Examensarbete 15 högskolepoäng. Elevers förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan en jämförelse mellan årskurs 7 och 9.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 15 högskolepoäng. Elevers förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan en jämförelse mellan årskurs 7 och 9."

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Elevers förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan en jämförelse mellan årskurs 7 och 9 Students' perceptions of the use of mathematics outside of school a comparison between grades 7 and 9 Kristian Gren Lärarutbildning 90 hp Matematik och lärande Examinator: Handledare: Leif Karlsson Ange handledare Handledare: Pesach Laksman

2 2

3 Sammanfattning I detta arbete har jag undersökt skillnader hos 4 elever i årskurs 7 och 4 elever i årskurs 9, i deras uppfattning om användningen av matematik utanför skolan. Detta för att se hur dessa elevers uppfattning om matematik hade förändrats, under deras skolgång. Förutom styrdokument och läroplaner behandlas även teorier om skillnader mellan matematiken i skolan och utanför den, betydelsen av att vardagsanknyta undervisningen samt kontextens betydelse i matematikundervisningen. Som metod valde jag att göra en enkätundersökning följd av kvalitativa intervjuer med 8 elever. Dessutom undersöktes korrelationen mellan inställningen till matematikämnet och uppfattningen om nyttan av det i vardagen. Jag fann vissa skillnader mellan eleverna i de två årskurserna, på det sätt att de till ämnet positivt inställda eleverna i årskurs 9 i större grad kunde finna situationer i vardagen där matematiken kom till nytta för dem. Något eleverna med samma inställning till matematik i årskurs 7 i mindre grad gjorde. Skillnader kunde även urskiljas mellan eleverna i samma årskurs då inställningen till matematikämnet till viss del verkade ha att göra med deras uppfattning om nyttan av den. Nyckelord: matematikundervisning, vardagsmatematik, vardagssituation, skolmatematik 3

4 4

5 1 Inledning Syfte och frågeställningar Teoretisk Bakgrund Styrdokument Behovet av matematik utanför skolan Matematik i vardag och i skola Att vardagsanknyta matematikundervisningen Att skapa verkliga problem Kontext Metod Urval Val av metod Datainsamlingsmetoder Enkätundersökning Intervjuer Procedur Resultat Enkätundersökning Tycker du att matematik är ett roligt skolämne? Hur viktigt tycker du att det är att lära sig matematik i skolan? Hur stor användning har du av matematik när du inte går i skolan? Hur ofta använder du dig av matematik när du inte är i skolan? Vad brukar du göra på fritiden? Vad ser du dig själv arbeta med som vuxen? Hur viktigt är det att kunna matematik för att klara sig som vuxen? Hur ofta tror du att du kommer att få användning av matematik när du är färdig med din skolgång? Hur stor fördel är det att ha mycket goda matematikkunskaper som vuxen? De intervjuade eleverna Beskrivning av elever i årskurs Beskrivning av elever i Årskurs Resultat från intervjuer Nyttan av att kunna matematik Nyttan av att kunna matematik i framtiden Analys och diskussion I vilka situationer och i vilken utsträckning anser sig elever, i årskurs 7 respektive årskurs 9, ha nytta av matematik i sitt vardagsliv? På vilka sätt tror elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 kunna ha nytta av matematik i sin vardag, i framtiden? Finns det skillnader i hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på nyttan av att kunna matematik, nu och i framtiden? Kan jag se någon korrelation mellan de 8 elevernas inställning till matematik och deras förhållningssätt till matematikens nytta i vardagen? Slutord Referenser

6 6

7 1 Inledning Under min VFT och tid som vikarierande lärare på olika skolor tycker jag mig ofta behöva försvara ämnet matematik på det sätt att elever ställer sig frågande till matematikens användningsgrad utanför skolan. Min uppfattning är att många elever inte ser någon anledning att lära sig någonting som de inte kommer att behöva använda sig av när de inte är i skolan. Lpo 94 beskriver hur skolan ska ge elever grundläggande kunskap i matematik och dessutom färdigheten att kunna tillämpa denna kunskap i vardagslivet. Om detta är ett av målen som skolan skall sträva mot så tycker jag även att på vilka sätt matematiken kan komma att behövas i elevernas vardag, nu och i framtiden är något som måste tydliggöras. Jag har alltid varit intresserad av matematikens tillämpningar i vardagslivet och min föreställning är, att elever idag har svårt att se kopplingen mellan den matematik de lär sig i skolan och dess tillämpningar i det verkliga livet. Möjligen kan detta bero på att matematikundervisningen idag inte lägger någon tyngd på att visa denna koppling. Matematiken utanför skolan kan bestå i många saker som att t ex beräkna arean av en vägg som ska målas eller räkna ut summan av varor som ska inhandlas, men vardagsmatematiken kan även ses ur ett annat perspektiv. Unenge (1994) skriver att matematikens roll som ett humanistiskt ämne har ökat, eftersom matematiken fått en ökad influens i vårt samhälle. Han menar att beslut som bygger på matematik blir svåra att ta del av och tolka för människor som saknar grundkunskaper i ämnet. Att ge eleverna insikt om kopplingen mellan matematiken i elevers vardag och matematiken i skolan, skulle möjligen kunna ge eleverna en annan syn på matematiken och göra den mer intressant. Något som jag anser ännu viktigare är, att kunna visa att ämnet är ett verktyg man verkligen kan komma att behöva och ha nytta av i sitt verkliga liv. 7

8 Hur ser elever i grundskolans senare år på matematik som ett verktyg utanför skolan? Är det någonting de anser sig behöva använda nu eller i framtiden eller är det någonting de endast anser vara viktigt för dem som ska studera matematik på högre nivå? Mina antaganden är givetvis endast gissningar och min undran är hur elevers uppfattning om användning av matematik ändras under grundskolans senare år. Att eleverna får chansen att inhämta bredare och djupare kunskap är givet, men ges eleverna möjlighet att tänka efter på vilka sätt denna kunskap är viktig eller på vilka sätt denna kunskap kan appliceras utanför skolsalen? 8

9 2 Syfte och frågeställningar Syftet med mitt arbete är att undersöka 8 elever (4 elever i årskurs 7 och 4 elever i årskurs 9), med olika inställning till matematik i deras förhållningssätt till nyttan av matematik utanför skolan. Vidare vill undersöka om jag kan finna skillnader mellan eleverna i respektive årskurs. Jag ville undersöka på vilka sätt och i vilken utsträckning 8 elever, i grundskolans senare år anser sig ha nytta av matematik i sin vardag. Dessutom ville jag ta reda på deras uppfattning om hur matematik skulle kunna komma till användning för dem, i framtiden. Min avsikt var att göra en undersökning i årskurs 7 samt årskurs 9. Jag var inte ute efter konkreta exempel på vardagssituationer där elever skulle lösa problem, utan jag ville få en uppfattning om på vilka sätt dessa elever ansåg sig behöva matematik utanför skolan. 1 I vilka situationer och i vilken utsträckning anser sig 8 stycken, av mig utvalda, elever i årskurs 7 och årskurs 9, ha nytta av matematik i sitt vardagsliv? 2 På vilka sätt tror sig dessa 8 elever, kunna ha nytta av matematik i sin vardag, i framtiden? 3 Kan man utifrån årskurs, urskilja skillnader i förhållningssättet till nyttan av matematik, nu och i framtiden, hos de 8 eleverna? 4 Kan man se någon korrelation mellan de 8 elevernas inställning till matematik och deras förhållningssätt till matematikens nytta i vardagen? 9

10 3 Teoretisk Bakgrund 3.1 Styrdokument Till att börja med ville jag undersöka vad styrdokument i form av läroplaner och kursplaner har att säga om kopplingen mellan elevers vardag och den matematik de lär sig i skolan. Eftersom intresset låg i, hur elever i grundskolans senare år förhåller sig till nyttan av matematik, så studerades läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, samt kursplanen i matematik för grundskolan. Enligt Lpo 94 har skolan som ansvar att varje elev efter genomgången grundskola behärskar grundläggande matematiskt tänkande och kan tillämpa det i vardagslivet. (Utbildningsdepartementet, 1994) Skolan skall förmedla de mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändring (s.26). (Utbildningsdepartementet, 1994) I kursplanen för matematik på grundskolan beskrivs ämnets syfte och roll i utbildningen. Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer, för att kunna tolka och använda det ökande flödet av information och för att kunna följa och delta i beslutsprocesser i samhället. Utbildningen skall ge en god grund för studier i andra ämnen, fortsatt utbildning och ett livslångt lärande. (s. 26) (Skolverket, 2007) Skolverket beskriver matematik som ett ämne där elever intar erfarenheter från omvärlden vilket i sin tur leder till att de vidgar sin matematiska kunskap. Ett av målen som skolan skall ansvara för att eleverna har uppnått i slutet av det nionde skolåret är att eleven ska ha sådana kunskaper i matematik så att han eller hon kan lösa problem som är vanligt förekommande i hem och samhälle (Skolverket, 2007). Dessutom är ett av 10

11 strävansmålen i matematik att, man i skolans undervisning ska arbeta för att eleven skall ges ett intresse för matematik och ett förtroende för sitt eget tänkande och sin egen förmåga att lära sig matematik, samt att kunna använda matematik i olika situationer (Skolverket, 2007) 11

12 3.2 Behovet av matematik utanför skolan De nödvändiga kunskaper i matematik som en människa behöver för att klara av sin vardag har Wedege (2002) valt att kalla numeralitet (engelska: numeracy). Numeralitet innefattar den funktionella matematiska förståelse som i stort sett alla människor behöver. På grund av matematikens stora bredd i form av tillämpningar i det verkliga livet så har enligt Skovsmose (1990), matematik en samhällsskapande funktion. Matematiken är en unik del av vårt samhälle och den kan som verktyg inte ersättas av någonting annat. För att människor ska kunna inse och förstå sina rättigheter och skyldigheter i samhället är det viktigt att man förstår arbetsgången bakom hur samhället utvecklas. Vi måste ha kunskap om matematikens tillämpningar för att förstå hur beslut i samhället tas ur en matematisk synvinkel. Ahlberg (2001) är av samma uppfattning som Skovsmose (1990) då hon hävdar att elever måste ges användbara matematiska kunskaper så att de kan bli varse om sina rättigheter och skyldigheter i samhället. Eleverna skall ges matematisk kunskap på ett sådant sätt att de kan formulera och lösa problem men också kunna tolka, jämföra och värdera lösningarna på problemen. Löwing & Kilborn (2002) anser att en av svårigheterna med skolans undervisning är att det samhälle vi lever i utvecklas och förändras från dag till dag, vilket betyder att människor hela tiden behöver fler och nya kunskaper för att kunna hantera de situationer som kan uppstå. Även Wedege (2002) uttrycker detta då hon menar att numeralitet förändras i takt med de sociala förändringar och den teknologiska utveckling som sker i samhället. Löwing & Kilborn (2002) skriver, att i samband med att samhället utvecklas blir de valsituationer vi ställs för i vardagen allt fler. Det kan handla om allt från vilken telefonoperatör man ska välja för att ringa så billigt som möjligt till frågor som rör lån och skatt. Detta är frågor som oftast inte vållar några större problem för en välutbildad person, vilket gör att dessa personer ofta, inte ser dessa moment som problem och inte förstår hur stora svårigheter människor utan elementära kunskaper kan få i dessa situationer. En annan aspekt som följer med kunskapsbrister i matematik tas upp av Wedege (2002) som menar att de som människor som anser sig själva som matematiskt okunniga tappar förtroende för sig själva, då matematisk förmåga ofta betraktas som samma sak som allmän intellektuell förmåga. 12

13 3.3 Matematik i vardag och i skola Löwing & Kilborn (2002) delar upp de baskunskaper i matematik som elever har behov av i tre olika områden. Nödvändiga kunskaper, i matematik för hem och samhälle i matematik för arbete med andra skolämnen för vidare studier i matematik Människan ställs mer eller mindre dagligen inför situationer där han eller hon tvingas använda matematik. Denna matematik är dock inte av den akademiska sorten utan består av enkla vardagliga problem som uppstår i t.ex. ekonomiska eller rent praktiska situationer. Skolan har en uppgift att förbereda elever med förkunskaper så att de kan klara av framtida studier, men den skall också ge elever allmänbildning och förmågan att kunna följa samhällsdebatten genom livet. För att få svar på vad som menas med matematiska problem i en vardagssituation väljer jag Unenges (1994) beskrivning, Kommunikation, oftast muntlig sådan, ingår i en vardagssituation och situationen kan också uttryckas, argumenteras och oftast även lösas muntligt. En viss situation med vissa förhållanden är det som mynnar ut i en eller flera frågor i vardagslivet. Den eller dessa frågor kan här lösas på ett eller flera sätt och ge ett eller flera svar. I vardagen måste man ha i åtanke att kunna hitta många olika lösningar till ett eller flera problem, eftersom detta kan komma att krävas i en viss vardagssituation. Här kan man alltså inte tänka på den matematiska enkelheten eller på de sätt som den går att generalisera. I en vardagssituation kan man ofta fråga någon om hjälp, som kan hjälpa till att leda personen till en lösning. I en vardagssituation måste man tänka på fler parametrar, såsom privatekonomi, tidsbegränsningar och andra praktiska skäl. 13

14 Ahlberg (2001) beskriver skolan och vardagslivet som två olika sociala sammanhang. Denna skillnad gör att människor förhåller sig olika till matematiken som de lär sig i skolan och den som de använder sig av i vardagslivet. Den i skolan formellt inlärda matematiken är olik de informella matematikkunskaper som människor redan som barn tar in via sin omgivning i olika former av aktiviteter. Människor använder sig av olika strategier då de ställs för ett problem i vardagen, strategier som inte är tagna ur den formella matematikundervisningen i skolan. Dimenäs (2005) är av samma uppfattning och menar att de informella vardagskunskaper som elever besitter, som bygger på erfarenheter och tolkningar intagna utifrån sin egen sociala och kulturella omgivning är annorlunda än de begrepp som elever möter i skolan. Det som eleven möts av i skolan är ett resultat av långvarig forskning och avsiktlig letande av kunskap. Detta för att man ska kunna förklara och förstå samband som inte kunnat förklaras utifrån vardagliga erfarenheter. Skillnaden i förhållningssättet till matematik i skolan och i vardagen kan enligt Wedege (2002) även synas på det sätt, att när människor väl lyckats med att applicera ett moment i matematiken på ett verkligt problem, så uppfattas inte längre detta moment som något matematiskt, utan som sunt förnuft. Detta eftersom en del människor inte uppfattar ett problem som matematiskt om det inte innehåller en matematisk algoritm eller formel. Lave (1988) har studerat hur människor, i olika åldrar använder sig av matematik i bland annat inköpssituationer och jämfört dessa med hur de använder samma aritmetik i skolan. Hon menar att människor i en inköpssituation upplever miljön som konkret. De upplever sig ha kontroll över sysselsättningen när de samspelar med miljön och tvingas lösa problem i den. I skolan skapar man däremot miljöer där eleverna som individer, känner sig som föremål utan kontroll över de matematiska problemen och deras lösningsmetoder. 3.4 Att vardagsanknyta matematikundervisningen Nilsson (2003) poängterar i sin artikel i Nämnaren att man bör se matematiken som ett sorts redskap som ska ge eleverna den kunskap de behöver för att förstå och kunna utföra handlingar i sitt vardagliga liv. Matematiken i skolan får inte bli för mekaniskt i den bemärkelsen att elever på ett alltför rutinmässigt vis fyller sin tid på 14

15 matematiklektionerna med färdighetsträning, genom att endast räkna sida upp och sida ner i läroboken. Att använda vardagen som utgångspunkt i en uppgift är enligt Nilsson (2003) ibland bara ett sätt att dölja denna färdighetsträning, vilken enligt honom, inte främjar förståelsen för matematik. Istället vill han att vardagen skall användas som utgångspunkt på ett sådant sätt att man låter eleverna arbeta med situationer som de känner till och som skulle kunna finnas i deras vardag t.ex. att planera en klassfest. Eleverna får sedan lösa de problem som skulle kunna tänkas uppstå i dessa situationer och där det behövs ta till de matematiska kunskaper som eleven besitter. Det är på ett sådant sätt man skall konkretisera matematiken eftersom det åskådliggör hur den kan användas för att lösa problem i vardagen. Nilsson (2003) menar att matematikundervisningen på detta sätt skulle bli mer verklig och meningsfull, då eleverna på detta sätt skulle få upptäcka matematikens användbarhet. Kilborn (2003) ger svar på artikeln ovan och inleder med att påpeka sin ståndpunkt angående den mekaniska färdighetsträning vilken Nilsson (2003) tar upp och uttrycker att denna hjälper eleven till djupare förståelse. Huruvida den blir mekanisk är dessutom upp till läraren att bestämma. När det handlar om orsakerna till varför man bör knyta undervisningen till elevernas vardag är även här Kilborn (2003) av en annan uppfattning. Han hävdar att en konkretisering inte bör handla om att knyta undervisningen till en, för en elev känd situation eftersom det finns en nackdel med ett sådant arbetssätt. Nackdelen med att låta eleven arbeta med en vardag de redan förstår, är att de inte bygger upp någon ny matematisk kunskap, vilket i sin tur till att de inte utvecklar sitt matematiska kunnande på ett sådant sätt så att de kan ta i och lösa nya, mer komplexa problem i deras vardag. Meningen med att konkretisera matematiken är enligt Kilborn (2003) inte i första hand att visa dess användbarhet, utan att ny matematisk kunskap skall tas upp av eleven. Att utgå från den vardagsmatematik som eleverna känner till är ett sätt att konkretisera en teori och den stora poängen med att arbeta på ett sådant sätt är enligt Kilborn att använda vardagens problem som ett konkretiserande medium, i avsikt att upptäcka en matematisk idé eller struktur (s.13). 15

16 3.5 Att skapa verkliga problem Mycket av matematiken har utvecklats genom människors behov av att använda den i vardags och arbetsliv, vilket enligt Löwing & Kilborn (2002) gör att denna sortens matematik går att konkretisera. Problemet är att matematikundervisningen i viss mån tappat kopplingen till vardagen och gjort många av de räkneoperationerna onödigt abstrakta. Man måste söka matematikmomentens rötter ur en praktisk innebörd för att göra dessa mer begripliga för eleverna. Problemet är dock att inte all matematik har sina rötter i vardagen. Den matematik som är av den akademiska sorten är inte på samma sätt kopplad till vardagen, men den behövs likväl eftersom en del elever i sin framtid kommer att arbeta med denna sortens matematik. En sådan typ av matematik kräver dock en höjning av abstraktionsnivån vilket för en del elever kan vara ett hinder för förståelsen. Det viktiga i detta fall, när abstraktionsnivån blir hög, är att få eleverna att förstå att man nu lämnat den konkret förklarbara matematiken och gått över till att följa matematikens spelregler. De delar upp matematiken i två delar, en del som innefattar den abstrakta sidan, alltså den matematik som uppstått genom matematikernas behov (ofta som en följd av samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga framsteg) och den andra som är skapad ur vardagen. Vidare menar de att den matematik som uppstått i vardagen, inom skolan ofta blir formaliserad och på så sätt flyttas över till den abstrakta sidan. Detta är något som lärare måste göra något åt menar, Löwing & Kilborn (2002) på så sätt att vi måste återerövra den konkreta betydelsen av matematiken. Nilsson (1999) hävdar att undervisningen är för bunden till skolmiljön och skolböckernas uppgifter. Därför ser vi inte möjligheterna att använda matematiken som ett redskap då vi ställs inför problem i vardagen, där detta skulle vara möjligt. Ett problem i vardagen är olikt de problem man möter i skolan i den bemärkelsen att det i vardagsproblem, inte finns någon klar formulerad information och inte endast en given lösningsmetod. Likt Nilsson (2003) uttrycker han att man behöver träna på att problematisera olika vardagssituationer i skolan för att lära sig att tillämpa matematik i vardagslivet. Lärande är dock inte helt och hållet knutet till skolans värld då det sker både i och utanför skolan (Säljö, 2002). Han uttrycker att hur människor lär inte kan reduceras till en teknik eller metod, vilket det ibland har en tendens att göra i skolan. Man måste iaktta förmågan att lära som en större och alltomspännande fråga om hur kunskaper bildas i ett samhälle mer generellt. 16

17 Utbildningen i skolan är viktiga delar av denna process, men lärandet är inte på något sätt helt och hållet begränsat till denna miljö. Mycket av den förståelse och kunskap vi behöver införskaffar vi oss alltjämt i andra sammanhang, t ex bland familj och vänner eller i form av någon fritidssyssla. Det vill säga i sådana situationer och sammanhang där förmedlingen av kunskap inte är det primära syftet. 3.6 Kontext Wedege (2002) skriver att forskare inom matematik ofta använder termen kontext med två olika betydelser vilket hon förklarar i sin artikel. Task context - Här representerar kontexten verkligheten i uppgiften eller problemet. Till exempel när man inför en vardagssituation som exempel i ett matematiskt problem. Situation context Denna har med miljön där matematiken används (till exempel i skolan eller vardagen) eller med undervisningsmiljön att göra (till exempel undervisningssystem eller undervisningssätt). Task context, är den del av kontextbegreppet vilken Nilsson (2003) framställer som ett sätt att dölja matematisk färdighetsträning, medan han ser situation context, då eleven sätts in i en verklig situation, meningsfull, begriplig och konkret. Wistedt (1991) framhäver i linje med Nilsson (2003) att man genom att införa en vardagssituation i en matematisk uppgift (task context) inte nödvändigtvis hjälper elever att förstå matematiken bakom problemet bättre. Det tycks snarare vara så att om sammanhanget i uppgiften är välkänt för eleverna så ökar risken att de förbiser den matematiska innebörden. Boaler (1993) uttrycker att man inte helt och hållet kan avslå vikten av att använda olika vardagliga kontexter (task contexts) i uppgifter. Hon refererar till William (1988), som beskriver att elever kan känna större personlig mening med en uppgift som har en vardagsrelaterad kontext om denna kontext känns igen. Eleven kommer att känna igen sig och upptäcka vilka metoder han eller hon använt för att lösa uppgiften. Samma lösningsmetoder kan sedan användas för att lösa liknande problem i elevens vardag. Vidare skriver hon att en sådan vardaglig kontext kan ge eleven större engagemang och mer mening med en uppgift, vilket i sin tur kan leda till att eleven ges en större förståelse för den matematik som krävs för att lösa den. Ahlberg (2001) refererar till Carraher m.fl. 17

18 vilka har studerat barn mellan 9-15 år som arbetat som gatuförsäljare i Brasilien. De upptäckte hur dessa elever lyckades lösa uppgifter, i försäljningssituationer på fritiden, som de misslyckades med att lösa i skolan. Anledningen till skillnaderna tycktes vara att de i vardagen kunde koppla beräkningarna de utförde till en handling. I skolsituationen hade dock barnen svårt att lösa liknande problem, eftersom problemen sågs som aritmetiska operationer utan ett språkligt sammanhang. Lave (1988) har visat, att de metoder som elever använder när de befinner sig i en inköpssituation, har väldigt lite att göra med de metoder som eleverna använder sig av när de löser denna typ av uppgifter i skolan. Att utgå från en vardagssituation när elever ska lösa ett matematiskt problem i skolan blir endast, precis som Nilsson (2003) och Wistedt (1991) uttrycker, ett sätt att dölja den matematik som skall användas. Att använda sig av en kontext som en inhandlingssituation gav i Laves undersökning inte eleverna större insikt om kopplingen mellan matematiken inom detta specifika område och samma aritmetik i skolan. 4 Metod För att kunna göra ett välgrundat val av metod använde jag mig av Examensarbetet i lärarutbildningen, Johansson & Svedner (2006) för att få kunskap om olika undersökningsmetoder och satte detta i relation till mina frågeställningar. Jag tittade på de olika metodernas för- och nackdelar samt vilka fallgropar som skulle kunna finnas med dem. Det finns svårigheter med alla undersökningsmetoder och jag valde metod grundat på vad som passade bäst in för mina frågeställningar, utan att tänka på vilken metod som verkade vara mest arbetsbesparande eller enklast. 4.1 Urval Jag gjorde min undersökning på en kommunal grundskola i Skåne. Skolan är en F-9, med elever från förskolan upp till årskurs 9 på grundskolans senare år. Det totala elevantalet för hela skolan är cirka 300 och grundskolans senare år omfattar ungefär 130 av dessa elever. Eleverna i grundskolans senare år är indelade i två klasser per årskurs och varje klass består av mellan elever. Andelen pojkar och flickor är ungefär densamma i varje klass. Undersökningen gjordes på vårterminen Eftersom jag sökte skillnader 18

19 mellan årskurs 7 och årskurs 9 har endast elever från dessa två årskurser deltagit i undersökningen. Totalt har 72 elever deltagit i undersökningen, 37 elever från årskurs 9 och 35 elever från årskurs 7. Eleverna i undersökningen valdes inte ut på något speciellt sätt utan alla elever från årskurs 7 och årskurs 9 kunde och fick delta i undersökningen. Anledningen till att jag valde att göra undersökningen på denna skola beror mycket på att jag under en tid var visstidsanställd på skolan och därför känner till både den och dess personal väl. Detta såg jag som en fördel då jag lättare kunde få hjälp med allt från kontakt med föräldrar till bokning av lektionssalar. Det finns ett bortfall i min undersökning på 9 elever. Detta beror på att dessa elever var frånvarande vid det tillfälle då enkäten fylldes i. 4.2 Val av metod Som metod valde jag att använda mig av en enkätundersökning följd av kvalitativa intervjuer med elever. Min avsikt med enkätundersökningen låg i att jag ville få med ett så stort antal elever som möjligt och på så sätt få fler elever att välja mellan då jag skulle välja ut elever med olika inställning till matematik. En enkätundersökning ger i allmänhet ofta en bred men ytlig bild av det man vill undersöka (Johansson & Svedner, 2006). Därför valde jag, för att kunna ställa fördjupande frågor till eleverna, att följa upp enkätundersökningen med kvalitativa intervjuer, med 8 stycken av dem. Jag skulle på detta sätt kunna får svar på, hur dessa elever anser sig ha nytta av matematik i sin vardag och på vilka sätt de tror att matematiken kan komma till användning för dem i framtiden. Både enkätundersökningar och intervjuer kan ställa till en del svårigheter vid en undersökning och man måste vara varse om de olika metodernas för- och nackdelar. De viktigaste svagheterna med enkätundersökningar, förutom överanvändning och användning som enda metod, är följande: ofullständigt analyserad problemställning, brister i frågekonstruktionen, ogenomtänkt enkätadministration (hur enkäten delas ut och samlas in) och brister i databearbetningen. Johansson och Svedner (2006). Genom att följa upp enkätundersökningen med intervjuer, undviker jag direkt den första 19

20 av svagheterna med enkätundersökningen som undersökningsmetod. Huruvida min enkät har brister i frågekonstruktionen är svårt att veta. Ett sätt att kontrollera just detta är att genomföra en pilotundersökning, vilket är något som saknas i min enkätundersökning. Detta är något som jag tagit lärdom av till framtiden. Intervju som metod kan även den vara svår och en av nackdelarna handlar i detta fall om att man som frågeställare påverkar den intervjuade. Man brukar säga att en intervju kan gå fel på två sätt: det ena beror på den intervjuade att denne av ett eller annat skäl inte är helt sanningsenlig. Det andra beror på intervjuaren att denne pressar sina åsikter på informanten eller vinklar frågorna så att alla aspekter av frågeområdet inte belyses. Johansson och Svedner (2006). Att den intervjuade inte skulle vara helt sanningsenlig ser jag i mitt fall inte som ett stort problem eftersom deltagarna i undersökningen var informerade om deras egen anonymitet, till den grad att jag var den enda som skulle kunna ta del av deras svar. Eleverna har dessutom insikten om att deras svar och resonemang inte kommer att ge några konsekvenser för bedömningen av dem i ämnet, då jag inte är deras ordinarie lärare. Utöver de jag nämnt ovan, så finns det även en del andra brister i min undersökning. Det faktum att eleverna känner mig och dessutom känner till att jag har matematik som ett av mina ämnen skulle kunna vara en nackdel, eftersom de då skulle kunna bli påverkade av detta. De vill möjligen ge mig svar som jag kan tänkas vilja ha istället för att självständigt svara på frågorna i enkäten och under intervjun. Jag försökte dock här vara tydlig och förklara att det inte fanns några korrekta svar och att de helt och hållet skulle använda sina egna åsikter och tankar utan att tänka på att det var jag som ställde frågorna. Även om jag tog upp detta med eleverna, så är de ändå till en viss grad redan påverkade eftersom de känt mig under en tid och därför känner till att jag har matematik som ett av mina ämnen. Därför skulle man kanske, i alla fall under enkätundersökningen, låtit en helt oberoende person utföra denna eller helt enkelt valt elever som för mig är okända. 20

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun

Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun

Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Min man kommer ursprungligen från

Min man kommer ursprungligen från t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars

Läs mer

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN

NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN MATEMATIK GRUNDSKOLAN NYA KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN Den 17 mars 1994 fastställde regeringen KURSPLANER FÖR GRUNDSKOLAN att gälla i årskurserna 1 7 från läsåret 1995/96, i årskurs 8 läsåret 1996/97 och i årskurs 9 läsåret 1997/98.

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Matematik, 600 verksamhetspoäng Ämnet handlar bland annat om mängder, tal och geometriska figurer. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Information om bedömning av reell kompetens

Information om bedömning av reell kompetens Information om bedömning av reell kompetens Reell kompetens Det är möjligt att söka till Lernia Yrkeshögskola på reell kompetens och få denna bedömd i förhållande till den grundläggande behörigheten för

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor

Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Studium av teknikinnehållet i en kommuns förskolor Jennie Mattsson Ht-2009 15 hp B-nivå Lärarprogrammet 210 hp alt 270 hp Examinator: Lars

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun

Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Handlingsplan med riktlinjer för studie- och yrkesorientering i Ystad kommun Studie- och yrkesorientering är en lång process och en väl fungerande studie- och yrkesorientering skapar en betydelsefull grund

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9 Arbetsområde 1. Procent och statistik Syfte formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder. reflektera

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten

Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Digitala verktyg i matematik- och fysikundervisningen ett medel för lärande möten Ulrika Ryan Hur bygger jag den vetenskapliga grunden för min undervisning? Styrdokument Forskning Beprövad erfarenhet Matematik

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR?

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Författare: Ingeborg Hull E-post: ingeborg. hull@stockholm.se Skola: Mälarhöjdens skola Artikelnummer:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan 3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet

Läs mer

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik!

Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Klara målen i 3:an - undervisa i matematik! Att få chans att lyckas i matematik De flesta elever älskar matte under sitt första skolår. Allas vår önskan är att eleverna ska få en fortsatt intressant och

Läs mer

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan

Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Matematik, naturvetenskap och teknik i förskolan Avd Mästerkatten Matematik På Mästerkatten arbetar vi mycket med matematik, naturvetenskap och teknik. Matematik kommer in i alla våra vardagssituationer.

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan

Matematik. - en handlingsplan för grundskolan Matematik - en handlingsplan för grundskolan april 2015 Inledning Bland förskolans, förskoleklassens och grundskolans viktigaste uppgifter är att se till att alla elever utvecklar god taluppfattning, god

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården

Kunskap i skolan. LÄRANDE genom Mål och bedömning. Fäladsgården Kunskap i skolan LÄRANDE genom Mål och bedömning Framtiden? Någon har sagt: Om 50 år finns inte 70% av dagens yrke! Skolans innehåll? Om vi inte vet så mycket om morgondagen kanske vi inte kan fokusera

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Matematikundervisning för framtiden

Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden Matematikundervisning för framtiden De svenska elevernas matematikkunskaper har försämrats över tid, både i grund- och gymnasieskolan. TIMSS-undersökningen år 2003 visade

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen

Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen 1 (6) Bilaga till ansökan om bidrag för utveckling av undervisningen i matematik Matematiksatsningen 2010 Uppgifter om skolhuvudmannen Kommunens namn (om huvudmannen är en kommun) Den fristående huvudmannens

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 Kurs: Matematik Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600 lust att utforska matematiken som sådan. Matematisk verksamhet är till sin lad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen. Kunskaper

Läs mer

2013- Storumans skolor utbildningsplan

2013- Storumans skolor utbildningsplan 2013- Storumans skolor utbildningsplan 2014 Inledning Storuman kommuns utbildningsplan har sin utgångspunkt i de nationella styrdokumenten. I dessa anges inriktning, mål och riktlinjer. Kommunen ansvarar

Läs mer

Storyline och matematik

Storyline och matematik Storyline och matematik Av Eva Marsh och Ylva Lundin I ett storylinearbete om energi fick eleverna i årskurs åtta vid många tillfällen diskutera och lösa matematiska problem som karaktärerna ställdes inför.

Läs mer

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt

Riktlinjer för användandet av Diamantdiagnoser som en del i den strukturerade arbetsmodellen DigiLys. Räkna med flyt Räkna med flyt Som ett led i att höja elevernas resultat införs ett kommunövergripande arbetssätt med diagnoser och tillhörande analysarbete. Diamants aritmetikdel ska vara ett redskap för lärarna i deras

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration

År 2006 hittade jag av en slump boken Rika matematiska problem inspiration Ulrihca Malmberg Att göra rika problem rika Att använda rika problem och utnyttja deras potential är inte helt lätt. Här behandlas några svårigheter och problem som visat sig och som varit utgångspunkt

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass

17 Hemliga tal 18 Kluriga diagram 19 Olika perspektiv 20 Tidslinje 21 Telefonlista med klass Inledning Utdrag ur kursplanen i matematik LGR11 Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att ö formulera och lösa problem med

Läs mer

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Max Strandberg 1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till? Nej det kan man aldrig göra. Man får antingen sluta att ge läxor som eleverna behöver

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ösbyskolan - Föräldrar åk 2. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 22 respondenter Danderyds kommun Ösbyskolan - Föräldrar åk 2 22 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen

Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Pedagogisk dokumentation och den lokala pedagogiska planeringen grunden för den individuella utvecklingsplanen Ann-Charlotte Lindgren ann-charlotte.lindgren@ped.gu.se 10 dec 2009 Stort fokus på individen

Läs mer

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor

Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor Kartläggning av varför så få elever når målen i Haninge kommuns skolor 2 Förord Denna rapport från Barn- och utbildningsförvaltningen i Haninge ger en mycket självkritisk bild av läget i kommunens skolor.

Läs mer

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik

Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Att lyckas med problemlösning huvudmålet i grundskolans matematik Ingrid Olsson. Har du några funderingar så är min mailadress: ingrid.olsson5@bredband.net Problemlösning som huvudmål Problemlösning har

Läs mer

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm

Elevenkät. Årskurs 4. Skolverket 106 20 Stockholm j h Elevenkät Årskurs 4 Skolverket 106 20 Stockholm International Association for the Evaluation of Educational Achievement Copyright IEA, 2007 k l Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Kevingeskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 59 respondenter Danderyds kommun Kevingeskolan - Elever åk 5 59 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Matematikplan Förskolan

Matematikplan Förskolan Matematikplan Förskolan Utarbetad 2014 Sammanfattning Ett matematikprojekt har pågått i Munkedals kommun under åren 2013-2014 där grundskolan har deltagit. Som ett led i det arbetet har denna plan för

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö.

Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Lathund exempel. ÅTGÄRDSPROGRAM Elevens namn: Personnummer: Datum: Klass: Skola: Närvarande: Elev, Vårdnadshavarna, skolpersonal Tänk på balans vid mötet. Ostörd plats. Trevlig miljö. Bakgrund: (kan förvaras

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Bedömningsstödet, en beskrivning

Bedömningsstödet, en beskrivning Se den andre Prov- och bedömningsbank inom ett huvudområde av samhällskunskap för grundskolan Bedömningsstödet, en beskrivning Bedömningsstödet.. Samhällskunskap Två för ämnet grundläggande perspektiv

Läs mer

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter

Värmdö kommun. Kundundersökning 2015. Brunns skola - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 47 respondenter Värmdö kommun Brunns skola - Föräldrar åk 5 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem

Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Östbergsskolan och Klockhusets Fritidshem Välkommen till Östbergsskolan och Klockhusets fritidshem Östbergsskolan är uppdelad på två fritidshem, Västerhus samt Österhus. Det finns två avdelningar på respektive

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013

Tyresö kommun. Föräldrar Förskola. 1582 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB. Mars 2013 Tyresö kommun Föräldrar Förskola 1582 respondenter Brukarundersökning Genomförd av CMA Research AB Mars 2013 Fakta om undersökningen Bakgrund Flera kommuner genomför årligen en kundundersökning i förskola,

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 64 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Elever åk 5 64 respondenter Kundundersökning 2015 Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015 Våga Visa 2015, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Matematik i Skolverket

Matematik i Skolverket SMaLs sommarkurs 2013 Matematik i Skolverket Helena Karis Margareta Oscarsson Reformer - vuxenutbildning 1 juli 2012 - Kursplaner - vuxenutbildning, grundläggande nivå - särskild utbildning för vuxna på

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan

Mål och riktlinjer för. Studie- och yrkesvägledning. Välkommaskolan Mål och riktlinjer för Studie- och yrkesvägledning på Välkommaskolan Alla vinner på väl underbyggda val! Sammanställt av Erika Larsson och Ulla Wallgren Studie- och yrkesvägledare vid Välkommaskolan utifrån

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Vendestigen - Elever åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 12 respondenter Danderyds kommun Vendestigen - Elever åk 5 12 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Skåpafors förskola 1(8) Lokal arbetsplan Skåpafors förskola 2011/2012 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 5 2.4 Förskola och

Läs mer

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande

Läs mer

Dokumentation av kvalitetsarbete

Dokumentation av kvalitetsarbete Dokumentation av kvalitetsarbete Svampar Hedekas förskola Smörblomman Hösten 2014 Förskolor Norr Munkedals kommun Jeanette Björlén Nadia Lindh Elisabet Sjöberg Grundförutsättningar Personalgrupp Vår personalgrupp

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Torskolan i Torsås Mars 2007. Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning Torskolan i Torsås Mars 2007 Matematik Kriterier för betyget godkänd Metoder: Arbetssätt Ta ansvar för sin egen inlärning. Göra läxor. Utnyttja lektionstiden (lyssna, arbeta). Utnyttja den hjälp/stöd som

Läs mer

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson.

Kursledaren: Serguei Shimorin. Övningsledarna: Daniel Zavala Svensson, Shiva Samieinia, Nils Dalarsson. Kursanalys av SF1624 för CINTE, vårtermin 2015 1 Kvantitativa data Moment TEN1 Poäng på moment 7.5hp Antal registrerade 83 Antal godkända på moment 33 Prestationsgrad 40% Antal med slutbetyg 33 Examinationsgrad

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning Plan för studie- och yrkesvägledning Döderhults skolområde 1 Inledning Studie- och yrkesvägledning är en angelägenhet för hela skolan och för samhället i stort. Att göra val inför framtiden är en ständigt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Matematik sommarskola

Matematik sommarskola Matematik sommarskola Metodkategori 4. Individuellt anpassat stöd/utbildning Problemet: Elever från grundskolan saknar i högre grad betyg i matematik än i andra kärnämnen. Detta leder till att de ej är

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter

Danderyds kommun. Kundundersökning 2015. Ekebyskolan - Föräldrar åk 5. Pilen Marknadsundersökningar Mars 2015. 37 respondenter Danderyds kommun Ekebyskolan - Föräldrar åk 5 37 respondenter Kundundersökning 215 Pilen Marknadsundersökningar Mars 215 Våga Visa 215, sida 1 Om undersökningen Bakgrund Tio kommuner i Stockholms län genomför

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer