Till politiker och utbildningsförvaltning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Till politiker och utbildningsförvaltning"

Transkript

1 Synguiden - är en vägledning vid planeringen av skolgången för elev med synskada i grund- och gymnasieskolan och i den kommunala vuxenutbildningen. - vänder sig till kommunens politiker, resursteam, skolledare, skolpersonal, föräldrar och övriga som kommer i kontakt med synskadade elever i en lärandemiljö. - är också en vägledning vid planeringen av undervisningen så att man genom ett anpassat arbetssätt och en anpassad miljö kan skapa förutsättningar för delaktighet. Materialet finns endast som webbversion och går att skriva ut som helhet och Synguidensom enskilda sidor. - ger råd om hur en likvärdig utbildning och god kvalité på lärandemiljön för elever med synskada kan uppnås. Den kan vara en hjälp för kommunen i arbetet med utvärdering och kvalitétssäkring. - finns också hänvisningar med adresser och länkar till andra myndigheter, organisationer och intresseföreningar. Kommunerna kan vända sig direkt till oss och efterfråga råd och stöd samt informations- och kompetensutvecklande insatser till olika personalkategorier. Detta stöd är kostnadsfritt. Har du frågor och synpunkter om Synguiden? Hör av dig till redaktionen! Gunilla Lundgren Inger Runerlöw Jimmy Söderström Gunilla Westman

2 Till politiker och utbildningsförvaltning Kommunernas ansvar ökar inom olika områden som rör kommuninvånarnas liv och ställer allt högre krav på kunskap och insikt hos politiker och anställda. De nationella styrdokumenten ger ramarna för kommunens styrning och beslut. "En skola för alla" är sedan lång tid tillbaka måtto och mål. Det betonar alla människors lika värde och allas rätt till likvärdiga förutsättningar för utbildning. Det innebär att kommunerna ska ge barn, unga och vuxna med olika funktionshinder lika goda utbildningsmöjligheter som alla andra i samhället. Det betyder inte att undervisningen ska genomföras på samma sätt för alla. Det medför i stället att var och en ska få undervisning utifrån sina egna förutsättningar. För att det ska bli möjligt behöver många elever med funktionshinder få den fysiska såväl som den sociala miljön och arbetssättet anpassat. Det kan innebära extra kostnader för skolan. I ett allt kärvare ekonomiskt klimat är det många gånger svårt för en enskild rektor att klara de extra utgifterna inom budgeten. För att bedöma de resurser som krävs behöver politiker och anställda i kommunernas beslutsfattande organ ha kunskap om de specialpedagogiska konsekvenserna av olika funktionshinder. Kommunerna behöver bygga upp och kontinuerligt utveckla denna kompetens. Hela skolmiljön, kunskapsmässigt, socialt och fysiskt är samhällets gemensamma åtagande. Elever med behov av särskilt stöd är inte delegerade till några utvalda specialister. De är allas vårt ansvar och framtid. Huvudmannen, d v s kommunen, har ett särskilt ansvar för att skapa en sådan anda, att budskapet om "En skola för alla i ett samhälle för alla" tydligt förmedlas till skolorganisation, skolledning och rektor, och att det når ut till var och en i kommunen. Insikten om skolans vardag och empati för de svaga föds i det verkliga mötet människor emellan och i vardagsmiljön. Specialpedagogiska institutet är en myndighet med nationellt ansvar och uppdrag att stödja kommunerna i deras strävan att skapa "En skola för alla". Myndigheten finns representerad i hela landet och har bl.a. stor kunskap om pedagogiska konsekvenser av funktionshinder.för att kommunerna ska kunna bygga upp och kontinuerligt utvecla denna kompetens erbjuder Specialpedagogiska institutet fortbildning i avsikt att höja kunskapen om funktionshinder och den specialpedagogiska kompetensen. Det innebär att alla som genom beslut ytterst påverkar lärandemiljön från kommunens politiker, skolförvaltning och skolledningar till arbetslag och lärare är välkomna att kontakta oss för att få råd och stöd, fortbildning eller andra kompetenshöjande insatser. I videofilmen "Allt tar längre tid", berättar Fredrik, Niklas och Stefan bl.a. om hur de upplevt skolan. En lärare delar med sig av sin erfarenhet av att undervisa elev med synskada.

