Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

Transkript

1

2

3 Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever och deras resultat? Vilka äger friskolorna och vilka arbetar där? Och hur ser det egentligen ut med ekonomin? I den här korta faktasamlingen har vi samlat svaren på de vanligaste frågorna. Om du är intresserad av mer fakta eller av förbundet, kontakta oss gärna eller besök vår hemsida Delningsbara fakta som allmänheten ofta frågar efter finns också på Uppdateringar av den här rapporten görs löpande.

4

5 Skolor och elever... Kommuner med fristående skolor - 2 av 3 har fristående grundskola... Fördelning av skolor - av 4 är fristående... Fördelning av barn och elever - av 5 i fristående verksamhet... Storlek och bolagsform - 93 procent har en eller två skolor... 2 Elevernas bakgrund - skillnaden minskar mellan huvudmännen... 2 Personal... 4 Förvärvsarbetande - 6 procent arbetar i fristående verksamhet... 4 Behörighet krav på lärarlegitimation... 4 Lärares löner - högre ingångslöner hos enskilda huvudmän... 4 Lärares ålder - yngre lärare i fristående verksamheter... 5 Studieresultat... 6 Betyg - elever i fristående grundskolor har 0 procent högre betyg än genomsnittet... 6 Måluppfyllelse - fler når målen i fristående skolor... 6 Ämnesprov - elever i friskolor bättre på ämnesprov... 7 Ekonomi... 8 Rörelsemarginalen är 4,3 procent... 8 Kostnader - lägre kostnader i fristående skolor... 8 Effektivitet - lägre kostnad per betygspoäng i fristående skolor... 8

6 Var fjärde fristående grundskola (23 procent) har färre än 65 elever. Av de fristående gymnasieskolorna har var tredje (33 procent) färre än 00 elever. 3 Det finns fristående förskolor i 243 av landets 290 kommuner. grundskolor finns i 86 kommuner och fristående gymnasieskolor i 04 kommuner. a förskolor och grundskolor finns i samtliga 290 kommuner. 242 kommuner har kommun- eller landstingsdriven gymnasieskola. Kommun/Landsting Förskolor Grundskolor Gymnasieskolor Antal kommuner med fristående och offentliga skolor (Skolverket, 206). Närmare barn och elever går i en fristående förskola eller skola. Det är 8 procent av drygt,9 miljoner barn och elever i svenska förskolor och skolor. I förskolan går 20 procent, barn, i en fristående verksamhet. Motsvarande siffra för grundskolan 4 är 5 procent, elever, och för gymnasieskolan 26 procent, närmare elever. 5 86,4 procent av eleverna i fristående grundskolor går i skolor med allmän inriktning (här ingår skolor med särskild profil, såsom t ex pedagogisk, språklig eller ämnesprofil). 7,8 procent går i konfessionella skolor, 4,5 procent i waldorfskolor och,3 procent i internationella skolor. 6 Det finns närmare fristående förskolor och skolor i Sverige. Det är 25 procent av de totalt cirka svenska förskolorna och skolorna (27 procent) av de närmare förskolorna är en fristående verksamhet. 827 av (7 procent) grundskolor och 443 av 303 (34 procent) gymnasieskolor är fristående. 2 Allmän Konfessionell Waldorf Internationella 30% Grundskolan Gymnasieskolan Fördelning av elever i fristående grundskolor per inriktning på skolan (Skolverket, 206). 5% Förskolan 0% 992/93 205/6 I de fristående gymnasieskolorna går 32 procent av eleverna på ett yrkesprogram. 62 procent går på ett högskoleförberedande program och 6 procent ett introduktionsprogram. I offentligt drivna skolor (kommun- eller landstingsdrivna) går 29 procent på ett yrkesprogram, 56 procent på ett högskoleförberedande program och 6 procent på ett introduktionsprogram. 7 Andel barn/elever i fristående verksamheter (Skolverket, 206).

7 Grundskolan Gymnasieskolan Skola totalt Elever Skolor Elever Skolor Elever Skolor Aktiebolag % 58 6 % % % 75 % 70 % Föreningar % % % 6 4 % 3 % 9 % Stiftelser % 9 % 9 4 % 35 8 % 2 % 0 % Övriga 237 < % 8 < % 398 < % 6 % < % < % Förskolan Barn Enheter Bolag* % % Övriga** % % Fysiska personer 354 < % 5 < % Skolor/förskolor och elever/barn i fristående förskolor och skolor per associationsform (Skolverket, 206. Läsåret 205/6). * aktiebolag, enkla bolag, handelsbolag, kommanditbolag ** t ex ekonomiska föreningar, ideella föreningar och registrerade trossamfund Av de aktörer 8 som driver fristående grund- eller gymnasieskola har 93 procent (65 av 70) endast en eller två skolenheter (om en aktör driver både grund- och gymnasieskola räknas det som olika enheter och i vissa fall drivs olika stadier i grundskolan som olika skolenheter, även om de finns på samma adress). 84 procent driver bara en skola. Det är bara åtta aktörer ( procent av alla) som driver fler än 0 skolor. De driver 30 procent av skolenheterna och där går 40 procent av eleverna procent av alla grund- och gymnasieskolor drivs som aktiebolag och där går 75 procent av eleverna. Störst andel aktiebolag finns i gymnasieskolan, där drivs 87 procent av skolorna som aktiebolag. I dessa skolor går 86 procent av eleverna. I grundskolan är andelen fristående skolor som drivs som aktiebolag 6 procent. 39 procent av de fristående förskolorna drivs som bolag. Andelen elever i fristående grundskolor som går i en bolagsdriven skola är 68 procent medan 53 procent av förskolebarnen går i en förskola som drivs som bolag. 0 Antal skolenheter Antal aktörer procent av eleverna i fristående grundskolor har utländsk bakgrund. I kommunala grundskolor är motsvarande siffra 22 procent. I fristående gymnasieskolor har 26 procent av eleverna utländsk bakgrund, i kommunala skolor 28 procent. Motsvarande siffra för landstingsdrivna skolor är 4 procent. Antal aktörer som driver grund- och gymnasieskolor fördelat på hur många skolenheter de har (Skolverket, 206). 2

8 I gymnasieskolan har 5 procent av eleverna som går i fristående skolor högutbildade föräldrar, 48 procent i kommunala skolor. I landstingsdrivna gymnasieskolor har 39 procent av eleverna högutbildade föräldrar Utländsk bakgrund Grundskolan Högutb. för Utländsk bakgrund Högutb. för. Gymnasieskolan 25,0 procent av eleverna i fristående grundskolor är berättigade till undervisning i modersmål. I kommunala skolor är andelen 25,5 procent. Andelen elever som också deltar i modersmålsundervisning är 5, procent i fristående skolor och 4,2 procent i kommunala skolor. 4 Andelen elever med särskilt stöd (som har ett upprättat åtgärdsprogram) är i fristående skolor 5,5 procent och i kommunala skolor 5,6 procent. 5 Grundskoleelevernas socioekonomiska bakgrund 205/6 (Skolverket/Siris, 206). Sett till elevernas socioekonomiska bakgrund så har skillnaden minskat mellan fristående och kommunala skolor från 2009/0 till 205/6. Allt fler elever har föräldrar med eftergymnasial utbildning. I grundskolan har 68 procent av eleverna i fristående skolor föräldrar med eftergymnasial utbildning. I kommunala grundskolor är motsvarande siffra 55 procent /0 205/6 Andel elever i grundskolan som har föräldrar med eftergymnasial utbildning (Skolverket, 206). 3

9 personer arbetar i förskola och skola i Sverige. Av alla förvärvsarbetande i de olika skolformerna arbetar närmare (6 procent) i en fristående verksamhet. Störst är andelen i den yrkesinriktade gymnasieskolan, 34 procent Offentlig Förskolor Grundskolor Grundsärskolor Gymnasieskolan (studief.) Gymnasieskolan (yrkesinr.) Gymnasiesärskolor Andra gymnasieskolor 20 3 TOTALT Antal förvärvsarbetande inom skola 204 (RAMS SCB, 206). I fristående skolor går det färre elever per lärare än i kommunala skolor i de låga årskurserna och fler i de högre. 7 För alla årskurser i grundskolan sammanlagt så går det 3,2 elever per lärare i fristående skolor. I kommunala skolor är motsvarande siffra 2,. Det är i stort sett samma siffror som för 0 år sedan. 8 I ett internationellt perspektiv har Sverige i högre lärartäthet än genomsnittet. I låg- och mellanstadiet hade Sverige 202,7 elever per lärare. OECD-genomsnittet var 5,8. För högstadiet var siffrorna 2,3 för Sverige och 3,8 för OECD. 9 Efter att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen ökade i svenska skolor mellan fram till 203/4 har den minskat något de senaste åren. Det är en större andel examinerade lärare i kommunala grundskolor, 86,8 procent jämfört med 72,0 procent i fristående skolor Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. (Skolverket/Siris, 206). I gymnasieskolan är andelen i kommunala skolor 82,8 procent, i landstingsdrivna skolor 67,9 procent och i fristående skolor 69,6 procent. 2 Från och med juli 205 gäller legitimationskrav (208 för särskolan). För legitimation krävs lärar- eller förskollärarexamen. Legitimationen visar vilka skolformer, årskurser och ämnen läraren är behörig att undervisa i. Vissa lärare är undantagna kravet på legitimation, bl.a. lärare i yrkesämnen och modersmål. 22 Unga lärare i fristående skolor har i genomsnitt högre lön än de i kommunala skolor. Grundskollärare i åldern 8-24 år hade 205 i genomsnitt en månadslön på kronor om de jobbade i fristående skola och om de jobbade kommunalt. De äldsta lärarna hade något högre genomsnittlig lön i kommunala skolor. Lärare i åldern år i kommunala skolor hade i genomsnitt kronor och i fristående skolor kronor. 23 4

10 Ingen uppgift Förskollärare Grundskollärare Gymnasielärare 8-24 år iu iu år år år år år år år iu år iu år iu iu iu Genomsnittlig månadslön 205 efter yrke och ålder (Lönestrukturstatistik SCB, 206). iu= ingen uppgift förskolor och skolor har yngre lärare än kommunala skolor. I gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger är hälften av de anställda i fristående verksamheter under 40 år. I kommunerna är det 35 procent. 47 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor är under 40 år, i kommunala skolor 29 procent % Genomsnittlig månadslön för grundskollärare 205 (Lönestrukturstatistik SCB, 206). För gymnasielärare finns ingen jämförbar uppgift för de allra yngsta lärarna, men lärare som är år har en genomsnittlig månadslön på kronor i fristående skolor och i kommunala skolor. Något äldre lärare har högre lön i kommunala skolor. För de allra äldsta finns inga siffror att jämföra. 24 Förskollärare har genomgående högre lön i fristående verksamheter. De yngsta förskollärarna tjänade kronor mer i fristående förskolor, medan lönen var mer lika för de äldsta. 25 0% Andel anställda i gruppen förskollärare/grundskollärare/fritidspedagoger som är under 40 år (204). (Yrkesregistret SCB, 206). 5

11 88 84 I fristående grundskolor var det genomsnittliga meritvärdet för en elev i årskurs 9 läsåret 204/5 245,2 meritvärdespoäng. Riksgenomsnittet är 224,7 och för kommunala skolor 220,3. I gymnasieskolan läsåret 204/5 var den genomsnittliga betygspoängen för elever på fristående skolor 4, och i kommunala och landstingsdrivna skolor 3, Riket /98 204/5 Andel elever i årskurs 9 som nått kunskapskraven i alla ämnen (Skolverket, 206) 250 Riket När föräldrarnas utbildningsnivå redovisas visar det att en större andel av eleverna i årskurs 9 på fristående skolor når kunskapskraven i alla ämnen, oavsett föräldrarnas utbildningsnivå Eftergymnasial 9 % ( 64 %) 87 % ( 49 %) Förgymnasial eller gymnasial 75 % ( 34 %) 66 % ( 47 %) / /0 204/5 Genomsnittligt meritvärde årskurs /05 till 204/5 (Skolverket, 206). Skolverkets analyser visar att det inte finns några betydande skillnader mellan kommunala och fristående skolenheter när det gäller avvikelser mellan provbetyg och ämnesbetyg. 28 Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå läsåret 204/5. I parentesen andel av eleverna (Skolverket, 206). Även sett till elevernas härkomst är det en större andel i fristående skolor som når kunskapskraven i alla ämnen. Svensk bakgrund 88 % (78 %) 82 % (76 %) Utl. bakg. född i Sv. 79 % (3 %) 69 % (9 %) I fristående grundskolor når 85,2 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i alla ämnen. För hela riket är siffran 77,0 procent och för kommunala skolor 75,3 procent. Utl. bakgr. född utomlands 76 % (9 %) 46 % (3 %) Andel elever som nått målen i alla ämnen fördelat på härkomst läsåret 204/5. I parentesen andel av eleverna (Skolverket, 206). 6

12 Reading Math Science Andelen av eleverna i årskurs 9 som 204/5 blev behöriga till gymnasieskolan var högst i fristående skolor. 92,7 procent av eleverna i fristående skolor blev behöriga till ett gymnasieprogram, i kommunala skolor var det 84, procent. Riket Yrkesprogram Högskoleförberedande program ES EK, HU, SA NA, TE 92,7 92, 90,9 90,2 Kommun 84, 83,2 8,7 80,6 Riket 85,6 84,8 83,3 82,3 Andel elever behöriga till gymnasieskolans olika program 204/5 (Skolverket, 206). 77,0 procent av eleverna i fristående gymnasieskolor avslutade sin utbildning efter tre år ,8 procent av eleverna i kommunala gymnasieskolor och 73, procent i landstingens skolor avslutade gymnasieskolan efter tre år. Riksgenomsnittet är 7,7 procent (3 år) 205 (4 år) 204 (3 år) 77,0 82,7 75,7 Kommun 69,8 76,3 68,9 Landsting 73, 80,0 75,6 Riket 7,7 78,0 70,7 Andel elever som klarat gymnasieskolan inom 3 år och 4 år de senaste åren (Skolverket, 206). Matematik Engelska Svenska Andel elever som nått godkänt provbetyg på ämnesproven i årskurs 9 204/5 (Skolverket/Siris, 206). Även på motsvarande ämnesprov i årskurs 6 203/4 lyckades elever i fristående skolor bäst. För proven i årskurs 3 finns inget sammanvägt provbetyg att jämföra. 33 I PISA 202 presterade niondeklassare i fristående skolor bättre på alla delprov. I naturvetenskap var skillnaden 9 poäng, i matematik 5 poäng och i läsförståelse 25 poäng. 34 a På ämnesprovet i matematik i årskurs 9 204/5 nådde 86,7 procent av eleverna i fristående skolor godkänt betyg. Riksgenomsnittet var 8,2 procent och i kommunala skolor 80,8. I engelska blev 98,4 procent av eleverna i fristående skolor godkända och i svenska 97,5. Motsvarande siffror för kommunala skolor är 96,0 och 95,7. 32 a a Poäng per prov i PISA 202 (OECD, 204) 7

13 Tusental Tusental Den genomsnittliga rörelsemarginalen för företag som driver fristående skola var för 203 4,3 procent. 35 För perioden var marginalen i genomsnitt 5 procent. För tjänstesektorn som helhet ligger marginalen på 0 procent. Jämfört med andra branscher där, som för friskolor, personalkostnader är en stor del av nettoomsättningen (bemanningsbranschen, bevakningsbranschen och företagstjänste-branschen) är lönsamheten för friskolorna låg, om än något högre än bevakningsbranschen. 36 Av det så kallade fria egna kapitalet, dvs den beskattade vinsten, delades knappt fem procent ut som aktieutdelning under perioden Sektorn investerar också kraftigt i verksamheten. Investeringar som andel av det fria egna kapitalet är högre i friskolesektorn än i de tre andra branscherna under perioden Under perioden redovisade friskolesektorn totalt 53,6 miljoner i bolagsskatt. 37 undervisning och övriga kostnader var lägre. Jämfört med kommunala grundskolor var kostnaden per elev 4 procent lägre i fristående skolor. I kommunala grundskolor kostade en elev kronor och i fristående skolor Övrigt Elevhälsa Läromedel/utrustn ing/skolbibliotek Skolmåltider Lokaler och inventarier Undervisning Kostnader i grundskolan 204 (Skolverket/Siris, 206). En elev i kommunal gymnasieskola kostade i genomsnitt 500 kronor 204. Den genomsnittliga kostnaden per elev i fristående skolor var kronor. Landstingen, som huvudsakligen erbjuder naturbruksutbildningar, hade 204 en genomsnittlig kostnad på kronor per elev. 39 Period Total nettoomsättning Genomsnittlig rörelsemarginal 4 07 mkr 5 % Aktieutdelning av fritt kapital 5 % Total bolagsskatt 5 % Antal anställda 9 67 st Övrigt Elevhälsa Läromedel/utrustn ing/skolbibliotek Skolmåltider Lokaler och inventarier Undervisning Totalt antal bolag i granskningen 336 st Kostnader i gymnasieskolan 204 (Skolverket/Siris, 204). Friskoleföretagens ekonomi (PWC, 204). Jämfört med kommunala grundskolor hade fristående grundskolor i genomsnitt högre kostnader per elev för lokaler och inventarier, skolmåltider och läromedel, utrustning och bibliotek 204. Kostnaderna för elevhälsa, Den genomsnittliga kostnaden per meritvärdespoäng i grundskolan är 43 kronor i kommunala grundskolor och 374 kronor i fristående grundskolor. I gymnasieskolan är kostnaden per betygspoäng kronor i fristående skolor, i kommunala skolor och 4 28 kronor i landstingsdrivna skolor. 40 8

14 Skolverket.se/statistik (206). Läsåret 205/6. Inräknat gymnasieförbund så finns det 252 kommunala huvudmän för gymnasieskolor. 2 Skolverket.se/statistik (206). Läsåret 205/6. 3 Skolverket/Siris (206). Läsåret 205/6. 4 Inklusive förskoleklass 5 Skolverket.se/statistik (206). Läsåret 205/6. 6 Skolverkets skolenhetsregister för juni månad Skolverket.se/statistik. Läsåret 205/6. 8 Med aktör menas här en skolhuvudman eller kluster av skolhuvudmän som har samhörighet. genom bolag eller varumärke. 9 Skolverkets skolenhetsregister för juni månad. 206/Siris. Läsåret 205/6. 0 Skolverkets skolenhetsregister för juni månad 206/Siris. Läsåret 205/6. Bland övriga för grund- och gymnasieskolor finns handelsbolag, offentliga korporationer och anstalter samt skolor som saknar uppgift om associationsform i datamaterialet. Med föreningar avses ideella och ekonomiska föreningar. Skolverket/Siris (206). Läsåret 205/6. 2 Skolverket/Siris (206). Läsåret 205/6. 3 Skolverket/Siris (206). Läsåret 205/6. 4 Skolverket.se/statistik. Läsåret 205/6. 5 Skolverket.se/statistik. Läsåret 205/6. 6 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), SCB (206). Uppgiften avser Beställd utredning från Skolverket (206). 8 Räknat som heltidstjänster. Skolverket/Siris (206). 9 OECD. Education at a glance: OECD Indicators 202 (Country Note, Sweden). 20 Skolverket/Siris (206). 2 Skolverket/Siris (206). 22 För att få en lärar- eller förskollärarlegitimation krävs lärar- eller förskollärarexamen. Legitimationen krävs för att man ska få ansvara för undervisningen och sätta betyg, men också tillsvidareanställas som lärare och förskollärare. Lärare som är undantagna krav på legitimation är lärare i yrkesämnen, lärare i modersmål, lärare i fristående Waldorfskolor och lärare som bedriver annan undervisning på engelska än språkundervisning (läraren ska dock ha en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och ha kompetens att undervisa på engelska). Även vissa speciallärare och specialpedagoger inom särskolan är undantagna kravet. 23 Lönestrukturstatistik för 205, SCB (206). 24 Lönestrukturstatistik för 205, SCB (206). 25 Lönestrukturstatistik för 205, SCB (206). 26 Yrkesregistret, SCB (204). 27 Skolverket.se/statistik (206). 28 Redovisning av uppdrag om avvikelser mellan provresultat och betyg i grundskolans årskurs 6 och årskurs 9, Dnr U205/0470/S, Skolverket (205). 29 Skolverket/Siris (206). 30 Till elever som slutfört gymnasiet räknas elever med gymnasieexamen eller studiebevis med betygssatta kurser om 2500 poäng eller fler. 3 Skolverket.se/statistik (206). 32 Skolverket/Siris (206). Läsåret 204/5. 33 Skolverket/Siris (206). Läsåret 204/5. 34 OECD (204) 35 Swedish Economic Forum Report Ekonomisk sammanställning av PWC 204. Se friskola.se/ekonomifakta Ekonomisk sammanställning av PWC 204. Se friskola.se/ekonomifakta Skolverket/Siris (204). I övriga kostnader ingår alla kostnader som inte ingår i anda kostnadsslag t.ex. SYV-verksamhet, administration och kostnad för kompetensutveckling. 39 Skolverket/Siris (206) 40 Egen beräkning enligt formel total kostnad 204/genomsnittligt meritvärde 204/5 (betygspoäng för gymnasieskolan). 9

15

16 friskola.se