Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid Lunds universitet samt Institutet för näringslivsforskning (IFN).

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid Lunds universitet samt Institutet för näringslivsforskning (IFN)."

Transkript

1 Andreas Bergh, docent i nationalekonomi, Ekonomih ögskolan vid Lunds universitet samt Institutet för näringslivsforskning (IFN)

2 Innehåll Sammanfattning Inledning Bakgrund Pensionssystemet på två minuter Pensionspyramiden Den nya allmänna pensionen Ersättningsgraden Tjänstepensionerna Svensk ekonomi i förändring De samhällsekonomiska vinsterna av konkurrens Allmänintressets problem Vinner även okunniga kunder på konkurrens? Vad innebär välfungerande konkurrens för pensionerna? Mervärde utöver risk och avkastning Produktutveckling och innovationstakt Vad hindrar fungerande konkurrens? Är bristande finansiell förmåga ett hinder? Diskussion och avslutning Problem idag och i framtiden Reformförslag

3 Sammanfattning Det svenska pensionssystemet består av tre delar: Det allmänna skattefinansierade pensionssystemet, tjänstepensionerna och frivilligt privat pensionssparande. Sedan det allmänna systemet reformerades är tjänstepensionerna i många avseenden den svagaste länken i det svenska systemet. Allmänhetens kunskap om tjänstepensionen är anmärkningsvärt låg. Nästan var femte kommunanställd vet inte om att de har en, och ännu fler saknar kunskap om vem som förvaltar sparandet. Bristande kunskaper skapar onödig oro och gör det svårare för människor att planera sina liv och sin privatekonomi. Utformningen av tjänstepensionen har också ifrågasatts ur samhällsekonomiskt perspektiv. När ekonomerna Michael Møller och Niels Christian Nielsen vid Copenhagen Business School nyligen granskade de svenska tjänstepensionerna för SNS räkning, var deras slutsatser bland annat att det svenska systemet är ungdomsfientligt, komplext, inkonsekvent och onödigt dyrt för den enskilde. Mycket talar för att bristande konkurrens är huvudproblemet med de svenska tjänstepensionerna. De skillnader mellan olika avtalsområden som arbetsmarknadens parter enats om ter sig godtyckliga. Den som byter anställning kan få sin pension sammansatt av olika mindre delar, och det finns ingen generell rätt att flytta det intjänade kapitalet och samla det hos en förvaltare. Den bristande konkurrensen gör att konkurrerande förvaltare har svaga drivkrafter för att informera om sina produkter och väcka intresse hos potentiella sparare. Som en följd blir allmänhetens intresse och kunskaper lägre, och få gör aktiva val av förvaltare. Dessutom dämpas innovationstakt och produktutveckling på marknaden av den bristande konkurrensen. Aktörerna har idag incitament att vända sig till de valcentraler som administrerar tjänstepensionerna snarare än att fråga sig vilka innovationer och erbjudanden som skulle locka kunder. Ett ändamålsenligt pensionssystem förutsätter att den offentliga pensionen fungerar som den bas den är avsedd att vara för merparten av befolkningen. För att åstadkomma detta bör det övre intjänandetaket höjas, förslagsvis från nuvarande 7,5 till 10 basbelopp. För tjänstepensionen bör en statlig valcentral inrättas, där standardalternativet är konservativa placeringar och livslång utbetalning. På så sätt ökar tryggheten och överskådligheten i systemet. För att konkurrensen ska fungera krävs en fullständig rätt för spararna att flytta sitt kapital mellan olika förvaltare, även mellan olika kollektivavtalsområden. Nackdelen med konkurrens enbart på nytecknade avtal är att det skapar incitament för företagen att subventionera nya avtal på bekostnad av existerande kunder som är inlåsta och inte får lov att byta förvaltare. I utformningen av flytträtten bör Sverige kunna lära av de i huvudsak positiva erfarenheterna från Norge. 3

4 1. Inledning Jag har aldrig fattat vad det nya pensionssystemet går ut på. Jag har inte ens lyckats lära mig skillnaden mellan premiepension och tjänstepension. Lena Sundström, Saker jag inte förstår (Leopard förlag, 2005) Ett pensionssystem som ger trygghet och valfrihet, tillåter konkurrens och samtidigt är någorlunda lättbegripligt är det en omöjlig kombination? Ska man tro Lena Sundström, som är journalist och programledare med erfarenhet från bland annat Aftonbladet och Kalla fakta, har Sverige inte lyckats särskilt bra med begripligheten hittills. Hon är inte ensam. Kännedomen om helheten i det svenska pensionssystemet är låg på många håll. Till viss del beror detta på att det allmänna systemet är relativt nytt. Enligt Pensionsmyndighetens årsredovisning var det 1998 endast 18 procent av svenskarna som uppgav att de mycket eller ganska väl kände till den nya allmänna pensionen i Sverige. Sedan dess har dock trenden varit stigande, och 2011 var siffran uppe i 48 procent. 1 Men pensionssystemet består inte bara av den allmänna pensionen, och trots att de kollektivavtalade tjänstepensionerna funnits mycket längre än den nya allmänna pensionen finns här anmärkningsvärda kunskapsluckor. 17 procent av kommun- och landstingsanställda vet inte om att de har en tjänstepension, trots att så är fallet. Som framgår av figur 1 kan konstateras att ungefär var tredje förvärvsarbetande inte vet vilket bolag som förvaltar deras tjänstepension. Bland kommun- och landstingsanställda är detta 4 av 10. Allt fler förknippar felaktigt det orange kuvertet, som informerar om den allmänna pensionen, med tjänstepensionen. Var femte pensionssparare tror spontant att kuvertet innehåller denna information. 2 Enligt en undersökning utförd av Brummer Life (2009) tror dessutom mer än hälften (55 procent) av svenskarna att det idag råder full flytträtt, det vill säga att man kan flytta hela sitt pensionskapital till valfri förvaltare. I själva verket är två tredjedelar av pensionssparandet låst till det bolag som kunderna en gång valt eller hamnat i. 3 1 Pensionsmyndigheten (2011). 2 AMF (2011). 3 Finansinspektionen (2006). 4

5 Figur 1 Vet du vilket bolag som förvaltar din tjänstepension? Ja Nej Vet ej Den låga medvetenheten är förklarlig. Sverige har gått från en situation där individen inte behövde bry sig om vare sig den allmänna pensionen eller tjänstepensionen till en situation när bådadera innebär att en rad beslut ska fattas. Friheten att välja pensionsålder har ökat. Den offentliga pensionen har numera två delar, en ålderspension och en premiepension. Den senare ger möjlighet att välja mellan en rad olika fonder, och individens sparande kan spridas över upp till fem olika fonder. Tjänstepensionerna erbjuder numera också valfrihet mellan olika förvaltare, och den som bytt jobb några gånger kan mycket väl ha flera olika avtal att hålla reda på. Utöver dessa beslut finns såklart beslutet om hur mycket sparande som ska ske privat. Pensionssparande marknadsförs numera intensivt av bankerna. Individen ska bestämma när hon ska börja, var det ska ske och hur kapitalet ska tas ut efter 55 års ålder: under 5-10 år i början av pensioneringen eller som en livränta, med lägre utbetalningar som räcker hela livet? Valen är många, och det är begripligt att många väljer att inte göra särskilt många aktiva val alls. Men när individen inte själv väljer är det någon annan som väljer åt henne. Det är inte säkert att det senare är att föredra, varken för individen eller för samhället som helhet. Syftet med den här rapporten är att diskutera möjligheterna att kombinera trygghet, valfrihet, konkurrens och transparens i pensionssystemet. Är det en omöjlig ekvation? Hur skulle en sådan situation se ut? Vad krävs för att valfrihet och konkurrens ska fungera på ett så komplext område som pensionssparande? Slutsatsen är att ett bättre pensionssystem är möjligt, men att det finns betydande hinder på vägen. Utgångspunkten för rapporten har varit att den politiska uppgörelsen kring den allmänna pensionen ligger fast. Det är förvisso helt naturligt att en så stor reform som pensionsreformen finjusteras efter en tids erfarenhet av hur den fungerar i praktiken, men det är vare sig möjligt eller önskvärt att ändra i dess grundprinciper. Syftet är således att diskutera hur vi, med den nya allmänna pensionen som grund, kan skapa ett system som kombinerar valfrihet, konkurrens och trygghet utan att upplevas som obegripligt eller överdrivet komplext. 4 Källa: AMF (2011). Undersökningen bygger på telefonintervjuer i september och oktober 2010 med 1114 förvärvsarbetande samt 1055 kommun- och landstingsanställda i åldern år. 5

6 2. Bakgrund 2.1 Pensionssystemet på två minuter Det går att förklara det mesta snabbt och begripligt genom att göra tillräckligt stora förenklingar. Frågan är om de förenklingar som måste göras blir så stora att förklaringen ger en felaktig förståelse eller måste utelämna väsentliga detaljer. Hur skulle en väldigt enkel beskrivning av Sveriges pensionssystem se ut? Tanken med det gamla pensionssystemet (ATP) kan förklaras som att den allmänna pensionen i normala inkomstlägen skulle ge 60 procent av lönen i ersättning från 65 års ålder. Tjänstepensionen, som fack och arbetsgivare kommit överens om och finansierat inom löneutrymmet, gav ytterligare 10 procentenheter. Utan att behöva göra något hade således de flesta 70 procent av lönen i pension, och den som ville ha mer än så fick spara privat. Det nya systemet kan också förklaras enkelt. För de flesta ger det mellan 50 och 60 procent av lönen, beroende på framför allt när man väljer att gå i pension, men också på hur det går ekonomiskt för Sverige och på avkastningen i de fonder alla själva får välja i premiepensionen. Till detta kommer tjänstepensionerna som gör att den totala ersättningsnivån hamnar mellan 60 och 70 procent. Tjänstepensionerna beror på var individen är anställd. För tjänstemän i privat sektor finns Industrins och handelns tilläggspension (ITP). För arbetare i privat sektor finns SAF-LO:s avtalspension. Anställda i kommuner och landsting har Kollektivavtalad Pension Kommun Landsting (KAP-KL), och statligt anställda har Pensionsavtal 2003 (PA03). På denna höga abstraktionsnivå är det således fullt möjligt att någorlunda korrekt beskriva både nuvarande och det förra pensionssystemet. En påtaglig förändring är alltså att så kallat förmånsbestämda system ersatts av premiestämda, i både den allmänna pensionen och i tjänstepensionen. Medan man tidigare visste vad man skulle få i pension, men inte hur mycket det skulle kosta, vet man nu exakt vad man betalar men inte exakt hur hög pensionen kommer att bli. En hel del väsentligt går dock förlorat genom dessa förenklade beskrivningar. Det bör därför poängteras att framtiden är omöjlig att förutsäga oavsett om pensionen görs förmånsbestämd eller premiebestämd. Förmånsbestämda system påverkas i lika stor utsträckning som andra system av den ekonomiska och demografiska utvecklingen. Skillnaden är att i ett förmånsbestämt system måste förändringar pareras genom förändringar av avgifterna till systemet. I båda systemen måste pensionen betalas ur löneutrymmet och det finns inget knep som gör att livsinkomsten som helhet blir högre eller lägre beroende på om systemet är avgifts- eller förmånsbestämt. Avgiftsbestämda system är mer flexibla i förhållande till den ekonomiska utvecklingen. Vid god ekonomisk utveckling kommer människor att vilja ha högre pensioner och vid dålig ekonomisk utveckling kommer vi att behöva lägga mindre på det mesta, inklusive pensioner. Beroende på konstruktion kan ett förmånsbestämt system faktiskt leda till motsatsen: I goda tider kommer den bestämda förmånen att blir relativt sett mindre, och i dåliga tider tvingas samhället lägga en större andel av inkomsterna på pensioner för att finansiera den bestämda förmånen. I Sverige innebar den försämrade ekonomiska utvecklingen under och 1980-talen att de pensionsförmåner som utlovats skulle ha blivit betydligt dyrare än vad som ursprungligen var tänkt. Både i den allmänna pensionen och i tjänstepensionerna innebar detta ökade kostnader för de arbetande i form av skatter och avgifter som tas ur löneutrymmet. Trots sin förmånsbestämda natur anpassades den allmänna pensionen till de ekonomiska omständigheterna genom politiska beslut om 6

7 ofullständig indexering, vilket föga förvånande gav upphov till protester. 5 Det finns således visst fog för att hävda att de premiebestämda systemen är ärligare såtillvida att de inte ger sken av en säkerhet som de inte kan garantera. Det är värt att notera att både antalet och andelen anställda som även fortsättningsvis berörs av förmånsbestämda pensionsregler bedöms öka framöver då inkomsterna i det allmänna pensionssystemet spås fortsätta att växa över taket (SOU 2012:28). Det betyder att förmånsbestämda pensioner kommer att spela stor roll även i framtiden. För offentligt anställda gäller förmånsbestämda pensioner samtliga med inkomst över 7,5 inkomstbasbelopp, vilket är 10 procent av personerna i 50- årsåldern i kommuner och landsting och cirka 30 procent av åldersgruppen för statligt anställda. För privatanställda tjänstemän gäller de nya avgiftsbestämda reglerna först personer som går i pension om cirka 30 år. Ett annat problem med förmånsbestämda tjänstepensioner är att rörligheten på arbetsmarknaden riskerar minska om arbetsgivare blir mindre benägna att anställa äldre då företagets kostnad för tjänstepensionen är betydligt högre för äldre Pensionspyramiden Det vanligaste sättet att beskriva det svenska pensionssystemet är att likna det vid en pyramid med tre lager. Den allmänna pensionen utgör basen och tjänstepensionen ett mellanskikt. Toppen utgörs av det privata pensionssparandet. För väldigt många är pensionspyramiden inte pyramidformad. Ju mer arbetsinkomsten överstiger taket, desto större del utgörs av tjänstepensionen. I SOU 2012:28 redovisas typfallsberäkningar som visar att höginkomsttagare i samtliga fyra stora avtal får nästan lika mycket från tjänstepension som de får från det allmänna systemet. Redan idag är det alltså fel att beskriva pensionssystemet som en pyramid för höginkomsttagare och det kommer sannolikt att bli mer fel i framtiden. 5 Se Kruse (1994). 6 Ståhlberg (2006). 7

8 Figur 2. Tjänstepensionens storlek jämfört med den allmänna pensionen för låg, median och höginkomsttagare % 90% 80% 92% 89% 82% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 27% 23% 20% 19% 11% 27% 23% 14% 22% ITP2 PA-03 SAF-LO KAP-KL Låg Median Hög Tabellen nedan ger en ungefärlig bild av tjänstepensionens storlek i förhållande till den allmänna pensionen olika månadsinkomster: Månadsinkomst Tjänstepension relativt allmän pension % % % Taket på 7,5 inkomstbasbelopp motsvarar en beskattningsbar månadsinkomst på ungefär Bland privatanställda statstjänstemän i åldersgruppen år hade 43 procent inkomster över taket För statsanställda var siffran 24 procent, medan motsvarande andelar bland privatanställda arbetare och kommunalanställda var 5 respektive 8 procent. När det gäller kunskapsläget är det intressant att notera att det tycks vara de två understa delarna i pyramiden som många är osäkra på hur de fungerar. En trolig förklaring är att det är dessa två delar som individen inte behöver göra något för att skaffa sig, de finns där för de flesta oavsett om de vet hur de fungerar. Det finns därför skäl att beskriva dessa delar lite närmare. 7 Källa: SOU2012:28. Beräkningarna bygger på pensionsmyndighetens typfallsmodell för medianinkomsttagaren, samt en hypotetisk låg och höginkomsttagare. Myndigheten anger inte hur typfallen låg- och höginkomsttagare är modellerade. Praxis är dock att medianen kompletteras med p25 och p75, dvs. tre fjärdedelar tjänar mer än låginkomsttagaren, och en fjärdedel tjänar mer än höginkomsttagaren. 8 Beräkningar för ITP2 på basis av diagram 14.2 i SOU 2012:28. Ungefärliga siffror. 8

9 2.3 Den nya allmänna pensionen I många avseenden är den nya allmänna pensionen faktiskt enklare än det gamla ATP-systemet. ATPsystemet hade en 15/30 års regel enligt vilken full pensionsrätt krävde 30 års arbete samtidigt som den faktiska pensionen baserades på de 15 bästa åren av de totalt 30 åren. 9 Förutom att 15/30-års regeln som sådan kan uppfattas som krånglig kan såklart diskuteras varför systemet konstruerades för att uppmuntra relativt korta karriärer med god löneutveckling de 15 sista åren några uppenbara samhällsekonomiska skäl fanns knappast. Trots att ATP ser ut att vara förutsägbart åtminstone för den som sätter in sig i reglerna, anpassades pensionen alltså de facto ändå till ekonomiska omständigheter genom politiska beslut. Det nya pensionssystemet bygger på livsinkomsten, så tillvida att alla beskattningsbara inkomster under 7,5 basbelopp är pensionsgrundande med 18,5 procent av bruttolönen. 16 procentenheter av dessa ger inkomstpensionsrätt medan resterande 2,5 procentenheter avsätts till premiereserven, som är ett individuellt fonderat pensionssparande. Flytträtten i premiepensionen är anmärkningsvärt stor: byte av fonder är obegränsat, avgiftsfritt och kan ske enkelt via nätet eller via en fondbytesblankett. Pensionstillfälle får fritt väljas från 61 års ålder, och pensionen beräknas på summan av inbetalda avgifter och på den förräntade premiereserven. Pensionsutbetalningarna beräknas med hjälp av den förväntade återstående livslängden för alla med samma födelseår, och blir således högre per månad för den som väljer att senarelägga pensionstillfället. Det nya och gamla systemet skiljer sig också åt rörande hur pensionen utvecklas efter att individen gått i pension. ATP-systemet var prisindexerat och syftade därmed att garantera pensionärerna en viss köpkraft. Det nya systemet är inkomstindexerat: Pensionären får högre pension om inkomsttillväxten överstiger 1,6 procent och minskar om den understiger 1,6 procent. I likhet med det gamla systemet finns ett golv i form av garantipensionen (motsvarigheten till folkpension i ATP). Tanken är att den som inte tjänat tillräckligt under livet ändå garanteras en skälig levnadsstandard som gammal. Garantipensionen kan dock inte tas ut före 65 års ålder Ersättningsgraden Det finns många bud om vilken ersättningsgrad pensionerna i det nya systemet ger. Till viss del beror detta på att ingen vet med säkerhet exakt hur stora utbetalningarna blir förrän vid det faktiska pensionstillfället. Huvudskälet är att det inte är självklart vilken inkomst som pensionen ska jämföras med för att beräkna en rättvisande ersättningsgrad. I Pensionsmyndighetens årliga publikation Pensionssystemets årsredovisning, ges en informativ bild av hur den allmänna pensionens ersättningsgrad spås bli för olika kohorter (födelseårsgrupper) se figur 3. Figuren visar prognosticerad pension som andel av genomsnittlig pensionsgrundande inkomst för personer med sådan inkomst i åldrarna Som synes sjunker den genomsnittliga pensionsnivån vid 65 år från 66 procent för årskullen född 1946 till cirka 52 procent för årskullen född Merparten av minskningen beror dock på att den förväntade livslängden spås öka (detta illustreras av den färglösa delen av staplarna i figuren). En del av minskningen beror dock på att det gamla ATP-systemet var särskilt generöst mot personer som arbetat endast 30 år, medan det nya systemet bygger på livsinkomsten. 9 ATP-pensionen beräknas med formeln ATP = 0,6 basbelopp * p*t/30, där p är det genomsnittliga antal basbelopp individen tjänat de femton bästa åren minus ett. p kan som mest vara 6,5, och t (det antal år som inkomsten överstigit ett basbelopp, och således är ATP-grundande) kan som mest vara 30. 9

10 Figur 3. Prognosticerad ersättningsgrad i det allmänna systemet beroende på födelseår. Hämtad ur Pensionssystemets årsredovisning Mot Pensionsmyndighetens sätt att beräkna ersättningsgrad kan invändas att människor kommer att jämföra sig med inkomsten de sista åren, snarare än med genomsnitten bland vuxna. Eftersom inkomsten stiger under karriären finns det således goda teoretiska skäl att hävda att Pensionsmyndigheten ger en något för positiv bild av ersättningsgraden. Å andra sidan har det visat sig att många väljer att minska sin inkomst de sista åren, så att skillnaden mellan de sista arbetsårens inkomst och pensionen faktiskt minskar (och således gör ersättningsgraden högre). Beroende på vilken inkomst pensionen jämförs med kan beräkningen alltså landa i flera olika ersättningsgrader. En annan omdiskuterad aspekt av det nya pensionssystemet är premiepensionens betydelse för pensionens totala storlek. Det är svårt att säga något med säkerhet, men tabell 1 ger en fingervisning om hur det ser ut i dagsläget. Med hjälp av Pensionsmyndighetens förenklade typfallsmodell har ett normalscenario konstruerats i vilket en person född 1954 går i pension vid 65 års ålder och har nått en slutlön på 6 inkomstbasbelopp, det vill säga ungefär kronor. 10 Om den ekonomiska tillväxten är 2 procent och avkastningen på hennes premiepension 3,4 % ger detta en ersättningsgrad på 50 procent av slutlönen. 10 Inkomstbasbeloppet 2011 är kronor. 10

11 Pensionsålder Tabell 1. Ersättningsgrad (i förhållande till sista löneutbetalning) i den reformerade allmänna pensionen för normalinkomsttagare född Avkastning på premiepensionen (%) 3,4 4,4 5,4 6, ,6 51,2 51, ,4 54,1 54,8 55, ,1 57,9 58,7 59, ,2 62, ,1 Tabellen visar hur ersättningsgraden ändras om hon senarelägger pensionstillfället ett till tre år, samt om avkastningen på premiepensionen ökar med en till tre procentenheter. Även om tabellen endast visar ett illustrativt hypotetiskt typfall, syns tydligt hur viktig pensionsåldern är för den månatliga pensionen. En fördubbling av avkastningen på premiepensionen ökar ersättningsgraden mindre än om individen väljer att senarelägga pensionen ett år. Det är dock viktigt att komma ihåg att den som senarelägger pensionen ett år, kan förväntas få pension under kortare tid. Dessutom kommer premiepensionens betydelse sannolikt att vara större för framtidens pensionärer (vilket också syns i figuren). 2.4 Tjänstepensionerna Anställda som omfattas av kollektivavtal har också tjänstepension som kompletterar den allmänna pensionen. I Sverige omfattas ungefär 90 procent av de yrkesverksamma, en siffra som i EU endast överträffas av Nederländerna. 12 För tjänstemän i privat sektor finns Industrins och handelns tilläggspension (ITP). För arbetare i privat sektor finns SAF-LO avtalspension. Anställda i kommuner och landsting har Kollektivavtalad Pension Kommun Landsting (KAP-KL), och statligt anställda har Pensionsavtal 2003 (PA03). Avtalen skiljer sig åt på flera punkter och ändras också flera gånger med tiden. Dock finns också stora likheter, som framgår av sammanställningen i tabell 2. Som framgår av tabell 2 är Alecta och AMF Pension i flera fall det alternativ där kapitalet hamnar om löntagaren inte gör något aktivt val av förvaltare. Eftersom de flesta inte gör något aktivt val (uppskattningsvis två av tre är så kallade icke-väljare) förstärks dessa förvaltares dominans över tiden. Enligt uppgifter från SPP ligger över hälften av allt pensionskapital hos AMF och Alecta tillsammans, och enbart Alecta har 70 procent av den förmånsbestämda marknaden. 11 Beräkningar utförda med Pensionsmyndighetens förenklade typfallsmodell. Grundantagande: Födelseår 1954, sista inkomst 80% av intjänandetaket, tillväxt 2%. Modellen är endast illustrativ. 12 SOU (2004:101). 11

12 Tabell 2. Översikt över tjänstepensionerna. Avtal Typ Avgift för premiebestämda system (av bruttolönen,) alternativt. Förmån i förmånsbestämda system Valcentral Icke-valsalternativ Tjänstemän i privat sektor ITP1 Premiebestämd 4,5% under taket, 30% ovanför taket betalas från 25 års ålder. Collectum. Alecta. Tjänstemän i privat sektor ITP2 Förmånsbestämd del Förmåner: 10 % upp till 7,5 inkomstbasbelopp, 65 % upp till 20 inkomstbasbelopp, 32,5 % upp till 30 inkomstbasbelopp. Collectum. Alecta. Avgifter beror på ålder, lön och beräknade tjänstetid. I genomsnitt ungefär 3% under taket och 14 procent ovanför. Premiebestämd del (ITPK) 2 %, betalas från 28 års ålder. Arbetare i privat sektor: Avtalspension SAF-LO Premiebestämd 4,5 procent under taket, 30 procent över taket, betalas från 25 års ålder. Fora AMF Pension. Anställda i kommuner och landsting: KAP-KL Premiebestämd del Förmånsbestämd del 4,5 % från 21 års ålder upp till 30 inkomstbasbelopp. Avsättningar från 28 års ålder ska ge 27,5 % mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 55 % mellan 20 och 30 inkomstbasbelopp. Full förmån kräver 30 års tjänstetid. Valcentralen. KPA pension Anställda i statlig sektor: PA 03 Premiebestämd del Individuell ålderspension och kompletterande ålderspension (kallad kåpan) betalas med 2,5 % respektive 2 % från 23 års ålder. Gäller upp till 30 inkomstbasbelopp. Statens Pensionsverk. Kåpan Pension. Förmånsbestämd del: Avsättningar från 28 år ålder ska ge 60 % av lönen mellan 7,5 och 20 inkomstbasbelopp och 30 % upp till 30 inkomstbasbelopp. Full förmån kräver 30 års tjänstetid. (För födda 1972 eller tidigare är förmånen högre och förmån finns även under 7,5 inkomstbasbelopp). 12

13 2.5 Svensk ekonomi i förändring Sverige har de senaste decennierna genomgått flera långtgående samhällsförändringar. Samhällsekonomin har ändrat struktur, demografin har förändrats, normer, attityder och värderingar likaså. När vi blir rikare ändras våra konsumtionsmönster. När det föds färre barn, påverkas storleken på den del av befolkningen som ska arbeta och betala skatt. I praktiken innebär förändringarna en del som är önskvärt ur de flesta perspektiv. Vi lever exempelvis längre än vi någonsin gjort. Men förändringarna innebär också att den organisering av samhället som var ändamålsenlig förr inte nödvändigtvis är det idag och i framtiden. Under stora delar av 1900-talet gynnades Sverige av ett antal institutioner som fungerade väl för industrisamhället. Central lönebildning och partsförhandlingar mellan fackföreningar och arbetsgivarorganisationer gav stabilitet på arbetsmarknaden och främjade ofta en ansvarsfull lönebildning. Baksidan av systemet var bristande flexibilitet och bristande anpassning till lokala och individuella förutsättningar. Under industrisamhällets behov av stordriftsfördelar var emellertid dessa nackdelar små i förhållande till fördelarna. Sysselsättningen inom industri och jordbruk, som på 1960-talet översteg 40 procent av sysselsättningen i Sverige, är idag nere på 15 procent (varav jordbruket står för endast 2 procent). Mer än varannan sysselsatt jobbar idag inom tjänstesektorn (som är synnerligen heterogen). En framgångsrik strukturomvandling från industrisamhälle till tjänstesamhälle förutsätter att produktionsfaktorerna arbetskraft och kapital kan söka sig till nya sektorer och nya företag. Under stora delar av efterkrigstiden siktade Sverige på att främja rörligheten genom att låta de minst produktiva företagen slås ut och underlätta för arbetskraften att flytta till mer produktiva företag. 13 Modellen var emellertid skräddarsydd för rörlighet inom ett kollektivavtalsområde. När Sverige fick stora ekonomiska problem på och 1980-talen, berodde dessa till stor del på misslyckad strukturomvandling. Jobb som försvann i industrin ersattes inte av nya jobb i den växande tjänstesektorn i tillräckligt stor utsträckning. Ekonomin var inte tillräckligt dynamisk och rörligheten på arbetsmarknaden var otillräcklig. Många problem i Sverige kulminerade i tre år av ekonomisk kris Idag kan vi dock konstatera att Sverige på många områden lyckats bra med att anpassa olika delar av samhället till den förändrade omvärlden. Det gäller både det privata näringslivet och stora delar av den offentliga sektorn. Förändringarna är en trolig förklaring till att Sverige av många uppfattas som ett framgångsrikt land. I synnerhet gäller detta i kontrast till den ekonomiska situation som många andra länder befinner sig i på grund av de senaste årens skuld- och finanskriser. Enkelt uttryckt har Sverige ökat graden av marknadsekonomi, konkurrens och valfrihet på en rad områden. Det gäller dock inte arbetsmarknaden och tjänstepensionerna. Den stela arbetsmarknaden är alltjämt en av den svenska ekonomins svaga punkter. Ofta jämförs Sverige med Danmark som har betydligt bättre fungerande arbetsmarknad. 14 Ökad valfrihet och konkurrens har konsekvenser på flera områden. Vissa är önskvärda, andra kan vara mer problematiska. En trolig effekt av den förändrade ekonomiska politiken är ekonomisk tillväxt och kraftigt ökande reala inkomster för hushållen sedan Sveriges ekonomi har stärkts, vilket gjorde att den senaste finanskrisens verkningar i Sverige blev mindre än vad många befarade, och avsevärt 13 Den så kallade Rehn-Meidner-modellen, se Bergh (2009). 14 Andersen m fl (2006). Se även Bergh och Henrekson (2012) samt Bergh (2009). 13

14 mindre jämfört med vad som skett i andra länder. Samtidigt är det troligt att inkomstspridningen i Sverige ökat lite mer än den annars skulle gjort på grund av de många avregleringarna och liberaliseringarna. Även om valfrihet och konkurrens främjar ett samhälles långsiktiga välståndsutveckling, kan många val och konkurrenssituationer uppfattas som jobbiga av de inblandade. I synnerhet gäller detta när valfriheten är ny och vi inte är vana vid den typ av beslut som ska fattas. I det följande beskrivs hur konkurrens fungerar och vad fungerande konkurrens kan förväntas leda till när det gäller pensionerna. Slutligen identifieras några hinder som behöver hanteras i Sverige för att nå en situation med bättre fungerande konkurrens. 14

15 3. De samhällsekonomiska vinsterna av konkurrens Adam Smith beskrivs ofta som marknadsekonomins fader, vars budskap var att marknader som får vara ifred skapar effektiva utfall där konkurrensen likt en osynlig hand tvingar företag att producera vad konsumenterna efterfrågar till lägsta möjliga pris. Mindre känt är att Smith både pekade på och varnade för producenters tendens att försöka träffa uppgörelser i syfte att sätta konkurrensen ur spel. Om företag gör upp med varandra om att hålla priserna låga och förhindra att nya konkurrenter dyker upp, kan de tillsammans öka sina vinster betydligt. Det finns två centrala lärdomar från Adam Smith: En fungerande konkurrens är ett allmänintresse. En fungerande konkurrens uppstår inte nödvändigtvis automatiskt när marknader får vara ifred. Den moderna nationalekonomin har sedan Smiths tid utvecklat och fördjupat dessa insikter, vilket gör att vi numera vet ganska exakt när och hur konkurrens fungerar - och när den inte fungerar. Med termen allmänintresse innebär i det här sammanhanget att konsumenternas vinster av fungerande konkurrens är större än företagens vinster av att sätta konkurrensen ur spel. Monopol och konkurrensbegränsningar är därför i normalfallet något enstaka företag vinner på, men inget som främjar samhällsekonomin som helhet. Vid fullständig konkurrens överlever endast de mest effektiva företagen. Intäkterna täcker kostnader för arbetskraft och kapital, men inte mer än så. Vinsterna pressas ned eftersom höga vinster skulle locka fler företag till marknaden med ytterligare press på marginalerna som följd. Fullständig konkurrens är med andra ord en synnerligen obehaglig situation för producenterna, och således finns det många exempel på vad företag kan göra för att dämpa konkurrensen. Genom att bygga ett starkt varumärke kan företagen öka kundernas lojalitet och på så sätt öka viljan att betala ett högt pris även när konkurrenternas produkter är snarlika i funktion och kvalitet. Priset företagen betalar för detta är att ett välkänt och trovärdigt varumärke är synnerligen ömtåligt och ställer stora krav på företagets agerande. Ett annat sätt för företagen att dämpa konkurrensen är att hålla hög innovationstakt. Även när det finns många aktörer och det är lätt för nya företag att ta sig in på marknaden kommer företag med hög innovationstakt att klara sig bättre eftersom det tar tid innan konkurrenterna imiterar innovationerna. Både varumärkesstrategin och innovationsstrategin gör det möjligt för företagen att göra stora vinster trots hård konkurrens. Även om strategierna ger högre priser för konsumenten, gynnas dessa genom att företagen skapar ett mervärde: de kommer att anstränga sig för att vara innovativa och trovärdiga i de dimensioner där konsumenternas betalningsvilja är som högst. Företag kan emellertid också välja att tackla hög konkurrens genom att försöka sätta den ur spel, exempelvis genom karteller eller genom att påverka det politiska systemet så att konkurrensen minskar: Skyddstullar, regleringar och licenskrav är exempel på politiska åtgärder som företag kan vilja lobba för i syfte att minska konkurrensen. Oavsett om företagen lyckas eller inte, är denna strategi mindre fördelaktig för konsumenterna eftersom den innebär att företagen lägger resurser på att försöka påverka det politiska systemet snarare 15

16 än på att fråga sig vad konsumenterna har högst betalningsvilja för. Om lobbyverksamheten för konkurrensbegränsningar lyckas ökar de samhällsekonomiska förlusterna ytterligare. 3.1 Allmänintressets problem En enskild konsument behöver nödvändigtvis inte förlora särskilt mycket på den bristande konkurrensen. Om en vara som under fungerande konkurrens skulle kosta 100 kronor på grund av bristande konkurrens kostar 150 kronor, är det ett stort problem endast om konsumenten lägger en väldigt stor del av sin inkomst på denna vara. När väldigt många konsumenter lägger en liten del av sin inkomst på en vara som bristande konkurrens gjort onödigt dyr, är summan av alla konsumenters merkostnad betydande. Bristande konkurrens är därför ofta ett problem för alla konsumenter tillsammans, trots att det inte är ett högprioriterat problem för någon enskild konsument. Bristande konkurrens har ytterligare en kostnad, som inte syns särskilt tydligt: Det finns konsumenter som skulle vilja köpa varan om den kostade 100 kronor snarare än 150, och det finns producenter som skulle kunna göra vinst på att producera och sälja till dessa konsumenter. Dessa transaktioner äger aldrig rum, och innebär att både konsumenter och producenter får göra något annat än vad de skulle göra om konkurrensen fungerade bättre. Det är med andra ord problematiskt att vinsterna av fungerande konkurrens delas på väldigt många, medan vinsterna av konkurrensbegränsningar tillfaller några få aktörer. Det betyder nämligen att även om fungerande konkurrens är att föredra för samhället som helhet, finns det ingen enskild aktör som har ett starkt egenintresse i att upprätthålla den fungerande konkurrensen. Även om bristande konkurrens innebär att många konsumenter betalar mer än de borde, är merkostnaden för var och en ofta inte större än att varje individ har betydligt större problem som prioriteras. Av detta skäl skapas ofta myndigheter som det svenska Konkurrensverket, vars syfte är att övervaka och främja den fungerande konkurrensen. 3.2 Vinner även okunniga kunder på konkurrens? En vanlig farhåga inför konkurrens är att de kunder som kan minst om produkten ifråga drabbas, medan kunniga, insatta och engagerade kunder är de som främst gynnas av ökad konkurrens och valfrihet. Hur mycket det ligger i denna farhåga varierar mellan olika situationer. Generellt sett kan emellertid sägas att konkurrens bör gynna samtliga kunder, inte bara de som är kunniga och gör aktiva val. Skälet är att hotet om att kunderna ska hamna hos en konkurrent ofta är tillräckligt för att företagen ska bete sig annorlunda under konkurrens. Så länge det finns åtminstone några kunder som gör informerade val kommer konkurrensen att påverka alla. Även den som aldrig jämfört priser mellan olika telefonbolag har fått lägre samtalskostnader som en effekt av den ökade konkurrensen på telemarknaden. Om företagen väljer att hantera konkurrensen genom ökad innovationstakt, är det rimligt att anta att aktiva och informerade kunder snabbare kommer att lära sig vilka innovationer som görs och därför dra nytta av dem före genomsnittskonsumenten. 16

17 På vilken varumarknad som helst med välfungerande konkurrens kan även den oinformerade göra ett gott val genom att gå in i en känd butik och köpa ett känt varumärke. Det gäller även komplicerade produkter såsom datorer och digitalkameror. Den specialintresserade kommer dock att ha bättre koll på den senaste tekniken, olika märkens relativa styrkor och på sina egna preferenser. Ett sätt att uttrycka saken är genom att använda de populärpsykologiska termerna satisficer (den som är nöjd när något är tillräckligt bra) och maximizer (den som är nöjd när hon vet att hon valt det bästa). Under välfungerande konkurrens blir livet avsevärt enklare för den förra gruppen, ty de mesta som finns på marknaden kommer med stor sannolikhet att vara tillräckligt bra. För den som vill känna att hon valt den absolut bästa produkten, kan valfrihet och konkurrens kännas frustrerande, något som målande beskrivits av bland andra Schwartz (2004). Människors möjlighet att i allmänhet dra nytta av konkurrens växer således med människors kunskaper om hur konkurrens fungerar. Till stor del är det också en fråga om tillit: På en marknad med välfungerande konkurrens kan den rationelle konsumenten ofta lita på att företagen erbjuder hyfsat kvalitativa och prisvärda alternativ, vilket gör det lättare att hantera de många valsituationer som konkurrensen ställer konsumenten inför. Intressant nog finns betydande stöd i forskningen för att konkurrens kan leda till ökad tillit genom bland annat just ryktesmekanismen, se exempelvis Fischer (2008) och Huck och Tyran (2007). 4. Vad innebär välfungerande konkurrens för pensionerna? För att förstå vad konkurrens kan förväntas innebära på marknaden för pensionssparande, måste vi förstå vad det är konsumenterna efterfrågar med sitt pensionssparande. Behovet av pensionssparande kommer i grunden från människans behov av att jämna ut konsumtionen över livet. Ur detta behov kan två mål härledas: Å ena sidan ska sparandet vara tryggt, i betydelsen ge en relativt säker och förutsägbar inkomst. Å andra sidan ska sparandet ge hög avkastning, eftersom högre avkastning innebär att mindre konsumtionsutrymme måste offras under arbetsför ålder för att trygga en given nivå på levnadsstandarden som pensionär. Eftersom de tryggaste placeringarna tenderar vara de med sämst avkastning ställs alltså spararen inför en målkonflikt som tvingar henne att göra en avvägning mellan avkastning och trygghet. Om konsumenter endast efterfrågar information om den ena av dessa båda dimensioner, eller om företagen tenderar att framhålla information i den ena dimensionen men inte den andra, är det ett tecken på att konkurrensen inte fungerar väl. Eftersom det finns en avvägning mellan trygghet och avkastning, ska en välfungerande konkurrens inte förväntas leda till entydigt högre avkastning eller till entydigt högre trygghet. Välfungerande konkurrens kan däremot förväntas eliminera ineffektiva kombinationer av dessa båda. Om två likvärdiga alternativ erbjuder en genomsnittlig avkastning på 5 procent, men den ena uppnår samma genomsnittliga avkastning med mindre risktagande, kommer det andra placeringsalternativet att få svårt att locka till sig sparare när konkurrensen fungerar väl. 17

18 Resonemanget kan lättare förstås genom att placera olika tillgångar i ett diagram med risk på ena axeln och avkastning på andra se figur 3. Den som investerar i aktier får i genomsnitt högre avkastning än den som investerar i statsobligationer men risken (vanligen mätt som standardavvikelse eller varians) är betydligt högre för aktiespararen. Samma avvägning finns mellan olika statsobligationer och olika aktier. I figuren är både placering A och B effektiva i den betydelsen att det inte går att få högre avkastning utan att också acceptera högre risk. Placering C är emellertid ineffektiv: Samma avkastning skulle kunna erhållas med lägre risktagande (alternativt skulle man med samma risktagande kunna få högre avkastning). Figur 3. Avvägningen mellan risk och avkastning Vid fungerande konkurrens kan man vänta sig att alternativ som ligger långt under den effektiva fronten får svårt att klara sig. Under det teoretiska extremfallet fullständig konkurrens kommer endast fullständigt effektiva placeringsalternativ att finnas på marknaden. Extremfallet är dock exakt vad företagen vill undvika, vilket talar för att sparande kommer att marknadsföras i fler dimensioner än bara risk och avkastning. 4.1 Mervärde utöver risk och avkastning Om företag endast konkurrerar om att ge bästa möjliga avkastning för en given risknivå, kommer konkurrens att leda till pressade marginaler för alla aktörer. Företagen kommer därför att försöka vara innovativa och bygga lojalitet till sitt varumärke. Detta kan naturligtvis ske på många olika sätt, men det är värt att notera att redan idag marknadsförs placeringar i fler dimensioner än risk och avkastning. 18

19 Ibland används den internationella termen Socially responsible investments (SRI), medan den vanligaste svenska termen är etiska placeringar eller etiska fonder. Strikt sett handlar det om makt och om bolagsstyrning: Den som har ett kapital att placera har makt att bestämma var. Vid aktieägande finns dessutom möjligheten att som delägare utöva inflytande på verksamheten. Etiska fonder kan fungera enligt olika principer. En strategi är att genom aktiv påverkan och dialog med företag försöka förändra i viss riktning. En annan är att avstå från att investera i viss verksamhet, såsom exempelvis vapen, alkohol, tobak eller pornografi. En etisk fond kan också välja att uteslutande eller övervägande investera i vissa verksamheter eller regioner som anses angelägna. Dessutom finns fonder som skänker delar av avkastningen eller förmögenheten till välgörande ändamål. Det som talar för att denna tredje dimension kommer att växa i betydelse är att den gör det möjligt för företag att göra större vinster än om konkurrensen blir väldigt hård i dimensionerna risk och avkastning. Skälet är att etik är komplext, subjektivt, svårdefinierat och svårmätt. Det betyder att konkurrensmodellen inte är lämplig: Vad skulle det betyda att den efterfrågade mängden etik tillhandahålls till lägsta möjliga kostnad? Etik i vid bemärkelse gör det alltså möjligt för företag att differentiera sig från varandra och på så sätt undvika att enbart ägna sig åt priskonkurrens. En central fråga i sammanhanget är om den som låter etik spela roll för placeringsvalet gör avkall på den genomsnittliga avkastningen för en given risknivå. Såväl amerikanska US Social investment forum som svenska Folksam pekar på historiska siffror enligt vilka så inte är fallet. 15 Det är dock långtifrån säkert att det kommer att fortsätta vara så. I själva verket är det snarare troligt att vissa så kallat etiska alternativ kommer att avkasta sämre: Om vissa investeringar väljs bort av etiska skäl, kommer dessa på marginalen att vara mer lönsamma för de investerare som saknar etiska betänkligheter. Om andra investeringar lockar till sig mer kapital på grund av etiska överväganden kan avkastningen på marginalen förväntas minska. 16 Om det finns en genuin betalningsvilja för etiska investeringar kommer det således att vara möjligt för företag att sälja placeringsalternativ som är ineffektiva i risk-avkastnings-dimensionerna, förutsatt att de upplevs som trovärdiga i den etiska dimensionen (eller någon annan tredje dimension som kunderna är villiga att betala för). En tydlig trend i USA sedan mitten på 1990-talet är att SRI (socially responsible investment) vuxit som andel av marknaden. En prognos gjord av investeringsföretaget Robeco och management konsulten Booz & Company identifierar ett antal faktorer som talar för fortsatt tillväxt: ökad social medvetenhet, mediabevakning, prisutveckling på energi och råvaror, förändrad lagstiftning rörande exempelvis koldioxidutsläpp och tekniska framsteg. Enligt prognosen kommer ansvarstagande investeringar att växa till 15-20% av globala investeringar redan Undersökningar från affärsbanken The Co-operative Bank i Storbritannien tyder vidare på att yngre är mer benägna än äldre, och att tendensen ökar inom samtliga åldersgrupper De etiska fondernas genomsnittliga avkastning var under en tioårsperiod i Sverige faktiskt ungefär 50 procent högre, enligt Aktiespararna (2008). 16 Resonemanget bygger på standardantagandet att investeringar (oavsett etik) karakteriseras av avtagande marginalproduktivitet. 17 Robeco Group och Booz & Company (2009), samt US Social investment forum, US-SIF (2010). 18 The Co-operative Bank (2010). Se även Auger et al. (2003). 19

20 Inom den svenska premiepensionen har i skrivande stund (juni 2012) 98 av 806 fonder den så kallade M/E-märkningen (miljö/etik) som innebär att man uppger att man tar hänsyn till miljö och/eller etik i sina placeringar. Av dessa har 19 stycken funnits mindre än 5 år. Med tanke på att det inte är särskilt förpliktande att uppge att man tar någon form av hänsyn till miljö eller etik, är det inte särskilt förvånande att antalet fonder med denna märkning ökar. Studeras några av de nystartade fonderna med M/E-märkning närmare kan noteras att dessa (föga förvånande) väljer att vara aningen mer specifika i sin beskrivning av exakt hur etik och/eller miljö vägs in. Ofta är det miljöteknik som betonas och många fonder väljer att låta en tredjepart stå för miljöklassificeringen av fondens företag. 19 Sammanfattningsvis: Konkurrens bör driva företagen i riktning mot ökad effektivitet när det gäller risk-korrigerad avkastning, och samtidigt driva på utvecklingen av en tredje dimension för företagen att profilera sig och skapa kundnöjdhet i. Mycket talar för att denna tredje dimension kommer att röra investeringarnas innehåll, exempelvis när det gäller miljöinvesteringar eller andra i vid bemärkelse etiska perspektiv på investeringar. 4.2 Produktutveckling och innovationstakt Fungerande konkurrens kan förväntas leda till ökad innovationstakt i branschen. Men vad innebär ökad innovationstakt när det gäller pensionssparande? Det ligger i innovationens natur att den är svår att förutspå. När en marknad går från att vara reglerad till att bli konkurrensutsatt vidtar en fas av experimenterande då producenter genom en experimentell process lär sig vad konsumenterna efterfrågar. Jfr telefonerna efter avregleringen. Det är mycket troligt att företag skulle vinna på att öka medvetenheten om tjänstepensionen generellt och på att få pensionen att verka enklare. Ett troligt innovationsområde är därför information och marknadsföring, kopplat till alla efterfrågade funktioner hos sparandet. Utmaningen för den som ska marknadsföra ett sparande är att förmånen ligger så långt fram i tiden att få prioriterar det på kort sikt. En väg att gå kan då vara att information om tjänstepensionen genom så kallad bundling kopplas ihop med annan högt efterfrågad information. Spararen kan tillsammans med information om den egna tjänstepensionen få information om sin inkomstutveckling och kanske sätta den i relation till inkomstutvecklingen i ekonomin som helhet. Ett pensionssparande kan också vara en väg in till ett mer aktivt aktieägande, och information om och det egna sparkapitalets utveckling kan kopplas ihop med börsindex eller enskilda aktiers utveckling. Om företag konkurrerar i fler dimensioner än risk och avkastning, blir innovationstakt i dessa ytterligare dimensioner centrala i konkurrensen. Det kan vara lärorikt att fundera på andra marknader där konkurrensen ökat. Efter telemarknadsavregleringen vidtog en experimentell period när produktutvecklingen framför allt bestod i telefoner med udda design för det fasta telenätet. Men den läroprocess som konkurrens skapar har lett till produktutveckling och innovationer som få kunde ana på monopoltiden. Rutan nedan beskriver tre tänkbara innovationsriktningar för pensionssparande och vad de skulle kunna innebära för konsumenten. 19 Se exempelvis Eiris (www.eiris.org) eller Ethix SRI advisors (www.ethix.se). 20

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på

Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på 1 Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

En snabblektion om pension

En snabblektion om pension 2013 Ditt ITPK-val Du har tjänstepensionen ITP 2. Det är din arbetsgivare som betalar, men du kan själv välja hur en del av de här pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012

Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering. Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Lönekostnader för äldre och drivkrafter till förtida pensionering Underlagsrapport till Pensionsåldersutredningen Mars 2012 Varför är äldres lönekostnader intressanta att studera? I litteraturen anges

Läs mer

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden.

Tips! Bra att löpande genom presentationen tala om var ni är i pyramiden. Bild 1 Syftet med denna bild är att förklara vilka Alecta är. Alecta har blivit valda att hantera vissa delar av tjänstepensionen för privatanställda tjänstemän. Detta enligt ett kollektivavtal mellan

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet

Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet Collectums Pensionsindex 2012 för tjänstemän i det privata näringslivet En rapport från tjänstepensionsföretaget Collectum som visar hur ingångslön och löneutveckling i olika yrken påverkar den framtida

Läs mer

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK

DET HÄR ÄR ITP 2 OCH ITPK 2015 DITT ITPK-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 2. Du har möjlighet att välja hur en del av pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta premiebestämd tjänstepension, itp1 Din tjänstepension i Alecta I den här broschyren kan du läsa om hur det fungerar att ha en premiebestämd tjänstepension itp 1 i Alecta. Innehåll Din tjänstepension är

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension.

Som privatanställd tjänsteman har du tjänstepensionen ITP 1. Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. 2015 DITT ITP 1-VAL Genom ditt arbete har du tjänstepensionen ITP 1. Du har möjlighet att välja hur pengarna ska förvaltas och om din familj ska kunna få pengar efter dig. Oavsett om du gör ett aktivt

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 1

Din tjänstepension heter ITP 1 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 1 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall

Bilaga 2. Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall Bilaga 2 Exempel på tilläggsavgifter och pensionsutfall När en tilläggsavgift ska beräknas används en pensionsprognos för att ge en bild av den framtida förväntade pensionen. I prognosen simuleras ett

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer

Din tjänstepension i Alecta

Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd pension, itp 2 Din tjänstepension i Alecta Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som har förmånsbestämd pension itp 2 i Alecta. Din tjänstepension i Alecta förmånsbestämd

Läs mer

Halvlek för 70-talisterna

Halvlek för 70-talisterna Halvlek för 70-talisterna En pensionsprognos för 40-talisternas barn Maria Sjuttitalsson PPM-stigen 70 197 79 Pensionsboda Tjänat in allmän- och tjänstepension och nått halvtid till pension och nått halvtid

Läs mer

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6

På grund av övertalighet 4. Erbjudandet ska vara skriftligt 5. Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 AVGÅNGSPENSION Innehåll Avgångspension 3 På grund av övertalighet 4 Erbjudandet ska vara skriftligt 5 Vilken lön ska avgångspensionen grunda sig på? 6 Kompensation - lagstadgad ålderspension 8 Kompensation

Läs mer

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld

pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld pensionsskuldsskolan - beräkning av pensionsskuld inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande Stockholm 2013-08-29 Slutbetänkande om åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Svensk Försäkring har beretts möjlighet att yttra sig över slutbetänkandet

Läs mer

2009-04. Välj din pension själv

2009-04. Välj din pension själv 6 2009-04 Välj din pension själv Välj din pension själv När du så småningom går i pension kommer den ålderspension som betalas ut till dig att komma från två håll: Allmän pension och avtals-/tjänstepension.

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Din tjänstepension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Din tjänstepension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Silverviol Viola alba besser Silverviol är en flerårig ört. Vid blomningen och under sommaren är bladen ljusgröna

Läs mer

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG?

VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? VAD GÖR VI PÅ COLLECTUM FÖR DIG? 2 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan

Läs mer

För dig som ska göra ett omval för din ITP

För dig som ska göra ett omval för din ITP PENSIONSSKOLA För dig som ska göra ett omval för din ITP Det är tydligen inte bara vi som ska göra val för framtiden... Foto Per Kristiansen/Johner Vårens omval av ITP kan ge mer i din framtida plånbok

Läs mer

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg

Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg Avtalspension SAF-LO ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension. Den allmänna

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Från och med den 1 januari 2014 omfattar KAP-KL

Läs mer

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd

Det handlar om din pension. pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Det handlar om din pension pensionsavtalet kap-kl för dig som är kommun- eller landstingsanställd Fjällräven Fjällräven förekommer i Skandinavien, Sibirien, Kanada, Alaska och på Grönland. I Sverige finns

Läs mer

Din avtalspension KAP-KL

Din avtalspension KAP-KL Din avtalspension KAP-KL För dig som är anställd inom kommun, landsting, region, kommunalförbund och i vissa kommunala företag gäller pensionsavtalet KAP-KL. Din avtalspension är knuten till din anställning.

Läs mer

Din tjänstepension PFA

Din tjänstepension PFA Din tjänstepension PFA En kort presentation av PFA Den här broschyren vänder sig till dig som är född 1938 eller senare och som är anställd i inom kommun, landsting/region och kommunala bolag. Den ger

Läs mer

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2

Bra att veta när du närmar dig pensionen. Vad gör vi på Collectum för dig? ITP 2 Vad gör vi på Collectum för dig? 1,8 miljoner tjänstemän har tjänstepensionen ITP som har kommit till genom ett avtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK. På uppdrag av dem upphandlar Collectum, utan eget

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2010.01 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

k Individuella Kollektivavtal Lagar

k Individuella Kollektivavtal Lagar Försäkringsskydd k Individuella Gruppförsäkringar Kollektivavtal Lagar 2012-03-06 2 Medlemmarnas försäkringsskydd k Försäkrad enligt lag Sjukförsäkring Arbetsskadeförsäkring Föräldraförsäkring Ålderspensioner

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare Din tjänstepension PA KFS 09 för dig som är född 1954 eller senare Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS,

Läs mer

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg

Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg Kooperationens avtalspension, KAP ett viktigt tillägg 2013 Din avtalspension ett viktigt tillägg När du så småningom går i pension kommer du att få pension från två håll: Allmän pension och avtalspension.

Läs mer

Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension

Pensionshäftet. Detta måste du veta om din pension Pensionshäftet Detta måste du veta om din pension Du ska leva på din pension minst ett par decennier, när du blir gammal. Det är nu du kan påverka den. Du har två pensioner och du kan själv påverka båda

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet.

Din pension enligt det nya ITP-avtalet. Din pension enligt det nya ITP-avtalet. För dig som är född 979 eller senare. 2008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 26 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Valet för din tjänstepension. En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag

Valet för din tjänstepension. En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag Valet för din tjänstepension En kollektivavtalad förmån för dig som är anställd inom kommun, landsting eller kommunala bolag 2 Varför får jag denna valinformation? Du har fått denna valinformation för

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Alecta Optimal Pension

Alecta Optimal Pension 6105 2011.04 Illustration Agnes Miski Török Foto Björn Keller Produktion Alecta p r e m i e b e s t ä m d t j ä n s t e p e n s i o n Alecta Optimal Pension Tjänstepensionen med hög förväntad avkastning

Läs mer

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog) 1 Fördelar med att införa en fri flytträtt 93% av svenskarna vill ha det Tvingar försäkringsbolagen att skapa en rättvis prissättning mellan kundgrupperna Skärper

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Lär känna din pension gör tre kloka val!

Lär känna din pension gör tre kloka val! Lär känna din pension gör tre kloka val! Lappuggla Lappugglan är en av Sveriges största ugglor, trots att den egentligen är mindre än den ser ut. Storleken beror främst på den luftiga fjäderdräkten. Från

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP

Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP Fem år med upphandlingar av tjänstepensionen ITP Traditionell förvaltning 2007-2012 Fondförvaltning 2010-2012 Rapporten visar hur avgifter och avkastning har sett ut under fem år med upphandlingar för

Läs mer

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal

A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal A-KAP-KL Sveriges mest jämställda och flexibla tjänstepensionsavtal Den 4 oktober skrev AkademikerAlliansen på ett nytt tjänstepensionsavtal tillsammans med arbetsgivarorganisationerna SKL och Pacta. Det

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

6:e upplagan. Om din pension. en liten broschyr av stor betydelse! POSTEN

6:e upplagan. Om din pension. en liten broschyr av stor betydelse! POSTEN 6:e upplagan 2015 Om din pension en liten broschyr av stor betydelse! POSTEN Pension än sen då? Varför bry sig om pensionen? Det kan väl vara något för de som snart ska sluta jobba, men för den som är

Läs mer

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling

Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Attac kräver: Gör om pensionssystemet så att det bidrar till en god samhällsutveckling Förra året kunde vi i Sverige för första gången välja var en del av våra offentliga pensionspengar den s.k. premiepensionen

Läs mer

AKAP-KL. Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting

AKAP-KL. Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting AKAP-KL Nytt pensionsavtal Avgiftsbestämd KollektivAvtalad Pension för anställda inom Kommun och Landsting Juni 2014 GSF Pensionsservice Kristina Linderberg Carina Bauer Uppdrag: Kort presentation av det

Läs mer

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000

Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2000 Pensionsprognoser -utfall i orange pensionsbrev 2 Anna Westerberg Sammanfattning I det följande redovisas utfallet av pensionsprognosen i det orange pensionsbeskedet, för åldersklasser, kvinnor och män

Läs mer

Tjänstepensionsdagen 2012. Vad är på gång inom Avtalspension SAF-LO och ITP. Hans Gidhagen. Tjänstepensionsdagen 2012. 1 juli 2013.

Tjänstepensionsdagen 2012. Vad är på gång inom Avtalspension SAF-LO och ITP. Hans Gidhagen. Tjänstepensionsdagen 2012. 1 juli 2013. Vad är på gång inom Avtalspension SAF-LO och ITP Hans Gidhagen 1 juli 2013 1 januari 2014 1 Vad är Avtalspension SAF-LO och ITP? De är delar av anställningsvillkoren för anställda i företag som omfattas

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Om din pension. en liten broschyr av stor betydelse! SEKO Posten

Om din pension. en liten broschyr av stor betydelse! SEKO Posten Om din pension en liten broschyr av stor betydelse! SEKO Posten 5:e upplagan 2011 Pension än sen då? Varför bry sig om pensionen? Det kan väl vara något för de som snart ska sluta jobba, men för den som

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa

Mer jämställda pensioner efter skilsmässa 1 Mer jämställda pensioner efter skilsmässa Sammanfattning Det svenska pensionssystemet ska spegla livsinkomstprincipen. Den levnadsstandard en person får som pensionär ska bygga på den levnadsstandard

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner.

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. 2014 Johannes Hagen Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. Förord De diskussioner som idag förs om pensionssystemets framtid är ofta

Läs mer

Verksamhetsplan för pensioner

Verksamhetsplan för pensioner Diarienummer: Ks 2013/0489,024 Verksamhetsplan för pensioner Gäller från: 2014-01-01 Gäller för: Medarbetare Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Pensionsstrateg Reviderad senast: Version: 2 Dokumentansvarig

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta Partsgemensam information till arbetstagarna Information till dig som är född 1985 eller tidigare och överväger tjänstepensionsavtalet AKAP-KL i stället för KAP-KL. - en information från parterna på AKAP-KL

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se

Välkommen till Din Trygghet i två kuvert. Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Välkommen till Din Trygghet i två kuvert Fredrik Asplund Tel 0520-49 41 63 fredrik.asplund@unionen.se Vad ingår i din medlemsavgift? Karriärcoachning CV-granskning Facklig Rådgivning Studiestöd Möjlighet

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting

KAP-KL. Information om tjänste pensions- avtalet. För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting KAP-KL Information om tjänste pensions- avtalet För dig som är född 1985 eller tidigare och är anställd i kommun och landsting Bra och trygga arbetsvillkor för dig som arbetar inom offentlig sektor Offentliganställdas

Läs mer

www.pwc.se Pension och försäkring Hur fungerar det och vad bör jag tänka på? Malmö 2 oktober 2014

www.pwc.se Pension och försäkring Hur fungerar det och vad bör jag tänka på? Malmö 2 oktober 2014 www.pwc.se Hur fungerar det och vad bör jag tänka på? Malmö Introduktion och kort presentation 2 Vem är jag? John Bergengren Senior Manager, Telefon: 010-212 48 78 Mail: john.bergengren@se.pwc.com Jur

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION.

KAP-KL DITT NYA PENSIONSAVTAL VIKTIG INFORMATION FÖR DIG SOM ÄR ANSTÄLLD I KOMMUN, LANDSTING ELLER REGION. K A P-KL D IT T NYA PE N SI O N SAVTA L VI KTI G I N F O R M ATI O N F Ö R D I G SO M Ä R A N STÄ L L D I KO M MUN, L A N D STI N G E L L E R R E G I O N. Din framtida pension Anställda i kommun, landsting

Läs mer

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun

tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun tillämpning Pensionstillämpning för Hudiksvalls kommun Pensionstillämpning Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun hanterar pensionsfrågor för medarbetare och förtroendevalda. De pensionsavtal som

Läs mer

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa

SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB Pensions- och vinstandelsstiftelse från ax till limpa Välkommen till SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB SEB Trygg Liv Pensionstjänst AB är ledande i Sverige när det gäller

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension

Förmånliga kollektivavtal. försäkrar akademiker. Kollektivavtal Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Förmånliga kollektivavtal försäkrar akademiker 1 Sjukdom Arbetsskada Ålderspension Sjukpension Föräldraledighet Arbetslöshet Efterlevandeskydd Innehåll: Sjukdom 4 Arbetsskada 5 Sjukpension 6 Föräldraledighet

Läs mer

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1

Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 Till dig som har tjänstepensionen ITP 1 1 Innehåll Vi har ordnat en riktigt bra pension åt dig 3 Varifrån kommer pensionen? 4 ITP 1 när du går i pension 6 ITP-valet är ditt 8 ITP till din familj 10 ITP

Läs mer

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO

Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Hurra! Nu får arbetare i privat sektor lika bra avtalspension som tjänstemännen! Nya villkor för Avtalspension SAF-LO Rättvist Äntligen har LO-förbunden ett avtal som gör att arbetare i privat sektor får

Läs mer

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS

ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS ditt pensionsavtal GAMLA PA KFS Ett pensionsavtal för anställda vid KFS medlemsföretag Den här informationen är utformad för dig som omfattas av avtalspension Gamla PA-KFS. Ett avtal som träffats mellan

Läs mer

ITP Industrins och handelns tilläggspension - tjänstemän. Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation 2009-07

ITP Industrins och handelns tilläggspension - tjänstemän. Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation 2009-07 Industrins och handelns tilläggspension - tjänstemän 1 1 & 2 -planen 1 Plan sedan 2007 Födda 1979 eller senare 2 Plan sedan 1960 Födda 1978 och tidigare Företag som blir bundna av kollektivavtal får efter

Läs mer

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef

Sara, 32 år informatör. Adam, 41 år undersköterska. Louise, 52 år avdelningschef Sara, 32 år informatör Adam, 41 år undersköterska Louise, 52 år avdelningschef Fotograf: Mehrdad Modiri. Vi tackar Thomas och Annika (Adam, Louise) för medverkan på bild i arbetet med broschyren Om du

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner

KAP-KL. Förmåner i KAP-KL KAP-KL innehåller både premiebestämd och förmånsbestämda förmåner KAP-KL KAP-KL - Kollektiv Avtalad Pension Kommuner och Landsting gäller för anställda som är födda 1938 eller senare. KAP-KL gäller från 1 januari 2006 och ersatte pensionsavtalet PFA. Även anställda i

Läs mer

Din guide till. PTK Rådgivningstjänst

Din guide till. PTK Rådgivningstjänst 1 Din guide till PTK Rådgivningstjänst Innehåll Inledning 3 Det här innehåller PTK Rådgivningstjänst 4 Kom igång med PTK Rådgivningstjänst 5 Din ersättning vid sjukdom 6 Fakta om ersättningar vid sjukdom

Läs mer