Fjärrlån och e-böcker Forskningsbibliotek

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fjärrlån och e-böcker 2013. Forskningsbibliotek"

Transkript

1 Forskningsbibliotek

2 Omslagsbild Riksdagsbiblioteket, foto Cecilia Ranemo Fjärrlån och e-böcker 2013 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga biblioteket Förfrågningar: Cecilia Ranemo, KB, tel. +46 (0) eller Gunilla Eldebro, KB, tel. +46 (0) Kungliga biblioteket, Box 5039, Stockholm, Sweden, e-post: webb: blogg: eller 2

3 Innehåll E-böcker med permanent access... 7 Inköpspolicys... 8 Inköpspolicy för kursböcker... 9 E-bokskollektioner... 9 Titelurval E-förvärven förväntas öka E-förvärvens andel av mediebudget Tillgängliga format Antal e-boksleverantörer Avgörande faktorer för leverantörsval Användarinflytande Fjärrlån och e-beslutsprocess Förvärvsbeslut Fjärrlånens påverkan på e-boksförvärv Fjärrlån och e-böcker

4 Sammanfattning Kungliga biblioteket, foto Jens Gustavsson Kungliga biblioteket, KB, har på initiativ från Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning genomfört en webbenkät till representativa forskningsbibliotek angående e-boksutvecklingen och hur denna bland annat kan tänkas påverka de framtida möjligheterna till fjärrlån. Undersökningen visar tydligt att titelbeståndet av e-böcker på forskningsbiblioteken förväntas öka. Denna utveckling kan medföra förbättrade möjligheter för det enskilda bibliotekets målgrupp att få tillgång till litteratur, samtidigt som det innebär svårigheter för andra bibliotek att fjärrlåna in relevant litteratur. Detta på grund av att de flesta licensavtal för e-böcker i dagens läge inte medger fjärrlån. Många forskningsbibliotek har en policy, skriven eller oskriven, som prioriterar inköp av e-boken före den tryckta boken. Möjligheterna till fjärrlån är sällan det som avgör vilken medietyp som köps in. Detta avgörs istället ofta av biblioteks användare, antingen i samband med inköpsförslag eller genom det aktiva urval som görs genom PDA-systemen. De nationella rekommendationerna för fjärrlån förespråkar att ny teknik bör användas så långt som möjligt för att minska miljöpåverkan och förbättra kvaliteten i fjärrlånen. Målet är att få så få fysiska transporter som möjligt. I de fall upphovsrätten tillåter bör såväl leverans som tillgängliggörandet i digital form prioriteras. (http://www.kb.se/bibliotek/bibliotek/fjarrlan/rekommen dationer/). 4

5 Titelbeståndet av e-böcker förväntas öka med 80 procent under de närmaste fem åren. Detta kan innebära en minskning vad gäller inköp av tryckta böcker och därmed minskat antal fjärrlån. Behovet för de enskilda biblioteken att själva inneha titlar kan öka med lokalt ökade kostnader som följd. Hälften av de svarande forskningsbiblioteken har inte genomfört några användarundersökningar som följer upp användarnas önskemål om inköp av e-böcker kontra tryckta böcker. Övriga har i olika omfattningar och sammanhang och med olika kvalitet genomfört någon form av enkätundersökning. Forskningsbiblioteken ser många fördelar med e- böckerna. Så kan t.ex. fler användare använda samma titel, ingen förslitning av fysiska böcker, inga problem med återlämning, inga krav på platsutrymme. E-böckerna gynnar också t.ex. distansstudenter. På kort sikt finns det också nackdelar med e-boken. Till exempel nämns ökad administration, försämrade fjärrlånemöjligheter, alltför många plattformar och tekniskt beroende av leverantör, otillfredsställande titelbredd, dålig sökbarhet, begränsade access- och utskriftsmöjligheter. Dessutom uttrycker många biblioteksanvändare att de föredrar tryckta böcker framför e-böcker. E-boken kan i vissa sammanhang vara en betydligt bättre lösning än den tryckta boken för personer med lässvårigheter. Ändå svarar de flesta biblioteken att detta inte är ett styrande argument vid val av leverantör och därmed också plattform. Detta trots att dessa hänsyn borde prioriteras enligt de lagar och förordningar som styr forskningsbibliotekens huvudmän. Beslutsordningen vad gäller vilka titlar som ska köpas in och vilket medium som ska väljas varierar mycket mellan de olika biblioteken. Sammantaget verkar möjligheten till fjärrlån spela en underordnad roll i val av format. Sammanfattningsvis ger undersökningen bilden av att de ökade e-boksinköpen kommer att förändra den framtida fjärrlånefunktionen. Biblioteken behöver strategier för hur detta ska hanteras. 5

6 Undersökningens genomförande Allt fler bibliotek övergår till att i större utsträckning tillhandahålla e-böcker i stället för tryckta böcker, en utveckling som har många fördelar för såväl bibliotek som slutanvändare. Samtidigt innebär sannolikt detta att allt färre tryckta exemplar av en viss titel, eller till och med inget tryckt exemplar alls kommer att finnas på våra svenska bibliotek. I och med att möjligheterna till fjärrlån i dagens läge är starkt begränsade vad gäller e-böcker, är detta en utveckling som kan få stora konsekvenser för biblioteken och möjligheterna för resursdelning och kompletterande informationsförsörjning. Detta gäller inte minst för folkbiblioteken som idag till stora delar är beroende av forskningsbiblioteken för sina fjärrlån till distansstuderande. Kungliga bibliotekets (KB) expertgrupp för informationsförsörjning och resursdelning uppmärksammade denna utveckling och såg behovet av mer information och kunskap om hur forskningsbibliotek och specialbibliotek resonerar kring förvärv av e-böcker och eventuell koppling till fjärrlånemöjligheter. Expertgruppen sammanställde därför en enkät till en del av de berörda biblioteken som sedan personal på KB distribuerade. Expertgruppen, som upplöstes , hade följande sammansättning: Madelein Enström, Sveriges depåbibliotek och lånecentral ( ) (ordförande) Anna Gustafsson Chen, Myndigheten för tillgängliga medier (MTM)( ) Ilona Johansson, Försvarets materielverk, Biblioteket ( ) Tommy Johansson, Linnéuniversitetets bibliotek ( ) Jenny Lorentzi, Högskolebiblioteket i Jönköping ( ) Eva Matsson, Västerås stadsbibliotek ( ) Monica Moberg, Södersjukhusets bibliotek ( ) Adam Nilsson, Göteborgsregionen, Utbildning/Skolbibliotekscentralen i Göteborg ( ) Lotta Trosell Svender, Ljusdals bibliotek ( ) Gunni Öberg, Umeå universitetsbibliotek ( ) Britt Sagnert, Kungliga biblioteket (sekreterare fram till juni 2013) Gunilla Eldebro, Kungliga biblioteket, adjungerad ( ) Enkäten skickades till berörda bibliotekschefer vid 21 bibliotek som på olika sätt bedömdes vara representativa för forskningsbiblioteken. Undersökningen pågick under tiden till och genererade svar från följande bibliotek: 1. Anna Lindh-biblioteket 2. Chalmers tekniska högskola, biblioteket 3. Göteborgs universitetsbibliotek 4. Högskolan Dalarna biblioteket 5. Karlstads universitetsbibliotek 6. Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket 7. Linköpings universitetsbibliotek 8. Luleå universitetsbibliotek 9. Lunds universitetsbibliotek 10. Malmö högskola biblioteket 11. Mittuniversitetets bibliotek 12. Mälardalens högskola biblioteket 13. Naturvårdsverkets bibliotek 14. Nordiska Afrikainstitutet 15. Riksdagsbiblioteket 16. Stockholms universitetsbibliotek 17. Södertörns högskola biblioteket 18. Umeå universitetsbibliotek 19. Uppsala universitetsbibliotek Rapporten har sammanställts av personal på KB med hjälp av deltagare i expertgruppen. Ett stort tack till alla de som bidragit till undersökningen! 6

7 Inköpsbeslut Riksdagsbiblioteket, foto C Ranemo E-böcker med permanent access Den första frågan i undersökningen löd: 1. Köper biblioteket som du arbetar på in e- böcker? Med inköp av e-böcker avses i denna enkät förvärv med permanent access, alltså ej abonnemangstitlar. Alla universitets- och högskolbibliotek uppger att de köper e-bokstitlar med permanent access. Några specialbibliotek gav kommentarer till sitt svar: stort behov av att välja enskilda titlar ur flera ämnesdiscipliner, och har än så länge inte sett förlagens paketlösningar för e-böcker som fullgoda alternativ. Nordiska Afrikainstitutets bibliotek: Vi har ett e- bokspaket. Vi har ännu inte köpt in enstaka titlar. Naturvårdsverkets bibliotek: Vi köper e-böcker i ytterst liten omfattning. Vi inväntar mer attraktiva modeller för priser och tillgängliggörande. Vi har ett 7

8 Inköpspolicys 2. Har biblioteket en inköpspolicy som påverkar om ni ska välja e-böcker eller tryckta böcker? Ja Nej Ja, en skriven policy Två högskole- och universitetsbibliotek saknar en inköpspolicy som bestämmer vilket format som ska premieras vid inköp. Inget av de svarande biblioteken uppger att det är priset som är avgörande för vilket format som väljs. Skriven inköpspolicy: Vi väljer strategiskt e framför tryckt så länge våra tillgänglighetskrav uppfylls. I de fall e finns köper vi inte tryckt exemplar. Oskriven inköpspolicy: Elektronisk access ger en stor fördel eftersom Naturvårdsverket har en stor del av sin personal i Östersund. Så snart det är praktiskt och ekonomiskt möjligt för oss räknar vi med att börja tillämpa samma policy som vi i dag har för tidskrifter och uppslagsverk, dvs. elektronisk access om möjligt. Skriven inköpspolicy: "Att om det är möjligt, köpa e- före tryckt exemplar. Att e- ersätter REFexemplaret för kurslitteratur." Skriven inköpspolicy: Vid anskaffande av referenslitteratur föredras den elektroniska publiceringsformen. Ja, policy för kursböcker. Skriven inköpspolicy: Användarens behov/önskemål styr vilken utgåva som köps, dock köps inga tryckta uppslagsverk. Vid eget urval väljs e-bok i första hand men vissa typer av böcker passar bättre i tryckt form och kan då köpas som sådana. Oskriven inköpspolicy: All litteratur köps in elektroniskt då det är möjligt. Kurslitteratur ska köpas in elektroniskt om möjlighet finns. Vid övrigt inköp kan undantag göras om förslagsställaren önskar det specifikt. Skriven inköpspolicy: Vår huvudprincip (gäller generellt för e-resurser) är att välja elektronisk utgåva i stället för tryckt när det är möjligt. På så vis möjliggör vi för fler att använda en och samma resurs samtidigt, hemifrån eller på högskolan, när som helst. Skriven inköpspolicy: Våra målgrupper finns i hela norden, därav följande policy: " Bibliotekets boksamling omfattar ca volymer och varje år förvärvas ca nya titlar. Merparten av de böcker som förvärvas är i pappersform. Ett problem med elektroniska böcker är de tekniska begränsningar på NAI, som gör att huvudparten av våra målgrupper inte kan få tillgång till dem, utan de kan enbart kan användas lokalt. Vi kommer därför även i fortsättningen att prioritera tryckta böcker. Viss hänsyn till om boken finns fritt tillgängligt elektroniskt kommer att tas". Skriven inköpspolicy: Elektroniska publikationer föredras framför tryckta publikationer Skriven inköpspolicy: Vi försöker uppmuntra till e-boksinköp när så är möjligt. Har vi boken elektroniskt men får önskemål om att köpa in den tryckt så gör vi fortfarande det eftersom det kan upplevas som jobbigt att läsa en e-bok från pärm till pärm på skärmen och utskriftsmöjligheterna är kraftigt begränsade. 8

9 Inköpspolicy för kursböcker Hälften av de svarande biblioteken uppger att de har en speciell policy för inköp av kursböcker som e- böcker, följande fråga ställdes: 3. Har biblioteket en speciell policy för inköp av kursböcker som e-böcker? Nej I procentberäkningen ingår även tre specialbibliotek som normalt sett inte hanterar speciella kursböcker. Även om forskningsbiblioteken normalt sett premierar att köpa kurslitteratur som e-bok är det vanligt att man också köper in minst ett tryckt exemplar: Ja Vi köper kursböcker som e förutsatt att våra krav på tillgänglighet och antal samtidiga användare uppfylls. "Ja, ingår i den allmänna förvärvspolicyn, dieforsorjning_policy_feb-12.pdf" "För kurslitteratur och resurslitteratur är open access-publikationer och e-böcker speciellt lämpade, eftersom de är campusoberoende och tillgängliga för många läsare samtidigt." Kursböcker köps både som tryckt och e-bok om möjligt. Finns kursboken att köpa som e-bok så ska vi göra det. Vi köper ändå även tryckt exemplar. Vi håller på att arbeta med en policy för detta. I praktiken köps idag endast ett e-boksexemplar in, om det finns att tillgå. Vi har alltid i praktiken obegränsat antal användare. Ett fåtal titlar kan köpas in med tre samtidiga användare. Vi får meddelande om någon inte kommer åt titeln och köper då in ett exemplar till med en gång. Diskussion pågår huruvida vi även ska köpa in tryckta exemplar samt vilken lånestatus dessa ska ha. Vi köper om boken finns att få tag i som e-bok, vilket genererar färre tryckta exemplar. E-bok i första hand när möjlighet till flera samtidiga användare finns. Om en bok finns att köpa i en elektronisk version, som tillåter ett obegränsat antal samtidiga användare, ersätter e-versionen alla tryckta exemplar. Om den elektroniska versionen är begränsad till en användare i taget räknas e-versionen som dagslån och tryckta veckolån köps in. Allt som är kursböcker som finns som e-bok köper vi också in en e-bok av. I dagsläget köper vi också tryckta exemplar av kurslitteraturen. Om boken finns elektroniskt köper vi e-boken och ett tryckt exemplar som vi har som referensexemplar. Vi köper alltid för obegränsat antal användare. E-bokskollektioner 4. Hur många av era förvärvade e-bokstitlar utgörs av titlar i e-bokskollektioner? Skattat värde kan anges. Svaren på frågan var inte alltid av den kvalitet som bör redovisas. Därför redovisas istället det totala titelbeståndet som redovisas till Sveriges officiella biblioteksstatistik i tabellen på nästa sida. 9

10 Stockholms universitetsbibliotek Anna Lindh-biblioteket Titelbestånd e-bok SOS Chalmers tekniska högskola, biblioteket Göteborgs universitetsbibliotek Högskolan Dalarna biblioteket Karlstads universitetsbibliotek Karolinska institutet, Universitetsbiblioteket Linköpings universitetsbibliotek Luleå universitetsbibliotek Lunds universitetsbibliotek Malmö högskola biblioteket Mittuniversitetets bibliotek Mälardalens högskola biblioteket Naturvårdsverkets bibliotek Nordiska Afrikainstitutet 250 Riksdagsbiblioteket Södertörns högskola biblioteket Umeå universitetsbibliotek Uppsala universitetsbibliotek Källa: Sveriges officiella biblioteksstatistik (SOS) 2012, Kungliga biblioteket. Titelurval 5. Hur sker urvalet av inköpen av e-böcker på titelnivå? Det är i första hand användarna som styr nyförvärven, både genom att föreslå titlar och i vissa fall så har de också möjlighet att ange vilket medium de föredrar: Baseras på de inköpsförslag vi får eller PDAköp eller relevanta ämneskollektioner. Förvärvsurvalet baseras på Naturvårdsverkets prioriterade områden. I den minimala utsträckning vi köper e-böcker är det för att boken i fråga inte finns i tryck. Det sker i stor utsträckning efter inköpsförslag, där förslagsgivaren på förhand okejat att vi köper e- om sådant finns. Även det PDA-program som vi sjösätter snart (efter projekt) är det användaren som står för det slutliga urvalet. Det har förekommit att vi väljer ur större erbjudande från förlag, på titel- eller ämnesnivå, men det sker nog uteslutande mot slutet av budgetåret. Av förvärvsbibliotekarier på ämnesbiblioteken. Förvärv sker ofta efter inköpsförslag, och urvalet baseras på samma kriterier som för tryckta böcker, ex. innehåll, nivå, aktualitet. Oftast genom inköpsförslag. Enskilda titlar köps endast på förslag eller om det är kurslitteratur, inget eget urval görs på titelnivå. Av ämnesbibliotekarien antingen på eget initiativ eller användarstyrt. Enbart via inköpsförslag. Enstaka större referensverk har köpts in grundat på turnawaystatistik. Vi köper e-böcker via inköpsförslag från låntagare, via PDA. Kurslitteratur köps i mån av tillgång och vi ersätter även fjärrlån med köp av e-böcker satsade vi extra på e-boksköp. Om bok finns som e- köps den versionen in i första hand. Ämnesbiblioteken väljer kollektioner och enskilda titlar. Användarstyrt utifrån önskemål om fjärrlån (nyare litteratur) eller inköpsförslag. Kontaktbibliotekarier gör bedömning. "Vi har börjat med en PDA-modell för e- böcker, vilket innebär att även information om böcker som ännu inte köpts in är sökbara i vår katalog, och att dessa köps in när en användare börjar läsa. Så urvalet styrs av användarna. Vi har även en ruta i inköpsformuläret där förslagsställaren kan ange om den önskar en e- bok. Och när det gäller kursböcker så letar vi efter e-boksversionen. " Inte aktuellt än. Vi köper främst in e-böcker som också är kurslitteratur. Även böcker av uppslagskaraktär eller referensböcker. De böcker som endast vårt bibliotek har, köper vi främst tryckt. Genom förfrågan från kunderna, samt bevakning för kurslitteratur Enligt samma policy som urval av tryckt material. 10

11 När vi litteraturbevakar köper vi oftast tryckt. När det gäller inköpsförslag så ger formuläret för inköpsförslag möjlighet att välja elektroniskt eller tryckt bok. Tredje alternativet "Tryckt bok eller e-bok spelar ingen roll" är förprickat. E-förvärven förväntas öka 6. Hur fördelade sig ert titelbestånd på förvärvade e-böcker respektive tryckta böcker i december 2012 och hur tror du att det kommer att vara om 5 år? Skattade värden kan anges, procent av hela titelbeståndet av alla böcker. E-förvärvens andel av mediebudget 7. Hur många procent av hela er mediebudget gick under år 2012 till förvärv av e-böcker respektive tryckta böcker och hur tror du att fördelningen är om 5 år? Skattade värden anges, procent av hela mediebudgeten. Flera av respondenterna hade besvarat frågan på ett sådant sätt att någon säker slutsats inte kan dras förutom att e-böckernas andel av mediebudgeten kommer att öka ganska dramatiskt jämfört med de tryckta böckernas mediebudgetandel. 80% 63% Samtliga forskningsbibliotek som rapporterade 2012 års värden till Sveriges officiella biblioteksstatistik uppger att 81 procent av deras mediebudget redan nu går till e-resurser men då ingår fler e-medier än just e-böcker, exempelvis seriella publikationer och databaslicenser. 37% 20% Andel titlar e- böcker 2013 Andel titlar tryckta böcker 2013 Andel titlar e- böcker om 5 år Andel tryckta böcker om 5 år Andelen titlar av e-böcker kontra tryckta boktitlar förväntas öka med 17 procentandelar inom de närmaste fem åren, vilket motsvarar en ökning med närmare 80 procent. Skillnaden mellan olika typer av bibliotek är dock stor. Andelen titlar av e-böcker förväntas bli allt från 4 till 80 procent om fem år. Specialbiblioteken förväntar inte alls lika stor uppgång av e-titlar i beståndet och de allra största universitetsbiblioteken som också har pliktexemplar beräknar heller inte alltid att e-böcker kommer att utgöra en mycket större andel av titelbeståndet om fem år. 11

12 Fördelar och nackdelar med e-böcker Det finns både nackdelar och fördelar med att köpa e-böcker istället för tryckta böcker. Nackdelarna med att köpa e-böcker är att många användare fortfarande föredrar tryckta böcker, tekniken fungerar inte alltid friktionsfritt ihop med olika system och posterna som erhålls har inte alltid den kvalitet som önskas. Förvärv av e-böcker medför också ofta ökad administration, kan kosta mer och går inte att fjärrlåna eller skriva ut. Alla titlar finns heller inte att köpa som e-bok och de kanske inte kan läsas i framtiden om det tekniska formatet ändras. Fördelarna är framför allt att e-böcker ökar tillgängligheten på olika sätt. De kan nås av distansstuderande och personer med läshinder. Flera personer kan samtidigt läsa samma bok. De är också säkrare på olika sätt eftersom de inte kan gå sönder eller komma bort samt blir alltid återlämnade, därigenom minskar detta hanteringskostnaderna. De är också miljövänligare och sparar plats. På kommande sidor återges de svarandes synpunkter på e-böckernas fördelar och nackdelar: 12

13 Fråga 8. Vilka nackdelar finns det med att köpa e-böcker istället för tryckta böcker? Kan innebära försämrad service för en del användare som föredrar tryckt. Minskar möjligheten till fjärrlån (man borde kunna driva på leverantörerna möjlighet att fjärrlåna som man gör med artiklar). Just nu inte alltid så sökbara på grund av dåliga MARC-poster Större avtalsadministration, risk att enheter för läsning förändras över tid och därmed kompbilitet, ovana hos den primära målgruppen (naturvårdsverkets personal) att läsa längre texter i elektronisk form. Risk att låntagaren skriver ut hela boken varvid miljövinsten går förlorad. Främst att en besvärlig administration av e- kommer på köpet. Man har många plattformar hålla ordning på, med olika kvalitet på funktionaliteter både för slutanvändaren och för bibliotekets administration. Inför ett köp är det inte helt enkelt överblicka innehållet, jämföra titellistor (ISBNproblematiken). Ibland kan man undra om ens leverantörerna vet vad de har sålt till oss, efter ett par år! Nedladdning av Marc-poster från leverantörerna kan vara arbetskrävande, där omfattningen inte motsvarar vad man köpt. Urvalet av e- böcker är begränsat, det man vill ha finns inte att köpa. En utmaning att gallra i köpta e-boksbeståndet, men något som vi förr eller senare måste ta ställning till hur vi ska hantera. Inte alla användare tycker om att läsa e-böcker (läsupplevelsen) och upplever att tekniken är krånglig. E- böckerna i sig är ibland svårlästa med begränsningar när det gäller utskrift och nedladdning, de finns utspridda på flertalet plattformar. Dålig metadata i Libris på grund av aktivering i länkserver + export. Fortfarande få fulltestindexerade e- böcker i meta-söksystem (Summon). Detta gör att användarna har svårt att hitta och använda e-böcker. Administrativ hantering + support och teknikstrul. De går inte att fjärrlåna DRM och format Vissa användare tycker att det är jobbigt att läsa på skärmen om stor del av boken skall läsas. Användarvillkoren kan ibland vara begränsade vad gäller nedladdning, utskrifter och fjärrlån. Kursböcker är fortfarande oavsett språk svåra att få tag på med licens för bibliotek/lärosäten. Inte säkert att man kan få fleranvändarlicens, vilket kan försvåra användningen. Många användare föredrar fortfarande tryckt litteratur. En del menar att inlärningen kan bli sämre vid läsning av elektronik litteratur. Som ni själva har påpekat, fjärrutlåningen av hela boktitlar drabbas. I vissa fall krångligare arbetsflöden med förvärv och tillgängliggörande. Tillgängligheten är begränsad för vissa låntagare. Vi kan inte erbjuda dem som fjärrlån. Det finns en osäkerhet om framtida tillgänglighet. Fråga 9. Vilka fördelar finns det med att köpa e-böcker istället för tryckta böcker? Tillgänglighet för användarna. Snabb uppdateringsinformation. Mindre hyllarbete. Sparar plats. Mobilt och geografiskt oberoende. Kan göras interaktiva och digitalt mer kompatibelt med andra system och tjänster Sparar yta, lätt att ge samma tillgänglighet till kollegorna i Östersund som i Stockholm, minskad cirkulationshantering, bättre sökmöjligheter, minskade transporter. För våra användare är tillgången säkrare med e- än med tryckt; slits inte, stjäls inte, tillgängligt 24/7. Bättre för våra distansstudenter. Ökad tillgänglighet (dygnet runt, hemifrån, flera samtidiga användare). Hanteringkostnad är mindre - aldrig utnötta, ingen kravhantering, mindre platskrävande, ingen lånehantering eller bokuppsättning. Möjlighet att köpa fler böcker än om vi skulle ha köpt tryckt (ex. alla Springertitlar). Gäller för kollektioner som blir billigare än enstaka, samt utrymmesskäl. I de fall det fungerar bra så många får tillgång till boken samtidigt. Det blir Campusoberoende och böckerna är alltid tillgängliga. Tillgängligt för många samtidigt oavsett plats! Vi har 55-60% distansstudenter, vilka genom e- böcker får en chans till förbättrad litteraturförsörjning. Böckerna blir tillgängliga för alla samtidigt dygnet runt. Tar ingen fysisk plats och kräver ingen manuell fysisk hantering. Möjliggör sökning i fulltext. Finns ofta verktyg för citering och andra bra tjänster inbyggda i e-boksplattformarna. Det finns mycket större möjligheter att analysera användningen ur olika aspekter. Finns alltid tillgängliga om vi har flera användare i licenserna. Sökbarheten är en viktig detalj för referensböcker. Snabbare leveranser och bra service i stället för fjärrlån. Vi slipper hanteringen av tryckta böcker och de tar ingen plats i magasin. 13

14 Fråga 8. Vilka nackdelar finns det med att köpa e-böcker istället för tryckta böcker? Svårighet att ladda ner på olika devices. Att de ibland sätter DRM skydd på böckerna, tillgängliggörandeprocessen är mer krånglig (ovilja att dela metadata mellan varandra), fjärrlån blir problematisk, utgivningsrätter kan dras tillbaka, osäker arkivering, ickestandardiserad marknad där det råder olika villkor från leverantörerna Går ej att fjärrlåna. Dyra. Kan ej fjärrlånas. En del användare föredrar tryckta böcker framför e-böcker. En del böcker har begränsningar i användningen till exempel antal samtidiga användare eller användningar/år. De går inte att låna utanför lärosätet/med lärosätets inloggning. Vi kan inte göra dem tillgängliga för våra målgrupper i norden p.g.a. krav från leverantörerna Att de inte går att fjärrlån Att tekniken kan krångla Titlar kan försvinna från plattformar. Ändrade villkor/rättigheter (antal credits). Man måste köpa till fler. Restriktioner. Plattformsvariationer. Inte kundvänligt. Komplicerade sätt att tillgängliggöra. Olika praxis för olika typer/paket. (Ladda in MARC-poster, SFX-aktivering, katta manuellt i LIBRIS). Komplicerat att integrera i ett Discovery System Extern utlåning/fjärrlån. Inte lika synliga utan s.k. åtgärder. Många är ännu inte vana att använda e-böcker Det kan vara ansträngande att läsa en hel bok på skärm. Borde vara lättare att arbeta med texterna att kunna göra anteckningar understrykningar mm. (å andra sidan kan man ju inte göra understrykningar i tryckta biblioteksböcker). Går inte att fjärrlåna. Fråga 9. Vilka fördelar finns det med att köpa e-böcker istället för tryckta böcker? Tillgänglighet. Fler användare kan få tillgång till materialet samtidigt, användaren kan sköta allt hemifrån, lokalkostnader minskar, Tar ingen plats i hyllorna, kan spara kvadratmeter. I de flesta fall kan det aldrig bli kö. Inga försvunna böcker, inga krav. Ger snabb tillgång, fler samtidiga användare som regel. Kräver inget fysiskt utrymme. Tillgängliga när som helst, var som helst för många användare samtidigt. Kan inte stjälas. Erbjuder talsyntes. Hela texten är sökbar. Möjligt att skapa anteckningar och understrykningar mm. Tillgängligheten om accessfrågan löses med leverantörer Fler kan få tillgång till samma bok. Kan få åtkomst till boken oberoende av var man är Fler användare kan läsa, även från distans. Multipla användare. Tillgänglig från webben. Tar ingen plats. Tillgängligheten. Enklare att "bearbeta" texter Distansstudenter vill ha e-böcker. Böckerna försvinner inte. Snabbare hantering vid förvärv. Kan läsas av personer som befinner sig på annan plats än campus. Man kan få en del böcker "upplästa". Kan användas av många samtidigt. Hela innehållet är genomsökningsbart. 14

15 Val av e-boksleverantörer Tillgängliga format Det är en anmärkningsvärt liten andel av forskningsbiblioteken som i stor utsträckning låter valet av e-leverantörer styras av om de kan leverera format som är tillgängliga för personer med läshinder. Andra faktorer påverkar i större utsträckning trots att lagar och förordningar för myndigheternas arbete sedan länge innehållit krav på tillgängliga tekniska lösningar vid inköp av ny teknik. Fråga 12. Hur påverkas valet av e- boksleverantör och e-boksplattform av i vilken utsträckning de tillhandahåller format som är tillgängliga för personer med läshinder? Tillgängligt format helt avgörande för val av leverantör Påverkar i mycket stor utsträckning Antal e-boksleverantörer 10. Hur många e-boksleverantörer anlitade ni under 2012? I genomsnitt anlitade de svarande biblioteken 9,8 olika leverantörer under 2012, allt från 0 till 27 stycken. Avgörande faktorer för leverantörsval 11. Vilka faktorer avgör era val av e- boksleverantörer och e-boksplattform? Det verkar finnas en lång rad faktorer som är viktiga och av betydelse vid bibliotekens val av e- boksleverantör, alltifrån pris och accessmodeller till frågor om katalogposter och teknisk funktionalitet. En faktor som dock förvånande nog nästan helt lyser med sin frånvaro i svaren är beroendet av ingångna avtal på området, något som ju ofta är det allra viktigaste när det gäller val av leverantör av tryckta böcker: Påverkar i ganska stor utsträckning Påverkar i ganska liten utsträckning Tillgängligt format påverkar inte valet av leverantör Vet inte 15

16 Nämnda faktorer för leverantörsval: Tillgänglighetsfaktorer och användarvänlighet, ämnesinriktning och utbud Vi har inte gjort något val än Pris, funktionalitet (för användaren och för oss), resursernas kvalitet (titlarna) är allt faktorer som kan vägas in. Vad som slutligen gör att man friar eller fäller är mycket svårt att säga, och jag skulle påstå att det inte alltid är samma faktorer som avgör. Ibland är priset viktigast, ibland funktionaliteterna. Innehåll i första hand. Ofta kan vissa titlar endast köpas från en viss leverantör. I andra hand pris och plattformsfunktionalitet. När det gäller plattform avgör mängden DRM-begränsningar, möjlighet till utskrift samt ifall vi redan har plattformen. Vi är bundna av vårt upphandlade avtal men anlitar andra leverantörer när inte vår leverantör inte kan uppfylla önskemålet. Oftast finns boken som önskas bara tillgänglig på en plattform så man har inget val. Annars avgör plattformens användarvänlighet och vad man får/kan göra i form av nedladdning, utskrifter etc. Licensvillkor, antal samtidiga användare, format, plattformens användarvänlighet, utbud, mobila åtkomsten, marcposter, statistik, aktiveringsmöjlighet i knowledgebase/länkserver. Generellt sett föredrar vi att köpa e-böcker direkt från förlagen för att slippa DRM. Leverantörens tillgängliga förvärvsmodell - passar den våra behov? I övrigt: Walk-in-use (måste-krav) Utskriftsmöjlighet (måste-krav) Stabil plattform (måste-krav) Användningsstatistik (måste-krav) Tillåter proxy (måste-krav) Betalning sker genom årlig avgift eller engångskostnad, inte per utlån (måste-krav) MARC-poster ska tillhandahållas kostnadsfritt för alla titlar (måste-krav) IP-baserad autentisering (bör-krav) Fjärrlån (bör-krav) Nedladdningsmöjlighet (bör-krav) Arkivrätt (bör-krav) Beståndspost i relevant länkserver (bör-krav) Det ska inte behövas speciella programvaror för att kunna läsa böckerna (bör-krav) Leverantörerna ska förbinda sig till att tillhandahålla MARC-poster avgiftsfritt, inkl. uppdateringar. Leverantören bör godkänna att posterna läses in i en nationell bibliotekskatalog MARC-posterna bör vara konsekvent utformade över tid och från kollektion till kollektion. Det bör finnas en funktion för automatisk notifiering om nya MARC-poster. Först och främst avgör vilka titlar de erbjuder och i andra hand tillgängligheten för flera användare och möjligheten att ladda ner boken. Tillgänglighet, lätthet att ladda ner, pris, antal samtidiga användare Vi föredrar köp framför prenumeration, försöker undvika DRM-skydd. Plattformen måste fungera tillsammans med våra övriga IT-system. Leverantören ska kunna erbjuda campuslicens och flera samtida användare. Enkla nedladdningsmöjligheter är ett plus. Pris, antal samtidiga användare. Utbud, pris, antal samtidiga användare Utbudet, Priset, Tekniken. Möjligheten att köpa in enstaka titlar Vill helst köpa från förlaget direkt, och ofta de bästa plattformarna, med de bästa rättigheter 1. Innehåll. 2. Pris. 3. Nåbarhet via mobila enheter. 4. Gränssnitt Urval, obegränsat antal användare, God teknisk lösning för läsning online och offline. God teknisk lösning för personer med läshinder. "Genomskinliga" prismodeller. 16

17 Användarinflytande Användarinflytande Hälften av de svarande forskningsbiblioteken har inte genomfört någon organiserad användarundersökning. Två av de svarande forskningsbiblioteken har genomfört både kvantitativa och kvalitativa användarundersökningar. Sex har genomfört en kvantitativ användarundersökning, men antalet svarande har inte alltid möjliggjort en representativ redovisning. Tre bibliotek uppger att i någon organiserad form antecknar synpunkter från användarna. Följande frågor ställdes: 13. Har ni tagit in synpunkter från era användare angående e-böcker och e- boksanvändning? Kvantitativ användarundersökning Kvalitativ användarundersökning Antecknat synpunkter Hör oss för Ja annat än ovan Nej ej organiserat Nej inte alls 17

18 14. Beskriv resultatet av eventuellt genomförda användarundersökningar angående e-böcker och e-boksanvändning: Vi tar kontinuerligt ut användarstatistik från vår PDA leverantör, var fjortonde dag fördelat på användarnas fakultetstillhörighet. De genomfördes för ett antal år sedan. Har ej tillgång till underlaget. "Enkäten använde inte uttrycket e-bok utan e- resurs. Användningen låg men upplevt behov stort." BIT genomför användarundersökning (enkäter) vartannat år där frågor som rör e-böcker är en del. Svarsfrekvensen är låg, svårt säga hur pass man kan dra några egentliga slutsatser ur det arbetet. Värdefullare i det dagliga arbetet är då synpunkter man får in via alla våra kontaktytor som undervisning, problemlösning vid felanmälan, referensarbete i disk, handledning, mail, chatt osv. Vi har inte gjort någon samlad analys av de erfarenheterna. "Deltagande i enkätundersökning på Ekonomikum för några år sedan. Mot studenterna. Synpunkter insamlade i "forskarservice"-syfte på samverkansmöten med fakultetsrepresentanter. Diskussion kring e-böcker och mobil användning på seminarier" "Vi gjorde en enkät 2011 uppdelat på dels studenter, dels personal. Drygt 300 studenter svarade, och drygt 160 personal. Så här såg svaren ut: Vad föredrar du, e-bok eller tryckt? Studenter: 39% e-bok, 61 % tryckt. Personal: 19% e-bok, 81% tryckt. 2. Vilka e-boksformat vill du läsa på (flera alternativ tillåtna)? Studenter/Personal: laptop el dator 69%/60%, mobiltelefon 14%/7%, läsplatta 31%/31%, e-boks-läsare 14%/7%, ingen åsikt 14%/25%; 3. Hur gärna kan du tänka dig att läsa olika slags böcker i e-boksform? Skala 1-5. Student/Personal a) Kursbok 1)8%/14% 2)13%/13% 3)20%/27% 4)19%/20% 5) 39%/27% b) En roman 1)36%/49% 2)18%/21% 3)19%/16% 4)12%/5% 5)16%/8% c) En faktabok för uppsats/forskning o utveckling 1)8%/10% 2)9%/14% 3)19%/24% 4)18%/26% 5)45%/26%" Våra studenter blir alltmer positiva till användningen. En mindre enkätundersökning visade att ca 50% tycker det fungerar bra med e-böcker. Få svar, ej tillförlitligt. Man vill ha uppslagsböcker i elektronisk form, och kursböcker var tillgången som ett plus, men man såg formen som ett minus. 18

19 Fjärrlån och beslutsprocess Fjärrlån och e-beslutsprocess I valet mellan tryckt och elektronisk bok skiljer sig svaren och motiveringarna åt mellan de olika biblioteken. Det är ungefär lika vanligt att man köper e-böcker i första hand, som att man låter låntagaren önska eller samråda i frågan. 15. Då en bok går till inköp istället för fjärrlån - hur hanteras det med tanke på om formatet ska vara tryckt eller elektroniskt? Fjärrlån med utgivningsdatum inom de senaste tre åren och inom ramen för universitetets forsknings- och utbildningsprofil betraktas automatiskt som inköpsförslag. E-version i första hand. Än så länge köps sannolikt en tryckt bok in. Då köper vi tryckt, eftersom förslagsgivaren inte okejat ett e-köp. Vi vill inte försena hanteringen genom att invänta svar från förslagsgivaren. I fjärrlåneformuläret framgår inte att alternativet e- eventuellt skulle vara möjligt, OM köpet går till förvärv. Svårt uttrycka alla eventualiteter på ett lättförståeligt sätt då vi har olika formulär för fjärrlån, respektive inköpsförslag. Kanske skulle det bli enklare om det bara fanns ett formulär för användaren, så är det upp till oss hur vi beställer? Då skulle vi däremot inte kunna använda Libris-ingången till vårt formulär. Vid inköpsförslag: i diskussion med användaren/beställaren. Annars är det den som förvärvar bestämmer; beslutet beror på vilken typ av bok det är, och hur den ska användas." Via våra formulär för inköpsförlag kan förslagsställaren önska om det ska vara i elektronisk- eller tryckt form. Oftast köps tryckt bok men ibland tillfrågas låntagaren om e-bok är OK ifall det är en bok som passar bättre som det, ex. handbok. Finns den som e-bok så köps den i det formatet, om det är ok för låntagaren. Men de flesta köps fortfarande som tryckt. Policyn är att vi köper in som e om det är möjligt. Ibland gör vi undantag då externa besökare i nuläget inte kommer åt våra aggregerade e-böcker. Om vi kan erbjuda titeln via PDA så får låntagaren ta ställning om hen önskar e-bok eller tryckt bok. Är låntagaren extern blir det antingen ett fjärrlån eller köp av tryckt bok. Vi köper i första hand in den elektroniska. Eftersom vårt nätverk består av ca 30 enskilda bibliotek, så skiljer sig hanteringen av det här. E-boken har alltid företräde. Köper e-boksformat i första hand om det finns. Om boken finns både elektroniskt och tryckt frågar vi låntagaren. Eftersom vi ganska nyligen startade e-böcker, så än så länge har vi köpt in tryckt. Elektroniskt föredras framför tryckt. Enligt mediepolicy, vikten att boken ska vara tillgänglig för flera, pris. Det är meningen att låntagaren ska tillfrågas men ibland har vi inte tid utan köper den tryckta varianten. Förvärvsbeslut Det är ofta flera olika personalkategorier som har möjlighet att ta beslut om förvärv på forskningsbiblioteken. Hälften av de svarande forskningsbiblioteken uppger att flera olika personalkategorier ensamma eller i samråd kan ta förvärvsbeslut. Några av de svarande har gett kommentarer till sina svar: Om användaren via sitt inköpsförslag sagt att det är OK med e-, är det e- vi försöker köpa. Inköpsförslag på enskild e-titel hanteras som vilket inköpsförslag som helst, av den som 19

20 16. Vem beslutar om en bok ska köpas in och vilket format den ska ha? Högste chef Förvärvs- /medieansvarig Resp. områdeschef Den som tar emot anvädarbest. Låntagaren Annan befattning 0 Enligt vår policy förordas e-varianten, men om låntagaren insisterar köper vi pappersformatet Kontaktbibliotekarier. Vi är fler som förvärvar och samråder Fjärrlånens påverkan på e-boksförvärv Det faktum att det oftast inte går att fjärrlåna e- böcker påverkar inte i någon nämnvärd utsträckning inköpsbesluten som tas av forskningsbiblioteken. Detta får naturligtvis konsekvenser i framtiden eftersom andelen e-titlar förväntas öka dramatiskt i förhållande till titelbeståndet av tryckta böcker och därigenom kommer också möjligheterna till fjärrlån att minska. Följande fråga ställdes: 17. I vilken utsträckning påverkar möjligheten att låna ut en bok på fjärrlån inköpsbeslutet vad gäller val av e-bok eller tryckt bok? Ingen utsträckning alls hanterar beställningarna. Undantaget är om det rör sig om exceptionellt dyr resurs, då återkoppling sker till funktionsansvarig för medieförsörjning (som har insyn i budget). Det har hänt att förslagsgivare inte varit nöjd med boks funktionalitet på läsplatta, och bett få boken i tryckt form i stället. I det aktuella fallet har vi gått användaren till mötes, men det kan förstås diskuteras om det är en policy som håller i längden. "För enstaka titlar: Förvärvsansvarig på varje ämnesbibliotek. För kollektioner: Enhetschefer enskilt eller i samverkan samt i samråd med avdelningschef." "Vi har ett utarbetat system med kontaktbibliotekarier som beslutar om inköp i resp. ämne. Fjärrlån ser också beställningar med böcker från 2010 och framåt som presumtiva inköpsförslag och köper till största del in dessa." Ämnes-/kontaktbibliotekarien. Arbetsgrupp som jobbar med förvärv (både e- böcker och tryckta böcker) Flera personer arbetar med att bevaka och köpa in litteratur, både tryckta och e-böcker. Mycket liten utsträckning Ganska stor utsträckning Mycket stor utsträckning Helt avgörande för inköpsbeslut Vet ej Endast ett forskningsbibliotek svarar att fjärrlånemöjligheten är helt avgörande för inköpsbeslutet. Personalsamverkan Det är inte alltid som personalen som hanterar fjärrlånen och personalen som är förvärvsansvariga samverkar om allt, hälften av de svarande uppger att dessa två personalgrupper samverkar vid tillfälle eller om vissa saker, men inte andra. Följande fråga ställdes: 20

21 18. Hur sker samverkan mellan personal som hanterar fjärrlån och personal som är förvärvsansvariga? Samverkar inte alls Samverkar vid tillfälle Samverkar om vissa saker Samverkar om det mesta Samverkar om allt Vet ej När en användare ansöker om fjärrlån för en bok som är aktuell för förvärv kontaktar fjärrlånepersonal förvärvspersonal som i sin tur återkopplar till fjärrlån om huruvida inköp sker eller ej. Ofta samma personer. Vi har skapat rutiner för att kommunicera mellan fjärrlån och förvärv ex. via SAGA. Fjärrlån och förvärv ingår i samma team. Det beror på bibliotekets interna organisation. Det är samma personal som gör fjärrlån/inköp och tar beslut om vilket det blir. Vi har gemensamt framtagna rutiner för när böcker ska gå till inköp i stället för fjärrlån. Har gemensamma möten några gånger per år där vi diskuterar olika frågor. Flera av de svarande har valt att kommentera sitt val av svarsalternativ: Samverkan sker vid behov. Kan vara så att mer samverkan kan leda till bättre service till låntagare och effektivare rutiner. "Fjärrlånebeställningar på litteratur som går att förvärva skickas över från fjärrlån till förvärv. Pga. långa leverens/hanteringstider görs i många fall även ett fjärrlån av materialet. Inköpsförslag som inte går att köpa in skickas över till fjärrlån." "Beroende på storlek på enheten fungerar det på olika sätt. På mindre enheter kan det vara samma person. Samverkan sker vid överlämning av ärendet från fjärrlånepersonal till förvärvsansvarig, då man kan diskutera vad som kan vara bäst just denna gång." 21

22 Fjärrlån och e-böcker 19. Har det hänt att en användare vill fjärrlåna in en bok som enbart finns i elektronisk form på andra bibliotek? Om så: Hur hanterade ni detta? Vet ej Ja Nej Åtta av tio forskningsbibliotek har råkat ut för att en användare vill fjärrlåna en bok som endast finns som e-bok. Problemen som detta ger upphov till kommer att öka i framtiden eftersom antalet e-titlar ökar. Situationen har inte uppstått. Teoretiskt om detta scenario uppstod, skulle vi föra en dialog med låntagaren och ser om det fanns andra möjligheter för att komma åt innehållet i boken. Olika vid olika tillfällen. Någon gång har vi själva köpt boken, andra gånger har användaren inte fått något lån. Låntagaren informeras om att boken ej går att fjärrlåna och att vi istället försöker köpa in den. "Vi försöker hitta boken i tryckt form någonstans, och låna in den som fjärrlån. Ett alternativ kan också vara att köpa in boken. (Det händer också att personer kontaktar oss och vill fjärrlåna/ha tillgång till böcker som vi har i e-boksformat.)" "Händer ibland. Antingen gör vi ett lån från utlandet eller meddelar låntagaren att vi inte kan låna eller köpa in. Det händer också att vi köper in den elektroniska utgåvan om vi bedömer att det finns ett större intresse." Om ni menar nordiska bibliotek försöker vi låna in den från utomnordiska bibliotek eller köpa in den som e-bok/tryckt om det går. Eftersom studenter fortfarande betalar för utomnordiska lån har vi ju fått avböja fjärrlån till dem i sådana fall om de inte velat betala. Gällande forskare/anställda tror jag att det i samtliga fall lösts sig enligt ovan. Meddelade att e-böcker inte kan fjärrlånas. Vi överväger också om vi själva ska köpa e-boken. Då går den till inköpsförslag för köp av e- boken. Någon enstaka gång. Avgörs från fall till fall Vi förklarade hur det förhåller sig och köpte själva in boken. Vi försöker förvärva den på annat sätt. Vi meddelar att det inte går. Vi ser om vi kan köpa in ett tryckt exemplar istället Köper in den själva Vi undersöker möjlighet till eget inköp "Ja, det har hänt, men inte så ofta. Vi försöker förklara att det inte går att låna en e-bok från annat bibliotek. Låntagare tycker det är konstigt, eftersom man som enskild låntagare kan låna en e-bok på många kommunbibliotek. Ibland försöker vi också meddela lite om de avtal som finns för oss." 22

23 Bilaga 1: Undersökningens frågor Till bibliotekschefen för vidare befordran till berörd personal Alltfler bibliotek övergår till att i större utsträckning tillhandahålla e-böcker i stället för tryckta böcker, en utveckling som har många fördelar för såväl bibliotek som slutanvändare. Samtidigt innebär sannolikt detta att allt färre tryckta exemplar av en viss titel, eller till och med inget tryckt exemplar alls kommer att finnas på våra svenska bibliotek. I och med att möjligheterna till fjärrlån i dagens läge är starkt begränsade vad gäller e-böcker, är detta en utveckling som kan få stora konsekvenser för biblioteken och möjligheterna för resursdelning och kompletterande informationsförsörjning. Detta gäller inte minst för folkbiblioteken som idag till stora delar är beroende av forskningsbiblioteken för sina fjärrlån till distansstuderande. KB:s expertgrupp för informationsförsörjning och resursdelning har uppmärksammat denna utveckling och ser behovet av mer information och kunskap om hur forskningsbibliotek och specialbibliotek resonerar kring förvärv av e-böcker och eventuell koppling till fjärrlånemöjligheter. Expertgruppen har därför sammanställt en enkät till berörda bibliotek. Vi är mycket tacksamma om ni har möjlighet att besvara dessa frågor senast den 4 juni Alla frågor behöver inte besvaras i en följd, längst ned i enkäten finns en knapp som heter Spara - skicka senare. Tryck på Skicka när samtliga frågor är besvarade. Om du har några frågor om undersökningen kan du skicka e-post till Mer information om expertgruppens arbete finns på Kungliga bibliotekets avdelning för samordning och utveckling ansvarar för sammanställning och analys av denna enkätundersökning. Tack på förhand! Med vänlig hälsning Madelein Enström Ordförande Britt Sagnert Sekreterare 1. Köper biblioteket som du arbetar på in e-böcker? Med inköp av e-böcker avses i denna enkät förvärv med permanent access, alltså ej abonnemangstitlar. Ja Nej 23

Fjärrlån och e-böcker 2013. Forskningsbibliotek

Fjärrlån och e-böcker 2013. Forskningsbibliotek Forskningsbibliotek Omslagsbild Riksdagsbiblioteket, foto Cecilia Ranemo Fjärrlån och e-böcker 2013 Publikationen kan kopieras fritt och citeras. Vid citering uppge källan. Ansvarig utgivare: Kungliga

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet

Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Riktlinjer för UB:s förvärv, Linnéuniversitetet Bakgrund Media- & informationsförsörjningen är en av universitetsbibliotekets mest centrala uppgifter. I samband med fusionen känns det därför viktigt att

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson

Läs mer

Aktuell statistik om E-böcker

Aktuell statistik om E-böcker Aktuell statistik om E-böcker sammanställd av Ulrika Facht, Nordicom Tabeller och figurer Sidan Figur 1 Bokläsning/boklyssning i befolkningen 9 79 år en genomsnittlig dag 211 (procent) 2 Tabell 1 Bokläsning/boklyssning

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 ANTAL SIDOR 1(12) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Måndag 21 maj, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Tommy Johansson Jenny Lorentzi Eva

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker

elib 2.0 Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker

elib Bas Bibliotekssystem för e-böcker Bibliotekssystem för e-böcker elib AB www.elib.se Odengatan 106, 3 tr SE-113 22 Stockholm Sweden TEL +46 (0)8 54 60 60 60 FAX +46 (0)8 736 62 14 E-MAIL info@elib.se Innehåll Introduktion 3 Så här gör låntagaren

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010

- nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig. Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Open Access - nya möjligheter att göra forskningen tillgänglig Vetenskaplig publicering och Open Access Karlstads universitet, 18 februari 2010 Aina Svensson, Enheten för digital publicering Uppsala universitetsbibliotek

Läs mer

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012

Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 26 september 2012 26 september 2012 Medieförsörjningsplan för Sörmland 2012 Inledning Syfte Det är en demokratisk rättighet att den enskilde individen, var man än bor i landet och vilket format man än behöver, ska ha tillgång

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015

Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Verksamhetsplan för högskolebiblioteket 2015 Ur Verksamhetsmål, uppdrag och budget för år 2015: Bibliotekschef Bibliotekschefen ansvarar för att bibliotekets verksamhet bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt

Läs mer

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek

llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek llllll www.shutterstock.com 95507863 Upphovsrätt i praktiken Inga-Lill Nilsson Karlstads Universitetsbibliotek Upphovsrätt i praktiken en biblioteksfråga http://mediaeducationlab.com/copyright Lagen om

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN

BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN BIBLIOTEKEN OCH E-BOKEN TILL FÖRSVAR FÖR DET FRIA ORDET Vi tar för givet att man ska kunna låna böcker och andra medier på sitt bibliotek. Men i det självklara ryms också något större och viktigare; något

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström

Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström Rebusmöte 2013 04 17 Deltagare: Ingrid Borg, Caroline Ekelöw, Cecilia Sjöberg, Christina Lundberg, Kerstin Ryd, Maria Kleiman, Ann Ehrnström ReBUS gruppens prioriterade punkter med kommentarer 11 & 35

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag

Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet. En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 Kulturutskottet En bok är en bok är en bok? En fördjupningsstudie av e-böckerna i dag Sammanfattning av rapport 2013/14:RFR3 3 En fördjupningsstudie av e-böcker

Läs mer

Övergripande beskrivning

Övergripande beskrivning Axiell ehub 1 Innehåll Övergripande beskrivning... 4 Koppling mot Elib... 5 Katalogposter... 5 Katalogposter från BTJ... 5 Katalogposter från LIBRIS... 6 Inställningar i BOOK-IT för posthämtning från LIBRIS...

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

En lathund om att. Sverige

En lathund om att. Sverige En lathund om att publicera i Sverige 1 Selinoë 2 Allmänna råd om textformatering!... 2 Mindre förlag!... 3 Självpublicering!... 4 Bokservice!... 6 Bokutgivningsföretag!... 7 Om e-böcker!... 8 Tryckta

Läs mer

PM - statusrapport e-böcker

PM - statusrapport e-böcker 2014-03-28 PM - statusrapport e-böcker Osäker på terminologi och begrepp? Läs gärna dokumentet Frågor och svar om e- böcker! Inledning E-böckerna är mycket populära, under 2013 ökade e-boksutlåningen vid

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog.

Åtkomst Du kommer till ditt system via en webblänk som erhålles från oss. Via denna länk ges tillgång till sökning i bibliotekets katalog. Handledning för BIBBLAN bibliotekssystem BIBBLAN är ett svensktutvecklat biblioteksprogram helt webbaserat, som innebär att man endast behöver en uppkopplad dator mot nätet. Man slipper dessutom tänka

Läs mer

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora

Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Vad tycker läsarna om e-boken? bokhora Innehåll Allmänt om undersökningen Erfarenheter av e-böcker och läsplattor Attityder till e-böcker och läsplattor Piratkopiering Tankar om framtiden 1011 personer

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek.

www.kulturradet.se under Statistik, Bibliotek, Forskningsbibliotek. Välkommen till 2009 års forskningsbiblioteksstatistik! Tack för att du loggat in i frågeformuläret om 2009 års forskningsbiblioteksstatistik!!! sbiblioteksstatistik!!! Titta hur mycket klockan är, du behöver

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker

10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling. 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker Program 10.30-11.00 LibNet 3.0 - nya funktioner och utveckling 11.00-11.40 Ebook Library Användaren i fokus för e-böcker 11.40-12.30 Lunch 12.30-13.00 360 Counter användarstatistik, få färdiga rapporter

Läs mer

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor

Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Forskningsbiblioteken som aktörer i publiceringsfrågor Helena Francke UH bibliotekkonferansen 2015 Bergen, 18 juni 2015 helena.francke@hb.se Bakgrund och perspektiv 1 Publicera! (2013) Belysa bakgrunden

Läs mer

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24

Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 2009-04-09 Ställ ditt biblioteks bestånd till utlån på ännu ett sätt! - Förfrågan om lån från användare till bibliotek i söktjänsten Bibliotek24 Bakgrund Projekt Bibliotek24 är ett kulturrådsfinansierat

Läs mer

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13

TIPS OCH KÄNDA FEL. BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 TIPS OCH KÄNDA FEL BOOK-IT version 7.1 2015-08-13 Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatv. 4, 224 21 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: axiellsverige@axiell.com Innehållsförteckning Klient...

Läs mer

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket

Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Stora konferensrummet, Centralbiblioteket Biblioteksnämnden Håkan Carlsson ÄRENDELISTA 145 1 / 1 2012-03-19 Sammanträdesdatum 2012-03-26 Sammanträdestid 14.00-16.00 Lokal: Stora konferensrummet, Centralbiblioteket 1. Mötets öppnande samt utseende

Läs mer

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1

Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Lund 23 februari 2015 Årsstatistik för år 2014 BOOK-IT 7.1 Detta är en steg för steg-handledning för att underlätta arbetet med att bearbeta årsstatistiken i BOOK-IT. Anvisningarna ska ses som ett förslag

Läs mer

Allmänheten om digitala böcker

Allmänheten om digitala böcker Novus Opinion för Svensk Bokhandel Allmänheten om digitala böcker 24 september 2009 Arne Modig Allmänheten om digitala böcker Undersökningen har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Svensk Bokhandel

Läs mer

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept

Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Att behandla sina bästa kunder som fiender är att skjuta sig själv i foten och rena motsatsen till ett framgångsrecept Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15

FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER. Rev. 2013-02-15 FÖRVÄRVS- & GALLRINGS- RIKTLINJER Rev. 2013-02-15 MÅLSÄTTNING MED RIKTLINJER FÖRVÄRV OCH GALLRING 3 BIBLIOTEKETS MÅLGRUPPER 3 GENERELLA KRITERIER FÖR MEDIEURVAL 4 FÖRVÄRV ALLMÄNT 5 OMVÄRLDSBEVAKNING 5

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sörmland. Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Antagen av bibliotekscheferna i länet vid chefsmötet den 2008-03-06 i Nyköping 2 Regional talboksplan 2008 Länsbibliotek Sörmland Varför talboksplan?..

Läs mer

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek

Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Annika Johansson, Annelie Ekberg-Andersson & Britt-Marie Klinghagen Karlstads universitetsbibliotek annika.johansson@kau.se 2011 Strategisk medieplanering vid Karlstads universitetsbibliotek Karlstads

Läs mer

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Del 2: Ställningstaganden Frågorna i webbenkäten Foto: KB KB dnr 50 554 2009 2010/2011 1 Del 2: Remissvar

Läs mer

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket

AXIELL ARENA Det digitala biblioteket AXIELL ARENA Det digitala biblioteket Axiell Arena Med Axiell Arena möter vi framtidens digitala utmaningar Johan Brinck, koordinator för biblioteken i Skåne Nordväst. Idag är webben den moderna människans

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

IT och. lärarstuderande. Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 2005 Pressmaterial 2005-10-30 IT och lärarstuderande Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN KK-stiftelsen arbetar för att stärka Sveriges konkurrenskraft genom att stödja: forskning

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik

Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Välkommen till 2009 års officiella sjukhusbiblioteksstatistik Tack för att du lämnar uppgifter om ert bibliotek!!! Notera vad klockan är när arbetet påbörjas, i slutet av enkäten ska tidsåtgången uppskattas.

Läs mer

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET

E-PLIKT E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET E-PLIKT FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET PRESENTATION FÖR KONTAKTPERSONER DISPOSITION Nätverk och kontaktpersoner Historik och bakgrund Rekvisit för e-pliktigt material Gruppdiskussion Hur gör man med e-plikt

Läs mer

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28

Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 Användargenererat innehåll i Libris?? Underlag till Expertgruppen för Libris möte 2008-02-28 När en webbplats besökare inbjuds (tillåts) att publicera eget innehåll i form av tex bilder, filmer, kommentarer,

Läs mer

Rätt förvärv i rätt tid på rätt sätt

Rätt förvärv i rätt tid på rätt sätt Rätt förvärv i rätt tid på rätt sätt ett integrerat och användarstyrt förvärv på SUB Sabina Anderberg - Avdelningschef Frida Jacobson Samordnare licensavtal Umeå 2013-10-08 Innehåll Varför en ny mediaavdelning?

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13 Minnesanteckningar Möte 1 Göran Konstenius Avdelningen för nationell samverkan 010 +46 10 709 32 00 goran.konstenius@kb.se Mötesdatum 2013-02-13 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Slutrapport för projektet Studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek (BIBSAMs dnr

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet

Enkät öppna data. 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Enkät öppna data 2013 Föreningen Sambruk, Morus konsult AB och Linköpings Universitet Text och diagram i denna fil kan användas enligt villkoren i licensen Creative Commons Attribution ShareAlike 2.5:

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

Produktion och distribution av digitala ljudböcker

Produktion och distribution av digitala ljudböcker Produktion och distribution av digitala ljudböcker Kravspecifikation Version 2.3 2014-09-05 Materialet i denna kravspecifikation får användas i andra sammanhang endast efter samråd med Elib. Elib AB Box

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken

Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Kommunikationsplan Införandet av Libris på Götabiblioteken Detta dokument beskriver kommunikationsplaneringen för Librisprojektet på Götabiblioteken. Under sep 2014 till jun 2015 pågår projektet som syftar

Läs mer

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010

Vart är vi på väg? pt. 2. Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Vart är vi på väg? pt. 2 Anders Söderbäck, LIBRIS inspirationsdagar 2010 Samsök Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Utvärdering av Samsök 2009, Margareta Nelke Margareta Nelkes rekommendationer

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län

Regional talboksplan. Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Regional talboksplan 2011 Länsbibliotek Sydost Regionbiblioteket Kalmar län Inledning Länsbibliotek Sydost och Regionbibliotek Kalmar län har ett långtgående samarbete som fördjupats genom ett politiskt

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

Front 2014 ett taktfast projekt

Front 2014 ett taktfast projekt Front 2014 ett taktfast projekt [242] Ett projekt för att formulera en strategi för hur vi vill att vår informationsförsörjning och systeminfrastruktur ska fungera 2014 2015. [Daniel Forsman] [Whitecode]

Läs mer

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö

Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Resultat enkätundersökning Högskolan Dalarnas lärandemiljö Sammanfattning Högskolan har tidigare saknat en ordentlig kartläggning av hur studenterna uppfattar lärandemiljön. Med lärandemiljö avses den

Läs mer

Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012

Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Styrgruppen för Libris Minnesanteckningar från mötet 24 september 2012 Närvarande: Tillfällig ordförande: Morgan Palmqvist Lisbeth Byström Linda Lindström Gunilla Lilie Bauer Peter Nilén

Läs mer

Bibliotek och ITs informationssökningswebb

Bibliotek och ITs informationssökningswebb Bibliotek och ITs informationssökningswebb 1. Hur det började I kontakt med högskolans studenter uppmärksammades under 2002 problem med bibliotekets dåvarande informationssökningswebb. Tankar väcktes om

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes.

Önskemål om bokhyllor för exponering av avhandlingar och nya böcker framfördes. UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan N Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-05-28 Plats: Akvariet, Geocentrum Närvarande: Roger Herbert Marie Ottosson Eva Nordgren (ordf.) Cecilia Natvig

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS

Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Ö Ö Ö Ö CECILIA GÄRDÉN KAREN NOWÉ HEDVALL HÖGSKOLAN I BORÅS Karen Nowé Hedvall Cecilia Gärdén Mikael Gunnarsson Utvärdering av biblioteksprojekt, följeforskning, lärande och kompetensutveckling samt kunskapsorgansation.

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ

Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Olika människor har behov av olika sorters miljöer för att producera, fokusera, vara kreativ Alternativa möbler för att stimulera förflyttning + hälsa samt stödja olika typer av uppgifter och stimulera

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR

V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR V E R K T YG F Ö R V E R K L I G H E T E N BYGG- LITTERATUR - bokhyllan för byggsverige! För proffs av specialister För att göra ett bra jobb måste du känna till vissa regler. Du behöver också aktuella

Läs mer

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi >

Fråga bibliotekarien. Länkbiblioteket. Sökslussen. Metasökprogrammet Frank och Söksam. biblioteken.fi > Fråga bibliotekarien Länkbiblioteket Sökslussen Metasökprogrammet Frank och Söksam biblioteken.fi > : Informationssökning { www.biblioteken.fi/informationssokning Centrala söktjänster för olika sökbehov

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant

Stockholms universitetsbibliotek. Snabbt, innovativt och relevant Stockholms universitetsbibliotek Snabbt, innovativt och relevant Vad kan framtidens universitetsbibliotek bli? Ett totalt digitalt bibliotek som universitetet upphandlar en agent att sköta, där Google

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3

Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Birgitta Winlöf 2005-12-21 023-837 38 Vuxnas lärande och folkbibliotek rapport år 3 Projektets övergripande syften har varit: Förbättra bibliotekens möjligheter att bidra till den regionala viljan att

Läs mer

Bibliotekets studentenkät 2013 Resultat och analys

Bibliotekets studentenkät 2013 Resultat och analys Bibliotekets studentenkät 2013 Resultat och analys Högskolebiblioteket Högskolan i Halmstad !!!! Abstrakt! Under april 2013 genomfördes en enkätundersökning om biblioteket. Den riktade sig till studenter

Läs mer