Miljö A little less conversation Om vår miljö, en blå planet. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Delrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljö 2008-07-21. A little less conversation Om vår miljö, en blå planet. Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid. Delrapport"

Transkript

1 Projekt MUF Mångfald Utveckling Framtid A little less conversation Om vår miljö, en blå planet juli 2008 Delrapport Miljö

2 INNEHÅLL Om Projekt MUF... 3 Sammanfattning Grunden för en grön livsstil... 4 Forskning och utveckling... 5 Sverige ett bra exempel... 9 Sverige förtjänar inte en miljöbovstitel Företag Också ett bra exempel Marknaden går om politiken i miljödebatten Protektionismen är död leve miljön Bara för att man pratar miljö är man inte miljövänlig Agenda Klimax Fältbiologerna Miljöförbundet jordens vänner Greenpeace Prioritera mera! Tre tips från miljöcoachen s. 2

3 OM PROJEKT MUF Moderata Ungdomsförbundets uppgift är enkel. Vi vill påverka. Vi vill göra skillnad. Vi vill se våra idéer, värderingar och förslag bli verklighet. Vi vill göra Sverige bättre. För att lyckas med det måste vi bland annat vinna val. I vår stadga står det att vi ska bygga långsiktiga relationer som skapar trogna väljare åt moderata samlingspartiet. Vi ska, med andra ord, prata med andra ungdomar om värderingar så att de förstår dem och röstar på oss. I valet 2006 röstade förstagångsväljare på Moderaterna, dessutom ökade partiets stöd markant bland väljare under trettio. Det är ett bra bevis på att vi blev förstådda. Men mycket vill ha mer. Och bra kan bli bättre. Det fanns politikområden där väljarna inte tyckte att Moderata Ungdomsförbundet kunde lämna trovärdiga svar. I vissa fall var våra svar så fel att de flesta ungdomar sade sig inte kunna rösta på moderaterna bara på grund av dem. De gjorde att vi blev omöjliga att rösta på. Projekt MUF handlar om att ändra på det. Inte genom att ändra våra värderingar eller vår ideologi, tvärtom. Projekt MUF går tillbaka till grunderna och hittar nya sätt att tolka och kommunicera ut dem. Projektets mål är enkelt. MUF ska vara den främsta bäraren av ungas intressen i Sverige. Vi ska stå upp för deras möjligheter, såväl inom moderaterna som i samhällsdebatten. Vi utvecklar vår politik med ledorden mångfald, utveckling och framtid. Moderata Ungdomsförbudet ska alltid ha mer gemensamt med andra unga människor än med politiker och politiska system. s. 3

4 SAMMANFATTNING Grunden för en grön livsstil Det finns olika sätt att se på världen. Man kan vara optimist och man kan vara pessimist. Generellt sett är det roligare att vara optimist, men det finns ett än roligare alternativ. Det är när optimismen visar sig vara realism. I miljödebatten uppfattas ofta pessimisterna vara mest realistiska. Man kan lätt tro att alla insatser för miljön är hopplösa, att det redan är för sent. Men är det verkligen så? Den här rapporten visar att det går att påverka miljön, och att det definitivt inte är för sent. Framtiden stavas forskning och utveckling, det visar en snabb titt på vad som faktiskt händer med miljöutvecklingen. Moderata Ungdomsförbundet vill också tipsa de största miljöorganisationerna om att fokusera mer på just forskning och utveckling. Miljödebatten i stort skulle tjäna på att man också tar upp det positiva som hela tiden sker i miljöutvecklingen. Om man inte tror att man kan göra skillnad, varför ska man då försöka? Den här rapporten handlar om grunden för en grön livsstil. Insikten att man kan påverka och att det man gör i sin vardag spelar roll för miljön i stort. s. 4

5 FORSKNING OCH UTVECKLING Sedan urminnes tider har det alltid funnits de som tvivlat och de som vågat. Tvivlarna har sagt att vissa saker var omöjliga att göra, att färdas över havet utan att trilla över kanten, att sätta en människa på månen och nu senast, att förena en hög levnadsstandard med låga utsläpp. Det är samma konflikt nu som då, de som står och ser på och säger att vi måste minska utsläppen och köra mindre bil, äta mindre kött och se mindre på tv och så finns det vi, moderata ungdomsförbundet, som utmanar och vågar. Vågar åka ut över öppet hav till andra sidan för att se vad som finns bortom den gråa horisonten som tvivlarna målat upp, vi som vågar se möjligheter där de enbart ser mörker. Få trodde på John F. Kennedy när han 1961 deklarerade att innan decenniet var över skulle USA placera en människa på månen, åtta år, 25 miljarder dollar och involverade människor senare gjorde de det. Det ingav inte enbart en oerhörd respekt för vetenskapen, utan framför allt ingav det respekt för mänskligheten. Vilka fantastiska ting kan inte mänskligheten åstadkomma när den väl bestämt oss för att göra det? Det är knappats brist på innovation och potential som är problemet, penicillinet, telefonen, ångmaskinen, glödlampan och på senare tid mobiltelefoner, datorer, flygplan är alla några av otaliga exempel på människans fantastiska förmåga att skapa och underlätta sin vardag. Sedan gryningen i mänsklighetens historia har innovation och nyfikenhet drivit oss till det ena stordådet efter det andra, därför vore det konstigt att inte se på framtiden med tillförsikt. Bara vi kan fokusera mer på forskning av utveckling av redan existerande energikällor så kan dessa komma oss till redan större nytta än s. 5

6 de redan är. Några exempel är kärnkraft, där forskas det nu på en lösning som skapar praktiskt taget inget avfall. I vindkraft och vattenkraft utvecklar man nu turbiner och kringutrustning för att ytterligare maximera uttaget av ren elektricitet. Samtidigt börjar man på allvar knäcka nöten med fusionskraft som om den blir förverkligad kan avsluta debatten om smutsig eller farlig el. Allt detta är möjligt tack vare drivkraften hos individer och företag. Lika viktigt är den nyfikenhet som driver människor att uppfinna nya sätt att utvinna elektricitet, som t.ex. vågkraft. Vi ser att företag oftast är drivande i processen att ta fram lösningar på de flesta problem, så även inom miljöområdet. Tvärtom är det lagstiftare och politiker som drar ut på processen. Det är glädjande att se att företagen själva tar initiativet men oacceptabelt att det är den politiska processen som försenar en för miljön positiv utveckling. Samtidigt som vi är innovativa och löser problem lokalt, så får vi inte glömma att det vi gör i vårt land inte spelar någon roll om vi inte arbetar för att samma lösningar tillämpas i länderna runtomkring oss. Ett exempel är östersjön, oavsett hur mycket vi gör för att minska våra utsläpp så gränsar ytterligare 8 länder till östersjön och det gör att vårt miljöarbete blir bortkastat. När det gäller miljöproblemen, globala uppvärmningen och de många andra problem vi ställs inför är det viktigt att inte marginalisera problemen, men samtidigt får vi inte förstora upp proportionerna så att de blir orimliga. Vi i moderata ungdomsförbundet tror att människor av egen kraft kan skapa sig en bättre tillvaro, vi tror att morgondagen kan bli bättre än gårdagen och här spelar teknisk utveckling en central roll. Precis som människor idag har fått det oändligt mycket bättre än s. 6

7 människor för bara 100 år sedan hade det, med en levnadsstandard och en kvalitet som aldrig varit så hög, finns det all anledning att tro att de nästa 100 åren kommer att erbjuda än mer hopp och välstånd för mänskligheten. Därför vill vi också höja ambitionsnivån i miljöarbetet genom att snacka mindre och göra mer. Vi vill att regeringen satsar en s.k. klimatmiljard redan 2009 och utmanar EU:s medlemsländer inför det svenska ordförandeskapet om att satsa lika stor andel av sin BNP som den svenska klimatmiljarden. I dag planerar regeringen en klimatmiljard fördelat på tre år med en avsättning på 245 miljoner kronor under år 2008, 415 miljoner kronor 2009 och 340 miljoner kronor Det räcker inte om man menar allvar med att forskning och utveckling är framtiden. Vi är inte heller övertygade om att resurserna på förhand ska riktas till särskilda öronmärkta ändamål, likt nuvarande klimatmiljard. Vinsterna av bl.a. ny teknik, energieffektiviseringar och transportförbättringar faller också inom ramen för klimatarbetet. Därför finns det också en del kritik att rikta mot regeringens utformade klimatmiljard som måste bli bredare i sin ansats och inkludera fler perspektiv på klimatfrågan. Vi vill se en bred satsning på forskning och utveckling men också ett ännu större ekonomiskt engagemang från näringslivet som möjliggör ett Sverige som absolut världsetta i miljöarbetet. Som det framgår av rapporten får aldrig företags bidrag underskattas i miljöarbetet. Några framforskade verktyg som finns idag för att bemöta växthuseffekten: s. 7

8 Lågenergilampor förbrukar upp till 80 % mindre energi jämfört med motsvarande glödlampor Lysdioder, som dock är lite för begränsad och dyr idag, men kan bli en stark konkurrent till glödlampan om den utvecklas till ett kostnadseffektivt och funktionellt alternativ. Lysdioden har en bränntid på timmar jämfört med glödlampans 1000 och lågenergilampans Briderreaktorn Elbilen s. 8

9 SVERIGE ETT BRA EXEMPEL Sverige är ett fantastiskt land som är världsledande på miljömedvetenhet. Vi källsorterar, vi har energiproduktion i koldioxidfri världsklass och en miljömedveten marknad som snabbt anpassar sig efter den klimatupphettande situation vi nu ställs inför. Idag är det svårt att hitta en konkret lösning på den globala uppvärmningen. Moderata Ungdomsförbundet har dock en vision som utan tvekan tar miljödebatten i rätt riktning. Vi människor tar alldeles för ofta givet att politiken löser alla problem vi ställs inför. Miljöpartiet och vänstern har använt sig av en retorik som anspelar på att politiker vet bättre än vad du gör. Detta gäller även miljödebatten. Politikers beslutsfattanden och statens tvång gör inte vårt samhälle till ett grönare, de gör däremot du. Allt du gör under din livstid lämnar naturliga avtryck, och det är varje människas eget ansvar att göra dessa avtryck i en miljövänlig väg. Men att källsortera, köpa vegetarisk mat eller åka mer kollektivt måste också löna sig. Det är där politiken kan sätta ramarna. Det är viktigt att Sverige fortsätter att driva på i syfte att komma på idéer och lösningar på de problem vi idag har, Sverige har som land varit mycket innovativt och respekterat inom forskning och uppfinningsrikedom. Detta är ett arv vi måste förvalta och inte ta för givet. Vi har strålande exempel på företag som driver utvecklingen åt rätt håll, Volvo med sin biogasforskning, SAAB med sina etanolmotorer och Vattenfall som arbetar mycket aktivt med CCSS, ett system där man fångar in och återför koldioxiden ner i jorden. Vi har gång på gång sett det svart på vitt att politiken inte är ett effektivt drivmedel för att driva marknaden. Länder vars ekonomier liberaliserats s. 9

10 och statliga övermakt minskats, har också blivit bättre på miljömedvetenhet. Det är inte för inte att människor väljer att satsa en liten summa pengar på mat för dagen, istället för att lägga det på miljöförbättrande verksamheter. Det ligger alltså en logik i att länder världen över har en tendens att tänka mer miljövänligt när deras välstånd ökar. Moderata Ungdomsförbundet tycker därför att den globala uppvärmningen, och stora delar av miljödebatten i stort, är ett problem som måste lösas internationellt. Vi kan inte göra framsteg för att sedan glömma resten av världen. Men att lösa internationella problem kan vara lättare att beskriva än att utföra i praktiken. Därför behövs det också starka samarbeten länder emellan, med gemensamma klimatmål att uppnå och en internationell marknad som tävlar i att vara så miljövänlig som möjligt. Allt handlar egentligen om att det måste löna sig att göra det som är bra för omvärlden. Precis som det måste löna sig att skaffa sig ett arbete, måste det också löna sig för företag och privatpersoner att tänka grönt. Att endast Sverige, som en liten nation mitt i alla världens miljöproblem, inte spelar någon roll på internationella plan är självklart. Vi kan vara miljöhjältar, men vi har också råd med det. Länder som istället satsar har problem svält och aidsepidemier ser knappast Sverige som ett föredömesland i energifrågan. De kanske gärna skulle vilja det, men de har inte råd. s. 10

11 Sverige förtjänar inte en miljöbovstitel Hela 97 % av Sveriges energiproduktion är koldioxidfri. Av den enkla anledningen kan vi säga att vi inte är några stora miljöbovar, åtminstone vad gäller energisektorn. Men faktum är att de svenska medborgarna fortfarande har den miljöförstörande bilden av vårt land. I alla fall de unga. Intresseorganisationen Tillväxtforum presenterade i en energirapport att 6 av 10 svenska studenter tror att antalet utsläppsfria energikällor i Sverige ligger under 40 %. Kanske kan den okunskapen vara en av orsakerna till att svenskar ser Sverige som en miljöbov en titel vi inte förtjänar. s. 11

12 FÖRETAG OCKSÅ ETT BRA EXEMPEL Marknaden går om politiken i miljödebatten Att miljöpartiet har haft politiska ageranden som ledstjärna inom miljödebatten är något vi knappast kan undgå. Genom politiska lösningar, förbud och regleringar tror de sig vara bättre än den självständiga marknaden på att minska koldioxidutsläpp och rädda världens miljö. Några praktiska exempel är avreglering av det i särklass renaste energikällan, kärnkraften, och den protektionism partiet präglats av under majoriteten av sin existens. Men att stänga gränserna för internationell samverkan och gemensamma klimatmål är, bara kort sagt, dumdristigt. Nationella ageranden på ett globalt problem leder till att alla länder har olika lösningar på samma fråga, vilket försvårar hela processen. Att med politisk övermakt och protektionism hindra internationella ageranden anser MUF är att gå i fel riktning i debatten. Men även Mp har börjat tänka om. Nu har partiet ändrat inriktning i sitt partiprogram där Maria Wetterstrand, i ett uttalande i slutet av Maj 2008, menade att Mp överger kravet på ett utträde ur EU. Miljöpartiet erkände sitt fel och de kommer att erkänna fler fel i framtiden. Världen över visar det sig att politiken hamnar efter i miljödebatten. Marknaden tar över ledarrollen i en av världens mest heta debatter. Det finns en enkel förklarig för detta. Marknaden får, till skillnad från politiken, ständigt incitament för att drivas i en grönare riktning. Vinstintresset har därför en viktig roll i att stimulansen av den miljövänliga inriktningen hos företagen ökar markant för varje år som går. Vi konsumenter efterfrågar hela tiden en grönare produktion av det vi konsumerar. Företagen drivs därför ständigt i rätt riktning, och vi kan s. 12

13 bara se några av exemplen svart på vitt på den svenska marknaden. Biljättarna Volvo och Saab har under 2000-talet anpassat sina fordon till det konsumenterna eftersträvar fordon med mindre skadlig effekt på miljön. Det är viktigt att skapa en marknad med styrmedel och incitament som skapar en miljövänlig och effektiv energisektor världen över. Inom energisektorn, som har en av de största rollerna i klimatdebatten, har vi också fått beskåda en utveckling i rätt riktning. Det svenska bolaget Vattenfall påbörjade sitt miljöprogram redan år Detta är alltså långt innan miljödebatten ens hamnade på den politiska arenan och knappt hade kommit ut i mediehysterin. Det arbete vattenfall då påbörjade innebar allt ifrån att modernisera och utveckla partikelfilter på tyska kolkraftverk, till forskning av förnyelsebara energikällor och energieffektivisering. Här ser vi ett tydligt exempel på hur marknaden faktiskt alltid är steget före politiken. Enkelt kan man ha visioner och löften. Enkelt kan man skapa partiprogram som innehåller miljöförbättrande åtgärder. Dessa åtgärder är dock bestämda av en relativt liten skara människor som alltid tror sig alltid veta bäst. Politiska beslut väger därför mycket mindre än den riktning marknaden väljer att gå. Politiken fungerar effektivt för att producera ramverk, men inte för att utföra hela jobbet. För att kunna utföra hela jobbet mot en grönare tillvaro världen över behöver vi därför en marknad som hela tiden strävar efter utveckling till sin egen fördel. Denna fördel omvandlas då till en fördel som världens miljö och klimat gynnas av. s. 13

14 PROTEKTIONISMEN ÄR DÖD LEVE MILJÖN Just nu ägnar sig världssamfundet ofta åt motsatsen till vad som kallas low-hanging fruits, - då man använder de lösningar som finns bäst tillgängliga till rimlig kostnad. Vi gör alltså det som är dyrast och ger minst effekt istället för att göra det billigaste med mest effekt. Som exempel kan nämnas Kyotoprotokollet den multinationella överenskommelsen för minskade utsläpp. För klimatets del handlar det om 5 års fördröjning av den globala uppvärmningen under förutsättning att alla länder på jorden följer det. Fördelat per person är det en årlig kostnad av ca kr, alltså mer än årsinkomsten för en stor del av jordens befolkning. Men det finns ljus i tunneln, där andra väljer den långa vägen finns det en helt ny marknad på väg att blomma ut på miljöområdet. Vindkraften har blivit lönsam, samtidigt satsas det väldigt mycket på biogasanläggningar i Sverige just nu. Strömsnålare datorer, bensinsnålare bilar utveckling mot ett hållbart samhälle är på frammarsch. Är detta en konsekvens av långvarigt miljöarbete från politikernas sida som först nu ger avkastning eller är det de politiska åtgärderna som varit ineffektiva och med den allmänna medvetenheten har mänskligheten hittat föreningen av lönsamhet och miljöteknik. Det vi ser händer runt om i vår värld är att nya industrier växer fram i utvecklingsländer där stor energiåtgång kommer krävas och de billigaste energiframställningarna är det som det finns pengar att investera i. Med ett nytt kolkraftverk i veckan har Kina lagt sig på samma nivå som USA som har störst växthusgasutsläpp av alla länder. Detta är en verklig s. 14

15 utmaning att få den miljövänliga energiframställningen att även bli konkurrenskraftig i utvecklingsländerna. Sverige har en viktig roll i utvecklandet av småskalig kraftproduktion vilket är viktigt om man på bred front ska kunna utnyttja miljövänligt framställd energi från sol, vind och vatten. I länder med dominerande politisk kultur som Kina är det förstås otänkbart men med kostnadseffektivare lösningar finns även marknader i andra utvecklingsländer med friare samhällsekonomi. För biståndsprogram är energi en förutsättning många gånger för att driva vattenpumpar o datorer i skolor. Obefintliga kraftnät ställer lokalt producerad energi som enda alternativ. Sveriges viktigaste bidrag i den globala miljöteknikens utveckling ligger inte i att producera el utan att spara energi. Vårt kyliga klimat har gjort värmeisolering till en naturlig del av vår byggnadsteknik, flerdubbla fönster är bättre än i många andra kyliga länder som länge fortsatt med enkelglas i fönstren och mattor på kalla golv. Passivhuset utan tillförd uppvärmning - är byggnadsidealet som får större och större status, både miljömässigt och ekonomiskt. Politiskt är det mycket svårt att luta sig mot vetenskapligt stöd för olika miljömässiga lösningar, eftersom effekterna har varit marginella och åtgärder dyra. Inga low-hanging fruits här inte. Tyvärr finns en tendens att luta sig mot opinionen och genomföra de åtgärder som ger mest goodwill. Med förbud för farliga ämnen, med miljöskatter och riktade stöd till bland annat miljöbilar, partikelfilter, energiförbättring av husen. Samtidigt görs det här med retoriken att det är investeringar som sparar pengar. Om spara pengar är skälet till varför man skulle genomföra investeringarna, varför har man då inte gjort det redan av rent s. 15

16 egenintresse? Anledningen kan vara flera, men om samhället hade tjänat på investeringarna från början kommer ett subventionerat resultat göra att samhällets tjänar mindre om mer resurser satsas på att det ska bli samma resultat som det rimligen borde ha blivit ändå. Vi ska ställa oss tveksamma till om många föreslagna klimatåtgärder är värda att ta till om samhällets kostnader för klimatförsämringen blir mindre än kostnad för åtgärden. Det är också så att det är proportionellt sett mindre dyrt att minska temperaturhöjningen med de första och mest effektiva åtgärderna low-hanging fruits- medan de sista åtgärderna för att helt reducera klimatförändringen kommer vara mycket kostsamma 1. Detta för oss till frågan om vilken politik som är bäst för miljön. Bästa namnet har tveklöst Miljöpartiet, vilket ger oss all anledning att tro de står för den bästa miljöpolitiken och lägger mest idéer för en bättre miljö. Vad miljöpartiet ofta missar är helheten att alla miljölösningar inte per automatik måste vara bra, flera kan också vara rena björntjänster som tar resurser från bättre lösningar eller rent av förstör miljön mer. Nedan följer en lista på några punkter där de flesta politiker, inte bara miljöpartister, behöver tänka om. 1 Lomborg, Björn s. 16

17 BARA FÖR ATT MAN PRATAR MILJÖ ÄR MAN INTE MILJÖVÄNLIG Miljöorganisationer i Sverige är många och varierande. Utbudet inkluderar allt mellan Världsnaturfonden och asfaltsdjungelns indianer. De flesta miljöorganisationer idag vill väldigt mycket men gör väldigt lite, vissa i stil med asfaltsdjungelns indianer gör det med våld, andra använder fredligare metoder. Internationellt sett finns det många fler miljöorganisationer till exempel Greenpeace och Agenda 21. Agenda 21 Agenda 21 kom till genom FN:s konferens i Rio de Janeiro Det är ett program med målet att uppnå en hållbar utveckling på jorden. I Sverige skall varje kommun ha ett Agenda 21 kontor. Agenda 21 programmet skall engagera varje medborgare, vilket är anledning till att varje kommun i Sverige skall ha ett kontor. Agenda 21 programmet innehåller även direktiv och förslag för att motverka fattigdom och bristande demokrati. Klimax Aktionsgruppen Klimax är även de en miljöorganisation. Som numera producerar närproducerad mat genom sin kolonilott utanför Uppsala. De genomför även aktioner och opinionsbildar genom civil olydnad. De aktioner de har gjort går ut på att blockera trafik på gator och på landningsbanor. De tar ställning för att prioritera nödvändiga utsläppsminskningar istället för ekonomiskt tillväxt. s. 17

18 Fältbiologerna Fältbiologerna är en fristående ungdomsorganisation till Svenska Naturskyddsföreningen. De har skrivit en miljöpolitisk plattform som släpptes Miljöförbundet jordens vänner Miljöförbundet jordens vänner (MJV) är ideell organisation i Sverige som opinionsbildar för miljö och solidaritet. Att genom politisk opinionsbildning försöka att ändra på politiska beslut och få sin åsikt hörd är ett sätt att arbeta. Greenpeace Greenpeace är en av de största miljöorganisationerna i världen. De arbetar med att driva på en energirevolution för att bemöta det största hotet mot vår planet: klimatförändringar. De vill också avveckla kärnkraften, försvara våra hav genom att stoppa vissa fiskemetoder och skapa ett internationellt nätverk av marina reserver. De arbetar också för att skydda skogar, eliminera farliga kemikalier och hejda spridningen av GMO i naturen. Dessutom arbetar de generellt för nedrustning och fred. s. 18

19 PRIORITERA MERA! Alla dessa organisationer är väldigt duktiga på att sätta upp mål. Men de har ingen lösning på alla de problem som uppkommer längs vägen. Att sätta ett tak på koldioxidutsläppen är väldigt enkelt men hur man praktiskt ska genomföra förslagen är väldigt mycket svårare att svara på. Nu gäller det att rädda miljön. Det är det budskapet man får när man börja läsa om dessa miljöorganisationer, så långt är allting gott. Men de lösningar som presenteras är inte lika goda Skatter och förbud är tydligt de enda sättet man kan lösa Sveriges och världens miljöproblem på. Enligt Miljöförbundet jordens vänner skall man kraftigt höja skatter på trafikens och industrins utsläpp vilket, enligt dem, är ett bra sätt att rädda miljön. Genomgående är att förbud och straff, verkar vara de enda incitamenten som finns för att rädda miljön. Likaså har de flesta miljöorganisationer bara lokala eller nationella agendor. Miljöförbundet Jordens Vänner vill till exempel att de rika länderna, speciellt Sverige, tar ett stort ansvar för globala utsläpp. Jorden är rund och alla behöver ta ansvar. Miljön är en global och inte en lokal fråga. Think global, act local sade David Brower 1969, den devisen håller än idag. Vi måste agera lokalt men ändå tänka globalt. Miljön finns överallt. Vi måste alla hjälpa till, det spelar ingen roll om Sverige inte har några skadliga utsläpp alls så länge någon annan fortsätter. För att kunna göra något åt de miljöproblem som vi har så måste vi prioritera och tänka på tre saker. s. 19

20 1. Alla åtgärder ska vara kostnadseffektivt. 2. Alla åtgärder ska ge effekt. 3. Think Global, act local. Och det måste ske med demokratiska metoder. Civil olydnad är inte acceptabelt på något sätt. Det är många organisationer som inte är rena miljöorganisationer utan går in och tassar på andra frågor som ekonomiska och djurens rättigheter. Många frågor går in miljöområdets och många frågor är tvungen att behandlas med miljöperspektiv. Men inte alla och inte i den utsträckningen som många miljöorganisationer gör. Dessutom kan man fråga sig varför inte fler miljöorganisationer talar om forskning och utveckling? Tidigare i rapporten har vi kunnat läsa om alla framsteg som gjorts, och vilka positiva effekter de har på miljön. Vi efterlyser en smalare och smartare miljörörelse. Därför vill vi avsluta med att ge dem några enkla tips från miljöcoachen. s. 20

21 TRE TIPS FRÅN MILJÖCOACHEN Tips för bättre miljöpolitik. 1) Var tydliga Ni är många och kan göra mycket, men ni borde specialisera er. Om ni fortsätter att driva frågor som rör allt från världsfred till lokala miljöregler blir det för många verksamhetsområden för att ni ska kunna göra ett bra arbete. 2) Satsa på forskning och utveckling Vi kan skapa en bättre miljö och samtidigt leva ett modernt liv. Men pratar ni inte om forskning och utveckling blir det svårt att få folk att tro det. Och varför ska man engagera sig i miljödebatten om man inte tror att det spelar någon roll? Följ gärna vårt exempel om den svenska klimatmiljarden! 3) Var inte rädd för företagen Uppmärksamma och uppvakta de företag som faktiskt gör bra saker. Idag verkar många tro att tillväxt står i motsats till miljö. Men så är det ju inte! Ju mer resurser vi har, desto mer kan vi lägga på miljön. Om man måste välja mellan mat för dagen och en utsläppsrätt är valet ganska enkelt. Vi vill med dessa enkla tips bjuda in er att fortsätta kämpa för en god miljö tillsammans med oss! s. 21

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Proposition om klimathotet

Proposition om klimathotet Proposition om klimathotet Gemenskapspartiet Jordens klimat har de senaste 100 åren långsamt blivit allt varmare. Klimatforskare anser att det är vi människor som orsakar uppvärmningen av jorden. Vi bidrar

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

Stadens utveckling och Grön IT

Stadens utveckling och Grön IT Vi lever, arbetar, reser, transporterar saker, handlar och kommunicerar. För utvecklingen av den hållbara staden fyller smarta IT-lösningar en viktig funktion. Stadens utveckling och Grön IT Malmö en Green

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Ekonomiskt stöd till organisationer

Ekonomiskt stöd till organisationer Ekonomiskt stöd till organisationer Beviljade stöd 2014 Stöd till organisationer på konsumentområdet 2014 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer

Läs mer

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning.

KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. KLIMATET FÖRE VINSTEN Byt system, inte klimat. För en rättvis världsordning. ENMÖTESCIRKEL FÖR KLUBBAR Det som brukar kallas för klimatförändringar är jordens varierande klimat över tid. Klimatet på jorden

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Kommunens ansvar för klimatet

Kommunens ansvar för klimatet Kommunens ansvar för klimatet En rapport från Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund www.ssu.se Förord Fram till den 18 december är världens ledare samlade i vårt grannland för att förhandla fram ett

Läs mer

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare

Argument för. Hur uppnår vi bäst säkerhet? Några av aktivisterna är straffade sedan tidigare. Gruppen har begått liknande brott tidigare Argumentkort Justitieutskottet ARGUMENT FÖR JA Argument för Ja Hur uppnår vi bäst säkerhet? Det viktigaste för säkerheten just nu är att organisationer som Grön Fred förs upp på terrorlistan. Då vet polisen

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET

KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET KLIMAT INITIATIVET Världen i vår vardag Public & Private Social Responsibility Initiative CSR Västsverige bildades 2008. Vi är en ideell förening vars ändamål är att

Läs mer

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande.

Ge kunskap, engagemang och insikt om vägar till ett mer miljövänligt samhälle. Med ett undersökande arbetssätt träna energi- och kretsloppstänkande. HANDLEDNING TILL NATURVÄKTARNA EKO Naturväktarna Eko Vad står det i kommunens energiplan? Vad händer med slammet från kommunens reningsverk? Var har potatisen i skolans matbespisning odlats? Hur går det

Läs mer

För en bred energipolitik

För en bred energipolitik 2008-07-09 För en bred energipolitik 1 Socialdemokraterna ENERGISAMTAL Det behövs en bred energiuppgörelse Det är nu två år sedan centerpartiet ensidigt bröt den breda och mångåriga blocköverskridande

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Julias Energibok Uppgift: 1 På spaning i hemmet. Min familj tänker redan ganska miljösmart, men det finns såklart saker vi kan förbättra. Vi har redan bytt ut alla vitvaror till mer energisnåla vitvaror.

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Politik, samhälle & media

Politik, samhälle & media Om Ecoproject Ecoproject - hållbara gymnasiearbeten är en satsning som BioFuel Region har drivit sedan 2004. Den går ut på att öka gymnasieungdomars intresse för frågor som rör hållbar utveckling. Eftersom

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni.

Lycka till. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. EnergiGeni är E.ONs energiutställning för elever i årskurs 4-9. Frågor för ett EnergiGeni. Lycka till och ha så kul på din upptäcktsresa - ta gärna hjälp av ugglan Elvis på vägen! Namn station 1 Fotosyntesen

Läs mer

Rapport från partienkät

Rapport från partienkät Rapport från partienkät Sammanfattning Svensk Vindenergi har genomfört en enkät till riksdagspartierna om deras syn på förnybar elproduktion och vindkraft. Här följer en sammanfattning av svaren: Socialdemokrafterna,

Läs mer

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 -

CSR-policy. Socialt ansvar GRATIS HJÄLP I MATTE - 1 - 2015-09-08 GRATIS HJÄLP I MATTE CSR-policy Mattecentrum är en ideell organisation som verkar för likvärdig kunskapsinhämtning i syfte att öka kunskaper i och stimulera intresset för matematik hos barn,

Läs mer

Därför är din insats för miljön viktig

Därför är din insats för miljön viktig Därför är din insats för miljön viktig Professorn: "Åtgärderna ger större effekt än vad folk tror" Stora klimatförändringar hotar vår planet. Även små förändringar i ens livsstil är ett steg i rätt riktning.

Läs mer

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten

Energiseminarium i Skövde. Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Energiseminarium i Skövde Daniel Lundqvist Avd. Hållbar energianvändning Energimyndigheten Kommunal energiplanering Hållbar utveckling (från Väst till Öst..) Konsekventa åtgärder Angeläget för genomförarna

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige

Olle Ludvigsson Europaparlamentariker. Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Olle Ludvigsson Europaparlamentariker Socialdemokraterna S&D-gruppen Västsverige Internationellt och europeiskt klimatarbete 1) 2) 3) Internationell klimatpolitik: Baksmälla efter Köpenhamn - hur går man

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Välkommen till Naturväktarna EKO

Välkommen till Naturväktarna EKO Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402

Industrin och energin. Peter Nygårds 20140402 Industrin och energin Peter Nygårds 20140402 1 Är industrins tid förbi? Tjänstesamhället är tyngdpunkten i samhällsekonomin och därmed för sysselsättning och välfärd. Industrin är på väg till låglöneländer.

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Ämnesförslag projektarbeten

Ämnesförslag projektarbeten Ämnesförslag projektarbeten BioFuel Region vill få fler gymnasieelever att göra projektarbeten med koppling till hållbar utveckling. Eftersom vår kärnverksamhet handlar om biobränslen, bioenergi och skogsråvara

Läs mer

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning

Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Klimatbluffen! Rödgröna klimatlöften utan täckning Rapport 5 september 2010 Regeringen har höjt den svenska klimatambitionen under mandatperioden. Som Alliansens gröna röst har Centerpartiet granskat vad

Läs mer

Gör ett annat Europa möjligt!

Gör ett annat Europa möjligt! Gör ett annat Europa möjligt! Åsa Westlund Socialdemokratisk ledamot i Europaparlamentet Foto: Peter Berggren/Imagine De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Curt Berggren/Imagine Bättre

Läs mer

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el

Egen el direkt till uttaget. Dala Elfond. Dala Solel. Använd solsidan - gör din egen el Egen el direkt till uttaget Dala Elfond Ett avtal som passar alla Tillsammans är vi stora Dala Solel Använd solsidan - gör din egen el Visste du att... Melbourne i Australien har 2100 soltimmar per år.

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över

The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över The Health Impact Fund: En kostnadseffektiv, realistisk plan for att förbättra människors hälsa världen över För närvarande drivs utvecklingen av nya mediciner av möjligheten till vinster från tillfälliga

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter.

Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Vadå klimat? Resurser för framtiden är en klimatkampanj ett samarbete mellan Kriminalvården och Specialfastigheter. Spela roll! Klimatet är en av våra viktigaste frågor. För oss, våra barn och barnbarn.

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB

Det handlar om dig. Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Att jobba på Sto Det handlar om dig Björn Täljsten vd, Sto Scandinavia AB Som medarbetare på Sto är det i grunden dig och dina kollegor det handlar om. Utan att förringa vår fina produktportfölj, är det

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012

Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Beviljade stöd 2012 Stöd till organisationer inom konsumentområdet 2012 Konsumentverket har regeringens uppdrag (enligt förordningen 2007:954) att dela ut stöd till organisationer på konsumentområdet.

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Föreningen för Förändring

Föreningen för Förändring Föreningen för Förändring Vem är jag? Egentligen helt oväsentligt. Vad är FF? Den gemensamma nämnaren och, därmed hjärtefrågan, är åsikten att det svenska folkets inflytande över Sveriges styre måste ökas.

Läs mer

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B

01. Vindkraftverk. Hållbar utveckling. Energiförbrukning 10-05-20. Handledare: Pernilla Vesterlund. Ronja 9B Hållbar utveckling Energiförbrukning 1. Vindkraftverk 1-5- Handledare: Pernilla Vesterlund Ronja 9B Innehållsförteckning Bild 1... 1 Bild 2... 2 Inledning... 3 Bakgrund... 3 Bild 3... 3 Bild 4... 3 Bild

Läs mer

Från miljörätt till miljöhett

Från miljörätt till miljöhett Från miljörätt till miljöhett - så blir Sverige bäst på miljöteknik juli 2008 www.centerpartiet.se Inledning Centerpartiets vision är ett grönt, modernt och öppet samhälle som präglas av liberala värderingar.

Läs mer

Vinden. En framtidskraft.

Vinden. En framtidskraft. Vinden. En framtidskraft. Skellefteå Kraft tar tillvara en oändlig naturresurs Skellefteå Kraft ser vindkraft som ett betydelsefullt energislag i företagets elproduktion. Vinden är en oändlig naturresurs

Läs mer

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014

POLICYDOKUMENT. för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism. Fastställd på kongressen 2014 POLICYDOKUMENT för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism Fastställd på kongressen 2014 Vad är policydokument? Ungdom Mot Rasisms policydokument berättar om de olika riktlinjer som finns för organisationens

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt!

Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Effektivare genomförande av vindkraftprojekt! Climate Change, tillståndsprocessen, MKB m.m. Seminarium för STF Ingenjörsutbildning 1 september 2009 Mårten Tagaeus Charlotte Björnsdotter Lundgren Legal#3645892_1.PPT

Läs mer

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige?

Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? Vem skulle vilja äga en el-bil om dom kommer till Sverige? My Nörrelökke 9c, 19/5 2010 Innehållsförteckning Inledning: s.2 Bakgrund: s.2 Syfte: s.2 Metod: s.2 Resultat: s.2 Slutsats: s.5 Felkällor: s.

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun

Ärende 12. Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Ärende 12 Projekt Energiförsörjning med förnyelsebara energislag i Karlskoga kommun Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-08-10 KS 2014.0329 Handläggare Bosse Björk Projekt Lokalt framställd Förnyelsebar Energi

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp

Solekonomi. Mot en solekonomi. Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion och/eller låga utsläpp Jens Bjöörn Mot en solekonomi Solekonomi Resurs-, och systemeffektivitet Hög Traditionell energiproduktion Ändliga resurser och hög miljöbelastning CHP Avancerad energiproduktion Energieffektiv produktion

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer