Associeringsavtal qué?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Associeringsavtal qué?"

Transkript

1 Associeringsavtal qué? Det som kan göra mest skillnad för att minska fattigdomen i världen är inte att bygga en skola eller skänka pengar till en svältande familj. Utan det är att vara med och påverka så att innehållet i handelsavtal som detta blir bra även för de fattiga länderna. Asier Malax, OXFAM Honduras Maj, 2007

2 INNEHÅLL 1. ETT ASSOCIERINGSAVTAL BLIR TILL...4 VAD HÄNDE I WIEN? AVTALETS INNEHÅLL OCH INNEBÖRD...6 VAD ÄR EU:S ASSOCIERINGSAVTAL?...6 HANDEL MELLAN EU OCH CENTRALAMERIKA...7 EUROPEISKA INTRESSEN INVESTERINGAR, OFFENTLIG UPPHANDLING OCH TJÄNSTEHANDEL...7 JORDBRUKET CENTRALAMERIKANSKA INTRESSEN OCH EUROPEISKA HINDER...8 KRAV FRÅN DET CIVILA SAMHÄLLET TRE RÖSTER - TRE LÄNDER SÅ TYCKER VI HUR GÅR DET TILL? FRÅN MANDAT TILL GODKÄNNANDE...42 TVÅ SNABBA FRÅGOR OCH SVAR VETA MER (47)

3 Denna rapport har tagits fram av Forum Syd och UBV. Forum Syd samlar 200 svenska organisationer som arbetar med internationellt bistånd och opinionsbildning om globala frågor. För mer information se: eller kontakta Rodrigo Arce, UBV är en solidaritetsorganisation som tillsammans med latinamerikanska folkrörelser arbetar för en rättvis världsordning. För mer information se: eller kontakta Jennie Jonsén, Rapporten finns att ladda hem på: 3(47)

4 1. Ett associeringsavtal blir till Innan du hunnit stava till CAFTA, NAFTA, MERCOSUR, TRIPS eller ALBA ploppar nästa grej inom världshandeln upp: EU:s associeringsavtal. Mexiko och Chile är redan inne i systemet. Nu står flera latinamerikanska länder på tur. Associeringsavtal är de mest långtgående avtal som EU sluter med länder eller grupper av länder. Dessa avtal innehåller både politisk dialog, utveckling och handel. Men eftersom avtal kring utvecklingssamarbete och dialog mellan EU och Latinamerika redan finns, tycks fokus nu mest ligga på handel. Att få med den Andinska regionen och Centralamerika i ett frihandelsområde med EU är ett stort steg mot välstånd och utrotande av fattigdom, menar påivrarna. Klyftorna mellan fattiga och rika kommer att öka med den här typen av avtal, hävdar kritikerna. Mandaten för att inleda förhandlingar är redan antagna och förhandlingar med den Andinska gemenskapen väntas inledas i slutet av maj och med Centralamerika i slutet av juni, Här följer en rapport som avser ge en inblick i vad avtalet sannolikt kommer att innehålla och vilka konsekvenserna kan bli för exempelvis majsbonden Pedro Muñez i El Salvador liksom undersköterskan Lisa Svensson i Sverige. Vi har i denna rapport valt att fokusera enbart på Centralamerika, även om processen kring ett avtal mellan EU och Andinska gemenskapen också avancerat. Vi har låtit ett antal röster från Centralamerika liksom Sverige och Bryssel forma en mångbottnad bild av avtalets tänkbara innebörd och följder. Rapporten kartlägger också hur processen går till, hur tidsramen ser ut, var besluten fattas liksom ger förslag på hur civila samhället kan vara med och påverka avtalets innehåll. Slutligen ges ett antal tips på vad som är på gång i Sverige, på EU-nivå och i Centralamerika samt vilka nätverken är som arbetar med frågan. Trevlig läsning. Vad hände i Wien? I maj 2006 rådde stor aktivitet i Wien. Då samlades regeringschefer från Latinamerika och EU på det fjärde officiella toppmötet mellan EU och Latinamerika 1. Samtidigt träffades tusentals representanter från det civila samhället på ett parallellt forum, och näringslivet höll ett eget toppmöte. Det var här som regeringschefer från EU och Centralamerika beslutade att inleda förhandlingar om ett associeringsavtal, och EU och de andinska länderna bestämde att de skulle fortsätta en dialog om eventuella förhandlingar. Diskussioner om associeringsavtal hade dock inletts långt tidigare, så besluten var väntade. Ett associeringsavtal består av tre ben politiskt dialog, utvecklingssamarbete och handel. Men då de första två benen i avtalet är färdigförhandlade sedan tidigare var det nya med detta beslut att förhandlingar inleds om ett handelsavtal regionerna emellan. Beslut fattades om att ett förhandlingsmandat skulle tas fram under hösten och att förhandlingarna sedan skulle inledas under Läs mer på toppmötets officiella hemsida: 4(47)

5 Parallellt med det officiella toppmötet ägde ett stort alternativt forum rum, Enlazando Alternativas II, där ett par tusen deltagare representerade en bredd av europeiska och latinamerikanska folkrörelser och NGO:s. 2 På forumet diskuterades en rad olika frågor, inte minst de stundande associeringsavtalen. En återkommande farhåga som lyftes var att associeringsavtalen riskerar att bli ett i raden av så kallade frihandelsavtal som framförallt gynnar europeiska storföretag och inte alls bidrar till minskad fattigdom i de latinamerikanska länderna. Inför toppmötet krävde organisationer och nätverk i Europa och Latinamerika i ett upprop 3 öppenhet i förhandlingarna, samt att det huvudsakliga målet för associeringsavtalen bör vara att främja hållbar utveckling och mänskliga rättigheter, samt bidra till fattigdomsbekämpning. Slutdeklarationen från forumet 4 var än mer kritisk. Där förkastades alla planer på nya och utvidgade frihandelsavtal mellan EU och Latinamerika, och hård kritik riktades mot de europeiska storföretagens roll i Latinamerika. Istället för så kallad frihandel efterlystes bland annat handelsrelationer präglade av jämlikhet och respekt, och en fördjupad politisk dialog som inkluderar det civila samhället. Ett tredje möte som hölls var ett företagartoppmöte som samlade omkring trehundra företagsledare från Europa och Latinamerika. 5 Företagsledarna diskuterades bland annat handel och investeringsmöjligheter regionerna emellan. I sin slutdeklaration uppmanade de deltagarna på det officiella toppmötet att snabba på förhandlingarna om ett frihandelsavtal regionerna emellan, ytterligare underlätta investeringar, arbeta för en flexiblare arbetsmarknad och göra stora satsningar på infrastruktur. Allt, enligt deklarationen, för att främja alla medborgares välmående på båda kontinenterna. Nästa toppmöte av samma slag äger rum i Lima, Peru Även då planeras parallella möten både från civilsamhällets och från näringslivets sida. 2 Mer om det alternativa toppmötet på: 3 Läs uppropet: 4 Slutdeklarationen finns att läsa på spanska: 5 Företagartoppmötet har en egen hemsida med mer info: 5(47)

6 2. Avtalets innehåll och innebörd Vad är EU:s associeringsavtal? När Sverige år 1995, efter en folkomröstning, blev EU-medlemmar 6 innebar det bland mycket annat att Sverige inte längre fick rätt att teckna egna handelsavtal med andra länder. EU har nämligen så kallad exklusiv behörighet inom handelspolitiken. EU-kommissionen sköter förhandlingarna för EU:s räkning och sedan är det EU:s ministerråd som formellt ingår avtalen. EU har, grovt sett, tre olika typer av internationella avtal: 1. Handelsavtal Dessa avtal sluts med grund i EU-fördragets artikel nummer Europaparlamentet behöver inte ens höras när dessa handelsavtal ska ingås. Exempel på handelsavtal är de så kallade GSP-avtalen, EU:s generella preferenssystem för utvecklingsländer. Det finns idag tre olika typer av system inom GSP-avtalen. 8 I stora drag går avtalen ut på att de länder som uppfyller ett visst antal krav, exempelvis godkänner vissa konventioner och befinner sig under en viss utvecklingsnivå, får sänkt tullsats i förhållande till den tull som de mer utvecklade länderna måste betala för export till EU. För de allra fattigaste länderna finns ett system som går under namnet GSP Plus. Det avtalet omfattar cirka produkter som kan exporteras till EU utan tullavgift. I gengäld måste länderna ratificera och implementera tjugosju olika internationella konventioner Samarbetsavtal Sluts av EU med länder, grupper av länder eller internationella organisationer. Samarbetsavtalet går ett steg längre än handelsavtalet och omfattar exempelvis ekonomiskt samarbete eller utvecklingssamarbete. Vanligtvis ingår EU samarbetsavtal med kvalificerad majoritet i EU:s Ministerråd, återigen utan krav på godkännande från EU-parlamentet. Exempel på samarbetsavtal är EU och Japans avtal om konkurrensbegränsande verksamhet, som har sin grund i EU-fördragets artikel Ett annat typ av samarbetsavtal är det mellan EU och Sydafrika inom vetenskap- och teknikområdet. 3. Associeringsavtal - EU:s associeringsavtal vilar på tre olika pelare: a/ Handel b/ Bistånd c/ Politisk dialog 6 Eller rättare sagt EG-medlemmar, eftersom EU då gick under namnet EG (Europeiska Gemenskapen). 7 Läs gällande artikel 133 på följande Internetadress: 8 Memo/05/43 från EU-kommissionens Generaldirektoriat för utrikesrelationer (DG Relex) med titeln GSP: The new EU preferential terms of trade for developing countries, Bryssel, 10 februari, För en förteckning över samtliga konventioner, se memo/05/43 från EU-kommissionens Generaldirektoriat för utrikesrelationer (DG Relex), sida tre och fyra. 10 Läs mer om artikeln på: 6(47)

7 Associeringsavtalet tecknas med EU-fördragets artikel 310 som grund. 11 Det är ett slags utbyggt handelsavtal, vilket innehåller ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. För att EU ska kunna ingå ett associeringsavtal krävs enhällighet i EU:s ministerråd samt EUparlamentets godkännande. Exempel på associeringsavtal är EES-avtalet mellan EU och Efta-länderna 12 Norge, Island och Lichtenstein. Två färskare exempel är associeringsavtalen EU slutit med Mexiko och Chile. EU vill samla på sig ännu fler associeringsavtal med olika länder eller sammanslutningar. Förhandlingar pågår bland annat sedan sex år tillbaka med Mercosur 13, men dessa diskussioner har strandat och ligger i nuläget nere. Dock är nya förhandlingar om associeringsavtal, bland annat med de centralamerikanska länderna Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Panama och Costa Rica, i startgropen. Handel mellan EU och Centralamerika EU är en viktig handelspartner för Centralamerika, handeln motsvarar 10 procent av regionens totala handel. För EU så utgör dock handeln med Centralamerika i dagsläget endast en liten del av unionens totala handel, 0.4 procent av exporten och 0.3 procent av importen. 14 I likhet med de globala handelsmönstren mellan de fattigare och de rikare delarna av världen så exporterar Centralamerika främst råvaror medan de importerar konsumtionsvaror. Regionens import ökar också i avsevärt snabbare takt än exporten. Hur skulle ett associeringsavtal som inkluderar ett handelsavtal påverka handelsrelationerna mellan regionerna? Och vilka intressen ligger bakom ett sådant avtal? En titt på tidigare avtal av den här typen och på det utkast på EU:s förhandlingsmandat som cirkulerar ger en fingervisning om vilka frågor som sannolikt kan komma att ingå i ett kommande avtal. EU har tidigare följt i USA:s fotspår när det gäller handelsavtal med länder i Latinamerika. I både fallen Chile och Mexiko har EU förhandlat om avtal efter det att länderna haft färdiga avtal med USA. EU har tagit sin utgångspunkt i dessa avtal och krävt minst samma privilegier som USA fått i sina avtal. Det är troligt att så också kommer att vara fallet i avtalen mellan EU och Centralamerika. Vad hoppas då EU att vinna på ett sådant avtal? Europeiska intressen investeringar, offentlig upphandling och tjänstehandel Trots att EU:s handel med Centralamerika är liten så EU mycket att vinna på ett handelsavtal med regionen. Dels så kan ett sådant avtal minimera eventuella negativa konsekvenser som CAFTA inneburit för europeiska transnationella företag i förhållande till nordamerikanska företag verksamma i regionen. Det kan också skapa ett juridiskt ramverk för att säkra europeiska 11 Läs mer om artikeln på: 12 EFTA = European Free Trade Association, webbplats: 13 Mercosur = Mercado Común del Sur, webbplats: 14 CIFCA Hacia un Acuerdo de Asociación entre Centroamérica y la Unión Europea. Un instrumento para el desarrollo y los derechos humanos o un CAFTA II? 7(47)

8 investeringar i Centralamerika och öppna upp nya möjligheter för europeiska företag inom sektorer som t.ex. telekommunikation, el, vatten, hälsa, utbildning och byggnadssektorn. I EU:s utkast till förhandlingsmandat står det klart att EU inkluderar alla de så kallade Singaporefrågorna kontroversiella frågor som man kört fast med inom ramen för WTO. Framförallt EU och USA har tryckt på för att inkludera dessa frågor i WTO-förhandlingarna medan en majoritet av de fattiga länderna motsatt sig detta så länge som de rika länderna inte gör större eftergifter när det gäller handelshinder såsom jordbrukssubventioner, exportsubventioner och tullar. Singaporefrågorna innefattar t.ex. investeringsavtal, regler kring offentlig upphandling och konkurrensavtal. Förutom dessa frågor väntas EU också driva på för en ökad liberalisering av tjänstehandeln i Centralamerika. Denna typ av avtal kritiseras av såväl folkrörelser och fattiga länders regeringar eftersom de stärker företagens ställning gentemot såväl nationella regeringar vars politiska handlingsutrymme minskar liksom medborgare vars rätt till grundläggande service hotas. Genom så kallade investeringsavtal ges investerare, ofta transnationella företag, rätt att stämma nationella regeringar inför internationell domstol, eller i sina hemländers domstolar om de anser att en regering genom lagar eller sin politik negativt påverkat investeringarnas värde. Detta görs genom mäktiga konfliktlösningsmekanismer som kan utdöma kraftfulla ekonomiska sanktioner. I den här typen av avtal används en vid definition investeringar som omfattar även aktieinnehav. Avtalen innebär att länder inte får särbehandla inhemska investerare framför utländska, och att de tvingas öppna alla sektorer för utländska investeringar. Inte heller får lokala eller nationella företag ges några särskilda förmåner. Det kan också betyda förbud mot uppföranderegler vilket innebär att regeringar inte får ställa några krav på utländska företag för att försäkra sig om att dess investeringar främjar miljö, lokal utveckling eller tekniköverföring, inte ens om samma krav ställs på inhemska företag. Fri handel inom tjänsteområdet kritiseras från flera håll då det riskerar att begränsa regeringars möjlighet att säkra alla medborgares tillgång till billig och bra grundläggande service såsom el och vatten. Med frihandelsavtal inom dessa områden kan alla restriktioner och regler inom serviceområdet betraktas som handelshinder, inklusive åtgärder som strävar efter att uppnå miljömässiga, sociala och samhälleliga mål. Jordbruket centralamerikanska intressen och europeiska hinder Jordbruket är en central sektor i de centralamerikanska ländernas ekonomier. Medan EU:s export till regionen består av främst industriprodukter exporterar Centralamerika framförallt råvaror till EU. De centralamerikanska regeringarnas främsta förhoppning med ett associeringsavtal är sannolikt ökat marknadstillträde för sina jordbruksprodukter till EU. Majoriteten av de produkter som exporteras från Centralamerika till EU är dock redan idag befriade från tullar genom det nu gällande General System om Preferences som reglerar Centralamerikas export till EU varför ett handelsavtal troligen inte kommer att innebära några stora förändringar. Undantagna 8(47)

9 från nuvarande system är dock bananer och socker. Ett handelsavtal skulle därför kunna innebära en positiv förändring för de centralamerikanska länderna när det gäller just dessa produkter som är en viktig exportvara. Det främsta hindret för en ökning av exporten från Centralamerika till EU är inte tullar utan de hinder som EU satt upp i form av jordbruks- och exportsubventioner. De senaste årtiondena har de centralamerikanska länderna öppnat sina marknader i allt större grad gentemot EU. EU å sin sida har inte gjort detsamma. Därmed hindras centralamerikanska bönders viktiga tillgång till den europeiska marknaden. Med erfarenheterna från WTO-förhandlingarna i ryggen är det inte troligt att EU kommer att göra några eftergifter på detta område i förhandlingarna om ett associeringsavtal med Centralamerika. Krav från det civila samhället Ett flertal organisationer och nätverk från det civila samhället på båda sidor om Atlanten kräver att ett eventuellt associeringsavtal först och främst ska främja fattigdomsbekämpning och respekt för mänskliga rättigheter. Ett avtal måste också ta hänsyn till den asymmetri som finns mellan EU och Centralamerika när det gäller exempelvis ekonomisk och social utveckling samt regional integration. De så kallade Singapore-frågorna bör också lämnas utanför förhandlingarna - de Centralamerikanska länderna inte ska påtvingas sådant som de inte accepterat inom ramen för WTO. När det gäller processen för att förhandla fram ett avtal så kräver man från civilsamhällets sida öppenhet och insyn i förhandlingarna och att det civila samhället ges möjlighet till ett reellt deltagande. 9(47)

10 3. Tre röster - tre länder Intervjuer med Wouter L. Wilton, Hilda Salazár och José Tolentino. Tre människor från tre olika länder med minst lika många infallsvinklar angående EU:s associeringsavtal. Varsågod. Vem? Wouter L. Wilton Varför? EU-kommissionens delegationschef i El Salvador Vart? EU-kommissionens kontor i San Salvador När? Den 26 september 2006 Mer info? eller Vad innebär EU:s associeringsavtal? Associeringsavtalet är ett avtal som går på djupet inom tre olika områden. Det handlar om politiska frågor, företagsfrågor och handelsfrågor. Det är det mest långtgående avtal vi i EU sluter med länder, eller grupper av länder, i tredje världen. De blir en del av vår gemensamma marknad. Vi har en konstant politisk dialog och att vara del av vår gemensamma marknad innebär ett frihandelsavtal. Företagsfrågorna, som jag är ansvarig för här i El Salvador, är också del av detta avtal. Men för att Toppmötena mellan de latinamerikanska länderna och EU, alla tjugofem medlemsstater, som gick av stapeln i Wien i maj i år beslutade att ge grönt ljus till att börja förhandla mellan EU och de centralamerikanska länderna. Men det är också kristallklart att vi enbart kommer att förhandla på en regional nivå. EU kommer inte att sluta avtal med enskilda länder. Vi har associeringsavtal med två länder i Latinamerika, Mexiko och Chile. Vi förhandlar också med Mercosur. Vi pratar också med de andinska länderna. Men vi kommer att börja med de centralamerikanska länderna. Men för att de ska kunna få detta måste de nå en viss regional integration. Det betyder att de ska ha en gemensam tullunion. Sådana saker underlättar sedan förhandlingsprocessen. Det är svårt att förhandla med en region som inte är integrerad. Just nu gör länderna sitt allra bästa för att nå det stadium där vi kan säga: Okej, ni är klara och vi är klara, vi ska utse en chefsförhandlare, ni ska utse en chefsförhandlare och nu ska vi prata om kalendern och vilka olika delar ska in i detta. Det påminner mig om när jag var i Finland och förhandlade med länderna som ville ansluta sig till EU, för medlemskap i EU. Detta är annorlunda. Där är vi just nu. De centralamerikanska länderna gör sitt yttersta för att få ihop sina grejer. Vi förbereder oss också. Vi har en förhandlare och det är EU-kommissionen. Men för att kunna förhandla behöver vi mandat, direktiv, från våra 25 medlemsländer. De ska säga att: Dessa är de parametrar som ni får förhandla inom med centralamerikanerna. Om man 10(47)