3 Vem är synskadad? Synskadad är den som har så nedsatt synförmåga att det är svårt eller omöjligt att läsa vanlig skrift att med synens hjälp orientera sig eller har motsvarande svårigheter i den dagliga livsföringen WHO (1994). International Classification of Impairments, Disabilities and Handicaps. Geneva: World Health Organization. Reprinted (1980)

4 WHO:s synskadekategorier Benämning Kategori Synskärpa Lätt synnedsättning 0 0,3-0,8 Måttlig synsvaghet 1 0,1 - <0,3 Uttalad synsvaghet 2 0,05 - <0,01 Grav synskada med små synrester 3 0,02 - <0,05 Grav synskada med mycket små synrester 4 P - <0,02 Grav synskada, inga synrester 5 ej P Synsvag kategori har syn - kan läsa vanlig text - synskärpa 0,1 - <0,3 Uttalat synsvag kategori har viss grad av synförmåga - läser vanlig text med svårighet och oftast med optik - synskärpa 0,05- <0.1 Grav synskadad kategori saknar ledsyn och lässyn - är beroende av punktskrift och talböcker - använder vit käpp vid förflyttning - synskärpa <0,05

5 Ögat och synsystemet (ur Barns syn av Lena Jacobson, barnögonläkare) En normal synutveckling sker i ett komplicerat samspel mellan ögonen och hjärnan. Bilderna tas emot av ögonen. Men vi ser och förstår med hjärnan. Vi förstår och tolkar synintrycken utifrån våra tidigare erfarenheter, psykiska och fysiska förutsättningar. För att förstå hur ett barn fungerar med hjälp av synen måste vi därför ha en helhetssyn på barnet. Ett par procent av alla barn har något fel som gör att synen inte utvecklas normalt. Oftast handlar det om brytningsfel eller skelning. Alla synfel kan inte förklaras med fel i ögonen. Synnerverna, hjärnans synbanor och syncentrum måste också vara perfekt anlagda och utvecklade för att synen ska bli normal. Om någon del av synsystemet påverkas eller skadas under fostertiden, före, under eller efter födelsen så kommer detta att på något sätt påverka synförmågan. Och med synförmåga menar jag att kunna se och förstå vad man ser." Läs mer på länkarna nedan: Barns syn Syntolkning Barns syn och sensorisk integration Synnedsättningar och optik Sigvard och Marianne Bernadottes Forskningsstiftelse för Barnögonvård "Synen för framtiden" Ögonfakta Ögats anatomi Ögonsjukdomar Ögonsjukdomar, Socialstyrelsen S:t Eriks ögonsjukhus Små och mindre kända handikappgrupper Macula-Lutea

6 Litteratur Vad kan barnet se? Författare: Eva Lindstedt I boken finns en kort beskrivning av den tidiga synutvecklingen hos barn. Olika sätt att bedöma barnets syn presenteras samt hur graden av nedsatt syn kan fastställas. Vidare ägnas ett kapitel åt att ge en översikt över både vedertagna och nyare metoder för att syntesta barn. Nyare forskningsrön visar att man med gott resultat kan stimulera synen hos späda och små barn med låg syn eller flera funktionshinder. Idag finns det bra metoder för att undersöka och stimulera synen och i boken föreslås åtgärder som kan stimulera synutvecklingen hos dessa barn. Materialet är även lämpligt att användas som underlag inför bedömning av vuxna utvecklingsstörda. Beställ här: 6533 Vad kan barnet se? Barns Syn, Författare: Krister Inde Boken handlar om synsystemets och synfunktionens utveckling hos barn. Vanliga fel såsom brytningsfel, glasögon och skelning avhandlas. Man tar också upp vad som menas med synskada och beskriver några olika orsaker till synskada hos barn. Den innehåller också en berättelse om hur livet kan vara för en synskadad tonåring, och hur det kan vara att vara förälder till ett synskadad barn. En kort genomgång av några hjälpmedel och av Resurscenter syns verksamhet avslutar boken. Bokens målgrupper är föräldrar, lärare och olika personalkategorier inom habiliteringen. Beställ här: 2510 Barns syn Synskadades rehabilitering, Redaktörer: Gunilla Lockne, Ingrid Wikholm, Inger Hertsius Synskadades rehabilitering är ett studiematerial om synskador, hjälpmedel och rehabilitering. Boken tar upp medicinska, psykologiska, sociala och yrkesinriktade åtgärder. Som kurslitteratur är boken lämplig vid alla specialistutbildningar inom synområdet, men också i andra utbildningar för berörd personal och föreningar för synskadade. Beställ här: Synskadades rehabilitering Kontorsservice Ögonkontakt Broschyren handlar om ögat och seendet Mer ögonkontakt Broschyren beskriver hur människor med några vanliga synfel ser och upplever sin situation. Beställ: SRF, Infogruppen Enskede Tfn:

7 Styrdokumenten Till grund för våra viktigaste styrdokument inom skolområdet skollag, förordningar, läroplaner och kursplaner ligger FN:s standardregler. Styrdokumenten anger de nationella målen och de kompletterar varandra. De är till för att förmedla och påverka den gemensamma värdegrunden där de demokratiska värdena är hörnpelare. Alla styrdokument, från FN:s standardregler ut till varje skolas lokala arbetsplan och en enskild elevs åtgärdsprogram, ska genomsyras av de värderingar som är grundläggande i vårt land och innebörden av dem måste förtydligas och konkretiseras för varje steg. Standardreglerna bör finnas med som ett aktivt instrument vid planering, beslutsfattande och genomförande. Eftersom många av de viktigaste besluten som berör funktionshindrade fattas på lokal nivå är det viktigt att alla kommuner för in handikapperspektivet i verksamheten. (Kap Standardreglerna ur "Från patient till medborgare, en nationell handlingsplan för handikappolitiken.")

8 Styrdokumentens funktion Kommuner och landsting skall se till att lärare, förskollärare och fritidspedagoger som undervisar har nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen. Lag (1999:887). Rektor har ett särskilt ansvar för den kompetensutveckling som krävs för att personalen på ett professionellt sätt skall kunna utföra sina uppgifter. Lpo. 94 (s.19). En del av lärarprofessionen är att kunna omsätta styrdokumentens intentioner på ett konkret sätt i den vardagliga skolverksamheten. Det stärker yrkesidentiteten att ha kunskap om styrdokumenten och ger säkerhet och saklig grund att argumentera för elevernas rättigheter och det ger mod att hävda egna rättigheter vad gäller t.ex. behörighet och fortbildning. Därför är det viktigt att rektor som chef för lärare och personal på varje enskild skola håller samtal och diskussioner om innehållet i styrdokumenten levande. Det är också viktigt att det finns en pågående dialog mellan skolpersonal och den lokala skolledningen och beslutsfattare i kommunen om kommunens skolplan och skolans arbetsplan i förhållande till de centrala styrdokumenten. Det är viktigt för att: vi ska kunna hålla en gemensam färdriktning utan att lokala variationer ska ge en försämrad likvärdighet. alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till likvärdig utbildning i det offentliga skolväsendet. tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet hävda människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med de grundläggande demokratiska värderingarna var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö

9 FN:s standardregler och Salamancadeklarationen FN: s standardregler har kommit till för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Det finns totalt 22 regler som berör praktiskt taget alla samhällsområden. Regel 6 heter "Utbildning" och finns i det andra kapitlet som lägger tonvikten på "Delaktighet på lika villkor". Regeln inleds med en uppmaning till staterna att de "bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning och att de bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen". I Salamancadeklarationen (1994) befäste nationerna FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder genom att formulera följande: "... Integrerad (inclusive) skolgång är det effektivaste sättet att bygga upp en solidaritet mellan barn med behov av särskilt stöd och deras kamrater. Att sända barn till särskilda skolor - eller sammanföra dem i specialklasser eller avdelningar inom en viss skola på varaktig basis - bör vara en undantagslösning att förordas endast i de sällsynta fall & (där barnets behov inte kan tillgodoses i vanlig klass)." (kap. I, Punkt 8.Salamancadeklarationen (1994)) Sverige har aktivt medverkat vid framtagandet av bl.a. FN:s standardregler för människor med funktionshinder och vill fortsättningsvis aktivt verka för att barn, unga och vuxna med funktionshinder får lika behandling som andra. Därmed har vi alla som en del av det svenska samhället ett ansvar för att reglerna blir kända och respekterade. Läs mer : FN:s standardregler Salamancadeklarationen Konventionen om barnets rättigheter FN:s konvention om barns rättigheter Barn och unga Handlingsplan för mångfald

10 WHOs klassifikation av funktionstillstånd - funktionshinder Den tidigare handikappklassifikationen International Classification of Impairments, Disabilities and Handicaps (ICIDH) har varit föremål för en omfattande revisionsprocess och har förändrats från en klassifikation av "sjukdomskonsekvenser" (1980 års version) till en klassifikation av "hälsokomponenter". Världshälsoförsamlingen godkände i maj 2001 den slutliga versionen av den nya klassifikationen kallad International Classification of Functioning, Disability and Health, med förkortningen ICF. Den svenska titeln är Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. ICF tillhör en "familj" av klassifikationer för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. Klassifikationerna använder ett standardiserat språk som möjliggör kommunikation om hälsa och hälsovård världen över inom olika yrkesområden och vetenskaper. Modellens övergripande begrepp är hälsotillstånd. Därunder finns två delar eller nivåer. Den övre handlar om funktionstillstånd och funktionshinder och den undre visar på kontextuella faktorer d.v.s. omgivning och personliga faktorer. Modellen visar på hur komplext förhållandet mellan individ och omgivning är och hur alla faktorer samverkar med och påverkar och förändrar varandra i dynamiska samspelsprocesser. Sammantaget skapar alla dessa faktorer individens möjligheter eller begränsningar till aktivitet och delaktighet. Med hjälp av modellen förstår man lättare hur viktigt det är att se till helheten när man tex planerar skolgången för en elev med funktionshinder. Enkla konkreta vardagsfrågor som t.ex. hur placeringen i klassrummet ska se ut och hur stor elevgruppen ska vara blir viktiga faktorer eftersom de påverkar individens förutsättningar till aktivitet och delaktighet. Läs mer: Socialstyrelsen, Epedimiologiskt centrum (sökord ICF) Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (kortversion i pdf-format) Användbarhet för barn och ungdom ICF hompage

11 Från patient till medborgare På uppdrag av regeringen gjorde Bengt Lindqvist 1999, f.d. biträdande socialminister, en utredning om samhällets attityder och bemötande av personer med funktionshinder. I betänkandet "Lindqvists nia - nio vägar att utveckla bemötandet av personer med funktionshinder" (SOU 1999:21) konstaterar han att det finns stora brister just i bemötandet av personer med funktionshinder. I betänkandet föreslår han nio vägar för att förbättra bemötandet. Det är förslag som syftar till att tydliggöra lagstiftningen på vissa områden, stärka den enskildes ställning att delta i samhällslivet och höja kompetensen i frågor som rör bl.a. bemötandets etik. Utifrån betänkandet har regeringen i sin proposition formulerat en handlingsplan med nationella mål och inriktning för handikappolitiken. Insatserna beskrivs i tre huvudområden - att se till att handikapperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer - att skapa ett tillgängligt samhälle - att förbättra bemötandet För att internationella och nationella lagar och regler ska genomsyra vårt samhälle måste synen på personer med funktionshinder och frågor om mänskliga rättigheter påverka rådande värderingar i samhället. Det finns, säger många forskare, ett samband mellan attityd och bemötande. Det är svårt att klargöra hur detta samband ser ut men man pekar på en ambivalens, en värderingskonflikt mellan en positiv och en negativ inställning i människors attityd till personer med funktionshinder. En gemensam slutsats är dock att människors värderingar och erfarenheter spelar en avgörande roll. Bemötandefrågor är då inte en angelägenhet enbart för funktionshindrade personer själva utan är en fråga som angår oss alla. Ett grundläggande villkor i mötet med en person med funktionshinder är att han eller hon uppmärksammas som den hela person han eller hon är och att funktionshindret enbart är en del av en person. I kap 10 som berör utbildning påpekas utbildningens centrala betydelse för alla människors möjligheter till arbete och möjligheter att delta i samhället i övrigt. Det gäller i synnerhet för personer med funktionshinder. Trots detta har människor med funktionshinder som grupp räknat en lägre sysselsättnings- och utbildningsnivå än befolkningen i övrigt. Funktionshindrade är fortfarande underrepresenterade inom högskolan. I detta ligger en utmaning för hela utbildningssystemet, från förskolan till den högre utbildningen. Bemötande handlar inte bara om mötet mellan människor utan även om hur samhället tilldelar och fördelar resurser. De resurser som avsätts på olika nivåer i samhället speglar den rådande synen på personer med funktionshinder. Läs mer: Från patient till medborgare, en nationell handlingsplan för handikappolitiken Socialdepartementet Handikapp Mer om diskrimineringslagstiftningen SISUS Lindqvists nia - nio vägar att utveckla bemötandet

12 Betsäll: Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken En kortversion av propostionen från: Socialdepartementet, Stockholm Tel: , fax: Om bemötande av människor med funktionshinder Ett nationellt program för att öka kompetensen om bemötande. Utgiven av SISUS Tel: , Fax: , E-post:

13 Skollagen Många texter i Synguiden inleds med citat ur Skollagen. I skollagen finns de övergripande bestämmelserna för ett enhetligt skolsystem och en likvärdig utbildning i hela landet. Här är några viktiga lagtexter. 1 Kap. Allmänna föreskrifter 2 Portalparagrafen Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskthemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd.. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Lag (1999:886). 9 Det offentliga skolväsendet för vuxna skall ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i 2 kap. Den kommunala organisationen för skolan 3 Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. 4 kap. Grundskolan 1 Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet. Den skall kunna ligga till grund för fortsatt utbildning i gymnasieskolan. Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. 2 Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande 7 Hemkommunen är skyldig att sörja för att det för eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om sådan behövs med hänsyn till färdvägens längd, trafikförhållandena,funktionshinder hos en elev eller någon annan särskildomständighet. Läs mer: Skollagen

14 Grundskoleförordningen I grundskoleförordningen meddelas föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen. Där tydliggörs det som enbart är antytt i skollagen om t.ex. skolans organisation, utbildningens innehåll genom läroplan och timplaner, lokalernas utformning och utrustning och om betyg. Här nedan följer några axplock ur kapitel fem. 5 kap. Särskilda stödinsatser I 4 kap 1 andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10. Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, dennes vårdnadshavare eller på annat sätt har framkommit att eleven behöver särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta vid utarbetandet av programmet. Förordning (2000:1108). Stödundervisning 4 En elev skall ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst skall ha uppnåtts vid slutet av det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd. 5 Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör. Läs mer: Grundskoleförordningen Läs ännu mer: Rixlex Sveriges riksdag, Grundskoleförordningen

15 Läroplanen Läroplan för det obligatoriska skolväsendet är den förordning som gäller och som regeringen fastställt utifrån lagtexten. Läroplanen innehåller bindande föreskrifter för skolans verksamhet. Utbildningssystemet omfattas av tre läroplaner; en för förskolan (Lpfö 98), en för den obligatoriska skolan, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) samt en för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). De tre läroplanerna skall länka i varandra och genomsyras av samma syn på kunskap, utveckling och lärande. I läroplanen anges den värdegrund som skolan ska vila på och de normer som skolans verksamhet ska bygga på. Dit hör de demokratiska värderingarna som respekt för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta samt det personliga ansvaret. Dessa värden ska skolan gestalta och förmedla i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism. Normerna har en djup förankring i vårt historiska arv men måste erövras, försvaras och utvecklas i varje ny generation. Läs mer: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Obs! programmet kräver Acrobat reader)

16 Kommunal skolplan I alla kommuner skall det finnas en av kommunfullmäktige antagen skolplan som visar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särskilt framgå de åtgärder som kommunen avser vidta för att uppnå de nationella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärderaskolplanen (Skolagen kap.2 8). Skolplanen är kommunens viktigaste dokument för skolan. Särskild tonvikt läggs på att konkret beskriva på vilket sätt kommunen vill ge barn i behov av särskilt stöd en likvärdig utbildning. Det är ett sätt att lokalt tydliggöra FN:s standardregler, Salamancadeklarationen och regeringens Handlingsplan för handikappolitiken.

17 Lokal arbetsplan För genomförandet av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig personal samt företrädare för eleverna och deras vårdnadshavare. Rektorn beslutar om arbetsplanen. Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas.(grundskoleförordningen 23 ) Förordning (1997:599).I den lokala arbetsplanen skall den enskilda skolan ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras Den ska kontinuerligt följas upp och utvärderas.(grundskoleförordningen kap.2 23). I den enskilda skolans arbetsplan tydliggörs och konkretiseras den kommunala skolplanen på lokal nivå och ska också kunna avspeglas i elevens individuella åtgärdsprogram. Det betyder att innehållet i styrdokumenten måste brytas ned och bli allt konkretare på varje nivå för att kunna fungera som ett arbetsredskap och omsättas i praktisk handling. Undervisningens mål utarbetas av lärarna tillsammans med elever och föräldrarepresentanter. Utgångspunkten för målen och val av arbetssätt måste vara olika elevgruppers och individers förutsättningar. Rektor godkänner och beslutar om arbetsplanen. Läs mer: Läroplaner

18 Elevansvar och inflytande "De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer." (Skollagen 1 kap. 2 ). "Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. Omfattningen och utformningen av elevernas inflytande skall anpassas efter deras ålder och mognad." (Skollagen kap 4. 2 ) "Elevinflytande i varje klass eller undervisningsgrupp skall eleverna ges tillfälle att tillsammans med läraren behandla frågor som är av gemensamt intresse för eleverna. Den närmare utformningen skall anges i arbetsplanen." (6 Förordning (1997:599).) Innehållet och betydelsen av styrdokumenten måste genomsyra hela skolväsendet. "Alla som arbetar i skolan skall främja elevernas förmåga och vilja till ansvar och inflytande över den sociala, kulturella och fysiska skolmiljön." (s. 14 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo94) Det är viktigt att även eleverna själva har kunskap och blir medvetna om sitt ansvar och sina möjligheter till inflytande. Men det är "inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar" utan "undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer".(s.6 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo94) Eleverna själva måste vara delaktiga. Först då blir de också medvetna om demokratins principer. Genom valda elevrepresentanter ska de tillsammans med lärare utarbeta den lokala arbetsplanen. "Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har." (s.6 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo94) Följande punkter är sammanställda utifrån texter i styrdokumenten vars grund bl a vilar på FN:s barnknonvention, som handlar om barns rättigheter. Flertalet punkter är ur Läroplan för det offentliga skolväsendet Lpo94. Listan skulle kunna göras längre. Viktigt är att det som gäller, gäller alla barn och elever - även barn och elever med funktionshinder! Eleven har rätt att oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning och att utbildningen inom varje skolform skall vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. (Skollagen kap.1 2) få utbildning av hög kvalitet

19 ha lärare med utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak ska bedriva." (Kap 2, 3, SFS 1999:321) få anpassad undervisning utifrån förutsättningar och behov. utöva ett allt större inflytande över sin utbildning successivt med stigande ålder få ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig få pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva känslor och stämningar få tillägna sig förmåga till eget skapande möta respekt för sin person och sitt arbete utvecklas och känna växande glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter Läs mer: Elevinflytande i skollagen kap 4 Skollagen Skolverket, Särskilt stöd "Dina rättigheter" Beställ Dina rättigheter tfn: eller på

20 Planera skolgången Särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet. (Skollagen Kap. 4, 1 ) Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.(grundskoleförordningen,kap.5, 5 ) Erfarenheterna visar dock att handikapperspektivet i dag inte integreras i planering och genomförande på det sätt som rimligen kan krävas.( kap 5:2:1 Nationell handlingsplan för handkappolitiken) "Allt tar längre tid." En synnedsättning innebär ett informations- och kommunikationshinder och kräver över huvud taget en mycket hög grad av koncentration av den som är synskadad. Det är många moment inom många områden som en elev med synskada ska lära sig att behärska. Och det tar tid! Tekniken för punktskrifts- och talboksläsning tar tid och kräver inlärning och upprepade övningar. För att undvika luckor i den synskadades begreppsbildning är konkretisering en del av undervisningen. Eleven måste få tid att taktilt undersöka och skapa sig en uppfattning av omvärlden. Under de år Tomtebodaskolan fanns och var en specialskola för elever med synskada hade eleverna ett tionde skolår. Det extra året gav dem tid att lära sig klara det dagliga livets aktiviteter och inte enbart lära sig läsa med hjälp av punktskrift. Då fanns ett supplement till "Läroplan för grundskolan" som hette "Specialskolan för syn-, hörsel- och talskadade" med timplaner och allmänna anvisningar och kommentarer för undervisningen i olika moment och ämnen. I kapitlet "Synskadade elever" lyftes det specifika i undervisningen av elever med synskada fram. Nu finns inga officiella anvisningar, men elever med synskada behöver fortfarande få samma möjligheter att ta till sig undervisningen utifrån sina förutsättningar. Med en flexibel timplan och insikt om att planera organisation och schema i god tid finns det många möjligheter i dagens skola att kunna ta den tid som behövs. Inom ramen för skolans respektive elevens val finns också möjligheter att ge eleven mer tid. Läroplanen öppnar också möjligheter till extra studieår om det skulle behövas.

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet

Skolans organisation och värdegrund. ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation och värdegrund ann.s.pihlgren@utep.su.se Fil dr Ann S Pihlgren Stockholms universitet Skolans organisation Frivillig förskola 1-3 4-5 år F- 9 Gymnasiet Arbete, yrkesutbildning, universitet

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Förskoleklassen är till för ditt barn

Förskoleklassen är till för ditt barn Förskoleklassen är till för ditt barn EN BROSCHYR OM förskoleklassen Förskoleklassen är till för ditt barn Skolverket Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro

Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Handlingsplan för hantering av elevers frånvaro Skolplikten motsvaras av en rätt till utbildning och inträder höstterminen det år barnet fyller sju år och upphör efter det nionde skolåret. Det gäller oavsett

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn?

SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? Särskolan. en skolform för mitt barn? Särskolan en skolform för mitt barn? 1 Ordförklaringar Förälder och vårdnadshavare Vårdnadshavare är den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (är juridiskt ansvariga) för ett barn. Det kan

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Bakgrund och förutsättningar

Bakgrund och förutsättningar Bakgrund och förutsättningar Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013/2014 Aggerudsskolan Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Innehållsförteckning Inledning... s. 3 Skolans syfte och värdegrund...

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet

Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet 1 2003-03-17 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Ansökan om försöksverksamhet med större flexibilitet i utbildningssystemet Sammanfattning Ett led i det livslånga lärandet och ett nästa steg i den

Läs mer

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104

Likabehandlingsplan. för Förskola Lingonet. Läsåret 2009/2010. Antagen 091104 Likabehandlingsplan för Förskola Lingonet Läsåret 2009/2010 Antagen 091104 Innehållsförteckning Lagstiftning och styrdokument..s 3 Barn och utbildningsförvaltningens policy s 4 Förskolan Lingonets mål

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Hedeskolans. likabehandlingsplan

Hedeskolans. likabehandlingsplan Hedeskolan, Björnbärsvägen 2, 457 31 Tanumshede Telefon: 0525-18192, 0525-183 14 Hedeskolans likabehandlingsplan 2012-01-10 Övergripande mål Hedeskolan och fritidshemmets Likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan

Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Regelbunden tillsyn i Säters kommun Prästgärdsskolan/Kungsgårdsskolan Dnr 43-2008:693 Regelbunden tillsyn i Kungsgårdsskolan och Prästgärdsskolan Kungsgårdsskolan förskoleklass och årskurserna 1-6 Prästgärdsskolan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2013:5. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Rapport 2013:5 Studie- och yrkesvägledning i grundskolan Sammanfattning Skolinspektionen har granskat studie- och yrkesvägledningen i totalt 34 grundskolor i hela landet. På varje skola

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan

Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Rev 2013-10-18 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-445 Tor Andersson Barn- och ungdomsnämnden Den europeiska deklarationen för jämställdhet (CEMR), aktivitetsplan UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16

Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan BJÖRSÄTER SKOLA 2015/16 Trygghetsplan En väl fungerande skola bygger på ett ömsesidigt ansvar mellan skolan, elever och vårdnadshavare. För att Landsbygdsenhetens skolor ska ha en trygg och

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2

Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 Del ur Lgr 11: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: kapitel 1 och 2 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund.

Läs mer

Handikappolitiskt Program

Handikappolitiskt Program Handikappolitiskt Program Perstorps kommun Antaget av kommunfullmäktige 2014-02-26 2013-05-15 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Inledning 4 FN:S Standardregler, sammandrag 5 Förutsättningar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun

Handikappolitiskt program för Ronneby Kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Kommunledningsenheten Gäller från: Antagen: KF 52/2008 för Ronneby Kommun Bemötande, tillgänglighet och information Det handikappolitiska arbetet har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark

Elevassistenter och det lärande uppdraget. Gun Stenmark Elevassistenter och det lärande uppdraget Gun Stenmark 1 Problem Här kan det uppstå: gränsdragningssvårigheter mellan assistenterna osäkerhet om vem som ska assistera barnet med vad, samt när det ska ske

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11

November 2010 Karina Ruderfors. Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 November 2010 Karina Ruderfors Plan för studie- och yrkesorienteringen Prästängsskolan läsåret 10/11 Bakgrund Frågan om studie- och yrkesorienteringen har aktualiserats på nationell nivå de senaste åren.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den?

SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Särskolan. hur fungerar den? Särskolan hur fungerar den? 1 SÄRSKOLAN EN SKOLFORM FÖR MITT BARN? SÄRSKOLAN HUR FUNGERAR DEN? Förskola I förskoleåldern deltar barnen i ordinarie förskoleverksamhet. Förskoleklass För barn i förskoleklass

Läs mer

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall

Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall Del ur Lgr 11: Läroplan för specialskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet i vissa fall 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet

Välkommen. till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Välkommen till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet Innehållsförteckning Förskoleklassen Första steget in i skolan 7 Att välja skola 7 En smidig övergång till skolan 7 En typisk dag för en förskoleklassare

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Plan mot mobbning och kränkande särbehandling för område Herrestad/Centrala

Plan mot mobbning och kränkande särbehandling för område Herrestad/Centrala för område Herrestad/Centrala Alla elever, vårdnadshavare och personal skall informeras om vår plan mot mobbning och kränkande. Denna plan beslutades på LSG 060928 efter diskussion på alla enheters arbetsplatsträffar

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016

Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Elevhälsoplan för Pluggparadiset Skola och Fritidshem 2015/2016 Bakgrund Skolan ska se till att eleverna har en bra miljö för sin kunskapsutveckling och sin personliga utveckling. Det innebär att elevhälsan

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan

Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan Riktlinjer för arbetet med Studie- och yrkesvägledning vid Edenskolan En konkretisering av vad de nationella målen för studie- och yrkesvägledning innebär för Edenskolan Enligt skollagen ska elever i alla

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014

Likabehandlingsplan för Högalundsenheten. Läsåret 2013-2014 Likabehandlingsplan för Högalundsenheten Läsåret 2013-2014 Reviderad februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HÖGALUNDSENHETEN... 1 LÄSÅRET 2013-2014... 1 1. INLEDNING... 3 1.2 SYFTE...

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun

Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Handikappolitisk plan för Mjölby kommun Foto: Bo Dahlgren Antagen av kommunfullmäktige 2002-05-28 Förkortad version Detta är en kortversion av Mjölby kommuns handikappolitiska plan. Förhoppningen är att

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Snöbollsgatans förskola 2014/2015 LIKABEHANDLINGSPLAN Snöbollsgatans förskola 2014/2015 Innehållsförteckning Inledning syfte 3 Vision och mål 4 Diskrimineringsgrunderna 4 Nulägesbeskrivning och kartläggning 5 Riskanalys 5 Handlingsplan

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer