TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation
|
|
|
- Ida Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation
2 Block 1 Att komma till Sverige I Fakta om Sverige (historia, befolkning, religion, infrastruktur, natur & klimat, naturtillgångar & näringsliv) Svenska högtider (med och utan kristen bakgrund) med fokus på var det firas och hur man kan vara med Kultur (olika erbjudanden som finns: bibliotek, museer, konsthallar, teater, bio etc.) inkl. folkbildning, kort om föreningsliv Att komma till Sverige II Integrationsprocessen (beskriver olika faser/känslor) Etableringsprocessen (beskriver olika aktörer och dess roller, beskriver hela processen från nyanländ till avslutade insatser) Nyanländs roll/ansvar i processen inkl. arbetets och språkets betydelse Migration och hälsa Vad är hälsa? Människan som bio- psyko- social varelse Migrationsprocessens påverkan på hälsa inkl. psykosociala processer i det nya landet (känslor/upplevelse) Familjens betydelse och olika familjestrukturer (traditionellt samhälle och modernt samhälle inkl. förändringar) Stress Vad är stress? (positiv och negativ stress) och orsaker till stress Olika stadier av stress (alarmstadiet, motståndsstadiet, utmattningsstadiet och återhämtningsstadiet) Stress relaterad till migrationsprocessen Praktiska råd ii
3 Att försörja sig och utvecklas i Sverige Arbetsmarknad och arbetsrätt Anställningsformer Att söka jobb (CV, brev etc.) Starta och driva eget företag Skatt och deklaration Sjuk- och hälsovårdssystemet Här ges kommunerna möjlighet att fylla på med specifik information! Primärvård (vårdcentral, BVC, MVC, jourcentral) Specialistvård (akutmottagning, specialistmottagning, sjukhus) Om besöket: Hur går det till? (avgifter, högkostnadsskydd) Apotek Patientens rättigheter/skyldigheter Det dagliga livet Hushållsekonomi (inkomster & utgifter, budget, räkningar, köpa på avbetalning, lån) Konsumentrollen (ångerrätt, bytesrätt, reklamation, öppet köp, garanti) Lokalkännedom (skola och fritid, bibliotek, idrottshallar, simhallar) Här ges kommunerna möjlighet att fylla på med specifik information! Allemansrätt Säkerhet: brandsäkerhet, skydd mot olyckor (hem, bil, cykel, el) Bostad och boende Boendeformer och olika rättigheter/skyldigheter Regler i huset (tvättstuga, sopsortering, trivselregler) Bostadsförmedling och finansiering Brandsäkerhet och hemförsäkring iii
4 Block 2 Hur styrs Sverige? Folkstyrelsen: demokratins historia, principer Grundlagar inkl. åsikts-, yttrande-, tryck-, föreningsfrihet Åsiktsbildning (massmedier, politiska partier) Hur Sverige styrs: nationellt och lokalt perspektiv (riksdag/regering, Region Skåne, Kommun) Val EU Demokrati i vardagen inkl. skyldigheter Sätt att påverka Rättsstat Hur utövas den offentliga makten? Polis och domstol inkl. rätten till offentlig försvarare/rättshjälp Varför finns JO och JK? Vad gör de? DO Tjänsteman inkl. mutor/bestickning och offentlighet/sekretess Rättigheter/skyldigheter inom myndigheter och offentlig förvaltning Alkohol Allmän information och statistik om alkohol Alkoholens påverkan på kroppen och hälsan (fysiska och psykiska effekter) Graviditet och amning Ungdomar och alkohol Problem relaterade till berusning (våld, olyckor, bilkörning, oönskat beteende, alkohol och tabletter) Konsumtion, missbruk och beroende (förebyggande åtgärder, behandlingar) Hjälp och stöd iv
5 Barns rättigheter Syn på barn och barndom i Sverige FN:s barnkonvention & barns rättigheter Diskussion: Vad gör du som förälder när ditt barn? Rättigheter i samband med skolan Hur används barnkonventionen i praktiken? (kommuner & landsting, hälso- och sjukvården, myndigheter) Lagar (socialtjänstlagen, föräldrabalken) Barnombudsmannen Misshandel & kvinnlig könsstympning BRIS Vad är en bra förälder? Skola och utbildning Skolans värdegrund Föräldrars rättigheter/skyldigheter Barnets rättigheter/skyldigheter i skolan Barnuppfostran Kvinnohälsa Anatomi Menstruationscykel Graviditet Sexualliv och preventivmedel Kvinnobesvär (t.ex. olika infektioner och behandling) Fritid, kultur och föreningsliv Hur tillbringar man sin fritid? Likheter/skillnader: hemland Sverige Föreningsliv: definition, nytta av medlemskap, föräldrarnas roll Fritidsgård/kulturhus, folkbildning/studieförbund, bibliotek Här ges kommunerna möjlighet att fylla på med specifik information! Kultur: Vad är det för dig? Vad finns här? (teater, operahus, konserthus, galleri, dans musik) v
6 Kost och motion Betydelsen av bra matvanor Nytta och brist av olika näringsämnen (vitaminer, mineraler, fet, kolhydrater, proteiner, vatten) Kostråd inkl. tallriksmodellen och betydelsen av måltider Olika varumärkningar Koppling mellan fysisk aktivitet och motion Praktiska råd och motivation till beteendeförändring vi
7 Block 3 Att bilda familj och leva med barn i Sverige Olika familjeformer (diskuteras med bild) Äktenskap (formella krav etc.) och skilsmässa Sambo Förälder och barn (faderskap, vårdnad, underhåll) Olika stödformer Barnutredning hos socialtjänsten Rättigheter/skyldigheter inom familjen Att vänta barn och föda barn i Sverige MVC BVC Föräldraförsäkring Att åldras i Sverige Att åldras i ett främmande land Värdegrund i äldreomsorg Stödformer (hemtjänst, andra insatser, boende) Här ges kommunerna möjlighet att fylla på med specifik information! Hur söker man äldreomsorg inkl. kostnader Pension Begravning och arvsregler Begravning Grundläggande arvsregler Mannens hälsa Anatomi Befruktning och könskromosomer Mannlig omskärelse vii
8 Mannliga besvär (t.ex. prostatacancer, impotens) Migration och sexualliv Tips och råd Narkotika Olika typer av narkotikamedel (effekter, skadeverkningar) Ungdomar och narkotika inkl. råd till föräldrarna Förebyggande åtgärder, varningstecken och behandling Hjälp och stöd (såväl missbrukare som anhörig) Tandhälsa Allmänt om tänder Värk, bakterier och tandsten Sjukdomar i munnen (tandköttsinflammation, tandlossning, karies) Rengöring och råd gällande kost (socker, bra/dålig sockerklocka) Barn (napp- och tumsugning, rengöring av tänder) Tobak Olika orsaker till rökning Typer av tobaksvaror (cigaretter, vattenpipa, cigarr, snus och pipa) Påverkan på kroppen och hälsan inkl. passiv rökning Graviditet och små barn Att sluta röka (skäl att sluta, tips, hjälpmedel) Hjälp och stöd viii
9 Block 4 Svenska socialförsäkringssystemet Olika förmåner och bidrag (stöd till familjer med barn, trygghet vid sjukdom och handikapp, pensionssystemet) Jämställdhet och individens rättigheter Värdegrund som svenska samhället vilar på (alla människors lika värde, individens frihet, individens integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, människolivets okränkbarhet, solidaritet med svaga och utsatta) Individens rättigheter Vad är jämställdhet? (målsättning & realitet) Diskriminering & DO Religionsfriheten & praktiska aspekter av den Sexualitet i Sverige Funktionshinder Djurens rättigheter Hjälp och stöd Här ges kommunerna möjlighet att fylla på med specifik information! Svårigheter och problem i familjen/relationen Familjerådgivning BRIS Misshandel, våld & hedersrelaterat våld och förtryck inkl. straff (brottsbalken) Mansjour/Kvinnojourer Svenska utbildningssystem Sfi & validering av utländsk kompetens/betyg Fokus på utbildningsmöjligheter för vuxna (komvux/folkhögskola, högskola/universitet, yrkesutbildningar) inkl. studiemedel ix
10 Egenvård Virus bakterier Smittvägar, behandling Feber (vuxna och barn) Förkylning influensa Olika inflammationer (bihåle-, ögon-, öron-, lunginflammation) Halsfluss och diarré STI/HIV Sexuellt överförbara sjukdomar: klamydia, gonorré, syfilis, herpes, kondylom Särskild fokus på Hiv/aids (statistik, smittvägar, symtom, risker, behandling) Vad är smitta? (virus/bakterier eller parasiter) Kvinnligt/manligt könsorgan Smittskyddslagen Natur och miljö Betydelsen av naturen Klimat och energi (klimatförändringar, -politik, växthusgaser, energianvändningen, förnybara energikällor) Friluftsliv (Allemansrätten, badvatten, skyddade områden, hav, fiske, skog) Djur och luften Praktiska råd (bl.a. avfallshantering inkl. sopsortering och nedskräpning, mat, kemikalier, hälsoeffekter) Miljörätt Allergi Allergi/annan överkänslighet (olika typer, anafylaktisk chock inkl. första hjälpen) Faktorer som kan framkalla allergi eller annan överkänslighet Astma och småbarnsastma Behandling och förebyggande åtgärder x
TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation. Kontakt: Ziad Jomaa, samordnare Tfn 0768 472596 ziad.jomaa@lansstyrelsen.se
TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation Kontakt: Ziad Jomaa, samordnare Tfn 0768 472596 ziad.jomaa@lansstyrelsen.se Projekt Partnerskap Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörer Sammanfattning Syftet med
Samhällsorientering på modersmål Kursplan
Samhällsorientering på modersmål Kursplan Syfte Det övergripande målet med samhällsorienteringen (SFS 2010:1138) är att deltagarna ska inhämta och utveckla kunskap om: - de mänskliga rättigheterna och
Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne. Sammanställning av teman
Samhälls- och hälsokommunikatörer i Skåne Sammanställning av teman Samhälls- och hälsokommunikatörerna i Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörerna (SHK) i Skåne förmedlar information om hälsa och samhälle
Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare
Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända
Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289
Rolf Samuelsson Ordförandeförslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2012-08-28 SN-2012/289 Socialnämnden Plan för samhällsorientering för nyanlända invandrare i Knivsta kommun SN-2012/289 Förslag
Förordningsmotiv. Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare. Fm 2010:1
Förordningsmotiv Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Fm 2010:1 Förordningstext Förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare; utfärdad den 7 oktober 2010
SAMHÄLLSORIENTERING. Block I NY I SVERIGE 9 timmar
SAMHÄLLSORIENTERING Block I NY I SVERIGE 9 timmar Syftet är att nyanlända som deltar i samhällsorienteringen ska få de grundläggande kunskaper de behöver för att klara sig den första tiden i Sverige. Målet
Välfärds- och folkhälsoprogram
Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande
Att bilda familj och leva med barn. i Sverige
Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST
Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.
Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras
På väg Enkät för den unge
På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende
TEMAN SHK. Samhälls- och hälsoinformation
TEMAN SHK Samhälls- och hälsoinformation Projekt Partnerskap Skåne Samhälls- och hälsokommunikatörer Sammanfattning Syftet med temana är att tillgodose nyanlända flyktingars behov av grundläggande samhällsoch
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING. FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA.
100825 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING FAMILJEDAGHEMSVERKSAMHETEN I HINDÅS och RÄVLANDA. Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade,
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden
Att öka Hälsokunskapen hos nyanlända flyktingar genom kursen Hälsoskola under etableringsperioden Tina Eriksson-Sjöö, Processledare för Hälsoskola för nyanlända, Univ. adjunkt och doktorand Hälsa och samhälle
Munhälsan under graviditeten. Martta Karttunen, Johanna Widerholm 2016
Munhälsan under graviditeten Graviditet och munhälsa Den väntande mammans munhälsa Graviditet, familjen och munnen Fostrets munhälsa Tobak Kost Rengörning av tänder Munnens vårdingrepp under graviditeten
Att försörja sig och utvecklas
Att försörja sig och utvecklas i Sverige Utbildningsmöjligheter en utbildning obligatorisk gratis en grundskola en gymnasieskola frivillig komvux en vuxen en folkhögskola att studera en yrkeshögskola en
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl
Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET
MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET Människors makt och möjligheter att påverka sin omvärld har sannolikt en avgörande betydelse för deras hälsa. På INDIVIDNIVÅ är sambandet mellan inflytande
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen Västra Götalands
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet
Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?
Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor
Folkhälsoplan Essunga kommun
Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare
Folkhälsopolitiskt program
Förslag till ett reviderat Folkhälsopolitiskt program 2015 - Hälsa är en mänsklig rättighet Visionen År 2020 har Skellefteå kommuns invånare världens bästa hälsa 80.000 invånare år 2030 Framgångsfaktorer
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Vart ska du vända dig? Tandvård Om du inte är nöjd Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
1 (10) Folkhälsoplan
1 (10) Folkhälsoplan 2017-2019 2 (10) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.
Bilaga 1: Styrdokument
1 : 1 Bilaga 1: Styrdokument Läroplan för grundskolan, Lgr11 Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet
Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.
Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.
Bilaga 7: OH-underlag
BILAGA 7: OH- UNDERLAG 7 : 1 Bilaga 7: OH-underlag Materialet i denna bilaga kan användas som underlag vid presentationer när ni på förskolan eller skolan arbetar med värdegrundsfrågor utifrån Trygghetspärmen.
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA
LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande
Landstingets program om integration LÄTT LÄST
Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven
BIU. Blekinge Integrations- och Utbildningscenter
BIU Blekinge Integrations- och Utbildningscenter Den flykting som kommer hit ska känna sig välkommen, känna sig trygg och erbjudas utbildning som håller hög kvalitet. För då kan hen göra de val som gynnar
PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING
100510 PLAN MOT DISKRIMINERING och KRÄNKANDE BEHANDLING GÄRDETS FÖRSKOLA Utdrag ur FN:s barnkonvention: Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade, det vill säga sämre behandlade.
Lättläst program för landstingsvalet 2018
Lättläst program för landstingsvalet 2018 Kristdemokraternas förslag för ett bättre Västra Götaland Facebook: facebook.com/kdvastragotalandsregionen Twitter: @KD_VGR Webbplats: wp.kristdemokraterna.se/vg/
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun
Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun Nationella målomrm lområden 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsf rutsättningar ttningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv
Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 BAKGRUNDSVARIABLER. * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet.
TORSÅS KOMMUN, 2012 ÅRSKURS 8 * Den totala summan av antal/andel tjejer, killar och annan könstillhörighet. BAKGRUNDSVARIABLER KÖN Tjejer Killar Annan Totalt* Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan
POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete
Viktiga ord i planen. Kommunens plan Ett samhälle för alla är en del av kommunens arbete för mångfald.
Ett samhälle för alla Plan för funktionshinderspolitiken i Jönköpings kommun år 2015-2018 Jönköpings kommun arbetar för mångfald. Mångfald betyder bland annat att alla människor ska vara välkomna i samhället.
KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.
KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är
Möjliga indikatorer för Örebro län
Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version
Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors
PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika
Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara
Tro hopp och kärlek är ingredienser i för ett gott liv. Hur använder vi dessa när vi bygger vår demokrati? Hur kan vi alla oavsett tro vara medskapare till ett solidariskt samhälle? För att kunna bygga
Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX
Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda
mötesplats mitt i Dalarna!
Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.
Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:
Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier
November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Barnpolitiken. Regeringen skrev i sin plan att barnkonventionen är viktig.
LÄTTLÄST FAKTABLAD Socialdepartementet nr 6 juni 2002 Barnpolitiken FN har en konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen. En konvention är regler som många har kommit överens om. I konventionen
Ohälsa vad är påverkbart?
Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning
Utveckling och hållbarhet på Åland
Lätt-Läst Utveckling och hållbarhet på Åland Det här är en text om Åland och framtiden. Hur ska det vara att leva på Åland? Nätverket bärkraft.ax har ett mål. Vi vill ha ett hållbart Åland. Ett Åland som
Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet
Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet
Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter
Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets
Plan mot diskriminering och kränkande behandling! för Pixbo förskola !
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Pixbo förskola 2016-2017 Inledning Bestämmelse i skollagen (2010:800) och diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet som omfattas
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna
Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132
Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i
En god hälsa på lika villkor
En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa
Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem
Fördjupning i barnkonventionen Med möjlighet till reflektion och diskussion i förskola och skola och fritidshem i det fortsatta arbetet med barnkonventionen, t ex i arbetslag, på arbetsplatsträffar. Bild
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ålegårdens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ålegårdens förskola 2016-2017 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med förskolans pedagoger. Vilka omfattas av planen: Samtliga barn i verksamheten.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT)
En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) Föräldrar med substansmissbruk och det väntade barnets behov av skydd Kaisa Snidare, ANDT-samordnare Länsstyrelsen
Det försummade barnet
Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk
Alla barn har egna rättigheter
Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. Hälsokommunikatörer i Östergötland Flyktingmedicinskt centrum
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland Hälsokommunikatörer i Östergötland En regional samverkan mellan landstinget och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 2008 Permanent verksamhet från
Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila
För barns och ungas bästa Barnkonventionen för föräldrar Inflytande, identitet, lika värde, att må bra, skydd, familj, information, utbildning, lek, fritid, kultur och vila Ansvarig för innehåll: Eva Neth,
Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof
Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!
Vi som lever med förvärvad hjärnskada behöver få ett bättre stöd!!??! Stora brister Undersökningar visar att personer som har fått en hjärnskada efter till exempel olyckor, fall eller sjukdom inte får
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen
Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1
Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr
Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk
Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15
Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för
4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Nej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter
FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I
Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm
Likabehandlingsplan Pedagogisk omsorg i Tidaholm 2015/2016 Vad säger styrdokumentet?... 3 UPPDRAGET... 3 Skollagen (14 a kapitlet)... 3 Diskrimineringslagen... 3 Läroplanen (Lpfö 98)... 4 Värdegrund...
Lokal plan för att värna demokratin mot våldsbejakande
1 (9) Lokal plan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism - med handlingsplan 1. Sammanfattning Våldsbejakande extremism är ett samlingsbegrepp för rörelser, ideologier eller miljöer som inte
Varför har inte alla barn samma rättigheter?
Varför har inte alla barn samma rättigheter? freezonen kvinnojour, tjejjour, brottsofferjour sedan 28 år i Sjöbo, Skurup, Simrishamn, Tomelilla och Ystad! vi stärker och skyddar våldsutsatta vi är en viktig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig
I det här häftet hittar du som är förälder i Ystads kommun information om aktiviteter och gruppverksamheter som kan vara till glädje och stöd för dig i din föräldraroll Att vara förälder är för det mesta
Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM
Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6
barnkonventionen. _archive/ som bildades Alla I FN
Socialdepartementet Hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med rättigheterna i barnkonventionen en kartläggning (Ds 2011:37) Lättläst version v Stämmer svenska lagar med barnens rättigheterr
Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne
Inkluderande mottagande Partnerskap Skåne Länsstyrelsernas uppdrag integration 1. Beredskap 2. Överlägga med kommunerna 3. Regional samverkan 4. Uppföljning 7 10 år! Regional överenskommelse Vision Arbete
7. Att vårda sin hälsa i Sverige
Foto: Colourbox 7. Att vårda sin hälsa i Sverige Innehåll Vad är hälsa? Droger, alkohol och tobak Hälso- och sjukvård i Sverige Mötet med vården Vart ska du vända dig? Att leva med funktionsnedsättning
Med utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR
BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska
Introduktion Före gruppträffar
Arbetsblad Introduktion Före gruppträffar Tobakspreventivt arbete Kristina Bergstrand Margareta Pantzar Monika Schwerin FRÅGEFORMULÄR 1. AKTUELL TOBAKSKONSUMTION a) Hur många cigaretter röker Du per dag?
På väg Enkät för föräldrar
På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem
Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun
Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen
Socialtjänstlagen. Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst
Socialtjänstlagen Vad gäller för dig från 1 januari 2002? Lättläst SOCIALSTYRELSEN 2002 Broschyren kan beställas från: Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm. Webbutik Fax 08-779 96 67 Artikelnummer
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga
Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar