årgång 37 nr 2 juni 2012

Transkript

1 jamtmedel Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands län årgång 37 nr 2 juni 212 U R I N N E H Å L L E T: ADHD och läkemedel 6 Pollensäsongen är här igen 9 Bland alla snoriga, febriga barn: Hur hittar man de få som är allvarligt sjuka? 1 Äldreguiden 15

2 I N N E H Å L L Jakten på stimulansmedel... 3 ADHD och läkemedel...6 Pollensäsongen är här igen!...9 Bland alla snoriga, febriga barn: Hur hittar man de få som är allvarligt sjuka?...1 Statistik gällande antibiotikaförskrivningen i öppenvården, nationellt och lokalt, september 211 april Ny upplaga av äldreguiden...15 Ny sekreterare i läkemedelskommittén OMSLAGSFOTO: GUDRUN ROS jämtmedel Informationsblad från Läkemedelskommittén i Jämtlands läns landsting redaktör och ansvarig utgivare Per Magnusson redaktion Järpens hälsocentral Skolvägen Järpen per.magnusson@jll.se grafisk form & layout Ros grafisk form tryck Landstingstryckeriet, Östersund 212 2

3 Ordförande har ordet Jakten på stimulansmedel Per Magnusson, ordförande i läkemedelskommittén Regeringen har sedan länge delat ut stimulansmedel för att höja kvalitén i vården. De fördelades tidigare till projekt inom utpekade områden efter ansökan. Nu har man istället infört prestationsbaserade stöd och konstruerar därför mått för att mäta kvalitén och medel delas ut om ett visst mål uppnås. De två områden som berörs är antibiotikaförskrivningen där antal antibiotikarecept per invånare mäts (se sidan 12) och satsningen på»de mest sjuka äldre«1 där resultatbaserat stöd ges till kommuner och landsting som minskar användningen av: olämpliga läkemedel Andel av alla över 65 år med minst ett olämpligt olämpliga läkemedelskombinationer Andel D-interaktioner, alla över 65 år läkemedel mot psykos Andel av alla i särskilt boende (mäts som alla med Apodos) miljoner kronor fördelas till de län som minskat de tre indikatorerna med minst tio procent i september 212 jämfört med nivån i september 211 sammanvägt som medelvärde för de tre indikatorerna. Sjuttio procent går till kommunerna och trettio procent till landstinget. Nu har utvecklingen fram till februari 212 redovisats: Olämpliga läkemedel personer över 65 år förändring februari 212 (september 211 = 1 %) Jämtland Halland Jönköping Blekinge Skåne SO Norrbotten Dalarna Skåne NO Västernorrland Västerbotten Skåne NV Kalmar Skåne mell. Skaraborg Sjuhärad Sverige Malmö VG Fyrboda Stockholm Ekerö Göteborg Uppsala Andel uthämtade olämpliga läkemedel Personer över 65 år Gotland Värmland Västmanland Kronoberg Sörmland Östergötland Norrtälje Stockholm norr Stockholm södra Örebro Gävleborg sept febr Riket Jämtland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund 3

4 Olämpliga läkemedelskombinationer: förändring februari 212 (september 211 = 1 %) Skaraborg Norrbotten 3 Sjuhärad Östergötland Stockholm Ekerö Stockholm södra Norrtälje Västernorrland Västmanland Blekinge VG Fyrboda Jönköping Kalmar Skåne SO Skåne mell. Dalarna Sverige Örebro Malmö Uppsala Skåne NV Stockholm Norr Göteborg Skåne NO Gävleborg Jämtland Västerbotten Värmland Halland Sörmland Gotland Kronoberg Andel olämpliga läkemedelskombinationer (D-interaktioner) Personer över 65 år 2,5 2 1,5 1 sept. -11 febr. -12,5 Riket Jämtland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Antipsykotiska läkemedel personer över 65 år med Apodos Förändring februari 212 (sept. 211=1 %) Norrtälje Jönköping Gotland Blekinge Dalarna Västernorrland Stockholm södra Norrbotten Halland Kronoberg Östergötland Jämtland Kalmar Västmanland Sverige Stockholm Ekerö 4 Göteborg Västerbotten Örebro Gävleborg Sörmland Sjuhärad Värmland Skåne NO VG Fyrboda Uppsala Skaraborg Skåne Mell. Stockholm norr Skåne NV Malmö Skåne SO

5 Andel med antipsykotiska läkemedel av patienter med Apodos sept. -11 febr Riket Jämtland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Antal uttag av läkemedel som behöver minskas för att nå målet tio procent minskning till september 212: Olämpliga Olämpliga Antipsykotiska läkemedel kombinationer läkemedel Jämtland Berg Bräcke 5 2 Härjedalen Krokom 4 Ragunda Strömsund Åre Östersund Eftersom andel med antipsykotiska läkemedel mäts för alla med Apodos kan variation i hur Apodos används ge stora variationer i resultat. Det ger möjlighet till manipulation av ett läns utfall under avslutande mätperioden juni augusti 212 genom att undvika uttag av antipsykotiska läkemedel via Apodos under den perioden. Det är olyckligt att möjligheten att få del av stimulansmedel kan påverkas av sådana faktorer. Men målsättningen att förbättra äldres läkemedelsanvändning bra. Så även om det är svårt att konstruera bra mått på förbättring och om ekonomiska incitament kan vara tveksamma är målet värt att sträva mot. Negativ siffra innebär att man minskat mer än 1 %. Kommentar Psykologisk och klinisk forskning visar att ekonomiska incitament har en baksida: motivationen hos medarbetare kan minska om ekonomiska incitament ersätter individens känsla av kompetens och autonomi. 4,5 Detta förstärks nu av att de mått som används är trubbiga och slår orättvist när man inte tar med i beräkningen att olika landsting startar från olika nivåer. I måttet olämpliga läkemedelskombinationer har Jämtland legat bland de lägsta landstingen i flera år och får svårt att minska ytterligare. REFERENSER Jämtmedel nr Lester et al. The impact of removing financial incentives from clinical quality indicators: longitudinal analysis of four Kaiser Permanente indicators. BMJ 21 11;3 4:c Ryan, Deci. Self determination theory and the facilitation of intrinsic motivation, social development and well-being. American Psychologist 2 vol55, no 1;

6 ADHD och läkemedel Kristina Seling, informationsläkare, distriktsläkare föllinge hälsocentral ADHD är, precis som autismspektrumstörningar, tillstånd som inte primärt betecknas som sjukdomar utan snarare som funktionsnedsättning med debut i barnaåldern. Redan på 192-talet upptäcktes det att centralstimulantia hade effekt på överaktivitet och 1937 genomfördes en studie på stökiga och överaktiva pojkar som behandlades med amfetamin, där 14 av 3 uppvisade klara positiva skolresultat under den tid som medicineringen pågick. Diagnosen MBD (Minimal Brain Dysfunktion) infördes under 195-talet och i Sverige användes den till 198-talet då den ersattes av diagnosen DAMP (Deficits in Attention, Motor control and Perception) myntades diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Olika centralstimulantia har sedan 195-talet använts i allt ökande omfattning som del i behandlingen av de olika bokstavsdiagnoserna. Studierna på dessa läkemedel har i allmänhet varit korta och haft låg följsamhet, varför det varit och är, svårt att säkert veta något om vinster och risker med långtidsbehandling hos barn och vuxna. ADHD är en ren symtomdiagnos och diskussionen har under det senaste århundradet gått het om huruvida barn med denna typ av handikapp ska medicineras eller inte, om diagnosen finns eller om diagnosen endast är en ursäkt för samhällets krav på»normalitet«hos både barn och vuxna. Någon hetare diskussion kring om barn med funktionshinder bör ha hjälp med stödåtgärder finns dock inte, det är allmänt accepterat att dessa barn bör erhålla psykosociala och pedagogiska insatser, såsom föräldrautbildning och insatser i förskola och skola, Är Kalle och Pippi ADHD-barn? oavsett om någon diagnos finns eller inte. Beroende på vilka diagnoskriterier som används så uppfyller tre till tio procent av barn i skolåldern kriterierna för ADHD. Av vuxna beräknas ofta en till fem procent uppfylla kriterierna för ADHD. Centralt i diagnostiken är att personen i fråga har de symtom som definierar diagnosen, att störningen debuterat i barndomen och att det finns en funktionsnedsättning i vardagen. Ibland finns också hos vuxna en samsjuklighet i affektiva psykiatriska sjukdomar samt drogmissbruk. Det finns mycket som talar för att behandling av ADHD med läkemedel ökar möjligheterna för barn att fungera socialt och därmed minskar risken för utanförskap. Tidigare i år presenterade SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) en litteraturöversikt om psykiatrisk diagnos och behandling där det framkom att de diagnosinstrument som används för ADHD inte är utvärderade, vilket dock inte betyder att de saknar kliniskt värde. Senare i år planerar SBU presentera en utredning som specifikt rör ADHD. Utredningen tar olika lång tid i olika landsting, oftast mellan tio och tjugo timmar/utredning och de landsting som har de längsta utredningstiderna har också de längsta väntetiderna för utredning. Det står inte något om dessa väntetider även korrelerar med förskrivning av ADHD-specifika läkemedel som ju skiljer sig markant mellan olika län i Sverige. Förskrivningen till både barn och vuxna har ökat markant i hela Sverige, både till barn och till vuxna, trots att indikation för medicinsk behandling av vuxna inte är godkänd i Europa. 6

7 Antal barn <2 år/1 invånare som 211 behandlats med ADHD-läkemedel Riket Stockholms län Förskrivningen till både barn och vuxna har ökat markant i hela Sverige, både till barn och till vuxna, trots att indikation för medicinsk behandling av vuxna inte är godkänd i Europa. I Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer för ADHD betonas vikten av en noggrann utredning före behandlingen och ett tydligt mål med behandlingen. Generellt konstateras att eventuell läkemedelsbehandling av ADHD ska vara en del i ett behandlingsprogram då andra stödåtgärder visat sig vara otillräckliga. Vid behov av läkemedelsbehandling av barn och ungdomar rekommenderar Läkemedelsverket i första hand metylfenidat (Concerta, Ritalin, Equasym Depot och Medikinet) då det fanns mest erfarenhet av dessa läkemedel. Atomoxetin (Strattera) bedömdes kunna vara förstahandsval under vissa omständigheter, såsom vid missbruk/risk för missbruk, vid svåra tics (ofrivilliga ryckningar) eller allvarlig sömnstörning. Amfetaminläkemedlen (amfetamin, dexamfetamin) ska endast användas om de godkända läkemedlen inte givit tillräcklig effekt eller om de ger för besvärande biverkningar. Läkemedelsverket rekommenderade inte samtidig behandling med olika ADHD-läkemedel. Amfetaminläkemedel kräver särskild licensansökan. Medicinering med ADHD-läkemedel är i Europa inte indicerat till vuxna. Man anser att riskerna med behandlingen som exempelvis ökad psykiatrisk Norrbottens län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborg län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län atomoxetin (Strattera) metylfenidat (Concerta, Ritalin) sjuklighet (framför allt ångestsjukdomar) är högre än de vinster man sett vid de korttidsstudier som gjorts. I USA är både metylfenidat och atomoxetin godkända för behandling av vuxna med ADHD, men i Europa är som sagt inte något av preparaten godkända för annan behandling av vuxna än just till unga vuxna som behandlats med god framgång och anses behöva fortsätta medikamentell behandling. Metylfenidat är ett centralstimulerande läkemedel som godkändes i Sverige 22. Atomoxetin är ett centralt verkande sympatomimetikum som godkändes i Sverige 28. Preparaten skiljer sig åt i det att metylfenidat visat sig generellt ha lite bättre effekt medan atomoxetin har ett annat panorama av biverkningar. Förskrivningen av ADHD läkemedel ser väldigt olika ut i olika delar av landet, men ett gemensamt faktum är att den ökat stadigt för både vuxna och barn under det senaste decenniet, vilket kan spegla en ökad medvetenhet om ADHD inom hälso- och sjukvården samt hos befolkningen. Dessutom har resurserna att utreda ADHD ökat inom vården, vilket också kan ha medverkat till att både diagnosticering och behandling av ADHD ökat markant bland barn, ungdomar och vuxna. 7

8 I en nyligen utkommen studie från NEPI (stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi) visas det att användningen nästan fyrfaldigats under åren i alla åldrar. Ökningen beror framför allt på ökad nyinsättning av ADHD-läkemedel. I diagrammet nedan syns antal vuxna personer i de norrländska landstingen samt i riket som varje år behandlats med metylfenidat, som är det klart dominerande medlet som förskrivs till vuxna. Jämtland ligger lägst i riket på förskrivning av ADHD-läkemedel till vuxna. Antal personer 2 år och äldre/1 invånare som varje år behandlats med Metylfenidat Jämtlands län Norrbottens län Riket Västerbottens län Västernorrlands län Användningen av ADHD-läkemedel (N6BA exkl. N6B A7) alla åldrar Incidens = heldragen; prevalens med 12 månaders wash-out = streckad linje 6 5 Incidens- och prevalensökning i Sverige av användning av ADHD-läkemedel Ur NEPI-rapport om läkemedel vid ADHD Prevalens antal individer Incidens antal individer Prevalens Män Prevalens Kvinnor Prevalens Båda könen Incidens Män Incidens Kvinnor Incidens Båda könen Om denna utveckling leder till en ökad eller minskad folkhälsa är det svårt att säga något om. Det är också svårt att säga något om de könsskillnader man ser vid behandling av ADHD, där pojkar och män står för den stora merparten av förbrukningen av ADHDläkemedel jämfört med förbrukningen hos flickor och kvinnor. REFERENSER Läkemedelverkets behandlingsrekommendation av ADHD 28 ADHD-läkemedel m.m. i Sverige , NEPI-rapport SBU-rapport om psykiatrisk diagnos och behandling 212 Socialstyrelsens kunskapsöversikt om ADHD hos barn och vuxna 22 8

9 Pollensäsongen är här igen! Magdalena Pettersson & Pia Seidel, informationsapotekare, läkemedelscentrum umeå Allergiska besvär av olika typer av pollen är vanligt i befolkningen. Prevalensen av allergisk rinit varierar i olika åldersgrupper mellan 12 och 22 procent. De vanligaste symtomen är nysningar, rinnsnuva, klåda och nästäppa. Livskvaliteten påverkas negativt främst beroende på trötthet. Tröttheten kan även orsakas av medicinering med antihistaminer, även om det är ett betydligt mindre problem idag med de mer moderna läkemedlen. Det första rådet vid allergiska besvär är att sanera samt undvika allergenet i möjligaste mån. När det gäller pollenallergi finns det uppenbara svårigheter eftersom björkoch gräspollen finns överallt i luften. Glöm ändå inte bort enkla råd som att: Undvika utomhusaktiviteter när det är extra mycket pollen i luften Stänga fönstren i bilen och sovrummet Låta bli att torka tvätt eller vädra sängkläder utomhus tills pollenhalten gått ner Undvika att kela med pälsdjur som varit ute och som har stora mängder av pollen i pälsen. Viss lindring av symtomen kan man få genom att skölja näsan med koksaltlösning. På Internet finns flera sidor med aktuella pollenprognoser, till exempel Naturhistoriska riksmuseet Basen för behandling utgörs av orala antihistaminer som har snabbt insättande effekt och lindrar allergiska reaktioner i hela kroppen. I Jämtlands län rekommenderas cetirizin eller loratadin i första hand. De är godkända för barn från två års ålder och uppåt. Läkemedelverket har tidigare bedömt effekten av desloratadin (Aerius) den aktiva metaboliten till loratadin som medicinskt likvärdig övriga antihistaminer. Det finns därför ingen anledning att förskriva denna mycket dyrare produkt, förutom den orala lösningen till barn mellan ett och två år. Vid otillräcklig effekt av orala antihistaminer vid allergisk konjunktivit kan behandlingen kompletteras med lokal behandling med mastcellsstabliserande ögondroppar (Lecrolyn eller Lomudal) eller lokala antihistaminer (Livostin). Vid långvariga eller mer svåra besvär från näsan rekommenderas tillägg av nasala glukokortikoider på grund av deras bättre effekt framför allt vid nästäppa. Det finns flera nasala steroider på marknaden, de är alla likvärdiga i effekt och biverkningar medan priset skiljer sig åt. Budesonid (Desonix) är det läkemedel som rekommenderas i Jämtland till vuxna och mometason (Nasonex) till växande barn. Vid graviditet och amning gäller samma rekommendationer som ovan, de anses inte medföra några risker för fostret/barnet. Läs mer om graviditet och amning på hemsidan Ett flertal av de läkemedel som används vid pollenallergi finns tillgängliga receptfritt och många klarar sig bra med egenvård. Vid terapisvikt är det viktigt att i första hand undersöka om patienten tagit sina läkemedel på rätt sätt. Om besvären trots optimal kombinationsbehandling är svåra, kan en kur med orala steroider ges under max en till två veckor. Tablettbehandling med steroider ger en högre flexibilitet än behandling med intramuskulära injektioner. Depåinjektionerna bör ges med restriktivitet eftersom de är dåligt dokumenterade och det finns risk för systembiverkningar. Om behovet av systemiska steroider finns under längre tid än en till två veckor skall hyposensibilisering övervägas, framförallt vid svåra besvär med trötthet och asteni (svaghet) vilka är svåra att behandla farmakologiskt. 9

10 BL AND ALL A SNORIGA, FEBRIGA BARN: Hur hittar man de få som är allvarligt sjuka? Inge Axelsson, barnläkare, mittuniversitetet och östersunds sjukhus Antibiotika skiljer sig från andra läkemedel genom att deras effekt försvagas ju mer de används. Mekanismen känner vi väl: ju mer antibiotika som används, ju fler resistenta bakteriestammar favoriseras och växer till sig. Sedan år 2 har Läkemedelsverket därför kommit ut med flera behandlingsrekommendationer med krav på att sjukvården ska använda mindre antibiotika. Nu har Smittskyddsinstitutet (SMI) reagerat på detta. Vi ska använda antibiotika när de gör nytta. Vi måste erbjuda fältarbetarna (dvs. främst distriktsläkarna) riktlinjer för hur de kan hitta de patienter (i detta fall barn) som bör få antibiotika. Vi som skriver riktlinjer måste ta ansvar för att återhållsamhet med antibiotika innebär att några barn får antibiotika senare än önskvärt. SMI bad därför i fjol Christer Norman, distriktsläkare i Stockholm, och mig, barnläkare i Östersund, att samla en grupp som söker upp relevant litteratur om infekterade barn och granskar den med hjälp av våra kliniska erfarenheter från Sverige. Här följer några viktiga punkter från riktlinjerna när de nästan är färdiga. I en studie från belgisk primärvård av infekterade barn bedömde läkaren att i 123 fall gällde»some thing is wrong«; 8 av dessa barn hade sepsis och/ eller meningit. 1 Av de andra barnen hade bara ett barn sepsis/meningit. Magkänslan hos allmän- och barnläkare är alltså oöverträffad när det gäller att hitta livshotande infektioner hos barn! Säkerhetsnät innebär att vi ska ge patienten eller föräldrarna information om förväntat sjukdomsförlopp, vilka symtom de skall vara observanta på och när och var skall de söka igen. Vi ska uppmana föräldrar att tro på sin känsla och intuition och att söka igen om barnet försämras även om det bara var timmar sedan senaste kontakten. Vi kan planera ett återbesök eller en telefonkontakt redan efter fyra till sex timmar. Föräldrarna bör få: Klart besked om hur uppföljningen ska ske Uppföljningen bör innefatta de symtom och tecken som var avvikande vid den initiala bedömningen. Dessa parametrar ska därför alltid dokumenteras noga vid det initiala besöket. Denna uppföljning ska initieras av sjukvården. Få muntlig och helst också skriftlig information om varningssymtom samt hur de vid behov kan få snabb kontakt med vården igen. Föräldrarna ska rådas att söka på nytt om: De upplever att barnet försämras från nuvarande tillstånd Nytillkomna symptom uppträder Föräldrarna är oroliga för att de inte kan ta hand om sitt barn Feber Flertalet av följande fall ska akut till sjukhus Spädbarn <tre månader med feber 38 C Spädbarn tre <sex månader med feber 39 C Barn i alla åldrar med feber > 41. c (hyperpyrexi) Spädbarn (<ett år) med temp. < 36 c (hypotermi) Hög feber i sig är inte farlig, men orsaken kan vara farlig. Tappa inte fokus genom att försöka sänka temperaturen utan fokusera på allmäntillstånd och status. Att ett barn blir piggare av febersänkning är ingen garanti för att det inte är en allvarlig infektion. Barn < 6 månander bör inte ges febernedsättande i hemmet vid feber av okänd orsak. Febernedsättande förebygger inte feberkramper. 1

11 istockphoto Kapillär återfyllnadstid Capillary refill time (CRT): normalt <tre sekunder. CRT tre sekunder vid dehydrering eller chock Pressa din tumme i minst fem sekunder mot barnets hud (bäst över sternum, på mörkhyade barn över nagelbädden) Släpp snabbt Mät tiden tills blodet kommit tillbaka Andningsfrekvens Ålder Takypné Normal (andetag/min.) andningsfrekvens <2 månader > månader > år > år > år > Takypné kan vara tecken på bakteriell pneumoni men ses också vid obstruktiva bronkiter. Då ses i regel också förlängt expirium och symmetriska sibilanta ronki. POX = pulsoximetri POX kallas också syrgasmättnad =»saturation«= SaO 2. Är indicerat om barnet har förhöjd andningsfrekvens eller annan andningspåverkan. Normalvärde: 95 procent Om POX 92 procent: Till sjukhus med syrgas under resan Sträva efter att hålla POX > 92 procent Misstänker du att pulsoximetern visar fel? Pröva den på ditt eget finger! Alla vårdcentraler ska ha en barnsensor till sin POX! Vill du kommentera något? Mejla mig! inge.axelsson@miun.se REFERENS Van den Bruel A, Aertgeerts B, Bruyninckx R et al. Signs and symptoms for diagnosis of serious infections in children: a prospective study in primary care. British Journal of General Practice 27;57:

12 Statistik gällande antibiotikaförskrivningen i öppenvården, nationellt och lokalt SEPTEMBER 211 APRIL 212 strama jämtland Lars-Erik Olofsson, infektionsläkare & Kristina Seling, distriktsläkare Det pågår, som tidigare nämnts i Jämtmedel, en nationell kampanj att på fem år få ner antibiotikaförskrivningen till 25 recept per 1 invånare och år. Hösten 211 var Jämtlands Läns Landsting ett av tre landsting i Sverige som lyckades med prestationen att minska antibiotikaförskrivningen under tiden oktober 21 till september 211. Sedan oktober 211 har dock antibiotikaförskrivningen ökat i större delen av länet och landet. I Jämtland ökade förskrivningen september 211 till april 212 från 37 till 318 recept per 1 invånare och år. I Jämtland är det kommunerna Berg, Härjedalen och Ragunda som minskat förskrivningen. (Se diagram 1 nedan.) Största relativa ökningen av förskrivning står Östersund och Strömsund för med drygt sex procent, medan Ragunda har minskat sin förskrivning med åtta procent. (Se diagram 2 nästa sida.) Den största ökningen ser vi för barn noll till sex år, möjligtvis kan detta avspegla ett ökat antal luftvägsinfektioner sekundärt till en slags»glömska«i befolkningen om vikten att undvika luftvägsburen smitta genom handtvätt och spritning av händer. Under vaccineringsperioden för fågelinfluensa, då informationen kring denna typ av hygien var väldigt intensiv, sågs också en minskad frekvens sjuka dagisbarn, framför allt genom ett minskat uttag av»vab«-dagar. (Se diagram 3 nästa sida.) Antal antibiotikarecept per tusen invånare september 211 april 212 rullande tolv månader Diagram 1 12

13 Relativ förändring april 212 september 211 rullande tolv månader Diagram 2 Relativ förändring april 212 september 211 avseende förskrivna DDD av antibiotika i Jämtlands läns landsting rullande tolv månader Diagram 3 13

14 Den största ökningen av antibiotikarecept ser man för antibiotika som används mot luftvägsinfektioner. Mykoplasmaepidemin under hösten samt en osedvanlig kraftig influensaepidemi med efterföljande bakteriella infektioner under vårvintern kan mycket väl ha bidragit till den ökade förskrivningen. (Se diagram 4 nedan.) De tio mest förskrivna antibiotikapreparaten i Jämtlands läns landsting Diagram 4 Förändring i antal antibiotikarecept för olika hälsocentraler Förskrivningen under perioden uppdelat på respektive hälsocentral. Vår förhoppning är att vi med stöd av våra nationella och lokala rekommendationer ska kunna avstå från antibiotika när indikationen är tveksam och bidra till en minskad förskrivning inom länet. Skillnaderna mellan våra olika kommuner och hälsocentraler talar för att det finns ytterligare utrymme för återhållsamhet och överväganden vad gäller förskrivningen. 14

15 Ny upplaga av äldreguiden Per Magnusson, ordförande i läkemedelskommittén Socialstyrelsens Äldreguide 212 har nu uppgifter från hösten Den innehåller ett flertal kvalitetsmått på vård och omsorg om äldre. I de mått som gäller läkemedelsanvändningen ligger Jämtlands län i genomsnitt lite bättre än riket men med stora variationer inom länet: Andelen personer 8 år och äldre i permanent särskilt boende i kommunen som behandlades med tre eller fler psykofarmaka samtidigt % Östersund Härjedalen Berg Åre Strömsund Krokom Bräcke Ragunda Jämtlands län Sverige Datakälla: Läkemedelsregistret och socialtjänstregistret, Socialstyrelsen. Forts. nästa sida 15

16 Forts. från föregående sida Andelen personer 65 år och äldre i äldre- och korttidsboenden i kommunen med aktuell genomgång (inte äldre än 12 månader) av sin läkedemedlbehandling % Östersund Härjedalen Berg Åre Strömsund Krokom Bräcke Ragunda Jämtlands län Sverige Datakälla: Kommun- och enhetsundersökningen, Socialstyrelsen. Andelen personer 8 år och äldre i permanent särskilt boende i kommunen som behandlades med minst ett läkemedel som bör undvikas om det inte finns särskilda skäl % Östersund Härjedalen Berg Åre Strömsund Krokom Bräcke Ragunda Jämtlands län Sverige REFERENS Socialstyrelsen Datakälla: Läkemedelsregistret och socialtjänstregistret, Socialstyrelsen. Ny sekreterare i läkemedelskommittén Vi hälsar apotekare Karin Lindgren välkommen. Hon är ny på tjänsten som läkemedelsstrateg i landstinget och blir läkemedelskommitténs sekreterare. Hon kommer närmast från Apoteket Farmaci i Örebro men har tidigare var tidigare på sjukhusapoteket i Östersund. Här arbetade hon bland annat med läkemedelsgenomgångar och utbildningar. Hon blir en mycket välkommen förstärkning till läkemedelskommitténs arbete med redovisning av förskrivningsstatistik och utbildning till vårdens enheter i vårt län. 16