Varför måste vi spara? cheferna svarar. Uppsägningar som vållar debatt. Sundsvall först med flytande biogas. ska bli kränkt arbete i skolorna sid 8 9

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför måste vi spara? cheferna svarar. Uppsägningar som vållar debatt. Sundsvall först med flytande biogas. ska bli kränkt arbete i skolorna sid 8 9"

Transkript

1 Skopet En tidning för anställda inom Sundsvalls kommun, nr 4/2009 Ingen ska bli kränkt arbete i skolorna sid 8 9 Konstnärer undervisar lärare sid Varför måste vi spara? cheferna svarar Uppsägningar som vållar debatt Sundsvall först med flytande biogas Ingen rädder för masken här Kyrkskolan en grön skola

2 Nästa nummer av skopet kommer den 3 november Tipsa Skopet! Bästa tipset belönas med 2 biobiljetter! Mejla dina tips till: Har du synpunkter på kommunens verksamhet? Våra insändarsidor är till för dig. eller skicka till: Skopet, c/o Journalisthuset Thuleg. 6, , Sundsvall... eller ring: Manusstopp: 12 oktober Utebliven tidning? Om Skopet inte kommer som den ska i brevlådan, eller om du har andra påpekanden kring din adress eller dylikt, vänd dig till Hans Engqvist. E-post: vall.se Prenumeration Helår kostar 120 kronor. Tidningen skickas kostnadsfritt till alla fast anställda inom Sundsvalls kommun samt förtroendevalda. Vill ni ha Skopet i fikarummet? Hör av er till Hans Engqvist. E-post: sundsvall.se Skopet Det finns ljusglimtar på vår himmel Åter efter semestern och efter några veckor känns semestern ganska långt bort. Jag hoppas att ni haft en trevlig sommar med många lata dagar i solen. Nu har skolorna börjat och hösten står för dörren. På tal om skolor så kom två positiva signaler kring vår kommunala skola. Den första var resultatutvecklingen som visade att allt fler av våra ungdomar klarar behörighet till gymnasiet. Den andra var att många av barnen och ungdomarna valde att stanna i den kommunala skolan så tappet blev inte så stort som vi trodde. Bra gjort skolan! h ö st e n s sto r a f r å g a Höstens stora fråga kommer naturligtvis att bli den mål- och resursplan som ska beslutas i fullmäktige i september. Vi är många som går och väntar på hur våra politiker kommer att prioritera verksamheten. När väl MRP:n är presenterad och offentlig kommer naturligtvis många frågor att ställas och säkert kommer oro att spridas både inom vår organisation men också hos dem som är beroende av våra tjänster. Här kommer information och delaktighet att vara viktig. i nget fr itt fall längr e Vi kommer därför att arbeta efter en kommunikationsplan som ska möjliggöra bästa möjliga insyn i det som händer. Naturligtvis kommer det att ta en tid innan vi på tjänstemannanivå har kunnat sätta oss in i hur MRP:n påverkar de olika verksamheterna i detalj och informationen kommer därför att förfinas under arbetets gång. Det finns trots allt ljusglimtar på den ekonomiska himlen. Den senaste prognosen från SKL visade att det fria fallet som rått nu bromsat upp. Andra tecken är exempelvis att regressionen i Tyskland har stannat och övergått till en svag tillväxt. I grunden har Sundsvall goda förutsättningar för framtiden, det gäller bara att vi ser dem och tar vara på dem. Sundsvalls kommuns personaltidning, nr 4/2009, årgång 18 Stefan Söderlund, kommundirektör Ansvarig utgivare: Leena Utterström tel: , e-post: Redaktör: Andreas Stickler, tel: , e-post: Produktion: Journalisthuset i Sundsvall, Form: Ulrika Lönnberg Korrektur: Anders Hammarberg Adress: Skopet, Journalisthuset i Sundsvall, Thulegatan 6, Sundsvall, e-post: Upplaga: 9500 Tryck: Prinfo Accidenstryckeriet, Sundsvall Omslagsfoto: Svanthe Harström. Idé- och referensgrupp: Solange Hamrin, informationsavdelningen/utbildning, Fredrik Gerdin, arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration, Marie Israelsson, samhällsbyggnad, Ylva Jakobsson, miljökontoret, Agneta Holmgren, Lärarförbundet, Christina Lindqvist, kultur och fritid, Lena Lundqvist, SKTF, Ann-Britt Nilsson, vård och omsorg, Ulrika Sjöberg, inflyttningslots, Ulf Wallin, verksamhetsstöd, Magnus Wiklund, MittSverige Vatten, Lars Åström, Kommunal, Anna-Karin Åström, informationsavdelningen.

3 Enkät Vad har du gjort i sommar? Sara Norlin, bildlärare Sundsvalls Gymnasium: Jag har flyttat hem från Stockholm efter några års studier på Konstfack. Renovering av vår lägenhet har tagit hela sommaren. Hans Göran Edbom, vaktmästare Hedbergska: Jag har varit i Leksand med barnbarnen. Det var nåt vattenland. Sen har jag åkt båt samt rivit ut elementen i huset. Agneta Forsberg Rönnqvist, utveckl are vid omsorg om funktionshindrade: Jag har tillbringat fem veckors semester i vårt lilla torp i Knoppe, Hälsingland. Varit mycket ute i skog och mark, haft barn och barnbarn på besök. Det har verkligen varit avkopplande! Martin Johansson, ordförande barnoch utbildningsnämnden: Jag har tagit det lugnt och vilat. Mest har jag varit hemma, men det har blivit några resor också, till fotbollscuper med dottern. Kersti Norrbom, övrig personal och de boende på Bruksgården 1 kan numera njuta av en stor 47-tums platt-tv, tack vare Västernorrlands Byggmästareförening. f o t o: bo fernström Tusen tack för den fina tv:n! På äldreboendet Bruksgården 1 i Skönsberg är undersköterskan Kersti Norrbom glad över att få visa upp den 47 tum stora platt-tv som boendet fått till skänks av Västernorrlands Byggmästareförening. De hade bestämt sig för att skänka bort Hemsidan Under rubriken Länkar på vår hemsida kan du nu hitta lite tips på aktiviteter som du kan prova på egen hand. Kommunmästerskapet i golf Resultat lagtävling: Två lag vann på lika resultat: 1) Lag Conny Björklund, Stig Olofsson, Anders Svensson, Stefan Röström. 1) Lag Jonas Sjöström, Mona Tjernström, Birgitta Westin, Jan Svedlund. Längsta utslag: Damer: Margareta Långström. Herrar: Jonas Sjöström. Närmast hål: Mats Westin. Enskild rond: Stefan Röström, Jonas Sjöström, Bengt Larsson. Hela resultatlistan finns att läsa på vår hemsida fjällvandring Den planerade fjällvandringen hösten 2009 blev tyvärr inställd på grund av alltför få deltag are. sin teve som de aldrig såg på, och då hade min svåger, som är med i föreningen, tänkt på min arbetsplats. Och det är toppen att ha den! De gamla både ser och hör teven bättre nu. Så nu sitter de kvar här och tittar på den när de har ätit i stället för att gå tillbaka till sina rum. SENASTE NYTT FRÅN SK 65 Vi planerar att göra ett nytt försök under Minsta antalet deltagare är 10 personer för att aktiviteten ska kunna genomföras. Du får gärna höra av dig om du är intresserad att delta. Mer information kommer på vår hemsida när planeringen är klar. visa att du är medlem Har du tackat nej till papperslönespecifikation? Då kan du göra en utskrift från IFS Personuppgifter för att visa att du är anställd i Sundsvalls kommun och därmed medlem i SK65. Du kan markera fälten där anställningsnummer och ditt personnummer står och välja Skriv ut markering. Längst ner på utskriften står då datum för utskriften. Citatet Ronny Rönnbäck, Favi, sidan 6: Folk kommer hit med blicken mot golvet och går härifrån med rätad rygg. Det är häftigt. FAKTA SK 65 Startade: 1965 Medlemmar: Alla anställda i Sundsvalls kommun Kostnad: 0:- Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron och uppmuntra till egna fortsatta aktiviteter E-post: Hemsida: Telefon: Fax: För kommunala bolag gäller: Bolaget betalar medlemsavgift, 100:-/person och år, för samtliga sina anställda och skickar en lista med namn till SK 65. Betalningen ska vara SK 65 tillhanda senast 31 januari för innevarande år. s ko p e t 3

4 E-länet stärker företagsklimatet Sundsvall är beroende av ett bra företagsklimat. Därför är kommunens företagslots samt de båda förvaltningarna Favi och Barn- och utbildning, med i det länstäckande projektet e-länet, bra företagsklimat. Syftet är att en rad aktiviteter och insatser ska leda till fler nya företag och en bra utveckling hos de redan befintliga. Vi har bland annat ett arbete med praktikpool.se som går framåt och har visat sig vara mycket uppskattat bland arbetsgivare. De får en bättre överblick över vilka olika skolor de har samarbete med, säger Malin Heimer, Barn- och utbildning. Bekostar projektet gör alla sju länskommuner, länsstyrelsen och EU. Pengar till jämställdhet på Stöde skola Stöde skola har fått kronor av Skolverket för att integrera arbetet för jämställdhet i undervisningen. Vi ser det som en rolig framgång. 300 av landets skolor sökte och 112 har fått pengar. De ska användas till litteratur och föreläsare som ska öka kunskap och medvetenhet hos personalen. Tidigare har vi jobbat mest inom förskoleklass och fritidshem med frågan, men nu blir det till och med årskurs 5, säger barnskötaren Ann Catrin Borgström. Ett generellt problem i många skolor är förenklat uttryckt att pojkar har lägre betyg än flickor och att flickor mår sämre på grund av att de känner höga krav. Arbetet i Stöde går bland annat ut på att motverka den utvecklingen. Det här kommer att bli ett bra giftermål! Det här kommer att bli ett bra giftermål! Cina Nordenö vid Kommunals sektion 8 är lyrisk över att socialpsykiatrin nu separerar från Individ- och familjeomsorgen, Ifo, för att i stället flytta ihop med omsorgen om funktionshindrade. Cirka 70 personer arbetar inom so cial psykiatrin, det vill säga boenden och boendestöd för funktionshindra de. Socialpsykiatrin var en så liten del av Ifo att vi kom lite i skymundan. Här kommer vi att bli mer synliga. Dessutom har vi mycket gemensamt med omsorgen. Till exempel liknar diagnoserna ofta varandra. Personalen kommer att ha stort utbyte och stöd av varandra, tror jag. Det hela träder i kraft vid årsskiftet, men omorganisationen börjar redan under hösten. Den nya chefen är Maria Banér. Var tionde krona måste kapas 1 Det surrar av frågor ute på arbetsplatserna. Varför måste kommunen spara så mycket just nu? Hur blir det med effektiviseringar och varsel? Skopet ställde tre av kommunens tjänstemän mot väggen. Om fyra år kommer Sundsvalls kommun att ha 400 miljoner kronor mindre att röra sig med än Det motsvarar 10 procent av budgeten. Varför har det blivit så här och hur ska besparingarna genomföras? Det vi vet är att tjänstemännen tagit fram en bruttolista med åtgärder som lämnats över till de politiska partierna. Beslut fattas sedan av kommunfullmäktige den 28 september. Men hur har det kunnat bli så här? O l o f Axelsson 1 1 krona krona krona Kommundirektör Stefan Söderlund Vad är den främsta anledningen till att kommunen måste spara så mycket? Att lågkonjunkturen gör att skatteintäkterna minskar. Dessutom kan vi konstatera att vi har relativt höga kostnader i vår verksamhet, vilket också gör att vi måste effektivisera för att vara konkurrenskraftiga. Det verkar som om lågkonjunkturen kommer som en överraskning för kommunen. Finns det ingen framförhållning? Den kom nog som en överraskning för hela samhället. Jag tycker ändå att vi kunnat arbeta strukturerat med effektiviserings- och besparingsåtgärderna. Redan före lågkonjunkturen fick vi ett uppdrag från politikerna att se över hur vi kunde få en effektivare och bättre verksamhet. När fattas beslut om vilka effektiviseringar som ska göras och när får personalen information? Beslut kommer i första hand i fullmäktige i september. Därefter ser jag framför mig ett digert arbete ute på förvaltningar och nämnder att ta ansvar för fullmäktiges beslut. Arbetet ska göras tillsammans med berörda enheter inom kommunen. Vi i kommunledningen kommer att fortsätta den dialog som inleddes under våren med de fackliga organisationerna. Om vi ska lyckas med detta måste alla samverka. Vi sitter ju i samma båt. 4 s ko p e t

5 1 1 krona 1 krona krona 1 krona 1 krona 1 1 krona krona Personaldirektör Rolf Bergbom Finns det ingen långsiktig plan för kommunens personal? Nyss talades det om att det blir brist när 40- talisterna går i pension. Nu sägs folk upp. Kostnaderna för personal är en mycket stor del av kommunens totala kostnad. Vi kan inte spara upp till 400 miljoner utan att minska antalet anställda. Jag tror att vi kommer att få vänja oss vid att personalbehovet varierar över tiden beroende på konjunkturer, och på att traditionella kommunala verksamheter utförs även av andra (exempelvis fristående skolor). Hur många av kommunens anställda riskerar att sägas upp? När i så fall? Vi ska så långt det är möjligt försöka klara personalminskningarna med naturlig avgång och pens ionslösningar, men det går inte att utesluta att vi måste tillgripa uppsägningar i begränsad omfattning. Varför varslas många om uppsägning, till exempel inom skolan, när de ändå får behålla jobbet i slutänd en? När det gäller skolan är situationen litet speciell. Antalet elever varierar över tiden vilket gör att personalbehovet varierar. Fler fristående skolor minskar också behovet. Inför varje nytt läsår görs en beräkning, men det är svårt att ta hänsyn till personalrörlighet som till exempel beror på att lärare byter jobb. Det gör att vi kan dra tillbaks varsel och därmed behålla många duktiga yngre lärare. Controller Eric Carlsson Påverkar regeringens skattesänkningar kommunens skatteintäkter? Ja, till viss del genom att kommuninvånarnas skatteunderlag sänks något. Förändringar av generella skatter och avdragsmöjligheter sker dock kontinuerligt och påverkar mer marginellt. Utjämning mellan kommuner sker genom skattesystemet. Det som har en avgörande betydelse är sysselsättningsutvecklingen i riket. Varför har inte kommunen lagt undan pengar under åren med högkonjunktur som kan användas nu när det är lågkonjunktur? Vi har haft en positiv resultatutveckling de senaste fem åren, men nivåerna har tyvärr varit för låga för att tillåta ett större sparande. Dessutom har Sundsvall för höga strukturella kostnader jämfört med liknande kommuner. Det är då viktigt att i första hand anpassa kostnadsnivån till den tillgängliga intäktsnivån och samtidigt arbeta för fler invånare/arbetstillfällen för att öka skatteintäkterna. Det är i det läget inte hållbart i längden att förbruka sparade medel. Hur mycket skulle skatten behöva höjas för att ge 400 miljoner extra i kommunens kassa? Ungefär 2,20 kronor. Fortsatt satsning på kultur i skolor Kulturskolan har fått ytterligare en miljon kronor av staten för att kunna utveckla arbetet med kultur på högstadiet. Det handlar om regeringssatsningen Skapande skola som går ut på att ungdomar i årskurs 7, 8 och 9 ska få möjlighet att möta och själva utöva olika former av kultur. Som Skopet berättat tidigare fick Sundsvall redan förra året kronor, pengar som bland annat användes till ett hiphopprojekt på Ljustadalens skola, dramaundervisning på Haga, Katrinelund, Vibacke och Bredsand och utbildning av skolornas kulturombud. När det så fanns möjlighet att söka pengar för kommande läsår ansökte Kulturskolan, i samarbete med Kulturnätverket (som består av ett antal kommunala förvaltningar och några kulturinstanser med länsuppdrag) om ytterligare en miljon kronor och beviljades hela summan. Det känns förstås extra roligt att vi fick hela miljonen vi sökte, säger kulturskolerektor Carina Hauge-Rouass, eftersom det visar att de tror på oss, särskilt som de krävde en tydligare struktur vid andra sökomgången. nya pengar Med de nya pengarna blir det möjligt att fortsätta med satsningarna som redan är igång, men Carina Hauge- Rouass räknar också med att kunna köpa in föreställningar för att ungdomarna i kommunens högstadier ska få möta professionell scenkonst. Alla sjuor, åttor och nior kommer också att få skolbiovisningar minst två gånger under det kommande läsåret, något som inte har varit möjligt de senaste åren. Utöver detta görs en satsning på Höglundaskolan, där sjundeklassare får göra egen film. Och när det är dags för nästa ansökningsomgång kommer Sundsvall att vara med och slåss om pengarna igen. Vi kommer att fortsätta söka så länge Skapande skola-satsningen pågår. Jag hoppas att de så småningom breddar, så att man kan söka även för andra åldersgrupper, säger Carina Hauge-Rouass. Fakta/ Skapande skola Skapande skola är ett bidrag som inrättats av regeringen och som kan sökas av huvudmän för kommunala skolor och friskolor. 55 miljoner är avsatta och det är Kulturrådet som fått i uppdrag att fördela dem utifrån de ansökningar som kommer in. Syftet är att långsiktigt integrera kulturen som en del i skolans lärande. Elever ska få möta professionell kultur och själva skapa. s ko p e t 5

6 Elvis ska få datorerna att rocka Ett it-projekt med det lite roliga namnet Elvis, har i höst startat inom Sundsvalls kommun. Bakgrunden till projektet är att gymnasieskolan under en tid varit missnöjd med det it-stöd som funnits. När datorer krånglat har man helt enkelt inte tyckt sig få tillräckligt med hjälp. En arbetsgrupp inom projektet Elvis får särskilt ansvar för gymnasieskolans it-system. Ett av målen med Elvis är att it-stödet nu ska bli så bra att Sundsvalls Gymnasium får en konkurrensfördel gentemot friskolorna. Bosvedjan går och cyklar Bosvedjeskolan har under de senaste åren arbetat för att trafikmiljön kring skolan ska bli bättre. Nu har eleverna på ett direkt sätt bidragit till förändring. Årskurserna 1-3 gick, cyklade eller åkte buss cirka 400 mil under tre och en halv vårveckor. Den klass som åkte minst bil till och från skolan vann en heldag på Drakborgen. Miljön blev också vinnare eftersom tävling gjorde att koldioxidutsläppen minskade med 800 kilo under perioden. Utmaningen nu blir att få den här livsstilen att bli självklar året runt. Boka cykel via Outlook Nu kan du boka kommunens lånecyklar via Outlook. Gör så här: Välj arkiv, öppna, annan användares mapp. Skriv sedan in ordet cykel så får du fram de fyra bokningsbara cyklarna. När du hämtar din cykel i kommunreceptionen får du cykelsadel, nyckel och cykelhjälm. 32 från kommunen väljer bort bilen 67 personer har antagit utmaningen Till jobbet utan min bil. Under maj-november ska de försöka lämna bilen hemma så ofta de kan och i stället välja något av de miljövänliga transportsätten gång, cykel eller kollektivtrafik till och från jobbet. 32 av personerna jobbar på kommunen, 18 på Bolagsverket och 17 på CSN. Pris kommer att delas ut till de som cyklat, gått, respektive åkt kollektivt flest dagar per vecka. Utmaningen är ett samarbetsprojekt mellan kommun en och Vägverket. Ronny Rönnbäck och Erik Sandberg på Favi brinner för att hjälpa ungdomar att komma ut på banan igen. Sju av tio som deltar i satsningarna går vidare till studier eller jobb. Sundsvall får beröm för arbetet med att stötta unga: Sänkta blickar byts mot rätade ryggar Kommunens sätt att hjälpa unga som hamnat utanför lyfts fram som en förebild i hela landet. Vi spelar i elitserien och siktar mot SM-guld, säger avdelningschef Ronny Rönnbäck. Ungdomar som varken pluggar eller jobbar kan behöva extra stöd för att komma vidare i livet. I Sundsvall har Favi en särskild satsning på de ungdomar mellan 18 och 24 år som har socialbidrag (numera försörjningsstöd). I fjol passerade 700 ungdomar oss. Många har haft en trasslig uppväxt och svårt i skolan. Inte sällan finns det droger med i bilden, säger Ronny Rönnbäck, chef för avdelningen arbete och integration på Favi. Favi har ett brett batteri av aktiviteter för att stötta ungdomarna. Från träning i att skriva jobbansökningar till praktik av olika slag (se listan) Satsningarna har gett eko i andra delar av Sverige. I oktober 2008 samlades ett 20-tal kommuner för att utbyta erfarenheter kring ungdomsfrågor. Ronny Rönnbäck berättade hur Sundsvall arbetar. Jag fick väldigt bra respons. Så bra att de bad oss ordna en konferens i maj, som blev väldigt uppskattad, säger han. ger myc ket en ergi Det som särskilt uppmärksammas är det breda utbudet och det starka engagemanget från personalen. Vi är stolta över det vi gör och det märks. Det ger så mycket energi att möta en tidigare deltagare på stan och veta att han eller hon kommit vidare med vår hjälp, säger Erik Sandberg som är verksamhetschef för området Motivation. Folk kommer hit med blicken mot golvet och går härifrån med rätad rygg. Det är häftigt, säger Ronny Rönnbäck. Sundsvall får också beröm för sitt sätt att samverka med andra aktörer, exempelvis arbetsförmedlingen. Samtidigt skulle den delen kunna utvecklas ytterligare, enligt Ronny Rönnbäck. Regelverket borde ändras. Som det är nu kan en ungdom inte vara inskriven på arbetsförmedlingen och samtid igt delta i våra program. Även förmågan att växla upp verksamheten med statliga medel och EU-pengar får ros från andra kommuner. Vi har över 80 miljoner i budget. Det är en sanslöst bra affär, anser Ronny Rönnbäck. Satsningarna har hittills varit inriktade mot ungdomar som har försörjningsstöd. Men med start den 1 september görs en ny specialsatsning för att hitta ungdomar som fallit helt utanför systemet. Facebook och bioreklam är två tänkbara kontaktvägar. Vi tror att omkring 400 unga står helt utanför skyddsnätet. Vi har inte råd att förlora så många människor, konstaterar Erik Sandberg. Detta erbjuds ungdomarna T e x t: Olof Axelsson F o t o: Svanthe Harström Handledning/coaching mot arbete och studier Praktik ute på företag Internetcaféet Cyberia i Birsta city Inspirationsträffar om entreprenörskap Träffar med mentorer från näringslivet Arbetsträning hos Erikshjälpen, Blåbergets kretsloppspark och Kultivator Stöd för unga med särskilda behov på Ljusta aktivitetscenter och Samhall 6 s ko p e t

7 Bättre rutiner ska minska benbrotten Lars Ekblom tränar balansen tillsammans med sjukgymnasten Lotta Jakobsson och arbetsterapeuten Maria Bergkvist Olsson på Rehabenheten. Kommunens äldreboenden satsar på utbildning och nya rutiner för att färre ska ramla och skada sig. Det handlar om att förutse risker, säger arbetsterapeuten Maria Bergkvist Olsson. Nio av tio olyckor som drabbar äldre beror på att de ramlar. En bruten höft eller handled är inte bara plågsam och farlig, utan skadorna är också dyra för samhället. På kommunens särskilda boenden bor äldre som är extra sköra. I vintras fick därför 300 anställda utbildning i fallprevention. Det har också tagits fram nya och bättre rutiner. Satsningen har genomförts under ledning av sjukgymnasten Lotta Jakobsson och arbetsterapeuten Maria Bergkvist Olsson på Rehabenheten. Vi har bland annat tagit fram en riskbedömning i form av checklista som ska fyllas i så snart en ny person flyttar in. Det är bra att upptäcka risker tidigt, säger Lotta Jakobsson. r i s k e r n a m i n s k a s Checklistan består av en medicinsk del som fylls i av sjuksköterskan och en praktisk del som omvårdnadspersonal, som fått utbildning i fallskydd ansvarar för. Den senare handlar om exempelvis möblering, mattor, skor och klädsel. Inom en vecka kommer sjukgymnasten som är kopplad till boendet och gör en bedömning av hur patienten förflyttar sig i lägenheten, deras balansförmåga och eventuella behov av hjälpmed el. Även om det inte går att undvika alla olyckor kan riskerna minskas med ganska enkla medel. Det handlar om att göra personalen mer uppmärksam. Dessutom behövs ofta praktiska förändringar. Vi föreslår åtgärder men det är ju den enskilda vårdtagaren som bestämmer hur han eller hon vill ha det, säger Maria Bergkvist Olsson. Så snart någon har ramlat ska en fallrapport fyllas i. Syftet är att se över orsaken och förhindra nya fall. fä r r e f r a k t u r e r Naturligtvis har det gjorts saker för att minska riskerna även tidigare. Skillnaden är att det sker mer systematiskt. Det här är en kvalitetssäkring, säger Lotta Jakobsson. Om arbetet också lett till färre frakturer är för tidigt att säga. Men vi märker tydligt att fallpreventionen är mer på tapeten nu. Det diskuteras i vardagen på ett annat sätt än tidigare, säger Lotta Jakobsson. Hon berättar att orsaken till att äldre ramlar oftast är en kombination av dålig balans och svaga ben. Här finns mycket att göra. De äldre på varje boende borde få träna balans och benstyrka, men det finns det tyvärr inte resurser till. T e x t: Olof Axelsson F o t o: Bo Fernström Ungdomshälsa öppnar Vad händer när jag gått ut gymnasiet? Hur ska jag klara min ekonomi? Vilket stöd från samhället finns att få? Sådana frågor men också personliga spörsmål och rena livsstilsfrågor ska ungdomar mellan 18 och 24 år kunna ställa hos den nya ungdomshälsa som snart ska öppna i centrala Sundsvall. Bakgrunden är att fler ungdomar tycks må dåligt i dag än förr om åren och att det tycks finnas behov av ett ställe där man kan få vägledning i olika livsfrågor då man är på väg in i vuxenlivet. Vi hoppas kunna hitta lokaler som vi kan dela med Ungdomsmottagningen, säger Karin Wessblad-Börlin, som är tillförordnad projektledare. Vi håller också på att planera hur bemanningen ska se ut. Målsättningen är att personalen ska ha bred kompetens och att Ungdomshälsan ska ha generösa öppettider. Ungdomshälsan är ett samverkansprojekt mellan tre kommunförvaltningar, Favi, socialförvaltningen och Barn- och utbildning samt arbetsförmedlingen, försäkringskassan och landstingets primärvård. Tjänsten som samordnare är utlyst och tillsätts under hösten. s ko p e t 7

8 Nolltolerans mot kränkande behandling. Det är vad som gäller i Sundsvalls skolor. Likväl sker det ibland. (Bilden är arrangerad.) Jobbar mot Kränkande behandling Ingen vare sig barn eller vuxen ska behöva bli mobbad i Sundsvalls skolor. Likväl sker det ibland. Nu finns en särskild arbetsgrupp mot kränkande behandling i skolan. Vi vet alla att det förekommer, på skolgård ar, i klassrum och i personalrum. Både barn och vuxna utsätter andra för mobbning. I Sundsvall har politikerna i barnoch utbildningsnämnden beslutat att nolltolerans ska råda mot mobbning i skolorna. Det är så klart inte lätt att helt få slut på mobbandet, men jag tror att det går om man verkligen arbetar utifrån nolltolerans. Det vill säga att den som ser en annan person bli utsatt ska välja att se det och agera, i stället för att blunda och vända ryggen till, säger Camilla Edvall, socialdemokratisk ledamot i barn- och utbildningsnämnden. Hon är en av fem personer som bildar arbetsgruppen mot kränkande behandling i skolan, som utsågs av nämnden för ungefär ett år sedan. Det första gruppen gjorde var att kartlägga hur skolorna i kommunen arbetar mot mobbning. Susanne Hammargren, utvecklingsledare på barn- och utbildningskontoret, som ringt runt till rektorerna, säger att det ser mycket olika ut. sto rt e n g a g e m a n g Det finns ett stort engagemang i frågan och några skolor arbetar väldigt medvetet, medan andra inte har kommit lika långt. Det vanligaste är att skolan har utarbetat en egen plan bestående av en blandning av många olika modeller. Många har också någon form av kamratstödjare. Men det finns brister, framförallt när det gäller hur man kan mäta effekter över tid. Arbetet är inte heller så Arbetsgruppen består av såväl politiker som tjänstemän. Det känns bra att även vi fritidspolitiker får möjlighet att fördjupa oss i frågor vi intresserar oss särskilt för, säger Camilla Edvall. systematiserat som det kan vara och det finns behov av att all person al i skolan ska ha kunskap om hur de bör agera när ett övergrepp sker. I våras bjöd arbetsgruppen in kommunens rektorer för att gemensamt gå igenom kommunens hållning, skollagen och den forskning som finns på området. Jag tror många rektorer känner sig väldigt ensamma och har behov av att prata om sådana här frågor. De kan ju också lära av varandra, säger Martin Johansson, ordförande i barnoch utbildningsnämnden som också är med i arbetsgruppen. 8 s ko p e t

9 sid sid 15 I mitten av augusti bjöds skolledarna in till en heldag med föreläsningar om den norska antimobbningsmodellen Olweus och om hur samtliga skolor i Helsingborgs kommun jobbat efter just denna. Det var väldigt inspirerande, säger Camilla Edvall. Till exempel pratade de om hur viktigt det är att skilja på konflikt och mobbning. Olweusmetoden går ut på att systematiskt förebygga kränkande behandling, bland annat genom att alla vuxna i skolan dokumenterar så fort de hör eller ser någon person kränka en annan. Men vi har inte bestämt om vi ska införa den modellen här, säger Martin Johansson. Nästa steg blir att samla rektorerna igen och tillsammans med dem fundera över hur vi ska jobba vidare. Vår tanke är att vi så småningom också ska kunna erbjuda någon form av utbildning för skolpersonal. Till att börja med koncentrerar arbetsgruppen sig på grundskolorna, men i framtiden kan det bli fråga om att involvera både gymnasiet och förskolorna också. T e x t: Ingela Hofsten F o t o: Svanthe Harström Fotnot: Arbetsgruppen mot kränkande behandling består av Else Ammor (M), Camilla Edvall (S) och Martin Johansson (S), samt Susanne Hammargren och Ove Lundberg, som båda arbetar på barn- och utbildningskontoret. Skolkonferens i Sundsvall Sundsvall är värd för en internationell fortbildningsvecka för lärare och skolledare den maj Det sker inom ramen för Programmet för livslångt lärande och arrangeras av nätverket Network of European Active Citizens, NEAC, i samverkan med Sundsvalls kommun. Vi kommer att ha en hel del fokus på kreativitet och entreprenörskap i skolan, säger koord inatorn Malin Heimer på barn- och utbildningskontoret och Sveriges representant i NEAC. Arrangemanget väntas locka mellan 30 och 60 deltagare från hela EU. Ett viktigt syfte är att skapa nätverk mellan skolfolk från olika länder. Läs mer om NEAC på Skopet En tidning för anställda inom Sundsvalls kommun, nr 3/2009 Så har Skönsbergs Skopet Jan och före detta missbrukare lärare det i dag Långtidssjuka får hjälp att komma tillbaka Vardagen för en personlig assistent Nu har cheferna börjat blogga kommunanställd Underbart hållbart ny krönikör i Skopet Alla som jobbar i Solede skola har ansvar för att se och höra eventuella kränkningar mellan elever och rapportera det. Solede är aktivt mot mobbing Solede skola i Kvissleby är en av de skolor i kommunen som jobbar aktivt mot kränkande behandling. Vi hade en del problem med att eleverna sa fula saker till varandra och bestämde oss för att göra något åt det, säger Kristina Berglund, rekt or. Sedan några år tillbaka har skolan ett slags gult kort-system som innebär att så fort en vuxen i skolan ser eller hör en elev kränka en annan i ord eller handling antecknas det. Om en elev får två sådana anteckningar inom loppet av två veckor ringer klassläraren hem till föräldrarna. Hjälper inte detta går man vidare med andra åtgärder. Det är viktigt att alla vi vuxna reagerar på samma sätt. Vi har diskuterat och kommit fram till en gemensam toleransnivå. Och det är alla vuxna, inte bara lärarna som är med. Däremot går vi inte på hörsägen, utan man måste ha hört eller sett själv. Kristina Berglund säger att såväl personal som föräldrar och barn upplever att kränkningarna har minskat sedan systemet infördes. Men vi jobbar på andra sätt också. Vi har inrättat en kamrat- och relationsgrupp där jag och tre andra pedagoger tillsammans med skolsköterskan jobbar dels förebyggande men också går in då något har hänt. Vi har bland annat jobbat med att identifiera de miljöer där kränkningar förekommer, som omklädningsrummen vid jympan, och förstärkt med vuxna på sådana ställen. Minst två vuxna finns alltid på skolgården på rasterna. Dessutom har personalrummet utsikt över skolgården. Ibland ser man mer därifrån Skolan har också kamratstödjare. Men de ska inte fungera som poliser, utan i stället initiera lekar och så. Dessutom har skolan en egen lika-behandlingsplan som vid varje läsårsstart skickas ut till alla familjer, som måste skriva på att de läst och diskuterat den hemma. I n g e l a Hofsten Ulla fick En andra chans 20 år SEnarE Skopets läsare gillar sin tidning Sundsvalls kommun har gjort en undersökning för att se hur väl Skopet lever upp till sitt uppdrag som en personaltidning. Ungefär 30 procent av dem som får Skopet tog chansen att tycka till. I undersökningen har åtta av tio svarat att det är viktigt att Sundsvalls kommun har en personaltidning. Samtidigt säger nästan hälften att de läser enstaka artiklar i tidningen. Notiser om aktuella händelser, arbetsplatsreportage och personporträtt är de delar som läsarna uppskattar mest. Ungefär sex av tio personer säger sig ha nytta av information i Skopet i sitt arbete. Frågan hur fler ska förmås att läsa mer i Skopet fanns med i enkäten. Enkelt uttryckt visar svaren dock att man som regel läser vad man berörs av. Undersökningen är ett underlag för beslut om personaltidningens framtid, inför en kommande upphandling. s ko p e t 9

10 Tuff match om uppsägningar Kommunal och arbetsgivaren Sundsvalls kommun har haft en tuff match kring uppsägningen av 45 undersköterskor inom socialtjänsten. Facket tycker att kommunen själv skapat problemen med dålig ekonomi, genom ineffektiv administration. Arbetsgivaren tycker att facket inte ser till verksamhetens bästa. Charlotte Sandelius är sedan ett år tillbaka personalchef inom socialtjänsten. Hennes arbete har under den tiden till stor del handlat om hur verksamheten ska kunna bedrivas med färre anställda. I våras var hon med om att varsla 45 undersköt erskor. Åtgärden framställs av dem som arbetat länge inom kommunen och av facket som helt unik. För första gången får fast anställd vårdpersonal sparken. Det är ovanligt, men i och med en förändring inom lagen om anställningsskydd har antalet tillsvidareanställda ökat kontinuerligt. Uppsägningen av 45 undersköterskor innebär att vi återgår till samma antal tillsvidareanställda som vid årsskiftet. När vi har ett politiskt beslut på att spara 51 miljoner och närmare 80 procent av våra kostnader är löner så finns det inte så många andra alternativ, säger hon. s a k n ats e t t s y st e m Fackförbundet Kommunal anser att det är kommunen själv som till stora delar rår för att situationen uppstått. Det har saknats ett system för att hålla reda på vikarier, timanställda och redan anställda. Det har gjort att det blivit onödigt dyrt. En stor del personal har fått ihop så mycket arbetstid att de blivit inlasade, samtidigt som redan anställd personal med ambulerande tjänster inte använts effektivt alls, säger Sonja Lindberg, ordförande i Kommunal sektion 11. När Skopet intervjuar Sonja Lindberg samt hennes båda kollegor Cina Nordenö och Lotta Evrung, ordföranden i andra sektioner av Kommunal, så är detta en viktig och tung åsikt från deras sida. m e r i s i m a g e n Att kommunen nu gör en satsning på en ny enhet, kallad Rop, och investerar i ett it-system för att hantera personal och scheman, tycker man är bra. Men kommunen borde ha mer is i magen, tycker de. Vi anser man borde låtit den här enheten starta och skapa bättre struktur innan man gjort uppsägningar. De kanske inte hade behövts göras då, menar den fackliga trion. Charlotte Sandelius medger att administrationen kunnat vara bättre: Med över tillsvidareanställda är det relativt mycket oplanerad frånvaro i verksamheten och stort vikariebehov. Inlasning eskalerade som sagt också under Vi har länge haft för svagt it-stöd för att hantera administrationen av personal och arbetstid. Mycket har gjorts med papper och penna och i dag räcker inte det. Så det nya systemet är efterlängtat och kommer bland annat att ge bättre möjligheter för de anställda att själva styra sin arbetstid, säger hon. Fackordföranden Sonja Lindberg tycker att arbetsgivaren själv skapat problem som lett till uppsägningar. Kommunal tycker också att kommunen borde ha kunnat ge ett erbjudande till personal över 62 år om avtalspension, det vill säga att den anställde köps loss från sin tjänst med en viss ersättning. Det hade kunnat göra att personal slutat frivilligt i stället för att tvingas gå. Det är ingen bra lösning. Avtalspension förutsätter att tjänsten inte återbesätts och på ex empelvis äldreboenden kan vi inte ta bort tjänster. Det vi kan göra är att minska personaltäthet genom att pussla med scheman, säger Charlotte Sandelius. Om tjänsten återbesätts med en yngre person så har den lägre lön och det sänker kostnaderna, kontrar Sonja Lindberg. utb i ldad personal Personalchefen önskar att Kommunal skulle släppa sina krav på regeln sist in först ut : Som det är nu tappar vi tyvärr värdefull 10 skopet

11 Personalchef Charlotte Sandelius. kompetens som hade varit viktig att ha kvar. Jag skulle önska att de som har utbildning inom yrket kan stanna, även om de arbetat kortare tid. Det är viktigt för både den personal som är kvar på arbetsställena och framför allt för brukarna. Vi vill väl alla ha så bra utbildad personal som möjligt. Cina Nordenö från facket får sista ordet den här gången: Nu satsar kommunen på ett vårdcollege för att locka unga att utbilda sig och höja kompetens och status i yrket. Det startar nu i höst, men hur troligt är det att de får några jobb? Personaltätheten har sjunkit på boendena från 1,02 per boende till 0,68. FAKTA T e x t: Anders Lövgren F o t o: Bo Fernström Att bli inlasad betyder att när personal arbetat sammanlagt två år under en sammanhängande femårsperiod, så har de rätt till tillsvidareanställning. Tidigare skulle man ha arbetat tre år under en femårsperiod för att omfattas av lagen om anställningsskydd (detta är regelförändringen som Charlotte Sandelius hänvisar till i artikeln). Viktigt att notera är att Sundsvalls kommun aviserat kommande besparingar som motsvarar cirka 600 tjänster. Socialtjänsten kommer med stor sannolikhet att finnas med i ett eventuellt sparpaket. Ledande politiker har uttalat en vilja att konkurrensutsätta delar av verksamheten, lägga ut vård och omsorg på privat drift, detta för att kommunen ska kunna minska sina egna kostnader. Socialnämnden har fått i stimulansmedel från socialstyrelsen för att undersöka möjligheten att införa LOV Lagen om valfrihetssystem. Lagen är frivillig för kommunerna att införa. Efter årsskiftet väntas socialnämnden fatta beslut om ett eventuellt införande inom delar av Sundsvalls vård och omsorg. Eva Näslund (till vänster) och Marianne Antonsson. OGENOMTÄNKT AV ARBETSGIVAREN Eva Näslund och Marianne Antonsson är två av 45 uppsagda inom socialtjänsten. Det här har inte arbetsgivaren tänkt igenom. Jag känner frustration och är förbannad, säger Eva Näslund. Den gångna sommaren har inte varit någon avkopplande tid för Eva Näslund, 48 år. Hon har mest gått och oroat sig för hur framtiden ska bli. I mars fick hon anställning i Sundsvalls kommun som undersköterska inom äldreomsorgen. Äntligen, tänkte hon då. Jag hade arbetat som timvikarie innan och blev till slut inlasad. Det kändes så tryggt att äntligen kunna planera tillvaron. Det är nog inte konstigt att man i min ålder vill veta om det är arbete nästa dag eller inte. Men sedan kom varslet och sommaren har varit mycket jobbig, berättar hon. Eva Näslund och övriga uppsagda slutade den 17 augusti. Hon hade gott om tid på sig att vrida och vända på situationen. Och hon tycker att arbetsgivaren hanterat frågan illa. De har helt enkelt inte haft tillräckligt bra överblick över all personal och det har blivit för dyrt för dem. Nu slutade det med uppsägningar, säger Eva Näslund. å n g r a r s i g För Marianne Antonsson, 55 år, kom uppsägningen som en brutal överraskning. Efter att ha arbetat i 30 år som undersköterska inom hemtjänsten i Timrå kommun bestämde hon sig för att ta en likvärdig tjänst i Sundsvalls kommun. Det skulle hon med facit i hand inte ha gjort. Det var kärleken som gjorde att jag ville flytta till Indal och arbeta där. Vem kunde tro att det skulle sluta med att jag blev av med det nya jobbet. Jag fick försäkringar om att det inte var någon fara med att säga upp tjänsten i Timrå och känner mig därför riktigt lurad och har mått dåligt hela sommaren, säger hon. Jag hade önskat trygghet på jobbet de sista tio åren. Men nu blir det som ett inferno, tillägger Marianne Antonsson. Vad som händer nu för Eva Näslund och Marianne Antonsson är svårt för dem att veta. De kan eventuellt fortsätta som timvikarier och sedan bli inlasade igen, längre fram. Men även om det blir så tappar jag för en tid de förmåner jag hade fått som anställd. Jag måste nog också sätta mig in i A-kassereglerna så jag vet vad som gäller, säger Eva Näslund. Kanske att man duger som vikarie åt kommunen. Eller så får jag prova att flytta till Norge och jobba där, men det vill jag inte heller. Jag har ju barn och barnbarn jag vill vara med här, säger Marianne Antonsson. s k o p e t 11

12 FAKTA/SKISS: Skiss Västernorrland är ett landstingsägt projekt, finansierat av Europeiska Socialfonden, i nära samarbete med Konstfrämjandet. Åtta konstnärer jobbar på halvtid i ett halvår på fyra arbetsplatser i länet utifrån en modell för utvecklingsarbete i arbetslivet med fokus på hälsa och kreativitet, Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt följer arbetet. Janne Björkman och Kerstin Lindström har målarrockar på när de arbetar i skolan. Det visade sig att det var ett bra sätt att få kontakt med både lärare och elever. Vi syns ju i dem. Lyxigt och kul tycker rektor Margareta Ljunggren om att ha konstnärer i skolan. Blomkål och godis Uppstoppade fåglar, blomkål och godis. När Katrinelundsskolan blev konstnärligt projekt fick personalen arbeta med oväntad rekvisita. Eftermiddag, måndag 17 augusti. Lärarnas första skoldag för terminen är snart till ända. Men först ska de och den övriga personalen redovisa resultatet av morg onens workshop. För konstnärsprojektet i Katrinelundsskolan vänder sig inte till eleverna, utan till personalen. Det hela handlar om Skiss, ett EU-projekt där konstnärer är ute på fyra arbetsplatser i länet (se ruta). Sedan i april har konstnärerna Kerstin Lindström från Härnösand och Janne Björkman från Lunde befunnit sig i skolan på halvtid. De har varit med på lektioner, pratat med personal och elever och inte minst lett ett antal workshoper på olika teman. Dagens uppgift var att gruppvis fundera över läroplanens första stycke, som handlar om de grundläggande värden som skolan ska förmedla. Grupperna har fått fundera över var sin del och välja substantiv, verb, adjektiv och prepositioner som går att koppla till respektive stycke. Blå gruppen har till exempel fått grunna över Alla människors lika värde och kommit fram till ord som bekräftelse, lyhördhet, respektera och bredvid. Nu ska vi gestalta det här i en liten performance ute på skolgården, säger Kerstin Lindström och ett lätt nervöst fniss hörs i personalrummet. Väl ute vecklar Kerstin och Janne Björkman ut ett jättelikt lapptäcke som de sytt under dagen och där alla de ord som de olika grupperna klurat ut finns på varsin ruta. Så får alla ta av sig skorna och ställa sig på ett begrepp var. När täcket är fyllt av folk berättar konstnärerna vad konstverket heter, nämligen Katrinelunds personal står på sin gemensamma värdegrund. Applåder och glada miner. lyft oli ka saker Efteråt står de i grupper i korridoren och pratar. En del av dem har varit med om hela projektet, medan andra är nyanställda och i dag mött såväl kolleger som konstnärer för första gången. Karin Johansson, lärare i svenska som andraspråk, till exempel. Det var trevligt med lite gemenskap, säger hon. Kollegan Per Lundholm, lärare i matte och no som jobbat i Katrinelund sedan 2002, har bara gott att säga om projektet. Först tänkte man att vi inte har tid med en sak till. Men Kerstin och Janne har lyft olika sak er och belyst dem på ett sånt sätt som jag tror fått alla att tänka till. Vi fick till exempel fundera över vilka roller vi har på jobbet och på hur vi trivs i olika miljöer i skolan. Eftersom det blivit konstverk av det kommer vi ju att bli påminda om de här sakerna sen också. Kollegiet bestämde gemensamt att hoppa på erbjudandet när det kom. Vi fick några presentationer och tyckte det kändes lyxigt och kul att få en sådan här sak utan att det kostar oss någonting, säger rektor Margareta Ljunggren. Visst känns lite märkligt att det finns pengar till sådant här när skolan annars bara får nedskärningar, men om inte vi hade nappat hade ju någon annan fått det. Och det har varit väldigt uppiggande! Också konstnärerna är nöjda. Jag har fått en annan bild av högstadiet än jag hade innan jag kom hit, säger Kerstin Lindström. Det är en otroligt dynamisk plats och man blir fylld av beundran över dem som jobbar här och ska kanalisera all den kraft som finns hos ungdomarna. De uppstoppade fåglarna, blomkålen och god ishjärtana, då? Jo, de användes vid olika teman i våras. Fåglarna fick symbolisera egenskaper som perso nalgruppen tyckte karaktäriserar bra kolleger, medan den ätbara rekvisitan stod för de kropps delar som används mest i skolans värld, näm ligen hjärnan (blomkål), munnen (hals ta b- let ter) och hjärtat. T e x t: Ingela Hofsten F o t o: Svanthe Harström 12 sko p e t

13 Skopetkrysset Sista orden i brevet EP Skoldel Klut säger en del om detta Har 15-20% sprit i sig KVÄDE Gjorde August Palm Ger vårkänning BETAL- NINGS- BEVIS Första och sist? REPA Zlatans klot Gnagare Varnar ekonomifolket oss för Bor på grön ö Wachtmeister SPRIT- DRYCK 3,1415 Kan springaren vara Måste du veta för att kunna ta båten Sno sig SYRE Lös Skopet-krysset och var med i utlottningen av tre presentkort på profilprodukt er för vardera 250 kr. Skicka in din lösning senast den 12 oktober till Kontorsservice, Sundsvalls kommun, Sunds vall. Har inga pigment Rova En av Puhs kompisar Skapas för att göra kol Skämttecknare Den som sände brevet - kort OM- VÅRD- NAD Namn: Adress: Ger straff i hochey Arbetsplats: LUR Hus och bil UN i USA Vill ledningen att vi ökar Längdmått Raggarbilar BAR KVICK- SILVER Buddy som störtade Bita lätt Tar man för ros skull? FÖRR Over there Rakels syrra En Herrens tjänare Simsätt Liten järnstång Rotationskropp i 3DE Dans Sagoväsen Pisaflod Äger skog & Gör ont Är hos odontologen omodent 0,3048 meter SJÄTTE TONEN Påhittad korsriddare Längdmått i Japan KROPP Stad i Skåne Jeansmärke Grön sten Grännasjö Vinnare förra SKOPET-KRYSSET STRAFF OKÄND KÄND LENA Är väl var indier? Sämre betyg kan du ej få Kort nummer Ontutrop Åsa Guldhag, Tingsta förskola Nina Sjöberg, Resturang Parnassen Lennart Henriksson, Barn- och utbildningskontoret Grattis! FIGUR Hederstitel i Burma STOR och BRED VÄRM- LAND Redskap på kasa Morgan Lindkvist är kvartersvärd på fastighetsbolaget Mitthem. Han ansvarar för drygt 500 lägenheter på Nackstavägen. Kvartersvärden utför besiktningar och mindre reparationer i lägenheterna och fattar beslut om underhåll och reparationer i husen och i bostadsområdet. Till sin hjälp har han entreprenörer som bland annat städar trapphusen, reparerar, tapetserar och krattar. YRKET f o t o: joanna nordlander Antal kvartersvärdar på Mitthem: 12 lön: ca Utbildning: Många har praktisk utbildning (byggnadsarbetare, rörmokare, elektriker osv). Diverse internutbildningar. Fackförbund: Kommunal, SKTF eller Fastighetsanställdas förbund. Det bästa med jobbet: Att det är fritt och väldigt varierat. Det sämsta med jobbet: Det kan vara stressigt ibland kring månadsskiftena då folk flyttar. s ko p e t 13

14 I varje klassrum finns en särskild sopkorg för äppelskruttar, bananskal och liknande. Avfallet läggs i komposten ute på gården där en massa slingriga maskar ser till att förvandla skräp till mull. Agnes Nordlund, Lina Olsson och Emmy Edin Edlund kollar att maskarna sköter sig. Kyrkskolan hissar grön Det fanns en oro att miljöarbetet skulle ta mycket tid men det går bra att baka in det i den vanliga undervisningen, säger Carina Cederholm och Annika Ådahl på Kyrkskolan. Satsa på tydliga strategier och elevmedverkan. Avgränsa målen och fullfölj dem. Det är Kyrkskolans recept för att lyckas med miljöarbetet. I juni hissades den internationella symbolen Grön flagg på skolgården. Skolor och förskolor som arbetar med milj öfrågor kan gå med i nätverket Grön flagg och miljöcertifieras av stiftelsen Håll Sverige Rent. I Sundsvall har ett antal förskolor och särgrundskolan i Matfors redan godkänts (se lista). På skolavslutningen i juni var det dags för rektor Carina Cederholm att hissa den gröna flaggan vid Kyrkskolan på Alnö. Det känns väldigt roligt. Vår skola har en hälsoprofil och det här stämmer bra med den inriktningen, säger hon. Arbetet inledds i slutet av Skolan valde ett av Grön flaggs sex teman, livsstil och hälsa, och skrev en handlingsplan med mål och aktiviteter. Arbetet dokumenterades i en rapport som sedan skickades till Håll Sverige Rent. I februari godkändes rapporten och Kyrkskolan fick sin certifiering. Vad är skillnaden jämfört med tidigare miljöarbete? Det här är ett mer medvetet arbetssätt. Vi har utvärderat, analyserat och fördjupat oss. En central fråga har varit att få alla delaktiga, säger Carina Cederholm. För att lyckas är det viktigt att avgränsa målen, så att barnen ser resultat, menar hon. Utgå från det ni har och utveckla det vidare. På skolan finns ungefär 100 elever från förskole klass till trean. Barnens engagemang och medverkan går som en röd tråd genom arbetet. Sundsvall tar täten Sundsvall blir först i världen med ett avloppsreningsverk som kan tillverka flytande biogas. Fantastiskt roligt att vi kan vara med och leda utvecklingen inom förnybart bränsle, säger Folke Nyström, utvecklingschef på MittSverige Vatten. Kommunens rötgaskammare, välbekanta i stadsbilden. Tillverkningen vid biogasfabriken startar redan i höst. Så här kommer det att gå till: Avlopp från hushållen i Sundsvall hamnar hos Tivoliverket. När vattnet renats återstår en stor mängd slam som skickas in i så kallade rötgaskammare. Där förhindrar man att slammet kommer i kontakt med syre och då startar rötningsprocessen, som gör att metangas (biogas) bildas. I dag eldas metangasen för uppvärmning eller används i kommunens biogasfordon. Den nya så kallade kryotekniken tar bort koldioxid (35 procent) från gasen och gör det möjligt att med nedkylningsteknik skapa flytande metan. Då går sex gånger så mycket att frakta i en tankbil som i dag. Då blir det också möjligt att transportera så stora mängder som krävs för försäljning på mackar i regionen. Det här är en framtidssatsning. I dag finns bara ett tankställe för biogas i Sundsvall, men nu finns förutsättningar för fler. Och intresset ökar snabbt i hela Norrland. Jag tror särskilt mycket på användning av biogas för tunga fordon, säger Folke Nyström. biogas från Mälardalen Från kommunens sida är MittSverige Vatten och utvecklingsbolaget Fokusera inblandade. Men viktiga roller har också företagen Scandinavian GtS, AGA och Preem som står för tekniken, hanterar och transporterar gasen samt säljer den. Fram tills nu har biogas från Mälardalen transporterats till Preemmacken på Landsvägsallén för att säljas. Längre fram väntar den verkligt stora utvecklingen. En förstudie är gjord där Sundsvalls kommun tittat på möjligheterna att bygga en storskalig anläggning för tillverkning av biogas i Petersvik. Tanken är att där också använda slam från pap- 14 s ko p e t

15 Detta har Kyrkskolan gjort Satt in små sopstationer med pappersåtervinning och komposthinkar i alla rum. Sett över matsalsmiljön och bland annat fått ner ljudnivån. Utökat salladsbuffen och fruktstunderna. Skapat mer rörelseaktiviteter. Byggt en grönare utemiljö, med hjälp av föräldrarna. Förskolor och skolor med Grön flagg i Sundsvall Fäbodgränds förskola Kyrkskolan Lucksta och Sörängsbackens förskola Matfors Grundsärskola Päronlunda förskola Solens Montessoriföreskola och Bosvedjans förskola Källa: Håll Sverige Rent Underbart hållbart Är du energismart? flagg Barn hör så mycket om miljön i media. De är kunniga och engagerade och här kan de vara med och göra något i det lilla, säger fritidspedagogen Annika Ådahl. Skolans miljöråd, som består av personal och elever från alla klasser, spelar en nyckelroll. Vi ser även ett stort engagemang från föräldrarna, säger Annika Ådahl. För att få behålla flaggan krävs nu nya mål. Det här är ett levande arbete. Senast i november ska en ny handlingsplan tas fram, säger Carina Cederholm. Med anslutna skolor och förskolor är Grön flagg Sveriges största miljönätverk för pedagogiska verksamheter. Fler än 40 länder är med i nätverket som internationellt kallas för Eco Schools. Gasar på: Folke Nyström, utvecklingschef på MittSverige Vatten. T e x t: Olof Axelsson F o t o: Svanthe Harström perstillverkningen i Ortviken och hushållsavfall som Reko samlar in, tillsammans med avloppsslammet, för att tillverka biogas. Det ligger några år framåt i tiden. Men om vi tar ett steg i taget så kanske vi till slut klarar en omställning från fossilt bränsle och blir mer självförsörjande än i dag, menar Folke Nyström. T e x t: Anders Lövgren F o t o: Bo Fernström Fakta/biogas i Sundsvall Biogas bedöms vara det fordonsbränsle som har minst påverkan på miljön av det som finns på marknaden i dag. Årsproduktionen av biogas vid Tivoliverket blir kubikmeter färdig fordonsgas, vilket motsvarar lika många liter diesel. Den skattebefriade biogasen kostar ca 11 kronor per kubikmeter. I Sverige finns 90 tankställen, utbyggnad av nätet pågår. En tank i personbil räcker mil beroende på körsätt. Bilarna har också bensintank som kopplas in när gasen tar slut. Kvar efter framställningen av biogas blir slam som blir till utfyllnad och jordförbättringsmedel. Visste du att en Morris från 1936 bara drog 0,6 liter per mil? Den kostade då 2995 kronor, vilket idag motsvarar kronor. Det slår mig att det är ganska få bilar som bara drar 0,6 liter per mil i dag och hittar jag en så kostar den minst det dubbla. Bilar har förvisso blivit säkrare och snabbare, men nog kan man tycka att bilmotorers effektivitet borde ha utvecklats något. Visste du att Sverige kan halvera sin energianvändning till 2030 genom effektiv energianvändning? Flera rapporter visar att det är möjligt att göra såväl tekniskt som ekonomiskt. I stort handlar det om: energisnåla processer i industrin ett bättre utnyttjande av spillvärme energieffektivare bostäder att offentliga organisationer bara köper in energismarta produkter och att vi ändrar vårt beteende något. De som har genomfört energisparprogram säger att de är förvånade över hur lätt det är att minska sin energianvändning. Det är många som uppnår resultat långt över uppsatta mål och att investeringarna varit lönsamma. Man säger att motståndet snarare sitter i våra huvuden än i tekniken. Det är inte ens frågan om att införa ny teknik utan att använda den teknik som redan finns. spara pengar med n egawatt! Energieffektivitet ses till och med vara en viktigare faktor än alternativa energikällor som vind, vatten, sol och bioenergi. Omställning från fossila bränslen till ren energi tar tid. Sparar man värme och el får man snabbt tillbaka pengarna samtidigt som man minskar sin klimatpåverkan och i vissa fall också ändrar sitt beteende i en mer hälsosam bemärkelse. Negawatt är sparad energi och sparade pengar och borde vara en mycket stark drivkraft. Vem vill inte använda sina pengar till roligare saker än elräkningen? utmana di n kollega! Just nu kan du läsa om kommunens spara energi -kampanj på intranätet Inloggad. Under hösten kommer Sundsvalls energi att utveckla sitt utbud av olika energitjänster. Du kan också utmana dina kollegor i hur klimatsmart du är på Enligt klimattestet släpper jag ut 3,1 ton växthusgaser per år. Jag utmanar dig att komma ner under två ton för en mer hållbar nivå. Eva-Marie Tyberg Ekoekonomistrateg

16 Skopet kollar läget på olika arbetsplatser T e x t: Ingela Hofsten F o t o: Bo Fernström Hej, vad gör ni? full fart Vrom!! Kolla på motorcyklisten, vilken fart hon har! Johanna Fäst, barnskötare på Regnbågens förskola i Nacksta, sitter med Melissa, 4 år, i knät och tittar på när treåriga Ofelia gunggasar dagisets hoj så fort att håret flyger. Men nu är det alldeles strax dags för lunch, så motorcykelturen får sluta för den här gången och Johanna tar flickorna i var sin hand och går mot den förföriska doften av potatisbullar och stekt fläsk. alla hjälper till På Örtagårdens fritids är ungdomarna i möjligaste mån med vid alla dagliga göromål. Sopsorteringen, till exempel. Jonatan Hägglund, 14, har inget verbalt språk, men på hans glada små skutt och gester är det lätt att förstå att han gillar att hjälpa Marlene Wikström, omsorgspedagog, att slänga pappkartonger och annat. 16 sko p e t

17 Surfa på Himlabadet Här sitter John Sandin och äter glass medan han bläddrar i några papper. Han och de andra badvakterna på Sporthallsbadet har haft en annorlunda sommar. Förutom att de fått jobba inomhus har de delvis haft andra arbetsuppgifter än vanligt. De är nämligen uppdelade i olika projektgrupper inför planeringen av Himlabadet. John och två till ansvarar för surfen. Det är ritningar till den som ligger framför honom på bordet. Han ser förväntansfull ut även om han säger sig vara lite nervös. Tänk om man inte klarar att surfa, säger han med ett stort leende som övertygar oss om att han inte kommer att ha några sådana problem. Tänk om man inte klarar att surfa! Lätt på handen Med lätt hand styr Jim Byström på fastighetskontorets utemiljögrupp sin stora gräsklippare runt buskar, träd och stenbumlingar. Det har han gjort sedan maj och kommer att göra en bra bit in på hösten innan säsongsanställningen är slut för i år. Bara riktigt regniga dagar har han och hans kolleger fått andra arbetsuppgifter, som att stå inomhus och måla soptunnor. skol start En massa datorer på Södermalmsskolan behöver kopplas ihop med varandra. Därför håller Magnus Enström, tekniker på IT-avdelningen, på att skruva fast vägghållare i en switch som sedan ska konfigureras innan han kan åka iväg och montera den på plats. s ko p e t 17

18 Rapport från Kommunfullmäktige maj och juni Timrå bäst då blev det tyst Sten Zackari, Skopets utsände. Fullmäktiges halvtidsvila för år 2009 inföll mellan mötena 25 maj och 15 juni. Sigge Godin (FP) motsatte sig förgäves en föreslagen höjning av taxan på hushållsavfall med 49 öre per kilo. De flesta funderade mera på de 400 miljoner kronor som fullmäktige härutöver hade att skaka fram ur ärmen för att täcka underskottet till budgetberedningen i september. Lokala näringslivsdirektören Malin Wedin redovisade Svenskt Näringslivs Ranking. Den innehöll, att Sundsvall rasat ner till 174:e plats (-15), medan Timrå avancerat till 115:e (+63) av Sveriges kommuner. Mikael Gäfvert (M) var den ende som yttrade sig och han åstadkom en rättelse i rankingredovisningen. Därmed lät sig fullmäktige nöja. Enligt rankingen var det toppen att bo i Danderyd och det kunde de flesta acceptera. Men att det skulle vara bättre att bo i Timrå än i Sundsvall var svårt att förstå. Var det den tanken som gjorde Sundsvalls fullmäktige tystlåtet hela månaden? I fullmäktigesalen hördes några lättnadens suckar över regeringens beslut (11 juni) att tillåta byggandet av E4-syd från Myre med en bro över Sundsvallsfjärden. Att det äntligen skulle bli en byggstart för detta bygge måste kännas skönt som en motvikt mot nedskärningarna på de 400 miljoner till septembermötet. Byggstarten för bron över fjärden hade dock angetts först till hösten år Det skulle nu bli snabbare att ta sig genom stan. Några hade redan gjorde det. I lokalpressen skildrades hur en Busslink-chaufför kört elva kilometer för fort på Björneborgsgatan. Gatan hade därmed av den lokala humorn fått namnet Gasaremsan. Chauffören skyllde på att gatan var felskyltad på ena sidan av gatan. För passagerarna gällde uppenbarligen att stiga av på den andra sidan. kommu nal kommu n i kation Sundsvalls kommun har åter firat en mycket framstående nationaldag, nu daterad 6 juni Firandet i Sundsvall klassades under fjolåret som det näst största i Sverige med deltagare. Årets firande nådde p g a väderleken inte upp till samma höjd, men inte långt ifrån. En och annan minnesgod medborgare erinrar sig tiden mellan , då kommunen i stället för nationaldag firade Svenska Flaggans Dag från en tribun på Stora torget. Under större delen av denna period gällde folkdans, framträdande av militära musikkåren Att det skulle vara bättre att bo i Timrå än i Sundsvall var svårt att förstå. från Sollefteå (I 21) och högtidstal av överste Åke Skarp från Lv 5 som stående program. Ett år tillfrågades Sundsvalls folkdanslag om det möjligen kunde förkorta dansen med 10 minuter för att ge plats för ett annat alternativ, särskilt som en kylig natt en s k järnnatt var på gång. Men det ville folkdanslaget inte vara med på. Hade man övat ett år, så skulle man väl ändå få visa upp alla turer och alla grupper på stadens torg? Men tiderna förändras, som framgått av en notis i Dagens Nyheter i maj månad. Den berättar att fullmäktige i Karlskrona kortat av tiden för folkdansinslaget vid sitt 6-junifirande från 15 till 5 minuter. Oppositionsrådet Patrik Hansson (S) hade i sammanhanget gjort ett uttalande om knätofsar som om det gällt fotboll säkert renderat honom ett gult eller rött kort. Folkdansarna i Hamboringen, ledda av Karl-Gustaf Johansson (K), hade ilsknat till över förkortningen med vidhängande uttalande och beslutat att inställa folkdansinslaget. En drygt 20-åriga tradition hade därmed på grund av de ömsesidiga kränkningarna brutits. Risken att något liknande ska inträffa i Sundsvall är kanske liten? Teknikprogrammet värvar tjejer IT-service fick pris Favi:s pris för mångfald i arbetslivet gick i år till en kommunal verksamhet, nämligen IT-service. IT-service lyfts fram som en arbetsplats där medarbetarna har mod att ge utrymme och tid för praktikanter och visstidsanställda att utvecklas. Några pratar om mångfaldens fördelar i arbetslivet medan andra omsätter orden i handling, står det i motiveringen. Det känns väldigt roligt att få utmärkelsen. Vi har en öppen attityd och sitter inte fast i gamla traditioner, säger chefen Joel Tostar. På IT-service arbetar 33 personer i åldern år med sammanlagt åtta olika modersmål. Åtta av dem är kvinnor. Den 6 juni fick Joel Tostar ta emot blommor, diplom och en tavla vid en ceremoni på Stora Torget. F o t o: D i r a w i S a l e h Tekniken behöver tjejer lika mycket som tjejer behöver teknik! Det säger Carina Turton, lärare på teknikprogrammet på Sundsvalls gymnasium. Tillsammans med sin kollega Anne-Mi Liljestrand och sex gymnasieelever anordnade hon i sommar projektet FLIT, som är några dagars aktiviteter för flickor i årskurs åtta. Syftet med projektet är att väcka och skapa intresse så att fler flickor väljer tekniska utbildningar. 30 flickor hade anmält sig, och utöver prova-påaktiviteter så fick deltagarna träffa kvinnliga förebilder på teknikföretag i Sundsvall. Det relativt stora intresset kan ha berott på att alla flickor i årskurs åtta i kommun fick ett personligt brev med Agnes Edeby, högstadielev från Katrinelund, är en av inbjudan. många tjejer som är nyfikna på teknik. Nu höjer lärarna siktet. Vi planerar bland annat att besöka en gymnasieskola i Hässleholm under hösten för att ta del av deras erfarenheter. Den skolan har ungefär 40 procent flickor på teknikprogrammet, säger Carina Turton. I fjol hade teknikprogrammet i Sundsvall 15 procent flickor bland eleverna. I år minskar andelen till 10 procent. f o t o:sundsvalls gymnasium 18 sko p e t

19 Distriktssköterskor sägs upp Drygt 35 distriktssköterskor som i varit anställda i kommunen för hemsjukvårdens räkning är uppsagda. Det är landstinget som har ansvar för de arbetsuppgifter som distriktssköterskorna utför, men sedan 1997 har landstingets primärvård köpt denna tjänst av kommunen. Detta avtal är nu uppsagt från och med 1 februari Landstinget ser samordningsvinster och säger att de kan sköta det här billigare i egen regi, säger Håkan Littzell, äldreomsorgschef i Sundsvall. Det är självklart inte roligt att behöva säga upp personal, men det är det enda vi kan göra. h a n d l e da r e Distriktssköterskorna är handledare för den övriga hemsjukvårdspersonalen och har ansvar för att delegera arbetsuppgifter som hemsjukvårdspersonalen inte har formell behörighet till, till exempel utdelning av medicin med mera. Sundsvall är den enda av länets kommuner som haft hemsjukvårdens distriktssköterskor anställda genom ett sådant här avtal, säger prim ärvårdsdirektör Lennart Moberg vid Landstinget Västernorrland. Sundsvalls kommun begär ett pris för tjänsten som är mycket högre än vad den kostar oss i övriga kommuner och vi kan inte ha olika prislappar i olika kommuner, säger han. Äldrevårdschef Håkan Littzell å sin sida säg er att han oroar sig för att det hela kommer att påverka kommunens hemsjukvårdspersonal. Lennart Moberg säger att det är svårt att förutsäga huruvida Sundsvalls hemsjukvård kommer att påverkas av den nya ordningen. i ngen kvalitativ ski llnad Det beror på vilken flexibilitet och förutsättningar till nytänk det finns hos personalen. Men någon kvalitativ skillnad för brukarna kommer det inte att bli, utan vi ska givetvis bedriva en patientsäker vård även i fortsättningen. Det kommer att finnas distriktssköterskor i kommunen även i fortsättningen, men anställda av oss i stället. Han lovar också att kommunens hemsjukvårdspersonal kommer att få möta landstinget under hösten för att få information och möjlighet att ställa frågor. När avtalet mellan kommunen och landstinget skrevs 1997 kom flertalet av de distriktssköterskor som då anställdes av kommunen från landstinget. Om de nu blir återanställda av landstinget återstår att se. Tjänsterna kommer att utlysas och jag hoppas de söker, säger Lennart Moberg. De kan ju jobbet och gör det bra. I n g e l a Hofsten Hallå där, Peter Lindberg...som bytt Sundsvall och Lärarförbundet mot en skola i Järfälla. Vad gör du nu? Jag har flyttat till Kallhäll i Järfälla utanför Stockholm och arbetar som förskollärare i en förskoleklass. Det känns väldigt kul att vara tillbaka hos barnen igen efter att ha jobbat fackligt så länge. Nu måste man vara snabbare i allting. Varför flyttade du och varför blev det just Järfälla? Jag kände att det var dags att göra något nytt. Att det blev Järfälla beror helt enkelt på att jag har många vänner här nere och att jag fick ett bra jobb förstås. Socialtjänsten inför flexibel bemanning Flexibla önskescheman införs nu successivt på socialtjänstens arbetsplatser. Inför varje schemaperiod (6 8 veckor) görs en bedömning av bemanningsbehovet. Personalen får sedan välja vilka arbetspass de vill jobba. En del av tiden sparas för att täcka korttidsfrånvaro både på den egna och på andra arbetsplatser. Syftet är att minska kostnaden för vikarier och övertid, men också att få en bemanning som stämmer överens med de faktiska behoven på varje arbetsplats. Dessutom får personalen större möjligheter att styra sin arbetstid. Marianne Isacson är utredningssekreterare på socialtjänsten och projektledare för Rätt i tiden som satsningen kallas. sto r f ö r ä n d r i n g Det här är en jätteförändring som berör anställda, säger hon. De tekniska verktyg som behövs för att hålla koll på scheman och tid är inköpta. I slutet av augusti genomfördes en förstudiedag och systemet testas nu på fyra pilotarbetsplatser. Hur mycket av arbetstiden som ligger i timbanken kommer att variera mellan olika arbetsplatser. Men under en viss schemaperiod (normalt sex åtta veckor) ska en anställd kunna ligga högst 40 timmar minus och högst 80 timmar plus, jämfört med sin vanliga arbetstid. En del är oroliga för att behöva jobba även på andra arbetsplatser än sin egen. Här är det viktigt att understryka att det inte ska bli något hela havet stormar utan att man jobbar på ett fåtal ställen. Samtidigt ser många positivt på att få prova på något nytt, säger Marianne Isacson. Lokala kollektivavtal ska tecknas under hösten. Enligt planerna ska de nya bemannings- och schemaverktygen fungera fullt ut i slutet av mars. O l o f Axelsson Du har arbetat länge inom skolan i Sundsvall Ja, det blev 22 år. Först som förskollärare och sedan som idrottslärare. De tre sista åren arbetade jag fackligt för Lärarförbundet på heltid. Hur länge har du varit engagerad i facket? Nästan lika länge som jag jobbat i skolan, 20 år. Jag var först arbetsplatsombud och blev sedan distriktsansvarig i Njurunda. Jag har suttit i Lärarförbundets styrelse sedan starten 1991, senast som vice ordförande. Hur har förhållandena i skolan förändrats under de här åren? Den stora skillnaden är att det har blivit mer administrativt arbete, alltså fler arbetsuppgifter. Man tvingas göra en massa onödigt pappersarbete i stället för att lägga fokus på barnen. Har du hunnit märka någon skillnad mellan hur Sundsvall och Järfälla hanterar skolfrågorna? Att det inte är så illa i Sundsvall som man kanske tror. Gräset är inte grönare på andra sidan. Samtidigt har jag märkt en större tydlighet i beslutsvägarna här. I Sundsvall är det ofta oklart vem som leder och styr. Å andra sidan tycker jag att det blivit bättre den senaste tiden, både i kommunen i stort och på Barn- och utbildning. Vilken är den viktigaste frågan för lärarna i dag? Att få en rimlig arbetsbörda, så att man får tid till att utveckla verksamheten i förskolan och skolan. T e x t: Olof Axelsson F o t o: Bo Fernström s ko p e t 19

20 POSTTIDNING B Returer: Sundsvalls kommun, Sundsvall Porträttet: Peter Löthman Från räddningstjänsten, med lite drygt 200 anställda, till socialtjänsten med nästan När Peter Löthman blir socialdirektör utökas hans ansvarsområde rejält. Han tar sig an utmaningen med glädje och tillförsikt. Varför tog du jobbet? Både på räddningstjänsten och inom socialtjänsten handlar det om att ta hand om människor som av olika skäl behöver stöd och hjälp. Det kändes också lockande att få vara med och ingå i kommunledningen. Sen var det dags att byta arbetsplats. Det vinner både verksamheten och jag på, tror jag. Men att chefa över nästan personer? Det är jätteviktigt att vara lojal mot linjen. Det vill säga att jag varken kan eller ska ta beslut som rör de enskilda verksamheterna eller medarbetarna. Det ansvaret ligger hos respektive verksamhet och dess chef. Däremot kommer jag självklart att sätta mig in i de olika verksamheterna. Och lagstiftningarna som styr dem, inte minst. Det har varit ganska stor omsättning på posten de senaste åren (se ruta). Vad tänker du om det? Ingenting. Jag har tackat ja för att jag är intresserad och vill göra mitt bästa. Klarar jag inte det måste jag förstås ta konsekvenserna. Men min ambition är att bli kvar ett bra tag. Sen är det ju till stor del ett lagarbete och jag är ganska bra på att jobba ihop i lag. Och det är en duglig samling människor jag ska jobba med. Vad i chefspositionen tilltalar dig? Jag tycker om att se människor växa. Som chef har jag möjlighet att påverka den processen. Baksidor? Att man ibland tvingas ta beslut som inte alla uppskattar. Vilka är dina styrkor som chef? Jag är bra på att lyssna, analytisk, ser sammanhang och har någon slags förmåga att tidigt känna olika vibbar. Det har hjälpt mig flera gånger, så att jag kunnat ändra riktning då det behövts. Det spelar också stor roll hur jag själv beter mig. Om jag säger att jag har förtroende för mina medarbetare kan jag inte kortsluta genom att gå förbi dem. Ord och handling måste synka. Svagheter? Jag tror jag kan bli modigare. Ibland är man hänsynsfullt hänsynslös, så att säga, för att man drar sig för att ge jobbiga besked. Men på längre sikt är det bättre att ge det där jobbiga beskedet direkt. Hur skulle dina medarbetare på räddningstjänsten beskriva dig då? En del av brandmännen skulle säga att jag är tuff. På vägen mot ett beslut är jag öppen för synpunkter, och vill gärna ha dem. Men när ett beslut väl är taget är det ingen idé att komma och gnälla. Vilka utvecklingsmöjligheter ser du för socialtjänsten? Det kan jag inte säga på rak arm, men rent generellt kommer det att handla om ett vidgat uppdrag med mindre pengar. Det kräver mod och en jättenära dialog med brukarna. Hur kommer de anställda inom socialtjänsten att märka att de fått en ny högsta chef? (lång tystnad) Jag tänker så här: om ett tag kommer vi att ha en gemensam grundinställning, oavsett verksamhetsdel. Att så här jobbar vi inom vår förvaltning. Fotnot: Tjänsten som chef för räddningstjänsten är utlyst. T f räddningschef är Tomas Öhrn. T e x t: Ingela Hofsten F o t o: Svanthe Harström Socialdirektörshistoria Birger Stark Doris Hjorth (t f) jan april 1991 Göran Johansson maj Arne Näsvik (t f) jan maj 2000 Sten-Olof Altin juni augusti 2005 Arne Näsvik (t f) sep feb 2006 Ulf Johansson mars augusti 2008 Barbro Dahl konsult sep mars 2009 Marianne Bergman (t f) april sep 2009 FAKTA Peter Löthman yrke: Tillträder som socialdirektör 1 oktober ålder: 46 familj: Hustru Christina, HR-ansvarig på försäkringsbolaget If, Johan, 8 och Emma, 5 bor: I villa i Timrå som jag och hustrun byggt själva samt sommarstuga vid Faxälven fritid: Fiske. Det är ett sätt för mig att vara i naturen och koppla av allt annat. Och så spelar jag gitarr och sjunger. Jag och en kompis har en duo som brukar uppträda ibland

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09

Arbetsplan Mo skola. Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Arbetsplan Mo skola Läsåret 09/10 Reviderad september 09 Mo skola Mo skola är en F 6 skola med fritidshem. Skolan byggdes år 1954 och har en fantastisk utemiljö som stimulerar till lek, arbete och lärande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret 2013-2014. Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen 19-21. 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling

Nyborg Skola och Behandling. Läsåret 2013-2014. Nyborg Skola och Behandling. Doterödsvägen 19-21. 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling Nyborg Skola och Behandling Läsåret 2013-2014 Nyborg Skola och Behandling Doterödsvägen 19-21 444 40 STENUNGSUND Skola/Fritidshem/Behandling 2013-09-10 ACJ ANTECKNINGAR Sida 12 ANTECKNINGAR Innehållsförteckning

Läs mer

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun

Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun 1 (9) Handlingsplan mot tobak för ungdomar i Mörbylånga kommun Fastställd av referensgruppen, våren 2012 2 (9) Vision Vår vision En tobaksfri framtid i Mörbylånga kommun innebär att ingen av kommande generationer

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal

Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal Gefle Montessoriskolas jämställdhetsplan elever och personal 2015 Revideras i december 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026 183055 Sofiagatan 6 rektor: Elisabet Enmark elisabet.enmark@geflemontessori.se

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust

Ormbergsskolan. Trygghet som skapar lärlust S KO L O M R Å D E B J Ö R K S K ATA N L U L E Å Ormbergsskolan Trygghet som skapar lärlust 2 Ur trygghet föds nyfikenhet och lust att lära Grunden för Ormbergsskolans koncept är den trygghet som finns

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Trygghetsplan 2014-11-19 Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling På Vintrosa skola och fritidshem ska alla trivas och känna sig trygga. Då är förutsättningarna goda för var och en att

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem

KVALITETSREDOVISNING. Källby Gård. Fritidshem KVALITETSREDOVISNING Källby Gård Fritidshem Läsår 2011-2012 ENHET Källby Gård fritidshem FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2011-2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Källby Gård har under året haft förskoleklass,

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan. grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan grundskola årskurs1och årskurs 2 förskoleklass och fritidshem läsåret 2014/15 Keith Haring Upprättad augusti 2014 Lisbeth

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Likabehandlingsplanen i kortversion

Likabehandlingsplanen i kortversion Likabehandlingsplanen i kortversion Augustenborgsskolan & Rosenholmsskolan Likabehandlingsplanen är skolans handlingsplan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Det är en plan som är

Läs mer

Barnens månadsbrev 3

Barnens månadsbrev 3 Barnens månadsbrev 3 Den här gången har vi valt att presentera skolans personal i månadsbrevet. Barnen i fyran har intervjuat. Här är deras presentationer av personalen. December 2008. Intervju med Lasse

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap

Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap Handledning och frågeställningar efter att läst boken, Lille Lustig och skogens vänner Diskussionsfrågor: Likheter och olikheter, utanförskap och gemenskap 1. Instruktion från pedagog till barn: Titta

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 270-283 Daniel Pichler/Ann-Britt Löfström. Ordförande... Christina Pettersson. Justerare...

Underskrifter Sekreterare... Paragrafer 270-283 Daniel Pichler/Ann-Britt Löfström. Ordförande... Christina Pettersson. Justerare... Plats och tid Kommunhuset i Lindesberg, klockan 14:00-16:00 Beslutande Christina Pettersson, ordförande Stig G. Andersson, SPF Nils Lidman, SPF Kaisa Lamu, SFP Henry Lindkvist, PRO Ann-Britt Eriksson,

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105.

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret 2014-2105. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13

Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 Likabehandlingsplan för läsåret 2012-13 - s plan för att främja likabehandling och arbeta mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Inledning Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten

Trygghetsplan. Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling. Musikanten Trygghetsplan Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Musikanten 2014-2015 1 Örebro kommuns trygghetsvision Alla barn och ungdomar i Örebro kommun har rätt till en trygg miljö i förskolor

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor

Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015. Klastorp-Essinge skolor Välkommen till ett nytt läsår 2014/2015 Klastorp-Essinge skolor 1 Förväntansdokument Som elev kan du förvänta dig av oss Att vi strävar mot att du ska få den bästa möjliga inlärningssituationen. Att vi

Läs mer

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan. Läsåret 2014/2015 Verksamhetsplan för fritidshemmet på Ljuraskolans grundsärskola, inriktning Träningsskolan Läsåret 2014/2015 Fritidshemmet på Ljura grundsärskola inriktning fritidshem Fritidshemmet Stjärnan har fritidsverksamhet

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolans fritidshem period 2 (okt dec), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015

DMC - Disabled Making Careers Job hunting and job coaching activities and multi-science methods/tools in Sweden Plymouth, February 2015 Hur samhället i Sverige arbetar för att hjälpa personer med funktionsnedsättning att få ett arbete Arbetsförmåga I Sverige så är de personer med funktionsnedsättning som har en arbetsförmåga inskrivna

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67)

1 April 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. (2006:67) Likabehandlingsplan Läsåret 2015-2016 gällande I Ur och Skur Skabersjöskolan förskola, skola och fritidshem I Ur och Skur Ekomyran förskola I Ur och Skur Linsbo förskola 1 April 2006 kom en ny lag om förbud

Läs mer

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt!

Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Nyanställd som course manager, banchef, En manual för att komma rätt! Detta är i första hand ett HGU arbete för att belysa dom fällor, tricks som finns, vi är alltid väldigt skickliga på att visa upp våra

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Trygghetsrådet består av pedagoger från varje spår samt rektor. Anja Persson, Petra Hall, Emma Eriksson och Katarina Thur.

Trygghetsrådet består av pedagoger från varje spår samt rektor. Anja Persson, Petra Hall, Emma Eriksson och Katarina Thur. Keith Haring 1 Handlingsplan för arbete med att förebygga och åtgärda mobbing, samt alla former av diskriminering och annan kränkande handling mot barn och vuxna i skolans alla verksamheter som är skola,

Läs mer

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal.

Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Protokoll klassombudsmöte 17 oktober 2011 1 Protokoll fört vid klassombudsmöte för Berga Hem och skola-förening Tisdagen den 18 oktober 2011 i Bergaskolans matsal. Närvarande: Henrik Ericson ordf. och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31

Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Likabehandlingsplan för Linghedsskolan och fritidshemmet Flingan 2014-11-01 2015-10-31 Varje elev ska känna glädje i att gå till skolan och ska känna sig trygg och vara känd av alla vuxna. Eleven ska känna

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Rannebergsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Fritidshem, förskoleklasser, grundskola Läsår 2014/2015 1 Grunduppgifter Ansvariga för planen:

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar.

Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola, Förskoleklass och Fritidshemmet Ankaret F Ö R E T A G 1 Årlig plan för likabehandling och mot kränkningar. Hörnefors centralskola,

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE!

VI VILL GÖRA ETT BRA BÄTTRE! VI VILL GÖRA ETT BRA staffanstorp BÄTTRE! Vi vill bygga en ännu bättre kommun! Staffanstorps kommun är och har varit framgångsrik på många sätt. God service till invånarna har förenats med låg skatt, samtidigt

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola

Stångenässkolan. en hälsofrämjande skola Stångenässkolan en hälsofrämjande skola Vi vill att barn och ungdomar ska få uppleva välbefinnandet i att röra på sig, förstå vikten av sömn och mat, samt tränas i, och uppleva glädjen med, det betydelsefulla

Läs mer

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen

Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Eleverna i Kallingeskolan F-6 har gjort en egen tolkning av likabehandlingsplanen Det finns en likabehandlingsplan som gäller för barn och vuxna på Kallingeskolan och där står det saker som vi måste veta

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer