Ängs- och betesmarksinventeringen

Transkript

1 Ängs- och betesmarksinventeringen Rapport 2005:1

2

3 Ängs- och betesmarksinventeringen ha 6661ha ha äng betesmark restaurerbar Miljöenheten Referens: Kill Persson

4

5 Innehåll 1 SAMMANFATTNING... 7 Resultatet finns i databasen Tuva... 7 Syfte och definitioner... 8 Summary Result of the Survey of semi-natural pastures and meadows Method of the National survey of seminatural meadows and pastures INVENTERINGENS MÅL OCH BAKGRUND Ett regeringsuppdrag Målet är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning Målgrupper är främst myndigheter och på sikt även brukare och allmänhet ARBETETS UPPLÄGGNING OCH KOSTNAD Metodutveckling via arbetsgrupp och pilotinventeringar Handdatorer, digitalisering och databas Utbildning av 150 inventerare Kostnader är sammanlagt 75,2 milj. kr ÄNGS- OCH BETESMARKSINVENTERINGEN EFTER Att komplettera databasen Tuva VILKA MARKER ÄR MED? Markerna ska vara värdefulla Minsta storlek är 0,1 hektar Urvalet av inventeringsobjekt RESULTATET hektar har inventerats hektar är ängar hektar är betesmarker Bland betesmarkerna finns det möjliga ängar Restaurerbara marker - värden finns kvar men området behöver restaureras Ej aktuella objekt - om kvaliteterna helt försvunnit

6 Jämförelsen med Ängs- och Hagmarksinventeringen Jämförelse med jordbruksblocken HÄVD OCH NATURTYPER Äng eller bete -hävden avgör Naturtypsindelning följer Natura 2000-nätverket Låglandsgräsmarker och fuktängar vanligast Källor, rikkärr och sandstäpp är ovanliga Arealer med klassad naturtyp jämfört med kultiverad fodermark/annan naturtyp FLORAKVALITETER Signalarter bland kärlväxter registrerades Vanligast är gulmåra, prästkrage, brudbröd och bockrot KULTURMILJÖKVALITETER Det finns byggnader i markerna Andra landskapselement än byggnader finns det i av markerna Förändring av landskapet i relation till äldre ekonomiska kartan TRÄDKVALITETER Viktiga strukturer är hamlade, grova och på andra sätt värdefulla hagmarksträd Det finns hamlade träd i markerna Det finns grova träd i markerna andra värdefulla hagmarksträd har registrerats VÅTMARKER-VATTENKVALITETER Stränder, småvatten och källor är viktiga vattenmiljöer marker har småvatten och har stränder FAUNAKVALITETER Observationer vid besökstillfället Observationer av fåglar vanligast BILAGA LÄNSSTATISTIK

7 1 Sammanfattning Resultatet finns i databasen Tuva Jordbruksverket har tillsammans med länsstyrelserna på regeringens uppdrag inventerat landets värdefulla ängs- och betesmarker mellan åren De inventerade markerna har ofta miljöersättning via Miljö- och landsbygdsprogrammet och/eller inventerades i den förra Ängs- och Hagmarksinventeringen ( ). Denna rapport sammanfattar inventeringens resultat. Den fullständiga och mer detaljerade inventeringsinformationen finns strukturerad bland annat per län, kommun och församling i den databas, kallad Tuva, som har tagits fram inom projektet. Sammanlagt har hektar inventerats. Av dessa har hektar bedömts som värdefulla marker (ängar, betesmarker samt restaurerbara) hektar är ängar (4 166 st) och hektar betesmarker ( st). Bland betesmarkerna har hektar identifierats som skogs eller fäbodbeten (1 542 st.) hektar (4 794 st.) bland betesmarkerna har bedömts som möjliga ängar. Det innebär att den flora som finns på dessa marker tyder på och gynnas mer av ängsbruk än enbart av betesdrift hektar bland de värdefulla markerna har kvar påtagliga natur- och kulturmiljökvaliteter men är i behov av restaurering för att kvaliteterna ska säkerställas (8 210 st.). Från den förra Ängs- och Hagmarksinventeringen och från marker med åtgärdsplan har hektar ( st.) av den sammanlagda arealen förändrats så mycket att dessa marker inte längre bedöms som tillräckligt värdefulla. På de inventerade markerna finns det byggnader av markerna har trägärdesgårdar och har stenmurar av olika slag. Det finns inom inventeringen hektar med landskapselement. Sammanlagt har marker med värdefulla trädstrukturer registrerats. Bland dessa finns hamlade träd, är grova träd och anses i övrigt vara värdefulla hagmarksträd. Exempelvis har så kallade hålträd noterats i markerna. I av markerna finns olika våtmarker registrerade av objekten har stränder, vid sjöar och vattendrag och vid havet. Under arbetet har marker med småvatten noterats, 837 marker med källor och i objekt finns det bäckar. Bland ängs- och betesmarkerna har hektar någon öppen hävdberoende naturtyp inom Natura 2000 nätverket medan hektar är kultiverade fodermarker eller någon annan naturtyp. Det är angeläget att inventeringens resultat blir användbart i ett längre perspektiv genom att i framtiden uppdatera Tuva både genom att kunna komplettera data för ett redan inventerat område och genom att lägga till helt ny mark med höga natur- och/eller kulturmiljövärden. 7

8 Syfte och definitioner Ängs- och betesmarksinventeringens syfte är att vara ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning av natur- och kulturmiljökvaliteter (värden) i ängs- och betesmarker samt som underlag för fysisk planering och ärendehantering. Med ängs- och betesmarker menas marker som uteslutande används som betesmarker eller slåtterängar. Markerna är inte lämpliga att plöja och ingår inte heller i växtföljd. Ängsmarker karakteriseras av att det första störningsingreppet (påverkan på vegetationen) är slåtter med skärande redskap. I betesmarkerna är det de betande djuren som formar vegetationens utseende och sammansättning. Alla de marker som inkluderas i databasen Tuva har besökts i fält och de har ett betydande innehåll av natur- och/eller kulturmiljövärden (sådana kvaliteter som listas nedan) och/eller har en bakgrund i andra inventeringar eller miljöersättningar. Vilken hävd som marken har och hur statusen är kan i databasen läsas ut som tre olika nivåer (god, svag eller ingen). Resultatet ger ett underlag för exempelvis länsstyrelsen i arbetet med riktade rådgivningar eller särskilda skötselinsatser. Vilka naturtyper som finns i markerna, används som en sammanfattande benämning på den del av området som har likartade och igenkänningsbara tecken som exempelvis en viss vegetationstyp. Indelningen är den samma som inom det europeiska nätverket Natura Kulturmiljökvaliteter innefattar olika spår i markerna. Det kan vara en historisk typmiljö, exempelvis som den herrgårdsmiljö som området hänger samman med. Andra exempel är hägnader, fossil åkermark, andra landskapselement som vägar, odlingsrösen och byggnader. Byggnader beskrivs med sin funktion, sitt byggnadsmaterial och skick. Florakvaliteter innefattar örter, gräs, svampar, lavar och mossor. I databasen kan man söka efter olika arter som hittades vid besöket. Den särskilda signalartlistan innehåller ett urval av både positiva och negativa hävdindikatorer bland kärlväxter (örter och gräs). Tre enkla mått på förekomsten har registrerats. Faunakvaliteter behandlar fåglar, fjärilar och andra djurgrupper. I databasen kan man söka efter olika arter som observerats i markerna. Trädkvaliteter berättar om värdefulla strukturer bland träd och buskar. Exempel är: hamlade, grova eller på andra vis värdefulla hagmarksträd som hålträd, döda/döende träd, flerstammiga eller för sin art särskilt gamla träd. Vattenkvaliteter beskriver småvatten, bäckar och stränder och andra våtmarker som källor, kärr och mossar inom det undersökta området. Via databasen kan marker med exempelvis småvatten eller stränder sökas fram. Restaurerbar är marken då kvaliteterna finns kvar. Huvudskälen till restaureringen förklaras med att inventeraren angett flora-, fauna-, träd-, kulturmiljövärden. Någon plan på hur och när marken ska eller bör restaureras redovisas inte. 8

9 Marken är inte aktuell som värdefull ängs- och betesmark om förändringen är för stor. Begreppet används om området vid inventeringstillfället bedömts ha så svaga kvaliteter att det inte längre kvalificerar inom inventeringen Anledningen till att marken ändå besökts är att den var med i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen eller har en åtgärdsplan. Objektsrapporten för varje enskild mark innehåller all inventeringsdata som registrerades vid inventeringstillfället. Här finns även en sammanfattande beskrivning som inventeraren lämnat. Objektsrapporten är tillgänglig från databasen och kan användas som information till markägare/brukare eller vara en del i regionala/lokala rapporter inom ett län eller en kommun. Till objektsrapporten hör en enkel karta. Den fullständiga inventeringsmetoden finns beskriven i rapporten Ängs- och betesmarksinventeringen Inventeringsmetod Jordbruksverkets rapport 2005:2. 9

10 Summary Result of the Survey of semi-natural pastures and meadows An inventory has been carried out of hectares of valuable semi natural meadows and pastures, of which hectares are semi-natural pastures and hectares are meadows hectares have been identified as forest or mountain grazing hectares of the pasture have been considered as potential meadows. The flora here indicates that the land is better off managed as meadow and not only as pasture hectares contain significant nature and cultural heritage values but this land is in need of restoration in order to preserve these values. Since the last inventory, hectares have changed and is no longer valuable hectares have been inspected on-site. On the land comprised by the inventory there are buildings of these have wooden fences and have various kinds of stonewalls. There are landscape elements on hectares. A total amount of sites of valuable tree structures have been registered of these are pollards, are big trees and are considered valuable meadow trees for other reasons. For example, hollow trunks have been noted of the objects are shores, lie by lakes and watercourses and by the sea. During the work, objects with wetlands and ponds have been noted, 837 springs and in objects there are brooks hectares have been managed rather well hectares of the total area consist of various open habitat types included in the network of Natura hectares consist of other or cultivated types of nature. Method of the National survey of seminatural meadows and pastures The Swedish Board of Agriculture and the County Administrative Boards are carrying out a survey of valuable semi-natural pastures and meadows in Sweden. This survey describes environmental qualities related to semi-natural pastures and meadows such as type of habitat and values of flora, fauna, water or cultural heritage. It is to be used for following up and evaluating the Swedish Agro-Environmental and Rural Development Programme as well as the national environmental objective, A Varied Agricultural Landscape. It will also be used as background material in communication between farmers and authorities as regards management of semi-natural meadows and pastures. The survey result will be presented in a database, Tuva. In this database it will be possible to search for various meadows and pastures as well as pollarded trees or ponds. You can also search for land where certain plants grow or land with special buildings, as well as get comprehensive statistics and simple maps of information. It will be possible to search based on geographical area as well as on particular factors of interest. The database will be available from

11 2 Inventeringens mål och bakgrund Ett regeringsuppdrag Regeringen har i sitt regleringsbrev ( ) till Jordbruksverket slagit fast att Jordbruksverket skall genomföra en inventering av förekomsten av arealer som är värdefulla från naturvårds- och kulturmiljösynpunkt i enlighet med verkets rapport Förslag till inventering av värdefulla ängs- och betesmarker (mars 2000). Uppdraget har genomförts i ett projekt kallat Inventering av värdefulla ängs- och betesmarker (ÄoB). Till projektet har knutits en styrgrupp med representanter från Länsstyrelserna, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och Jordbruksverket. Målet är ett lättillgängligt underlag för utvärdering och uppföljning Resultatet av inventeringen har sammanställts i en databas. Uppgifterna kring arealer och värdeinnehåll kan användas som: o underlag för uppföljning enligt det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap på såväl nationell som regional och lokal nivå o underlag för uppföljning, utvärdering och återrapportering beträffande åtgärder inom Miljö- och landsbygdsprogrammet. o underlag för att säkerställa en hög måluppfyllelse av Miljö- och landsbygdsprogrammets miljöåtgärd för bevarandet av slåtter- och betesmarker. o underlag för åtaganden vad det gäller Natura 2000-nätverket utifrån EU:s fågelrespektive habitatdirektiv. o Ett underlag för fysisk planering och ärendehantering. Miljömålet Ett rikt odlingslandskap omfattar all areal av ängs- och betesmarker i landet och innebär att dessa ska skötas på ett sätt som bevarar deras värden. Vissa av de mest hotade typerna av betesmarker och slåtterängar pekas ut och särskilda arealmål anges. Exempelvis ska arealen ängsmark utökas till minst hektar och arealen hävdad betesmark, bland annat i Norrland samt av typerna alvar-, fäbod-, skogs- och ljunghedsbete utökas med minst ha. Databasen redovisar sådana marker. Inom miljö- och landsbygdsprogrammet för Sverige år finns miljöersättningar för ängs- och betesmarker. Programmet ska bidra till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling på landsbygden. Natura 2000 är ett europeiskt nätverk av värdefulla naturområden. Områdena ska bevaras med sitt speciella växt- och djurliv för framtida generationer. I Sverige samordnar Naturvårdsverket arbetet. Andra viktiga aktörer är länsstyrelserna och markägare. Med vissa intervall ska Sverige rapportera till EU om områdenas status och naturtypernas arealer. Till grund för Natura 2000 ligger EU:s fågel- samt habitatdirektiv. 11

12 Syftet med inventeringen är att förbättra kunskapsunderlaget för att kunna säkerställa en hög måluppfyllelse för bevarandearbete kring det biologiska kulturarv som ängs- och betesmarkerna utgör. Ett kvalitetsinriktat bevarandearbete innebär alltid att såväl natur- som kulturmiljövärden beaktas: Målgrupper är främst myndigheter och på sikt även brukare och allmänhet Beskrivning av målgrupperna följer den målgruppsanalys som genomfördes som en del av förberedelserna till databasen Tuva och följande målgrupper har identifierats. Regeringen Jordbruksverket Länsstyrelserna Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Även jordbrukare och allmänhet bör på sikt bli målgrupp för Tuva men den tekniska tillgängligheten saknas för närvarande (se kap. 4). 12

13 3 Arbetets uppläggning och kostnad Metodutveckling via arbetsgrupp och pilotinventeringar En arbetsgrupp med representanter från Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Jordbruksverket arbetade under våren 2001 fram ett metodunderlag. Provinventeringar genomfördes under sommaren 2001 i Skåne, Jönköpings och Jämtlands län. Metoden skickades ut på remiss till länen under senhösten Efter vissa förändringar av metoden fastställdes den i mars Inför fältsäsongen 2003 genomfördes vissa förenklingar av metodiken för att öka på inventeringshastigheten. Handdatorer, digitalisering och databas Inventeringsdata registrerades i en handdator. Omkring 150 inventerare med handdatorer har varit verksamma i länen. Överföring av data sker med hjälp av inventeringsprogrammet och en PC till en in-databas (Tuva 1) på Jordbruksverket. Ytan har även digitaliserats via anpassning av en ArcView-applikation och överförts till Jordbruksverket. I ut-databasen (Tuva 2) har dessa båda informationer (protokoll + yta) kopplats samman. Systemdokumentationen kring IT-projekten finns enligt fastställda rutiner tillgänglig på Jordbruksverket. Utbildning av 150 inventerare Våren 2002 genomfördes 3 st. kurser om vardera 5 dagar. Totalt utbildades 93 st. inventerare i Växjö, Örebro och Sundsvall genomfördes 1 kurs i Örebro, 21 deltagare 2004 genomfördes 1 kurs i Jönköping,38 deltagare. Totalt har drygt 150 inventerare varit verksamma under perioden Till detta kommer en omfattande internutbildning för regionala aspekter på kvaliteter som respektive länsstyrelse genomfört. Återkommande under inventeringsarbetet har varit samordningsövningar för att få likartade bedömningar. Kostnader är sammanlagt 75,2 milj. kr Den totala kostnaden för projektet mellan åren är 75,2 milj. kr 59,9 milj. kr har använts till själva inventeringsarbetet ute i länen. IT-stöd samt handdatorer och annan hårdvara har kostat 6,4 milj. kr. Utbildning, metodarbete, projektledning, resor m m har kostat 4 milj. kr. Jordbruksverket har finansierat 60,3 milj. kr och Naturvårdsverket 14,9 milj. kr inklusive kostnaden för digitaliseringen av naturtyper. Som jämförelse kan nämnas kostnaden för miljöersättningar till ängs- och betsmarker som årligen uppgår till ca 639 milj. kr (preliminär utbetalning 2003). 13

14

15 4 Ängs- och betesmarksinventeringen efter 2004 Att komplettera databasen Tuva Det finns behov att kunna göra tillägg i databasen. Förändringar inom de redan inventerade objekten sker över tiden bl. a beroende på den rådgivning som ges via KULM (Kompetens Utveckling av Lantbrukare inom Miljöområdet). Helt nya objekt som uppfyller kriterierna kan komma att dyka upp i framtiden även om omfattningen förväntas bli liten. Vid andra besök kan en rapport från den nuvarande databasen tas med i fält och de företeelser som finns beskrivna inom området kan följas upp, eventuellt kompletteras och sedan föras till databasen. Den nödvändiga infrastrukturen finns redan etablerad i och med Ängs- och betesmarksinventeringen (handdator, digitalisering, in-databas och ut-databas). Det har inte ingått i inventeringsprojektet att lösa frågan om en uppdatering av databasen. Denna fråga kommer att lösas inom det utredningsuppdrag som Jordbruksverket fått i sitt regleringsbrev för I detta uppdrag ingår även frågan att kunna bredda tillgängligheten för databasen Tuva. En sådan tillgänglighet skulle göra det möjligt för markägare att själva observera och bedöma värdena i sina marker, för djurhållare med brist på betesmark att finna ytterligare marker samt för allmänheten att kunna besöka värdefulla ängs- och betesmarker. 15

16

17 5 Vilka marker är med? Med ängs- och betesmarker menar vi marker som i nuläget uteslutande används som betesmarker eller slåtterängar. Markerna är inte lämpliga att plöja och ingår inte heller i växtföljd. De karakteriseras av att hävden under mycket lång tid har varit bete eller slåtter. Ofta har de ingen eller mycket liten påverkan av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Historiskt sett kan dessa marker många gånger ha ett skiftande ursprung som både inäga och utmark. Typiskt för dem är att dessa olika tidslager genom en god hävd blir synliga och kan berätta om dynamiken i odlingslandskapet. Markerna ska vara värdefulla Markerna i databasen Tuva är medtagna tack vare sina natur- och/eller kulturmiljövärden (kvaliteter). Sådana kvaliteter är; - En tydlig hävdgynnad flora. Marken ska innehålla en hävdgynnad Natura 2000-naturtyp på minst halva arealen eller hävdgynnade arter ska finnas väl spridda. - Det ska finnas mer än ett enstaka träd i form av hamlade/grova/värdefulla träd inom marken. - Området är en viktig fågellokal med betade/slagna stränder som är beroende av att markerna hävdas eller har andra faunakvaliteter. - Markerna kan ha rikt innehåll av landskapshistoriska element över en dominerande del av ytan. Gemensamt är att dessa värden ska vara hävdberoende. För fler kriterier för värden hänvisas till rapporten kring inventeringsmetoden (Jordbruksverkets rapport 2005:2). Varje område har vid fältbesöket inventerats på sina strukturer och företeelser under rubrikerna Naturtyper, Florakvaliteter, Trädkvaliteter, Kulturmiljökvaliteter, Faunakvaliteter, Vattenkvaliteter samt Hävd och Påverkan. Om objektet innehållit kvaliteter men med sådan låg status att en restaurering är nödvändig har marken registrerats som ett restaureringsobjekt. Om marken, med ett ursprung i den förra ängs- och hagmarksinventeringen eller som en åtgärdsplan (i arbetet med miljöersättningar) vid fältbesöket inte haft några kvaliteter/värden har marken noterats som "Ej Aktuell". Kapitel 7-14 följer den struktur som finns i databasen. Minsta storlek är 0,1 hektar Minsta storleken för ett inventerat område är 0,1 hektar. Då området har varit större än 100 hektar och saknat en naturlig avgränsning har permanenta hägnader i traktgränser använts. Vissa stora alvarbeten har undantagits från denna princip. Avgränsningar har ritats in på en papperskarta i fält för att sedan digitaliseras i efterhand. Urvalet av inventeringsobjekt Urvalet av marker inom Ängs- och betesmarksinventeringen har varit de marker som har en s.k. åtgärdsplan och/eller om de var med i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen eller om de på annat sätt uppmärksammats i något regionalt dokumenterat material. Åtgärdsplan upprättas då en brukare söker s.k. tilläggsersättning för vissa marker. Objekt som var med i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen finns dokumenterade i redovisningen av det arbetet. Marker med andra kända kvaliteter som uppmärksammats regionalt finns t.ex. dokumenterade i fornminnesregistret, fäbodinventeringar eller liknande. Även förut helt okända marker har tagits med då de påträffats. 17

18

19 6 Resultatet hektar har inventerats Sammanlagt har hektar inventerats. Av dessa har hektar bedömts som värdefulla marker (ängar, betesmarker samt restaurerbara) hektar är ängar (4 166 st) och hektar betesmarker ( st). Bland betesmarkerna har hektar identifierats som skogs eller fäbodbeten (1 542 st.) hektar (4 794 st.) bland betesmarkerna har bedömts som möjliga ängar. Det innebär att den flora som finns på dessa marker tyder på tidigare ängsbruk och gynnas mer av detta än enbart av betesdrift hektar bland de värdefulla markerna har kvar påtagliga natur- och kulturmiljökvaliteter men är i behov av en restaurering för att kvaliteterna ska säkerställas (8 210 st.). Från den förra Ängs- och Hagmarksinventeringen och från marker med åtgärdsplan har hektar ( st.) av den sammanlagda arealen förändrats så mycket att dessa marker inte längre bedöms som tillräckligt värdefulla. Ängar, betesmarker, restaurerbara samt ej längre aktuella marker ha Ängar och betesmarker ha Ängar, betesmarker och restaurerbara marker ha Fig. A Fördelningen av arealerna ängs- och betesmarker, restaurerbara och ej längre aktuella marker inom inventeringen. Arealer avrundade till 1000-tal hektar. Ängar, betesmarker och restaurerbara marker ha 19

20 Tab. I Antal och arealer ängs- och betesmarker per län län äng, antal hektar bete, antal hektar summa antal Summa ha AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD tot

21 6 661 hektar är ängar De totalt ängarna som omfattas av inventeringen är fördelade över landet enligt följande; 1 400, , , ha 800, antal 600,00 400, , ,00 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD 0 ha antal Fig. B Arealen och antalet ängar fördelat per län i landet. Små men många ängar i Götalands skogsbygder, stora våta ängar i slättmiljöer samt slagna fäbodmiljöer samt stora slåttermyrar i norr utgör huvuddelen bland ängarna hektar är betesmarker De totalt betesmarkerna som omfattas av inventeringen är fördelade över landet enligt fig. C , , , ha antal , , , ,00 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD 0 ha antal Fig. C Areal och antal betesmarker fördelat i landet. Stora arealer värdefulla betesmarker finns i ett bälte över sydöstra Sverige. 21

22 Bland betesmarkerna finns det möjliga ängar Om marken har vegetationstyper med arter som är särskilt slåttergynnade (exempelvis slåttergubbe, svinrot och olika orkidéer) har inventeraren noterat marken som en möjlig äng. Det är bland dessa marker som en omläggning av hävden till äng slår väl ut med avseende på naturvärdena. Att öka ängsarealen är ett av delmålen i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Marker och arealer framgår av tabell II. Tab. II Arealer och antal av möjliga ängar och restaureringsmarker samt en summering av de värdefulla markerna (ängar, betesmarker och restaurerbara marker) fördelat per län. Län Möjliga ängar ha Restaurerbara ha Ängar, betesmarker, restaurerbara AB C D , E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Tot ha 22

23 Restaurerbara marker - värden finns kvar men området behöver restaureras Om marken vid fältbesöket har kvar vissa flora-, vatten-, träd- eller kulturmiljökvaliteter men i övrigt vuxit igen eller förändrats har marken klassats som restaurerbar, se vidare tabell II. Skälet för en restaurering anges (flora- vatten-, träd-, kultur eller övrigt) och mer än ett skäl kan finnas för varje mark, se tabell III. Dessa marker svarar väl på en återupptagen hävd. Tab.III Restaurerbara markers fördelning på olika värden. Totalt Flora Vatten Träd Kulturmiljö Övrigt Antal hektar Ej aktuella objekt - om kvaliteterna helt försvunnit En del av markerna som är med i denna inventering har sitt ursprung i den förra Ängs- och hagmarksinventeringen mellan åren Andra marker är med för att en åtgärdsplan har upprättats som en del i arbete med miljöersättning för skötsel av betesmarker eller slåtterängar. När marken har besökts för Ängs- och betesmarksinventeringens del gör inventeraren en bedömning av om området har de kvaliteter som behövs för att inventeras (se kap 6). Finns inte dessa kvaliteter kvar noteras marken som "Ej aktuell". Skälet eller skälen till detta anges som igenväxt, planterat eller övrigt. Tab. IV Antalet och arealer av marker som inte längre är aktuella "Ej aktuella" Varav ÄoH Antal hektar Jämförelsen med Ängs- och Hagmarksinventeringen Inom Ängs- och Hagmarksinventeringen ( ) inventerades knappt hektar ( st.) inom klasserna 1-3 (Ängs- och hagmarker i Sverige, rapport 4819, Naturvårdsverkets förlag). Av dessa var hektar äng och hektar betesmarker. Resultatet från Ängsoch hagmarksinventeringen i E- och ML-län har inte räknats med på grund av tekniska skäl Resultatet från Ängs- och hagmarksinventeringen blir då objekt om ha. När vi nu återbesökt samma områden kan vi se att ha (4 599 st.) inte längre bär på sådana kvaliteter att de kommer med i denna inventering. Orsakerna till detta är framförallt igenväxning. Jämförelse med jordbruksblocken 90 % av ÄoB-ytorna överlappar något Jordbruksblock år Ett jordbruksblock är en sammanhängande yta som en brukare anmält i något av ersättningssystemen. Det innebär att marken på något vis används eller har använts i sen tid. Bland de ytor som inventerats ligger drygt st ( ha) helt utanför jordbruksblocken. Sådana marker bör i många fall kunna få miljöersättning men är idag utanför dessa system. 23

24

25 7 Hävd och Naturtyper Den hävd som präglar området och de naturtyper som finns inom marken är en viktig del av inventeringsinformationen. Äng eller bete -hävden avgör Vid varje fältbesök har inventeraren tagit ställning till om marken är en äng eller en betesmark. Bland betesmarkerna har vi sedan skiljt ur typerna fäbodbete och skogsbete. I dessa specialtyper har förekomsten av luckighet, stigar, vissa marksvampar, örtrika fältskikt eller lövträd (så kallade ljusträd) som tyder på ett öppnare tillstånd särskilt noterats. Bland betesmarkerna har de marker som fortfarande bär på en tydligt slåttergynnad flora noterats som möjlig äng. Sådana marker är betydelsefulla för att återskapa ängar med stora florakvaliteter. Naturtypsindelning följer Natura 2000-nätverket Inom inventeringen har vi använt samma naturtypsindelning som inom Natura nätverket, för mer information se "Svenska Naturtyper i det europeiska nätverket Natura 2000; Naturvårdsverkets förlag 1997". Utöver de hävdberoende naturtyperna har för Ängsoch betesmarksinventeringens syfte lagts "Kultiverad fodermark", som omfattar f d kultiverad mark med en mer eller mindre tydlig påverkan av produktionshöjande åtgärder som gödsling, kultivering m m. "Annan naturtyp" används då ingen av de aktuella naturtyperna för denna inventering stämmer in. Inventeraren har bedömt naturtypen utifrån att gynnsam bevarandestatus råder i området, dock ska det vara möjligt att nå detta tillstånd med en god skötsel inom 5-10 år. För mer fullständiga bedömningsgrunder och liknande hänvisas till Metodrapport 2005:2 och för den fullständiga listan över naturtyper till statistikbilagan i kap ha havsstränder dyner hedar öpnna gräsmarker alvar ängar trädklädda betesmarker ha 2331ha ha 798 ha 7487 ha ha Fig. D Fördelningen mellan större grupper av naturtyper (för förklaring se Kap 13 bil. över naturtyper) : Havsstränder = 1310, 1330, 1630, Dyner = 2130, 2320, 2330, Hedar = 4010, 4030, 5130 (Iläns andel av 5130 förs till alvar), Öppna gräsmarker = 6210, 6230, 6270, Alvar = 6110, 6280, 8240, Ängar = 6510, 6520, 6530, Trädklädda betesmarker =

26 Låglandsgräsmarker och fuktängar vanligast Den vanligaste hävdgynnade naturtypen i landets ängs- och betesmarker är Låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ (typ 6270) med hektar. Även Fuktängar med blåtåtel eller starr (typ 6410) har en stor areal med hektar AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. E Arealen av Låglandsgräsmarker( typ 6270) och Fuktängar (typ 6410) fördelat per län. Källor, rikkärr och sandstäpp är ovanliga Bland de naturtyper som har den allra minsta utbredningen i våra ängs- och betesmarker finns källor (6 hektar), rikkärr (902 hektar) och sandstäpp (68 hektar). Även om arealerna är små r det många gånger bland dessa naturtyper som riktiga hot-spots med särpräglade och i flera fall rödlistade arter finns. Tab. V Antalet av de mer ovanliga naturtypern. Källor 7160,7220 Rikkärr 7230 Sandstäpp 6120 Uppspruckna kalkstenshällmarker

27 Arealer med klassad naturtyp jämfört med kultiverad fodermark/annan naturtyp Om en mark till stora delar består av kultiverade fodermarker eller annan naturtyp innebär ofta att fältskiktets floravärden är små. Däremot kan marken innehålla stora värden i trädskiktet, av kulturmiljövärden som byggnader och landskapselement eller i form av våtmarker. Sammantaget inom de värdefulla ängs- och betesmarkerna finns ha registrerade med någon öppen hävdberoende naturtyp och hektar som kultiverad fodermark/annan naturtyp. I många fall är markerna mer eller mindre mosaiker mellan naturtyper och vad vi idag uppfattar som kultiverade fodermarker. 100% 80% 60% 40% 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Naturtyp KF/AN Fig. F En jämförelse mellan arealerna av naturtyper(mörk del) och arealerna av kultiverad fodermark/annan naturtyp(ljusare del) av de inventerade arealerna inom respektive län 27

28

29 8 Florakvaliteter Floran, framför allt i form av olika örter och gräs svarar mycket tydligt på hur markerna har skötts. Att vissa arter finns innebär att en viss hävd förekommit inom objektet under en längre tid. Signalarter bland kärlväxter registrerades Under inventeringsarbetet har vissa kärlväxter från en s.k. signalartslista (urvalet är från ängsoch hagmarksinventeringen, se metodrapporten 2005:2) noterats enskilt. Av listans 69 arter bedöms 60 indikera positiva hävdförhållanden - exempelvis kattfot, rödkämpar, svinrot och ögontröstar - vars förekomst berättar att hävden har varit och förhoppningsvis är gynnsam. Gemensamt för signalarterna är att de har sin största förekomst i opåverkade mer eller mindre välhävdade ängar och betesmarker. Vissa mer vanliga gräsmarksarter som liten blåklocka, rödven, svartkämpar och vårbrodd har inte registrerats enskilt. En mindre del av signalarterna, 9 st. innebär att en viss kvävepåverkan eller viss igenväxning förekommer ( brännnässla, skogsnäva och hundkex m. fl). Vi har använt enkla förekomstmått. En enstaka växtplats eller ett enstaka exemplar innebär en ringa förekomst, Flera (2-5) växtplatser eller exemplar har räknats som en måttlig förekomst medan många (>5) exemplar eller växtplatser har räknats som en riklig förekomst. Förekomsten av de negativa signalerna grundar sig på en procentuell utbredning inom objektet (där 1 = <10 %, 2 = % samt 3 = > 30 % utbredning inom objektet). För den kompletta listan hänvisas till Jordbruksverkets rapport Ängs- och betesmarksinventeringen Inventeringsmetod 2005:2. Vanligast är gulmåra, prästkrage, brudbröd och bockrot De vanligast förekommande hävdindikatorerna är gulmåra funnen i marker, prästkrage i marker, bockrot, i marker och brudbröd som hittats i marker samt blåsuga i marker. Även andra kärlväxter utanför signalartlistan har varit möjliga att registrera och förekomsterna redovisas i databasen. Totalt har kärlväxtnoteringar kommit med i inventeringen. 29

30

31 9 Kulturmiljökvaliteter Under besöket i markerna har odlingsspår som fossil åker, hägnader, landskapselement och byggnader registrerats. Alla dessa spår berättar hur markerna har använts över tiden. Regionala särdrag framträder och den komplexa historien i markanvändningen som exempelvis olika perioder av åkerbruk i ängs- och betesmarkerna framträder tydligt. Det finns byggnader i markerna Vanligast bland byggnaderna är ängslador, st., följda av ladugårdar st. Den mest framträdande byggnadstekniken är brädklädda hus ( st.), tätt följda av timrade ( st.). Fördelningen över landet visar tydligt att ängs- och betesmarker i norra Sverige (W, X, Y, Z, AC och BD-län) har stora kvaliteter i form av byggnader. Även i stora delar av skogsbygderna i Svealand och Götaland finns en hel del byggnader i ängs- och betesmarker AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. G Antalet byggnader inom inventeringen i respektive län. 31

32 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 0,20 0,00 AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. H Antalet byggnader per ha förstärker bilden av norra Sveriges särställning med avseende på byggnadsrikedomen. Andra landskapselement än byggnader finns det i av markerna I markerna finns många fler lämningar efter bondens gärningar. Det kan vara spår av fossil åker, övergiven odling med odlingsrösen. Ytterligare exempel är vägrester, hässjor, grindstolpar, husgrunder och flera andra landskapselement. 100% 80% 60% 40% 20% 0% AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD andel med andel utan Fig. I Andelen av arealen som har landskapselement av länets areal av värdefulla ängs- och betesmarker. 32

33 Förändring av landskapet i relation till äldre ekonomiska kartan Vid besöket i fält har förändringen av omgivningen kring den aktuella marken bedömts. Nuläget har jämförts med den förra ekonomiska kartan ( ). Förändringen har mätts i tre steg med avseende på bebyggelse, exploatering och markanvändning. Med omgivning avses den aktuella byn. Vid mycket stora byar har den närmsta omgivningen kring marken beskrivits. Med bebyggelse avses bebyggelse som inte hänger samman med lantbrukets byggnader. Med exploatering menas etablering av industriområden, energianläggningar, vägar etc. Med markanvändningsförändring menas en allt större igenväxning av landskapet (öppen mark som beskogats eller glest trädklädda marker som förtätats). Tab. VI Antalet objekt med olika grad av förändring Bebyggelse Exploatering Markanvändning/ Igenväxning Liten Måttlig Påtaglig Det är framför allt landskapets förändring i form av större slutenhet (igenväxning-plantering) som registrerats kring de värdefulla ängs- och betsmarkerna 33

34

35 10 Trädkvaliteter Viktiga strukturer är hamlade, grova och på andra sätt värdefulla hagmarksträd Vid inventeringstillfället noterades antalet hamlade, grova eller på annat sätt värdefulla hagmarksträd, som flerstammiga eller för sin art ovanligt senvuxna eller grova individer. Om det fanns hålträd eller döda/döende träd bland dessa har detta registrerats. De arter som finns av de aktuella träden har noterats. Det finns hamlade träd i markerna Hamlade träd är träd som är eller har varit påverkade av lövtäkt. Lövtäkten berättar om det behov av foder som präglade det äldre odlingslandskapet. Själva hamlingen i sig förändrar trädet, med fler håligheter och förändringar i barken som följd. Detta skapar i sin tur förutsättningar för andra organismer som fåglar, insekter, lavar och mossor som är beroende av dessa miljöer för sin fortlevnad. Vi hittade sammanlagt hamlade träd på ha i marker AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. J Antalet hamlade träd, vilket hänger samman med lämpliga arter som alm och lind stärker bilden av Götalands skogsbygders och Gotlands särställning. 35

36 Det finns grova träd i markerna Träd har räknats som grova då det överstiger 1 m i diameter på sitt smalaste ställe från brösthöjd och nedåt. Vi hittade sammanlagt stycken på ,20 hektar i marker. Även arterna bland de grova träden anges. Vanligast förekommande bland de grova träden är ek,följt av alm och asp AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. K Fördelningen av grova träd i landet andra värdefulla hagmarksträd har registrerats Vid besöket har även andra värdefulla trädstrukturer samlats in. Det rör sig framför allt om hålträd, döda eller döende träd av viss storlek, eller på annat sätt särskiljande träd och buskar i markerna, som flerstammiga (sockeln överstiger 1 m i diameter) eller för sin art ovanligt senvuxna eller grova. I norra Sverige ingår exempelvis många av de flerstammiga rönnarna som är så typiska för vissa miljöer i betesmarkerna. Totalt har sådana träd och buskar registrerats på hektar i marker AB C D E F G H I K M N O S T U W X Y Z AC BD Fig. L Fördelningen av övriga värdefulla hagmarksträd i landet 36

37 11 Våtmarker-vattenkvaliteter Stränder, småvatten och källor är viktiga vattenmiljöer Olika vattenmiljöer är viktiga för den biologiska mångfalden. Även betydande kulturmiljövärden är knutna till ängs- och betesmarkernas våtmarker. Om någon vattenmiljö funnits inom ängs- och betesmarken har den registrerats. Stränder, både limniska och marina, småvatten, källor, vätar (mindre vattensamlingar på alvarmark) och bäckar har varit sådant som inventeraren har uppmärksammat. Men även fuktdråg,, kärr och mossar och översilade hällar har noterats. En fullständig lista med kriterier finns i rapporten kring inventeringsmetoden (Jordbruksverkets rapport 2005:2) marker har småvatten och har stränder Inom de inventerade markerna finns det bland annat småvatten, källor och vätar. Andra marker är stränder utmed sjöar, vattendrag och utmed havet. Totalt har finns någon våtmark i av det totalt marker som inventerats. Tab. VII Antalet marker med olika typer av våtmarker. Strand- Strandlimnisk Småvatten Bäckar Källor Vätar marin

38

39 12 Faunakvaliteter Observationer vid besökstillfället Det är vid besöket i markerna som inventeraren har möjligheten att registrera faunan i vid bemärkelse. Ett enda besökstillfällen sätter klara gränser för vad som kommer med och det har inte heller varit fokus för inventeringsarbetet att få en lång artlista. Det är de värdefulla strukturerna i form av exempelvis träd och vatten som är nog så viktiga. Möjligheten har dock funnits för inventeraren att registrera exempelvis fåglar, fjärilar eller groddjur. Kunskaperna hos den enskilda inventeraren och omständigheterna vid inventeringstillfället spelar här en stor roll. Observationer av fåglar vanligast Faunakvaliteter har noterats i 6500 marker i inventeringen. Av dessa är fåglar och fjärilar vanligast. Andra viktiga kvaliteter för framför allt insekter är blottad sand (finns i 1879 marker) samt bar blöt jord (ofta i samband med stränder) som hittats i marker. Tab. VIII Antalet förekomster av vissa fågelarter Art Antal marker Gröngöling 341 Tofsvipa

40

41 13 Bilaga länsstatistik Län Äng (ha) Bete (ha) Totalt (ha) Bete möjl. äng, (ha) Rest (ha) Ej aktuell Haml träd (antal) Grova träd (antal) Värd. träd (antal) Byggn. (antal) Län AB AB C C D D E E F F G G H H I I K K M M N N O O S S T T U U W W X X Y Y Z Z AC AC BD BD Totalt Totalt 41

42 Lista över naturtypsbeteckningar 1310 Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller 1330 Salta strandängar 1630 Havsstrandängar av Östersjötyp 2130 Permanenta sanddyner med örtvegetation 2320 Torra sanddyner och sandfält med ljung- och kråkbärshedar 2330 Gräsmarkssandyner med borsttåtel och rödven 4010 Nordatlantiska fukthedar med klockljung 4030 Torra hedar (alla typer) 4060 Fjällhedar och boreala hedar 5130 Enbuskmarker på hedar eller kalkgräsmarker 6110 Gräsmarker på kalkhällar 6120 Sandstäpp 6150 Alpina och subalpina silikatgräsmarker 6170 Alpina och subalpina kalkgräsmarker 6210 Kalkgräsmarker (viktiga orkidélokaler) 6230 Artrika stagg-gräsmarker på silikatsubstrat 6270 Artrika torra-friska låglandsgräsmarker av fennoskandisk typ 6280 Nordiskt alvar och prekambriska kalkhällmarker 6410 Fuktängar med blåtåtel eller starr 6430 Högörtängar 6450 Nordliga boreala alluviala ängar 6510 Slåtterängar i låglandet 6520 Höglänta slåtterängar 6530 Lövängar av fennoskandisk typ 7140 Öppna svagt välvda mossar, fattiga och intermediära kärr och gungflyn 7160 Mineralrika källor och källkärr 7210 Kalkkärr med gotlandsag 7220 Källor med tuffbildning 7230 Rikkärr 8230 Pionjärvegetation på silikatrika bergytor 8240 Uppspruckna kalkstenshällmarker 9070 Trädklädda betesmarker av fennoskandisk typ Kultiverad fodermark Annan naturtyp 42

43 Förekomst av de vanligaste naturtyperna i respektive län, arealer avrundade till heltal Län Län AB AB C C D D E E F F G G H H I I K K M M N N O O S S T T U U W W X X Y Y Z Z AC AC BD BD Totalt Totalt 43

44 Län KF AN Län AB AB C C D D E E F F G G H H I I K K M M N N O O S S T T U U W W X X Y Y Z Z AC AC BD BD Totalt Totalt 44

45 Jordbruksverkets rapporter Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket 2. Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet kriterier för rening av växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö 3. Administrativa konsekvenser av MTR 4. Analys av den veterinära situationen med en arbetsmarknadsprognos fram till år Tre nya miljöersättningar Hur blev det? Rapport från projekt CAP:s miljöeffekter 6. Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid Enkät- och intervjuundersökning hösten Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år Jordbruksverkets foderkontroll 2003 Feed control by the Swedish Board of Agriculture Livsmedelsexport förutsättningar och möjligheter 10. Återfunnen mångfald för framtida bruk Verksamhetsberättelse för POM Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar En sammanställning av den regionala naturvårdens kunskaper och erfarenheter 12. Förändringar av behörighetsutbildningarna 13. Marknadsöversikt olivolja och bordsoliver 14. Differentiering mellan u-länder i WTO 14 (GB) Differentiation Between Developing Countries in the WTO 15. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet KULM, verksamhetsåret års jordbrukspolitiska reform Effekter av frikopplingen på produktion och strukturutveckling 17. Införande av obligatoriskt funktionstest för lantbrukssprutor och fläktsprutor 18. Datakällor och metoder för studier av nedlagd jordbruksmark 19. Mål för ekologisk produktion Identifiering och registrering av hästar 21. Marknadsöversikt Etanol, en jordbruks- och industriprodukt 22. Riktlinjer för gödsling och kalkning Mer småbiotoper i slättbygden förslag till en strategi för ökad biologisk mångfald

46 Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, Jönköping Tfn (vx) ISSN Fax ISRN SJV-R-05/1-SE E-post: SJV offset, Jönköping, 2005 Internet: RA05:1