Förfrågan om möte för att säkerställa genomförande av nationell strategi för skolväsendets digitalisering

Transkript

1 Ert datum Er referens Datum FvE Vår referens Utbildningsminister Gustav Fridolin Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström Utbildningsdepartementet Stockholm Kopia till: Digitaliseringsminister Peter Eriksson Förfrågan om möte för att säkerställa genomförande av nationell strategi för skolväsendets digitalisering Vi, företrädare för leverantörer inom svenska digitala näringar, önskar ett möte med statsråden för att säkerställa ett snabbt genomförande av det av Skolverket framtagna förslaget till strategi för skolväsendets digitalisering. Vi vill med detta möte förtydliga näringslivets behov av ett tydligt ledarskap på alla nivåer i skolväsendet i denna fråga, och vi vill gärna bidra med konstruktiva förslag. IT- och telekomsektorn, både genom branschorganisationen IT&Telekomföretagen och via enskilda bolag, har under lång tid drivit betydelsen av att en genomgripande digitalisering av den svenska skolan genomförs, så att den uppnår en digital mognadsnivå som minst motsvarar ett genomsnitt av övriga samhällssektorer. Det handlar om i lika delar att aktörerna i sektorn vill vara effektiva affärspartners till skolan som att aktörerna är i starkt behov av framtida medarbetare dagens skolelever som har hög digital kompetens. Som företrädare för de digitala näringarna har vi under många år lyft fram att en effektiv digitalisering endast i mindre grad handlar tillgång till utrustning, utan mer om att utveckla metoder och arbetssätt. Vi har också framhållit att det inte bara handlar om att höja lärares digitala kompetens, utan att digitaliseringen måste ske på alla nivåer i skolväsendet. I en skrivelse till Skolverket den 21 december 2015 (jfr bilaga 1), lyfte vi fram, som underlag till Skolverkets uppdrag att ta fram en strategi, följande prioriteringsordning för skolans digitalisering: 1. Ett digitalt rektorlyft, innebärande bl.a. att IT-didaktisk kompetens blir en obligatorisk del i den statliga rektorsutbildningen och att ett digitalt rektorslyft för verksamma rektorer genomförs inom en treårsperiod. Almega AB Sturegatan 11 Box Stockholm Tel +46 (0) Fax +46 (0) Org nr itotelekomforetagen.se

2 2 2. Satsningar på lärares kompetens, bl.a. genom fortbildningsinsatser kring aktuella digitala verktyg och digitala arbetssätt under en treårsperiod och genom att lärarutbildningarna införlivar användningen av digitala verktyg och arbetssätt som obligatoriska delar av utbildningen. 3. Satsningar på elevers digitala kompetens, bl.a. i följande delar: säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik, grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik samt grundläggande kunskaper i programmering. Den första och mest prioriterade punkten, om ledarskapet, betonade vi särskilt i en debattartikel i Dagens Samhälle den 17 juni 2016, Rektorerna måste leda digitaliseringsarbetet. Skolverket har nu presenterat ett paket av strategiförslag som vi anser lovande. Det är dock med både oro och besvikelse vi noterat frånvaron kring ytterligare initiativ från regeringen kopplade till strategiförslagen: Förslagen har inte skickats på remiss, skolans digitalisering omnämndes inte i regeringsförklaringen och i budgetpropositionen anges endast att regeringen arbetar med att ta fram it-strategier 1 utan att några konkreta förslag anges, eller att några särskilda medel avsätts kopplade till Skolverkets förslag. Sverige ligger dessvärre i strykklass internationellt när det gäller skolans digitalisering. Både våra nordiska grannländer och de ledande länderna inom EU har både beslutat om övergripande strategier och börjat genomföra konkreta insatser, som att baka in programmering och andra former av digital kunskap i undervisningen. I den kraftiga digitaliseringsvåg som Sverige befinner sig har vi inte råd att ha ett skolväsende som sitter fast i 1900-talets arbetssätt. Vi bjöd in företrädare för Utbildningsdepartementet till ett samtal om skolans digitalisering med IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd den 13 maj 2016, men vi fick aldrig något svar. Vi hoppas nu på bättre gehör i denna för allas vår framtid kritiska fråga. Med vänlig hälsning, Anne-Marie Fransson Förbundsdirektör IT&Telekomföretagen Johan Rittner VD IBM Sverige Per Johanson VD Tieto Sverige 1 Prop. 2016/17:1 utgiftsområde 16, s. 201.

3 3 Carl-Johan Hultenheim VD Atea Sverige Joacim Damgard VD Microsoft Sverige Leyla Schreiber VD One Agency Lars Kry VD Sigma IT Consulting Carl-Johan Hamilton vvd Ants samt ordförande IT&Telekomföretagens IT-kompetensråd

4 Bilaga till förfrågan till statsråd på Utbildningsdepartementet Skolverkets uppdrag att ta fram nationella strategier för skolans digitalisering IT&Telekomföretagens förslag till prioriteringar, och erbjudande om samverkan Inledning Skolverket har regeringens uppdrag att föreslå två nationella IT-strategier för skolväsendet (en som vänder sig till förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet, grundskolan och motsvarande skol former, och en som vänder sig till gymnasieskolan, gymnasiesär skolan och skolväsendet för vuxna), med avrapportering den 30 mars respektive den 29 april Strategierna ska bidra till ökad måluppfyllelse och likvärdighet genom att den strategiska potential som IT har tillvaratas i hela skolväsendet. Skolans digitalisering är en central fråga för IT- och telekombranschen av flera orsaker, inte minst baserat på branschens behov av framtida arbetskraft med hög digital kompetens. IT&Telekomföretagen har redan bidragit med flera åtgärdsförlag på området, främst genom Beslutsboken från 2013 och PM:et Digitalisera skolan fullt ut från juni De tre områden vi menar bör prioriteras i de nationella strategierna beskrivs nedan. De presenterades av en grupp representanter för våra medlemsföretag tillsammans med representanter för Friskolornas riksförbund, för Skolverkets utredningsgrupp den 2 december Till varje prioriterat område finns ett antal förslag på aktiviteter genom vilka IT- och telekombranschen kan bidra till strategiernas måluppfyllelse. Prioriterat område 1: Ett digitalt rektorlyft IT&Telekomföretagen anser att följande insatser ska ingå i de nationella ITstrategierna: Göra IT-didaktisk kompetens till en obligatorisk och tydligt synliggjord komponent i den statliga rektorsutbildningen. Genomföra ett digitalt rektorslyft, med utgångspunkt i gjorda kartläggningar, inom en treårsperiod. Lyftet ska inbegripa ledning av en skola som integrerar moderna verktyg och arbetssätt samt tillhörande förändringsprocesser, och tydliggöra rektorernas (eller i förekommande fall annan adekvat ledningsnivå inom skolorganisationen) ansvar för området. Branschen kan bidra med: Mentorprogram för rektorer, som ges kollegialt stöd kring hur digitala förändringsprocesser ska bedrivas av chefer i IT-branschen. Uppdragsutbildningar för rektorer och skolledare där digital och it-didaktisk kompetens stärks och tränas. Kompetensutveckling i form av t.ex. föreläsningar om hur skolor genom förändringsarbete når de positiva effekterna av digitaliseringen av skolan.

5 Inbjudan till nätverk/forum för att stötta rektorer i att bli duktiga beställare av IT-tjänster och digitaliseringsstöd. Visa på goda exempel där IT-företag och skolor har genomfört lyckade förändringsprojekt tillsammans. Demonstrera hur utbildning internt på företag genomförs på nya sätt. Prioriterat område 2: Lärares kompetens IT&Telekomföretagen anser att följande insatser ska ingå i de nationella ITstrategierna: Säkra att forskning och beprövad erfarenhet underbygger alla utbildningsinsatser, både gentemot befintliga lärare och i lärarutbildningarna. Den beprövade erfarenheten ska inbegripa pedagogiska metoder som har bred spridning både inom och utanför skolans värld, såväl nationellt som internationellt (exempelvis gamification och kollegialt lärande). Genomföra fortbildningsinsatser kring aktuella digitala verktyg och digitala arbetssätt under en treårsperiod, med kontinuerlig uppföljning och utvärdering. I insatserna ska utprovning av modeller för att systematiskt utveckla och dela kunskap kring bättre måluppfyllelse med stöd av moderna verktyg, liksom kunskap kring tid och former för hur lärare kan integrera detta i undervisningen, ingå. Säkra att lärarutbildningarna utvecklar och införlivar användningen av digitala verktyg och arbetssätt, både i teori och i praktik, som obligatoriska och tydligt synliggjorda delar av utbildningen, och att detta skrivs in i examensordningen. Detta befästs ytterligare genom att digitala verktyg och digitala arbetssätt också görs till naturliga delar av själva lärarutbildningen. Branschen kan bidra med: Insatser för att göra lärare väl förtrogna med de digitala verktyg som används vid de flesta kontorsarbetsplatser (kalenderfunktioner, kommunikationssystem m.m.), så att användningen av dessa blir självklar för både dem själva och de elever de undervisar. Utbildningar i användning av ny teknik kopplade till skolans undervisningssituation. Lärmiljöer hos företagen i utbildningssyfte. Korta utbildningar (2-3 dagar) riktade till lärare för att höja deras baskompetens inom stöd-it, så som lagringsmetoder, molnanvändning och samarbetsverktyg. Utgångspunkten är att dessa områden ska vara en del av elevers sätt att jobba i skolan med IT-stöd i projekt och enskilt arbete. Låta lärare delta i projekt i olika former (t.ex. genom att ingå i styrgrupper) på skolor där nya digitala verktyg och arbetssätt (t.ex. gamification) införs. Låta lärare göra praktik på IT-företag i syfte att visa på digitala verktyg och digitala arbetssätt som en naturlig del av arbetet (oavsett företag eller skola). 2 (4)

6 Prioriterat område 3: Digital kompetens och kunskaper inom IT-utveckling IT&Telekomföretagen anser att följande insatser ska ingå i de nationella ITstrategierna: Den allmänna utgångspunkten ska vara att elevers digitala kunskaper och färdigheter är avgörande, både för elevernas förmåga att ta plats i det framtida arbetslivet och för det framtida svenska arbetslivets förmåga att utvecklas och hävda sig i global konkurrens. Tydliggöra att digitala kunskaper och färdigheter består av tre olika delar: 1. Förmåga att orientera sig i den digitala världen, i enlighet med den av EU definierade nyckelkompetensen digital kompetens: säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik samt grundläggande färdigheter i informations- och kommunikationsteknik. 2. Förmåga att använda digitala verktyg och arbetssätt i undervisningen. 3. Kunskaper kopplade till att utveckla digitala tjänster och system: problemlösning, datalogiskt tänkande och grundläggande programmeringsprinciper. Ägna särskild uppmärksamhet åt skolans kompensatoriska roll kopplad till utvecklingen av digitala kunskaper och färdigheter, då många initiativ som nu görs utanför skolan på detta område tenderar att bli snedvridande ur exempelvis socialt och genusmässigt perspektiv. Betrakta kunskaper kopplade till att utveckla digitala tjänster och system som en helhet, då det handlar om kreativ problemlösning som är tillämpbar inom de flesta av skolans ämnen. Kunskap inom programmering är en del av detta, som dock inte ska överbetonas. Vi anser det viktigt att Skolverket i samråd med både pedagogisk expertis och representanter för arbetslivet vidareutvecklar och definierar området, och tar fram förslag både på hur området ska föras in i läroplanen och genomföras praktiskt. Genomförandet blir därmed en delmängd av de insatser som tas upp under område 1 och 2 ovan. I den mån kunskap om digitala tjänster och system utvecklas som ett eget ämne i gymnasiets läroplan, är det viktig att detta görs obligatoriskt inte bara på teknikprogrammets IT-inriktning (som fallet är idag med programmeringsämnet), utan för hela natur- och teknikprogrammen. Branschen kan bidra med: Kurser i programmering och andra former av digitalt skapande för elever i olika åldrar, bl.a. i form av samarbeten med och sponsring av olika kodstuge-initiativ. Samverkansprojekt mellan skola och arbetsliv, som exempelvis Next Up, där elever i verkligheten får möta digitaliserade arbetsplatser och yrkesaktiva och därigenom få förståelse för betydelsen av digital kompetens i olika former. Kompetens kring informationssäkerhet, integritet, källkritik och lagring av data, i samarbete med olika intresseföreningar. Underlag till framtida läroplaner för att fånga upp de kunskapskrav som framtidens digitala samhälle kommer ställa på barn och ungdomar, så att det hålls en röd tråd genom hela utbildningen och inte bara fokuseras på enstaka kurser. 3 (4)

7 Medverkan ute i skolorna genom inspirerande gästföreläsningar som beskriver hur digitalisering förbättrar företags och organisationers verksamheter. Låta elever genomföra delar av skolundervisningen i form av projektarbeten på plats hos företag. Detta dokument har arbetats fram av: Fredrik von Essen, Näringspolitisk expert, IT&Telekomföretagen Örjan Johansson, Nationell affärsenhetschef Skola, Atea Joke Palmkvist, Affärsområdesansvarig Skola och högre utbildning, Microsoft Lars Wiigh, Affärsutvecklingschef offentlig sektor, IBM Carina Wiman, Affärsutvecklare Education, Tieto Thomas Godawszky, Verksamhetsutvecklare, Olingo Consulting Elin Wallberg, Corporate Citizenship Officer, Samsung Samråd har även skett med Christine Johnson, Utbildningsdirektör IT-/NTIgymnasierna, i egenskap av representant för Friskolornas riksförbund. 4 (4)