Andhämtning # 3 VI KRÄVER JÄMSTÄLLDA LÖNER«JURISTSTUDENTER LÄMNAS I STICKET« 04 06/DEBATT. Uppsala studentkårs tidning. Grundad 1924.

Transkript

1 Foto: Christin Lenthamre Uppsala studentkårs tidning. Grundad # 3 12/3 1/ / Mitt problem med vuxenfester beror enbart på en stor brist i min sociala förmåga. 16/ In winter, Swedes flock to the Kanarieöarna or, failing this, the local Solarieöarna 21/ Som gangsterfilm står inte En profet långt efter de allra största. Studentstadens kris ett fall för Odell 08/NYHETER Orosmolnen hopar sig över Studentstaden, men än är inte hoppet ute. Enligt uppgifter till Ergo har det så kallade studentkonsortiet med nationerna i spetsen kontakt med en aktör som har gått vidare till den slutliga budgivningen, och som vill behålla beståndet som studentbostäder. Samtidigt har kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell engagerat sig i frågan. Kåren decentraliserar 09/NYHETER Uppsala studentkår håller på att göra om sin organisation. I framtiden kommer en del av makten att flyttas över till lokala sektioner på fakulteter och campus. Sektionerna ska ha möjlighet att driva egna frågor, även om de måste skriva under kårens centrala åsiktsprogram. Huvudansvaret kommer även i fortsättningen att ligga på kåren centralt. Dyraste hälsan i Uppsala 10 11NYHETER Ett besök på Studenthälsan i Uppsala kostar 140 kronor. I Stockholm, Göteborg och Umeå är det gratis. Sett till budgeten, dit besökskostnaderna inte räknas, har Studenthälsan i Uppsala 315 kronor per helårsstudent. Att jämföra med Stockholm, där budgeten per helårsstudent är 130 kronor. POSTTIDNING, Övre Slottsgatan 7, UPPSALA Andhämtning Forskare ifrågasätter FN:s klimatscenarier 13/NYHETER FN:s klimatpanel IPCC bygger sina förutsägelser om den globala uppvärmningen på felaktiga grunder. Det går helt enkelt inte att utvinna så mycket olja, kol och gas som krävs för att IPCC: s värsta klimatscenarier ska bli verklighet. Det menar Mikael Höök, doktorand i globala energisystem vid Uppsala universitet /DEBATT 14 15/REPORTAGET Meditativt, upprepande, nedtonat. Stilla mässor är Universitetskyrkans signum. VI KRÄVER JÄMSTÄLLDA LÖNER«JURISTSTUDENTER LÄMNAS I STICKET«

2 HANDBOLLSLANDSKAMP HERRAR 9 JANUARI UPPSALA KP CUP JANUARI SIMNING GRAND PRIX FEBRUARI SM I THAIBOXNING 6 7 MARS SM I BANDY MARS SM I ISRACING 27 MARS ORIENTERING UPPSALA MÖTE APRIL SM I PAINTBALL 8 9 MAJ CYKEL SCANDINAVIAN RACE 8 9 MAJ SM I CHEERLEADING MAJ SM I BUDO MAJ UVM MODERN FEMKAMP JUNI SWEDISH BEACH TOUR JUNI SWEDISH OPEN FOTBOLLSGOLF JUNI SM I SEGELFLYG 3 10 JULI LAG-SM I DISTANSRIDNING 9 10 JULI EUROPACUP PISTOL AUGUSTI FÄKTNING UPPSALA CUP SEPTEMBER FORMULA OFFROAD 4 5 SEPTEMBER UPPSALA OFFSHORE RACE 18 SEPTEMBER CUPFINAL VOLLEYBOLL NOVEMBER SM I TYNGDLYFTNING 4 5 DECEMBER STORVRETA INNEBANDYCUP DEC & 4 8 JAN PROJEKTÄGARE

3 Ergo #3 / 2010 LEDARE / 03 KÅRENS DILEMMA D et står nu klart att många av landets lärosäten kommer att ta ett stort ansvar för att säkra verksamheten vid sina kårer när kårobligatoriet avskaffas den 1 juli i år. Senast i raden är Uppsala universitet, som ger förhandsbeskedet att Uppsala studentkår kommer att få ungefär så mycket pengar som den har begärt (läs mer om stödets detaljer på sidan 9). UNT:s ledarskribent Karl Rydå är kritisk. Antingen kan kåren och universitetet inte räkna, eller också har de ingen tilltro till verksamhetens möjlighet att locka medlemmar, resonerar han. Det kan verka olämpligt att studentkårens tidning ger sig in i en diskussion om de ekonomiska förutsättningar som även påverkar tidningens framtid. Ergo tar dock inte ställning till frågan om storleken på universitetets stöd, utan noterar bara att Rydå tyvärr missar kårens dilemma vad gäller medlemsrekryteringen. I Uppsala tar nationerna hand om allt det roliga: pubarna, idrottsföreningarna, körerna. Kåren ägnar sig åt utbildningsrelaterade frågor. Denna verksamhet måste kåren enligt studentkårsförordningen bedriva för alla studenters räkning, inte bara medlemmarnas. Studenter är, precis som folk i allmänhet, ovilliga att betala för något de kan få gratis. Slutsatsen är att en stor andel av studenterna troligen kommer att välja att stå utanför när medlemskapet blir frivilligt. Vissa kommer kanske att stanna kvar av solidariska skäl, men långt ifrån alla. Kårens företrädare uttrycker sig mindre krasst, troligen av oro för att antaganden om studenternas förväntade beteende kan bli självuppfyllande profetior. Om Karl Rydå vill tvinga fram klarspråk på den punkten har han alltså en poäng. Han har också rätt i att prognosen är ett uttryck för en låg tilltro till den egna verksamhetens förmåga att locka medlemmar. Själv tror jag att det är en realistisk bedömning, men som alla förutsägelser kan den slå fel, och ingen vore väl i så fall gladare än Uppsala studentkår. KARL RYDÅS MISSTAG är att han sätter likhetstecken mellan verksamhetens förmåga att locka medlemmar och verksamheten som sådan. Om kåren bara gör tillräckligt bra och viktiga saker för studenterna, då kommer studenterna att gå med i kåren, tycks han mena. Om kåren hade haft möjlighet att representera enbart sina medlemmar hade marknadens lagar varit tillämpliga åtminstone i teorin (även den något osexiga studiebevakningen kan vara svårsåld, vilket är en annan fråga). Men nu är det ju inte så. Kåren är ålagd att verka för alla studenter inom sitt täckningsområde, med följden att marknadsvärdet av kårens tjänster sjunker till noll kronor. Men då får man väl inrikta verksamheten mer på medlemsrekrytering? Den åsikten har bland andra förre högskole- och forskningsministern Lars Leijonborg uttryckt, och kåren undersöker möjligheterna att kunna erbjuda sina medlemmar rabatter och andra mervärden. En annan väg som nu diskuteras är att införa ett gemensamt medlemskap med nationerna. Men det handlar ju i så fall per definition om något annat än att sälja in själva kärnverksamheten till studenterna. Och det är ju kärnverksamheten Karl Rydå Gusten Holm, chefredaktör. diskuterar. HEJ STUDENT! Namn: Elin Eriksson Studerar: Professionell svenska B. Terminer i Uppsala: 5. Bästa kurs: Professionell svenska A. Värsta kurs: Fonetik. Senast köpta kurslitteratur: Det var så länge sen att jag inte kommer ihåg, men säkert något om kommunikationsteorier. Jag lånar. Här sitter jag och pluggar: I källaren på Karin Boye. Här slappar jag: I soffan. Här shoppar jag kläder i Uppsala: H&M Onödigaste grejen i mitt kylskåp: En liten liten burk marmelad som en gång passade bra ihop med en ost som inte längre finns i mitt kylskåp. Favoritnation: ÖG. Bästa utgång i Uppsala: Oasia. Största framgången: Jobbar på det. Favoritresmål: Leipzig. Här äter jag lunch: Hemma eller Hum C. Tränar: På Campus Ser på: TV. Lyssnar på: Hits. Bästa budgetmaten: Tomatsoppa med röda linser. Värsta korridorsminnet: När min granne hittade en matta som han la ut på golvet, varpå tre miljoner småkryp uppenbarade sig och så snabbt de kunde sprang mot rummets alla skrymslen och vrår för att gömma sig. Det gör jag helst en ledig söndag: Brunchar och skrattar. Vill du sätta in en radannons i Ergo? Kostnaden är 50 kr. Skicka max 100 tecken till cred@ergo.us.uu.se eller med vanlig post till Ergo, Övre Slottsgatan 7, Uppsala. Ergo grundades 1924 och är Uppsala studentkårs tidning sedan Redaktionen är obunden gentemot både kårstyrelse och opposition. CHEFREDAKTÖR/ ANSV. UTGIVARE Gusten Holm cred@ergo.us.uu.se REDAKTÖR Hanna Strandberg red@ergo.us.uu.se SIDREDIGERING Robert Ringefors och Gusten Holm AD Lotta Hähnel ANNONSBOKNING Tomat annonsbyrå info@tomat.se /02 UPPLAGA OCH PERIODICITET exemplar 14 nr per år PRENUMERATION 150 kr/år ANNONSPRISER Helsida fyrfärg: kr Halvsida fyrfärg: kr TRYCKERI UNT ISSN ADRESSÄNDRING Eftertryck utan redaktionens skriftliga medgivande tillåts ej. För obeställt material ansvaras ej. Utebliven tidning: distributon@unt.se (endast boende i Uppsala) berglin KOMMANDE NUMMER AV ERGO #4 2/4 #5 30/4 #6 17/5

4 DEBATT / 04 Ergo #3 / 2010 Vanessa Sevedag, Malena Ranch och Matilda Ågren.»VI GRÖNA KRÄVER JÄMSTÄLLDA LÖNER«4 700 kronor i månaden eller 1,4 miljoner under ett arbetsliv. Ett enkelt räkneexempel visar den genomsnittliga löneskillnaden mellan kvinnor och män som fortfarande är så hög som 16 procent, trots politisk enighet om lika lön för lika arbete. Lönen är inte bara en symbol för samhällets värdering av arbete, utan får även långtgående konsekvenser i form av lägre pension, sjukpenning och föräldraförsäkring. Politikerna måste ställa högre krav på arbetsmarknadens parter att satsa på jämställda löner. skriver Vanessa Sevedag, Malena Ranch och Matilda Ågren, Gröna Studenter. Nyligen presenterades Uppsala kommuns första heltäckande lönegranskning som visar att över anställda i kommunen kan vara utsatta för lönediskriminering. I statistiken ligger, inte oväntat, de kvinnodominerade yrkena i botten och mansdominerade i topp. Granskningen visar att det finns osakliga löneskillnader inom 23 yrkesgrupper. Löneskillnaderna återfinns i hela Sverige. Enligt SCB tjänar kvinnor i genomsnitt 84 procent av mäns löner. Hälften av löneskillnaden kan förklaras med olika utbildning, yrke, befattningsgrad och arbetstid. Den svenska arbetsmarknaden är starkt könsuppdelad. Kvinnorna dominerar inom offentlig sektor,»trots POLITISK ENIGHET OM LIKA LÖN FÖR LIKA AR- BETE SER STATISTIKEN LIKA DYSTER UT IDAG SOM FÖR 20 ÅR SEDAN.«medan över 80 procent av männen arbetar inom den privata sfären, där det ofta finns större möjligheter till lönemässig karriär. Resterande 8 procent kan inte förklaras på annat sätt än att mäns arbete värderas högre än kvinnors. Trots politisk enighet om lika lön för lika arbete ser statistiken lika dyster ut idag som för 20 år sedan. Sverige har en lång och framgångsrik tradition av att löner och arbetsvillkor regleras av arbetsmarknadens parter. Men när det gäller jämställdhetsaspekten har de misslyckats. MILJÖPARTIET MENAR att politikerna måste ställa högre krav på arbetsmarknadens parter att satsa på jämställda löner. Vi vill också att kommuner och landsting ska ta ett större ansvar som just arbetsgivare, då många av de lägst avlönade finns inom den kvinnodominerade offentliga sektorn. Det kommer att krävas pengar ur kommunens, landstingets och statens budget för att klara uppdraget. För kommande år budgeterar Miljöpartiet över 1 miljard för att minska löneskillnader mellan män och kvinnor i statliga verksamheter. Lönediskrimineringens avskaffande kommer dock aldrig att bli verklighet utan fackens aktiva medverkan. Vi vill att den politiska majoriteten i kommunen och landstinget tar initiativ till överläggningar med facken om hur kommande löneutrymmen kan användas för att jämna ut löneskillnaderna. Lönekartläggningar är effektivt för att upptäcka och kunna åtgärda löneskillnader. De senaste åren har regeringen kraftigt försämrat lagens krav att arbeta med frågan. I den nya diskrimineringslagen (3 kap. 10) gäller endast kravet på upprättande av en jämställdhetsplan och handlingsplan för jämställda löner för arbetsgivare med mer än 25 anställda att utföra vart tredje år, vilket innebär att procent av arbetstagarna inte längre omfattas av jämställdhetsinsatser. Miljöpartiet vill att planer för jämställda löner ska upprättas och följas upp årligen på arbetsplatser med fler än tio anställda. MILJÖPARTIET tror på en generell arbetstidsförkortning, men idag arbetar en stor grupp arbetstagare ofrivilligt deltid. Tre fjärdedelar av de deltidsarbetande är kvinnor. Inom mansdominerade yrken har krav på arbetstidsförkortningar ofta drivits via kollektivavtal till att bli nya normer om heltid. I kvinnodominerade verksamheter möts samma krav med deltidsarbete där både lön och arbetstid sänks. Kvinnornas höga andel av deltidsarbete sammanfaller med hög andel tidsbegränsade anställningar. Det ger dubbel negativ effekt av otrygghet och låg inkomst. På grund av den stora ökningen av tidsbegränsade anställningar, begränsade den rödgröna majoriteten under förra mandatperioden möjligheterna att använda sig av anställningsformen. Den borgerliga regeringen har istället underlättat för arbetsgivare att använda sig av denna otrygga anställningsform, trots att den enligt dem själva kan medföra risk för att kvinnors position på arbetsmarknaden försämras ytterligare (proposition 2006/07:111). Vi betraktar detta som en strukturell diskriminering av kvinnor. Miljöpartiet menar att en jämställd politik måste utgå från rätt till heltid och möjlighet till deltid. REGERINGEN VERKAR FORTFARANDE tro att problem på en strukturell nivå kan åtgärdas med individuella lösningar. Det tror inte Miljöpartiet. Vi menar att det krävs strukturella åtgärder för att lösa strukturella problem. Det krävs en vilja och samarbete mellan politiker, arbetsgivare och fackliga organisationer på såväl lokal som nationell nivå. Kvinnors lägre lön och långsammare löneutveckling i kombination med huvudansvar för hem och familj är påtagliga faktorer i det icke jämställda samhället. Därför kräver vi gröna jämställda löner i Sverige. Vanessa Sevedag Malena Ranch Matilda Ågren Gröna Studenter

5 Ergo #3 / 2010 DEBATT / 05 SATSNINGAR PÅ UTBILDNING BETALAR SIG«På sikt kommer inte svensk forskning att kunna behålla sin spets utan en väl fungerande grundutbildning som bas. Inte heller näringslivet kommer att kunna utnyttja sin potential utan välutbildad arbetskraft. Därför är det hög tid att ge högskolan mer resurser för att stärka utbildningskvaliteten. Det skriver Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm och Sveriges förenade studentkårers ordförande Klas-Herman Lundgren. Det senaste decenniet har sett en kraftig expansion av den svenska högskolan, och många fler har idag möjlighet att få en högre utbildning än för tio år sedan. Detta är en väldigt positiv utveckling, men också en utveckling som inte är unik för Sverige. Samma tendens är allmän i hela världen, och är en del av utvecklingen mot en globaliserad ekonomi, där en högutbildad, kompetent och flexibel arbetskraft kommer att vara nödvändig. För att vårt utbildningssystem ska stå sig i denna nya värld måste rejält ökade resurser satsas på grundutbildningen i högskolan. I den ovan beskrivna utvecklingen borde Sverige ligga i framkant, men så är tyvärr inte alltid fallet. Den utbyggnad av högskolan som skett har till största delen varit underfinansierad, vilket med nödvändighet gått ut över dess kvalitet. Som Högskoleverket visade i rapporten Högskolans ekonomi Vad har hänt? så ligger resurstilldelningen per student kvar på 1998 års nivå, och trenden är att resurserna snarare minskar. Detta beror till stor del på att den årliga uppräkningen av lärosätenas anslag inte följer kostnadsutvecklingen, varför de i realiteten minskar för varje år som går. Den kraftiga tillströmningen av nya studenter inför den innevarande höstterminen har ytterligare försvårat situationen. UPPSALA STUDENTKÅR gjorde under förra läsåret en undersökning av den lärarledda tiden som erbjöds de studenter som läste A-kurser respektive första terminen vid utbildningsprogram inom alla fakulteter på Uppsala universitet. Den visade med all önskvärd tydlighet att den lärarledda tiden varierade oerhört mellan olika fakulteter, från drygt tjugo timmar i veckan på den teknisknaturvetenskapliga fakulteten, till färre än fem timmar i veckan på den historiskfilosofiska. Den trend som kan utläsas i förhållande till tidigare undersökningar är att de kurser som redan tidigare hade Klas-Herman Lundgren och Kristina Ekholm. fullgod lärarkontakt fått ännu mer, medan de som tidigare hade få lärarledda timmar fått ännu färre. Med få lärarledda undervisningstimmar ställs det väldigt stora krav på studiedisciplin för den enskilde, och detta är särskilt besvärligt för dem som kommer från en studieovan bakgrund. Fler lärarledda timmar leder till en bättre utbildning, men det torde också minska avhoppen och därmed leda till den högre genomströmningstakt som i flera utredningar ansetts önskvärd. REGERINGEN HAR NYLIGEN presenterat en synnerligen kraftig och framåtblick-»de KURSER SOM REDAN TIDIGARE HADE FULLGOD LÄRARKONTAKT FÅTT ÄNNU MER, MEDAN DE SOM TIDIGARE HADE FÅ LÄRARLEDDA TIMMAR FÅTT ÄNNU FÄRRE.«ande satsning på svensk forskning, och det är någonting vi varmt välkomnar. Samtidigt kommer den svenska forskningen på sikt inte att kunna behålla sin spetskompetens utan en fungerande grundutbildning som bas. Inte heller kommer det svenska näringslivet att kunna utveckla sin fulla potential om det inte finns välutbildad arbetskraft att anställa. För att uppnå detta måste högskolan tillföras rejäla resurser för att stärka utbildningskvaliteten. Det är en satsning som kommer att kosta, men det är vår fasta övertygelse att den i längden kommer att betala sig många gånger om! Kristina Ekholm Ordförande Uppsala studentkår Klas-Herman Lundgren Ordförande Sveriges förenade studentkårer SKRIV TILL ERGOS DEBATTSIDA! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. Det går bra att vara anonym, men du måste uppge namn och adress till redaktionen. Maila till cred@ergo.us.uu.se. Nästa manusstopp är den 22/3. martin wollerstam

6 06 / DEBATT Ergo #3 / 2010»BRISTANDE VÄGLEDNING PÅ JURISTPROGRAMMET«Studenterna på juristprogrammet får ofta gissa sig till vad deras betyg grundar sig på. Det skriver juriststudenten Madeleine Varnäs, som efterlyser bättre vägledning från lärarna. Som juridikstuderande är det alltid lika spännande att vid terminens slut ta del av resultatet från gångna månaders arbete. Tyvärr ger en publicerad poäng på studentportalen sällan insikt i vad ett betyg grundats på, utan jag får hänge mig åt gissningslekar för att komma underfund med vad jag gjort bra eller dåligt. I senaste numret av Ergo uppmärksammades den språkliga inskolningen på juristprogrammet i Uppsala. Av artikeln att döma brister undervisningen i att vägleda studenterna in i det juridiska språkbruket. Som student vill jag påstå att Uppsalas juristprogram visar brister på betydligt mer väsentliga punkter än så. Det är knappast mitt eventuellt bristfälliga språk som bekymrar mig i nuläget, utan snarare att jag aldrig får några riktlinjer för hur jag kan förbättra mina juridiska kunskaper. På det fåtal promemorior som skrivs under en termin är otydliga anmärkningar från rättande lärare mer regel än undantag. Skriftliga uppgifter återkommer ofta i stort sett i samma skick som vid inlämningen. Det är ironiskt att lärarna på en utbildning där studenterna förväntas motivera sina påståenden och undvika löst tyckande inte ens kan ge godtagbara motiveringar vid betyg och poängsättning.»på DET FÅTAL PROMEMO- RIOR SOM SKRIVS UNDER EN TERMIN ÄR OTYDLIGA ANMÄRKNINGAR FRÅN RÄTTANDE LÄRARE MER REGEL ÄN UNDANTAG.«I ovan nämnda artikel framstår det som lätt att få en utförlig förklaring genom kontakt med lärare eller kursföreståndare. Jag tvivlar dock på att kursledningen skulle uppskatta ett system där samtliga studenter i efterhand krävde den motivering de sålunda har rätt till. Majoriteten finner det förmodligen inte lönt att ifrågasätta enstaka promemorior då betyget ändå huvudsakligen bestäms utifrån terminstentan. Tyvärr är kommentaren till tentasvaren endast övergripande och ger därmed inte heller någon individuell vägledning. Det vill säga, om någon sådan ens publiceras. I skrivande stund har jag fortfarande inte sett skymten av någon kommentar från höstterminens skrivning. I SAMMANHANGET bör även nämnas undervisningen, vilken i genomsnitt består av fyra timmars seminarium i veckan. Inte nog med att tiden är begränsad, Lärarna på Juridicum är dåliga på att ge studenterna vägledning, tycker juriststudenten Madeleine Varnäs. den leds också ofta av lärare utan någon egentlig kunskap i de specifika ämnesområdena. Vid kritik ursäktas detta med att Uppsalas problembaserade inlärningsmetod utgår från studenternas självständiga arbete, och att varje seminarium förbereds väl av en lärargrupp som diskuterar igenom seminariets huvudfrågor. När jag nyligen påpekade att otillfredsställande undervisning leder till flera timmars extra läsande i veckan, fick jag i respons att det måste vara positivt för mina egna studieresultat. Den stora press på studenterna det också leder till tycktes inte bekymra kursföreståndaren ifråga. Att hos juristprogrammets ledning finna ett sådant lättsinne inför studenternas situation är bekymmersamt. Jag anser att lärarnas vägledning på programmet kan förbättras avsevärt och att systemet bör granskas. Jag är trött på att gissa mig till vad mina betyg grundas på. Madeleine Varnäs JURIDISKA INSTITUTIONEN SVARAR: Vi beklagar att Madeleine Varnäs anser sig aldrig få några riktlinjer för hur hon kan förbättra sina juridiska kunskaper. Träning i juridisk problemlösning med feedback är det dominerande inslaget på juristprogrammet. Av kursinformationen, som studenterna får i början av varje kurs, framgår målen och vad betygen grundas på. Vid seminarierna diskuteras avancerade juridiska problem. Studenterna har förberett seminarierna i basgrupper. Seminarieuppgifterna har sällen en given, enkel lösning. Det bästa sättet att lära sig lösa juridiska problem är att träna. Den insikten utgör grunden för den problemorienterade inlärningsmodellen. Tentauppgifterna är ofta gjorda på samma sätt som seminarieuppgifterna, studenterna har således under kursens gång löst sådana uppgifter. Foto: Gusten Holm»DET ÄR INTE SJÄLVKLART ATT STUDENTERNA LÄR SIG MER JU FLER LÄRARTIM- MAR DE FÅR. «I EN PROBLEMORIENTERAD inlärningsmodell är lärarens främsta uppgift att vara en organisatör av studieprocesser, inte att lära ut det vill säga att flytta information från litteraturen till studenternas hjärnor. Läraren ska visa hur man skaffar sig kunskaper men i övrigt främst fungera som en resonerande förebild. Hon/han ska kommentera, kritisera, lägga tillrätta, ibland sammanfatta men inte lära ut. Det är inte självklart att studenterna lär sig mer ju fler lärartimmar de får. Inlärningen ligger hos studenten själv. Det är inte heller givet att en ämnesspecialist är bättre lämpad att fylla lärarrollen än en icke ämnesspecialiserad lärare. Självfallet använder vi oss inte av lärare utan ämneskunskaper! Tanken är att studenterna, med löpande feedback, gradvis och tryggt ska kunna slussas in i den juridiska yrkesrollen. Blückert konstaterar i sin avhandling att jurister med examen från Uppsala anses vara duktiga på att skriva. Den skriftliga träningen förefaller således vara framgångsrik. Som alltid kan det givetvis bli ännu bättre, en utveckling vi självfallet strävar efter. Tentor ska alltid följas av tentagenomgångar eller skriftliga tentakommentarer. De sistnämnda innehåller ofta ett mallsvar, kommentarer av andra vanligt förekommande svar samt allvarliga eller vanliga fel. Våra resurser tillåter inte individuella tentakommentarer. Studenterna ska genom en jämförelse mellan sin tenta och kommentaren, kunna sluta sig till vad som fattades i sitt eget svar och hur de kan förbättra sin problemlösningsförmåga. Examinator finns dessutom tillgänglig för enskilda samtal. Beträffande den av Varnäs efterlysta tentakommentaren blev den inte som tanken är publicerad samtidigt med betygen. Den publicerades, pga hög arbetsbelastning hos lärare, några veckor därefter. På ovanstående sätt försöker vi ge studenterna uppmuntran, stöd och vägledning i att lära sig lösa juridiska problem och juridiska kunskaper. De flesta studenter är enligt vår uppfattning nöjda med den feedback de får. Landets juristprogram har utvärderas flera gånger av Högskoleverket. Utvärderingarna har för vår del inte resulterat i någon kritik i de av Varnäs berörda avseendena. Olle Lundin, prefekt Margareta Brattström, utbildningsutskottets ordförande

7 STUDENTER & ARBETS- MARKNAD PRESENTERAR: Get that job! 16 mars Ekonomikum, A144 Lena From, EURES-adviser at the International Swedish Employment Office in Västerås. Advice and CV examples for students wishing to write a successful application for the UK job market.!"# Limited seating available, preregistration required at jobb@uadm.uu.se Liveintervju med Adecco! 17 mars Ekonomikum, A144 Välkommen att vara med och uppleva en anställningsintervju inför publik! En av Adeccos rekryterare, Karolina Mats, genomför en liveintervju och efteråt är alla välkomna att ställa frågor och diskutera t.ex. vanliga fallgropar vid en anställningsintervju. $"%# Förhandsanmälan: jobb@uadm.uu.se Löneförhandlingen - att prissätta sin kompetens 18 mars Ekonomikum, A144 Mona Andersson, förbundssekreterare på Akademikerförbundet SSR, ger tips och råd om hur du förhandlar framgångsrikt om din lön. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se Vill du arbeta inom EU-kommissionen, Europaparlamentet eller Rådsekretariatet? 24 mars Ekonomikum, Hörsal 2 Hur söker du, och vilka är kvalifikationskraven? Thomas Belius och Frida Unenge, Regeringskansliet, Statsrådsberedningen informerar. Anställningsintervju?! 30 mars Engelska parken, Hus 7/0042 Vad händer vid en anställningsintervju? Varför ställer arbetsgivaren vissa frågor? Rekryterare från Proffice delar med sig av sina erfarenheter. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se Urval och bedömning med hjälp av tester - hur fungerar det? 20 april Ekonomikum, A144 Hur arbetar arbetsgivare med detta och vilken information är det man vill åt. Tobias Collin, Proffice. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se Convince through Communication - Power point och presentationsteknik-tips från Accenture 21 april Ekonomikum, Hörsal 2 Under två timmar delar en erfaren managementkonsult från Accenture med sig av sina bästa presentationstips. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu Att arbeta som volontär! 26 april Universitetshuset, Sal IV Föreläsningen är till för dig som är intresserade av att veta mer om det ideella engagemanget och vill låta sig inspireras av det ideella arbetets positiva kraft. Ett smörgåsbord av ideella uppdrag serveras för dig som funderar på att bli volontär. Vi ger dig tips och råd som kan vara värdefulla för dig i just ditt ideella uppdrag. Marita Klasson vid Volontärbyrån i Uppsala berättar. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se Kandidatexamen och sen då? Sök jobb på rätt sätt! 5 maj Ekonomikum, A114 Ska du söka sommarjobb eller är du snart klar och är på jakt efter ditt drömjobb? Då är det hög tid att få i ordning ditt CV och förbereda dig inför den viktiga intervjun. Under denna timme kommer du att få svar på hur ett CV ska vara uppbyggt, vad du bör ha med och vad du kan hoppa över. Hur väl du kan förbereda dig inför din intervju och vilka frågor som sannolikt dyker upp. Rekryterare från Academic Work föreläser. $"%# Förhandsanmälan till jobb@uadm.uu.se. Hos oss kan du få:!""#$%&'()*(+,(-&.(%/01'/2/30$4"5(-&.(62)0(-&.(4*#(.74(#7('%/(3*( %(/94(#7(01'"4(%4$"6":!""#$(;*/#%3(<(=4"#%3(>?:@>(<(ab:>>:(c/#"4(6"4;2/062#(95"/('598801))"6(6-40#%3%4(ad:>>(<(ae:>>:( %#&'(&)*+#&&,(FG6(H8-=03%6%/(A>I(52#(F67#"4%/#""J)"#262-/"/KL/."6"/(=14(F67#2"M(-&.(' "#/2/3 -#.#/01,(>AEM(NOA(NO(B>P(;*/(<(=4"(>?:@>(<(AB:>>(7/#"4(6"4;2/062#(95"/(6-40#%3%4(AN:>>(<(AD:>>( 23"0&$,4Q-$$R7%#;:77:0"(((5#6&7*),4SSS:77:0"K%4$"60;%4'/%# 89.(061):!"#$%&#"#"'()*(+*",($-.#,/0"#+1(!"#$%&#'($)&*+,')(#)*#'(,&-..+(,+#$/&-01.('(2+&#)34#,'5.#5%#0-6'2+#7)889#:/&#*-&#'($);#<<<9""9.-=+&8-,.*+&>( jobb@uadm.uu.se

8 08 / NYHETER Ergo #3 / 2010 Än finns det hopp för Studentstaden Orosmolnen har hopat sig över Studentstaden den senaste tiden, men än är inte hoppet ute. Enligt uppgifter till Ergo har det så kallade studentkonsortiet med nationerna i spetsen kontakt med en aktör som har gått vidare till den slutliga budgivningen, och som vill behålla beståndet som studentbostäder. Samtidigt har kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell engagerat sig i frågan. Som Ergo tidigare har berättat är Vasakronan i färd med att sälja sitt dotterbolag Dombron, där Studentstaden AB ingår. Affären, som ska vara avslutad under 2010, har väckt oro på flera håll. Bland andra Uppsala studentkår, nationerna, universitetet och kommunen befarar att en ny ägare kan komma att använda Studentstaden till annat än studentbostäder. För att säkra studentbostädernas framtid har nationerna i samverkan med Akademiförvaltningen, kåren, kommunen och ytterligare en samarbetspartner i fastighetsbranschen gått in i budgivningen. I slutet av februari fick studentkonsortiet veta att deras bud är för lågt för att de ska få vara med i den slutgiltiga budgivningen. Enligt V-Dala nations skattmästare Rolf Kroon går det inte att lägga ett högre bud om man har avsikten att behålla Studentstaden som studentbostäder. Vi har räknat mer noggrant på detta än någon annan, vågar jag påstå. Vi har gått tillbaka tio år i Vasakronans räkenskaper och fått fram den riktiga kostnaden för drift, underhåll och administration. Sedan har vi lagt det bud som gör det möjligt att driva Studentstaden vidare med studentbostäder, och som täcker drift, underhåll, administration och räntekostnader. Slutsatsen är att de spekulanter som har bjudit högre rimligen har andra planer för Studentstaden. En köpare som vill omvandla till bostadsrätter har möjlighet att betala mycket mer, menar Rolf Kroon. Tror du att omvandlingen i så fall bara skulle gälla lägenheterna, eller finns det en risk att även studentrummen byggs om till vanliga lägenheter som sedan säljs som bostadsrätter? Det är säkert inte något som sker omedelbart. En ombyggnad av korridorerna blir lika dyrt eller dyrare än att bygga nytt, och resultatet blir sämre. Rivning är troligen ett bättre alternativ. Precis som andra hyresgäster har de boende i Studentstaden besittningsskydd, som innebär att en hyresvärd som vill använda bostäderna till annat inte utan vidare kan tvinga dem att flytta. Det är dock enklare att ombilda studentlägenheter än vanliga hyresrättslägenheter, eftersom omsättningen är snabbare och besittningsskyddet är begränsat till den tid hyresgästen är aktivt studerande. SÅVÄL NATIONERNA som Uppsala studentkår och flera av stadens kommunpolitiker har uppmanat det ansvariga statsrådet, kommun och finansmarknadsminister Mats Odell, att agera för att förhindra att studentbostäderna försvinner. Vid ett möte om studenternas bostadssituation med Uppsala studentkårs ordförande Kristina Ekholm den 1 mars lovade Odell att ta upp frågan med Vasakronans vd Fredrik Wirdenius senare samma dag. Rolf Kroon välkomnar Mats Odells engagemang i frågan. Hur mycket hans inblandning betyder återstår att se, men om Vasakronan säljer Studentstaden AB till någon som omvandlar bostäderna till vanliga hyres- Kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell har diskuterat Studentsaden med Vasakronan. Foto: Pawel Flato rätter eller bostadsrätter blir det besvärligt för Vasakronan. Då har de stött sig med universitetet, kommunen, studenterna och regeringen. Vasakronan ägs av första till fjärde allmänna pensionsfonden. Staten har alltså ett intresse av att försäljningen inbringar så mycket pengar som möjligt till pensionärerna. Men enligt Rolf Kroon påverkar det inte Odells trovärdighet när han säger sig vilja bevara Studentstaden som studentbostäder. Mats Odell är just nu engagerad i att se till att det finns tillräckligt med studentbostäder för att Sverige ska säkra tillgången på välutbildade människor för framtiden. I det sammanhanget kan det inte ha någon betydelse för pensionärskollektivet om deras avkastning möjligen skulle bli någon bråkdel av en promille lägre på grund av en viktig framtidssatsning. VASAKRONANS kommunikationschef Peter Östman ser ingen affärsmöjlighet i att göra om Studentstaden till bostadsrätter. Jag vet inte varifrån de har fått det. Allt är byggt för att vara studentbostäder, och det finns en stor efterfrågan på studentbostäder i Uppsala. Men även om du inte tror på studentkonsortiets uträkning måste du väl hålla med om att det finns en gräns då priset blir så högt att det inte går att driva Studentstaden på samma sätt som idag utan att gå back? Vi kan inte föra den typen av diskussion eftersom den gäller frågor som är under sekretess. Enligt Peter Östman har Vasakronan inte fått några nya direktiv från Mats Odell kring försäljningen av Studentstaden. DE SOM KÄMPAR för att bevara Studentstaden som studentbostäder har inte gett upp hoppet. Enligt vad Ergo erfar har studentkonsortiet kontakter med en budgivare som kvalificerats för att ge slutligt bud. Det ska röra sig om en aktör som inte vill ha studentbostäderna för att göra annat med dem. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Bakgrund DEN 17 NOVEMBER 2009 deklarerar Vasakronan att man tänker lägga in huvuddelen av sina bostadsfastigheter i dotterbolaget Dombron. Studentstaden i Uppsala står för av totalt bostäder. Dombron övertar även personal från Vasakronan. Avsikten är att sälja bolaget i dess helhet. Motiveringen till försäljningen är att Vasakronan vill fokusera på butiks- och kontorsfastigheter. Avhopp beror sällan på bostadsbrist Utbildning på annan ort eller ett bättre arbete är de vanligaste anledningarna till att studenter som antagits till Uppsala universitet inte registrerar sig eller avbryter sina studier i ett tidigt skede. Endast tre procent uppger bostadsbristen som orsak. Uppsala studentkår släppte i dagarna sin rapport Undersökning om tidiga studieavhopp vid Uppsala universitet. Som namnet antyder var syftet med undersökningen att ge en bild av de bakomliggande orsakerna till att studenter som antagits till utbildningar på Uppsala universitet väljer att inte påbörja studierna, eller väljer att avbryta dem i ett tidigt skede. Fokus låg på studenternas bostadssituation, men det visade sig att endast tre procent av dem som svarat på frågan uppgav bostadsbristen som orsak. Vi hade förväntat oss att det skulle vara fler än tre procent, men det verkar som att få vill avstå sin utbildningsplats på grund av bostadsproblem. Samtidigt vill jag passa på att säga att vi inte tycker att tre procent är okej. Hade fler internationella studenter deltagit i undersökningen så hade siffran förmodligen varit högre, då det fanns ett avståndssamband men de visade sig vara omöjliga att få tag i, säger Stella Papasotiriou, vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor på Uppsala studentkår. AV DE SOM SVARAT att bostadsproblem var anledningen till att de valde att inte påbörja, eller att tidigt avbryta sina studier svarade 60 procent att de inte fått information om hur de kunde söka bostad i Uppsala. En tredjedel var inte anmälda till någon bostadskö och alla utom en svarade att de inte fått någon hjälp med att söka bostad. Ytterligare en tredjedel hade inte tagit kontakt med vare sig kåren, nationerna, universitetet eller kommunen och lika många kände inte till att Bostadsjouren finns. Undersökningen visar att det finns generella problem med informationsflödet till nyantagna studenter och det gäller inte bara bostadsfrågan, utan även andra viktiga frågor, säger Stella Papasotiriou. 500 personer deltog i undersökningen. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

9 Illustration: Hanna Strandberg Ergo #3 / 2010 Kåren ska bilda sektioner Kårens organisation håller på att förändras. I framtiden kommer en del av makten att flyttas över till lokala sektioner med möjlighet att driva egna frågor. Tanken är att föra kåren närmare studenterna och på så sätt behålla medlemmarna efter obligatoriets fall. KÅRUGGLAN I BLÅSVÄDER Ergo belyser i en serie under våren konsekvenserna av kårobligatoriets fall. Dagens struktur kommer att ersättas av lokala, delvis självstyrande sektioner, som är baserade på fakulteter eller campus. Sektionerna är tänkta att länka samman de lokala studieråden och studentrepresentanterna med kåren centralt, genom studiebe- Dafe Eghagha är mannen som ska säkra återväxten på Uppsalas studentnationer efter obligatoriets fall den 1 juli. Som marknadsföringsansvarig på nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet har Dafe Eghagha uppdraget att ge framtida och nya studenter en inblick i nationslivet och vad nationerna kan erbjuda dem. Nya studenter ska bland annat nås vid reccemottagningar och kursstarter för A-kursstudenter. Bland de framtida studenterna är gymnasieelever en viktig målgrupp. Vi har rekryterat 15 personer som åker runt på gymnasiedagar och utbildningsmässor och informerar om vad vakarna. Syftet är att kårmedlemmarna också ska få tillgång till lokal representation, då sektionerna ska kunna tycka olika i frågor där åsikterna skiljer sig åt mellan olika utbildningar. Däremot måste de olika sektionerna skriva under kårens centrala åsiktsprogram. Kåren kommer även fortsättningsvis att ha huvudansvaret. Det är viktigt med struktur när man har olika sektioner. Därför måste det finnas en tydlig delegationsordning mellan kåren och sektionerna. Vi vill inte att det ska uppstå konflikter, säger kårens ordförande Kristina Ekholm. som händer på nationerna, berättar han. I jobbet ingår även att öka nationernas synlighet i massmedierna. Dafe Eghagha diskuterar bland annat med TV4 Uppland om att göra en reklamfilm för nationerna som ska sändas i höst. Jag bokar upp kanalerna för att få ut vårt budskap. Nu återstår det att formulera exakt hur budskapet ska se ut. En marknadsundersökning ska bringa klarhet i vad de som redan är Uppsalastudenter tycker om nationernas utbud. Själv är Dafe Eghagha inte särskilt orolig för en framtida medlemsflykt. Jag tror inte att vi kommer att tappa så många medlemmar. Det finns ju redan i dag en möjlighet att stå utanför genom att gå med i Skånelandens nation. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Möjlig indelning av sektioner Samhällsvetenskapliga sektionen Juridiska sektionen Teknisk-naturvetenskapliga sektionen Medicinska sektionen Utbildningsvetenskapliga sektionen Humanistiska sektionen (bestående av de teologiska, språkvetenskapliga och historiskfilosofiska fakulteterna). Doktoranderna får själva avgöra huruvida de vill bilda en egen sektion eller tillhöra de andra. SEKTIONERNA KOMMER ATT STYRAS av sektionsråd, bestående av representanter från studieråden och de lokala studentföreningarna. Sektionsråden kommer att ha ansvar för all studiebevakning och studiesocial verksamhet inom respektive sektions verksamhetsområde, och rätt att yttra sig över remisser som kåren besvarar, samt ha avgörandet vad gäller yttranden som endast rör den egna sektionen. Sektionerna kommer att rekrytera studentrepresentanter lokalt, och bör enligt kåren byggas kring studiebevakarna, som väljs av sektionerna, men tillsätts av kåren. Idag finns 17 studiebevakare, tillsatta på 25, 33 eller 50 procent. Målsättningen är att ha 10 heltidsarvoderade studiebevakare, minst en på varje fakultet. Ännu är det inte klart hur kontakten med kåren centralt ska skötas, men studiebevakarna kommer att fungera som kårens förlängda arm. Sektionernas budgetar kommer att ligga som poster i kårbudgeten. De kommer att få ett basbelopp, med möjlighet att få mer, som en morot. Ju fler medlemmar desto mer pengar kommer de att få. Genom att bilda sektioner och decentralisera verksamheten hoppas kåren att det kommer att bli lättare att rekrytera medlemmar och förbättra servicen för dessa. Kåren kommer att vara närvarande ute på campus, samtidigt som den centralt kan fokusera på remisser, breddad rekrytering, jämlikhet, bostadsfrågor och samordning av åsikter. Kåren kommer att vara universitetets dialogpartner även i framtiden. Vad gäller de frågor som rör alla studenter är det viktigt att vi visar en enad front. Den stora skillnaden jämfört med idag är att en del av makten flyttas till lokal nivå. Syftet är att studenterna ska kunna identifiera sig med kåren och känna att de har större möjligheter att påverka. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Nationerna vill nå framtidens studenter Dafe Eghagha. Foto: Gusten Holm NYHETER / 09 Universitetet stöttar kåren Studentkårerna vid Uppsala universitet kommer att få dela på drygt 10 miljoner årligen, vilket motsvarar 440 kronor per helårsstudent, enligt universitetets avsiktsförklaring. Uppsala studentkår är mycket nöjd med förhandsbeskedet. Ett definitivt beslut kan tas först efter den 14 april, när universitetet har bestämt vilka organisationer som kommer att få kårstatus från och med 1 juli i år. Men eftersom det är universitetsledningen som tagit fram avsiktsförklaringen räknar jag med att det blir så här. Det finns inget utrymme för ekonomiska förändringar, det skulle i så fall handla om att resurserna kommer att fördelas annorlunda, säger Einar Lauritzen, chef på Studerandebyrån. Det är inte bara Uppsala studentkår (US) och Farmacevtiska studentkåren (Fas) som ansökt om att bli studentkårer efter kårobligatoriets avskaffande, utan även Uppsala teknolog- och naturvetarkår (UTN), som idag inte är en studentkår i formell mening. UNIVERSITETET HAR FOKUSERAT på tre saker vid bedömningen av hur mycket pengar kårerna ska få: Erland Ringborgs utredning, agerandet vid andra lärosäten och de äskanden som US och Fas inkommit med. Man har utgått från antalet helårsstudenter under 2009, och beloppen kommer att fördelas efter de berörda kårernas andel av dessa studenter. Det rör sig om 440 kronor per helårsstudent, en summa som överstiger den som angavs i Ringborgs utredning med 130 kronor. I denna summa ingår även regeringens särskilda bidrag på cirka 100 kronor per helårsstudent. Skulle det, hypotetiskt sett, bara bli två kårer Uppsala studentkår och Farmacevtiska studentkåren så skulle Uppsala studentkår få 95 procent av beloppet och Farmacevtiska studentkåren fem procent. Någon procentsiffra för tre kårer har jag inte och det är enligt mig och universitetets juridiska avdelning inte särskilt troligt att det blir tre kårer, säger Einar Lauritzen. Universitetet anser att samverkan med fakultets-, program- och linjeföreningar, bör utvecklas och förstärkas. Det är inte så att universitetet villkorat stödet, men vi vill trycka på vikten av en god studentsamverkan på alla nivåer inom universitetets organisation. Det är viktigt att hitta former för samarbete och att vidareutveckla detta samarbete i framtiden, säger Einar Lauritzen. Uppsala studentkår är positiv till avsiktsförklaringen. Vi är glada för att universitetet vill stödja oss och för att vårt kvalitetsarbete vad gäller utbildningsbevakning och studentrepresentation uppskattas, säger kårens ordförande Kristina Ekholm. 20 KRONOR per helårsstudent är avsedda för att säkra finansieringen av tidningen Ergo. Universitetet kommer dock inte att lägga sig i detaljerna i kårens beslut om tidningens budget. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

10 10 / NYHETER Ergo #3 / 2010 Studenthälsan dyrast Det är stora prisskillnader mellan de olika studenthälsomottagningarna. I Uppsala kostar ett besök på Studenthälsan 140 kronor, i Lund kostar samma besök 60 kronor och i Stockholm, Göteborg och Umeå är det gratis. Det visar en undersökning som Ergo gjort i samarbete med fyra andra kårtidningar. Enligt Studenthälsans direktör Annika Hilborn fastställs besöksavgifterna i Studenthälsans styrelse, där såväl universtiteten i Uppsala som alla studentkårer finns representerade. Avgiften följer landstingets patientavgifter och den varierar också i olika landsting. Organisationsformerna för de olika studenthälsorna varierar också. Studenthälsan i Uppsala drivs som en ideell, icke vinstdrivande organisation. I Uppsala betalar de båda universiteten och kårerna sammanlagt 7 miljoner kronor årligen till Studenthälsans verksamhet. Utöver denna summa drar träningsanläggningarna Campus 1477 Blåsenhus och Science Park in runt 12 miljoner, men denna verksamhet går i stort sett plus minus noll enligt Annika Hilborn. Motsvarande siffror för Studenthälsan i de andra universitetsstäderna ligger mellan 3 miljoner i Umeå och knappt 8,5 miljoner i Göteborg. DET SKILJER RÄTT KRAFTIGT mellan personalstyrkorna. Studenthälsan i Uppsala har 11,4 heltidstjänster, fördelade på 13 anställda. Umeå har bara 4,5 heltidstjänster, medan det i Stockholm, Göteborg och Lund finns 8,25, 7,6 respektive 8,6 heltidstjänster. Uppsala har läkare, psykologer, kuratorer och sjuksköterskor i personalen, vilket även de andra, med undantag för Umeå, har. Samtliga av mottagningarna erbjuder samtalsstöd på engelska, även om det inte gäller all behandlande personal. Söktrycket är relativt högt till Studenthälsan på alla de undersökta orterna. Det varierar beroende på när under terminen man söker sig till oss. Ofta är trycket lågt i början på höstterminen, då vi genomför fadderutbildningar, seminarier och informationsträffar bland annat. Men oavsett vem man behöver träffa är väntetiden max två veckor, säger Hanne Oppelstrup, läkare på Studenthälsan i Uppsala. Sammanlagt tog Studenthälsan i Uppsala emot 2784 besök förra året, att jämföra med 1620 besök i Stockholm, hela 6200 besök i Göteborg, 4300 i Lund och 2900 besök i Umeå. Väntetiden skiljer sig också åt i Umeå kan man få vänta i upp till fyra veckor på en tid, medan det i Stockholm och Göteborg tar max 10 dagar. Lund tillämpar samma maxväntetid som Uppsala. På alla ställen har man öppet under kontorstid, men Göteborg och Lund erbjuder längst telefontider, 13,5 respektive 12 timmar per vecka. Uppsala ligger i mitten med 10 timmar, medan Stockholm har fem och Umeå endast tre timmar per vecka. Servicen har utökats på senare år, vad gäller kursutbud, gruppbehandlingar och seminarier. Även telefontiderna har utökats vi skulle gärna göra mer, men våra ekonomiska resurser tillåter inte det, berättar Hanne Oppelstrup. GENOM ATT studenterna i Uppsala har tillgång till en rad olika behandlare på ett och samma ställe kan medicin kombineras med stödsamtal, terapi och olika kurser. Det finns möjlighet att följa de vedertagna behandlingsrekommendationerna som finns gällande olika sjukdomstillstånd. Liksom på övriga orter arbetar man lösningsfokuserat och vid behov slussas studenterna vidare inom vården. Det är inte ovanligt att studenterna låter det hela gå för långt, så att studierna blir lidande och de drabbas av depression. Vi skulle vilja arbeta ännu mer förebyggande med stress, livsstil, studiemiljö och dylikt, men ekonomin är ett av hindren. Vi önskar att studenterna skulle söka tidigare när de mår dåligt och inte klarar sina studier, och vi skulle vilja ha mer verksamhet ute på campus för att kunna nå studenterna bättre och fånga upp deras behov, avslutar Hanne Oppelstrup. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Studenthälsan i siffror Besökskostnad Uppsala: 140 kr Stockholm: Gratis Göteborg: Gratis Lund: 60 kr Umeå: Gratis Helårsstudenter per tjänst: Uppsala: Stockholm: Göteborg: Lund: Umeå: Peng per helårsstudent (kr): Uppsala: 315 Stockholm: 130 Göteborg: 251 Lund: 239 Umeå: 196

11 Ergo #3 / 2010 NYHETER / 11 i Uppsala Antal besök (2009) Uppsala: Stockholm: Göteborg: Lund: Umeå: Illustration: Hanna Strandberg Avrundat till närmaste hundratal. NYHETER I KORTHET Borgerligt partiombud avgår Carl Nettelblad, Borgerliga studenters (BS) partiombud avsade sig sitt uppdrag den 3 april och kommer inte längre att sitta som ordinarie ledamot för BS i kårfullmäktige eller som ledamot i kårens styrelse. Valet av Hanna Mörck till utbildningspolitiskt ansvarig på kårfullmäktige i januari var droppen som fick bägaren att rinna över. Carl Nettelblad menar att händelsen sammanfattar den känsla han haft under året som gått: att han trots sina uppdrag inte har kunnat ha kontroll över fattade beslut. Då han inte känner att han kan ta ansvar för vare sig beslutsformer eller beslut tagna i kårfullmäktige ser han sig nödd att avsäga sig sina uppdrag. Universitetsanställda får debattera Det kom ett brev till rektor om Eva Lundgrens artikel När ska vi erkänna att polischefen bara är som andra män på Newsmill. Mannen som skrivit brevet undrade vad Uppsala universitet anser om att en ledande företrädare kategoriskt anklagar halva rikets befolkning för motbjudande brottsliga böjelser och i vilken mån Eva Lundgrens åsikter avspeglas i hennes forskning och undervisning vid Uppsala universitet. Rektor svarar att deltagande i samhällsdebatten är en naturlig del av den så kallade tredje uppgiften och att han i egenskap av rektor varken kan eller vill ha synpunkter på de uppfattningar som någon av universitetets anställda framför i dessa sammanhang. När en Uppsalaprofessor deltar i det offentliga samtalet gör hon eller han detta i sitt eget namn. Hon eller han företräder inte Uppsala universitet eller sina kollegor. Det är helt som det ska i ett land med grundlagsfäst yttrandefrihet. UU får tillbaka examensrätten Uppsala universitet får nu börja utbilda specialistsjuksköterskor igen. Högskoleverket bedömer nu kvaliteten som hög och ger universitetet examensrätten åter. Vi är glada för att ha återfått examensrätten för dessa viktiga utbildningar och för att det utvecklingsarbete som hade påbörjats när vi förlorade examensrätten, och som sedan fortsatt, nu fått goda omdömen. Högskoleverkets tidigare kritik gällde framför allt formerna för omvårdnadsämnet och brist på akademisk kompetens hos lärarna. Vi har rekryterat flera nya och mycket kompetenta lärare nu, säger Olle Nilsson, prodekan vid medicinska fakulteten. Totalt sju olika inriktningar inom specialistsjuksköterskeprogrammet kan sökas från 15 mars, med start till hösten. Färre lärare och civilingenjörer Förra läsåret minskade antalet avlagda yrkesexamina. Mest minskade antalet examinerade lärare, 20 procent, och civilingenjörer, 14 procent, visar ny statistik från Högskoleverket. Mellan läsåren 2007/08 och 2008/09 minskade antalet yrkesexamina med totalt 5 procent, medan generella examina ökade med 5 procent. Generella examina har under den senaste tioårsperioden ökat med närmare 80 procent, vilket gör att antalet nu är detsamma som antalet yrkesexamina. Av de generella examina har kandidatexamen ökat mest, med 9 procent. Sjuksköterskeexamen, den näst största yrkesexamen, går mot strömmen och ökar även den med 9 procent. Männen som tar ut en yrkesexamen idag har minskat med 6 procent på tio år, medan kvinnorna har ökat med hela 40 procent. UU går plus Uppsala universitet visar ett positivt resultat på 211 miljoner kronor för verksamhetsåret Resultatförbättringen beror främst på ett ökat antal helårsstudenter på både grundnivå och avancerad nivå samt på en kraftig förstärkning av forskningsresurser. Uppsala universitet har varit framgångsrikt med sina strategiska forskningssatsningar. De kommande åren är det mycket viktigt att satsa kärnfullt på utbildningskvalitet, inte minst med tanke på den internationella konkurrensen som skärps ytterligare genom införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter, säger rektor Anders Hallberg. Färre lånar Ökningen av studiemedelstagare på högskolenivå har aldrig tidigare varit så hög som under förra året visar CSN:s årsredovisning för Totalt fick personer på högskolor och universitet studiemedel. Antalet studerande på högre nivå ökade med cirka personer, eller 8 procent mellan 2008 och Relativt sett var det ändå färre som valde att ta studielån under 2009, trots att CSN betalade ut 21 miljarder, jämfört med 18,7 miljarder Lånebenägenheten sjönk alltså något under förra året. Svenska studenter utvisade från Colombia Två svenska studenter har nyligen landat i Sverige efter att ha blivit bortförda och sedan deporterade av den colombianska säkerhetspolisen. Det uppger organisationen Colombianätverket. Studenterna deltog i ett projekt med syftet att stötta studentrörelsen i Colombia. Den svenska studentgruppen ser händelsen som ett hot mot demokratin i landet eftersom man försöker begränsa den colombianska studentrörelsens internationella kontakter. - Det är välkänt att arbeta med människorättsfrågor i Colombia är förenat med stor fara och att flera ledande studentaktivister hotats, mördats eller tvingats på flykt. Men nu verkar det som att man även försöker skrämma organisationer utanför Colombia till tystnad, säger Parisa Maleki, ordförande i Colombianätverket, i ett pressmeddelande. Svenska UD bekräftar att två svenska medborgare utvisats från Colombia den 26 februari. Colombianska myndigheter uppger att det funnits felaktigheter med deras visum. Ambassaden har varit i kontakt med de svenska medborgarna och kommer också att följa upp ärendet med de lokala myndigheterna.

12 12 / NYHETER Ergo #3 / 2010 Per Löwdin Snedrekrytering börjar i skolan Högskoleverket har i en alldeles färsk rapport granskat vad som i dagligt tal kallas snedrekrytering till forskarutbildningen. Per Gillström på verkets analysavdelning har räknat på nyantagna doktoranders föräldrars utbildning och resultaten är ungefär som kan förväntas. Studenter som har disputerade föräldrar går oftare vidare och doktorerar än andra. I genomsnitt går 6 procent av studenterna vidare till forskarutbildning efter grundexamen. Men bland dem som har forskarutbildade föräldrar är andelen betydligt högre, 16 procent. Dessa skillnader kan delvis förklaras av att föräldrarnas utbildningsnivå påverkar barnens studieval och möjligheter att kunna göra olika val redan på grundskole- och gymnasienivå, vilket leder till att barn till högutbildade i större utsträckning tidigt väljer utbildningar som leder till forskarutbildning vid övergången till högskolan. Men denna skiktning inom grundutbildningen är inte hela förklaringen till skillnaden i påbörjad forskarutbildning. Även då man granskar varje examen för sig är det vanligare att barn till högutbildade föräldrar fortsätter till forskarutbildning än barn till lågutbildade föräldrar. Som väntat är de som mest sällan börjar doktorera de med lågutbildade föräldrar, som inte genomgått gymnasium. De utgjorde 12 procent av studenterna, men endast 3.7 procent av dem gick vidare till att doktorera. De med forskarutbildade föräldrar utgjorde 3 procent av studenterna men hela 16 procent av dem blev doktorander. Forskarutbildningen är dock inte något slutet skrå för disputerade och deras avkommor. I absoluta tal utgjorde de med forskarutbildade föräldrar endast 8 procent av dem som börjat doktorera. De från gruppen med lägst utbildade föräldrar utgjorde 7 procent. Den största gruppen, drygt hälften, 51 procent, hade föräldrar som genomgått postgymnasial utbildning, som hade läst på universitet men inte doktorerat. Den näst största kategorin, 25 procent, utgjordes av dem vars föräldrar hade gymnasial utbildning men inte läst på universitet. Det visade sig också finnas en tydlig snedrekrytering med avseende på kön. Visserligen antogs praktiskt taget lika många kvinnor till forskarutbildning som män. Men andelen kvinnor som avlade examina inom grundutbildning, , var mycket högre än antalet män Således gick endast knappt 5 procent av de kvinnliga studenterna vidare till forskarutbildning medan drygt 8 procent av männen gjorde det. En del av förklaringen ligger sannolikt i att många kvinnor gick utbildningar som inte för vidare till forskarutbildning. Men tendensen återfinns även bland dem som hade forskarutbildade föräldrar, 18 procent av männen respektive 15 procent av kvinnorna fortsatte till forskarutbildningen. När det gäller övergången från grundtill forskarutbildning finns också en tydlig snedrekrytering. Här gör Gillström ett nedslag i biologin: av dem som hade avlagt magisterexamen i biologi gick hela 45 procent vidare till forskarutbildningen, men kontrollerade man för föräldrarnas utbildning visade det sig att 56 procent av dem med forskarutbildade föräldrar gick vidare men endast 40 procent av dem vars föräldrar inte hade gymnasial utbildning. Några djuplodande förklaringar erbjuds ej. Tänkbara förklaringar som ges är att uppväxt i en akademisk miljö med forskarutbildade föräldrar medför högre ambitioner, för att nå lika långt som sina föräldrar behöver barn till forskarutbildade doktorera medan barn med annan bakgrund nöjer sig med en lägre examen. Att föräldrarna utgör förebilder är också en tänkbar förklaring, att doktorera är inget främmande eller ovanligt. Steget till att börja doktorera är mindre än för andra. En annan tänkbar förklaring är att barn till forskarutbildade har bättre tillgång till information om forskarutbildningen. Studieprestationer kan vara en annan faktor. Det är möjligt, skriver Gillström, att de är högpresterande och därigenom meriterar sig till forskarutbildning. Men den reella möjligheten att börja forskarutbildning är inte något som ges vid ett enskilt tillfälle, snarare är det resultatet av en process som pågår hela vägen från grundskolan. Föräldrars utbildningsnivå går knappast att ändra. Vill man göra något åt saken hänger det alltså ytterst på skolan.»patriarkala normer styr även i Sverige«Finns hedersförtryck? Med den frågan bjuder den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus in till föreläsning om antirasistisk feminism på Ekonomikum den 17 mars. Allt sedan 15-åriga Sara Abed Ali blev strypt av sin bror och kusin i Umeå 1996 har Sverige haft en debatt om så kallade hedersmord. Efter morden på Pela Atroshi 1999 och Fadime Sahindal 2002 skruvades tonläget upp. På ena sidan finns debattörer som Gudrun Schyman, sociologen Eva Lundgren och andra som menar att våldet är uttryck för en global maktordning där män överallt förtrycker kvinnor. Kvinnoförtryck handlar inte om de andra utan lika mycket om oss, är budskapet. Andra, som kulturantrologen Mikael Kurkiala, anser att det är befogat att tala om hedersmord i termer av kulturskillnader eftersom de begås i ett sammanhang där gärningarna uppfattas som legitima och mördarna som hedervärda. Även svenska män mördar och misshandlar närstående kvinnor, understryker han; skillnaden är att deras gärningar inte ses som föredömliga bland männens släktingar och vänner. Kurkiala menar att många debattörer blundar för hedersmordens kulturspecifika drag av rädsla för att spela främlingsfientliga grupper i händerna. LABOREMUS NYA ORDFÖRANDE Milischia Rezai placerar sig i den första gruppen. Det är farligt när feminister som egentligen menar väl tenderar att stärka rasistiska krafter genom att bekräfta deras bild att vissa etniska grupper skulle vara kvinnofientliga, säger hon. Milischia Rezai har startat ett feministiskt nätverk som anordnar en föreläsningsserie om jämställdhet. Den första föreläsningen härom veckan handlade om sex ur kvinnors perspektiv. Nästa tillfälle, den 17 mars, är rubriken Antirasistisk feminism Finns hedersförtryck?. De inbjudna talarna kommer från organisationerna Interfem och Varken hora eller kuvad. Själv är Milischia Rezai skeptisk till användningen av begreppet heder. Att kalla kvinnoförtryck i till exempel Mellanöstern för hedersförtryck är som att säga att vi i Sverige är jämställda. Patriarkala normer styr även i Sverige, men det kan ta andra uttryck än det som kommit att kallas hedersförtryck. Man stigmatiserar en grupp genom att säga att just deras kvinnoförtryck handlar om något helt annat än vårt kvinnoförtryck. Behövs det inte ett särskilt ord för att kunna arbeta praktiskt med problemet? Snarare behövs det mer resurser och en bredare kunskap om vilka uttryck kvinnoförtryck kan ta sig. Man måste också bli bättre inkludera de kvinnor det gäller. Vi kommer ingenvart genom att försöka beskriva deras upplevelser utifrån. Det finns ingen enkel lösning på problemet, och på samma sätt räcker inte ett ord som heder för att förklara det förtryck som kvinnor, oavsett etnicitet, utsätts för. Milischia Rezai, ordförande i Laboremus, har startat ett feministiskt nätverk. Foto: Gusten Holm Min fråga är inte om begreppet heder är en tillräcklig förklaring som utesluter alla andra perspektiv utan om det kan i vissa fall kan vara en nödvändig delförklaring. Jag tycker det är viktigt att förstå varför förtryck av kvinnor tar olika uttryck. Det finns länder där lagstiftningen faktiskt förmildrar mäns våld mot kvinnor när man menar att det är en fråga om skam och heder. Självklart påverkas människors uppfattning om vilka rättigheter män och kvinnor har i samhällen med den sortens lagar, vilket då blir en del i» MAN STIGMATISERAR EN GRUPP GENOM ATT SÄGA ATT JUST DERAS KVINNO- FÖRTRYCK HANDLAR OM NÅGOT HELT ANNAT ÄN VÅRT KVINNOFÖRTRYCK.«förklaringen till varför en del kulturer kan uppfattas som mer konservativa. EN ANNAN FRÅGA som har debatterats flitigt på senare tid är bruket av heltäckande slöja. Nyligen lade två centerpartiska riksdagsmän en motion om att utreda möjligheten att förbjuda burka och niqab ute i samhället och Socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekgul argumenterar för att dessa plagg inte hör hemma i arbetslivet. Milischia Rezai tror att ett förbud är fel väg att gå. Målet måste vara att skydda kvinnor som utsätts för våld och förtryck. Men det kan inte vara syftet när man försöker begränsa kvinnor på det sätt som ett förbud mot burka innebär det handlar snarare om att värna om en nationell identitet. Jämställdhetskampen har aldrig kommit framåt genom förbud, menar hon. Det var till exempel inte ett förbud mot hemmafruar som fick ut kvinnorna på arbetsmarknaden, utan att kvinnor erbjöds fler möjligheter. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se

13 Ergo #3 / 2010 NYHETER / 13 FORSKNING PÅGÅR Soppatorsk på väg mot klimatkrisen KRÖNIKA JOHAN FALKMAN Johan Falkman pluggar media och kommunikation på JMK i Stockholm och är ordförande för JMK:s studentkår. FN:s klimatpanel IPCC bygger sina förutsägelser om den globala uppvärmningen på felaktiga grunder. Det går helt enkelt inte att utvinna så mycket olja, kol och gas som krävs för att IPCC:s värsta klimatscenarier ska bli verklighet. Det menar Mikael Höök, doktorand i globala energisystem vid Uppsala universitet. Få forskare förnekar idag att människans utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser gör att klimatet blir varmare. De senaste åren har också många av världens beslutsfattare fått upp ögonen för klimathotet, även om misslyckandet med att nå en juridiskt bindande överenskommelse vid klimatmötet i Köpenhamn i december förra året visade att det är väg kvar att gå. Huvuddelen av våra utsläpp av växthusgaser härrör från förbränningen av fossila bränslen: olja, kol och gas. Förutsägelser av framtidens klimatförändringar måste därför bygga på uppskattningar av hur mycket fossil energi som kommer att produceras, berättar Mikael Höök. Om man antar att produktionen och därmed också utsläppen kommer att öka är det klart att man kommer fram till att det blir varmare. Om man däremot tänker sig att användningen av fossila bränslen minskar blir slutsatsen förstås att temperaturen inte kommer att stiga så mycket. EN STOR AUKTORITET I KLIMATFRÅGAN är FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC), som bildades 1988 med syftet att sammanställa och utvärdera vetenskaplig information om människans inverkan på klimatet. Tillsammans med två andra energiforskare har Mikael Höök undersökt de antaganden om framtidens produktion av fossil energi som ligger till grund för IPCC:s senaste klimatrapport från IPCC lutar sig mot The Special Report on Emission Scenarios (SRES), som beskriver en rad olika tänkbara scenarier för utsläppen av växthusgaser från 1990 till I flera fall pekar produktionskurvorna för såväl olja som kol och gas uppåt ända till Enligt Mikael Höök överskattar SRES tillgången på fossil energi. Att resurserna finns där betyder inte att alltihop kommer att kunna användas, menar han. Energikällor måste nämligen ge mer energi än vad som går åt för att utvinna dem annars är de per definition inga energikällor. En stor del av allt kol som finns kvar ligger exempelvis för djupt, i oattraktiva formationer eller håller för dålig kvalitet. Eller också ligger det för otillgängligt, som i Sibirien. I andra fall hindras exploateringen av politiska och miljömässiga skäl. I USA har bönderna på många håll insett att kolbrytningen förstör deras jordbruksmarker och därför påverkat politikerna att stifta miljölagar som förbjuder kolbrytning i dessa områden. Kolet finns visserligen kvar i marken men såvida inte miljölagarna rivs upp kommer det att vara otillgängligt för brytning. Samma typ av felaktiga antaganden präglar prognoserna för produktionen av olja och gas, menar Mikael Höök. Man pratar om storleken på tanken men missar frågan om hur man ska kunna öppna kranen. Utifrån SRES olika scenarier har IPCC gjort beräkningar av den globala uppvärmningen under det kommande seklet. I värsta fall sägs temperaturen kunna stiga med över sex grader. EFTERSOM PROGNOSERNA bygger på felaktiga antaganden är de inte realistiska, enligt Mikael Höök. Däremot har han inte gjort några egna beräkningar av framtida temperaturförändringar. Det är en annan fråga, som klimatexperterna måste avgöra. Från IPCC:s perspektiv är alltså problemet att det finns för mycket fossila bränslen för människans och jordens bästa. Mikael Höök menar tvärtom att problemet är att det finns för lite. Men blir inte slutsatsen av de motsatta ståndpunkterna densamma: att vi måste ställa om vår energianvändning? Jo, definitivt. Man måste utveckla vindkraft och andra förnyelsebara energikällor. Jag har samma lösning som IPCC. Problemet är att om man antar att det finns väldigt mycket fossil energi som vi kan använda, då luras man att planera utifrån scenarier som inte kan inträffa i verkligheten. Det kan bli farligt. Ergo har sökt företrädare för IPCC för en kommentar men inte fått något svar. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Validity of the fossil fuel production outlooks in the IPCC Emission Scenarios av Mikael Höök, Anders Sivertsson och Kjell Aleklett finns att ladda ned på nätet: fysast.uu.se/ges/en/headline-news/new-researchquestions-the-ipcc Kolet och andra fossila bränslen finns visserligen kvar i marken men kommer att vara otillgängligt för utvinning säger Michael Höök. Foto: Gusten Holm Femmilen räddade festen Jag var på inflyttningsfest för några helger sen. Inte en röjig, dansa-på-borden-ochsup-till-någon-kräks-i-badkaret-inflyttingsfest, utan en vuxen inflyttningsfest. Det bjöds på snittar och lådvin, värdparet fick delikatesskorgar och plädar i inflyttningspresent och efter ett par timmar samlades alla gäster i köket för att diskutera bostadsrätter och styrräntans framtida utveckling, allt medan dansgolvet i vardagsrummet ekade tomt. Missförstå mig inte nu jag hade en grymt kul kväll. Jag har nämligen kommit upp i den åldern där jag inte längre bedömer hur lyckad en fest varit efter hur lite jag kommer ihåg av den. Jag har egentligen bara ett enda problem med den här typen av fester. Det beror inte på gästerna och deras kommentarer om lägenhetens takhöjd och den fina stuckaturen, och inte heller på paret som går hem först eftersom de ska upp tidigt och promenera dagen efter. Mitt problem med vuxenfester beror enbart på en stor brist i min sociala förmåga. Jag är en usel minglare. En värdelös kallpratare. En nervös konversatör. EFTERSOM JAG DESSUTOM är dålig på att passa tider brukar festen redan vara full med folk när jag väl dyker upp. Detta innebär att det är mitt ansvar att hälsa på folk, mitt ansvar att hitta någon att prata med, mitt ansvar att bryta mig in i en konversationsgrupp och snabbt försöka komma på något att säga. För man vill ju absolut inte ställa sig i en grupp, stå där tyst i ett par minuter och nicka som en idiot för att sedan ursäkta sig och gå till en annan grupp och göra samma sak en gång till. Det gäller att ta kommando, att hitta en ingång och kräva sin plats i minglet. Hur gick det då på vuxenfesten? När jag kom till dit stod människor jag aldrig träffat och konverserade med människor jag har träffat men inte kommer ihåg vad de heter. Jag tog sikte på bordet där alkoholen stod uppdukad med förhoppningen om att kanske stöta på någon att prata med vid rödvinet. Där stod han den där killen som jag tror att jag gick i samma gymnasium som och proppade ansiktet fullt med snittar. Tjeeeeena! Nämen tja. Läget? Jorå. Bra fan. Själv då? Fan. Det är bra alltså. Själv? Det är bra. Själv? Jorå. Det är fortfarande bra tack. Går man in på google och söker på epic fail hamnar ovanstående konversation högst upp bland sökresultaten. Hur kunde jag vara så korkad att jag frågar hur någon mår två gånger i rad? Skjut mig. Lyckligtvis fann jag min livlina direkt efteråt. Ni förstår, festen ägde rum under OS och i tvrummet visades femmilen. Framför tv:n hamnade alltså en konversationsgrupp där alla åtminstone hade ett gemensamt intresse. Kallpratet fokuserades uteslutande på skidåkningen. Det förekom ingen pinsam tystnad och jag slapp det febrila letandet i huvudet efter ett passande ämne att prata om. Till min stora förvåning var skidvalla, mjölksyrenivåer och den där jävla Petter Northug ämnen som vi kunde stanna vid under hela loppet. Jag lämnade tv-rummet en femmil och fyra glas lådvin senare och den spända, nervösa känslan var som bortblåst. Om det berodde på femmilen eller lådvinet låter jag vara osagt.

14 14 / REPORTAGET Ergo #3 / 2010 Stilla mässa i Helga Trefaldighets kyrka bjuder på tända ljus, höga stenvalv, stillhet och andakt. Maria Rengård Sivertsson är en av studentprästerna som håller i mässan på onsdagar. Tid för stillhet även på Levande ljus, höga valv och en intim känsla av gemenskap. I Helga Trefaldighets kyrka anordnar Universitetskyrkan Stilla mässa varje onsdag. Vi träffas i prästgården för ett samtal. Präststudenterna Gabrielle Jacobsson, Marcus Brodd och Martin Rigby-Smith slår sig ned tillsammans med studentprästerna Maria Rengård Sivertsson och Anette Brandt. Det är i början av fastan och mässan som kommer att hållas senare under kvällen ska handla om prövningar, om Kain och Abel. Universitetskyrkan försöker få in tron i vardagen genom att hålla mässor mitt i veckan. Stilla mässor är på något sätt Universitetskyrkans signum. Meditativa, upprepande och nedtonade. Språket är mer tillgängligt man behöver inte vara en kyrkråtta för att känna sig hemma, säger Gabrielle. Till skillnad från en söndagsmässa, sitter man inte mitt i kyrkan, utan i sidokoret. Vanliga stolar står uppställda i en halvcirkel framför altartavlan, som bär jungfru Marias blå färg. Anette önskar Guds frid, varpå alla plötsligt reser sig och möter varandra i en fridshälsning. Ett handslag och ett par ord till dem som sitter närmast. Den här typen av hälsningar har blivit vanligare på senare år, och det är de unga besökarna som tagit traditionen med sig, säger Maria och berättar att tanken med de stilla mässorna är att de ska vara lättare att ta till sig. Det finns plats för ett drygt tjugotal personer i koret och istället för en orgel står ett piano vid sidan av altaret. Det är tyst i kyrkan. Det bästa med de stilla mässorna är att de är så lugna och avkopplande. Det är skönt att få vila en stund, särskilt efter en tuff dag med studierna, säger Gabrielle. DE HAR LÄST OLIKA LÄNGE på teologen, Gabrielle är inne på sin åttonde termin, Marcus sin sjätte och Martin sin tredje. Martin har jobbat inom vården tidigare och för honom handlar en del av kallet att bli präst om medmänsklighet. Vad är egentligen kallelsen? Framför allt är kallet inte ett. Det ser olika ut för olika personer varje människa har sin egen väg. Jag har kämpat emot, lite som Jona (som svaldes av valen, reds anm.), men jag har haft tron med mig sen jag var liten. Den har varit min stöttande trygghet. Jag har alltid undrat var denna förtröstan kommit ifrån, men jag har inte varit färdig att söka mig till kyrkan förrän för två år sen, säger Martin. Det finns en mer nyanserad bild av kallelsen idag, mer som något som stämmer överens med den fria viljan, menar Anette. Det som är vanligt idag är att man blir präst senare i livet, kanske som det andra eller tredje jobbet man har, säger Maria. Anette pratar om mässan som en själavårdande miljö som bygger på gemenskap med andra. Överallt finns tända ljus, under de höga stenvalven hänger ljuskronor i mässing. Samma psalmer sjungs om och om igen. Efter textläsningen gör Maria sin reflektion på Bibelavsnittet om Kains och Abels offergåvor till Gud, där Kains avundsjuka på broderns gåva ledde till att han dräpte honom. Hon förankrar texten i nuet, i den vardag vi lever i. På det följer nästan tio minuter för egen reflektion en meditativ tystnad, efter vilken många reser sig för att tända ett ljus för någon i förbön. Mängder av små ljus placeras i små sandkar framme vid det stora altaret. Det ser ut som om de flyter.

15 Ergo #3 / 2010 NYHETER/ 15 onsdagar Det är fastetid och många kristna försöker då avstå från något de tycker om, i åminnelse av Jesus och de fyrtio dagar han vandrade genom öknen, utsatt för diverse frestelser. Själen finns inte bara i huvudet, utan även i kroppen och livsföringen. Många blandar ihop den kristna fastan med den muslimska det är många som inte vet vad kristen fasta är. Fastan handlar om botgöring, och i det bör man avstå från sådant som är skadligt för en, både kroppsligt och andligt, däribland excesser av olika slag, förklarar Marcus. Foto: Christin Lenthamre VAD MAN VÄLJER ATT AVSTÅ IFRÅN varierar och många gör avkall på saker för andras skull. Ett bra exempel är de små pappersbössorna som man viker ihop själv och samlar sina mynt i 300 kronor ger någon i ett fattigt land en gris, för en högre summa kan man få en brunn eller skolgången för ett barn betald. Bösssorna samlas sedan in vid kollekten på Palmsöndagen, en vecka innan påsk, då fastan avslutas. Men mindre lyckligt lottade människor finns inte bara i fattiga länder, utan även på hemmaplan och Martin berättar om stadsmissionens soppmässa och uppmanar de andra att gå. Någonstans finns en idé om en gudstjänst för alla, men det fungerar inte riktigt så, säger Maria och syftar på de vanliga högmässorna och söndagsgudstjänsterna. Förr var det viktigare att lyssna på predikan, berättar hon, medan man nuförtiden också vill känna med kroppen. Genom att tända ljus och genom att fasta upplever många ett annat sätt att uttrycka sin tro. Marcus påpekar att det viktigaste i trosuttrycket är att man har en medvetenhet och en förankring i sig själv, för att det inte ska förlora i betydelse. Låt tusen blommor blomma, säger Anette och syftar på att de olika mässsorna kompletterar varandra och att det är bra. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se Studieavgifter sågas Svensk högskoleutbildning ska konkurrera med kvalitet, inte med gratis utbildning, menar regeringen, som den 19 februari presenterade sin proposition om studieavgifter för utländska studenter. Uppsala studentkår tror dock inte att avgifterna kommer att ge önskad effekt. Studenter från länder utanför EU, EES och Schweiz, så kallade tredjelandstudenter, ska betala en avgift för sin högskoleutbildning med start från höstterminen 2011, enligt regeringens proposition. Alla som påbörjat en utbildning innan dess bör få slutföra utbildningen i normal studietakt utan att betala studieavgifter, anser regeringen. Avgifterna gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Forskarutbildningen kommer även i fortsättningen att vara avgiftsfri. Tredjelandstudenter som bedöms ha stark anknytning till Sverige, har permanent uppehållstillstånd eller uppehållstillstånd av andra skäl än studier, behöver inte betala. Avgifterna gäller inte heller för studenter som deltar i utbytesprogram. Lärosätena ska själva bestämma studieavgifternas storlek, med utgångspunkten att avgiften ska täcka utbildningens kostnad. Samtidigt som avgifterna införs ska anslagen till grundutbildningen minskas. Pengarna ska användas till andra satsningar på högre utbildning. FÖR ATT LOCKA DE BÄSTA utländska studenterna ska svenska lärosäten kunna erbjuda stipendier. Ett stipendieprogram på 30 miljoner kronor om året ska riktas till duktiga studenter från länder som Sverige har utvecklingsarbete med. De ska täcka både levnadskostnader och Arbetsmiljöproblem på pedagogiska institutionen har lett till att man tagit in en extern prefekt att leda institutionen under resten av året, men hur man kommer att säkra studentinflytandet återstår att se. Uppsala studentkår är rädd för att det nya styret på pedagogen kommer att hota studentinflytandet på institutionen. Vi är i princip emot prefektstyre som styrelseform, då det inskränker det kollegiala inflytandet. Vidare innebär det att de gängse formerna för studentinflytandet sätts ur spel, vilket är beklagligt, säger studiebevakaren David Larsson. Sedan den första mars leds pedagogiska institutionen av en extern prefekt. Detta på grund av långvariga problem med arbetsmiljön. Fakultetsnämnden har beslutat bidra med dryga miljonen, dels för att täcka de extrakostnader som institutionen drabbades av i samband med att den förra institutionsledningen löstes ut och dels för att förstärka den studieavgiften. Ett annat program på 60 miljoner kronor per år som riktar sig till särskilt kvalificerade tredjelandstudenter från övriga länder, ska bara täcka studieavgiften. När studieavgifter införs finns en risk att antalet tredjelandsstudenter minskar, medger regeringen. Men genom aktiv rekrytering, information och mottagning kan minskningen motverkas, tror man. Svenska institutet, som har ansvaret för att förmedla bilden av Sverige och svensk högre utbildning utomlands, ska få mer resurser. UPPSALA STUDENTKÅR är kritisk till införandet av studieavgifter. Vårt kanske främsta attraktionsmoment för utomeuropeiska studenter tas nu bort, och en rad utbildningar där utländska studenter utgör basen kommer att bli lidande, säger kårordförande Kristina Ekholm. Kåren tror inte att avgifterna kommer att ge de intäkter som regeringen hoppas på. Införandet av studieavgifter i Danmark fick antalet utomeuropeiska studenter att minska kraftigt, och en undersökning från Australien visar att intäkterna från internationella studenter varit kraftigt överdrivna. Dessutom går vi miste om värdefullt internationellt utbyte, säger kårens utbildningsansvariga Hanna Mörck. UPPSALA UNIVERSITET välkomnar att det blir lärosätena som får bestämma avgifterna för utbildningen och håller med regeringen om att man måste bli bättre på att informera om kvaliteten i de egna utbildningarna. Universitetet menar dock att det blir stressigt att hinna skapa ett regelverk för antagning och stipendier redan till höstterminen De föreslagna stipendiesystemen anses också för snålt tilltagna. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Prefektstyre på pedagogen nya med två biträdande prefekter, som kommer att arbeta med integrationsfrågor på campus Blåsenhus, dit pedagogen precis flyttat. Trots att kåren principiellt är emot, anser vi att arbetsmiljösituationen för de anställda på institutionen gjorde prefektstyret motiverat. Det ligger i allas intresse att pedagogiska institutionen snarast möjligt kan återgå till att vara en arbetsplats där såväl anställda som studenter kan trivas, säger David Larsson. KÅREN HAR LYFT FRAM vikten av ett välfungerande studentinflytande även under en övergångslösning; prefektstyret kommer att vara året ut. Fakultetsledningen är helt på det klara med studenternas önskemål och skriver i fakultetsnämndens ledningsnytt att former för studentinflytandet kommer att skapas. Det är ytterst viktigt att inga studenter kommer i kläm på grund av arbetsmiljöproblemen eller de åtgärder som nu sätts in för att förbättra situationen, avslutar David Larsson. HANNA STRANDBERG/red@ergo.us.uu.se

16 16 / KULTUR Ergo #3 / 2010 GWENDOLYN HAEVENS Dreams of my Feather A few years ago, I wandered into a small store in Paris which sold Iranian pottery. Rainbows of chubby, painted fish swam across the flat tiles and around the insides of every bowl. They re made in the desert, the shop-keeper said. I looked down at the round, glazed tile I d picked out, then back at the shop-keeper, who anticipated my puzzlement. He explained that the artists weren t painting their actual surroundings, but instead their wishful dreams: oceans of flowing, fish-filled water. At first all the small-talk in Sweden about the weather seemed no more than that. Being from Canada, I felt myself equally well-versed in this inexhaustible well of conversation. And I noticed, of course, that many Swedes couldn t get enough of winter; they gave up wearing long-johns reluctantly and pined for the crisp air and dry squeak of snow underfoot. But after a few winters, I also detected a strained optimism about the season in others, manifest in certain truths repeated again and again from the assertions of coziness brought on by the flickering of IKEA tea-lights, to the reoccurring affirmation that the season had vänt after the Winter Solstice signaling that the days would begin to get longer. And the phase I ve heard echoing in every hallway and home is the one about each new snowfall brightening up the winter. Like most clichés, it is true; but the frequency and speed with which it s inserted into conversations veering dangerously into expressions of winter-boredom points, I think, to another more obscure concern: how to make the dark less dark. Which would seem to explain the national preoccupation with sunshine. Even perhaps especially in winter. For all their det-finns-inget-dåligt-väder-bara-dåliga-kläder stoicism, Swedes crave the feeling of sun on their bare-skin more than any people I ve met. In winter, Swedes flock to the Kanarieöarna or, failing this, the local Solarieöarna for some mid-winter rays. On the first warm day of spring, the queues at the ice-cream stands curl out and around the block. By late May, all patches of grass, including the lawns at the entrance to the cemetery, become sun-bathing sites for undergrads in bikinis and surf-shorts. There can t be many other countries where during summer every meal consumed inside while the sun is shining is considered a missed picnic-opportunity or where whole small-town centres close down between the blossoming of the cherry trees and the lilacs bushes. Or, for that matter, where the weather prognosis for a long-weekend in late June is front-page news. AND SO WHAT APPEARED to be a whimsical obsession with sunlight the first year or two, began to make sense come winter number three. Swedes don t simply enjoy the sunlight, they need the sunlight. They re charging their batteries for the shortest days of winter, when the sun lethargically drags its belly across the horizon often behind a protective layer of clouds, peaking out only briefly when one steps out to visit the toilet. But now it s just about time for the Vernal Equinox. The actual Equilux here (the day of equal dark and light) will be March 18th, after which the days expand until Midsummer. And already people have begun to set out, and store-fronts to display, these dry twigs topped with bright feathers carrying with them the collective dreams of spring s flowering trees. GWENDOLYN HAEVENS, originally from Canada, is a Graduate Student studying North American Literature at the Uppsala University English Department. Patrik Patwa Baghdaserians (mentor) och Muhammed Flex Faal. Gungigt i Gottsunda På Musicalen samlas ungdomar för att göra beats och skriva texter. Hit kommer oerfarna såväl som proffs och alla vill de göra samma sak; skapa hiphop. Tillsammas är de Bring Down the Beat och Ergo har besökt dem i Gottsunda. MUSIKKOLL ELLINOR SKAGEGÅRD Ellinor Skagegård guidar oss till Uppsalas liveframträdanden och andra musikaliska sevärdheter. Lite smånervös kliver jag av buss nummer sju strax innan Gottsunda centrum. Jag ska träffa Bring Down the Beat; en samling ungdomar som skapar hiphop tillsammans. Förväntar mig småkaxiga Gottsundakids som tycker att jag är en gammal och urtöntig poptjej. Som nog har hört talas om Dr. Dre men inte skulle kunna nämna en enda av hans låtar. Men istället möts jag av värme, ödmjukhet och en otrolig kärlek till musiken. Här sitter man och gör beats. Här ute hänger vi i pauserna. Och här inne repar ungdomarna, säger projektledaren Affe Ashkar när han visar oss runt i Musicalen där Bring Down the Beat har skapat sitt hiphop-kollektiv. Jag blir guidad runt de olika rummen och presenterad för ungdomar och mentorer som alla hälsar glatt och nyfiket. Rytmer sitter i väggarna och ord sjunger i luften. Foto: Marcus Nyberg BRING DOWN THE BEAT STARTADES av Studiefrämjandet för två år sedan. Tanken var att skapa en mötesplats dit unga mellan 14 och 22 år kunde komma med sina texter, beats eller bara sin nyfikenhet och få hjälp att utvecklas. Skapa den offentliga plats för hip-hop som tidigare saknats. Tisdagar är det öppet hus. Då kan den komma som nyss skrivit sin första textrad och lära av den som hunnit bli något av ett proffs. På torsdagar samlas de lite mer erfarna. På plats finns mentorer i form av äldre hiphopare som leder och guidar ungdomarna mot deras musikaliska mål. Framför allt handlar det om att jobba tillsammans. Någon kommer med en text, en annan kommer med beats, en tredje kanske är grym på att rappa. Här får man lära sig att jobba ihop, säger Affe Ashkar. Det är lite som att spela fotboll. Man kan vara en grym lirare men det spelar ingen roll om man inte spelar med andra. Alla behöver ett team, fortsätter en av de äldre deltagarna, Muhammed Flex Faal. VI SITTER I MUSICALENS myshörna och de unga raplöftena pratar nästan i munnen på varandra. Flex har ena foten i Sverige och den andra i Gambia. Hans musik är inspirerad av kontrasterna mellan de två länderna. I Gambia finns glädjen och fattigdomen. Här har folk det är bra men stämningen är annorlunda, säger han. Nu är Flex 22 år. När han fyller 23 är han för gammal för att vara med i Bring Down the Beat. Men han funderar på att kanske bli mentor och hjälpa de yngre. Hur som helst klarar han sig bra själv nu. Karriären har tagit fart och i vår släpper han sitt debutalbum. En av de yngsta i gänget är Okay Big O Karan. Han har varit med sen allra första dagen. Då hade han inte ens fyllt tretton år men hängde på låset för att få göra det han verkligen ville; börja rappa. De två senaste åren har betytt mycket. Det har gett mig massor. Kompisar och musik. Speciellt gillar jag att uppträda, säger Big O. Och uppträdanden har det blivit. De tog emot publikens jubel på Rockout-festvalen, på Kulturnatten och i februari firade de sitt tvåårsjubileum med en fullsatt Ettan på Stadsteatern. I vår är det dags att släppa en samlingsplatta med ett urval av det bästa från Bring Down the Beat. På golvet i replokalen sitter en Gottsunda-dekal. Beatsen strömmar ur högtalarna. Flex drar upp huvan över huvudet och Big O lyfter micken. Jag får en alldeles exklusiv föreställning och diggar imponerat med. Du borde börja rappa, skrattar Affe Ashkar åt mig och jag tar mig en allvarlig funderare på att lägga av med popen och börja hänga med kidsen i Gottunda istället.

17 Ergo #3 / 2009 KULTUR / 17 Körigt i aulan när nationerna sjunger ut Den 27 mars anordnas Nationskörfestivalen i Uppsala för 32:a gången. Flera hundra av stadens studentsångare samlas i Universitetshusets aula för att ge den årliga konserten. I år framförs bland annat delar ur Carl Orrfs Carmina Burana ackompanjerat av slagverk och piano. Dessutom sjunger de olika körerna i vanlig ordning sina egna bidrag. Årets gästdirigent är Stefan Parkman, professor i kördirigering och dirigent av Uppsala akademiska kammarkör. Efteråt deltar körerna i en sittning på Östgöta nation där de tävlar om vandringspriset Guldgaffeln. Det efterföljande släppet klockan 22, med dans till nationsorkestern Kapellet samt en dj, är öppet för alla med kårleg. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Nationskörfestivalen NÄR? 27 mars kl 14 VAR? Universitetsaulan Spexigt på Stockholms Det blir varken rim, omstart eller historiska motiv. Däremot utlovas många skratt och en hel del igenkänningskomik i årets uppsättning av Stockholms nations marsspex: Familjen någorlunda. Skådespelarna börjar fylla salen på Stockholms nation. Ikväll ska den stora ensemblen repetera en masscen. Huvudpersonen Lennart har vunnit en låtskrivartävling och nu är det släppfest. Det blir kulturkrockar mellan hans Svensson-familj och den häftiga kändiseliten i storstan, berättar teaterföreståndaren Pia Belfrage. Tillsammans med Guz Hamberg började hon skriva manus till Familjen Någorlunda redan i maj förra året. Uppsättningen handlar om en vanlig svensk familj vars liv vänds upp och ned när pappa Lennart slår igenom som artist. Det är mycket igenkänningskomik, säger Pia Belfrage. Samtidigt finns det en tydlig spexanda, inflikar Guz Hamberg: Karaktärerna är ofta väldigt extrema. Det svåraste är att veta vad som är roligt, säger de. Ofta kan det som verkade roligt i manus falla platt samtidigt som repliker Pia Belfrage instruerar skådespelarna under repetionerna av Familjen Någorlunda på Stockholms nation. Foto: Gusten Holm som inte var menade att locka till skratt kan bli oväntat kul, säger Guz Hamberg. MARSSPEXET HAR en lång tradition att falla tillbaka på; det har spexats på Stockholms nation i över 150 år. Enligt den klassiska Uppsalaskolan ska ett spex vara skrivet helt eller delvis på rim. Publiken kan ropa omstart eller omtag om de vill att repliker ska repeteras. Normalt har spex också historiska eller litterära motiv. Familjen Någorlunda uppfyller inget av dessa tre kriterier. Termen komikal passar kanske bättre, säger Guz Hamberg. GUSTEN HOLM/cred@ergo.us.uu.se Marsspexet NÄR? mars kl 19 VAR? Stora scenen, Stockholms nation Ljud Ljus Bild

18 18 / KULTUR Ergo #3 / 2010 ESSÄ Poesi som aktion. För en djupare förståelse av det svenska 00-talets poesi krävs en dubbelexponering genom vilket ett annat decennium framträder: det konkretistiska 60-talet. Tim Andersson återvänder till Öyvind Fahlströms manifest för den konkreta poesin: Hätila ragulpr på fåtskliaben, och identifierar dess aktualitet i samtiden. År 1999 återutgavs Öyvind Fahlströms manifest för konkret poesi, tillsammans med ett urval av hans dikter (Bord-dikter ). Det framstår nu i efterhand som symboliskt. Lika symboliskt som att Magnus Haglunds bok Åke Hodell (2009) kommer ut precis tio år senare. Däremellan ryms ett decennium, i sin språkmaterialism och poetiska aktivism djupt präglat av det konkretistiska 60-talet publicerar Öyvind Fahlström, en vid den tiden ouppmärksammad poet, manifestet Hätila ragulpr på fåtskliaben. Han går till attack mot de samtida och närmast föregående litterära strömningarna för deras syn på språket som i första hand medium, representation, om det så är en objektiv yttre eller en subjektiv inre verklighet som ska representeras. Fahlström reser istället det konkreta alternativet, i vilket språket frigörs ifrån sin underlägsna position gentemot det representerade och tillmäts värde i sig självt. Den konkreta poesins fokus riktas från språkets innehåll mot, istället, dess materiella visuella, akustiska, sensoriska sida. Med hjälp av nonsens, visuella innovationer och sabotage på textens mikro- såväl som makronivå ska läsarens säkerhet på det heliga sambandet mellan ordet och dess betydelse undermineras. Den konkretistiska poetiken inordnar sig i en specifik litteraturhistorisk kontext med föregångare som dadaism, futurism, och, i viss mån, surrealism, och rymmer precis som dessa i förlängningen politiska implikationer. En människa som äger språket äger också den värld som förutsätts och uttrycks genom språket, skrev den postkolonialistiske filosofen Frantz Fanon 1952 i Svart hud, vita masker (1997). Fahlström svarar: eftersom tänkandet är beroende av språket blir ytterst varje angrepp mot den gällande språkformen ett berikande av de innötta tankebanorna. Genom att bryta upp språket, plocka isär det i dess beståndsdelar och sammanfoga det i nya oväntade kombinationer, undergräver man föreställningen om språket, och i förlängningen det nuvarande samhället, som något naturligt och bestämt. Poesi som aktion alltså. Som Magnus Haglund visar var detta perspektiv centralt för en konkretistisk ordknådare som Åke Hodell. Hans antimilitarism var passionerad, men uttrycktes inte i någon känslosam eller innehållsligt aggressiv polemik, utan i ett enda nybildat ord: igevär, utdraget över fyrtioåtta sidor (igevär, 1963). Greppet är typiskt konkretistiskt: i dess väldiga expansion förlorar ordet sin genomskinlighet, och de tretton sidorna i och trettiofem sidorna ä blir genom deras absurda och statiska uttryck till en bild av arméns konstitution. Första halvan av 60-talet innebär en storhetstid för den konkretistiska praktiken. Fahlström får se sina idéer förverkligade av poeter som, förutom nyss nämnde Åke Hodell, bland Tim Andersson är masterstudent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Texten har tidigare publicerats i tidningen Arbetaren. andra Carl Fredrik Reuterswärd, Jarl Hammarberg och Bengt Emil Johnson. När kulturlivet sedan under 60-talets andra hälft allt hårdare stramas åt mot en pedagogisk vänsterretorik är festen över för ordlekarna och fragmentarismen. Nu är det klarspråk som gäller, och den konkreta poesin faller för en lång tid i glömska. Så sent som 1994 kan litteraturvetaren Bernt Olsson fortfarande hävda att den konkreta poesin inte höll i sig länge. [...] Nu är det knappast något i den svenska efterkrigspoesin som känns mer avlägset. Inte ens forskningen har visat intresse (Vid språkets gränser. Svenska 1900-talslyriker och frågan om ordens förmåga, 1995). Runt sekelskiftet är emellertid en förändring urskiljbar på det litterära fältet. Tidigt ute att identifiera den är Åsa Beckman som i en artikel under rubriken Farväl till ditt och datt-poesin uppmärksammar en skepsis inför föreställningen om ett sammanhållet diktjag som talat med en samlad, centrallyrisk stämma. (Dagens Nyheter, 12/9/00) Samtidspoesin sprider ut sig över såväl sidorna som innehållet, och tvingar läsaren till ett kreativt medskapande. Startskottet för utvecklingen lokaliserar hon till 60-talets konkreta poesi. Sju år senare är den konkretistiska traditionen så allenarådande att den, om man ska tro Johan Lundberg litteraturkritiker och då chefredaktör för Axess magasin, hotar kortsluta hela det poetiska kretsloppet. I en artikel som orsakar en lång och infekterad debatt på kultursidorna angriper han den aktuella lyrikutgivningen för att uteslutande premiera föregivet avantgardistiska formexperiment, med rötter i 60-talets konkretism (Expressen, 22/05/07). Huruvida Lundbergs bild stämmer överens med verkligheten eller snarare ska ses som ett symptom på kulturkonservatismens självpåtagna offerroll i en pågående positioneringsstrid kan diskuteras, och har så också gjorts. Men ingen rök utan eld. En vändning har onekligen ägt rum de senaste tio åren, och de konkretistiska verken återaktualiserats i en tid då språk och kommunikation bildat undersökningsområde för ett kritiskt, poetiskt projekt. Arvet är tydligt och öppet redovisat hos en poet som Anna Hallberg. I den språkligt lekfulla diktsamlingen På era platser (2004) droppar hon rent av Öyvind Fahlströms namn. Astrid Trotzig är med på noterna när hon i samband med att På era platser nomineras till Nordiska rådets litteraturpris i en karaktäristik av Hallbergs poesi skriver: Det var tydligt att språkmaterialism och konkretism var utgångspunkterna [...]. Hon förhåller sig till språket som konkret material. Det sista är en parafras på det av Fahlström formulerade konkretistiska slagordet: Språket som konkret materia. Också Lars Mikael Raattamaa, en annan av samtidens mest framträdande poeter, sätter sig explicit i dialog med konkretismen när han i Politiskt våld (2003) refererar till sextiotalet och Bengt-Emil Johnson. En dikt som AL- JAZEERA, en textuell kortslutning där vissa fragment vittnande om politiska och mänskliga katastrofer ibland bryter igenom bruset av skiljetecken, har en tydlig resonansbotten i Carl Fredrik Reuterswärds Prix Nobel (1966) en bok med enbart skiljetecken. Man finner hos dem en likartad antihierarkisk och decentraliserande hållning till texten, en inriktning mot det perifera och stumma. Lika tydlig är den konkretistiska ansatsen i Raattamaas Svensk dikt (2006) där kanoniserad svensk lyrik utsätts för omstöpningar och attentat ord och rader stuvas om, och bevingade fraser dyker upp i fel dikter. Det är svårt att inte göra kopplingen till Åke Hodells angrepp på kulturarvet när han med stora svarta bläckplumpar stympade nationalskalden Verner von Heidenstams patriotiska dikter (Verner von Heidenstam Nya dikter, 1967). D enna speciella konkretistiska kombination av ordvrängeri och kritisk udd har fler arvtagare i samtidspoesin än Raattamaa. I Ida Börjels konsumtionsskeptiska Konsumentköplagen: juris lyrik (2008) främmandegörs språket och samhället genom paragrafer och lagtexter, och i Johan Jönsons Efter arbetsschema (2008) motsvaras läsarens frustrerande arbete med ibland obegripliga och monotona textkonstellationer av det utsatta vårdarbete som boken utforskar på ett innehållsligt plan. De båda diktsamlingarna har det gemensamt tillsammans med verk av andra samtida som Jörgen Gassilewski, Ulf Karl Olov Nilsson, Mara Lee för att nämna några att de förutsätter maktstrukturernas hemvist redan i språket: i dess syntax, grammatik, och symboler. Utvägen och möjligheten blir för såväl konkretister som 00-talspoeter att söka det oorganiska och ofixerade språket: korsningen, spridningen, det orena, främmande. Att, som Fahlström uttrycker det, KRAMA språkmateria. SKRIV EN ESSÄ TILL ERGO Skriv en essä, gärna med din uppsats eller ditt examensarbete som underlag, och skicka in till oss på Ergo! Textlängden bör inte överstiga tecken inklusive mellanslag. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i och språk granska manus. Mejla till cred@ergo.us.uu.se.

19 Stilla mässa Onsdagar kl 18 i Helga Trefaldighets kyrka Taizéresa juni Enskilt samtal Ring eller maila och boka tid Gospelkören God Tune Tisdagar kl Helga Trefaldighets kyrka info@studentprast.uu.se Har du fött barn och använder p-piller? Vill du vara med i en klinisk studie? Vi kommer att jämföra komforten av tre olika spiraler under användning, insättning och uttagning. Varje deltagare lottas till att testa en av spiralerna. UPPSALA>>>> STADSTEATER TUPP INTERNATIONELL SCENKONSTFESTIVAL 7-10 APRIL LAURIE ANDERSON METTE INGVARTSEN PRETTY BASSIC BAKTRUPPEN GERALD KURDIAN CUQUI JEREZ COSMESI FRANCESCA GRILLI SARALUNDEN CATTI BRANDELIUS KÖP FESTIVALPASSET! BILJ/INFO Spiralerna är utan aktiv substans och används inte som preventivmedel i den här studien. Studien omfattar totalt fem besök under ca fyra månader. Besöken är gratis och det utgår en ersättning på kr. Studien är godkänd av Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm Är du mellan år och tycker att det låter intressant, kontakta: Ansvarig läkare: Professor Inger Sundström Poromaa Studiesköterska: Lena Moby Kvinnokliniken, Akademiska Sjukhuset, Uppsala Tel: lena.moby@kbh.uu.se Uppsala universitet gör opera! Lediga stipendier THUNS HEMSTIPENDIER å kr Härmed ledigkungörs 6 stipendier å kr ur Thuns stipendiefond. Stipendiet utdelas till behövande studerande, som fyllt 20 år och är född i Stockholm eller Småland. Sökande skall ha varit inskriven vid Uppsala universitet i minst två år. Företräde ges för släkting till donator. Stipendiet tilldelas studerande av vilken fakultet som helst med undantag av den medicinska fakulteten. Stipendiet får innehas i två år med möjlighet till prolongation efter förnyad ansökan i högst två år. Om släktskap åberopas skall detta styrkas med relevanta handlingar. TELLO GIUSEPPE VERDI 12, 15, 18, 20 juni Universitetsaulan, Uppsala. Biljettsläpp 25 mars. Boka dina biljetter på eller på FOTO: MATS BÄCKER Observera att stipendiet endast utgår till den som bedriver heltidsstudier. Detta gäller såväl grundutbildningsstudenter som ofinansierade forskarstuderande. Endast den som tilldelas stipendiet får meddelande härom per post till den adress som angivits i ansökan. Kungörelsen är publicerad på universitetets hemsida. Ansökningsblankett finns under använd Ansökningsblankett, stipendier. Ansökningar skall ha inkommit till Uppsala universitet, Stipendiekansliet, S:t Olofsgatan 10 B (Box 256, Uppsala) senast onsdagen den 24 mars 2010.

20 20 / RECENSIONER Ergo #3 / 2010 Betygen sätts i skala 0 5 MUSIK Vinnande koncept Sophie Zelmani I m the rain (Sony Music) Det finns artister som har gjort en grej av att inte leva upp till lyssnarnas förväntningar. Nick Cave har till exempel drivit den linjen så långt att man numera skulle bli besviken om ett nytt album lät likadant som det förra. Sophie Zelmani är Nick Caves raka motsats i det avseendet. Det finns ingen artist som går att lita på lika säkert som Sophie Zelmani. Skillnaden mellan hennes skivor ligger på nyansnivå och har gjort det så länge att det nästan börjar bli provocerande. På I m the rain visksjunger hon sig igenom ännu ett album till sparsam instrumentering och lyckas på något märkligt sätt fortfarande undvika att det 16-åriga projektet blir tjatigt. En del handlar förstås om producenten Lars Halapi som hon arbetat med från starten och vars produktionsdetaljer är helt perfekta i sitt sammanhang. Det kan vara ett stilla gitarrplink eller en stavelse som dröjer. Allt arbetar mot samma håll och gör sitt för variationen och likriktningen. Men också att Sophie Zelmani varje gång pressar sig till det yttersta inom sina egna snäva ramar och lyckas vända och vrida beståndsdelarna till något nytt även den här gången fast det egentligen inte längre borde vara möjligt. ANDREAS JAKOBSSON Uppsalatrion Last New Year gör lågmäld och försiktig musik. Foto: Philip Ryde Väldigt välbekant Koop Coup de Grâce (Diesel music/playground) Som katten kring het gröt Last New Year Wood & Stone (Egen utgivning) Uppsalabandet Last New Year har ett lugn i sitt uttryck som är väldigt påtagligt. De tre medlemmarna går en redan upptrampad stig av singer/songwriters där kvalitetskriteriet framför allt utgörs av en hög grad av introspektion. Det är ett lågmält, försiktigt tassande runt en musiktradition som redan i sig själv är försiktig. Det är ödsligt, kargt och färgat av den ensamma flanörens grubblerier; minnesbilder framkallade av flyende fåglar eller en plötslig vindpust, en känsla av otillräcklighet inför en värld där man inte riktigt hör hemma. Alltid grundat i det förflutnas ständiga inkräktande på nuet. Det finns ett berömvärt tålamod i musiken där den större strukturen och den enskilda låten får veckla ut sig i sin egen takt. Allra bäst fungerar det i A Flock of Birds och Black Crow Cried där den första tar flykt i slutet efter en långsam metodisk uppbyggnad och den andra har en suggestiv stämning rakt igenom. Jag vet inte om det är en slump att de två bästa spåren anknyter till fåglar och om detta på något sätt hänger samman med de stora stråk av kajor som tvivelsutan måste finnas med i medlemmarnas gemensamma referensram från hemstaden Uppsala. Sannolikt kommer skivan att växa till sig med fler genomlyssningar men det finns en svaghet i att några av de nio spåren nästan obemärkt glider ihop med varandra och att det eventuellt skulle vara en poäng att lyfta fram de små egenheterna (läs: orgeln) mer. Till viss del hör det förstås till genrens förutsättningar att det krävs ett visst tålamod och möjligen en viss sinnesstämning även från lyssnaren, men jag kan inte undgå att känna att det kunde ha varit ännu bättre då det så uppenbart finns potential. DANIEL FREDRIKSSON Festivalrock med obskyra förtecken Archie Bronson Outfit Coconut (Domino/Playground Music) Det engelska bandet Archie Bronson Outfit är allt annat än gråa i sin framtoning, hela konceptet lyser färgglatt och pastellen är bara förnamnet. Med nya plattan Coconut delar de med sig till resten av världen en mångfacetterad musikalisk uppvisning, som kan beskrivas som allt annat än tvådimensionell. Det snurrar fort i Archie Bronson Outfits skruvade värld. Med Coconut levererar de en varierad bredd av pop- och rockmelodier med en skön och funkigt fläskig psykedelisk botten. Extra allt måste vara bandets ledord på fjärde skivan. Varför låta på ett sätt när man kan göra det på minst fem olika sätt, samtidigt? Ofta låter det mastodontiskt och mycket. Än är det obskyra discotakter, vit funk och andra gånger bjuds det på brusig, vinstinn festivalrock och mycket därtill, vilket då och då utmynnar i ett halvgrumligt ljudlandskap. Det blir närapå skramligt men utan att det stör nämnvärt. Archie Bronson Outfit har inte direkt legat på latsidan med Coconut, det vore helt fel att säga. Coconut är minst sagt en ordentlig vitamininjektion som bjuder på lyssnarupplevelser utöver det ordinära. Har du inte vaknat till än år 2010 så har kanske tankarna klarnat i alla fall lite, efter en omgång med Archie Bronson Outfits perspektiv. Detta får i alla fall mig att spetsa öronen en extra gång. Musik som det långa titelspåret You Have A right To A Mountain Life / One Up On Yourself och ösiga Magnetic Warrior, följt av poppiga Shark s Tooth och hittiga Hoola är värt att titta närmare på. ELLEN PERSSON För ett år sedan hyrde vi en Mercedes i San Francisco och åkte söderut på Highway 1. Efter en halvtimmes utfartstrassel sprack bilköerna upp. Pacific Coast Highway slingrade sig på och runt branta kustklippor. Efter ett par timmars färd gjorde vi ett stopp i Santa Cruz. På ett kafé spelades en välbekant jazzlåt i högtalarna. Låten hann nästan ta slut innan det slog mig att det var Koops Come to me. Något med det tidigare Uppsalabandets alster gör att det låter modernt och klassiskt på samma gång. Redan första gången man hör en låt är det som att man redan känner igen den och sedan kanoniseras den i hjärnan och utan att man själv märker något placerar den sig mellan Miles Davis Kind of blue och Benny Goodmans The birth of swing. På Coup de Grâce samlar duon det bästa från sina tre tidigare utgivna album, komplett med gästsångare som Ane Brun, Yukimi Nagano och Earl Zinger. Oscar Simonsson och Magnus Zingmark kallar själva musiken för romantisk swingtronica. Både de elektroniska inslagen och faktumet att låtarna består av samplingar glömmer man dock lätt och gärna bort. Det vore enklare om Koops musik var lika gammal, klassisk och lättkategoriserad som den ger ett värdigt sken av. Svängig jazz à la 70-tal 3rd World Electric Kilimanjaro Secret Brew (Reingold Records) ANDREAS JAKOBSSON Frikostigt utspridda över The Flower Kings 2002-epos Unfold the Future fanns de där, jazzbitarna, och bland