FORENINGENS FOR HAN D LI N GAR 1957

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FORENINGENS FOR HAN D LI N GAR 1957"

Transkript

1 N ATI 0 N ALE K 0 NOM I S KA FORENINGENS FOR HAN D LI N GAR 1957 STOCKHOLM HAGJ.JUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG (I DISTRIBUTION)

2 Ansvarig utgivare: file lie. Karl-Olof Faxen. Nationalekonomiska jijreningens.styrelse utgores for 1957 av direktor Bengt Petri, ordforande, file lic. Halvdan.Astrand, vice ordforande, bankdirektor Jacob Wallenberg, professor Ingvar Svennilson, direktor Erland Waldenstrom, statssekreterare Gustav Cederwall, forbundsordforande Yngve Persson oeh professor Erik Lindahl. Meddelanden rorande Nationalekonomiska foreningen torde siindas till foreningens sekreterare, file lie. Karl-Olof Faxen, Hastholmsviigen 16, Stockholm So, tel Foreningens postadress: Box 16067, Stockholm 16. Foreningens postgiro: Medlemskap i Nationalekonon;liska foreningen vinnes genom inval vid foreningssammabtriide. Forslag till inval mottages av sekreteraren. Medlemsavgiften ar 15 kronor per are Den berattigar till kall~lser till sammantradena och erhallande av forhandlingarna. Prenumerationsavgiften for forhandlingarna ar kronor 10 per are

3 o INNEHALL Sammantradet den 24 januari Overlaggningsiilnne: ARETS STATSVERKSPROPOSITION. Inledningsforedrag av statsradet Gunnar Strang 1 Anforanden av direktor L.-E. Thunholm (9), docent E. Dahmen (13), f. riksbankschefen I. Roath (14), bankdirektor J. Wallenberg (15, 23), direktor R. Rausing (17), statsradet G. Strang (17, 24), professor E. Lundberg (21), chefredaktor A. Hernelius (23), fii. kand. K. M. Savosnick (25). Sammantradet den 22 mars OverHiggningsamne: BRITISH EXPERIENCE OF DISINFLATIONARY POLICY IN Inledningsforedrag av professor R. F. Harrod 30 Anforanden av f. riksbankschefen I. Rooth (46,49), professor R. F. Harrod (46,48,50,51, 53, 55), professor B. Ohlin (47, 50), statssekreterare G. Cederwall (51), fii. kand. K. M. Savosnick (54). Sammantradet den 14 maj Overlaggningsamne: DEN INDIREKTA BESKATTNINGEN. Inledningsforedrag av professor Carsten Welinder 57 Anforanden av ombudsman E. SkiOld (67), taxeringsintendent O. Akesson (71). Sammantradet den 24 oktober Overlaggningsamne: EUROPEISKT FRIHANDELSOMRADE OCH NORDISK TULLUNION. Inledningsforedrag av ekonomiminister Berf)el Dahlgaard Anforanden av professor B. Ohlin (91), direktor A. Johansson (97, 101), ekspedisjonssjef K. G. Wold (100), ekonomiminister B. Dahlgaard (102). Sammantra.det den 26 november Overlaggningsamne: MAL OCH MEDEL I JORDBRUKSPOLITIKEN. Inledningsforedrag av fii. lie. Halvdan Astrand 103 Anforanden av direktor K. Moller (116), agronom C.-E. Odhner (116), fii. lie. H. Astrand (118, 121, 125), jagmastare C. af Ugglas (120, 125), pol. mag. K.-V. Holne (120), direktor A. Stensgard (122, 126).

4 NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS sammantrade den 24 januari 1957 Ordforande: Direktor B e 11 g t Pet r i Statsradet Gunnar Strang inledde aftonens diskussion over o Arets.statsverksproposition Vi kal1 se tillbaka pa nagra ar av stark investerings- och produktionsokning, starka lonestegringar men tyvarr ocksa forhallandevis starka prishojl1il1gar. Konsumtionen har okat. Var bytesbalans, val" valutareserv och vart pel1ningvarde har daremot forsamrats. Man kan kalla detta for en katalog pa goda och onda ting, dar den bjudande llppgiften i dag for politiker och ekonomer borde vara att med bibehallande av de goda tingen justera bort de onda. Katalogen over folkhushallets rakenskaper skulle sjalvfallet se battre ut om parallellt med stigande investeringar, produktion, loner och konsumtion foljde stigande valutareserv, forbattrad bytesbalans, fasta eller varfor inte sankta priser, och som en foljd darav forbattrat penningvarde. Efter ett av mina valmoten foregaende host pa torget i en stad i Smaland kom en gammal man fram och sa' ungefar foljande: "Jag tycker Ni skoter Er bra dar uppe i Stockholm. Det byggs manga fina hus, vi har fatt bra folkpensioner, men Ni ska' se till penningvardet battre". I denna sin uppmaning hal' han formodligen manga meningsfrander. Om man skulle som en isolerad malsattning stalla upp det fasta penningvardet med bortseende fran alit annat borde det vara relativt latt att realisera malet under forutsattning att man ar beredd att betala priset. Formodligen ar det tillrackligt med det gamla palitliga traditionella receptet: arbetsloshet, sankt standard och underkonsumtion. En ordentligt nedpressad efterfragan staller problemet overproduktionen och de osalda produkterna pa dagordningen. Jag utgar ifran att vi raskt och effektivt i ett sadant lage far en temperatur i samhallsekonomin dar prissankningar tvingar sig fram och mitt i alit elandet far vi plusposten ett stigande penningvarde. Hesiterar man for en sadan medicin - och det gor vi bade kanslooch forsblndsmassigt - blir fragan om det fasta penningvardet ett

5 2 NATIONALEKONOMISKA FORENTNGENS S.'\M:\IANTRXDE DEN 2-1 L\NUAllI 1957 betydligt svarare prohleln. Den samhallsekonomiska halansgangen hlil' atskilliga grader mer komplieerad. Den ideala kompromiss son1 vi sammanfattar i: ett fast pellningvarde samtidigt med att vi hal" balans i utrikeshandeln, bibehaller en tillfredsstallande grad av prodliktionsokning oeh stigande levnadsstandard, ar oeh forblir den svaruppnadda syntes, sam varje regering ar ute efter. Lat mig forst som min personliga uppfattning anfora, att darest man ar fast besluten att satta penningvarde oeh handelsbalans i 01" grunden, sa far man noja sig med ett lagre varvtal pa sanlhallsekonomins ovriga omraden. Bade produktionen och konsumtiollen maste bli mera dampad. Investeringar som grundlaggande for produktionsutveeklingen far alltid sin extra stimulans i - kalla det antingen forvantningar eller dystra aningar om att temperaturen stiger mot inflationsmarkta gradtal. Kanslan av att laget ar under kontroll gel" en lugnare andhamtning, gel" tidsutrymme att vanta, gel' den dampning i inflationsfebern vi statistiskt avlaser i en lagre grad av investeringslust, en lugnare prodliktionsokningstakt't I ECONOMIST for den 5 januari i ar beskrives detta forhallande for Englands del sallinda att landet forlorat 700 miljoner pund~ dvs. i runt tal miljoner svenska kronor, i produktionsbortfall genonl den medvetna ekonomiska atstramningspolitik som den hrittiska regeringen drivit for att dampa konjunkturen till farsvar for penningvarde oeh valutabalans. ECONOMIST summerar resultatet sasom vart sitt pris oeh far upp som en samhajlets kreditpost av det dampade klimatet att man nu kan forvanta en betydligt lugnare oeh mera 1110dererad lonerorelse mot bakgrunden av den lagre produktionsstegringen. Jag skall avsta fran personliga vardeomdomell am denna utveekling just nu. Jag tillater mig bara att referera en politiskt-objektiv ekonomisk tidskrift, som beskriver forhallandena i England. KOl1klusionen maste anda tydligen bli att satter man penningvarde och valutabalans i fargrunden far man ge upp en i annat fall pa kortare sikt sam ltiojlig antagen produktionsstegring. I den till arets finansplan redovisade nationalbudgeten forutskiekas for vart vidkommande linder 1957 en produktionsokning med 2 procent, saledes nagot lagre an under senare ar. Samtidigt redovisas en utveekling pa utrikeshandelns omrade som visar att den negativa bytesbalans, som under 1955 uppgiek till over 400 miljoner kronor, under 1956 stannar vid cirka- 200 miljoner kronor. En vidareutveekling i samma takt skulle ge oss hopp om balans ivai' utrikeshandel linder De medvetna atgarder av penning- oeh finanspolitisk natur som verkat linder de tva senaste aren i dampande riktning borde val oeksa

6 ARETS STATSVERKSPROPOSITIOl\ 3 rimligen ta sig uttryek i nagra grader minskad aktivitet. Jag utgar ifran att den hogljudda klagan som pa olika vagal' i sista halld kanaliseras till finansministern over det alltfor hoga rantelaget, de alltfor harda kreditvillkoren, de alltfor hoga bolagsskatterna, de pressande investeringsavgifterna oeh de skarpta avskrivnings- oeh lagervarderingsreglerna icke enbart ar en klagan for klagans egen skull. Jag tror att det finns ett verklighetsunderlag dar bakom och kommer saledes logiskt fram till att en viss verkan av denna medvetet forda dampande politik agt rum. Om mitt antagande dar ar riktigt gel' det anledning till tva reflektioner. For det forsta, att den ekonomiska politiken framover maste vara flexibel, ligga i nagonting av beredskapsstallning, och for det andra att kraven pa total budgetbalans - aven om detta krav i ar i princip bor uppehallas - dock ger ett litet storre utrymme for eftel' gift an for ett ar sedan. Den budget som nu presenterats ger realekonomiskt sett icke full tackning for samtliga drifts- oeh kapitalutgifter. Ser jag drifts- oeh kapitalutgifterna sammantagna finner jag attstatsverkets inkomster pa miljoner for nasta budgetar andoek ar bortat 300 miljoner kronor for laga for att tacka saval drifts- som kapitalutgifter. Tyvarr har vi att rakna med ytterligare vissa utgiftsposter langre frame Jag her att fa erinra om att statstjanarnas lonerorelse for 1957 ar ett okant kapitel. Ser jag emellertid budgeten sasom den presenteras i dag tacks statsverkets samtliga utgifter till 97,5 procent genom direktfinansiering och till 2,5 procent via upplaning. Ser jag pa kapitalbudgeten isolerat, dvs. statens rantebarande investeringar, direktfinansieras dessa till 88 procent oeh lanefinansieras till 12 procent. Budgeten skiljer sig saledes icke sa avgorande fran fjolarets totalbalanserade riksstat och kan mahanda darfor inte presenteras sonl det finslipade flexibla instrument varom jag tidigare har talat. Man far emellertid for de mera kortsiktiga malen och de snabba foralldringarna falla tillbaka pa de penningpolitiska vapnen. Skulle produktionsutvecklingen bli samre an vi har raknat med, skulle arbetsloshet uppsta av den omfattning, att en stimu.lans blir erforderlig, vinnes en sadan snabbare via en rantesankning, en liittnad pa kreditpolitikens omrade, an genom forandringar i det relativt trogrorliga skattetekniska system vi arbetar med i vart land. Det rader i dag politisk oenighet om huruvida den nu presenterade budgeten ar att betrakta sasom en stark budget eller en svag budget. His Majestys opposition, som i vart land ar tudelad, gor sig pa den punkten till tolk for olika uppfattningar. I den man finansministerns

7 4 NATIONALEKONO~\:ISKA FORE~INGENS SA1\DIANTRADE DEN 24 JANUA.RI 1957 synpunkter kan ha nagot intresse sa skulle jag vilja presentera denl salunda: Det ar heit oeh uteslutande graden av inflationstryek sonl ar avgorande for om arets budget skall beteeknas som stark eller svag. Om jag hortser fran budgetens roll i konjunkturpolitiken ar den otvivelaktigt stark. En direktfinansiering av upp till 88 procent av rantebarande investeringar maste enligt vanlig affarsmannabedolllning betraktas som sund ekonomi. Jag skulle emellertid inte vara arlig onl jag.. forklarade mig helt nojd med resultatet. Jag utgar ifran att det ar en konstitutionell egenskap hos alia finansministrar att de standigt tyeker att de far in for litet pengar oeh standigt tycker att de 110dgas ge ut for myeket. Och da aven jag kanner att denna egenskap filer och mer utvecklar sig hos mig, sa skall jag arligen erkanna att jag skulle varit mera tillfredsstalld med ett par hundra Iniljoner mer pa inkomstsidan och ett par hundra miljoner mindre pa utgiftssidan. Det skulle hi. a. ha givit litet storre utrylnme for kommunala och privata lanefinansierade investeringar om staten helt kunnat avhalla sig fran att konkurrera pa Ianemarknaden. Den fran riksdagens sida under fj6laret utstallda vaxeln GIn en forstarkt familjepolitik maste elnellertid i arlighetens oeh anst.andighetens namn inlosas. Jag hansyftar 'har pa forstarkningen av barnbidragen. Den av samtliga politiska partiei' utfardade vaxeln om kom IDunal skattesankning Iikasa.. Det fi~ns namligen eniigt min mening nagonting som kan rubriceras som fortroendekapital mellan allmanheten oeh politikerna, vilket en demokrati far vara angelagen on1 att varda oeh vidmakthalla. Ett samhalle sonl vart sadant situationen tel" sig i dag kraver oeksa sitt pa nlanga andra omraden. Forsvarshuvudtitelns upprakning Ined 170 miljoner far vi ta sonl en konsekvens av den harda varld vi lever i. Skolhuvudtitelns upprakning med 140 miljoner ar hi. a. en foljd av den utbildningsforstarkning sam tidsutveeklingen obonhorligen kravel". Avloningskontots upprakning med 230 nliljoner ar den ofrankomliga anpassningel1 av statstjanarelonerna till loneutveeklingen pa den fria marknadell. Dessa fa exempel gel" andoek~ ett intryck av det ofrankomligas nodvandighet. Mall hal" pa sina hall uttalat forval1ing over att begreppet totalbalans introducerats som mattstock i statens budgetbehandling. Jag skulle vilja forklara det med att var budget inte ar upplagd pa det sattet att man hal" den klara oeh distinkta gransen mellan drifts- oeh kapitalbudgetens poster. Vi har vaginvesteringar pa driftsbudgeten oeh andra investeringar pa kapitalbudgeten. Avskrivningstekniken pa driftsbudgeten far sina direkta utslag pa kapitalbudgeten. Onl man

8 ARETS STATSVERKSPROPOSITIOl\ 5 daremot betraktar statens verksamhet som en budgetar enhet, anpassad och synkroniserad med den konjunkturpolitik som laget bjuder, tror jag man ar inne pa rationellare linjer. Man kan da fraga varfor man skall mynta llttrycket "totalbalansering". Begreppet hal' liknats vid nagot slags magiskt kritstreck utan egentlig saklig ltiotivering. Personligen tror jag att begreppet ger nagot av den budgetdisciplin; som vi allesammans behovei', och jag skulle vilja se den finansminister som i det hal' avseendet utan vidare sklllle vilja segla utan sjokort. och kompass. Men jag kommer tillbaka till de reala forutsattningarna for landets ekonomi 80m vi BU kan overhlicka delti. Prognosen for 1957 visar pa en langsammare investerings- och produktionsokning an under senare are Vi hal' betraktat detta som priset for ett lugnare, mindre inflationspraglat klimat och en forbattrad bytesbalans. Sjalvfallet bor detta tillstand av neddajnpning icke vara langre an nodvandigt utan endast ge den naturliga andhanltning sonl gor att vi i battre kondition pa nytt kan fortsatta marschen framat. De produktiva investeringarna skall ge grunden for framryckningen, och utifran den lltgangspllnkten viii jag llppehalla mig ett ogonblick vid detta problenl. Vad betl'affar investeringskvotens fordelning i vart samhalle kan det ha sitt intresse att notera, att den kommunala hllshallningen for narvarande framstar som den mest expansiva sektorn. I fraga 0111 den statliga investeringssidan visar tltvecklingen under 50-talet otvetydigt pa att de militara investeringarna representerar den lnest expansiva delen. Jag namnde nyss att vi allesammans iii' intresserade ay en utokad investeringskvot inom den nationalekonomiska hushallningen, och jag ar medveten om att det ar en popular propaganda att har framstalla de offentliga investeringarna som den gokllnge, sonl tranger de privata ur hoet. Om vi da forst ser pa de statliga investeringarna och dar avlaser att den starkaste uppgangen ligger pa de militiira avsnitten och darefter pa vaginvesteringarna, tva omraden dar jag sklllle bli till ytterlighet forvanad om BagOn riksdagsman skulle lyckas fa gehor for reduktioner, sa kvarstar affarsverken och ovriga investeringar i statliga aktiebolag och administrativa byggnader. Kraftverkens uthyggnad, 5J:8 och telekommunikationernas utbyggnad ar sadana integrerande avsnitt av samhallets produktiva liv, att en efterslapning pa dessa omraden omedelbart hiimmar hela Val" industriella utbyggnad. I fraga om de statliga aktiebolagen och de administrativa investeringarna ligger utvecklingstakten under de senaste sex aren lagre an vad som motsvaras av den privata investeringstakten. De kommunala investeringarnas Sl1abba okningstakt, som ligger avgjort fore bade

9 6 XATIONALEKONO~IISKA FORENINGENS SAl\lMANTRADE DEN 24 JANUARI 1957 den statliga och den privata sektorn, hal' sin vasentliga forklaring i bostadsbyggandets omfattning och den snabba urbaniseringsprocess som samhallet for narvarande genomgar. Gator, ledningar, skolor, gemensamhetslokaler, 1'eningsverk och bilismens foljdinveste1'inga1', alit detta staller de kommunala myndigheterna i tvangslagen som kraver investeringsanstrangningar av valdiga matt. Personligen tror jag inte pa nagra mojligheter att gynna naringslivets industrianlaggningar pa bekostnad av de offentliga investeringarna, och ofrankomligen motel' vi foljaktligen p1'oblemet: investering contra konsumtion. ViII vi inom ralnen for en bibehallen fast samhallsekonomi oeh utan inflation satsa mera pa investeringarna, bor vi va1'a djarva nog att se sanningen i vitogat, eller n1ed andra ord: det maste ske pa konsumtionens bekostnad. Jag behover val inte i denna forsalnling unde1'stryka att de bada parterna - konsumtion och investering - i det samhallsekonomiska iiktenskapet ar sa utomordentligt beroende lltav varandra aven om, som i alia aktenskap, vissa tillfalliga koljflikter kan uppenbara sig. Drivkraften for all investe1'ing ar natutligtvis att produ.ktionen kan avsijttas i en standigt stigande konsumtion. Ove1'flyttningen fran konsumtion till investering kan saledes v~ra en fraga om relativt begransade marginalforeteelser for att inte/resultatet skall bli det motsatta an vad man onskar. I praktiken t1'qr jag problemet helt ellkelt far losas sa att i den fortskridande prqduktionsokningen, som vi anda hal' valgrundad anledning att rakna rhed, far en relativt storre anpart av nationalprodukten foras over till investeringssidan. Ifran denna problemstallning kommer den gamla oeh alltid lika aktuella fragan om sparandet in i bliekpunkten. Jag ar val medveten on1 att det inte saknas recept pa stimlllans i detta sparande. I den offelltliga diskussionens apotek finns alia olika slag av sortiment att hal' valja emellan, fran soekerpiller oel.1 hollllngsvatten, dvs.: sank skatterna for foretag oeh medborgare till de beska medieinerna, tvangssparande oeh hoga skatter och omsattningsskatt. Skattelattnader till de enskilda medborgarna sasom radikal sparstimulans forutsatter emellertid att den enskilde ar beredd att avsta fran myeket av det livet lockar oeh bjuder for att lagga skarv till skarv for iramtida behov. Vi hal' ingen garanti for detta. Skattelattnader till foretagen rekommenderas som den atgard som gel' snabba nyinvesteringar oeh produktiol1sokningar, sa att alias vara otillfredsstallda forvantningar icke som nu hal' en benagenhet att ta sig uttryck i en prisstegrande efterfragan utall elegant kommer att balanseras genom ett oavbrutet stigande varuflode till hilliga prisei'. Vi hal' ingen garanti for detta hellei'.

10 1RETS STATSVERKSPROPOSITION 7 Fullt sa enkelt ar det emellertid inte i den verklighet son1 vi rakar befinna oss i. Vi manniskor ar inte sa beskaffade att vi i det moderna trygghetssamhallet ar beredda att avsta fran det extra som vi anser gor livet vart att leva. Oeh trots all standardutveekling ar anda den ekonomiska situationen for det ojamforligt stora flertalet av vart folk sadan, att ingen garna kan moralisera over om folk anvander sina pengar for att tillfredsstalla oeh hoja sin konsumtion. En skattesankning som val skulle kunna ha en sparbeframjande effekt ar en skattesankning hos de verkligt hoga inkomsttagarna, dar bade maximal konsumtion oeh maximal standard for lange sedan ar ett uppnatt tillstand. Risken for konsumtionsokning ar dar relativt obefintlig. En sadan skattepolitik aeeepteras emellertid inte i det samhalle vi hal' i dag. Nagon forandring i den enligt min mening riktiga uppfattningen om skattebordans fordelning tror jag inte heller man skall spekulera i. Darav foljer att vara skattesankningar for som det hetel' fysiska personer inom overskadlig tid framat kommer att fungera sasom en efterfragestimulerande oeh konsumtionsokande faktor. Hur skall man da betrakta skattepolitiken i dess forbindelse med foretagssparandet? En liberalisering av foretagsbeskattningen ar liktydig med battre vinstmarginaler. Battre vinstmarginaler ar ett ineitament till okade investeringar. Detta kan vara ytterst onskvart i en viss konjunktur, men det kan vara ytterst besvarande i en konjunktur som star oeh tryeker emot overslag oeh overanstrangning. Det starka foretagssparandet - eller anvand garna uttryeket de goda vinstmarginalerna - innebar oeksa ofrankomligen en god jordman for krav pa betydande lonehojningar oeh gel' oeksa i allmanhet mojligheter for organisationerna att driva dem igenom. I dagens hundraproeentigt intresseorganiserade samhalie, dar varje grupp bevakar sin plats, inte bara pa startlinjen utan oeksa under loppet, vaeker lonehojningar pa vissa avsnitt ansprak pa jamforliga inkomsthojningal' pa praktiskt taget alia omraden, hos folk i allman forvaltningstjanst, hos jordbrukare; over huvud taget alia intresseomraden viii ta andras framsteg som norm for sina egna. Sllltres ultatet av denna kedjereaktion uppenbarar sig i en i forhallande till vara resurser for stor hojning av konsumtionsefterfragan eller prisoch kostnadsstegringar. Det tillhor saledes de mera kompiieerade problemen att stimulera investeringarna pa konsumtionens bekostnad. Jag ar inte blind for att man med stimllians till det frivilliga sparandet kan na vissa resultat, men jag tror inte att resultaten motsvarar de krav 80m samhallsutveeklingen staller oss infor. Att mobilisera entusiasm kring de beska. medieinerna tillhor inte heller de latta uppgifterna. Nagon-

11 8 NATIONA.LEKONOl\lISKA FORENINGENS SAMl\IANTRADE DEN 24 JANU_-\RI 1957 ting av en medelvag bor man kanske kunna finna i de personliga enga.. gemang till vederborandes egen ajderdomstrygghet sonl en premiefinansierad alderdomsforsakring innebar. Den vagen bor ocksa ha den extra favor som ligger llti att vi svenskar ar sa obonhorligt medvetna om att en social forman skall betraktas som en medborgerlig rattighet utan karaktar av privilegium for vissa grupper i samhallet. Enbart den folkpension, val's forstarkning det inte foreligger nagra politiskt delade meningar om, kommer att via premiefinansiering innebara ett icke ovasentligt sparande. De hal' betradda vagarna kan bli en hjalp i val' svara uppgift att avsta fran konsumtioll i nuet och darmed skapa forutsattningar foi en starkare utbyggnad av de resurser, som skali ge framtida valstand. Mojligen kan mina ahorare l1agot missnojt gora den reflektionen: finansministerll hal" varit for teoretiserande och analyserande och herattat for litet om vad som skall ske i den ena eller den andra riktningen. Jag hal" tillatit mig att beteckna arets finansplan som delvis preliminar, framfor alit med hansyn till ~tt den heit avgorande fragan i den samhallsekonomiska ekvationen, namligen lonerorelserna, i dag ar ett okant kapitel. Jag hal' vidare. tillatit mig att understryka den ekol1omiska politikens karaktar av beredskap. Behovs en stimulans for att motverka en for stor arbetsloshet ar vi beredda till del. Behovs en skarpning for att motverka inflationstendenser far beredsk:apen vara fardig aven for ett sadant lage. Diagnosen i dag pekar icke pel. llagot sjukdomstillstand. Jag tillat mig saga i renlissdebatten for ett par dagar sedan att det inte ar nodvandigt att medicinera i forskott. Det vasentliga ar att man tar medicinen den dag det uppstar ett behoy av att konsumera den. Ordforanden: Herr statsrad! Jag bel' att pa de narvaralldes vagllar varmt fa tacka for Er vanlighet att komma till oss ocksa i ar och halla det anforande som av tradition och havd ar en hornsten i Nationalekonomiska foreningens arbete. Vi ar inte minst tacksamlna for att Ni velat gora det mitt i en arbetsfylld vecka, som hal' borjat nled tva hela dagars remissdebatl. Det ar en fornamlig tradition som Ni fullfoljer, herr statsrad. Fran denna talarstol hal' Era foretradare Thorsson, Wigforss och Skold talat i samma amne, och vi ar tacksamma for att traditionen fullfoljes. Man kan mahanda med fog fraga, om det ar riktigt att lagga denlla diskussion sa nara riksdagens remissdebatl. Man kan ocksa fraga, i vilket avseende denna Nationalekonomiska foreningens remissdebatt bor skilja sig fran riksdagens. Kanske kan man saga, att i riksdagen bedomer Inan fragorna fran politiska synplll1kter, under det att vi

12 ..\RETS STATSYERKSPROPOSITION 9 atminstone bor strava efter att bedoma clem fran tekniskt-nationaleko 110miska synpullkter. Jag vet inte on1 det alltid gar att gora detta, men det vore onskvart om fragorna kunde belysas fran de aspekterna. Finansministerl1 har i en ursaktande vandning sagt att hans fralnstall ning kanske var alltfor teoretiserande oeh analyserande. Vi tycker tvartom att det teoretiserallde Deh analyserande passar i Nationalekonomiska foreningen. Det kom ut en skrift till Nationalekonomiska foreningens 50-arsjubileum, dar det bland annat talas om ett yttrande av en luan son1 var ordforande i foreningen pa 1870-talet. Han hette forresten Bennich. Han sade, att det vi skall diskutera i Nationalekonomiska foreningen ar prineiperna. Ingen atgard (fortsatte han) kan vara riktig om den inte stods av en riktig teori; principloshet ar for samhallet detsamma som redloshet for ett skepp pa havet. Nar jag nu lamnar ordet fritt, hoppas jag att diskussionsdeltagarna skall h&lla sig pa den salunda angivna nivan. Harefter yttrade: Direktor L.-E. Thunholm: Herr ordforande! Vi skall enligt programmet i kviill diskutera arets statsverksproposition, oeh da skulie man kanske egentligen fralufor alit uppehalla sig vid budgeten oeh det statsfinansiplla laget. Jag skulle emellertid foredra att liksom finansnlinistern sarskilt berora nagra mera allmanna fragor kring den ekonomiska politiken mot den bakgrund som arets finansplan erbjuder. Nar jag lyssnade till finansministerns utlaggning av texten, kom jag att tanka pa en av Albert Engstroms "gubbar", namligen den dar en frikyrkopredikant hauer ett fo~ll1aningstal till sin liue son, som burit sig ilia at. Nar fadern slutat, fragar sonen: "Talar du sanning, far, eller ar det bara som du predikar?" Vi behover en fortsatt restriktiv ekonomisk politik, sager finansministern. Det kan vi nog aha i princip halla ltied om, Inen luan kan med skal fraga sig, hurudan den aterhahsamhet ar som finansministern predikar om. Den skall naturligtvis inte galla de offentliga utgifterna, ty dar ar kraven sa stora, att det inte gar att halla igen. Vi har fatt hora en ny term i dag: det ofrankomligas nodvandighet. Jag funderade ett slag pa om tva negationer i detta fall upphavde varandra men kom till resultatet att det inte gj orde det. Aterhallsamheten kan inte heller galla konsumtionen, framfor alit darfor att vi inte har effektiva medel att halla tillbaka konsumtionen med. Da ar bara den privata investeringssektorn kvar, oeh dar far vi genast skala bort bostadsbyggandet, eftersom vi alia vet hur stor bostadsbristen are Men investeringarna i naringslivet utgor ett on1 rade dar man kan krava en strang aterhallsamhet, oeh det finns en mangd effektiva medel att framtvinga nedskarningar dar. Ungefar pa detta satt kan man sammanfatta hela upplaggningen av den ekonomiska politiken. Jag undrar om finansministern nagon gang har funderat over hur stor del av de totala utgifterna i samhiillet som investeringarna inonl naringslivet utgor. For den handelse sa inte ar fallet skall jag be att fa hanvisa till de herakningar

13 10 N_-\ TIONALEKON02\IISKA FORENINGENS SA:\BIANTRADE DEN 2-1 JANUARI 1957 som lagts fran1 i arets nationalbudget, sonl ar bifogad finallsplanen. Om luan skalar bort bostadsbyggandet fran de privata investeringarna, far man kvar 6,4 miljarder. De totala utgifterna i samhallsekonoluien for investeringar och konsumtion pa det offentliga oeh det privata omradet utgjorde samtidigt 52 milj arder. De privatabruttoinvesteringarna exklusive bostadsbyggandet svarade alltsa for ungefar 12 proeent av de totala utgifterna i samhallet. Hur nagon kan forestalla sig att en restriktiv politik, som i det vasentliga faller pa denna lilla sektor skall kunna bli effektiv, begriper inte jag. Nu sager kanske finansministern, att hans program ingalunda ar sa ensidigt som jag har gor gallande, utan att han uppmanat till aterhallsamhet med alla utgifter. Men det ar just pa den punkten det ar viktigt att skilja mellan vad som ar sanning oeh vad som ar predikan. Lat oss ett ogonbliek se pa de olika utgifter det har ar fraga om. De offentliga utgifterna - offentlig konsumtion oeh offentliga investeringar - utgor tillsammans 13 miljarder kronor, dvs. ungefar 25 proeent av samhallets totala utgifter. Finansministern talar i finansplanen om den "rigorosa utgiftsgranskl1ing" som foretagits betraffande statsutgifterna, men hur ser den aterhallsamheten ut i siffror? Mellan budgetaren 1954/55 och 1955/56 steg utgifterna pa driftbudgeten med 12 procent, oeh under nu lopande budgetar raknar man med en stegring om 10 procent. For nasta budgetar forutses de komma att stiga med 2-3 procent, men alla vet att de i sjalva verket kommer att stiga mycket mer an sa. Man har viaare baddat for en ytterligare stegring under budgetaret 1958/59. - Jag tyeker detta verkar rena galoppen snarare an aterhallsamhet. Samtidigt visar ocksa de statliga investeringsutgifterna stigande siffror. am en eher annan av oss skulle tycka, att aterhallsamheten pa detta omrade ger ett ganska skralt utslag, sa rna det kanske vara forlatet. \ Om man sedan ocksa tar hansyn till lden standigt fortgaende utgiftsexpansionen pa kommunalt hall, ar det ingen overdrift atl beteckna den offentliga sektorn som den verkliga inflationsharden i var ekonomi. Skall vi komma till ratta med inflationsproblemet, maste vi forst oeh framst satta in anstrangningarna pa det omradet. Innan finansministern predikar aterhallsamhet for den ena eher den andra gruppen i samhahet tyeker vi nog litet var att han borde sopa rent framfor egen dorr. Och medan kvasten ar framme kanske han kunde hjalpa till att ocksa sopa litet framfor kommunernas dorrar. Jag skall ge ett uppslag, till vad. verkan det hava kan: Ar det absolut ofrankomligt att i samband med ortsavdj;agsreformen kompensera kommunerna harfor pa det satt som har foreslagits? Den starka kommunala utgiftsexpansionen maste ses mot bakgrunden av de starkt stigande inkomsterna, som lockar till utgifter. Om man kunde genomfora ortsavdragsreformen utan att i varje fall helt kompensera kommunerna, tror jag detta skulle leda till okad sparsamhet i staliet for okad utdebitering. Xven om jag inte tvekar att beteckna den offentliga sektorn som den verkliga inflationsharden, sa ar det l1aturligtvis inte darmed sagt au de offentliga utgifterna ar de enda som visar en kraftig expansion. Den tendensen ar pataglig aven inom den privata sektorn och inte minst nar det galler allmanhetens konsumtionsutgifter, som stiger ar fran ar. Finansministern konstaterar sjalv deua i finansplanen, dar han pa tal om dessa tendenser sager, att den ekonomiska politiken mabte fora in en flakt av kyliga vindar i den upphettade atmosfaren. Detta later ju bra, men man letar forgaves efter nagon antydan om hui'

14 ARETS STATSVERKSPROPOSITIOl\ II dessa kyliga vindar skall komma till stand. I beskrivningen av den ekonomiska politikens upphiggning konstateras bara med nagot som liknar defaitism att det inte funnits forutsattningar att i lika stor omfattning vidta direkta atgarder mot expansionstendenserna pa oinradet. Detta tyeker jag mer verkar som en mild sunnanvind an sam de utlovade kyliga flaktarna. Vi hade viii knappast vantat oss att finanslllinistern skulle komma med nagot forslag OIn en konsumtionsbeskattning eller nagon liknande drastisk atgard for att mota dessa tendenser, men man kunde med skal vanta sig energiska atgarder for att stimulera det enskilda sparandet. Pa den punkten foreshis ingenting, oeh inte ett ord sags om alla de konkreta forslag till olika sparstimulerande atgarder som lagts fram - jag tanker sarskilt pa de olika forslagen om ett skattegynnat bostadssparande, som jag for min del tror myeket pa. Vi far bara veta, att man inte far gora sig nagra illusioner om mojligheten att harvidlag snabbt na utomordentliga resultat. Det finns ett vist ord som sager, att man inte skall lata det basta vara det godas fiende, oeh vi skulle nog litet var bli taeksamma om det kunde astadkommas aven blygsamma resultat pa den vagen. Kontentan av det hela blir att det aven fortsattningsvis ar naringslivets invesm teringar som skall pressas tillbaka for att ge rum for alla andra krav sonl pressar pa. Detta konstateras nu oppet oeh oforb10mmerat. Hela arsenalen av investeringshammande atgarder pa detta omrade skall bibehallas. FinansminisM tern har nyss raknat upp dem, men jag kan inte neka mig nojet att ocksa gora det: investeringsavgiften, de skarpta avskrivnings- oeh lagervarderingsreglerna, den hoj da bolagsskatten, byggnadsregleringen, kreditrestriktionerna i bankerna, avstangnil1gen av kapitalmarknaden for industriens finansiering, OSV., osv. Vad ar nu motivet for denna ensidiga belastning just pa denna sektor? Finns det till aventyrs sarskilt starka expansionstendenser just pa detta omrade, sonl det nu galler att stoppa? Nej, ingalunda. Finansministern understryker sj alv i finansplanen, att de industriella investeringarna visat en kraftig avmattning under 1956, oeh i nationalbudgeten raknar man rent av med att de under 1957 skall komma att ga tillbaka, i varje fall relativt sette Syftet med vad finansministern kallar en restriktiv ekonomisk politik kan naturligtvis inte vara annat an att mota inflationstendenserna, att stabilisera penningvardet - det ar ju ett mal som vi alia ar overens om. Denna restriktiva politik har nu under ett antal ar haft i stort sett samma upplaggning, oeh vi borde a11tsa ha litet perspektiv pa sporsmalet. Man kan da rimligtvis fraga, hur vi har lyekats med stabiliseringen. Har politiken lett till vad vi velat astadm komma? Harom sager en av de av finansministern tillkallade reeeptforfattarna, professor Gardlund: "Sverige maste sagas ha intagit den i fraga om penningvardets forstorande mest framskj utna stallningen i den vastra varlden." Det ar ett hart omdome, men mot bakgrunden av de av professor Gardlund anforda uppgifterna forefaller det ingalunda orattvist. Om vi jamfor utveeklingen av den ekonomiska politiken i de vasteuropeiska landerna, skall vi oeksa finna, att inget land har fort en ens tillnarmelsevis sa hard politik gentemot naringslivets investeringar som Sverige. I andra lander har man tvartom beflitat sig om att savitt mojligt skona just dessa investeringar nar man infort en restriktiv politik. Resultatet kan vi se om vi jamfor investeringarna under DB. steg de privata investeringarna i vart land med 6 procent, vilket helt och hallet berodde pa prisstegringen, oeh raknad i konstanta priser var investeringsvolymen i industrien oforandrad. I Forenta staterna har investeringarna under 1956

15 12 NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS SAMMANTRADE DEN 24 JANUARI 1957 stigit med 35 procent, i Tyskland var stegringen enligt preliminara uppgifter cirka 20 procent oeh i England 17 procent. Detta galler trots att man i alia dessa lander genomfort en restriktiv ekonomisk politik och lyckats battre an vi att stabilisera ekonomien. Varfor har man i dessa andra lander sokt skona de produktiva investeringarna trots att man genomfort en restriktiv ekonomisk politik? Naturligtvis for att man utgar fran den sunda och naturliga installningen, att det i en tid av vaxande efterfragan framfor allt galler att hoja produktiviteten och oka produktionen, vilket man inte astadkommer genom att hindra foretagen att bygga ut och rationalisera sin produktionsapparat. Att andra lander lyekats battre inte hara med att stahilisera penningvardet utan oeksa med att framja produktionens utveckling ar en omstandighet som borde stamma till eftertanke hetraffande inriktningen av var egen stabiliseringspolitik. En annan omstandighet som borde ge anledning till eftertanke ar att de produktiva resurser, som star till forfogande under den narmaste framtiden, enligt vad finansministern sjalv papekar ar hart inteeknade av olika konsumtionsstegrande reformer och av samhalleliga investeringshehov. Borde inte den omstandigheten motivera att man gj orde alldeles speciella anstrangningar for att se till att de produktiva resurserna, som skall racka till for sa mycket, kan okas? Det forefaller mig vara en vettigare politik an att fortsatta att stoppa en utbyggnad av var produktionsapparat. De stagnationstendenser som nu borj8.f satta sin pragel pa vart produktionsiiv, den ar efter ar fortskridande kos,tnadsinflationen, den fortsatta pressen pa var betalningshalans, de betydande otillfredsstallda behov vi alltjamt har att rakna med - alit detta borde saga finansministern, att var ekonomiska politik ar inne pa fel vag oeh att det fordras en radikal nyorientering om vi skall kunna aterstalla j amvikten oeh utvecklingskraften i var ekonomi. En sadan nyorientering maste innefatta reformer pa olika punkter. Jag skall har inskranka mig till att berora tva sadana punkter. Forst oeh framst tror jag det ar nodvandigt att latta den harda press som lagts pa foretagen genom de senaste arens skattepolitik. Vi vet ju alla att investeringsbehovet i naringslivet i dag, aven fransett de vaxande anspraken fran olika grupper, ar utomordentligt stort. Vi maste folja ltied i en snabb teknisk utveekling som gor sig giillande over hela varlden, vi maste bemastra en samtidigt hotande kraft- och branslebrist, vi maste genom rationalisering av produktionsapparaten bringa ned var alltfor hoga kostnadsniva, oeh vi maste kanske ganska snart bemiistra alia de omstaliningsproblem som en anslutning till en gemensam europeisk marknad. kommer att aktualisera. I en sadan tid ar det inte rimligt utan tvartom utomordentligt farligt att radikalt inskranka foretagens mojligheter att finansiera sina investeringar med eget sparande. Man bor kanske i detta sammanhang an en gang understryka, att foretagen inte ar en grupp i samhiillet som man ostraffat kan mjolka ut sa myeket skattemedel ur 80m mojligt. Det ar aila medborgargruppers utkonlst oeh levnadsstandard det galler, ty vi skall aua, vare sig vi ar foretagare, anstadda, kapitalagare, stat elier kommun, leva pa resultatet av var produktion, oeh ingen kan ha guidje av att man genom en alltfor hard skattepolitik underminerar foretagens utveeklingskraft. Finansministern ger oss emellertid inga forhoppningar om en andrad skattepolitik - han ger bara en antydan om att foretagsbeskattningen skulle kunna modifieras om det bleve fraga om att genomfora en pensionsforsakring, grun-

16 1RETS STATSVERKSPROPOSITION 13 dad pa avgiftsbetalning. Det tycker vi nog ar en litet val grov Inetkrok, och luan skall inte forestaila sig att ansvariga instanser inom naringslivet sa Iatt kommer att fastna pa den. Hojningen av bolagsskatten har hittills uttryckligen betecknats 80m en tillfallig atgard. Om den palagan ersatts av andra palagor, har vi svart att fatta det som en lattnad. Nu kanske finansministerns uttalande har i kvall om en eventuell flexibilitet i politiken ger oss litet storre forhoppningar an vi fatt vid lasningen av finansplanen, och det ar i sa fall ytterst tacknamligt. Den andra punkt dar en nyorientering maste kolnma till stand galler kreditpolitiken. Moderna foretagare bygger sin verksamhet i utomordentligt hog grad pa ianspraktagande av kredit i olika former, oeh vart naringsliv kan inte fungera och an mindre utveeklas om vi inte har tillgang till en effektivt fungerande kapital- och kreditmarknad. Pa ett satt som ar tamligen enastaende 'i varlden och som brukar fylla besokande utlanningar med skrack och undran har stats.l11akterna i vart land under de senaste areri genom den kreditpolitik som forts faktiskt lyckats fullstandigt desorganisera var kredit- och kapitalmarknad, och det ar ett tillstand som pa liingre sikt maste inge oss alla stor oro. Salunda har kreditrestriktionerna for bankerna starkt beskurit bankernas rorelsefrihet nar det galler att stodja foretagen inte bara med nya krediter for deras utvecklingsarbete utan aven i fraga om den normala kreditforsorjning 80m alltid erfordras for att overbrygga sasongviixlingar i behoven av rorelsekapital och tillfalliga pafrestningar i samband med storningar i foretagens likviditets- och avsattningsutveckling. Den omstandigheten att bankvasendet har sa liten rorelsefrihet innebar en belastning pa alla foretag och forsvarar en vettig planering och ekononlisk disposition av resurserna. Nar det galler kapitalmarknaden har man praktiskt taget helt kopplat bort ett viktigt finansieringsinstrument for industrien, namligen den langfristiga obligationsmarknaden. Detta innebar ett valdsamt ingrepp i de svenska industriforetagens normala finansieringsstruktur och forsvarar den finansiella planliiggningen i foretagen och en ekonomisk inriktning av deras verksamhet. Denna avstangning av obligationsmarknaden ar desto mera betungande for industrien sonl lnan samtidigt luaste foreta lopande amorteringar pa aldre obligationslan. Tiden medger inte atl jag narmare gar in pa dessa fragor, hur intressanta de an kan vara. Vare det nog sagt, att de nuvarande forhallandena pa kreditoch kapitalnlarknadsomradet inte kan besta lange till utan att valla allvarlig skada for hela vart naringsliv och for vara ekonomiska utvecklingsmojligheter. Men inte helier pa den punkten kan vi hamta mycken trost ur arets finansplan. Finansministern sager i finansplanen, att framtidsperspektivet kan betraktas fned lugn och fortrostan. Denna optimistiska syn far helt sta for finansminis.. terns egen rakning. Den delas i varje fall ieke av det svenska naringslivet. Docent E. Dahmen: Jag kan inte lata bli att anfora nagra siffror, 80m jag tycker ar ratt dramatiska. De ror statsbudgeten och penningpolitiken under senare are Penningpolitiken har ju syftat till en allman restriktivitet, oeh ett av de viktigaste lnedlen sonl man under de senaste aren anvant for atl na detta resultat har varit att infora det s. k. utlaningstaket for affarsbankerna. Den restriktivitet man efterstravat hetraffande bankernas utlaning har faktiskt astadkommits. Under de senaste tva aren, mellan 1954 och 1956, har bankernas utlaning raknat arsgeno1118nitt okat med 2 procent eiler 237

17 14 1\',\TIONALEKONOMISKA FORENINGENS SAMMANTRADE DEN 24 JANUARY 195i miljoner, men sedan uthiningstaket infordes under 1955 har utlaningen gatt ned. Mot detta kan man stalla upp en del andra siffror, som ar ratt tankevackande. Statens utgifter har under samma tid okat med lniljoner, d. v. s. 19 procent. Riksbankens portfolj av skattkammarvaxlar oeh obligationer har under samma tid okat med miljoner kronor - efter avdrag for den s. k. steriliseringen pa sarskilt sparrkonto. Detta innebar en okning med 41 procent. Konsumtionen - bade den privata och den offentliga - har okat med i det narmaste 5 miljarder kronor eller med 15 procent, vilket till storre delen heror pa prisstegringar. Investeringarna - privata och offentliga - har okat med milj oner eller 12 procent, varav det lnesta beror pa prisstegringar. Levnadskostnaderna, slutligen, har okat med 8 procent. Jag skulle viij a fraga, vilka slutsatser fiuansministern drar av dessa siffror~ som vis-ar praktiskt taget stabilitet i bankernas utlaning men stark expansion pa ana andra olnraden, bland annat riksbankens. Maste inte slutsatsen vara, att det har pagatt en stark monetar kreditexpansion vid sidan om bankvasendet? Fran den utgangspunkten vin jag inte riktigt instamma i vad direktor Thunholm sade, aven om jag i ovrigt i alit vasentligt delar de asikter han framforde: jag undrar om naringslivet anda inte, atminstone pa kort sikt, har klarat sig litet battre an vad han gav intryck av Jgenom kreditgivning vid sidan Oln bankvasendet. Med tanke pa att det skett en stark lnonetar expansion vid sidan oln bankvasendet undrar jag om man, nar man ser pa de siffror jag anforde, verkligen kan tala om en restriktiv politik i storstit allmanhet. Dessa siffror tyder ju inte pa nagon restriktivitet. Det skulle som sagt vara intressant att hora, vilka slutsatser finansministern drar betraffande penningpolitikens medel i kombinatiol1 med finanspolitiken under dessa tva a~. F. riksbankschefen I. Booth: Som f. d. riksbankschef blev jag naturligtvis glad nar finansministern sade, att lnan bor anvanda penningpolitiska nledel 0111 inflationstrycket fortsatter. Det later j u bra, men jag fragar mig, om det ar den aura senaste tiluilnpningen av de penningpolitiska medlen som finansministern hade i tankarna. Jag horde for en stund sedan i radio, att riksbanken aterupptagit obligationskopen och overtagit 44 Iniljoner fran Stadshypotekskassan och IS miljoner fran Bostadskreditkassan. Jag viii understryka att laget i vart land och de flesta andra lander i varlden for narvarande ar sadant att man inte kan 10sa balanseringsproblemen inonl yare sig den inre eller den yttre ekonomien enhart med penningpolitiska metoder. Laget var detsamma pa 1940-talet som det ar DU. Vi maste, som den foregaende talaren har namnt, se till att minska de offentliga investeringarna~ och det kan goras pa olika satt. Det kan handa att man i statens eller kommunernas' budget kan finna en eller annan utgiftspost som utan alltfor stora svarigheter kan skaras ned. Jag kan exenlpelvis fasta uppmarksamheten pa en sadan sak i Stockholms stade Jag fors-tar inte att det var nodvandigt for Stockholms stad att expropriera fastigheterna pa bada sidor av Klarabergsgatan nar tunnelbanan skulle byggas - det kunde val ha rackt om man exproprierat fastigheterna bara pa ena sidan, och det hade sakerligen blivit billigare. Stockholms stad har dessutom mojlighet att latta sin ekonomi genom att borja salj a ut fastigheterna da tunnelbanan lllellan Konserthuset oeh Centralen ar fardig. Uppenbarligen har komltiunerlla nog engagerat sig i bostadsbyggandet

18 j.rets STA TSYERKSPROPOSITION 15 IDer an SOln i varje fall ekonomiskt sett kan forsvaras. Man vinner dock inte sa nlycket genom nedskarningar av redan befintliga utgifter, men vi maste upphora nled att besluta om en mangd nya utgifter. Finansministern talade om vissa saker som lnan lovat att gora och som man nu inte kunde undandra sig - han namnde barnbidragen och den kommunala beskattningen. Jag forstar att det kan vara svart att ta tillbaka sadana loften helt och hallet, men man kanske kunde overvaga inte bara den andring som direktor ThunhoIm namnde utan aven ett visst uppskov och en begransning till en borjan. Jag kan dock inte inse att det gar att losa problemet, om vi inte slutar upp med att lova an det ena och an det andra. Det gar inte att behalla penningvardet om vi fortsatter som vi nu gore Om penningvardet bibehalles, far vi vasentligt minskade loneansprak, men sa snart penningvardet fortsatter att glida nedat skarps lonekraven. Sedan vill jag namna, att det ibland koidlner en del utgifter som inte varit utlovade i forvag. I hostas fattade man hastigt och Iustigt besiut om 30 respektive 50 miljoner kronor, sammanlagt 80 milj oner, utan att det savitt jag vet forelag nagra allmanna loften harom. Jag vill slutligen fraga docent Dahmen om en sake Han niiinnde att riksbankens innehav av obligationer och skattkammarvaxlar hade stigit med lniljoner. Jag har inte siffrorna tillgangliga, men jag utgar fran att den up-pgiften ar riktig. Jag undrar dock om han tagit hansyn till att en stor del av riksbankens obligationsinnehav skrivits ned kraftigt under de senaste aren, vilket inte framgar av de offentliggjorda rakenskaperna. Bankdirektor J. Wallenberg: Det finns i budgetforslaget i ar liksom i innevarande ars budget och aven foregaende ars en post som kallas avsattning till specialkonto i riksbanken for sterilisering. Jag vet inte riktigt, vad andamalet ar med den posten. Av namnet skulle man foraniedas tro, att det ar ett ~eiopp som med skatter dras ur marknaden och satts in i riksbanken, dar pengarna skall steriliseras. Avsikten ar med andra ord sannohkt att marknadens likviditet skall lninskas med detta belopp, sa att en kreditatstramning astadkommes. Det skulle sakerligen ocksa bli resultatet, om denna transaktion gjordes isolerad, men vi har ju nyss hort av herr Dahmen, att riksbanken har okat sitt innehav av obligationer med en milj ard mer an det "steriliserade" beloppet. Riksbanken har alltsa i sjalva verket okat marknadens likviditet, och en okning av likviditeten betyder alltid kreditexpansion. Det forefaller mig ganska meningsiost att satta in ett belopp pa detta specialkonto for sterilisering nar staten samtidigt lanar betydligt storre belopp i riksbanken. Nu anser jag att utlaningsstoppet hos bankerna far ses i sanlmanhang med riksbankens expansiva penningpolitik. En okning av marknadens likviditet medfor alltid en inlaningsokning hos bankerna, vilken i sin tnr Ieder till utlaningsokning, vilken i sin tnr leder till inlaningsokning, o. s. v. Nu vill man hejda denna rundgang genom att stoppa bankernas utlaning, men man glonlmer da att bankerna bara ar en sektor av kreditvasendet. Stoppar man bankernas kreditgivning, utvecklar sig kreditexpansionen inom andra sektorer. Forklaringen till prisstegringen ar, sasom herr Dahmen framholl, att det har forsiggatt en kreditexpansion i marknaden. Jag skulle vilja saga att det hade varit markvardigt om vi inte hade fatt en prisstegring med den penningpolitik som har forts.

19 16 I\ATIO:'-i_' LEKONOJIISKA FORENINGENS SA;\BIANTRADE DEN 24 JANUARI 1957 Det enda man hal' astadkonlnlit med detta ar att Hinemarknaden har blivit desorganiserad. De som lanar utanfor bankerna far vanligen betala hoga rantor. Bankerna annonserar sina rantesatser, sa Hintagarna vet vad de skall betala~ och att ga vid sidan om bankerna maste bli dyrare for naringslivet. Vi bankdirektorer har under langa tider uppmanat vara kunder att utnyttja kassarabatterna och i stauet lana i bank, eftersom det blir billigare. Sedan riksbanken borjade med lanestoppet har vi fatt Hira vara kunder det rakt motsatta. Vi har pa kreditomradet kommit tillbaka till forhiillanden som radde for 50 eller 100 ar sedan, och dets-amma galler de langa lanen. Om hlnemarknaden slas sonder.. lanar folk vid sidan om den offentliga marknaden, och det blir alltid dyrare. Nu blir bade sparare och Hinsokande i hog grad beroende av mellanhander. Om man satter upp det nlalet - som sakerligen ligger finansministern om hjartat - att naringslivet skall arbeta sa hilligt och friktionsfritt som mojligt~ maste man saga att penningpolitiken under de senaste aren varit olycklig. Nar jag nu anda har ordet skulle jag viij a ta upp ytterligare en sak, som ar mera av finanspolitisk och budgetpolitisk nature Jag tycker att budgeten i och for sig ar stark. Jag delar inte finansministerns onskan att statsinstitutioner~ rantabla investeringar skall finansieras med skatter. Hit raknar jag de affarsdrivande verken oeh statens lanerorelse, men inte den lanerorelse sonl bestar i presenter - den bor naturligtvis finansiera/s med skatter - och inte hellet' raknar jag hit de militara investeringarna,. Jag anser vidare att investeringarna i vagar och gator bor bestridas av automobilskattemedel. Ovriga institutioner skulle jag vilj a hanvisa till kapitalmar~naden, bland annat av det skalet, att munnen skulle darigenom kunna battre rattas efter matsacken. Man skulle dzl veta, hur mycket man hade rad att investera, dvs. hur lnycket 111an kunde lana upp. Detta skulle verka valgorande pa sparandet och sakerligen gara det myckel lattare att skota riksbankspolitiken. Nar dessa investeringar nu finansieras over budgeten, lanar staten i riksbanken om det inte finns tillrackligt med pengar. Aven om budgeten fran denna synpunkt ar stark, sa ar den dock avskrackande. Jag tanker pa att nastan alla nya utgifter ar efter 3.r ar agnade att oka konsunltionen. Finanspolitiken kan ocksa sagas vara inriktad pa att aka konsumtionen. De skattelattnader som gors foretas pa de punkter, dar man kan anta att de kommer att leda till en konsumtionsokning. Hela var ekonomiska politik stimulerar en konsumtionsokning, och da borde luan val samtidigt for soka oka produktionen. Den snedvridning med tendens till inflation som nu foreligger beror pa att konsumtionen ar for stor i forhallande till var produktion, men vi fortsattter att stimulera. konsumtionen och bromsa produktionen. Det riktiga borde val vara att gora tvartom. Jag vet inte hur finansministern resonerar, men det forefaller nastan SOln on) han anser sin politik ha varit lyckad darfor a~t produktionsokningen gatt ned till 2 procent under det att konsumtionen har stigit med en betydligt hogre procentsats!. Jag tycker inte det ar nagon sarskilt lyckad politik. Som jag ser det borde man varit angelagen om att oka produktionen. Tydligen resonerar finansministern pa det sattet, att konsumtionen tar sa eller sa mycket av produktionsresultatet, och da blir det bara sa eller sa mycket over for investeringar. Det ar ett kortsynt tankande. Jag skulle nu vilja till konsumtionen rakna aven investeringarna i bostader - de tillhor icke de produktiva utgifterna utan ar en konsumtionsutgift, aven om konsumtionen ar utspridd over are Jag skulle battre forsta en politik son1 syftade till att oka kakan. Vi horde

20 ARETS STATSVERKSPROPOSITION 17 av finansnlinistern hur Inanga onskemftl sonl finns oeh sonl behover tillfredsstallas, oeh nog skulle val delningen av kakan hli lattare om kakan bleve storre. Finansministern hade en utlaggning om bolagssparande, som jag narmast skulle vilja kalla sofistisk. Det ar visserligen riktigt att sparandet hos produeenterna tenderar att bli alltfor stort under inflationstider, men det ar en folj d av inflationen. Det finns ingen annan an statsmakterna som ar herre over finanspolitik oeh penningpolitik i detta land, sa ansvaret for inflationel1 far statsmakterna ta pa sig. Jag skulle doek vilja bestrida att foretagens vinster ar for stora i ett nagorlunda stabilt lage. Min erfarenhet Oin foretagen sager mig, att de vinster som redovisas i nuvarande lage manga ganger ar storre an de verkliga, vilket beror pa att skattemyndigheterna tvingar till uppskrivningar oeh att avskrivningarna t. ex. pa fastigheter ar alltfor sma. Jag vagar bestamt pasta, att bolagssparandet ar for litet i detta land. Minskningen i foretagens likviditet ar direkt skrammande. Vi har dock den erfarenheten fran kriserna 1921 och , att det basta medlet mot kriser ar att ha foretag som ar likvida. Att vi inte skall fa nagra kriser igen tror inte jag. En kris ar vanligen ett resultat av brist pa balans i det ekonomiska livet, oeh vi gor mycket for att astadkomma en sadan brist pa balans, sa nog far vi kriser forr eller senare. Direktor R. Rausing: Finansministern framstallde i sitt inledningsanforande tva alternativ i fraga om penningpolitiken. Det ena alternativet innebar stigande priser, stigande ekonomisk aktivitet, samre bytesforhallande, fallande valutareserv, men - sade han - en hog temperatur i naringslivet. Om man har stigande inhemska priser oeh relativt stabila utlandska priser samt fasta vaxelkurser, kommer naturligtvis valutareserven automatiskt att minska pa grund av efterfragan pa billigare uthindska varor. Det andra alternativet var litet vagare uttryokt, oeh det var svart att forsta vad finansministern menade. Han talade om fallande priser, mojligen battle bytesforhallande, stigande valutareserv men arbetsloshet och Iiigre temperatur i det ekonomiska livet. Jag vill saga att ingen val har framstallt det senare alternativet sasom nagonting onskvart. Vad man onskar ar inte fallande priser, utan stabila priser fran ett visst utgangslage. Det verkade for ovrigt av finansministerns framstallning som om han ansag det forsta alternativet, Ined stigande priser, vara mera onskvart an stabila priser. Det forefaller som om finansministern trodde att stabila priser, d. v. s. ett stabilt naringsliv, skulle ge samre resultat an ett inflationsnaringsliv. Det forhluler sig pa precis motsatt satt. Det rader inget 80m heist tvivel om att det totala produktionsresultatet blir samre vid oversysselsattning oeh inflation an vid stabil niva. Detta system med bi. a. loneglidningar leder bade kvantitativt oeh kvalitativt till samre produktion oeh samre stallning i den internationella konkurrensen. Statsradet G. Strang: Herr ordforande! Nar jag lyssnade till de inlagg 80m har har gjorts, maste jag ta mig sjalv i kragen oeh saga: Kom ihag att du nu sitter i Nationalekonomiska foreningen! Foreningen har ju fatt sin presentation av ordforanden har i kvall, som sade att fragorna har skall bedomas prineipiellt, tekniskt oeh ekonomiskt, medan de i riksdagen bedoms politiskt. Det ar naturligtvis svart for en finansminister att frigora sig fran den politiska belastning, som han under arets aha ovriga dagar ar behaftad med, oeh en dag om aret svinga sig upp till clenna abstraktionernas varld, dar ailting ar sa liitt oeh bra

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Kommunal ekonomi och samhällsekonomi

Kommunal ekonomi och samhällsekonomi SVEN J OHANSSON: Kommunal ekonomi och samhällsekonomi Den kommunala expansionen måste bromsas, framhåller landstingsrådet Sven J ohansson i sin artikel. Den måste anpassas till samhällsekonomin i övrigt.

Läs mer

NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS FORHANDLINGAR

NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS FORHANDLINGAR NATIONALEKONOMISKA FORENINGENS FORHANDLINGAR 1953 HAGLUND STOCKHOLM & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG (I DISTRIBUTION) STOCKHOLM 1954 HAGLUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG 1nsvarig utgivare: jure kand.

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering

Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering Kartläggning av svenska icke-finansiella företags finansiering ENKÄT 2011 Riksbankens kartläggning av företagens lånebaserade finansiering Flera journalister och finansanalytiker har på senare år hävdat

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGENS

NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGENS NATIONALEKONOMISKA FÖRENINGENS F Ö R H A'N D L I N G AR 1960 STOCKHOLM HAGLUND & ERICSON BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG (I DISTRIBUTION) .. ". "; ~toc~~o.l~ )~61.. HAGLUND & ERICSON'BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG Ansvarig

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan.

Provtenta. Makroekonomi NA0133. Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Kårmedlemskap + legitimation uppvisas vid inlämnandet av tentan. Institutionen för ekonomi Våren 2009 Rob Hart Provtenta Makroekonomi NA0133 Maj 2009 Skrivtid 5 timmar. Regler Svara på 5 frågor. (Vid svar på fler än 5 frågor räknar jag 5 genomsnittspoäng per fråga.)

Läs mer

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors

Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors Synpunkter på finanspolitiken Finansutskottet, 4/12-08 Lars Calmfors 2 Jag ska börja med att tacka för inbjudan att komma hit och tala om hur man ska se på behovet av finanspolitiska stimulanser. Det har

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Nominell vs real vinst - effekten av inflation -

Nominell vs real vinst - effekten av inflation - 1 Nominell vs real vinst - effekten av inflation - av Richard Johnsson 1 I det som följer ska jag beskriva hur inflationen påverkar de bokföringsmässiga vinsterna i företagen. Det kommer att framgå att

Läs mer

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA

LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA, 13-14 ÖVERSIKTLIGT, 15-17 NOGA FRÅN MIKRO TILL MAKRO MIKRO: MARKNADER, INDIVIDUELLT BETEENDE MAKRO: SAMMAN LAGDA RESULTAT, AGGREGERAD NIVÅ, SAMHÄLLET LÄS KAP 9 ORDENTLIGT, FASTNA INTE I DETALJER, KAP 10-11 ÖVERSIKTLIGT, KAP 12 NOGA,

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS

a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU KS Uppgift 1 a) Långsiktig jämvikt där aggregerad efterfrågan möter aggregerat utbud på både kort och lång sikt. AU LS AU KS AE BN* BN b) Kontraktiv penningpolitik: höjd ränta dyrare att låna till investeringar

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Fastighetsbolagen och ekonomin

Fastighetsbolagen och ekonomin Sammanfattning Fastighetsbolagen ser nu mer optimistiskt på framtiden än vid den senaste undersökningen. Inget av de intervjuade bolagen räknar med en minskning av vare sig hyresintäkter, försäljningspriser

Läs mer

NYA SKATTER ELLER BESPARINGAR?

NYA SKATTER ELLER BESPARINGAR? NYA SKATTER ELLER BESPARINGAR? Av direktör UNO MURRAY DEN UNDER våren 1958 tillsatta besparingsutredningen under ordförandeskap av generaldirektör Karleby kom till stånd helt enkelt därför att det statsfinansiella

Läs mer

STATENS UTGIFTER MÅSTE SÄNKAS

STATENS UTGIFTER MÅSTE SÄNKAS STATENS UTGIFTER MÅSTE SÄNKAS Av kanslichefen OSCA.R ÖSTMAN DE statliga utgifterna stiger oavbrutet. Jämför t. ex. driftbudgetens utgifter för budgetåret 1950J51 med de nu beräknade för 1959J60. De uppgick

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

AKTIEÄGANDE DEMOKRATI

AKTIEÄGANDE DEMOKRATI AKTIEÄGANDE DEMOKRATI Av sekreterare GÖRAN ELGFELT DET SOCIALISTISKA och det borgerliga systemet ställer helt olika krav på samhällsmedlemmarna. I ett genomfört socialistiskt system inordnas människorna

Läs mer

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p

Campus Sundsvall. F alt. F(x) E D C B. 70% 35p. 80% 40p Campus Sundsvall EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 hp EKONOMISK POLITIK I EN ÖPPEN EKONOMI 7,5 HP Skriftlig tentamen 2011-01-13 kl. (fem timmar) Tentamen består av sammanlagt 9 uppgifter om sammanlagt

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 8. Finanskrisen 2008 Repetition. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 8 Finanskrisen 2008 Repetition Dagordning Finanskrisen 2008 Har vi uppnått vårt mål? En nationalekonom bör vara ödmjuk Sammanfattning av kursen Mikroekonomi Makroekonomi Tips inför tentan Finanskrisen

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG

Ekonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG 1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB

Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Kommunstyrelsen Utredning finansiella instrument i Vara Bostäder AB Fakta om ränteswappar En ränteswap är ett räntederivat som i sitt praktiska utförande innebär ett avtal om byte av ränta. För en låntagare

Läs mer

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20

SYVI Särskolans och Specialskolans yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 SYVI Särskolans och Specialskolans YTTRANDE yrkesvägledares ideella förening 2009-02-20 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet SOU 2008:102 Brist på brådska en översyn av aktivitetsersättningen

Läs mer

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011

Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi. Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Svenska samhällsförhållanden 2 Nationalekonomi Sandra Backlund, Energisystem December 2011 Föreläsning III i) Avvägning inflation, arbetslöshet ii) Penningpolitik i) Samband mellan inflation och arbetslöshet

Läs mer

PENSIONERINGSFÖRSLAGENS EKONO MISKA KONSEKVENSER

PENSIONERINGSFÖRSLAGENS EKONO MISKA KONSEKVENSER - --------------~----------,---...--:- ~.: t -,_... ~~_'lto_i'-_!d::::: - --,------~ PENSIONERINGSFÖRSLAGENS EKONO MISKA KONSEKVENSER Av professor CARSTEN WELINDER V AD stort sker sker tyst, är en sats

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11

Tunadalskyrkan 130804. Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 1 Tunadalskyrkan 130804 Nådens gåvor 1 Kor 12:4-11 Den helige Ande skickar överraskande budbärare Ja så löd rubriken på ett blogginlägg som jag råkade hitta på internet. En man med en sjukdom som ibland

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande

BESLUT 2003-09-12. Stiftelsen för InternetInfrastruktur meddelar följande 1 BESLUT 2003-09-12 Ärendenr. 22 Sökande MasterCard International Incorporated 2000 Purchase Street Purchase, New York 10577-2509 Förenta Staterna Ombud: Groth & Co KB, Johan S Motpart Peter V Saken Alternativt

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet

Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1 (5) 2013-05-21 Dnr SU FV-1.1.3-0995-13 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Tvingande regler om betalningstider i näringslivet 1. Sammanfattning Den 16 mars 2013 trädde

Läs mer

VÄGEN TILL SAMHÄLLSBALANS

VÄGEN TILL SAMHÄLLSBALANS --~--~--- ~----- VÄGEN TILL SAMHÄLLSBALANS Av civilingenjör OSCAR LUNDQVIST OM MAN skall kunna bilda sig en något så när säker uppfattning om vad som i vårt lands nuvarande ekonomiska situation bör företagas,

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år):

Försörjningsbalans: Tillgångar och användning av varor o tjänster (per år): Makroekonomiska begrepp, balanser och samband Förkortningar: Y: BNP = Nationalinkomst C: Privat konsumtion G: Offentlig konsumtion KONS =C+G = total konsumtion I: Investeringar X: Export M: Import S: Sparande

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM

BORGENSPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM BORGENSPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Uppdaterad senast februari 2012 Borgenspolicy 1. Allmänt 1.1 Inledning Ett kommunalt borgensåtagande är ett stöd från kommunen som syftar

Läs mer

Kursnamn/benämning Makroekonomi

Kursnamn/benämning Makroekonomi Universitet Försättsblad till skriftlig tentamen vid Linköpings (fylls i av ansvarig) Datum för tentamen 2008-11-07 Sal TER1 Tid 8-13 Kurskod 730G49 Provkod EXAM Kursnamn/benämning Makroekonomi Institution

Läs mer

KONJUNKTURLÄGET I FÖRENTA STATERNA

KONJUNKTURLÄGET I FÖRENTA STATERNA KONJUNKTURLÄGET I FÖRENTA STATERNA ANTECKNINGAR FRÅN ETT BESÖK I WASHINGTON~ APRIL 1950 Av direktören RAGNAR SUNDEN OM MAN vill få perspektiv på dagens amerikanska konjunkturbild, finns det anledning erinra

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Beslutade

Läs mer

Statens upplåning i en överskottsmiljö

Statens upplåning i en överskottsmiljö Statens upplåning i en överskottsmiljö Sammanfattning av tal av Thomas Olofsson, upplåningschef på Riksgäldskontoret, på Nordeas Fixed Income Seminarium i Köpenhamn torsdagen den 18 maj 2006. Svenska staten

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden

ANFÖRANDE. Riksbanken och svensk ekonomi. Inledning. Fortsatt god konjunktur i omvärlden ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-28 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Tylösand SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna!

Ekonomin i fokus. Ämnen under kursen. Målsättning 2015-09-01. Välkomna! Ekonomin i fokus Välkomna! Ämnen under kursen Vad är en bostadsrättsförening? Årsredovisningen Hur fungerar ekonomin? Bokslutsdispositioner: Avskrivningar och fonderingar Går det att påverka ekonomin?

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET

DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET DELEGATIONEN REKOMMENDATION 5 1 (5) FÖR KONKURSÄRENDEN 1.9.2004 BOFÖRVALTARENS REDOGÖRELSE- OCH INFORMATIONSSKYLDIGHET 1 ALLMÄNT Boförvaltaren skall informera borgenärerna om läget beträffande realiseringen

Läs mer

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan.

Herrar Högbom (ordf.), Iveroth, Lindeberg, Streyffert, Svennilson och Waldenström. Direktör Wilh. Ekman närvarande vid fastighetsbildningsfrågan. Protokoll fört vid sammanträde med Industriens Norrlandsutrednings arbetsutskott den 4 maj 1942 kl. 14.30 å Industriens Utredningsinstitut, Malmtorgsgatan 8, Stockholm. Närvarande: Herrar Högbom (ordf.),

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Budgetlag; utfärdad den 10 mars 2011. SFS 2011:203 Utkom från trycket den 22 mars 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens tillämpningsområde

Läs mer

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna

En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna En stark majoritet som tar långsiktigt ansvar för hela Eskilstuna Så inleds vår samverkansöverenskommelse för mandatperioden. Kraftsamling kring Eskilstunas budget för 2016 - Vi gasar och bromsar samtidigt

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 T 2052-10 KLAGANDE JM Värmdöstrand AB, 556001-6213 169 82 Stockholm Ombud: Advokat VD MOTPART Kustbostäder i Oxelösund Aktiebolag,

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 september 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 16 oktober 2009 i mål nr 6799-09,

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Finansrapport april 2014

Finansrapport april 2014 Datum Diarienummer 2014-05-12 KS/2014:672 Kommunstyrelseförvaltningen Susanne Ekblad tel 0304-33 42 82 fax 0304-33 41 85 e-post: susanne.ekblad@orust.se Kommunstyrelsen Finansrapport april 2014 Uppföljning

Läs mer

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner

Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Några reflektioner kring företrädesrätten vid garanterade företrädesemissioner Rolf Skog har tidigare kortfattat redogjort för innebörden av den primära och subsidiära företrädesrätten. I den kommande

Läs mer

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves.

1. Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 1 Tessalonikerbrevet 2 (2:1 16) Apostelns tjänst i Tessalonika 1 Ni vet själva, bröder, att vår insats hos er inte var förgäves. 2 Tidigare hade vi, som ni vet, plågats och misshandlats i Filippi, men

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

DEN SVENSKA KREDITMARKNADEN UNDER ETT ÅRS EUROPEISKT KRIG

DEN SVENSKA KREDITMARKNADEN UNDER ETT ÅRS EUROPEISKT KRIG ---~---------------------- DEN SVENSKA KREDITMARKNADEN UNDER ETT ÅRS EUROPEISKT KRIG Av t. j. bankrådet, fil. lic. KLAS BÖÖK, Stockholm l SAMBAND med det politiska lägets tillspetsning och krigsutbrottet

Läs mer

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ

Kapitlet OM DÖDEN BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN. Bô Yin Râ Kapitlet OM DÖDEN i BOKEN OM DEN LEVANDE GUDEN av Bô Yin Râ Mer information om boken finns på: http://www.boyinra-stiftelsen.se Om döden Vi står här framför den dunkla port som människorna måste passera

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag

Mats Persson. Den europeiska. skuldkrisen. SNS Förlag Mats Persson Den europeiska skuldkrisen SNS Förlag SNS Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se SNS Studieförbundet Näringsliv och Samhälle

Läs mer