Enkel, detaljerad och samlad pensionsinformation

Transkript

1 Rapport 2012:14 Enkel, detaljerad och samlad pensionsinformation Är det möjligt?

2 Rapport 2012:14 Enkel, detaljerad och samlad pensionsinformation Är det möjligt? En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen Stockholm 2012

3 Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen. Beställningsadress: Inspektionen för socialförsäkringen Box Stockholm Telefon: E-post: Rapporten kan laddas ner från Inspektionen för socialförsäkringen Tryckt av E-print Stockholm 2012

4 Innehåll Innehåll... 3 Generaldirektörens förord... 5 Sammanfattning... 7 Summary Inledning Bakgrund ISF:s uppdrag Rapportens disposition Regelverk som styr pensionsinformationen Pensionsmyndighetens informationsuppdrag Regelverk styr informationsgivningen i branschen Metodbeskrivning Intervjuer med aktörer Fokusgruppsintervjuer Webbaserad omnibusundersökning Internationella jämförelser Forsknings- och utredningsöversikt Räknefärdighet, finansiell förmåga och information Internationella erfarenheter Pensionssystem liknande det svenska Information om pension i olika länder Pensionssparares och pensionärers behov enligt aktörer i pensionsbranschen... 49

5 6.1 Aktörernas syn på mottagarna av information Hur ska informationen utformas och organiseras? Pensionssparares och pensionärers uppfattning om sitt eget behov Kunskap och grundsyn på pensionen Hur uppfattas informationsgivarna? Vilket är informationsbehovet? Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen Diskussion och slutsatser Valfrihet kontra bra förvalsalternativ Individanpassad information är ett måste Oberoende rådgivning behövs Ett splittrat pensionssystem fordrar en samlad och enhetlig information Bristande kunskaper ett olösligt problem? Slutkommentar Referenser Bilaga 1 Intervjuguide och lista på intervjuade aktörer Bilaga 2 Rekryteringsformulär och intervjuguide för fokusgrupper Bilaga 3 Frågor för omnibusundersökning Bilaga 4 - Webbsidor med pensionsinformation i andra länder

6 Generaldirektörens förord Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt. Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet. Inspektionen för socialförsäkringen har av regeringen fått i uppdrag att beskriva vilken kunskap och information som pensionsspararna och pensionärerna behöver för att ta till vara sina intressen inom pensionsområdet och stärka sin ställning som konsumenter. I uppdraget har också ingått att beskriva informationsgivningen till pensionssparare och pensionärer i länder med liknande pensionssystem. Föreliggande rapport redovisar uppdraget. Det kan konstateras att många, trots att det finns mycket information om pensioner, upplever att de saknar den information och den kunskap som de behöver för att kunna fatta välgrundade finansiella beslut kring pensionen. Pensionssparare önskar få en enkel och lättbegriplig information som på samma gång är detaljerad, vilket kan vara svårt att kombinera. Informationen behöver anpassas efter bland annat ålder, livsfas och engagemang för pensionsfrågor. I allmänhet förefaller pensionssparare och pensionärer dock förstå hur förvärvsfrekvens, lönenivå och längden på arbetslivet påverkar pensionen. Förekomsten av många alternativ gör att pensionsspararna upplever sig ställas inför svåra val. Det skapar en oro som är svår att hantera, men mer information löser inte automatiskt problemet. Pensionsspararna önskar information från en neutral och oberoende aktör. Pensionsmyndigheten och Min Pension uppfattas som sådana. Det finns också ett behov av oberoende pensionsrådgivning; de flesta aktörer upplevs agera på uppdrag eller utifrån eget vinstintresse. Kunskaperna om tjänstepensionen är bristfälliga. 5

7 Utvecklingen av Min Pension och en gemensam standard för prognoser är betydelsefulla investeringar. Rapporten visar att det finns goda exempel i andra länders hantering av problemen kring pensionsinformation som Sverige kan lära av och bygga vidare på. Rapporten har skrivits av Marcela Cohen Birman (projektledare) och Helena Höög. Stockholm i juni 2012 Per Molander 6

8 Sammanfattning Reformer inom pensionsområdet har lett till att en allt större del av den ekonomiska risken har överförts från det kollektiva (staten, arbetsgivarna och fackföreningarna) till individen. I dagens pensionssystem har individens beteende under förvärvslivet större betydelse än tidigare, eftersom det i princip är hela livsinkomsten som räknas. Dessutom har valfrihet införts i såväl det allmänna pensionssystemet som tjänstepensionssystemen. Numera ställs det större krav på individens egen förmåga att fatta välgrundade finansiella beslut. Regelverken som styr innehållet i informationen har blivit mer omfattande, vilket innebär att även informationsgivarna har fått större krav på sig. Många aktörer är verksamma inom pensionsområdet, vilket medför att informationen om pensionen dels kommer från många håll, dels är av blandad karaktär. Att kommunicera och informera om pensionen är således en utmaning för informationsgivarna. För mottagarna är utmaningen att förstå och värdera informationen och att utifrån detta fatta olika beslut kring pensionen. Fokus i denna rapport ligger på den information som finns, hur aktörer inom pensionsområdet uppfattar informationsbehovet hos pensionssparare och pensionärer, hur mottagarna själva uppfattar sitt behov samt vilka lärdomar som kan dras av andra länders erfarenheter av informationsgivning. Resultaten visar att förekomsten av många valbara alternativ gör att pensionsspararna upplever att de ställs inför svåra val. Det skapar en oro som är svår att hantera, men mer information löser inte automatiskt problemet. Ett system med många valmöjligheter, såsom i premiepensionssystemet, kräver bra och tydliga förvalsalternativ. Pensionsspararna och pensionärerna behöver förstå konsekvenserna av att välja aktivt eller att inte välja. Men det räcker inte med information om förvalsalternativen, eftersom det så länge det finns ett omfattande utbud av valbara alternativ också kommer att behövas 7

9 detaljerad information om de faktorer som påverkar pensionssparandet. Det är vidare tydligt att informationen behöver individ- eller gruppanpassas utifrån ålder, livsfas och engagemang för pensionsfrågor. Pensionssparare önskar få en enkel och lättbegriplig information som på samma gång är detaljerad, vilket kan vara svårt att kombinera. I detta sammanhang kan Sverige dra lärdomar av andra länder. I Danmark får individen tillgång till både översiktlig och fördjupad information genom Pensionsportalen, i Nederländerna informeras pensionsspararna vid särskilda tillfällen om sina pensioner, som till exempel vid byte av jobb, och i Tyskland tillämpas ett varningssystem inför kommande reformer som påverkar pensionen. De som riskerar att få en pension under en viss miniminivå varnas också. En annan möjlighet som man kan peka på i sammanhanget är att informera individen om pensionen eller pensionsavsättningarna i lönebeskedet eller i samband med skattedeklarationen. Rapporten visar att de allra flesta pensionssparare önskar att pensionsinformationen ges av en neutral och oberoende aktör. Pensionsmyndigheten och Min Pension (minpension.se) uppfattas som de mest neutrala och oberoende informationsgivarna inom pensionsområdet. Det finns också ett behov av oberoende pensionsrådgivning. De flesta aktörer upplevs dock inte som oberoende utan som aktörer som agerar på uppdrag eller utifrån eget vinstintresse. I det här sammanhanget skulle Konsumenternas försäkringsbyrå kunna få en utvidgad roll som oberoende pensionsrådgivare. Ett pensionssystem med flera komponenter fordrar en samlad och enhetlig information. Ett sätt att underlätta för pensionssparare och pensionärer vore om pensionsaktörerna enades om ett harmoniserat informationsflöde. Pensionsspararna har i dag svårt att hitta den information som erbjuds på exempelvis olika webbsidor. De behöver därför få hjälp att söka i den information som finns tillgänglig. Det behövs en samlad pensionsprognos som bygger på en gemensam prognosstandard. Det pågår redan ett standardiseringsarbete, men Sverige skulle kunna dra ytterligare lärdom av det arbete som bedrivs i exempelvis Finland, Polen och Danmark för att skapa en gemensam standard för bland annat pensionsterminologi. Det kommer troligen även fortsättningsvis att finnas grupper med relativt dåliga förutsättningar att fatta välgrundade finansiella beslut. Medan vissa studier pekar på att utbildningsinsatser kan minska dessa 8

10 klyftor, visar andra studier att det är osäkert om sådana metoder är effektiva. Svårigheten att få en överblick, när det finns en stor mängd valbara alternativ, är ett större problem. Ytterligare resultat tyder dock på att pensionssparare och pensionärer förstår att förvärvsfrekvens 1, lönenivå och längden på arbetslivet är viktiga faktorer som påverkar pensionen. Resultaten indikerar dock att det (främst bland yngre) finns kunskapsbrister om tjänstepensionen, och att vissa grupper (till exempel de som har haft många arbetsgivare) har ett särskilt behov av att få sin tjänstepensionsinformation samlad. Även blivande pensionärer behöver få en tydligare information om tjänstepensionens utbetalningsplaner. Avslutningsvis kan det konstateras att många trots att det finns mycket information om pensioner upplever att de saknar den information och den kunskap som de behöver för att kunna fatta välgrundade finansiella beslut kring pensionen. Den fortsatta satsningen på Min Pension och på en gemensam standard för prognoser är bra investeringar, men det är vikigt att också komma ihåg att behovet inte enbart gäller pensionsprognoser. Förutom helheten och de övergripande faktorer som påverkar hur stor pensionen blir behövs också förståelse och tolkning av en mängd andra detaljer i den information som ges. Rapporten visar att det finns gott om exempel på hur andra länder hanterar problemen kring pensionsinformation, vilka Sverige kan lära av. 1 Till exempel deltidsarbete under en längre tid. 9

11 10

12 Summary The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för Socialförsäkringen or ISF) is an independent supervisory agency for the Swedish social insurance system. Its objectives are to strengthen compliance with legislation and other statutes, and to improve the efficiency of the system through supervision, efficiency analysis and evaluation. The ISF s work is mainly conducted on a project basis and is commissioned by the Government or initiated by the agency. This report has been commissioned by the Government. Background In the late 1990s the Swedish pension system shifted from being a defined benefit system to a system that combines pay-as-you-go notional defined contributions (NDC) with a privately managed financial account scheme (FDC). The reforms within the pension sector meant that there was a transfer of risk from society (the state, the employers and the trade unions) to the individual. Under the new system, the pension is based on lifetime earnings, hence making individual choices during the working years more important. As individual choices are key elements in the new system, there is now more pressure on individuals to make wellfounded financial decisions. The regulatory framework for the content of pension information has expanded, i.e. there are higher demands on providers of services and products in the pension market. As the number of stakeholders - such as pension agencies and authorities, trade unions, employers, non-governmental organizations and the financial services industry increases, so does the variety of information available. Communicating information about pensions is a challenge for the providers of information. The challenge for the 11

13 beneficiaries is to be able to evaluate and understand the information in order to make choices about their pensions. Objectives The report focuses on the available information about pensions. This includes examining ways in which stakeholders within the pensions sector perceive the beneficiaries needs for information, how the beneficiaries themselves perceive their needs for information and what lessons can be learned from the experience of how information on pensions is being communicated in other countries. Method The report is based on interviews with various stakeholders in the pension sector, in order to account for different interests and points of view on the distribution of information within the pensions sector. The stakeholders include agencies and authorities, trade unions, providers of pension administration, interest groups and independent bodies within the pensions sector. Interviews with beneficiaries were conducted, using focus groups and questionnaires. Findings and conclusions The report shows that beneficiaries face difficult financial decisions due to the existence of many options within the pensions sector. This can cause anxiety. However, it is not certain that more information is the appropriate solution to the problem. A system based on many options, as is the case with the Swedish Premium Pension, has to have a transparent default option. The beneficiaries need to understand the consequences of making active choices. However, merely supplying information about the default options would not be sufficient to meet the beneficiaries needs. As long as the system entails an extensive amount of options, it will be necessary to supply detailed information about the many different factors that have an impact on the process saving for pensions. The report concludes that the information provided needs to accommodate the needs of different individuals or groups of individuals, with respect to age, circumstances of life or interest in pensions. The beneficiaries would like to see simpler, but more detailed and more comprehensive information on pensions; a 12

14 combination that can be difficult to achieve. In Denmark the beneficiaries can get access to both concise and detailed information on the website PensionsInfo. In the Netherlands the beneficiaries are informed about their pensions in specific situations (e.g. when changing jobs), and in Germany the information includes warnings about upcoming changes in the regulations and indicates when the hypothetical pension falls below a set minimum. Sweden can learn from their experiences. The results of this report indicate that most of the beneficiaries would like to see information on pensions being delivered by an independent body, and both The Swedish Pensions Agency and the independent website Min Pension are mentioned as possibilities. There is also a need for independent consultation on pensions. However, most stakeholders are not perceived as being independent but as being primarily interested in making a profit. The Swedish Consumers' Banking & Finance Bureau and The Swedish Consumers Insurance Bureau may be suitable organisations for taking on the role of independent bodies that can offers consultations on pensions. A pension system consisting of several elements requires coherent and uniform information. One way to simplify this for the beneficiaries would be if the stakeholders agreed on a harmonised flow of information. At present the beneficiaries find it difficult to locate the information offered on various websites. For that reason they often need assistance with looking for the available information. An overall pension forecast, based on standardized assumptions, is required. Standardization in the Swedish pension sector is already on its way. However, lessons could be learned from the examples of Finland, Poland and Denmark, where the terminology of pensions is also in the process of standardization. Finally, it is clear that even though there is a lot of information on pensions many beneficiaries are lacking in the information and knowledge that is needed in order to make well-founded financial choices about their pensions. Continued investments in Min Pension and the standardized pension forecasts are useful, but it is also important to bear in mind that the need is not only for forecasts. Besides overall information and knowledge of the main factors that have an effect on pensions, an element of interpretation and evaluation of a large amount of minor details within pension information is needed. The report shows that several examples exist 13

15 of how other countries have solved issues related to information about pensions and that Sweden can learn from them. 14

16 1 Inledning 1.1 Bakgrund Reformeringen av det allmänna pensionssystemet och delar av tjänstepensionssystemen har till stor del inneburit en övergång från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensionssystem. I ett förmånsbestämt system beräknas pensionsförmånen som en viss procent av slutlönen. (Förmånen kan också beräknas som i det gamla ATPsystemet, det vill säga som ett genomsnitt av de 15 bästa intjänade åren av sammanlagt 30 förvärvsaktiva år.) I ett förmånsbestämt system är det lättare för individen att veta vad pensionen blir. I ett avgiftsbestämt pensionssystem är det däremot svårare för individen att veta hur stor pensionen blir, eftersom det är många faktorer som påverkar utfallet. I ett avgiftsbestämt pensionssystem betalar arbetsgivaren eller den enskilda in en bestämd premie till den framtida pensionen, och det belopp som så småningom betalas ut i pension beror bland annat på hur ekonomin har utvecklats och vad avkastningen på pensionsmedlen varit. I ett avgiftsbestämt system är det alltså summan av alla inbetalda avgifter eller hela livsinkomsten som ligger till grund för pensionen. Inom ett avgiftsbestämt pensionssystem är det därtill vanligt att delar av pensionsavsättningen placeras i fonder. Inom såväl premiepensionen som flera av tjänstepensionssystemen, har individen möjlighet att välja vilka fonder som avsättningarna ska placeras i. Om individen inte gör något val, hamnar medlen i ett förvalsalternativ som består av ett antal redan utvalda fonder. Sundén (2006) diskuterar vad individer vet och behöver veta om sin pension. Hon resonerar om att olika pensionssystem kräver olika typer av information och att olika system har olika typer av risk. Medan fördelningssystem 2 och delvis fonderade förmånsbestämda system är speciellt känsliga för demografiska förändringar, är 2 System där de förvärvsaktiva finansierar pensionärernas pensioner via inbetalda avgifter eller skatter. Inkomstpension i den allmänna pensionen är ett fördelningssystem. 15

17 avgiftsbestämda system behäftade med finansiella risker, eftersom de är beroende av kapitalavkastningen. I vissa förmånsbestämda system placeras pensionsavsättningarna kollektivt, vilket innebär att individen själv inte behöver fatta några finansiella beslut. Även avgiftsbestämda system kan placeras kollektivt, men det vanliga är att individen behöver hantera placeringen och allokeringen över olika fonder på egen hand. Individen bär således själv hela risken för sin investering. Generellt konstateras att avgiftsbestämda system ställer högre krav på individen än förmånsbestämda system, där individen behöver fatta färre placeringsbeslut eller inga alls. Därför är det av stor vikt att de som administrerar pensionen finner sätt att kommunicera det avgiftsbestämda systemets egenskaper och förmedlar utfallet av olika val. Den senaste tidens reformer inom pensionsområdet har lett till att en allt större del av den ekonomiska risken och investeringsbeslutet har överförts från det kollektiva (staten, arbetsgivarna och fackföreningarna) till individen. Dessa förändringar innebär att det numera ställs större krav på enskilda individers förmåga att fatta välgrundade finansiella beslut. Från att över huvud taget inte ha behövt fundera på pensionen, har valfrihet införts i såväl den allmänna pensionen som inom samtliga tjänstepensionsavtal. Individer ställs inför val av sparande inom premiepensionen, delar av tjänstepensionen och inom ett eventuellt privat pensionssparande. Kunskap om pensionssystemets konstruktion och egenskaper kräver en viss grad av abstraktionsförmåga och ekonomisk kunskap. Det är dock inte säkert att pensionssparare och pensionärer behöver just den sortens kunskap för att kunna tillvarata sina intressen som konsumenter. Det är däremot rimligt att anta att pensionsspararna och pensionärerna till exempel behöver grundläggande kunskap om att pensionssystemet består av flera delar, det vill säga att sparandet sker hos flera olika aktörer, att det finns olika sparformer och att utbetalningen av pension kommer från flera olika håll. Att veta var pensionssparandet sker och vem som ansvarar för pensionssparandet, är troligtvis en viktig komponent för att stärka pensionssparares möjligheter att påverka sin framtida pension. Att kunna orientera sig i privatekonomiska frågor är också centralt för förmågan att tillgodogöra sig pensionsinformation. De valbara delarna i pensionssystemen fordrar en förståelse för vad avgifter, risk och avkastning betyder för det långsiktiga sparandet. Pensionsspararen behöver dessutom förstå vad som påverkar avkastningen och även hur olika livslängdsantaganden och prognosräntor påverkar pensionen. Som nämnts, kan de som varken 16

18 vill eller är intresserade av att välja aktivt i stället använda sig av förvalsalternativ. Cronqvist och Thaler (2004) diskuterar utformningen av förvalsalternativ i socialförsäkringssystem (se även Palme och Sundén, 2004). Cronqvist och Thaler (2004) menar att det finns en finansiell tröghet hos individer och en benägenhet att förhala svåra och komplicerade ekonomiska beslut, vilket de menar är några av anledningarna till att en relativt stor andel av pensionsspararna hamnar i det erbjudna förvalsalternativet. 3 I premiepensionssystemet kan det stora antalet alternativ framstå som övermäktigt för genomsnittsindividen. Det är inte självklart att fler valmöjligheter är bättre, eftersom individer då kan bli mer osäkra på det rätta valet (se referenser i Palme och Sundén, 2004). Enligt Cronqvist och Thaler är det därför viktigt med utformningen av bra förvalsalternativ, i synnerhet när det finns många valbara alternativ som exempelvis inom premiepensionen. De allra flesta kommer att få pension från såväl det allmänna pensionssystemet som från ett eller flera tjänstepensionssystem. En av konsekvenserna av detta är att individen får information från flera olika aktörer och att informationen ofta är utformad på olika sätt. Detta kan göra det svårare för individen att skaffa sig en sammanhållen bild av sitt pensionssparande och sin framtida pension. Många aktörer producerar pensionsinformation som är till för att underlätta alla val som individen ställs inför. Informationen kan vara detaljerad eller översiktlig. Pensionsmyndigheten har till exempel en detaljerad information om fonderna i form av faktablad samt en detaljerad fondvalsguide som syftar till att underlätta fondvalet i premiepensionssystemet. Med hjälp av guiden ska pensionsspararen kunna få grepp om bland annat avgiftens betydelse och vad risken i premiepensionen innebär i relation till den sammanlagda risken i den totala pensionen. Försäkringsadministratörer inom de olika tjänstepensionsområdena informerar också sina kunder på olika sätt. Genom det gemensamma 4 prognosverktyget som tillhandhålls av Min Pension (minpension.se), och som samlar individens pensionsbehållning från många håll, kan pensionsspararen få fram en pensionsprognos. För de allra flesta innehåller Min Pension numera information om hela pensionen. 3 Se referenser i Cronqvist och Thaler (2004). 4 På Min Pension samlas individuell pensionsinformation från den allmänna pensionen, tjänstepensionen och privat pensionssparandet. Min Pension är en oberoende aktör som drivs med stöd av staten och de flesta aktörerna inom pensionsområdet. För att Min Pension ska kunna inhämta uppgifterna om intjänandet krävs att den enskilda loggar in på minpension.se. 17

19 Andra aktörer arbetar bland annat med konsumentupplysning om pensioner. Ett exempel är Konsumenternas försäkringsbyrå som ger ut detaljerade jämförelser av olika valbara fondalternativ inom de olika tjänstepensionsavtalen. Där visas bland annat en sammanställning av fondernas och försäkringarnas olika avgifter, livslängdsantaganden, flytträttmöjligheter med mera. 5 Vidare har enskilda bolag inom pensionsbranschen egna beräkningssnurror, som konsumenten kan använda. Liknande information har också valcentralerna 6 för tjänstepensionen. Även fackföreningarna och arbetsgivarna informerar om de olika tjänstepensionsplanerna. Vidare kommunicerar banker och försäkringsbolag med sina kunder eller framtida kunder genom personlig rådgivning eller annan riktad information om pensionssparande. Det finns alltså många givare av pensionsinformation och informationen är av blandad karaktär. Eftersom pensionen består av olika delar är det följaktligen en utmaning att kommunicera och informera om pensioner. För mottagarna är utmaningen att förstå och värdera den information de får och agera därefter. 1.2 ISF:s uppdrag Inspektionen för socialförsäkringen har i regleringsbrevet för år 2012 fått i uppdrag att beskriva vilken kunskap och information som pensionsspararna och pensionärerna behöver för att ta till vara sina intressen inom pensionsområdet och stärka sin ställning som konsumenter. I uppdraget ingår också att beskriva informationsgivningen till pensionssparare och pensionärer i länder med liknande pensionssystem. Syftet med denna rapport är att beskriva dels den syn som aktörer inom pensionsbranschen har på pensionsspararnas och pensionärernas behov av information, dels mottagarnas egen uppfattning om sitt informationsbehov. I beskrivningen inkluderas också resultat från internationell forskning och undersökningar om pensionsspararnas kunskap och intresse inom pensionsområdet samt deras förmåga att ta hand om sitt sparande. ISF:s bidrag i sammanhanget är att studera både mottagare och givare av information. Huvudfrågan är att redogöra för behovet av information, inte att mäta kunskapsnivån på pen Centraler som sköter administrationen av de individuella valen av tjänstepensionen. 18

20 sionsområdet. Därutöver är ett delsyfte att beskriva informationsgivningen i andra länder och relatera den till svenska förhållanden. Rapporten betonar följande frågor: Vilken information finns och vad tar pensionssparare och pensionärer del av? Hur uppfattar aktörer inom pensionsområdet informationsbehovet hos pensionssparare och pensionärer? Hur uppfattar mottagarna av pensionsinformationen, det vill säga pensionssparare och pensionärer, sitt behov av pensionsinformation? Vilka lärdomar kan man dra av andra länder? I rapporten görs ingen avgränsning till den allmänna pensionen, utan i beskrivningen ingår även tjänstepensionen och det privata pensionssparandet. Denna rapport innehåller inte någon analys av informationens utformning och innehåll eller av det regelverk som styr informationsgivningen. Rapporten berör inte närmare de behov som vissa grupper eventuellt kan ha, till exempel egna företagare eller individer med ett annat modersmål än svenska. Ingen uppdelning görs heller på män och kvinnor. 1.3 Rapportens disposition Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel 2 görs en kort beskrivning av de regelverk som styr informationsgivningen. I kapitel 3 beskrivs metodvalen. Kapitel 4 består av en sammanställning av forskningsresultat och undersökningar inom det privatekonomiska området respektive pensionsområdet. I kapitel 5 redogörs för hur pensionsinformationen ges ut i andra länder i jämförelse med Sverige. Kapitel 6 beskriver de intervjuade aktörernas syn på pensionsspararnas och pensionärernas behov av kunskap och information. Där beskrivs också hur aktörerna anser att informationen ska organiseras. I kapitel 7 redovisas pensionsspararnas och pensionärernas beskrivning av sina behov. ISF:s analys och slutsatser presenteras i kapitel 8. 19

21 20

22 2 Regelverk som styr pensionsinformationen I detta kapitel ges en kort beskrivning av de regelverk som styr informationsgivningen. Först beskrivs Pensionsmyndighetens informationsuppdrag. Därefter beskrivs flera regelverk som olika aktörer inom pensionsområdet måste följa. 2.1 Pensionsmyndighetens informationsuppdrag Enligt förordningen om instruktion till Pensionsmyndigheten ska Pensionsmyndigheten ge allmänheten information om pensioner och andra förmåner som administreras av myndigheten och se till att denna ges utifrån den enskildas behov. Vidare ska myndigheten även ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek, hur stor pensionen antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika val kan få för pensionen. 7 Pensionsmyndigheten ska även skicka ut pensionsbesked och information om den pensionsrätt som har fastställts, beslut om pensionsgrundande belopp och även tillgodoräknade pensionspoäng för allmän tilläggspension. Pensionsmyndigheten ska dessutom informera om den samlade pensionsbehållningen avseende inkomstpension och premiepension för den enskilda. En prognos till den enskilda över de framtida pensionernas storlek ska också redovisas. 8 Informationsgivningen ska ge pensionsspararna goda möjligheter att bedöma sin samlade framtida pension och vad som påverkar den första och andra punkten, förordningen (2009:1173) med instruktion för Pensionsmyndigheten. 8 Pensionsmyndigheten (2010a). 9 Pensionsmyndighetens regleringsbrev för år