11 jämför med Doha-rundan i en WTO-kontext, där EU också är representerade av EUkommissionen, Mr Mendehlson har ett mandat att: Detta är det område där du kan operera, du kan inte gå längre än så utan du får hålla dig här. Där är vi för tillfället. Vi hoppas att kunna starta förhandlingarna med Centralamerika tidigt nästa år, tidigt 2007 alltså. Ju mer de centralamerikanska länderna är integrerade med varandra, ju snabbare kommer det att gå. Målet är att allt ska vara klart 2008? Det är vad vi hoppas på. Att processen inte ska ta mer än två år. Det kommer att hjälpa en massa andra länder. GSP Plus systemet kommer att upphöra år Det kommer att passa alla om vi slutar innan år 2008 är över. Men om det sker vet man ju aldrig, allt kan hända. Men det är det idealiska scenariot. För att bli mer konkret. Hur kommer detta avtal att förändra den svenska undersköterskan Lisa Svenssons liv? Lisa Svensson kommer att, när hon slutat sitt skift på sjukhuset och hämtat upp sina barn på dagis och eventuellt sin man också, komma överens med sin man att han ska sköta denna veckas inköp. Så, när Erik Svensson går till livsmedelsbutiken år 2009 med sin shoppingvagn hittar han en massa produkter han aldrig sett förut. För de centralamerikanska exportörerna har upptäckt en gigantisk marknad dit de kan exportera sina varor. Kanske var det så att Lisa och Erik i många år har druckit colombianskt kaffe eftersom de gillar smaken. Erik, som ska sköta veckohandlingen, ser plötsligt flera olika sorters kaffe från Centralamerika och tänker för sig själv: Låt oss vara djärva, varför inte testa något annorlunda. Jag köper kaffet från El Salvador istället! Eller så ser han andra produkter, exempelvis räkor från Centralamerika, för att vid detta tillfälle är det väldigt enkelt för centralamerikanska exportörer att exportera till EU-länderna. När räkorna kommer till Göteborg, och från Göteborg till Malmö är det ju inte långt, och eftersom allting är fräscht kommer Erik att se att det finns räkor till ett mycket intressant pris. De är lite billigare än de från exempelvis Portugal eller Maldiverna och säger att: Låt oss gå för salvadoranska räkor ikväll! Erik och Lisa är lyckliga, barnen är lyckliga, de salvadoranska exportörerna är lyckliga eftersom de ser att det finns en marknad för dem i Sverige. Och om det är en succé i Sverige kan jag inte se varför inte Erik och Lisas vänner i Tallinn, Estland inte skulle gilla det. Jag ser det som en situation där alla vinner. I slutet av dagen är det priset och kvalitén på produkten som attraherar konsumenten. Det är ett exempel på hur allting förändras. Jag måste vara rättvis och säga att det finns fler fördelar för de centralamerikanska exportörerna till EU-länderna än tvärtom. Ett associeringsavtal öppnar dock upp alla olika möjligheter för europeiska investerare i denna del av världen. Det spanska företaget Calvo har investerat en massa pengar i El Salvador för produktion av tonfisk. Det finns ingenting som stoppar liknande investeringar från andra europeiska företag för export till andra delar av Latinamerika. Det är bra nyheter. Men detta är handelsdelen i avtalet och låt oss inte bara fokusera på det. De politiska aspekterna är också väldigt viktiga. Exempelvis El Salvador har problem med ratificeringen av vissa konventioner vilket är del av vår politik och vår politiska 11(47)

12 uppfattning i EU. Att ha en politisk dialog med våra partners i Centralamerika kommer att underlätta saker och ting när det gäller arbetarnas rättigheter, kvinnors rättigheter, barns rättigheter och så vidare. Jag pratar inte om att vi i EU ser ner på centralamerikaner. Men vi i EU har något att erbjuda. Vi representerar en kultur som har en hög utbildningsnivå, vi representerar en kultur där vi tar väl hand om våra pensionärer och den fattigaste delen av befolkningen har i alla fall har någon form av socialt skyddsnät och den rikaste delen av befolkningen känner ansvar för de fattiga. Jag menar inte att vi ska tvinga på centralamerikanerna vår modell men vi kan utbyta tankar och idéer. Det kanske kan ge dessa länders regeringar impulser att: Hallå, varför inte testa den väg européerna går? Genom att ha denna konstanta dialog kan vi bidra med olika saker och idéer på olika plan. En annan fördel med att ha en politisk dialog är företagens aspekter. Företagen tittar mycket på de olika program vi gör. Vi har horisontella program, vi har regionala program, vi har program som inte bara fokuserar på El Salvador utan utbytesprogram mellan salvadoranska och guatemalanska företag exempelvis. Eller mellan Honduras och Guatemala. Ju mer de här länderna börjar integreras ju lättare går det att lösa sina gemensamma problem. Vi i EU har ju lite av en gemensam värdegrund. Vi startade med sex länder på 50-talet, nu är vi 27 länder. Vi har en del att erbjuda och kan berätta vilka erfarenheter vi gjort. Vilka problem vi stött på i denna integrationsprocess och hur man kan lösa dem när det gäller regional integration. Det finns inga nackdelar för familjen Svensson med detta avtal? Jag kan inte se några nackdelar. Om det vore något så vore det fler fördelar. Det kommer att vara fler produkter från Centralamerika på den europeiska marknaden. Det är så många konsumenter som kommer att vara intresserade av produkterna. Och kvalitén på produkterna kommer ju också att förbättras. I det momentet som du börjar förhandla om ett handelsavtal börjar du också förhandla om kvaliteten på varorna. Vi har hög standard på EU-marknaden. Det finns en massa varor som inte svarar upp mot våra krav. Det är utmaningen för den salvadoranska exportören, att öka kvalitén på sina produkter. Om vi tar majsbonden Pedro Muñez i El Salvador då. Hans majs är inte så intressant för den internationella exportmarknaden. Och även om den skulle vara det så är Pedro ingen del av den. Pedro, eller en grupp av Pedros, kanske beslutar sig för att odla andra saker. Att producera andra saker det finns en marknad för. Pedro kommer snabbt att märka att regeringen i hans land, efter förhandlingarna de genomfört, har fått en idé om att variera sig mer när det gäller vilka produkter de ska ta fram. Pedro kanske beslutar sig för att få utbildning, omskolning till något annat. Det kan vara så att servicesektorn kommer att gå fram, få ett uppsving i samband med associeringsavtalet. Glöm inte att El Salvador, likväl som de andra länderna, har sina TLC:s med USA. Inte bara europeiska företag kommer hit för att investera. Även andra företag, amerikanska, kinesiska, japanska och företag från andra länder i Latinamerika. De ser detta som en stor möjlighet att nå in på den amerikanska marknaden. Allt kommer att förändras. De traditionella industrierna kanske är en del av den framtiden, kanske inte. Pedro Gomez i El Salvador och Lisa Svensson, det kommer att vara större förändringar för Pedro. Han har många beslut att ta om sin egen framtid. Det är bara två exempel. 12(47)

13 En annan sak jag ej nämnt är att det som finns på utsidan av allt detta är humanitära hjälpprogram. Du och jag lever i detta land och vet att detta land drabbas av naturkatastrofer nästan varje år. Dessa EU-program, som inte bara handlar om katastrofhjälp utan också förebyggande hjälp, preventiva åtgärder, de kommer att fortsätta och de kommer alltid att vara här. När du börjar förhandla om ett associeringsavtal måste du också beakta: Vilka typer av katastrofer kan drabba regionen eller de olika länderna? Titta hur vi gjorde under tsunamin i Asien och vad har vi gjort i detta land. Okej? Jag har fler frågor... Jag kan bara ge dig fem minuter till. Kritiker säger att: De här typerna av avtal har inte lett till goda förändringar för det stora antalet människor. Det har lett till att de rikare blivit rikare men rikedomen har inte distribuerats. Det är här den politiska delen blir så viktig. Vi kommer från en kultur där vi har stabila demokratier. Vi har ett fungerande juridiskt system och en administration som kan implementera nya lagar. Här pratar vi om länder där delar av befolkningen har krigat med varandra under flera år och detta till enorma kostnader. Efter andra världskriget var Frankrike och Tyskland tvungna att våga, trots problem långt tillbaka i tiden, jobba tillsammans. Låt oss börja med en gemensam marknad för kol och stål. Benelux-länderna kom med, Italien kom med och se nu år senare har vi en massa länder. Vi har också en grannpolitik dit vi har våra gränser och vi har utrikespolitik. Senare på 80-talet började vi bygga upp relationen med de latinamerikanska länderna. Vi är inte bara rika länder som startat EU. Se på Irland, vilken utveckling de har haft. Jag vill tro att EU inte är en färdig produkt. Vi utvecklas också. Vi vill dela våra erfarenheter med andra i en globaliserad värld. Den enda vägen framåt är att inte bara se till det egna landets gränser och komma fram till regional integrering. I den kontexten har EU varit en enorm succé. Genom den politiska dialogen Jag vet precis vilka du pratar om. Vi har alltid tryckt på att social inkludering är det viktigaste för oss. Alla fördelar som kommer ur den globaliserade ekonomin ska delas av hela befolkningen. Det kan vi bara göra genom att ha en dialog med dessa länder och trycka på detta. Exempelvis: Om ni vill undvika, förebygga eller minska kriminalitet i ert land då måste ni först börja distribuera rikedomen som ni fått genom internationell handel till alla delar av befolkningen, inte bara de redan rika. Vi trycker hela tiden på detta med de latinamerikanska länderna men det är bara genom en dialog som vi kan återupprepa och ställa dessa krav. Visst, men i Mexiko och Chiles fall är det ju inte vad som händer När det gäller EU tycker jag att bägge länderna har gjort stora framsteg. Men de framsteg som nåtts är genom den konstanta politiska dialogen. Men man är inte jämlika partners vid förhandlingsbordet och det är ett problem. Jag tror på resor till Europa. Du och jag kommer från en kultur som baseras på konsensus. Ibland får man intrycket av att vänster är vänster och höger är höger men vart är mitten? En vänsterregering behöver partners, precis som en högerregering. Men för att åstadkomma något, i landets intresse, 13(47)

14 är att kunna kompromissa. Det är inga svart/vita frågor. Det är den typen av kultur som vi vill förklara och visa på för våra partners över hela världen. När jag pratar med människor från de sociala rörelserna säger de: Okej, Europa hjälpte oss under kriget. De stod upp och var en motkraft mot USA. Men nu vill de bara utnyttja oss genom handelsavtal. Och det är här ett associeringsavtal är så annorlunda från ett handelsavtal. I ett associeringsavtal har man en ständig politisk dialog. Under inbördeskriget hjälpte ett stort antal av våra länder en av de olika stridande parterna i inbördeskriget. Det är bara genom denna form av dialog vi kan uppnå någonting. De behöver alltså inte vara rädda för att bli utnyttjade? Inte alls, att Europa skulle bli precis som USA. Vi européer vill se vår roll i regionen som ett komplement. Vi har vår egen identitet och ett track-record vi kan vara riktigt stolta över. * * * Vad är det nya med det här avtalet? Vem? Hilda Salazár Varför? Jobbar för RMALC, ett mexikanskt nätverk mot frihandel, som bland mycket annat studerat associeringsavtalets konsekvenser i Mexiko. Vart? E-postintervju När? Februari månad år 2007 Mer info? Mexikos viktigaste handelsrelation är med USA. Genom att underteckna ett associeringsavtal med EU antogs det att landets relationer skulle diversifieras, men så blev det inte. Många förväntade sig en annan typ av förhandling eftersom handelsavtalet bara skulle vara en av delarna i ett ekonomiskt, politiskt och samarbetsavtal, ett så kallat globalt avtal. Tyvärr har det inte blivit så, det påtagliga har varit ett mönster av frihandel under ojämlika förhållanden, väldigt likt avtalet med USA och Kanada. Vilka har varit effekterna av associeringsavtalet mellan Mexiko och EU? Även om handelsutbytet mellan Mexiko och EU har ökat, så har exporten varit mindre än importen vilket har skapat underskott i handelsbalansen. Enligt en studie från det mexikanska Miljöministeriet har handelsutbytet varit mer gynnsamt för EU. Mexiko har inte heller uppnått en diversifiering av sin handel. År 2004 gick 87,3 procent av Mexikos export till USA. Importen från USA utgjorde 55,5 procent av landets totala import. Samma år gick 3,4 procent av Mexikos export till EU-länderna, och importen från EU uppnådde 10,6 procent av den totala importen. 14(47)

15 Kan man prata om vinnare och förlorare med associeringsavtalet? Om, vilka? Vår grundläggande kritik är att man inte förhandlade ett avtal mer anpassat för de villkor som gäller i Mexiko och om inrättandet av kompensationsfonder för att motverka de negativa effekterna av avtalet. Än en gång togs ingen hänsyn till de stora skillnader som finns mellan Mexikos och de europeiska ländernas ekonomier. Detta har gjort att det återigen har varit de stora företagen och storkapitalet som dragit nytta av fördelarna i handelsrelationerna, på bekostnad av de små och medelstora producenterna. Hur har associeringsavtalet påverkat en mexikansk småbonde? Det främsta handelsutbytet mellan Mexiko och EU sker inte inom jordbrukssektorn. Vilken är skillnaden mellan associeringsavtalet och frihandelsavtalet med USA och Kanada? Utgångspunkten för förhandlingarna, till och med avtalens struktur, är mycket lika. Skillnaden är den ekonomiska tyngd den ena och den andra relationen har för Mexiko, som jag nämnt tidigare. Hur var det mexikanska civilsamhällets deltagande i förhandlingarna? Förhandlingsprocessen tog inte hänsyn till organisationer från det civila samhället. Texten ratificerades utan att regeringen informerade grupper i parlamentet på det sätt som de bör göra. De enda som konsulterades var en sammanslutning av olika intresseorganisationer från näringslivet. Utifrån den mexikanska erfarenheten, vilka råd skulle du ge till det civila samhället, både det europeiska och det centralamerikanska, för att lyckas påverka förhandlingarna? Påbörja en folklig mobilisering för att protestera mot avtalen. Arbetet som gjorts för att försöka påverka innehållet i den här typen av avtal har visat sig ge obetydliga resultat. Större framgångar har nåtts genom strategier av totalt motstånd mot avtalen. Det är fallet när det gäller ALCA som man inte lyckats underteckna. Andra intressanta mobiliseringsprocesser är de som just nu drivs av civilsamhället i Costa Rica som motsätter sig ratificeringen av avtalet med USA. Vilka tror du kommer att bli konsekvenserna av ett associeringsavtal mellan Centralamerika och EU? Konsekvenserna av handelsliberaliseringar för fattiga länder är väl dokumenterade. Konsekvenserna för Centralamerika kan inte bli bättre än de varit för Mexiko. Alltså, negativa för större delen av befolkningen men positiva för de stora transnationella företagen. * * * 15(47)

16 Vem? José Angel Tolentino Varför? Ekonom och expert på handelsavtal, jobbar för utvecklingstankesmedjan FUNDE i El Salvador Vart? FUNDE:s kontor i San Salvador När? Den 19 september 2006 Mer info? och Vad innebär EU:s associeringsavtal? För tjugo år sedan började intresset att skapa olika typer av handelsavtal i Latin- och Centralamerika som handlar om att sätta fokus på ekonomi och ta bort makt från staterna. Man använder sig av samma recept för alla länder och det har medfört högre fattigdom och färre arbetstillfällen. Försämrade villkor helt enkelt. Handelsavtalen handlar om att öppna marknader. Under den senaste tioårsperioden har El Salvador ratificerat sex olika frihandelsavtal. De länder man har förhandlat fram avtal med är: Dominikanska Republiken, Chile, Panama, Mexiko, Kanada och det viktigaste... frihandelsavtalet med USA. Det handlar om att öppna för konkurrens mellan olika marknader men det handlar egentligen om så mycket mer. Man avreglerar service och så vidare. De bygger på samma grundstenar och därför kan man jämföra mellan de olika länderna. Detta medför framför allt två stora problem. Att det sker avtal på central nivå inom WTO. Men där är det mycket långsammare och det tar mer tid. Därför satsar man på dessa nya bilaterala avtal. De tyngsta är såklart Europa och USA. Europa är en motvikt till USA men det handlar om att öppna marknader och försvara sin egen. USA och Europa kör dubbelspel idag. De blockerar WTO och kör ett eget snabbrace med utvecklingsländerna. Vilka är förlorarna med denna taktik? Varför? Utvecklingsländerna, utan tvekan. På grund av flera orsaker. Frihandeln existerar inte i verkligheten. Det är en otrolig asymmetri. Man har restriktioner när det gäller att ta emot varor i västvärlden men det ska råda total öppenhet åt andra hållet. De centralamerikanska ekonomierna är till stor del beroende av export av jordbruksprodukter: Kaffe, banan, socker. Dessa produkter är mest subventionerade man kan ej hävda att det är tävlan på lika villkor. Vad är det nya i EU:s associeringsavtal? Europa har varit en strategisk partner när det gäller fredsarbete och återuppbyggande efter krigsperioden. Europa har fungerat som en motvikt till USA:s inblandning i området. Biståndet gentemot Centralamerika har varit högt jämfört med andra latinamerikanska länder och det har handlat om att stärka demokratiseringsprocessen och respekten för mänskliga rättigheter. Och att finansiera institutionella förstärkningar i 16(47)

17 länderna. Det här förhållandet håller på att förändrats ganska radikalt. Biståndet är nu mer inriktat på att förstärka regeringarnas budgetar och det är en tillbakagång. Det är regeringar som arbetar för neoliberala lösningar. EU går i USA:s fotspår vad gäller utvecklingen av frihandelsavtal. Först var USA och skrev avtal med Chile sedan kom EU. USA skrev avtal med Mexiko och EU följde samma väg. Den andra förändringen är inom det ekonomiska området. Förut pratade man om unilaterala lösningar men nu börjar man... poängen är att man inriktar sig mer och mer mot konkurrens på det ekonomiska området. Den tredje förändringen är inom den politiska dialogen där man tidigare skapade en dialog där det civila samhället var inkluderad. Men nu är det bara dialog mellan regeringar det handlar om. Det civila samhället är utanför. Det här kommer att ha en stor påverkan, en tillbakagång i relationen till EU. För att EU skulle starta upp de här förhandlingarna hade de två förbehåll. Att öka samarbetet mellan länderna i Centralamerika. Samt att man såg till att det hände något i DOHA-förhandlingarna. De spelade ju dubbelt i Doha. De framstegen som görs i Doha, de skulle göras i Centralamerika också. Trots att Doha kollapsade fortsatte man med förhandlingarna. Och i Wien i år så var det ett toppmöte. Även om man inte lever upp till det som förbehållen kräver så fortsätter man med förhandlingarna. Det här avtalet har tre olika pelare: Biståndet, den politiska dialogen och frihandelsavtalet. Eftersom det visat sig att det finns stora svårigheter inom politisk dialog och bistånd så blir det snarare så att det går mot att det blir ett frihandelsavtal likt det med USA. Problemet med biståndet är att det går direkt till regeringarnas budgetar. Genom att man lägger dessa pengar i regeringarnas händer så stöttar man neoliberala uttryck och även korruption. Bistånd som går till att stärka den sociala sektorn och det civila samhället blir bara mindre och mindre. Jag var på ett evenemang förra veckan där EU:s ambassadörska uttryckte väldigt tydligt vad som är EU:s intresse med detta handelsavtal. Det är ett slags WTO Plus. Man tar deras system och gör det ännu mera djupgående. Det man är mest intresserad av är att se efter sina egna investeringar. Intellektuellt kapital, inköp på regeringsnivå och öppna servicemarknaderna. Det vi ska utgå ifrån att det blir likadant eller mer omfattande än det handelsavtalet med USA. Konkret, vad handlar det om EU-länderna vill vara med när det gäller offentliga upphandlingar. Intellektuellt kapital handlar om upphovsrätt, att skydda upphovsrätten. EU går ännu längre än USA gjort i sina förhandlingar. Det kommer att ha ett flertal effekter men det handlar inte om någon utveckling för de centralamerikanska länderna. De ger marknaden istället för staten privilegier. Pengarna går före människornas välmående. Det är en total förändring för hur EU tidigare har förhållit sig till Centralamerika och detta är något vi måste vara väldigt tydliga med. Det är kapitalisternas intresse som kommer före människornas intresse. Öppna marknader och investeringar går före. 17(47)

18 För en bonde i El Salvador, finns det inget bra i det här avtalet? Väldigt begränsat, det finns möjligheter men även hot. De som exporterar kaffe, socker och honung kanske kommer att tycka att de har en fördel men det är många sektorer som kommer att känna en tillbakagång. Möjligheterna är mycket mindre än hoten. Vad kan då det civila samhället göra åt detta? Från Centralamerikas håll finns det många sociala rörelser som arbetar för att detta avtal inte ska följa i CAFTA:s fotspår. Det gäller att påverka regeringarna och göra klart och tydligt vilka möjligheter detta avtal kan komma att ha. Biståndet, som handlar om demokratisering och utveckling, är något man vill lyfta fram som viktigt. Man vill göra klart för EU att det är svårt för de centralamerikanska länderna att skriva under den typ av avtal som de presenterar. Detta är något vi hoppas och förväntar oss av de sociala rörelserna i Europa också. Att man arbetar för att reglerna inom det här frihandelsavtalet ska vara annorlunda än reglerna inom de andra frihandelsavtalen. Klyftorna mellan rika och fattiga kommer att öka med den här typen av avtal. Det är en stark makt som försöker få igenom detta och det är en svår uppgift att påverka och stoppa. Det är redan upplagt med kalendarium och deadlines. Vad säger kalendariet? Under det här året ska man börja förhandla om grundreglerna. I mars nästa år ska förhandlingarna starta. EU hoppas på att de ska vara avklarade till Vilket betyder en otroligt snabb process speciellt för länderna här. Med Mexiko tog det fyra år att förhandla fram ett associeringsavtal och med Chile sex år. EU gör det som är i linje med deras intressen. Chile och Mexiko är två stora marknader och där tog det lite längre tid. Men eftersom de här länderna som är aktuella nu är så små och med små marknader ville EU bunta ihop dem. Från vänsterhåll pratar man om vinnare och förlorare. Men är det så att det verkligen finns förlorare i och med det här avtalet. Är inte alla mer eller mindre vinnare? Det finns vinnare och förlorare och det finns vinnare i både Centralamerika och Europa. Om man tittar på den nuvarande handeln som sker mellan Centralamerika och Europa så ser man att det är 0,3 procent av den europeiska exporten. Det gör att man funderar över: Hur kan det vara så intressant? Det är ju den tredje handelspelaren som är den stora och vad vill EU egentligen? Vad är den dolda agendan? Det handlar om investeringar. Vilka typer av investeringar? Det handlar om offentliga upphandlingar. EU vill komma in när det gäller telekommunikation, vägar, infrastruktur och så vidare. Det är många företag som är sugna på att komma in men det behöver vara legalt att det finns ett ramverk. 18(47)

19 Vad är skillnaden med avtalet? Det finns ju redan idag spanska telefonbolag i Centralamerika exempelvis. Här i El Salvador vill de att man ska öppna för en enda marknad för alla länderna samtidigt. Att samma regler gäller i alla länder, det blir fritt spelrum. Det ger dem säkerhet att de inte behöver gå in i land för land. Är EU:s associeringsavtal starkare än TLC? En grundskillnad nu är att det är mycket starkare koppling mellan Centralamerika och USA. 70 procent av all handel sker med USA. Eftersom USA producerar samma produkter som här blir effekterna mycket starkare här när effekterna går igenom helt. Europa är mer fokuserade inom tjänstesektorn. Det gör att CAFTA har större effekter. Den europeiska effekten kommer att vara på tjänsterelaterade effekter och det kommer att vara desamma som USA. Men avtalet med USA kommer att ge större effekter på grund av jordbruksprodukterna. Det här kommer att sluta med att det finns frihandel mellan de två tyngsta aktörerna men inte inom världshandelsorganisationen, alltså ej i WTO:s regi. Centralamerika kommer att bli en fajt mellan EU och USA. Länderna här har ingen plan för utveckling. Risken är att det bara blir dessa ekonomiska avtal som är planen för utveckling vilket är mycket farligt. Inom EU använder man sig av strukturfonderna för att försöka utjämna jordbrukspolitiken. Men här finns inte den typen av stöd som kan utjämna skillnaderna. Varken inom eller utanför länderna. Det gör att Europa påtvingar oss något som är tvärtemot vad de själva gör. Retoriskt pratar EU om bistånd, främja utveckling och så vidare men tittar man på vart tyngdpunkten egentligen ligger så är det inom handelsområdet. Det här är otroligt instabila länder inom många sektorer och det här avtalet gör ingenting åt det problemet. Det är därför alternativrörelser försöker hitta andra typer av lösningar. Hur kan en person i Sverige påverka innehållet i avtalet? Det är komplicerat, eftersom det är otroligt starka intressen inom både företagsvärlden och regeringarna. Man måste se att det här är två regioner som verkar på otroligt skilda villkor. Under de förutsättningarna kan det inte bara handla om pengar utan det måste också handla om utveckling. USA och Europa började ju inte sin utveckling genom att öppna sina marknader mot resten av världen. Europa ser till sina bästa intressen inom sina egna väggar. Affärer i sig är inte dåligt, investeringar i sig är inte dåligt utan det är sättet de görs på som är bra eller dåligt. Först och främst måste man stärka och skydda marknaderna i Centralamerika innan man kan öppna för konkurrens gentemot Europa. Det är ingen ideologisk fråga. Man ska inte bara säga nej för att säga nej utan det är en ekonomisk verklighet. Det här avtalet ökar klyftorna i regionen. Är det möjligt för det civila samhället att påverka? Ja, men mer inom länderna. Den här frågan rör sig mest hos politikerna och företagarna. Därför är det viktigt att man sprider informationen till alla. Att man sprider information 19(47)

20 till folket att man sprider information och att folk är medvetna det kommer i sig inte att förändra vart man tar besluten. Men, är det möjligt att påverka innehållet i avtalet? Ja, små detaljer. Det handlar bara om småsaker. De sociala rörelsernas uppgift är att yttra sig i de här frågorna. Alla som har kunskap om vad det betyder bör opponera sig mot avtalet och samtidigt medvetandegöra människor om vilka effekter avtalet kommer få sitter vi här och då är avtalet kanske verklighet. I alla länder här har alla regeringer ett intresse för att öppna marknaderna. Visst finns det ett intresse för Europa att avancera snabbt, men det finns även ett stort intresse härifrån. Jag får ofta den frågan att om det nu är så dåligt, varför vill Centralamerika vara med och förhandla om det? Då svarar jag: Det är ju inte jag som vill ha det utan företagsledarna och regeringsmedlemmarna. Vi diskuterar aldrig dessa saker. Det här är ett samhälle där det inte finns någon ekonomisk debatt. Man pratar inte om fördelar eller nackdelar och då är det såklart helt öppet att lura vem som helst. Det är lätt att säga att detta avtal bara har fördelar med sig eftersom ingen kommer säga emot i den offentliga debatten. Nu säljs EU:s associeringsavtal som en dröm. Det kommer att bli fler jobb, högre löner och alla kommer få ett bättre liv. Det är i teorin men i verkligheten är det en helt annan sak. I tjugo år har bönderna röstat på en högerregering och de följer med i illusionen istället för att se verkligheten. Vad man kan göra i Sverige Lobba, att gå till institutionerna och tala om vad man tycker. Mobilisera opinion och gå till de institutioner som finns. Hur kan du veta i förväg att det blir dåligt? Nu skriver vi 2006 och hur kan du veta att detta avtal blir dåligt 2008? Jag vill ställa en motfråga. Var någonstans där man har skrivit under ett avtal har det blivit positiva effekter? Det är tydligt där andra handelsavtal slutits, exempelvis Chile och Mexiko, att det är några som vinner och flertalet förlorar. Vilka är företagen här som ska åka till Europa och slåss om de offentliga upphandlingskontrakten på den europeiska marknaden? Vad ska vi exportera härifrån, med styrka, till Europa? Här finns EUinvesteringar överallt men vart är våra investeringar i EU-länderna? Det kommer att vara samma resultat 2008 som nu. Om det inte är så att EU öppnar sina dörrar för migration från Centralamerika och att det är det som blir följden. Att det är det man vill med detta avtal, det är en politisk fråga och inte en ekonomisk fråga. Det här är frukten av trettio är med samma politik och hur kan vi tro att samma politik kommer att göra några förändringar framåt? Centralamerika är en region i förändring. Från att vara i krig till fred. Från att vara auktoritär till demokratiskt. Från att inte respektera institutioner till att bygga 20(47)

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet

EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet EU:s handelspolitik och Afrika en win-win-situation? Ann-Sofi Rönnbäck Statsvetenskapliga institutionen Umeå universitet INTERNATIONELL POLITISK EKONOMI tvärvetenskaplig forskningsinriktning som analyserar

Läs mer

FÖRBINDELSERNA MELLAN EU OCH LATINAMERIKA/ VÄSTINDIEN

FÖRBINDELSERNA MELLAN EU OCH LATINAMERIKA/ VÄSTINDIEN LATINAMERIKA OCH VÄSTINDIEN EU:s förbindelser med Latinamerika och Västindien är mångfacetterade och arbetet bedrivs på olika nivåer. EU samverkar med hela regionen genom toppmöten för stats- och regeringschefer,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.3.2015 COM(2015) 131 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Årlig rapport om genomförandet av del IV i associeringsavtalet mellan EU och

Läs mer

RENT MJÖL? EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika. www.rentmjol.nu

RENT MJÖL? EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika. www.rentmjol.nu EU, handel och mänskliga rättigheter i Latinamerika www.rentmjol.nu Den här skriften är utgiven av FIAN Sverige och UBV/Latinamerika. www.fian.se www.ubv.se Vill du beställa fler exemplar, kontakta FIAN

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter

Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Frihandelsavtal skapar affärsmöjligheter Anamaria Deliu 24 januari 2014, Stockholm Det ska handla om Varför förhandlar EU frihandelsavtal (FTA)? Vad innehåller ett frihandelsavtal? Förhandlingsprocessen

Läs mer

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag

Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Det här gör Kommerskollegium för ditt företag Kommerskollegium Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor om utrikeshandel och handelspolitik. Vi förser

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 26.6.2012 B7-0297/2012 FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 90.2 och 110.2 i arbetsordningen om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan (2012/2651(RSP))

Läs mer

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal

TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal TTIP och EU:s övriga frihandelsavtal Annika Widell, Enheten för Handel och tekniska regler Tulldagarna 21 oktober 2014 EU:s frihandelsavtal EU:s förhandlingar om frihandelsavtal Förhandlingar och avtal

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.3.2010 KOM(2010)77 slutlig KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Framtiden för tullrestitution i ursprungsreglerna i EU:s frihandelsavtal SV SV KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2012/13:FPM100. Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Utkast förhandlingsmandat för handelsoch investeringsavtal mellan EU och USA Utrikesdepartementet 2013-05-17 Dokumentbeteckning KOM (2013) 316 Final Rekommendation till

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B8-0250/4. Ändringsförslag. Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou för GUE/NGL-gruppen 23.2.2016 B8-0250/4 4 Anne-Marie Mineur, Rina Ronja Kari, Stelios Kouloglou Skäl A A. Australien och Nya Zeeland är bland EU:s äldsta och närmaste partner, har gemensamma värderingar och verkar för att

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 16 mars 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2

Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 Europa-Medelhavsinterimsavtal (97/430/EG), EGT L 187, 1997 2 SOM ÄR MEDVETNA om den stora politiska betydelsen av det palestinska valet den 20 januari 1996 för den process som skall leda fram till en permanent

Läs mer

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi

GATS. Ska våra rättigheter. bli varor? www.attac.nu/karlstad. Det fi GATS Ska våra rättigheter Det fi bli varor? www.attac.nu/karlstad GATS Vad är på gång? Världshandel med tjänster Sverige är medlem i världshandelsorganisationen WTO, som arbetar för att liberalisera världshandeln.

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 24.4.2014 COM(2014) 237 final 2014/0130 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som Europeiska unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats medlemsstater,

Läs mer

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP)

Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Frågor och svar om Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar mellan EU och USA (TTIP) Innehåll 1. Vad är Transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar?...2 2. Vems idé var det

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende

Innehåll. EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende Innehåll EU:s historia - varför bildades EU? Förhindra krig Genom att skapa ett ömsesidigt ekonomiskt och politiskt beroende 1 Från kol och stål till en inre marknad EEG (Romfördraget) Euratom 1958 Gemensam

Läs mer

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen Kort, aktuellt och lätt om EU Medfinansieras av EU-kommissionen Europa Direkt Smedjebacken Dalarna / norra Västmanland mars, 2015 Europa Direkt I Sverige finns 19 Europa Direktkontor spridda över hela

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

EU på 10 minuter 2010

EU på 10 minuter 2010 EU på 10 minuter 2010 1 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Aktivitetstips. Drömlandet

Aktivitetstips. Drömlandet Aktivitetstips Drömlandet Drömlandet är ett rollspel. Deltagarna får en uppgift men förutsättningarna förändrar sig efter vägen och övningen blir en annan. Övningen inleder med att ta upp svårigheten med

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.10.2016 COM(2016) 648 final 2016/0316 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 29 november 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4

maj 2011 Se till exempel Kommerskollegium, vad hindrar Sveriges utrikeshandel s 1 4 Rapport från Företagarna maj 2011 Inledning... 2 Så genomfördes undersökningen... 2 Småföretagens handel... 3 Sverige är den viktigaste marknaden... 3 Hur börjar företagen utrikeshandla?... 4 Med vilka

Läs mer

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

* FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 ««««««««««««Fiskeriutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0268(CNS) 7.4.2005 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till rådets beslut om Europeiska gemenskapens ingående av avtalet

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012

Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska Unionen Kommenterad dagordning för rådet för utrikes frågor (handel) den 31 maj 2012 Handelsministrarnas

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug

Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2889 av Markus Wiechel (SD) Somalia, Somaliland, Puntland och Galmudug Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium

Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar. Niels Krabbe, Kommerskollegium Transatlantisk frihandel? Hinder mot handeln mellan EU och USA och möjliga lösningar Niels Krabbe, Kommerskollegium 120330 Kommerskollegium och EU:s yttre handelspolitik Sammanställer svenska intressen,

Läs mer

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

FÖRSLAG TILL RESOLUTION EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM82. En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Regeringskansliet Faktapromemoria En global konvention om erkännade och verkställighet av domar på privaträttens område Justitiedepartementet 2016-05-18 Dokumentbeteckning KOM (2016) 216 Rekommendation

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund

EU-kritiker som inte är till salu. Jöran Fagerlund EU-kritiker som inte är till salu Jöran Fagerlund 1989 Blev medlem i KU och VPK Supervalåret 2014 Besegra Reinfeldt två gånger. Få fler medlemmar. Samma politik i Sverige som i EU. Inte till salu. Mobilisera

Läs mer

Lokal överenskommelse i Helsingborg

Lokal överenskommelse i Helsingborg Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress

Läs mer

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012

Lärartips. till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Lärartips till filmerna I grumliga vatten och Vet du vad din middag åt till frukost? Naturskyddsföreningen 2012 Juni 2012 Hej lärare! Naturskyddföreningens filmpaketet för skolan innehåller fyra korta

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter

Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2015-10-16 Läget i frihandelsförhandlingarna mellan EU och USA med fokus på handel med jordbruks- och livsmedelsprodukter Frihandelsförhandlingarna

Läs mer

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen

Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 24 januari 2005. 1. Godkännande av den preliminära dagordningen SLUTLIG Kommenterad dagordning 2005-01-17 Jordbruksdepartementet EU-nämnden Miljö- och jordbruksutskottet Kopia: UD/EU-enheten Riksdagens Kammarkansli Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Bryssel den 16 december 2002

Bryssel den 16 december 2002 ,3 Bryssel den 16 december 2002 :72 RFK MRUGEUXNHW (XURSHLVND NRPPLVVLRQHQ I UHVOnU HQ SSQDUH PDUNQDG VW G VRP L PLQGUH JUDG VQHGYULGHU KDQGHOQ RFK UDGLNDOW ElWWUH YLOONRU I UXWYHFNOLQJVOlQGHUQD.RPPLVVLRQHQODGHLGDJIUDPHWWDPELWL

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män

JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING. GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män JÄMSTÄLLDHET SOLIDARITET HANDLING GUE/NGL:s arbete inom Europaparlamentets utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män Jämställdhet, solidaritet, handling Kampen för kvinnors

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer