 1999, 2006) har vi i 80 % av fallen ovan sett en positiv avvikelse från den långsiktiga trenden (>0 % på y-axeln). Idag ligger USA såväl som de tre största marknaderna i Europaindex under den långsiktiga trenden (avviker negativt, <0 % på y-axeln). Avvikelserna från trend påminner om dito under talet (jmf. likheten mellan nedgången och nedgången 1983 i USA på sid 22 och 23). Källa: MSCI, inflation.eu, CB Fonder 26

27 Risker vilka har störst inverkan på global BNP? Några tumregler baserat på en kvantitativ vector autoregression(var)-modell Uppgång i oljepriset har begränsad nettoeffekt; det exportörerna vinner förlorar importörerna, och vice versa. Räntehöjning i USA har relativt stor inverkan Emerging Markets påverkas mest. Störst inverkan har en nedgång på 1 %-enhet i Kinas BNP, vilket framförallt skulle drabba mindre öppna ekonomier och ekonomier med stor andel råvaruexport. Källa: Deutsche Bank Research 27

28 Varför CB Save Earth Fund? Fonden relativt index, 12 månader per 30/9 (EUR) 120 En grön och global exponering; långsiktig strukturell tillväxt. Konkurrenskraftig avkastning, samt konsekvent lägre risk och bättre motståndskraft i nedgång än konkurrenter och jämförelseindex, MSCI World Net. Ett etiskt och hållbart ramverk; ingen exponering mot fossil energi (stranded assets) CB Save Earth Fund RC (EUR) MSCI World Net (EUR) 85 sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 14,8% 10,6% Med en relativt låg korrelation med miljöindex erbjuder fonden en väl diversifierad exponering mot miljösektorn, samtidigt som den relativt höga korrelationen med World innebär att fonden erbjuder ett alternativ till en globalfond. 7% 6% 5% 4% CB Save Earth Fund RC överavkastning mot MSCI World Net 3,8% Möjlighet till 6 % utdelning per år (avskiljs sista oktober). 3% 2% 1% -1% -2% sep-15 nov-15 jan-16 mar-16 maj-16 jul-16 sep-16 Källa: Bloomberg, CB Fonder Dagsdata för perioden , i EUR 28

29 Andelsklasser CB Save Earth Fund, RC Förvaltningsavgift: 1,0 % Resultatbaserad avgift: Nej Utdelning: Nej ISIN: LU CB Save Earth Fund, IC Förvaltningsavgift: 0,5 % Resultatbaserad avgift: 20 % av överavkastningen mot MSCI World Net, med kollektivt, evigt och relativt High-Water Mark; andelsklassen är 8 % under HWM per Utdelning: Nej ISIN: LU CB Save Earth Fund, ID Förvaltningsavgift: 0,5 % Resultatbaserad avgift: 20 % av överavkastningen mot MSCI World Net, med kollektivt, evigt och relativt High-Water Mark; andelsklassen är 7 % under HWM per Utdelning: Ja, 6 % av NAV årligen per sista oktober ISIN: LU

30 Fondfakta Fondens namn: CB Save Earth Fund Förvaltare: CB Asset Management AB Juridiskt säte: Luxemburg Fondbolag / administratör: SEB Fund Service / SEB SA, Luxemburg Fondens revisor: PricewaterhouseCoopers S.ár.I. UCITS: Ja Fondvaluta: EUR Likviditet / NAV: Daglig / Dagligt Inträdes-/utträdesavgift: RC: Nej/Nej, IC: Nej/Nej, ID: Nej/Ja* Hållbarhetsprofil: Ja Fonden lanserades: 9 juni 2008 Minsta investeringsbelopp: RC: Inget, IC/ID: ISIN / Bloomberg: RC: LU / CBSVERC LX IC: LU / CBSICAE LX ID: LU / CBIDLUX LX *Max 1 %, avhängigt kundrelationen 30

31 Disclaimer Detta dokument är utfärdat av CB Asset Management AB. Det är enbart avsett att ge viss information ( informationen") om CB Save Earth Fund (SEF). CB Asset Management AB har vidtagit alla rimliga försiktighetsåtgärder för att säkerställa riktigheten och exaktheten i informationen som publiceras i detta dokument, vid tidpunkten för offentliggörandet. Andelskurser kan öka eller minska i värde och investeringar är alltid förenat med en risk för förlust. Historisk avkastning är aldrig en garanti för framtida avkastning. Informationen i detta dokument är vad vi med vår kunskap tror är korrekt baserat på den information som gjorts tillgänglig för oss för detta dokuments framtagande. Ingen utfästelse eller garanti av något slag, uttryckligen eller underförstått, görs om dess fullständighet, riktighet, tillförlitlighet eller lämplighet. Ingenting i detta dokument skall anses utgöra en ekonomisk, juridisk, skatte- eller annan rådgivning av något slag och ingen information i detta dokument ska utgöra eller anses utgöra en uppmaning eller ett erbjudande att köpa eller investera i de finansiella produkter som har tagits upp i dokumentet. Erbjudandet av andelar i SEF är begränsat i många länder och SEF får inte saluföras eller erbjudas till personer bosatta i sådana jurisdiktioner, såvida inte sådan marknadsföring eller erbjudande görs i enlighet med tillämpliga undantag för den riktade nyemissionen av kollektiva investeringar och andra tillämpliga behörighetsregler och föreskrifter. Det åligger varje mottagare att informera sig och följa gällande regler och begränsningar i deras jurisdiktion. Potentiella investerare i SEF bör informera sig om gällande lagar och förordningar i de länder där de är medborgare, bosatta eller har sin hemvist och som kan vara relevanta för teckning, köp, innehav, konvertering och inlösen av andelar i SEF. För mer information, se vår hemsida, där SEFs prospekt, de senast tillgängliga års- och halvårsrapporterna och Basfakta för investerare (KIID) tillhandahålls. 31

32 Appendix. Korrelationer Fondens (SEF) korrelation med olika index, 5 år* Miljöindex SEF World Förnybar Miljöteknik Vatten SEF 1,00 0,90 0,75 0,87 0,84 World 1,00 0,64 0,85 0,87 Förnybar 1,00 0,78 0,61 Miljöteknik 1,00 0,80 Vatten 1,00 Region- och landindex (MSCI) SEF Europe World EM Sweden SEF 1,00 0,86 0,90 0,73 0,83 Europe 1,00 0,89 0,64 0,89 World 1,00 0,69 0,82 EM 1,00 0,65 Sweden 1,00 Med en relativt låg korrelation med samtliga miljöindex erbjuder fonden en väl diversifierad exponering mot miljösektorn, samtidigt som den relativt höga korrelationen med World innebär att fonden erbjuder ett alternativ till en globalfond. Bolagsstorlek (MSCI) SEF World World Large Cap World Mid Cap World Small Cap SEF 1,00 0,90 0,89 0,92 0,89 World 1,00 1,00 0,97 0,91 World large cap 1,00 0,96 0,90 World mid cap 1,00 0,97 World small cap 1,00 Källa: MSCI, CB Fonder, Bloomberg, S&P *Månadsdata för perioden , i EUR 32

33